Estetisk kirurgi: En intervjustudie om kvinnors upplevelser av fenomenet

Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng

ESTETISK KIRURGI

- En intervjustudie om kvinnors upplevelser av fenomenet

Författare:

Annelie Arnesson Matilda Skoglund

Titel Estetisk kirurgi – En intervjustudie om kvinnors upplevelser av fenomenet Författare Annelie Arnesson & Matilda Skoglund Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180hp

Handledare Karin Säll Hansson

Examinator Pär Gustafsson

Address Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap

Nyckelord Estetisk kirurgi, förväntningar, hälsa, information, ingrepp, komplex, lidande, missnöje, självförtroende, självkänsla, upplevelse, välbefinnande

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga

sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder.

Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

Resultat: I resultatet framkom fem olika huvudteman och tre underteman; Upplevelser inför ingrepp, förväntningar inför ingrepp, information inför ingrepp, upplevelser efter ingrepp med undertemana reflektioner efter ingrepp, välbefinnande och lidande samt huvudtemat

upplevelser av förändrat utseende.

Slutsatser: I studien framkom att estetisk kirurgi inte enbart handlade om fysisk förändring utan snarare om att ingreppet kunde leda till psykiskt välmående. Studien ökar kunskapen och förståelse för estetisk kirurgi och anses därför vara av vikt då fenomenet ligger i tiden och dess utbredning ökar.

INNEHÅLL

INLEDNING

BAKGRUND

Historik 1

Prioriteringar inom sjukvården 1 Psykologiska aspekter 2 Sociologiska aspekter 2

TEORETISK REFERENSRAM

PROBLEMFORMULERING

SYFTE

METOD

RESULTAT

Upplevelser inför ingrepp 7

Tankar inför ingrepp 7

Information från vårdpersonal inför ingrepp 8

Upplevelser efter ingrepp 8

Reflektioner efter ingrepp 9

Välbefinnande 9

Lidande 9

Upplevelser av förändrat utseende 10

DISKUSSION

REFERENSER

1. Informationsblad till deltagare i intervjustudie 2. Intervjuguide

INLEDNING

När tankar kring C-uppsatsen diskuterades var det inte svårt att välja ämne. Intresset kring den estetiska kirurgin finns hos båda författarna men erfarenheterna inom området skiljer sig. En av oss har en utbildning som hudterapeut och arbetserfarenhet inom skönhetsbranschen i grunden.

BAKGRUND

Estetisk kirurgi är både som kulturellt fenomen och verksamhet ett moraliskt och politiskt laddat ämne. Debatter som innehåller diskussioner om frigörelse, förtryck, äkthet, naturligt och modifierat är ständigt aktuella. Begrepp som kan antas ha betydelse för estetisk kirurgi är missnöje, komplex och fåfänga (Andersson, 2005). Med missnöje menas otillfredsställelse eller missbelåtenhet, medan komplex likställs med underlägsenhet och hämning. Fåfänga associeras med ytlighet och en vilja att bli uppmärksammad för sitt utseende (Svenska Akademiens ordlista, 2007).

Historik

Ordet plastikkirurgi kommer från grekiskans plastikos vilket betyder omformningsbar eller att omforma. Fram till slutet av 1800-talet bestod plastikkirurgin i stort sett enbart av

rekonstruktiva ingrepp. Först i början av 1900-talet påbörjades det som har utvecklats och blivit den rent estetiska kirurgin (Hedén, 1996). För att skilja estetisk kirurgi från

rekonstruktiv kirurgi eller plastikkirurgi definieras estetisk kirurgi som ett ingrepp på den friska kroppen, medan rekonstruktiv kirurgi är ett ingrepp i syfte att behandla medfödda missbildningar eller fysiska skador som uppkommit på grund av exempelvis olyckor (Andersson, 2005).

Prioriteringar inom sjukvården

Vid estetisk kirurgi är det patienten själv som väljer vad som ska åtgärdas och detta är en viktig skillnad vad gäller allmän kirurgi där läkaren ställer den medicinska diagnosen och beslutar om behandling. Eftersom patienten är den som beslutar om åtgärd är det också denna som vanligtvis står för behandlingskostnaden vid estetiska ingrepp. För att utföra estetisk kirurgi krävs både formell och reell läkarkompetens, ändå räknas inte estetisk kirurgi som en medicinsk specialitet och den är heller inte finansierad av offentlig hälso- och sjukvård. Alla estetiska kliniker är i privat regi (Andersson, 2005). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1997:142) i Johnsson & Sahlin (2010) ska prioriteringar inom sjukvården grundas på etiska principer, vilket innebär att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. De tre grundläggande principerna är:

 Människovärdesprincipen grundas i alla människors lika värde och rättigheter, oavsett personliga egenskaper och funktion i samhället.

 Behovs- eller solidaritetsprincipen grundas i att resurser bör läggas där behoven är störst.

 Kostnadseffektivitetsprincipen grundas i att det bör vara ett rimligt förhållande mellan kostnad och nytta med åtgärderna, i relation till hälsa och livskvalitet.

Med de etiska principerna som grund har fyra olika prioriteringsgrupper utarbetats. Livshotande sjukdomar och palliativ vård ingår bland annat i högsta prioriteringsgruppen. Estetisk kirurgi prioriteras lägst då den klassificeras som vård av andra skäl än sjukdom eller skada. Denna prioriteringsgrupp anses utifrån de grundläggande principerna inte tillhöra den

vård som ska finansieras med gemensamma medel och bekostas därför helt av patienten själv (Socialstyrelsen, 2000). Estetisk kirurgi har på grund av media blivit ett ämne i dagligt tal och därmed även blivit en angelägenhet för fler individer än de som opererar sig (Andersson, 2005). Den estetiska kirurgin, även kallad skönhetskirurgi, betraktas av många som mindre nödvändig och omtalas i många fall nedlåtande (Strömbeck, 1996).

