1
HOTET OCH VÅLDETS INVERKAN PÅ SJUKSKÖTERSKANS
OMVÅRDNADSARBETE INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
En litteraturöversikt
THREATS AND VIOLENCE IMPACT ON NURSING CARE WITHIN
HEALT CARE
A literature review
Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng
Examinationsdatum: 2020-05-29 Kurs: 53
Författare: Karolina Myrzell Handledare: Ulrika Södergren
SAMMANFATTNING Bakgrund
Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården.
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete.
Metod
Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån
Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier.
Resultat
Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig.
Slutsats
Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om.
Nyckelord: Omvårdnad, patientcentrerad vård, sjuksköterskor, sjuksköterska-patientrelation, våld.
ABSTRACT Background
It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care.
Aim
The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide.
Method
The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies.
Results
The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give.
Conclusions
Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
Sjuksköterskans ansvarsområden ... 1
Hot och våld inom hälso-och sjukvården ... 2
Omvårdnad ... 3 Personcentrerad vård ... 3 Teoretisk utgångspunkt ... 4 Problemformulering ... 5 SYFTE ... 5 METOD ... 5 Design ... 5 Urvalskriterier ... 5 Datainsamling ... 6 Kvalitetsgranskning ... 7 Dataanalys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 9 RESULTAT ... 9
Hotet och våldets inverkan på personcentrerad vård... 9
Hotet och våldets påverkan i mötet ... 10
Försämrade relationer på grund av hot och våld ... 10
Hotet och våldets konsekvenser för omvårdnadsarbetet ... 11
DISKUSSION ... 12 Resultatdiskussion ... 12 Metoddiskussion ... 13 Slutsats ... 14 Fortsatta studier ... 15 REFERENSER ... 16 BILAGA A-B
1 INLEDNING
Författarnas intresse för ämnet har grundat sig i egna erfarenheter av hot och våld inom hälso- och sjukvården samt att problemet är högst aktuellt och utbrett idag. Hot och våld i
vårdsammanhang kan bidra till konsekvenser på flera olika plan, inte bara för de sjuksköterskor som drabbas utan även för den omvårdnad som bedrivs. Mer kunskap och förståelse kring de följder som hot och våld inom hälso- och sjukvården kan medföra behövs. Med hjälp av denna litteraturöversikt avser författarna att skapa en överblick av kunskapsläget gällande hur hot och våld kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete inom hälso- och sjukvården. Ambitionen är att ett ökat kunskapsläge av problemområdet ska kunna bidra till vidare forskning och arbete för att minska hot och våld inom hälso- och sjukvården.
BAKGRUND
Förekomsten av hot och våld är utbredd och finns inom större delen av hälso- och sjukvården, vilket är ett växande problem både i Sverige och internationellt (Arbetsmiljöverket, 2011). Enligt Arbetsmiljöverket (2017) kan arbetet som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården innebära en ökad risk att utsättas för hot och våld eftersom sjuksköterskor arbetar nära både patienter och dess anhöriga.
Det finns flera skäl till att hot och våld kan uppkomma inom hälso-och sjukvården. Bristande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter kan bli en bidragande orsak till att hotfulla eller våldsamma situationer uppstår (Boafo, 2016). Patienter såväl som anhöriga kan vara hotfulla, våldsamma och ha ett aggressivt beteende. I en studie hade 76 procent av deltagande sjuksköterskor någon gång upplevt hot eller våld från både patienter och anhöriga. Sjuksköterskor uppgav att de blivit utsatta för olika typer av våld: verbalt våld såsom skrik med svordomar och förbannelser, fysiskt våld i form av att patienter/anhöriga grep tag i, rev eller sparkade
sjuksköterskorna. Resultatet visade även att det var vanligare att patienter utsatte
sjuksköterskorna för hot och våld än att anhöriga gjorde det (Speroni, Fitch, Dawson, Dugan & Atherton, 2014). Flerdimensionella konsekvenser kan uppkomma efter att sjuksköterskor fått
uppleva hot och våld inom hälso- och sjukvården. Mentala-, sociala- och fysiska aspekter samt professionalitet kan ha en negativ inverkan hos sjuksköterskorna (Hassankhani, Parizad, Gacki-Smith, Rahmani & Mohammadi, 2018). Att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso- och sjukvården kan bli en bidragande orsak till att fler sjuksköterskor väljer att sluta från sina arbeten (Chapman, Styles, Perry & Combs, 2010). Hot och våld inom hälso- och sjukvården är inte bara ett arbetsmiljöproblem för sjuksköterskor, konsekvenserna kan sträcka sig längre än så (Leijon & Svensson, 2013). Även patienter riskerar att råka ut för skadliga effekter på grund av hot och våld inom hälso- och sjukvården (Hassankhani et al., 2018).
Sjuksköterskans ansvarsområden
Sjuksköterskan är den som är omvårdnadsansvarig i arbetet med patienten. Sjuksköterskans arbete är en profession vilket innebär att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde, följer etiska riktlinjer, leder till legitimation, är självständig, värderas högt av samhället samt tillhör en nationell organisation (Svensk sjuksköterskeförening, 2009).
International Council of Nurses [ICN] etiska kod förespråkar mänskliga rättigheter gällande både patienter och anhöriga samt för sjuksköterskan i sitt arbete inom hälso- och sjukvården. ICN:s etiska kod är en navigator för reflektion och betonar ansvar över de olika ansvarsområden som ingår i sjuksköterskans arbete (Stievano & Tschudin, 2019). ICN anger i sin etiska kod att
2
sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden med riktlinjer för etiskt handlande (International Council of Nurses, 2014).
Det första ansvarsområdet handlar om sjuksköterskan och allmänheten vilket innebär att sjuksköterskan ska främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande samt verka för social rättvisa och jämlikhet. Medkänsla, lyhördhet, trovärdighet, respektfullhet och integritet är professionella värden som sjuksköterskan ska uppvisa. Att hjälpa människor i behov av vård är sjuksköterskans primära professionella ansvar. Vårdarbetet ska främjas av respekt för mänskliga rättigheter samt värna om patientens värdighet, säkerhet och rättigheter. Vårdkulturen ska präglas av öppen dialog och av etiska förhållningssätt (International Council of Nurses, 2014).
Det andra ansvarsområdet berör sjuksköterskan och yrkesutövningen. Ett personligt ansvar vilar på sjuksköterskan att upprätthålla sin yrkeskompetens genom kontinuerligt lärande. Förmågan att ge vård på god nivå får inte äventyras och det är därför viktigt att sjuksköterskan även sköter sin egen hälsa. Sjuksköterskan ska sträva efter att stärka allmänhetens förtroende och yrkets
anseende genom sitt uppträdande. Vården ska utövas enligt överensstämmelse med patientens rättigheter, säkerhet och värdighet, vilket sjuksköterskan ansvarar för. Vårdkulturen ska präglas av en öppen dialog och etiska förhållningssätt, vilket sjuksköterskan ska vara delaktig i
(International Council of Nurses, 2014).
Det tredje ansvarsområdet handlar om sjuksköterskan och professionen. Utarbetning och tillämpning av riktlinjer gällande ledning, utbildning, omvårdnad och forskning är ett av
sjuksköterskans huvudansvar. Som stöd för den evidensbaserade verksamheten som bedrivs ska sjuksköterskan arbeta för att bidra till kunskap som är professionellt forskningsbaserad, samt att omvårdnadens värdegrund ska upprätthållas (International Council of Nurses, 2014).
Det fjärde ansvarsområdet syftar till sjuksköterskan och medarbetaren. Sjuksköterskan ska verka för att skydda enskilda individer, dess familjer, allmänheten och ska ingripa där hälsa är hotad. Sjuksköterskan ska respektera medarbetare och verka för gott samarbete, vägleda och stötta medarbetare för utveckling av etisk medvetenhet (International Council of Nurses, 2014). Hot och våld inom hälso-och sjukvården
Hälso- och sjukvård avser verksamheter som undersöker, medicinskt förebygger och behandlar skador och sjukdomar (Isacsson, Malmquist & Qvarsell, u.å.). Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS, 2017:30) anger som övergripande mål att god vård och hälsa ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Kap 5. 1§ stadgar att hälso- och sjukvården ska ha god hygienisk standard samt vara av god kvalité. Patientens säkerhet, trygghet och kontinuitet ska tillgodoses och hälso- och sjukvården ska byggas på respekt för patientens autonomi och integritet. Hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig och goda kontakter mellan hälso- och sjukvårdspersonalen ska främjas (kliniska studier, 2016).
