SVENSKFRÖTIDNING NR2 MARS2003 4
Av Torbjörn Karlsson, VäxtRåd
Växtföljder pressade av
mycket spannmål är ett
vanligt fenomen i
Mellan-sverige. Behovet av bättre
avbrottsgrödor är därför
stort och ofta diskuterar vi
värdet av olika
förfrukts-grödor till stråsäd.
Effekterna av goda förfrukter till stråsäd kan delas upp i flera delar.
Avbrottsgrödan minskar infek-tionstrycket av svampsjukdomar i stråsäden.
Flera av avbrottsgrödorna lämnar dessutom en större mängd lätt-nedbrytbart kväve efter sig än vad stråsäd gör. Så är fallet efter klö-verfrövallar, klöverrika slåttervallar och i viss mån efter ärter och olje-växter.
En tredje förfruktsmekanism som inte diskuteras lika ofta är den strukturuppbyggande effekten av vissa grödor. En orsak till att mark-struktur sällan debatteras är att det är svårt att bestämma värdet av en god struktur eller värdet av en gröda som förbättrar strukturen. Vi vet t ex att fleråriga vallar har betydligt större effekt än ettåriga vallar och andra grödor, men vi vet inte hur långvarig denna struktur-effekt är. Kan vi påverka mark-strukturen i positiv riktning utan flerårig vallodling?
Skördesammanställningar
Skördesammanställningar från VäxtRådgruppens rådgivningskun-der i Mälardalsområdet pekar på intressanta skillnader. Tittar man
lite närmre på skillnader mellan olika ettåriga förfrukter till höstve-te under odlingsåret 2001 så ser man, inte oväntat, att oljeväxter toppar listan, följt av ärter. Där-efter kommer höstvete som för-frukt till höstvete, följt av vår-sädesgrödorna. Den sämsta ett-åriga förfrukten till höstvete är trädan som i de flesta fall utgörs av en icke beväxt stubbträda. Skillnaden mellan träda och höst-vete som förfrukt till hösthöst-vete är i detta material så stor som 400-500 kg/ha. En del av förkla-ringen till denna skillnad ligger i att en höstsädesgröda lämnar efter sig bättre markstruktur än en vårsädesgröda. Framförallt är höst-säd en bättre förfrukt än obevuxen stubbträda i detta avseende. Höstsädens kraftiga rotsystem ger en effektiv uttorkning av markpro-filen vilket i sig är strukturbyggan-de, framförallt på lerjordar.
Så en gröngödslingsgröda på trädan och få bättre markstruktur oh mullhalt, säger Torbjörn Karlsson på VäxtRåd i Enköping.
Vård av trädan ger bättre
Rödklöverns rotsytem har mycket positiv effekt på strukturen i matjorden men också viss effekt i alven. Bilden visar markprofilen ned till ca 75 cm djup under en rödklöver-vall. Foto: John Löfkvist SLU
SVENSKFRÖTIDNING NR2 MARS2003 5
Hur påverkar vi markstrukturen
Vad har vi för möjligheter att påverka markstrukturen och på sikt höja skördarna utan för stora förän-dringar i växtföljden? Den plats i växtföljden som vi hittills varit dåliga på att utnyttja för detta ändamål är trädan. Trots möjlighe-ten att odla oljeväxter och spann-mål för tekniskt bruk på den uttag-na arealen dominerar de ettåriga stubbträdorna. På dessa arealer härjar oftast kvickrot och spillsäd utan konkurrens.
Gödslingsgrödor
Gröngödslingsgrödor som delvis består av vallbaljväxter som röd-klöver men även lusern på dessa arealer, skulle bidra positivt på flera sätt genom att:
1) Förbättra strukturen 2) Bidra till högre mullhalt 3) Konkurrera med kvickroten 4) Bryta av en
spannmåls-dominerad växtföljd
Både rödklöver och lusern har intressanta strukturuppbyggande effekter. Pålrötterna verkar dels genom att spränga sönder packa-de jordaggregat och packa-dels genom att bilda kraftiga kanaler genom jordprofilen som förbättrar genomsläppligheten för vatten. Dessa strukturer kan inte skapas av spannmålsgrödornas rötter.
Som ett mått på markens genomsläpplighet kan vi använda
R ö dkl ö ver + ä ngssvingel Infiltration (cm/h) Lusern + ä ngssvingel H ö stvete 0 50 100 150 200 250 300 350 Figur 1
Infiltrationskapaciteten är betydligt högre efter besådda trädor som förfrukter till sockerbetor än efter höstvete.
infiltrationskapaciteten. Figur 1 visar infiltrationen efter olika för-frukter till sockerbetor i 4 försök från Skåne under 1997-1998. Försöken ingick i det så kallade 4 T- projektet. Där undersöktes orsaken till skillnader i socker-betsskördar mellan olika gårdar i Skåne. Infiltrationskapaciteten kan sägas spegla hur snabbt en jord ”sväljer vatten”. Hög infiltra-tion betyder alltså att marken dräneras snabbare och därmed snabbare blir farbar.
Figuren visar tydligt att även ett-åriga gröngödslingsgrödor, i det här fallet bestående av rödklöver + ängssvingel och lusern + ängs-svingel, med kraftigt rotsystem bidrar till stärkt markstruktur och bättre genomsläpplighet.
God markstruktur är viktig av flera skäl
I växtföljder med alltmer höstsådd spannmål måste vi kunna genom-föra höstbruket snabbt och effek-tivt. Det krävs mindre tid och energi att åstadkomma såbruk på en jord i god struktur. Detta blir allt viktigare ju längre norrut vi kommer. I t ex Mälardalsområdet är tiden mellan skörd och höst-sådd ofta en begränsande faktor för hur stor areal som höstsås i till-räckligt god tid före invintring. En mark i god struktur ger dessutom större möjligheter att etablera höstvete genom reducerad bear-betning eller direktsådd.