Psykologiska aspekter

Estetisk kirurgi utövas framför allt för att åstadkomma psykologisk förändring snarare än fysiologisk. Patienter som genomgått estetikkirurgiska ingrepp uppvisar klara förbättringar i sitt välmående kopplat till sitt utseende jämfört med gruppen som genomfört rekonstruktiv kirurgi (Moss & Harris, 2009). Det finns ingen specifik förklaring till varför välmåendet ökar, men det kan antas att förändring av kroppen kan ge en känsla av kontroll, men också ge uttryck för en speciell identitet. I vår västerländska kultur finns historiska samband mellan det vackra och godhet samt mellan det fula och onda (Synnott, 2001 i Torunn Bjørk & Breievne, 2005 och Torunn Bjørk & Breievne, 2005).

Alla människor har ett självbestämmande över sin egen kropp som ägodel. Om individen själv väljer att genomgå ett estetiskt ingrepp eller avstå sägs detta ligga i var individs autonomi. Vad gäller den estetiska kirurgin skapar detta en stor frihet för individen att välja utseende, men det medför även ett stort ansvar för vad individen gör med sin kropp och denne måste också vara beredd att stå för konsekvenserna som kan uppstå av handlingen. I de flesta fall då estetisk kirurgi diskuteras eller visas medialt är merparten av ingreppen utförda på kvinnor och det är även kvinnors ideal som i större utsträckning diskuteras (Andersson, 2005). Sociologiska aspekter

Inom det socialpsykologiska området diskuteras begreppet ’stigma’. Stigma har sitt ursprung i grekernas sätt att kroppsmärka individer i syfte att synliggöra det ovanliga i en persons moraliska status. Exempelvis brännmärktes slavar och brottslingar för att på så vis markera status. Idag associeras begreppet stigma med oförmåga att uppnå fullt socialt erkännande. En typ av stigma som är av relevans då estetisk kirurgi diskuteras är kroppsliga missbildningar. Det är dock inte enbart missbildningar som åtgärdas genom estetiska ingrepp, utan estetisk kirurgi utförs även till stor del till följd av de socialt konstruerade skönhetsideal som råder i samhället. Dessa ideals genomslagskraft har kommit att skapa en kontroversiell debatt som flitigt diskuteras och ständigt ges stort medialt utrymme (Goffman, 2011 och Andersson, 2005).

En person som innehar ett stigma avviker på ett icke önskvärt sätt från det normala. Med normalt menas i det här fallet en person som inte avviker på ett negativt sätt från de speciella förväntningar som olika kulturer har. Olika normativa förväntningar i samhället är avgörande för hur ett stigma betraktas samt vilken betydelse det ges. Normer som rör identitet eller den individuella tillvaron har direkt påverkan på individens psykiska integritet. Normer relaterade till utseende är vanligtvis svåra att uppfylla på grund av dess mångfald och berör därför i stort sett alla individer. Stigmatiserade personer väntas dels leva upp till dessa normer, men har också sitt stigma att förhålla sig till. Detta kan i förlängningen leda till problem i hur den stigmatiserade individen accepteras i olika sociala situationer (Goffman, 2011).

En stigmatiserad person tenderar att hamna i obekväma situationer på grund av sitt avvikande utseende. Exempelvis är fulhet ett stigma som påverkar individen i sociala situationer, då det beskrivs utgöra ett hot mot det nöje det annars innebär att befinna sig i sociala interaktioner. Hur avgörande ett stigma är beror på dess visibilitet. Ett stigma som är väldigt utmärkande och uppenbart får sannolikt en större betydelse för den stigmatiserade individen än för

ett sätt att göra stigmat mindre påtagligt eller iögonfallande. Detta innebär att den

stigmatiserade individen med de medel denne innehar försöker dölja stigmat för att på så vis underlätta för sig själv och andra i sociala situationer. Annat sätt att till viss del dölja sitt stigma är att anpassa sig för att undgå uppmärksamhet kring stigmat (Goffman, 2011).

TEORETISK REFERENSRAM

Vårdvetenskap utgår från ett etiskt patientperspektiv, det vill säga att patientens perspektiv alltid är i fokus och har företräde. Alltså har vårdvetenskaplig struktur sin teoretiska utgångspunkt i patientens egen livsvärld och i hennes sätt att se på sin hälsa och sitt

välbefinnande. I vårdvetenskapen finns också ontologiska grundantaganden om att människan är en levd enhet med både kropp, själ och ande (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). Med levd enhet menas att kroppen är fylld av bland annat minnen, tankar, känslor och erfarenheter (Dahlberg & Segesten, 2010).

Inom omvårdnadsarbete krävs en gemensam värdegrund, det vill säga en etisk grund med gemensamma värderingar som bör finnas i relationer mellan individer. Inom

omvårdnadsvetenskapen ses människan som en fri och unik individ som tar egna beslut och ansvarar för dem. Detta kan också likställas med respekt för integritet och autonomi, vilket innebär att varje människa är hel och okränkbar, har ett egenvärde som person och frihet genom oberoende (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).

Hälsa är centralt inom omvårdnad och kan ses ur två perspektiv. Antingen som frånvaro av sjukdom eller som en helhetsupplevelse där hälsa och ohälsa ses som varandras motpoler. I det sistnämnda perspektivet är det varje unik individ som avgör vad hälsa är för just den personen (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Hälsa kan likställas med välbefinnande, men kan också ses ur fler aspekter som sammanflätas och bildar en helhet. Dessa aspekter beskrivs som intakta biologiska funktioner likväl som existentiella upplevelser. Hälsa beskrivs också som synonymbegrepp till välbefinnande, vilket i sig är relativt och därför kan sägas ha olika innebörder för olika individer (Dahlberg & Segesten, 2010). Lidande beskrivs som motsats till välbefinnande. Lidande är, precis som välbefinnande, unikt för varje individ. Lidande kan indelas i olika kategorier såsom sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.