Hot och våld kan förekomma inom alla områden inom hälso-och sjukvården oavsett vårdnivå, men rapporteras som mer förekommande av ambulanspersonal, inom akutsjukvårdsavdelningar samt slutna psykiatriska vårdavdelningar (Pitts & Schaller, 2019). Sjuksköterskor utgör 90 procent av de som blir utsatta för hot och våld inom rättsvården (Cashmore, Indig, Hampton, Hegney & Jalaludin, 2012). På en intensivvårdsavdelning i Sydkorea hade 99,5 procent av sjuksköterskorna vid något tillfälle upplevt våld från en patient och 67,5 procent hade upplevt våld från en anhörig (Yoo, Suh, Lee, Hwang & Kwon, 2018).
3
Al‐Omari, (2015) påvisar att det finns flera orsaker som kan leda till hot och våld mot
sjuksköterskor. Exempelvis kan patienter vid försenad eller utebliven behandling av läkare rikta sin ilska mot sjuksköterskan. Andra orsaker kan vara om patienten har historik av att vara våldsam eller hotfull. Förekomst av substansmissbruk, somatisk sjukdom eller psykisk sjukdom kan också vara bakomliggande orsaker. Även miljön har visat sig vara en faktor som kan medföra att hotfulla och våldsamma situationer uppstår. Stress kan inverka på sjuksköterskors förmåga att bemöta hotfulla situationer. Den nivå av ångest som sjuksköterskor kan uppleva under hot kan även ha en påverkan i hur dessa typer av situationer hanteras (Al‐Omari, 2015).
Omvårdnad
Begreppet omvårdnad avser att genom beprövad kunskap och främsta tillgängliga forskning hjälpa människor till bästa möjliga hälsa, hjälpa till återhämtning samt skapa frid för den döende då döden är oundviklig (Henderson, 1978). Omvårdnad är sjuksköterskans huvudområde,
sjuksköterskan har skyldighet att hålla sig uppdaterad om den senaste forskningen samt vara anpassningsbar inför förändringar. Omvårdnad har fler dimensioner och handlar inte bara om att främja den fysiska hälsan utan även det psykiska och andliga välbefinnandet (Henderson, 1978; Mishra, 2015). Omvårdnadshandlingar ska utföras med vänlighet, medkänsla och empati och en förståelse ska finnas för att alla människor är olika men har lika stort värde. Omvårdnad är komplex och handlar om allt från farmakologiska- och icke farmakologiska behandlingar till god kommunikationsförmåga, samt att finnas som stöd för patienten (Mahfudh, 2011).
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är ett viktigt begrepp då patienter oavsett situation ska respekteras och målet för sjuksköterskan ska vara att bygga ett partnerskap med patienten. Tre kärnbegrepp som utgör grunden för personcentrerad vård är patientberättelsen, partnerskapet samt dokumentation (Kristensson Uggla, 2015).
Patientberättelsen är grunden till partnerskapet mellan sjuksköterskan och patienten. I mötet ska sjuksköterskan ge utrymme till patienten att fritt och öppet berätta om upplevelsen av sin
sjukdom samt vilka resurser personen besitter. Det är av stor vikt att sjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen och att denna person är unik. Partnerskapet är ett teamarbete som innebär att patienten och sjuksköterskan har samma värde och ömsesidig respekt ska visas gentemot varandra (Kristensson Uggla, 2015).
Personcentrerad vård handlar om att se patienten som en unik individ och att personen ska involveras i vården som ska utformas utifrån respekt för personens situation och önskemål (Arakelian, Swenne, Lindberg, Rudolfsson & von Vogelsang, 2017). Patienten är expert på situationen som denne befinner sig i gällande hur det är att leva med sin sjukdom (Kristensson Uggla, 2015).
Nyckeln till partnerskapet är att det ska finnas tillit, förtroende samt delaktighet mellan parterna för att gemensamt kunna utforma en personcentrerad omvårdnadsplan till patienten. Lyckade sjuksköterske- och patientrelationer kan förbättra kvalitén på vården anser Fakhr, Rahnavard, Salsali och Negarandeh (2016). Aktivt lyssnande, artighet och respektfullt bemötande leder till att patienter upplever förtroende och känsla av lugn. Även dokumentationen är viktig för att all vårdpersonal som är delaktig i patientens vård ska kunna läsa sig till i journalen om hur
omvårdnadsplanen är utformad samt för att kunna utvärdera hur den fungerar (Kristensson Uggla, 2015).
4
Att arbeta personcentrerat ger bättre resultat av vården som helhet. Phironen, Hansson-Olofsson, Fors, Ekman och Bolin (2017) visar att det finns tydliga skillnader när det handlar om livskvalité och tilltro till sin egen förmåga hos patienter som får personcentrerad vård jämfört med de som inte får det.
Teoretisk utgångspunkt
Travelbees (1971) teori valdes som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt då teorin till stor del fokuserar på möten, relationer och vikten av god kommunikation. Kommunikation kan bli bristande från flertal parter vid en situation där hot och våld förekommer. Travelbees teori utgår från det humanistiska synsättet där mötet och relationer mellan människor har en central roll (Travelbee, 1971).
Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är första steget till ett partnerskap som också är grunden för personcentrerad vård. Förutsättningen för ett bra möte är öppenhet och ömsesidighet mellan båda parter där man ser varandra som lika mycket värda. Mötet handlar om att över tid skapa tillit till varandra och på så sätt skapa en balans mellan patient och sjuksköterska (Dinc & Gastamans, 2011). Mötet mellan patient och sjuksköterska är från början asymmetriskt. I och med behovet av vård är patienten i beroendeställning till sjuksköterskan som har
omvårdnadskompetensen att hjälpa. Det är därför centralt att sjuksköterskan är medveten om sin maktposition och signalera till patienten att det finns en vilja till att lyssna och förstå (Tingström, 2014). Som Travelbee (1971) beskrev skapas människa-till-människa relationer när ömsesidighet och öppenhet finns, där båda parter ser på varandra som unika individer. Huruvida ett möte får ett positivt eller negativt utfall påverkas även av parternas kroppsspråk, blick, placering i rummet, tonfall samt kommunikation (Tingström, 2014).
I Travelbees (1971) teori betonas vikten av att se bortom alla roller som ”sjuksköterska” och ”patient” och istället sträva efter att etablera människa-till-människa relationer. En patient som är i behov av vård ska inte bli generaliserad och sedd som en stereotyp av sjuksköterskan. För att kunna skapa förståelse, sympati och empati ska sjuksköterskan istället se den unika människan som patienten är. Patienter, anhöriga och andra som arbetar inom sjukvården kan även glömma att sjuksköterskan är en människa. Sjuksköterskan är en människa i skick som andra människor men med en kunskap som gör det möjligt att motverka sjukdom, återfinna hälsa och bibehålla hälsa, där även döden blir en del av verkligheten. Sjuksköterskan kan precis som vilken människa som helst, bli utsatt för sjukdom, lidande och död och måste lära sig hantera samt få tid att prata om sina egna känslor och sin sårbarhet (Travelbee, 1971).
En god relation och partnerskap är grunden till god omvårdnad. Sjuksköterskans
kommunikationsförmåga är fundamental för att uppnå ett partnerskap med personen som är i behov av vård. Först när ett partnerskap uppnås kan omvårdnad av god kvalité utföras, som är sjuksköterskans huvudansvar. Sjuksköterskan ska i omvårdnadsarbetet stötta individer, familjer och samhällen att hantera den stress som grundas i sjukdom och lidande. Om möjligt även hjälpa personen att finna hopp och meningsfullhet ur situationen som denne befinner sig i (Travelbee, 1971). I Jang och Kims (2019) studie stärks Travelbees (1971) teori genom att studien visat att de sjuksköterskor som applicerat hennes teori i sitt arbete fått en djupare relation med patienterna, starkare tillit och empati gentemot varandra.
