• No results found

Staffan Heimerson; Krönika

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Staffan Heimerson; Krönika"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

ro ~ c :o "-::::.::::

Staffan Heimerson räddar SVENSKA DAGBLADET

D

et är något som gör morgonen

i

Sydney

bättre

än morgonen i Stockho

l

m. Kan det vara silverdiset över hamnen

?

Eller

beror det på att morgonfrukten är en pawpaw? Kan det vara cheddarn

från Tasmanien? Nej

.

Det är morgontidningen

.

Det finns statistik som säger att svensken i

genom-snitt ägnar sin Dagens Nyheter eller sitt Svenska Dag-bladet arton minuter. För att bläddra genom två-tre

sektioner, kolla rubrikerna, låta blicken löpa över annonserna, sätta tänderna i ett ledarstick och se efter

vad som om kvällen ska visas på tv behöver svensken

arton minuter.

J

AG FINNER NU i min nya värld att jag morgon efter morgon läser min The Australian i mera än en timme.

Varför, frågar ni kanske, läser karlen en australisk

tidning under fyra gånger längre tid än han läser

Sven-ska Dagbladet? Är det för att han har svårt med

språ-ket? Eller är australisk politik viktigare för honom än

svensk? Eller är det bara som han mallar sig?

The Australian är Australiens enda rikstidning. Den

är upmarket och highbrow. Oförskräckt vänder den sig

till eliten inom kultur, utbildning, ekonomi och politik.

Det låter som Svenskans programförklaring. Den har

knappt 140000 i upplaga. Men Rupert Murdoch, som

startat den och äger den, har i personalen en anställd

som kontrollerar att inkomsterna är aningen större än

utgifterna. Den har i de stora städerna, Sydney och

Mel-bourne, svår konkurrens från rika, välmatade lokal

tid-ningar, som dominerar annonsmarknaden; de är som

Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.

Vad är det då som får mig läsa så länge vid

frukos-ten? Attityden. The Australian följer brittisk

kvalitets-journalistiks credo: en tidning ska vara som en

för-längning på en elegant middagskonversation. Där

Svenskan i rubriker och stilistik är ängslig och trubbig

är The Australian estetiskt redigerad, vasst och vitsigt

formulerad. Det märks att redaktionen har roligt

medan den gör sitt jobb.

Framför allt: Den skriver kort. Den vet sanningen

i klyschan: "Om en story behöver fler än femhundra

ord för att berättas är det inte en story." Essen i

aus-tralisk politisk och ekonomisk journalistik

kommen-terar och analyserar på nyhetsplats. Men regeln för

dem alla gäller: Max tvåtusen tecken. Insändarna är

två rader långa gnistrande juveler.

P

OLITISKT LEVER DEN I gränslandet mellan liberal och konservativ- men med modern framtoning.

Den har mentalt gått in i !T-åldern, den gillar tidens

privatkonsumtion, den är etablissemang utan respekt för knarrhökar av den typ som hänger vid

Öster-malmshallen och ondgör sig över ungdomens språk.

Nu när Svenska Dagbladet än en gång- och som

vanligt-befinner sig i kris- ägaren Schibsted famlar,

redaktionsledningen fumlar, upplagan sjunker,

för-lusten ökar och talangens glöd har falnat- finns skäl

att skicka en receptiv ung tidningsmakare ett varv

runt jorden för att snappa hur modern kvalitetspress

resonerar och går tillväga.

När mannen är tillbaka i Marieberg lämnar han

in ett förslag till ÅTGÄRDSPROGRAM:

l) Lägg ner Samtider. Med sin högfärd och

obegrip-lighet är avdelningen motsatsen till journalistik.

2) Anställ tre-fyra välskrivande, folkliga reportrar:

Per Svensson, Lena Mellin, Åke Stolt, som bryter upp

från skrivborden och med humor och hjärta skildrar

nuet och Sverige. Det var på det viset, med skrivaren

Gits Olsson, som tidningen räddades på sjuttiotalet.

3) Skapa ett stall fria kolumnister, typ Jan Guillou,

Harry Schein och Kerstin Hallert. Det ger näring för själen och markerar att det är högt i tak. 4) Halvera antalet ledare. Publicera bara ett kåseri per

dag. Minska längden på Idag-sidans

kvackarartik-lar. Gå tillväga på samma sätt på samtliga

avdel-ningar. Tryck nyhetsartiklar på förstasidan i

stäl-let för sammandrag.

5) Åtgärden lösgör femtio procent av tidningens

pap-per till nya projekt. De resurserna ska användas till

att göra en ny, tjock sektion, helst i tabloidformat,

med ett ämne för varje veckodag: måndag

Privat-ekonomi; tisdag IT; onsdag Medicin och

Forsk-ning; torsdag Utbildningssamhället; fredag Medi

-er; lördag Kulturlivet, söndag Världen.

6) Utforma löpsedlarna så att de säljer lösnummer.

En dag kanske arton minuter blir i minsta laget.

Staffan Heimerson

(sheimers@pp.eunet.se) är

författare och journalist i Sydney.

References

Related documents

From the estimate of the covariance parameters of the random e¤ects one can produce a correlation measure between di¤erent companies at the latent variable scale which is often

The results above are also reflected in the imaged surfaces where we observe the same trend of decreasing ion intensity with decreasing sample fraction. High-resolution images of

Dessutom använder sig arbetstagarna inom byggindustrin av arbetsredskap som ger ifrån sig olika starka bullernivåer samtidigt som omgivningen de befinner sig i har en stark

Grusmaterial som består av högre halt av svaga bergarter kan (men behöver inte) utsättas för nedbrytning (% © 5,6 mm) med denna metod. Figur 8 beskriver korrelationen

Klimatförändringarna beskrivs också genomgående i rapporteringen från alla möten som ett problem som inte kommer att ge avsevärda konsekvenser i Sverige eller västvärlden, utan de

folkhälsoområdet innebära att risken för att överdriva skillnader mellan kvinnor och män minskar, genom att olikheter inom gruppen kvinnor och inom gruppen män analyseras

Då studiens syfte var att beskriva om och till vilken allvarlighetsgrad patienter besväras av illamående i ambulanssjukvård ansågs detta vara en lämplig

Utöver kunskap om amning har även förväntan, tradition och uppmuntran från personer i moderns familj och sociala nätverk, samt från sjukvården, väsentlig betydelse för om