Sjukdomslidande kopplas samman med ohälsa och sjukdom, medan livslidande kan vara lidande i individens totala situation. Vårdlidande är den typ av lidande som orsakas av sjukvården genom vårdskador, kränkande beteende och utebliven vård. För att möjliggöra lindring av lidande måste lidandet bekräftas. Allt lidande kan inte lindras, men det är av vikt att vara tillgänglig för patienten i dennes lidande samt att förhindra vårdlidande (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003 och Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Som tidigare nämnts, har vårdvetenskapen sin utgångspunkt i patientens livsvärld. Med livsvärld menas det sätt som varje människa lever och upplever världen. Livsvärlden är således en personlig och unik värld, men som samtidigt delas med andra. Livsvärlden är sammanbunden med den enskilda människan. Detta innebär att den inte kan skiljas från personen, eftersom livsvärlden med andra ord är den verklighet vi dagligen lever i (Dahlberg & Segesten, 2010).

Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk ansats som grund. Den

fenomenologiska inriktningen utgår från det som ligger före antaganden och hypoteser, det vill säga den är fri från fördomar och andra teorier som riskerar att förvilla forskaren. Vidare beskrivs fenomenologin som ett direkt sätt att skapa sig kunskap utan förutfattade meningar,

samt uppmanar att inte kategorisera på ett dömande vis. Fenomenologin syftar också till att ge möjlighet att sammanfoga intryck och genom detta se världen i stort (Bjurwill, 1995).

Fenomenologins inriktning var från början upplevelser och medvetande men har sedan utvecklats till att även omfatta människans livsvärld. Fenomenologin är inom kvalitativ forskning ett sätt att beskriva världen utifrån den enskilda individens verklighet (Kvale & Brinkmann, 2009). Holistiskt perspektiv handlar om intresse för helheten. Fenomen skall tolkas i individens totala situation, hela människan skall finnas med i bilden. Den holistiska uppfattningen handlar om människans hälsa relaterat till upplevelse och mening (Sohlberg & Sohlberg, 2009).

PROBLEMFORMULERING

Det finns många aspekter på estetisk kirurgi, såsom exempelvis förtryck och ouppnåeliga ideal. Samtidigt står det klart att alla människor har rätt till självbestämmande och den egna kroppen är var persons ägodel och således något man själv väljer vad man vill göra med (Andersson, 2005). Problemet som kan komma att uppstå efter estetisk kirurgi är huruvida resultatet överensstämmer med förväntningarna som fanns inför ingreppet samt hur upplevelserna är ur en känslomässig synvinkel för den som valt att modifiera sin kropp i skönhetssyfte och/eller för att öka sitt välbefinnande.

Då det fanns svårigheter att finna relevanta artiklar anses det betydelsefullt att belysa ämnet genom ytterligare forskning. Eftersom det återfinns individer som genomgått estetisk kirurgi i de flesta patientgrupper är det av stor vikt att ämnet belyses ur allmänsjuksköterskans

perspektiv. Möjligheten finns även för allmänsjuksköterskor att arbeta med estetisk kirurgi inom den privata sjukvårdssektorn. Det är av vikt att öka förståelsen för estetisk kirurgi då detta fenomen är ett debatterat ämne som oftast ligger till grund för fördömande värderingar om personer som väljer att utföra denna typ av ingrepp. Sjuksköterskan bör förhålla sig neutralt till estetisk kirurgi och försöka se patienten i dennes livsvärld och därmed skapa förståelse för hela människan.

SYFTE

Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

METOD

Avsikten med studien var att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi. Därför användes intervjuer då denna datainsamlingsmetod lämpade sig väl vid kvalitativ ansats (Patel & Davidson, 2003 och Olsson & Sörensen, 2007). De som inkluderades i studien var alla kvinnor som hade genomgått estetisk kirurgi i syfte att förändra sitt utseende. Den utförda kirurgin skulle också vara genomförd tidigare än ett år före intervjudatum. Män exkluderades då studiens omfattning var begränsad. Urvalet bestod av fem informanter, eftersom det är en fördel att begränsa urvalet. Vid en C-uppsats rekommenderas mellan fem-tio intervjuer då detta bedöms vara rimligt att genomföra och analysera inom tidsramen. Vid större urval kan

intervjumaterialet bli stort och ohanterligt, vilket kan leda till att det är svårt att finna detaljer samt likheter och skillnader. Istället för att ha ett stort antal intervjuer kan det vara en fördel att lägga mer tid på förberedelser av intervjuerna samt analysen (Kvale & Brinkmann, 2009, Thomsson, 2010 och Trost, 2010). Informanternas åldrar var spridda mellan 26 och 53 år och samtliga informanter var bosatta på olika orter i södra Sverige. Informanterna har gjort olika ingrepp såsom näsplastik, ögonlocksplastik, bröstförstoring, hudreduktion och öronplastik. Tid sedan ingreppet utfördes varierade från två år till 38 år.

Urvalet gjordes enligt bekvämlighetsprincipen (Trost, 2010). Informanterna var kända sedan tidigare av studiens författare eller handledare. Informanterna kontaktades via telefon eller e-mail i syfte att informeras om studien. Efter första kontakten skickades ett informationsblad till informanterna (se bilaga 1). Då informanterna tagit del av informationsbladet och godkänt medverkan i studien, bekräftades även samtycke till studien med informantens underskrift. Vid kvalitativa studier bör vikt läggas vid att beakta den egna förförståelsen och egna värderingar. Thomsson (2010) förklarar att förförståelsen inte är bestående, utan är

föränderlig över tid. Vidare menas att en studie ständigt ger nya kunskaper och därmed ändras också förförståelsen. Detta innebär att det är omöjligt att redogöra fullständigt för sin

förförståelse, men att den egna förförståelsen ständigt ska vara tillgänglig för reflektion. De drag som är typiska för en fenomenologisk kvalitativ forskningsintervju är att den är halvstrukturerad och utgår från informantens egna åsikter om dennes levda erfarenheter av det fenomen som undersöks (Kvale & Brinkmann, 2009).