5 Problemformulering
Att sjuksköterskor inom hälso-och sjukvården utsätts för hot och våld är ett globalt växande problem. Sjuksköterskor arbetar nära patienter och dess anhöriga. Forskning visar att både
patienter samt anhöriga kan vara hotfulla, våldsamma och ha ett aggressivt beteende. Trots att det finns mycket forskning inom området så ökar hotet och våldet inom hälso-och sjukvården och en stor del av sjuksköterskorna har någon gång blivit utsatta. Flertal studier har påvisat negativa följder som sjuksköterskor kan drabbas av efter att de blivit utsatta av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Däremot upplever författarna att det finns en kunskapslucka om hur hotet och våldet i sin tur kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete.
SYFTE
Syftet med litteraturöversikten avser att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete.
METOD Design
Designen som användes var en icke systematisk litteraturöversikt. Med hjälp av en
litteraturöversikt kartläggs kunskap för att få en överblick av det aktuella forskningsläget inom valt område (Friberg, 2017; Polit & Beck, 2017). Det finns två huvudtyper av litteraturöversikter, systematisk- och icke systematisk litteraturöversikt. En systematisk litteraturöversikt baseras på alla relevanta studier som finns inom området vilket medför hög tillförlitlighet. I en icke
systematisk litteraturöversikt tas inte alla studier med utan författarna selekterar vilka som inkluderas. Tillförlitligheten blir därför lägre med en icke systematisk litteraturöversikt eftersom risk finns att studier tas med baserat på författarnas personliga åsikter (Rosen, 2017). Tydlig struktur och redovisning av arbetets steg krävs även i en icke systematisk litteraturöversikt och den vetenskapliga tyngden ökar desto mer systematiskt utförd litteraturöversikten är (Kristensson, 2014).
Urvalskriterier Avgränsningar
Urvalskriterier innefattar avgränsningar i litteratursökningen gällande vilka studier som samlas in under datainsamlingen. Litteratursökningen begränsas för att få med studier inom en viss ram, exempelvis genom inkludering och exkludering av deltagare samt bestämmelse av språk och tidsperiod (Polit & Beck, 2017). Litteraturöversiktens trovärdighet ökar om inkluderade artiklar är peer reviewed eftersom dessa bedöms vara vetenskapliga (Henricsson, 2017). I enlighet med rekommendationer från Polit och Beck (2017) samt Henricsson (2017) valdes avgränsningar till att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, vara inom tidsperioden år 2010–2020. Avgränsningsfunktionen peer reviewed användes i de databaser där det var möjligt.
Inklusionskriterier
För att en litteraturöversikt ska vara reproducerbar krävs redovisning av inklusions- och exklusionskriterier (Polit & Beck, 2017). Inklusions- och exklusionskriterier väljs baserat på frågeställningen och syftet (Friberg, 2017). Syftet i denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskors omvårdnadsarbete kan påverkas av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Utifrån syftet inkluderas därför artiklar skrivna från sjuksköterskors perspektiv. Artiklar som beskrev flera yrkesgruppers upplevelser inkluderades endast om det tydligt framgick vad som var
6
sjuksköterskornas upplevelser. För att få djupare inblick av kunskapsläget inom ämnesområdet valdes inte en specifik vårdmiljö utan hälso- och sjukvården i stort, samt studier från olika länder. I enlighet med Friberg (2017) inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att få bredare översikt av den forskning som finns samlad inom området.
Exklusionkriterier
Som Polit och Beck (2017) beskriver ska primärkällor användas i en litteraturöversikt, vilket innebar att sekundärkällor exkluderades. Artiklar innehållande flera yrkesgrupper exkluderades om sjuksköterskornas upplevelse inte beskrevs tydligt. Utifrån ett forskningsetiskt perspektiv exkluderades artiklar med avsaknad av forskningsetiska övervägande eller tillstånd från en etisk kommitté (Helgesson, 2015).
Datainsamling
Datainsamlingen utfördes i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL], Public Medline [PubMed] samt psychological information [PsycINFO]. CINAHL är en databas inriktad på omvårdnad, PubMed innehåller biomedicinskt- samt omvårdnadsmässigt material och i PsycINFO finns material inom beteendevetenskap och psykologi (Karlsson, 2017).
Efter att urvalskriterierna fastställts inleddes genomgång av termer med hjälp av svensk Medical Subject Headings[MeSH]. De MeSH-termer som användes vid sökningarna var “nurses”, “workplace violence”, “patients”, samt “nurse-patient relations”. Sökningar i databaserna utfördes som fritextsökning med användning av ovannämnda MeSH-termer samt med andra sökord som presenteras nedan. Fritextsökningarna gav träffar på artiklar som inkluderade samma MeSH-termer och sökord som författarna använt i sökningen. Tillämpad fritextsökning gav analyserbart antal träffar av relevanta artiklar. Kombinationer av MeSH-termer och sökord uppnåddes genom att använda ordet AND som är en boolesk operator. Sökning med AND gav ett mer specificerat sökresultat då samtliga valda MeSH-termer och sökord inkluderades i sökningen och var således lämplig för att finna artiklar som besvarade syftet (Forsberg & Wengström, 2015).
Den första sökningen i CINAHL utfördes med MeSH-termerna och sökorden “workplace violence” AND “nurses experience” AND “patient” tillsammans med avgränsningar nämnda ovan, vilket gav träff på 36 artiklar. Av dessa bedömdes att tre sammanföll med syftet av litteraturöversikten. Andra sökningen i CINAHL genomfördes med MeSH-termerna och sökorden “patient” AND “visitor” AND ” violence” AND “nurses” som gav utdelning på 79 träffar varav fem stycken förelåg passa litteraturöversiktens syfte.
Vidare sökning genomfördes sedan i PubMed tillsammans med valda avgränsningar. Vid första sökningen användes MeSH-termerna och sökorden “violence” AND “patient” AND “nurses experience” AND “impact” AND “nursing care”, vilket gav 16 träffar vara en artikel bedömdes vara väsentlig. Andra sökningen i PubMed genomfördes med MeSH-termerna och sökorden “workplace violence” AND “nurses care effects on patients”, som gav 11 träffar där en artikel inkluderades. Den tredje sökningen genomfördes med meningen “workplace violence against nurses” som resulterade i 34 träffar, två av dessa ansågs relevanta till syftet av
litteraturöversikten.
Sökningen i PsycINFO utfördes med MeSH-termerna och sökorden “violence” AND “nurse-patient relations” vilket resulterade i 69 träffar där fyra artiklar inkluderades.
7
Totalt gav databassökningen 245 träffar. Datainsamlingen utfördes i enlighet med Rosén (2017) där första steget utgjordes av grovsållning. Av de 245 träffarna lästes 49 abstrakt från artiklar vars titel ansågs kunna svara på syftet, av dessa förelåg 25 artiklar relevanta. Under det andra steget lästes de 25 artiklarna i fulltext där 16 stycken bedömdes kunna besvara syftet och uppfyllde valda inklusionskriterier. De 16 valda artiklarna utgjorde grunden för
kvalitetsgranskning och dataanalys. Noggrann dokumentation av datainsamlingen utfördes i enlighet med Polit och Beck (2017) för att öka graden tillförlitlighet och reproducerbarhet av litteraturöversikten. I tabell 1 redovisas redogörelse för fullständig databassökning av de inkluderade artiklarna.
Författarna genomförde även blocksökningar utifrån valda urvalskriterier för att försöka fånga upp så många relevanta artiklar som möjligt inom området. Vid blocksökning användes ämnesordlistor som i CINAHL kallas Cinahl Subject Headings List [CINAHL Headings]. PubMed benämner ämnesordlistan som Medical Subject Headings [MeSH-termer] (Kristensson, 2014). De MesH-termer som användes vid blocksökningen var ”nurse patient relations”, ”nursing care” samt ”violence”. Olika kombinationer av sökorden uppnåddes genom att använda de
booleska operatorerna AND samt OR. Däremot gav blocksökningarna ej ett tillfredsställande sökresultat då träffar på artiklar utifrån titel och abstrakt inte besvarade syftet eller
frågeställningen av denna litteraturöversikt. Därför valdes artiklar från blocksökningarna att inte inkluderas i datainsamlingen.