En jord i god struktur dräneras snabbare vilket ger säkrare över-vintring av höstsäd och framförallt av höstoljeväxter. Vårbruk på sty-vare jordar kan utföras på ett skon-sammare sätt och även tidigare på våren om marken är i god struktur.
SVENSKFRÖTIDNING NR2 MARS2003 6
Detta medför en säkrare etable-ring och rotutveckling i vårsådda grödor vilket är avgörande för avkastningen hos dessa grödor i östra Mellansveriges försommar-torra odlingsområden.
Bekämpar kvickrot
Bästa ogräsbekämparen är en kon-kurrensstark gröda. Denna princip gäller även på trädan även om vi kan bekämpa kvickroten effektivt med glyfosat. I försök i Mellan-sverige är kvickrotsmängden under jord betydligt lägre efter gröngöds-lingsgrödor där klöver ingår jämfört med vanlig stubbträda.
Gröngödslingen på trädan ger en kväverik grönmassa som också bidrar till att höja mullhalten. Mullinnehållet i marken stärker aggregatstrukturen framförallt på struktursvaga jordar med lågt inne-håll av finler, t ex mjälarika lätt-och mellanleror.
Paralleller till klöverfröodling
Inför skrivandet av denna artikel kontaktades ett antal lantbrukare i Södermanland, Uppland och Väst-manland med flerårig erfarenhet av klöverfröodling. Syftet var att ta del av deras erfarenheter av ettåriga klövervallar som förfrukt till höst-vete. Samtliga av dessa lantbrukare som haft klöverfröodlingar i minst tre års tid säger sig få merskördar för höstvete efter klöver, ibland upp till 1000 kg/ha. Kväveeffekten har naturligtvis en stor del i detta liksom ett lägre infektionstryck av svamp. En annan viktig förtjänst som samtliga tillfrågade nämnde var den ypperliga markstrukturen. Ofta talade lantbrukare om ”sockerbitskaraktär” hos jorden efter klövern och betydligt färre överfarter före sådd än i normala fall. Att höstvete i dessa fall hunnit etableras efter en så sen gröda som klöverfrö kan säkerligen hänföras till att marken i dessa situationer är så lättredd. En klöverfröodlare påpekade att höstvete som sådd-des efter frövallen, i hans fall
betydligt senare än normal såtid-punkt, trots detta såg bättre ut än många andra bestånd på våren.
Vad är merkostnaden för en gröngödslingsgröda?
Frökostnaden för färdiga ”trädes-blandningar” stannar ofta vid 300 kr/ha vid en utsädesmängd på 10 kg/ha. Sämre förhållanden kräver lite högre frömängder.
Merkostnader för gröngödsling på trädan Kr/ha Frö 10 kg 300 Frösådd 100 Putsning 1 gång 200 S:a 600
Till frökostnaden kommer kostna-den för kostna-den extra körningen vid insådden samt kostnad för minst en putsning. Kostnaden för den extra körningen och putsningen kan naturligtvis variera. En billig metod att så in frö är att helt enkelt lägga det ytligt med en rampspridare av gödsel-jet-typ. Såmaskin med frölå-da används med fördel om etable-ringen sker i vårsäd.
Vid en första anblick kan mer-värdet i kalkylen verka tveksamt eftersom detta måste generera en merskörd på minst 600 kg för att ge positivt netto. Utöver en mer-skörd i efterföljande spannmåls-gröda ska kostnaden ställas mot följande:
• Tids- och energibesparing vid efterföljande höstbruk • Ett kvävetillskott som ger
möjlighet att spara kväve efter-följande år
• Förbättrad struktur och genom-släpplighet som ger säkrare övervintring för höstgrödor
• Ett tillskott av organiskt material till marken som på sikt höjer mullhalten
• Ett effektivt avbrott i växtföljden. Förfruktseffekter av oljeväxter vär-deras av många till ca 1000 kg/ha i höstvete som efterföljande gröda. Erfarenheter tyder på att klöverri-ka vallar har förfruktsvärden i pari-tet med oljeväxter eller till och med något däröver, vilket ytterli-gare stärker kalkylen.
Att tänka på
Att börja utnyttja sig av gröngöds-lingsgrödor på uttagen areal kräver förstås att man tänker till före:
Eftersom etableringen sker ge-nom insådd i förslagsvis en spann-målsgröda måste man alltså planera för trädan senast i vårbruket året innan trädesåret. Insådder av gräs och klöver kan göras i såväl höst-som vårsäd, men plantorna blir höst-som regel kraftigare i vårsäd som släp-per ner mer ljus än höstsäd.
Insådder kräver skonsammare ogräsbekämpning i skyddsgrödan. Exempelvis tar klöverinsådder stark skada av preparat som inne-håller klopyralid.
Fröodlare, eller blivande frö-odlare ska tänka till så att man inte sår in gröngödslingsgrödor med annan sort, eller närbesläktade arter till frögrödor som kan bli aktuella för odling på den aktuella arealen.
Utnyttja trädan bättre
Om den uttagna arealen är
odlingsvärd och den inte utnyttjas för odling av industrigrödor ska den vara beväxt med en grön-gödslingsgröda. Mervärdena är flera. Även om bördigheten inte försämras av dagens drift måste vi ta varje tillfälle i akt att förbättra den. Gröngödsling på trädan som höjer mullhalten och förbättrar strukturen borde därför vara ett självklart val för många odlare som idag inte utnyttjar den uttagna arealen på rätt sätt. ■