Halvstrukturerade intervjuer med följdfrågor passade studiens syfte. Med halvstrukturerad intervju menas ett samtal med öppna frågor som exempelvis ”hur upplever du din estetiska förändring?” (se bilaga 2). Halvstrukturerade intervjuer innebär också ett friare förfarande där ordning och frågor styrs under intervjun och utgår från ämnesområdena som ska belysas. Under intervjun kan även följdfrågor ställas för ytterligare fördjupning inom ett område (Forsberg & Wengström, 2003 och Kvale & Brinkmann, 2009). Meningen med intervjun är att belysa informantens livsvärld genom att lyssna på vad som sägs och hur det sägs. Intervjun är ett samtal mellan två personer och blir således ett samspel dessa emellan (Kvale &

Brinkmann, 2009).

Intervjuerna bandades och transkriberades. I transkriberingen noterades även pauser och särskilda betoningar, då det kunde vara av betydelse för analysprocessen. Transkriberingen skedde direkt efter avslutad intervju på intervjudagen. Transkriberingen genomfördes gemensamt av båda författarna. Alla intervjuer avidentifierades, vilket innebar att

informanternas namn exkluderades och ersattes med beteckning intervju 1-5 (Thomsson, 2010). Intervjuerna genomfördes på en plats vald av informanten och i närvaro av båda författarna. Intervjuerna tog vardera mellan 20-35 minuter. Huvudansvaret att leda intervjun tilldelades en av författarna vid varje intervju. Den andra författaren lyssnade och ställde följdfrågor i slutet av intervjun för att fördjupa och tydliggöra eventuella oklarheter. Vikten av att informanten själv tillåts välja plats för intervjun kan vara en grundförutsättning för

trygghet som i sin tur ger gynnsamma möjligheter till rik kunskap om det fenomen som studeras (Thomsson, 2010 och Sjöström, 1994).

Dataanalys

Innehållsanalysen påbörjades genom att intervjuerna lästes igenom flera gånger av båda författarna. Detta i syfte att bekantas med innehållet och skapa en helhet av materialet.

Intervjuanalyserna gjordes sedan enligt Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Med manifest innehållsanalys menas att intervjuerna analyseras utifrån det synliga och uppenbara som framkommer av innehållet. Analystekniken innebär att läsa igenom intervjuerna flera gånger för att få en känsla för helheten i dem, för att sedan sortera texten i meningsbärande enheter, kondenserade meningar samt kodning. Därefter jämförs de olika kodningarnas skillnader och likheter samt sorteras i kategorier. Sista steget är att dela in dessa under olika rubriker. Denna metod är lämplig eftersom den fokuserar på ämnet och sammanhanget samt skillnader och likheter inom fenomenets kategorier och det är en pålitlig metod eftersom forskaren då inte ges möjlighet att göra egna antaganden (Graneheim & Lundman, 2004). Även Kvale & Brinkmann (2009) beskriver kodning som en bra metod för analysering av intervjuer.

Tabell 1. Exempel på innehållsanalys

Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Kodning Kategori Nu efteråt tycker jag att

jag känner mig mycket piggare, alltså psykiskt, det är psykologiskt mycket ju… Nu känns det mycket bättre och man ser ju förändringen framför allt, att det gör väldigt mycket.

Psykiskt mycket piggare efter ingrepp. Känns bättre och förändringen syns. Upplevelser av psykiskt välmående efter ingrepp. Välbefinnande.

Data analyseras eller tolkas och beskrivs i ord vilket gör att språket är viktigt för hela studien. Studiens fokus är att fånga subjektiva erfarenheter och upplevelser av ett fenomen (Dahlborg Lyckhage, 2006).

Forskningsetiska aspekter

Vid alla intervjustudier är det viktigt med informerat samtycke. Med detta menas att

informanterna informeras om syftet med studien samt studiens upplägg och förväntade nytta. Informerat samtycke innebär också en frivillighet och rätten att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång utan att behöva ange någon särskild orsak. I informationsbladet gav informanterna sitt samtycke till att studiens resultat presenteras i skriftlig uppsatsform och i form av en del citat. Informanterna garanterades anonymitet genom konfidentialitet. Vid all forskning ska också studiens kunskapsvärde vara av större vikt än vad forskningen gör skada (Kvale & Brinkmann, 2009).

Studiens etiska överväganden har gjorts utifrån Etikkommittén Sydost (2011) egengranskningsformulär. Studien tar även hänsyn till de etiska aspekter som finns i Helsingforsdeklarationen (1964/1996).

Studiens informanter har inte någon aktuell vårdrelation kopplad till den estetiska kirurgin. Detta innebär att informanterna inte bedöms stå i beroendeställning till vårdpersonalen och därför inte påverkas av någon maktsituation.

RESULTAT

Utifrån de fem intervjuernas innehållsanalys framkom fem huvudteman och tre underteman. Dessa teman beskrev kvinnornas upplevelser av estetisk kirurgi. Huvudteman sammanfattades i upplevelser inför ingrepp, tankar inför ingrepp, information från vårdpersonal inför ingrepp, upplevelser efter ingrepp och upplevelser av förändrat utseende. Under temat upplevelser efter ingrepp urskildes även tre underteman; reflektioner efter ingrepp, välbefinnande och lidande.