TABELL 1 ÖVER DATABASSÖKNING Databas Datum Sökord Antal träffar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal inkluderade artiklar CINAHL
2020-04-02 Workplace violence AND nurses experience AND patient 36 6 5 3 CINAHL
2020-04-02 Patient AND visitor AND violence AND nurses 79 21 7 5 PubMed
2020-04-03 Violence AND patient AND nurses experience AND impact AND nursing care 16 3 2 1 PubMed
2020-04-03 Workplace violence AND nurses care effects on patients 11 2 2 1 PubMed
2020-04-05
Workplace violence against nurses 34 5 4 2
PsycINFO
2020-04-06 Violence AND nurse-patient relations 69 12 5 4
TOTALT 245 49 25 16
Kvalitetsgranskning
Publicerade vetenskapliga artiklar kan vara av olika kvalité vilket innebär att kvalitetsgranskning är central för att säkerställa hög kvalité. Kvalitetsgranskning och urval av artiklar genomfördes för att inkludera de studier som klassificerats med tillräckligt hög kvalité för att ingå i
litteraturöversiktens resultat (Kristensson, 2014). Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag som utformats utifrån Berg, Dencker och
8
Skärsäter (1999) samt William, Bahtsevani, Nilsson och Sandström (2016).
Bedömningsunderlaget låg till grund för klassificering av kvalité och tillförlitlighet hos artiklar med kvalitativa och kvantitativa metodansatser. Utifrån kvalitetsgranskning av artiklarna med hjälp av bedömningsunderlaget granskades områden som: vilken metod som använts i studien, vilken population studien riktade sig mot, om artikeln var tydligt beskriven och solid, samt storlek, ålder och aktualitet av studien. Bedömningsunderlaget erhöll klassificering av artiklarna enligt en tregradig skala där låg kvalité = III, medel kvalité = II och hög kvalité = I. Totalt granskades 16 artiklar där 14 artiklar uppfyllde kravet för hög kvalité samt två artiklar uppfyllde kravet för medel. Samtliga 16 artiklar bedömdes vara av tillräckligt hög kvalité för att inkluderas för vidare dataanalys i litteraturöversikten. Bedömningsunderlaget med fullständig information och kriterier visas i Bilaga A samt matris för kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar
presenteras i Bilaga B. Dataanalys
Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005)
dataanalysmodell, vilken är en metod som möjliggör analys av både kvalitativa och kvantitativa studier. Analysen baserades på 16 artiklar, varav åtta stycken var kvalitativa och åtta stycken kvantitativa. Dataanalysen genomfördes av båda författarna för att öka objektiviteten och trovärdigheten. Dataanalysens steg presenteras nedan:
Steg 1. Datareduktion
Artiklarna lästes först i sin helhet. Fynd i de inkluderade artiklarnas resultatdel som besvarade litteraturöversiktens syfte diskuterades och markerades med olika färger i Word utifrån meningsbärande enheter. Innehållet i de meningsbärande enheterna var sjuksköterskors upplevelse av hur hot och våld inom hälso- och sjukvården på olika sätt inverkat på omvårdnadsarbetet.
Steg 2. Dataöversikt
Det var genomgående under dataanalysen att mötet, relationer och omvårdnadsarbetet påverkades negativt av hot och våld. Efter bearbetning och diskussion av de meningsbärande enheterna som färgkodats, framtogs följande subteman: Hotet och våldets påverkan i mötet, försämrade
relationer på grund av hot och våld samt hotet och våldets konsekvenser för omvårdnadsarbetet. Steg 3. Jämförelse av data
Författarna resonerade kring sjuksköterskans förutsättningar att kunna bedriva personcentrerad vård baserat på ovannämnda subteman. Mönster och relationer mellan valda subteman jämfördes för att delas in under ett gemensamt tema som valdes att benämnas hotet och våldets inverkan på personcentrerad vård. Nedan i tabell 2 presenteras exempel på meningsbärande enheter inom subteman tillhörande huvudtemat.
Steg 4. Sammanställning av data
Efter jämförelse av data sammanställdes och bearbetades den insamlade datan ytterligare.
Meningsbärande enheter analyserades och sammanvägdes till en helhet som besvarade syftet med presentation i resultatet utifrån huvudtemat med tillhörande subteman. Utifrån sammanställning av data framkom att hot och våld kunde leda till brister i mötet, relationen och omvårdnadsarbetet vilket kunde få negativa konsekvenser för personcentrerad vård.
9 TABELL 2 ÖVERSIKT AV DATAANALYS
Artikel
nummer: Meningsbärande enheter Subteman Huvudtemat 15 …”maintained a safe distance from patients they suspected of
being violent, and interacted tentatively with patients”… (Yang, Hsieh, Lee & Chen, 2016, s. 229).
Hotet och våldets påverkan i mötet 13 ... “Their job performance had been affected by the violence
they experienced, which is an indicator of how violence is reflected in relationships with patients” (Ünsalatan et al., 2012, s. 887). Försämrade relationer på grund av hot och våld Hotet och våldets inverkan på Personcentrerad vård 4 “Workplace violence is a significant problem for ED nurses
and has a direct relationship to experiences of negative stress, decreased work productivity, and quality of patient
care”(Gates, Gillespie & Succop, 2011, s. 65).
Hotet och våldets konsekvenser för omvårdnadsarbetet
Forskningsetiska överväganden
Argument kring normer och värderingar är enligt Helgesson (2016) centralt inom forskningsetik. Forskningsetik berör etiska synvinklar gällande behandling av försökspersoner, försöksdjur, forskningsverksamheten samt forskningens konsekvenser. Vad som är rätt eller fel handlande inom forskning regleras av lagar och etiska riktlinjer. Helsingforsdeklarationen är en
vidareutveckling av Nürnbergkoden som uppkom efter brutala oetiska experiment som utfördes under andra världskriget. Den första versionen av Helsingforsdeklarationen kom år 1964.
Deklarationen betonar bland annat vikten av att individen ska respekteras, samt att forskning ska granskas av oberoende instanser. Forskning på människor får endast genomföras om deltagarna givit ett frivilligt och väl informerat samtycke till att delta. Lidande av både fysisk och psykisk art ska undvikas (World Medical Association, 2013).
De forskningsetiska överväganden som togs ställning till i denna litteraturöversikt var att
artiklarnas etiska kvalité skulle säkerställas. De inkluderade artiklarna skulle kunna påvisa att de gjort noggranna etiska överväganden eller fått tillstånd av en etisk kommitté (Fridlund &
Mårtensson, 2017). Plagiering innebär att någon annans arbete används i syfte att få det att framstå som sitt eget. Förvanskning betyder förfalskning eller vanställning av insamlat material. Genom att referera och citera korrekt vid nyttjande andras arbeten tog författarna
avståndstagande till plagiering och förvanskning i litteraturöversikten (Helgesson, 2016). RESULTAT
Resultatet utgår från huvudtemat som benämns hotet och våldets inverkan på personcentrerad vård. Utifrån huvudtemat presenteras följande subteman: Hotet och våldets påverkan i mötet, försämrade relationer på grund av hot och våld samt hotet och våldets konsekvenser för omvårdnadsarbetet. Inkluderade artiklar är markerade med asterisk i referenslistan. Hotet och våldets inverkan på personcentrerad vård
Huvudtemat utgörs av hotet och våldets inverkan på personcentrerad vård. Kopplingen mellan huvudtemat och valda subteman diskuterades fram av författarna under dataanalysen. Eftersom mötet, relationer, och omvårdnadsarbetet påverkas av hot och våld resonerade författarna vidare kring att hotet och våldet därmed även inverkar på personcentrerad vård. Nedanstående subteman
10
påvisar hur hotet och våldet kan påverka mötet, försämra relationer och vilka konsekvenser som kan uppkomma för omvårdnadsarbetet.
Hotet och våldets påverkan i mötet
Under våldsamma situationer i mötet med patienter uttrycktes ångest och sårbarhet av
sjuksköterskorna som deltog i studien av Freeman, Fothergill-Bourbonnais och Rashotte (2013). Vanliga reaktioner från sjuksköterskor efter att ha blivit utsatta för våld var bland annat ilska samt rädsla (Schablon, Wendeler, Kozak, Nienhaus & Steinke, 2018; Tema, Poggenpoel & Myburgh, 2011). Tema et al., (2011) framlade i sin studie hur en patient fått en av de deltagande sjuksköterskorna att bli förlamad av rädsla.
Freeman et al. (2013) skrev att respektlösa och aggressiva patienter kunde väcka ilska och intensiva känslor av att hålla på att tappa kontrollen hos sjuksköterskorna. Känslorna kunde uppkomma när sjuksköterskorna hanterade patienter som blivit fysiskt aggressiva och exempelvis försökt sparkas och bitas. För att undvika att råka ut för en våldsam situation beskrev
sjuksköterskorna känslan av att alltid behöva vara på sin vakt och ha en flyktplan (Freeman, et al., 2013).
Sjuksköterskorna i en studie uppgav att om de hade blivit informerade om patientens våldsamma historik skulle de ha interagerat annorlunda i mötet med patienten (Gillespie, Gates & Berrys, 2013). Enligt statistik från Samir, Mohamed, Moustafa och Abou Saif (2012) ansåg 88,9 procent av deltagande sjuksköterskor att deras eget beteende förändrats efter att de hade blivit utsatta för våld, vilket enligt Baby, Glue och Carlyle (2014) kunde leda till att sjuksköterskornas
professionalitet påverkades negativt.
I flertalet studier framkom det att sjuksköterskor med tidigare erfarenheter av hot och våld hade blivit mer uppmärksamma på hur personer pratade, handlade och rörde sig samt att de börjat interagera på ett mer återhållsamt sätt i mötet med vissa patienter (Avander, Heikki, Bjerså & Engström, 2016; Schablon et al., 2018; Yang, Hsieh, Lee & Chen, 2016).
Hahn, Müller, Needham, Dassen, Kok och Halfens (2010) beskrev i en studie hur viktigt det var att sjuksköterskor som hade tidigare erfarenhet av hot och våld från patienter medvetandegjorde sina känslor. Sjuksköterskans insikt och hantering av känslor som stress, osäkerhet och ångest kunde bli en viktig del i att förebygga hot och våld i mötet med patienter. Dessa känslor samt nedsatt förmåga att hantera pressade situationer kunde bli en utlösande faktor för aggressivt beteende hos patienter. Sjuksköterskorna beskrev att en viktig del i att förhindra hot och våld inom hälso-och sjukvården var att ha förmåga att kunna analysera situationer som kunde framkalla rädsla eller ångest hos patienter och deras anhöriga. Vidare beskrevs vikten av att kunna möta patienter och anhörigas behov med empati och skapa en trygg atmosfär genom att beakta patientens autonomi (Hahn et al., 2010).
Försämrade relationer på grund av hot och våld
Att etablera en terapeutisk relation och agera respektfullt gentemot patienter som uppträtt respektlöst beskrevs av sjuksköterskorna som utmanande i studien av Freeman et al. (2013). I samband med oförutsägbara situationer beskrev sjuksköterskorna en känsla av att alltid behöva vara vaksam och se sig för. Positivt stöd från kollegor medförde att sjuksköterskorna kände sig mindre osäkra och rädda. Stödet från kollegorna kunde kompensera för den brist på uppskattning och respekt som vissa patienter uppvisade (Freeman et al., 2013).
11
Tema et al. (2011) framlade i sin studie att sjuksköterskor upplevt hinder och maktlöshet inför att ha terapeutiska relationer med patienterna efter att de uppvisat ett fientligt beteende. I studien konstaterades även att det fanns brist på förtroende mellan sjuksköterskorna och patienterna. Sjuksköterskorna beskrev att relationen med patienterna blev förrådd när patienter uppvisat ett plötsligt oförutsägbart beteende, vilket kunde leda till att sjuksköterskorna började känna misstro gentemot patienterna (Tema et al., 2011).
Kvarvarande psykologiskt trauma på grund av våld kunde påverka sjuksköterskor negativt i att skapa och ha förtroendefulla relationer med patienter (Yang et al., 2016). Ünsalatan et al. (2012) påvisade att sjuksköterskornas arbetsprestationer påverkats negativt av våldet de upplevt vilket återspeglades i deras relationer med patienterna. Sjuksköterskorna kunde även uppleva en
känslomässig konflikt inför att utföra de grundläggande principerna för vård. Orsaken kunde vara att patienters hotfulla beteende föranlett till att sjuksköterskorna blivit mer försiktiga i sina relationer med patienterna (Ünsalatan et al., 2012).
Hotet och våldets konsekvenser för omvårdnadsarbetet
I en studie av Zuzelo, Curran och Zeserman (2012) uppgav sjuksköterskorna att de var skyldiga att ta hand om patienterna oavsett våldsamma eller obehagliga beteenden. En konsekvens var att sjuksköterskorna ibland kunde distanserade sig från våldsamma patienter och endast uppfylla grundläggande vårdkrav men inte mer än så. Tema et al. (2011) beskrev att vissa sjuksköterskor uttryckt svårigheter i att bry sig om och ta hand om patienter som varit hotfulla eller våldsamma. Baby et al. (2014) framlade att våld på arbetsplatsen kunde skapa ett dilemma kring vems behov som skulle komma först- patienternas eller sjuksköterskornas. Freeman et al. (2013) beskrev att sjuksköterskor uppgett att de var rädda att ta hand om patienterna som de uppfattade som skrämmande. Sjuksköterskorna kände oförmåga att hantera hotfulla och våldsamma patienter vilket resulterade i ångest och sårbarhet. Sjuksköterskorna började ifrågasätta sin förmåga att utföra sitt omvårdnadsarbete på ett omtänksamt sätt (Freeman et al., 2013).
Honarvar, Ghazanfari, Raeisi Shahraki, Rostami och Bagheri Lankarani (2019) uppgav i sin studie att våld mot sjuksköterskor var en epidemi som betraktades vara en
ansträngande kris som kunde hota hälsa. En konsekvens var att patienter som uppvisat aggression mot sjuksköterskan kunde få sämre vård framgick av James, Isa och Oud (2011). Sjuksköterskor beskrev att deras värdighet hotades av våldet vilket indirekt påverkade kvalitén negativt på deras omvårdnadsarbete (Samir, Mohamed, Moustafa & Abou Saif, 2012). Gates, Gillespie och Succop (2011) konstaterade i sin studie att våld på arbetsplatsen var ett betydande problem för
sjuksköterskorna. Minskad arbetsproduktivitet och kvalité på vården hade direkt koppling till sjuksköterskornas upplevelse av negativ stress. Liu et.al. (2019) uppgav att våld inom hälso- och sjukvården medförde att sjuksköterskor upplevde oro. Sjuksköterskornas känslomässiga svar och attitydförändringar kunde resultera i negativa konsekvenser för vården. Våld inom hälso-och sjukvården medförde minskad arbetstillfredsställelse och utbrändhet hos sjuksköterskorna vilket påverkade patientsäkerheten negativt. En del av sjuksköterskorna i studien uppgav att de ansett att patientsäkerheten var misslyckande eller dålig på de enheter där de var verksamma (Liu et.al, 2019). Enligt Wolf, Delao & Perhat (2014) kunde hot och våld som uppstod i samband med att sjuksköterskor utförde omvårdnadsarbete för patienter ge långvariga psykologiska konsekvenser som utmattning. Utmattningen kunde i sin tur bli ett hinder för sjuksköterskor att effektivt utföra patientvård. Yang et al. (2016) påvisade att omvårdnaden även kunde få konsekvenser på grund av bristande förtroende i sjuksköterske-patientrelationen, relaterat till kvarvarande psykologiskt trauma hos sjuksköterskorna efter tidigare erfarenhet av hot och våld. Ünsalatan et al. (2012) påvisade att 42,9 procent av sjuksköterskorna som deltagit i deras studie uppgett att deras arbetsprestationer påverkats negativt av våldet från patienter.