Upplevelser inför ingrepp

I samtliga intervjuer framkom att någon form av missnöje med utseendet förelåg ingreppet. Hos flera föddes missnöjet i unga år, i vissa fall efter påverkan av omgivningen i form av kommentarer. Hos en av informanterna medförde inte komplexet skamkänslor eller påverkat självförtroende, men utgjorde ett hinder för att känna sig kvinnlig. Däremot uttryckte flera andra att missnöjet bidrog till låg självkänsla och självförtroende, samt att det medförde begränsningar i det vardagliga livet. ”De pekade ju nästan framåt, öronen… och stack precis rakt ut, så jag ville ju inte bada och bli blöt i håret tillsammans med andra” (Intervju 5) Osäkerhetskänslor kring sitt utseende och ständiga funderingar kring detta nämndes i flera av intervjuerna. Dessa känslor förstärktes av omgivningens uttalanden. Faran i att

uppmärksammas för sitt utseende i barndom eller tonår togs upp, vilket beskrevs som en känslig fas då missnöjet med utseendet blev än mer påtagligt än tidigare och kunde skapa komplex. De informanter som genomförde ingreppet i unga år reflekterade över föräldrarnas roll och uttryckte att föräldrarna förhöll sig passiva till deras utseendemissnöje och inte initierade att detta skulle åtgärdas. I samband med detta påtalades att föräldrarna sannolikt inte var medvetna om vikten av missnöjet. Möjligheten att förändra ett utseende genom estetisk kirurgi har också förändrats genom åren. Såväl metoder som verksamhet har

utvecklats och den estetiska kirurgin är idag en mer utbredd bransch. Estetisk kirurgi var förr inte lika vanlig i dagligt tal och kirurgin genomfördes oftast inom offentlig sjukvård, vilket också innebar långa väntetider. ”Det var extremt dumt att inte göra det här tidigare…Det va liksom onödiga år av lätt trauma, men ändock. Det är liksom onödigt att utsätta barn för det, i den mest känsliga åldern” (Intervju 5)

Även de som utförde ingreppet i vuxen ålder berörde missnöje med utseendet som orsak till ingreppet. Det nämndes att tankar på att utföra ett estetiskt ingrepp inte existerade förrän efter påverkan från omgivningen. Flera av informanterna beskrev fåfänga som en orsak till

utseendekomplexet. En av dessa berättade att nogrannhet och fokus på utseende funnits med under uppväxten och således medfört fåfänga. Vidare påtalade majoriteten av informanterna vikten av att kunna bejaka sin kvinnlighet, vilket exemplifierades med att bära smink, ha uppsatt hår och ha kurvig kroppskontur. ”Det är ju inte roligt när man inte kan sminka sig som kvinna…” (Intervju 2)

Tankar inför ingrepp

Flera informanter upplevde oro över hur resultatet skulle bli innan ingreppet, men var ändå fast beslutsamma att utföra ingreppet. En av informanterna förväntade sig ett bra resultat redan innan ingreppet utfördes och menade att förväntningarna på ytterligare ingrepp i framtiden förstärktes. Förväntningar fanns också på ett utseende som inte uppmärksammades av omgivningen. ”Jag förväntade mig att jag skulle få en näsa som var mer lik alla andras näsor” (Intervju 4). Vidare uttrycktes att kravet på att få ett perfekt estetiskt resultat minskade med åldern. Det beskrevs också att det fanns en tvekan att utföra ytterligare ett ingrepp, då rädslan var stor att detta ingrepp inte skulle innebära samma positiva resultat. En av

informanterna uttryckte ett lätt trauma inför ingreppet, då rädsla för läkare och sjukhus fanns. Ingen uttryckte rädsla för komplikationer innan ingreppet, men någon uttalade att smärta förväntades till följd av operationen.

En informant förväntade sig inga psykiska förändringar, utan enbart en estetisk förändring. Det framkom också att förväntan fanns på bättre resultat än det ingreppen faktiskt

motsvarade. En av informanterna uttryckte att hon trodde att hon skulle bli ännu vackrare än vad hon blev och en annan beskrev att media gav henne orealistiska förväntningar på det estetiska resultatet.

Information från vårdpersonal inför ingrepp

I intervjuerna framkom att informationen inför ingreppen varierade i mängd och innehåll. Flertalet upplevde att de fått tillräckligt med information inför ingreppen. En av informanterna upplevde mycket missnöje med informationen inför ingreppet och menade att hon i efterhand önskade ha fått mer information om de komplikationer som kunde uppstå pågrund av

ingreppet. Upplevelsen fanns att den privata kliniken hade en serviceinriktad och trevlig personal, men att informationen om såväl det estetiska resultatet som eventuella

komplikationer var bristfällig. ”De är inte så duktiga på, och vill kanske inte heller, tala om allting som kan hända… utan det var lite mer guld och gröna skogar, kände jag” (Intervju 3). Delvis på grund av den bristfälliga informationen fanns tvekan om att utföra ytterligare ingrepp.

Ingreppen utfördes antingen via offentlig- eller privat sjukvård och åsikterna skiljde sig åt hos informanterna om var den bästa sjukvården utövades. I samtliga fall framkom att åsikterna kring detta var sammankopplade med resultatet av ingreppet samt tidigare erfarenheter. Det påtalades att bra information inför ingreppet skapade förtroende och trygghet och därmed en mer nöjd patient. Någon beskrev att läkaren varnade för att resultatet kanske inte skulle bli så bra som informanten förväntade sig och att detta kanske skulle medföra ett missnöje med ingreppet. Att vara delaktig i beslutet kring hur ingreppet skulle utföras och var