12
Sjuksköterskors upplevelse av hot och våld kunde ge flera negativa konsekvenser för patientvården, inte bara för patienten som varit hotfull eller våldsam men även för övriga
patienter. Patienterna runt om riskerade också att bli drabbade av försämrad vård. Sjuksköterskor beskrev känslor som osäkerhet, rädsla, stress samt känsla av att vara kränkt i samband med att patienter blev hotfulla. Utöver rädslan för att själva råka illa ut beskrev sjuksköterskorna även en stark känsla av ansvar över att lyckas hålla andra patienter i närheten säkra (Avander et al., 2016). Freeman et al. (2013) beskrev att sjuksköterskorna som deltagit i studien upplevt känslor av frustration, skuldkänslor och utmattning i situationer där patienter varit aggressiva samtidigt som andra patienter behövt deras uppmärksamhet (Freeman et al., 2013). För att hantera frustration och rädsla av hotfulla och våldsamma patienter försökte en del av sjuksköterskorna rationalisera patienternas beteende med hänsynstagande till patienternas sjukdomstillstånd (Tema et al., 2011). DISKUSSION
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Ur resultatet framkom det att hot och våld inom hälso- och sjukvården hade negativ inverkan på mötet, relationer och omvårdnadsarbetet som ligger till grund för personcentrerad vård. Flertal studier påvisade att hot och våld mot
sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården var ett betydande problem utifrån flera aspekter. Negativ stress, hotad värdighet och nedsatt välbefinnande hade en direkt koppling till hotet och våldet som sjuksköterskorna blivit utsatta för. Detta resulterade i sänkt kvalité på omvårdnaden och patientsäkerhet utifrån minskad arbetsmotivation och arbetsproduktivitet hos
sjuksköterskorna. Det framkom att inte bara patienter som varit hotfulla eller våldsamma kunde drabbas av minskad kvalité på vården, patienterna omkring riskerade också att bli drabbade av försämrad vård.
Mötet mellan sjuksköterska och patient är första steget till ett partnerskap som också är grunden för personcentrerad vård. Förutsättning för ett bra möte är öppenhet och ömsesidighet mellan båda parter där man ser varandra som lika mycket värda. Mötet handlar om att över tid skapa tillit till varandra och på så sätt skapa en balans i partnerskapet mellan patient och sjuksköterska (Dinc & Gastamans, 2011). Huruvida ett möte antingen får ett positivt eller negativt utfall påverkas av kroppsspråk, blick, placering i rummet, tonfall samt kommunikation (Tingström, 2014).
Resultatet visade att hotfulla och våldsamma patienter kunde väcka känslor som ilska och rädsla hos sjuksköterskorna vilket i sin tur kunde leda till att sjuksköterskorna interagerade mer
återhållsamt i mötet med patienterna. Det framkom att sjuksköterskor som hade svårigheter att bearbeta känslor som stress och osäkerhet hade sämre förmåga att hantera pressade situationer, vilket i sin tur kunde bli en utlösande faktor för patienters aggressiva beteende. Detta stärks av Edward, Ousey, Warelow och Lui (2014) som beskrev att misskommunikation kan bli en trigger för patienternas ilska mot sjuksköterskor. Upplevelsen av stress, rädsla och utbrändhet hos sjuksköterskorna kunde bli en bidragande orsak till att misskommunikation uppstod. Som Travelbee (1971) beskrev är sjuksköterskans kommunikationsförmåga fundamental i mötet med patienten för att kunna utveckla ett partnerskap. Att mötas som jämlika samt att ha god och lugn kommunikation är en viktig del i förebyggandet av hot och våld men även för hantering hotfulla situationer påvisar Hylen, Engström, Engström, Pelto-Piri och Anderzen-Carlsson (2019).
Travelbee (1971) betonade vikten av att skapa människa-till-människa relationer genom att bortse från roller som ”sjuksköterska och ”patient”. Sjuksköterskan ska inte generalisera eller se någon patient som en stereotyp, utan istället se patienten som en unik individ genom förståelse, sympati
13
och empati (Travelbee, 1971). Ur resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevt svårigheter att skapa terapeutiska relationer med patienterna som uppträtt respektlöst eller fientligt. Det framkom att relationen mellan sjuksköterska och patienten blev förrådd om patienten uppvisade ett plötsligt oförutsägbart beteende, vilket medförde att sjuksköterskorna började känna misstro mot patienterna. I en studie av Hylen et al. (2019) uppgav sköterskorna att relationen med patienten var en grundläggande del i att kunna ge bra vård. Resultatet påvisade att patienters hotfulla beteende kunde leda till att sjuksköterskorna blev mer försiktiga i sina relationer med patienterna. Detta bekräftas i en studie avStevenson, Jack, O’Mara och LeGris, (2015) där flera sjuksköterskor beskrev att den rädsla som uppstod efter att en patient varit hotfull resulterat i att de drog sig undan patienten och höll avstånd. Känslan av minskad empati gentemot de hotfulla patienterna beskrevs. Vilket i sin tur bidrog till att sjuksköterskorna endast utförde de
arbetsuppgifter som var absolut nödvändiga för att på så sätt minska interaktionen med patienten (Stevenson et al., 2015).
Först när ett partnerskap uppnås kan omvårdnad av god kvalité utföras (Travelbee, 1971). Omvårdnad är sjuksköterskans huvudansvar och sjuksköterskan ska vara anpassningsbar till förändringar (Henderson, 1978; Mishra, 2015). Omvårdnadsarbetet ska utföras med godhet, medmänsklighet och empati med en förståelse för att alla människor är olika men har lika stort värde (Mahfudh, 2011). Resultatet visade att sjuksköterskornas omvårdnadsarbete påverkades negativt bland annat genom att arbetsproduktiviteten och kvalitén på arbetet minskade av hotet och våldet. Det framkom i resultatet att sjuksköterskorna upplevde rädsla inför att ta hand om patienterna de upplevde som skrämmande. Sjuksköterskorna ifrågasatte sin förmåga att utföra omvårdnadsarbetet på ett omtänksamt sätt. Sjuksköterskorna kunde distanserade sig från
våldsamma patienter och uppfyllde endast grundläggande vårdkrav men inte mer än så. Hotet och våldet kunde skapa ett känslomässigt dilemma kring om sjuksköterskans säkerhet eller patientens behov av vård skulle komma först. Stark känsla över att hålla patienter i närheten säkra beskrevs av sjuksköterskorna. Det framkom ur resultatet att frustration, utmattning och skuld kunde uppkomma hos sjuksköterskorna när andra patienter var i behov av deras uppmärksamhet, samtidigt som en patient var hotfull eller våldsam.
Liknande resultat påvisades av Wong, Combellick, Wispelwey, Squires och Gang (2016) som beskrev att omvårdnadsarbetet kunde bli negativt påverkad gentemot patienter som varit hotfulla eller våldsamma. Patienter som befann sig inom samma vårdutrymme kunde drabbas sämre omvårdnad. En vårdparadox kunde uppstå om en patient blev våldsam, vilket medförde både kliniska och etiska utmaningar för sjuksköterskorna. En sjuksköterska hade uppgett att det blev problematiskt att ta hand en våldsam patient när fler patienter var i närheten och att vården påverkades negativt av detta (Wong et al., 2016). Även Stevenson, et.al. (2015) studie bekräftade sjuksköterskors upplevelse av en inre konflikt gällande vems behov de skulle sätta först,
sjuksköterskornas egen säkerhet eller patientens vårdbehov. Även om de flesta sjuksköterskorna satte patientens behov först, så upplevde sjuksköterskorna att de inte kunde utföra sitt jobb så bra som de önskade. Sjuksköterskorna gjorde inte något mer för patienten som varit hotfull eller våldsam än vad som absolut krävdes (Stevenson, et.al., 2015).
Metoddiskussion
I och med att designen icke systematisk litteraturöversikt användes togs inte alla studier med inom forskningsområdet, författarna valde vilka som inkluderades. Tillförlitligheten blev därför lägre eftersom risk finns att studier kan ha tagits med baserat på författarnas personliga åsikter. Detta bör lyftas som en möjlig begränsning även om författarna haft detta i åtanke. Om designen systematisk litteraturöversikt istället använts skulle tillförlitligheten blivit högre eftersom denna
14
typ av litteraturöversikt baseras på alla relevanta studier som finns inom området (Rosen, 2017). Tydlig struktur och redovisning av arbetets steg genomfördes vilket ökade tillförlitlighet och överförbarhet av litteraturöversikten (Kristensson, 2014).
Antalet använda databaser kan ha påverkat mängd av insamlat material. Databassökningarna utfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo, sökning av data i fler databaser hade möjligtvis kunnat resulterat i fler träffar på relevanta artiklar. Datainsamlingen utfördes i överensstämmelse med Rosén (2017). Användning av liknande termer och sökord applicerades i databassökningen för att få fram artiklar som besvarade syftet, men begränsning av termer och sökord kan ha påverkat datainsamlingen. Avgränsningsfunktionen peer rewied applicerades i de databaser där det var möjligt. I enlighet med Polit och Beck (2017) användes primärkällor. Utifrån ett
forskningsetiskt perspektiv exkluderades artiklar med avsaknad av tillstånd från en etisk kommitté eller forskningsetiska överväganden. Författarna tog ställning till att plagiering eller förvanskning inte skulle förekomma i litteraturöversikten (Helgesson, 2015).