operationssnittet skulle läggas upplevdes positivt. Upplevelser efter ingrepp

På grund av svullnader och blåmärken fanns det svårigheter att uppfatta det slutliga resultatet kort efter ingreppet. För en informant innebar detta en chockartad upplevelse omedelbart efter operationen. ”Jag hade bandaget på i två eller tre veckor… sen när det väl togs bort så blev jag helt chockad… det såg ju helt förfärligt ut. Jag tänkte gode Gud, hur ska detta bli” (Intervju 5). Det tillfälliga missnöjet ersattes senare av en oerhört positiv upplevelse Flera informanter beskrev att ingreppet utfördes helt för egen skull. De menade att de inte påverkades av omgivningen att genomföra ingreppet. En uttryckte snarare att omgivningen förhöll sig negativ till ingreppet, då de ansåg att det var såväl meningslöst som kostsamt. En annan informant menade att det inte nödvändigtvis behövde vara ett ingrepp som utfördes för att öka självförtroendet, utan det kunde vara vad som helst som gjordes för sin egen skull. Detta tydliggjordes genom förklaringen att det som ökar välbefinnandet för en person, om det så är ett estetiskt ingrepp eller att gå på gympa, så är det något som görs för egen skull och som skapar välmående. Det framkom av flera att ingreppet utfördes först efter flera års väntetid på ingrepp. Detta berodde delvis på den låga prioriteringen som estetisk kirurgi hade inom offentliga sjukvården, vilket innebar långa väntetider. Det uttrycktes också att väntan delvis var kopplad till föräldrarnas ovetskap om missnöje, då föräldrarna inte delgivits missnöjet över kroppsdelen. Det påtalades att ingreppet borde gjorts mycket tidigare då detta hade kunnat förhindra år av onödigt lidande. Vidare hävdade informanten att ingrepp som inte innebär några större risker borde åtgärdas utan tvekan. Väntetiden upplevdes av andra som

positiv då beslutet förankrades väl under denna tid och bidrog till att informanterna inte ångrade sitt beslut att genomföra ingreppet. För en innebar väntetiden att missnöjet över kroppsdelen avtog något. Trots detta fullföljdes beslutet att utföra ingreppet. Upplevelsen fanns att ingreppet inte påverkade personligheten och att förändringen med tiden blev en naturlig del av kroppen. En informant beskrev detta som att resutatet av ingreppet till en början upplevdes inte tillhöra kroppen, men att denna upplevelse förändrades över tid. ”Jag kände liksom det att dom är köpta… den känslan har ju förändrats” (Intervju 1)

Reflektioner efter ingrepp

Att påverkas av sin omgivning angavs som en trolig anledning att utföra ett ingrepp i allt för ung ålder. Med det menades att unga är mer lättpåverkade av omgivningens åsikter och därmed kanske inte utför ingrepp för egen skull. Det uttrycktes i samband med detta förnöjsamhet över att ingreppet genomfördes i vuxen ålder. Det reflekterades över hur upplevelsen av det egna utseendet påverkas av ålder. En informant menade att tankar på att inte bry sig om sitt utseende var avlägsna och att det troligtvis ligger långt fram i ålderdomen att inte tänka på sitt utseende.

Funderingar kring att göra fler ingrepp skilde sig åt. Det uttrycktes att tankar fanns på fler ingrepp och att positiva resultat av utförda ingrepp skapade en önskan om att utföra nya ingrepp. Ett misslyckat resultat bidrog till att operationen för skönhets skull upplevdes onödig i efterhand. Utifrån dessa upplevda erfarenheter framkom att något ytterligare ingrepp inte kommer att göras i framtiden. En annan informant berättade att ytterligare ingrepp för att förbättra det estetiska resultatet inte är aktuellt då tillräcklig tillfredställelse redan uppnåtts. Välbefinnande

Ingreppet upplevdes av de flesta som positivt och att resultatet gav ett ökat välbefinnande. Flertalet informanter beskrev att detta välbefinnande delvis grundade sig i en upplevelse av förstärkt kvinnlighet, då resultatet av ingreppet medförde att de kunde använda smink, bära bikini och ha håret uppsatt utan att känna sig obekväma. ”Plötsligt så behövde jag inte tänka på det här” (Intervju 5)

Lidande

Någon form av lidande efter ingreppet upplevdes av samtliga. Flertalet uttryckte att detta lidande förekom i fysisk form, såsom smärta, känselbortfall, infektioner, utslag, svullnad och blåmärken. Alla informanterna beskrev mer eller mindre smärta i samband med ingreppet. Känselbortfallen bidrog i olika utsträckning till ett större lidande än vad informanterna hade förväntat sig, trots att samtliga var informerade inför operationen att detta kunde förekomma. Det uttrycktes svårigheter att relatera till vidden av den information som gavs, och

upplevelsen fanns också att informationen var knapp. Detta medförde upplevelsen av lidande, då känselbortfallet nästintill var totalt efter ingreppet. Även infektioner förekom som

komplikation. Detta innebar ett lidande då det medförde ett behov av upprepade

antibiotikakurer och sårvård. Infektionerna resulterade i att operationsärren inte läkte som planerat och i förlängningen krävde ytterligare en operation. På grund av detta upplevdes fortfarande ett missnöje över resultatet av ingreppen. En annan informant beskrev lidande då hon fick utslag av de smärtbehandlande tabletterna. Flera berättade att ingreppet medförde svullnader och blåmärken, vilket innebar en upplevelse av tillfälligt obehag inför att visa sig offentligt den närmaste tiden efter operationen. De hade också bandage och stödskenor efter ingreppen, vilket orsakade ett psykiskt lidande. Föräldrarnas ovetande om missnöje över kroppsdelen uttrycktes också som ett lidande, eftersom detta innebar flera års fördröjning att utföra ett ingrepp som åtgärdade missnöjet.