Åtta kvalitativa och åtta kvantitativa artiklar inkluderades, för att få bredare översikt av kunskapsläget inom området (Friberg, 2017). Kvalitetsgranskning av samtliga inkluderade artiklar genomfördes av författarna med hjälp av Sophiahemmets Högskolas granskningsmall framtagen av Berg et al. (1999) samt William et al. (2016). Fjorton artiklar uppfyllde kravet för hög kvalité och två artiklar uppfyllde kravet för medel, samtliga 16 artiklar bedömdes vara av tillräckligt hög kvalité för att inkluderas.
Dataanalysen genomfördes med inspiration av Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Båda författarna utförde dataanalysen eftersom det minskade risken för feltolkning och ökade objektiviteten samt trovärdigheten. Båda författarna hade förförståelse för problemområdet från tidigare erfarenheter av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Förförståelse kan ha blivit ett hinder för att skapa ny förståelse (Friberg & Öhlen, 2017). Tidigare erfarenheter och förförståelse kan påverka analysprocessen. Författarna resonerade kring att kvalitativa studier är beskrivande och berättande vilket innebär att tolkningen kan påverkas av förförståelsen. Kvantitativa studier presenterar data genom statistik vilket blir mer konsekvent och lämnar inte samma utrymme för tolkning. Därav hade författarna särskild eftertänksamhet gällande förförståelse inför granskning av kvalitativa studier för att på så vis öka objektiviteten.
Hänsyn till reproducerbarhet och tillförlitlighet till denna litteraturöversikt togs i beaktande. I och med att noggrann dokumentation och presentation av litteraturöversiktens steg anses
reproducerbarheten och tillförlitligheten giltiga av författarna (Polit & Beck, 2017). Inkluderade studier var utförda i länder inom Europa, Afrika, Asien, Nordamerika samt Oceanien vilket påvisar problemområdets utbredning över världen.
Slutsats
Hot och våld mot sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården är ett betydande problem utifrån många aspekter. Bland annat påverkas personcentrerad vård negativt där mötet, relationer och omvårdnadsarbetet ingår. Sjuksköterskor som blir utsatta för hot och våld upplever negativ stress, hotad värdighet och nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kan leda till olika konsekvenser för omvårdnaden. Sänkt kvalité på vården och patientsäkerhet utifrån minskad arbetsmotivation samt arbetsproduktivitet hos sjuksköterskorna kan kopplas till hotet och våldet. Inte bara patienter som varit hotfulla eller våldsamma kan drabbas av minskad kvalité av vården, patienterna omkring riskerar även att bli drabbade av försämrad vård.
15 Fortsatta studier
Under datainsamlingen blev det klart att det saknas studier om hur hot och våld kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med denna litterära översikt önskar författarna lyfta fram att hot och våld inom hälso- och sjukvården kan påverka omvårdnaden av patienter vilket är
sjuksköterskans största ansvarsområde. Sjuksköterskor ska kunna känna sig säkra på sin arbetsplats och patienter ska kunna få god och säker omvårdnad. Vidare forskning behövs gällande att skapa medvetenhet för hur sjuksköterskornas känslomässiga svar efter hot och våld kan påverka omvårdnadsarbetet.
Klinisk tillämpbarhet
Kunskap är första steget för förändring. Grundförståelse behövs för hur hot och våld mot
sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården kan påverka mötet, relationer, omvårdnadsarbetet och därmed inverka på personcentrerad vård av patienter.
Från organisationsnivå behövs mer stöd och tydliga riktlinjer för hur hot och våld mot
sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården ska hanteras på bästa sätt, för att motverka negativa effekter som inverkar på omvårdnadsarbetet.
På ett samhällsmässigt plan behövs mer kunskap för att kunna förebygga hot- och våld mot sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor som har fått eller får erfara hot och våld inom hälso- och sjukvården kan lida av både fysiska och psykiska men. Sjuksköterskornas arbetsförmåga kan i sin tur påverkas negativt vilket kan sänka kvalitén och säkerheten på omvårdnaden av patienter. Hot och våld inom hälso- och sjukvården kan även bli en bidragande orsak till att sjuksköterskor väljer att sluta arbeta inom vården.
Hållbar utveckling
Globala målet nummer 16 avser att främja samhällens hållbara utveckling genom stävan efter inkluderande och fredliga samhällen. Mellanmänsklig tillit och social sammanhållning raseras på grund av våld, vilket utgör konsekvenser för samhällets miljömässiga, ekonomiska och sociala utveckling. Ett av de största hoten mot utveckling på både samhällsnivå och individnivå är våld i alla dess former. En förutsättning för samhällets utveckling och styrning för att människor ska kunna fatta fria beslut är avsaknad av våld (United Nations Development Programme, 2020). Hot och våld mot sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården har visat sig kunna ha en negativ inverkan på mötet, relationer och omvårdnad av patienter som är en del av personcentrerad vård. För en hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården behövs mer kunskap om konsekvenser som kan uppkomma på grund av hot och våld mot sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Omvårdnad ska utföras med säkerhet och god kvalité där patientens behov tillgodoses. Säker vård och arbetsmiljö är områden som ingår inom omvårdnadsforskning för hållbar utveckling av vård och omsorg (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Självständighetsdeklaration
Till denna litteraturöversikt har författarna Karolina Myrzell och Malin Silfver i lika stor omfattning bidragit till alla delar av arbetet.
16 REFERENSER
Artiklar inkluderade i resultatet är markerade med en asterisk (*).
Al‐Omari, H. (2015). Physical and verbal workplace violence against nurses in Jordan. International Nursing Review, 62(7), 111-118. doi:10.1111/inr.12170.
Arakelian, E., Leo Swenne, C., Lindberg, S., Rudolfsson, G., von Vogelsang A-C. (2017). The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient's perspective - an integrative review. Journal of Clinical Nursing, 26(17), 2527-2544. doi:10.1111/jocn.13639 Arbetsmiljöverket. (2017). Hot och våld inom sjukvården [Broschyr] Arbetsmiljöverket. Hämtad från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/hot-och-vald-inom-varden-broschyr-adi609.pdf
Arbetsmiljöverket. (2011). Hot och våld inom vård och omsorg. Arbetsmiljöverket. Hämtad från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf
*Avander, K., Heikki, A., Bjerså, K., Engström, M. (2016). Trauma Nurses’ Experience of Workplace Violence and Threats: Short- and Long-Term Consequences in a Swedish Setting. Journal of Trauma Nursing, 23(2), 51–57.
doi:http://dx.doi.org/10.1097/JTN.0000000000000186
*Baby, M., Glue, P., Carlyle, D. (2014). Violence is Not Part of Our Job': A Thematic Analysis of Psychiatric Mental Health Nurses' Experiences of Patient Assaults from a New Zealand Perspective. Issues in Mental Health Nursing, 35(9), 647-655.
doi:http://dx.doi.org/10.3109/01612840.2014.892552
Berg, A., Dencker, K., Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling av personer med depressionssjukdomar. (Evidensbaserad omvårdnad, 1999:3). Stockholm: SBU, SFF
Boafo, I. M. (2016)."...they think we are conversing, so we don't care about them..." Examining the causes of workplace violence against nurses in Ghana. BMC nursing. 15(68), 1-8.
doi:http://dx.doi.org/10.1186/s12912-016-0189-8
Cashmore, A. W., Indig, S., Hampton, S. E., Jalaludin, B. B. (2012). Workplace violence in a large correctional health service in New South Wales, Australia: a retrospective review of incident management records. BMC Health Services Research, 12(1), 245 doi:10.1186/1472-6963-12-245
Chapman, R., Styles, I., Perry, L., Combs S. (2010). Nurse’s experience of adjusting to workplace violence: a theory of adaptation. Int J Ment Health Nurs, 19(3), 186–94. doi:10.1111/j.1447-0349.2009.00663.x.