Upplevelser av förändrat utseende

Samtliga informanter uttryckte att det estetiska ingreppet hade en positiv påverkan på självförtroendet och självkänslan. Ingreppet beskrevs förbättra kroppsuppfattningen och gav en känsla av helhet. Flera påtalade att det ökade självförtroendet inte berodde på påverkan från omgivningen, såsom kommentarer om det förändrade utseendet, utan istället handlade om egna upplevelser. Upplevelsen av att tydligt se förändringen medförde en känsla av att vara piggare och mer välmående. Det poängterades att resultatet av ingreppet innebar ett liv utan osäkerhet och missnöje över utseendekomplex, vilket medförde en radikal förbättring av självkänslan. Upplevelsen av estetisk förändring skilde sig åt mellan informanterna. Missnöje uttrycktes över det förändrade utseendet eftersom komplikationer tillstötte i läkningsfasen och därmed motsvarades inte förväntningarna på resultatet. Flera informanter påtalade också att de förväntade sig ett resultat närmare perfektion än vad det verkliga resultatet innebar. För en av informanterna medförde skillnaden mellan förväntning på resultat och verkligt resultat ett missnöje. De andra upplevde ändå belåtenhet över resultaten, trots att de inte till fullo

motsvarade förväntningarna. Det uttrycktes snarare att utebliven perfektion medförde att resultatet av ingreppet såg mer naturligt ut.”Jag blev ju jättenöjd, men det är klart, jag trodde ju kanske att man skulle bli ännu vackrare” (Intervju 4)

Känslan fanns att det var en stor lättnad att bli befriad från sitt komplex. I samband med detta uttryckte informanterna att tillvaron förenklades efter ingreppet och menade att de inte längre upplevde de hinder som tidigare begränsade vardagen. Flera upplevde en så stark känsla som att ingreppet faktiskt förändrade deras liv ”Det blev lättare att leva helt enkelt” (Intervju 4) Det spridda tidsintervallet från det att ingreppet utfördes tills att denna studie genomfördes visade också att upplevelsen av ingreppet inte påverkades över tid. De informanter som var nöjda med sitt ingrepp direkt efter operationen var lika nöjda med ingreppet över tid och den informant som var missnöjd var fortfarande lika missnöjd.

DISKUSSION

Resultatet visar att kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi är varierande och inrymmer såväl positiva som negativa upplevelser. Kvinnornas bakgrund till ingreppet förelågs av komplex eller missnöje med utseendet.

Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte om kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi utfördes fem intervjuer. Intervjuer utfördes då detta är en metod som lämpar sig väl vid kvalitativ ansats, eftersom syftet var att belysa kvinnornas upplevelser (Patel & Davidson, 2003 och Olsson & Sörensen, 2007). Anledningen till att författarna valde bort litteraturstudie som metod var att en första databassökning av vetenskapliga artiklar gav ett allt för begränsat urval. Då ämnet visade sig inte vara tillräckligt belyst beslutades att utföra en intervjustudie för att på så vis bidra till forskning inom ämnet. Informanternas spridda åldrar och erfarenheter gav ett innehållsrikt resultat. Olika åsikter framkom i resultatet, vilket framställde estetisk kirurgi ur ett helhetsperspektiv. Då fenomenologisk ansats användes i studien ansågs det vara en styrka att ha ett varierat urval. Detta eftersom avsikten var att belysa varje individs subjektiva livsvärd och därmed erhålla mångfald och variation. När de fem intervjuerna var genomförda ansågs att datamättnad erhållits, eftersom intervjuerna gav förhållandevis likvärdiga resultat. Eftersom urvalet inte är representativt är det svårt att generalisera resultatet. Det kan ändå antas att resultatet av studien även kan gälla andra i samma situation (Kvale & Brinkmann, 2009 och Forsberg & Wengström, 2003 och Thomsson, 2010).

Exklusionskriterierna medförde att män inte representerades i studien. Resultatet hade troligtvis blivit annorlunda om män hade medverkat, eftersom deras erfarenheter och upplevelser sannolikt särskiljer sig från kvinnors. Bekvämlighetsprincipen användes som urvalsmetod, eftersom det inte fanns några möjligheter att rekrytera informanter som är nuvarande patienter. Detta då Linnéuniversitetets policy inte tillåter detta. Det fanns heller inga patientföreningar inom området att kontakta. Trots att bekvämlighetsurval gjordes var inte samtliga informanter kända sedan tidigare av författarna, vilket har både för- och nackdelar. Det reflekterades över detta faktum, men det bedömdes inte att studiens kvalitet påverkades negativt (Trost, 2010).

Öppna frågor av karaktären ”Hur upplever du din estetiska förändring?” ställdes. Detta för att få ett så innehållsrikt intervjuinnehåll som möjligt att analysera. Halvstrukturerad

intervjuteknik användes vid intervjuerna. Fördelen med detta intervjuförfarande är att informanterna ges möjlighet att tala fritt inom ämnesområdet. Författarna var öppna för allt som framkom under intervjuerna och intressanta utlägg fördjupades ytterligare genom följdfrågor. Intervjutekniken kan kritiseras, då en del aspekter som framkom under

intervjuerna hade varit intressant att fördjupa. Detta gjordes inte och antas bero på författarnas bristande erfarenhet av intervjuer (Olsson & Sörensen, 2007 och Patel & Davidson, 2003). En av informanterna uttryckte inför intervjun att det kändes obekvämt att intervjun spelades in på band, vilket antas kunna hämma informanten. Författarna upplevde trots detta att

informanten genomgående under intervjun gav ett avslappnat intryck och att det uttryckta obehaget inför att bandas inte påverkade intervjun. Fördelen med att banda intervjuerna är att innehåll inte riskerar att gå förlorat samt gör det möjligt att transkribera intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2009 och Thomsson, 2010). Analysen av de fem intervjuerna gjordes gemensamt av författarna för att undvika feltolkningar av materialet. Att genomföra analysarbetet