Dinc, L., Gastmans, C. (2012). Trust and trustworthiness in nursing: an argument-based literature review. Nursing Inquiry, 19(3), 223-37. doi: 10.1111/j.1440-1800.2011.00582.x
17
Edward, K. L., Ousey, K., Warelow, P., Lui, S. (2014). Nursing and aggression in the workplace: a systematic review. British Journal of Nursing, 23(12), 653-659.
doi;http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2014.23.12.653
Fakhr, A., Rahnavard, Z., Salsali, M., Negarandeh, R. (2016). Exploring Nurse's Communicative Role in Nurse-Patient Relations: A Qualitative Study. J Caring Sci, 5(4), 267–276.
doi:10.15171/jcs.2016.028
Forsberg, C., Wengström, Y. (2015). Att göra en systematisk litteraturstudie: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl. s. 69). Stockholm: Natur och kultur
akademisk.
*Freeman, L., Fothergill-Bourbonnais, F., Rashotte, J. (2013). The experience of being a trauma nurse: A phenomenological study. ScienceDirect, 30(6), 6-12.
doi:https://doi.org/10.1016/j.iccn.2013.06.004
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl. ss.141-152). Lund: studentlitteratur. Friberg, F., Öhlen, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 308).
Lund: Studentlitteratur.
Fridlund, B., Mårtensson, J. (2017). Vetenskaplig kvalité i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl. s. 434). Lund: Studentlitteratur.
*Gates, D. M., Gillespie, G. L., Succop, P. (2011). Violence Against Nurses and its Impact on Stress and Productivity. Nursing Economic$, 29(2), 59-67. Hämtad från
https://www.researchgate.net/profile/Paul_Succop/publication/51213928_Abuse_against_nurses_ and_its_impact_on_stress_and_productivity/links/02bfe50f06ee71a83b000000/Abuse-against-nurses-and-its-impact-on-stress-and-productivity.pdf
*Gillespie, L., Gates, D., Berry, p. (2013). Stressful Incidents of Physical Violence Against Emergency Nurses. Online Journal of Issues in Nursing, 18(1), 1-1.
doi:10.3912/OJIN.Vol18No01Man02
*Hahn, S., Müller, M., Needham, I., Dassen, T., Kok, G., Halfens, R. JG. (2010). Factors associated with patient and visitor violence experienced by nurses in general hospitals in Switzerland: a cross‐sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19(23-24), 535-46. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03361.x.
Hallberg, U. (2011). Hot och våld inom vård- och omsorg: Kunskapsöversikt. Rapport 2011:16. Hämtad från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-kunskapssammanstallningar-rap-2011-16.pdf
Hassankhani, H., Parizad, H., Gacki-Smith, J., Rahmani, A., Mohammadi, E. (2018). The consequences of violence against nurses working in the emergency department: A qualitative study. International Emergency Nursing, 39(6), 20-25.
18
Helgesson, G. (2016). Forskningsetik: för medicinare och naturvetare. (2. uppl.). Lund: studentlitteratur.
Henderson, V. (1978). The concept of nursing. Journal of advanced nursing, 3(2),113-130. doi:10.1111/j.1365-2648.1978.tb00837.x
*Honarvar, B., Ghazanfari, N,.Raeisi Shahraki, H,. Rostami, S,. Bagheri Lankarani, K. (2019). Violence against Nurses: A Neglected and Health-threatening Epidemic in the University Affiliated Public Hospitals in Shiraz, Iran. The International Journal of Occupational and Environmental Medicine, 10(3),111–123. doi:10.15171/ijoem.2019.1556
Hylen, U., Engström, I., Engström, K., Pelto-Piri, V., Anderzen-Carlsson, A. (2019). Providing Good Care in the Shadow of Violence – An Interview Study with Nursing Staff and Ward Managers in Psychiatric Inpatient Care in Sweden. Issues in Mental Health Nursing. 40(2), 148-157. doi:http://dx.doi.org/10.1080/01612840.2018.1496207
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Rev.utg.). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Isacsson, S-O., Malmquist, J., Qvarsell, R. (u.å.). Hälso- och sjukvård. I Nationalencyklopedin. Hämtad 19 november, 2019, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hälso-och-sjukvård
*James, B. O., Isa, E. W., Oud, N. (2011). Patient aggression in psychiatric services: The experience of a sample of nurses at two psychiatric facilities in Nigeria. African Journal of Psychiatry, 14(2), 130-133. doi: http://dx.doi.org/10.4314/ajpsy.v14i2.4
Jang, MS., Kim, S. (2019). Person-Centered Relational Care Experienced by Critical Care Nurses: An Interpretative Phenomenological Analysis Study. Journal of Korean Academy of Nursing, 49(4), 423-436. doi: 10.4040/jkan.2019.49.4.423.
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2.uppl., ss. 82-83). Lund: Studentlitteratur.
Kliniska studier. (2016). Det svenska sjukvårdssystemet. Hämtad 19 november, 2019 från https://www.kliniskastudier.se/forskningslandet-sverige/det-svenska-sjukvardssystemet.html Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Kristensson Uggla, B. (2017). Personfilosofi-filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik (2. uppl. ss. 42-44). Stockholm: Liber.
Leijon, O., Svensson, M. (2013). Hot och våld inom vård och omsorg. Stockholms läns landsting. Hämtad från
http://dok.slso.sll.se/CAMM/Faktablad/hot_och_vald_vard_omsorg_2013.pdf?fbclid=IwAR0CO JwiST_dpwayWUBzrJ8o9ChO1N76g6XXwpWl_ebsXxO9g2dGkxnuu0U
19
*Liu, J., Zheng, J., Liu, K., Liu, X., Wu, Y., Wang, J., You, L. (2019). Workplace violence against nurses, job satisfaction, burnout, and patient safety in Chinese hospitals. Nursing outlook, 67(5), 558–566. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.outlook.2019.04.006
Mahfudh, S. (2011). Nurse’s Role in Controlling Cancer Pain. Journal of Pediatric Hematology/Oncology, 33(3), S146–S148. doi: 10.1097/MPH.0b013e318230dfd8
Mishra, S (2015). Respect for nursing professional: Silence must be heard. Indian Heart Journal, 67(5), 413–415. doi: 10.1016/j.ihj.2015.07.003
Phironen, L., Hansson-Olofsson, E., Fors, A., Ekman, I., Bolin, K. (2017). Effects of person-centred care on health outcomes: A randomized controlled trial in patients with acute coronary syndrome. Health Policy, 121(2), 169-179. doi: https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2016.12.003 Pitts, E., Schaller, D. (2019). Violent patients. StatPearls Publishing, Treasure Island (FL). Hämtad från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK537281/?fbclid=IwAR1QVtIPB_Xy5nIyWk9TwgJuR pCdOvJTP3t8xN4Ly3lZzyyolJOYxgpXn8g
Polit, D. F., Beck C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th international ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss. 376-383). Lund: Studentlitteratur. *Samir, N,. Mohamed, R,. Moustafa, E,. Abou Saif , H. (2012). Nurses’ attitudes and reactions to workplace violence in obstetrics and gynaecology departments in Cairo hospitals. Eastern
Mediterranean Health Journal, 18(3), 198-204. doi: 10.26719/2012.18.3.198
*Schablon, A.,Wendeler,D.,Kozak, A.,Nienhaus, A., Steinke, S. (2018). Prevalence and Consequences of Aggression and Violence towards Nursing and Care Staff in Germany: A Survey. International Journal of Environmental Research and Public,15(6), 1274-1280. doi:10.3390/ijerph15061274
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 19 november, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Speroni, K. B., Fitch, T., Dawson, E., Dugan, L., Atherton, M. (2014). Incidence and Cost of Nurse Workplace Violence Perpetrated by Hospital Patients or Patient Visitors. Journal of Emergency Nursing, 40(3), 218–228. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jen.2013.05.014
Stevenson, K. N., Jack, S. M.., O’Mara., LeGris, J. (2015). Registered nurses' experiences of patient violence on acute care psychiatric inpatient units: an interpretive descriptive study. BMC Nursing,14(1), 1-13. http://dx.doi.org/10.1186/s12912-015-0079-5
Stievano, A., Tschudin, V. (2019). The ICN code of ethics for nurses: a time for revision. International nursing review, 66(2), 154-156. doi: http://dx.doi.org/10.1111/inr.12525