gemensamt bedömdes tidskrävande, men vägdes upp av fördelen att författarna säkerställde att intervjuerna analyserades på likvärdigt sätt. Citat från intervjuerna förekommer i resultatet, vilket avser att tydliggöra och förstärka vissa meningsbärande enheter samt göra resultatet mer levande. Patel & Davidson (2003) understryker vikten av en bra balans av citat och kommenterande text för att underlätta läsarens möjlighet att tolka resultatets trovärdighet. Reliabilitet och validitet är starkt sammankopplade i kvalitativa studier, men störst vikt läggs på validiteten. Validitet innebär att mäta det som avses att mäta och specifikt för kvalitativa studier är målet att upptäcka företeelser samt att förstå livsvärlden genom hela

forskningsprocessen (Olsson & Sörensen, 2007 och Patel & Davidson, 2003). I studien betyder detta att intervjuguidens innehåll var anpassat till syftet. Studiens validitet anses därför vara god, eftersom det resultat som framkom i studien motsvarar syftet och därmed det som avsågs att undersöka (Olsson & Sörensen, 2007).

Med reliabilitet menas graden av överensstämmelse, alltså att samma resultat uppnås vid varje tillfälle då samma mätinstrument används (Olsson & Sörensen, 2007). I en intervjustudie är det svårt att bedöma reliabiliteten eftersom det är subjektiva upplevelser som undersöks. Studiens reliabilitet bedöms trots det vara god, eftersom författarna varit noggranna vid formuleringen av intervjuguiden för att på bästa vis säkerställa undersökningens

tillförlitlighet. Likvärdigt intervjuinnehåll antas kunna gå att erhålla vid upprepade intervjuer med samma informanter och intervjuguide. Enligt Patel & Davidson (2003) bör dock inte forskaren lägga så stor vikt vid reliabiliteten i kvalitativa studier. Reliabiliteten ligger istället i huruvida forskaren lyckas fånga variation i de unika svar som fås vid varje tillfälle snarare än att erhålla samma svar.

Förförståelse likställs med forskarens erfarenheter och föreställningar inom det område som ska belysas. Inom kvalitativ forskning är det angeläget att forskaren beskriver sin förförståelse för att ge läsaren möjlighet att tolka resultatet utifrån denna. Förförståelsen förändras

kontinuerligt under forskningsprocessens gång, men får inte vid något tillfälle påverka objektiviteten (Olsson & Sörensen, 2007). Inför en forskningsstudie existerar alltid någon form av förförståelse hos forskarna. Denna förförståelse kan genom uttryckta åsikter och inställning till ämnet förmedlas till informanterna och påverka dessa. Det är därför av stor vikt att som forskare reflektera över sitt förhållningssätt och inte låta personliga åsikter avspegla sig i mötet med informanten. Författarnas avsikt är att förhålla sig så neutralt som möjligt till den information informanten delger. De tidigare erfarenheter som nämns i inledningen, kan ha betydelse för förförståelsen. Detta kan antas vara både till för- och nackdel, något det

reflekterats över och detta anses inte påverka studien.

Att finna relevanta artiklar upplevdes problematiskt. Detta då forskningen inom området är begränsad. Flertalet artiklar tenderar att behandla estetisk kirurgi efter medicinsk behandling, vilket inte motsvarar studiens syfte eller ingår i inklusionskriterierna. Detta medför att denna studies resultat jämförs med ett begränsat antal källor. Utifrån detta anser författarna att studiens betydelse är av stor vikt, då större kunskap inom ämnesområdet till synes behövs. Databaserna PubMed, Cinahl, Google Scholar och SweMed+ har använts vid

artikelsökningar, då detta är databaser som inrymmer medicinvetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar är peer reviewed, vilket innebär att de är granskade av sakkunniga inom ämnet.

Resultatdiskussion

I denna studie framkommer att förväntningar inför ingreppet påverkas av den information som ges. De patienter som är välinformerade upplever trygghet och förtroende. Tydlig och välriktad information minskar även risken för missuppfattningar. Liknade resultat

framkommer även i studien av Maksud & Cogwell Anderson (1995) som menar att

vårdpersonalen måste skapa sig en uppfattning om patientens behov och förväntade estetiska resultat för att kunna tillmötesgå patientens önskemål. Det är av vikt att informationen om vad som kan förväntas av ett ingrepp är realistisk. Patientundervisningen och informationen bör anpassas efter individ och typ av ingrepp.

Resultatet visar upplevelser av den estetiska kirurgin. Här framträder varierande känslor. Flera informanter beskriver genomgående positiva upplevelser, medan en informant uttrycker missnöje och önskar mer uppriktighet i informationen. Fullständig information och verklig upplysning beskrivs av Andersson (2005) som en möjlighet för den estetiska kirurgin att gestalta yrkesutövningen som ärlig och seriös. Att information inför och efter ingreppet är en viktig och avgörande faktor för att skapa en god vårdrelation framkommer i Maksud & Cogwell Andersons (1995) artikel. De menar att det inte spelar någon roll hur tekniskt perfekt ett estetiskt ingrepp är om det inte motsvarar patientens förväntningar. Både kirurgen och sjuksköterskan som ansvarar för patientinformationen måste förstå vad patienten har för förväntningar.

I denna studies resultat framkommer också upplevelsen att media ger en orealistisk bild av vilket estiskt resultat som kan förväntas. Detta kombinerat med bristfällig information inför ingreppet skapar ett missförstånd som bidrar till att förväntningar inte uppfylls. Maksud & Cogwell Anderson (1995) menar att det är en fördel om patienten får beskriva vad denna har sett och hört om estetisk kirurgi för att undvika eventuella missförstånd som skapas av media och omgivningen. Detta ger vårdpersonalen möjlighet att klargöra eventuella

I resultatet i denna studie framkommer att informationen inför ingreppet är av varierande kvalitet och mängd. Det menas att god information inför ingreppet skapar ett förtroende och en nöjd patient medan en dåligt informerad patient har svårt att förstå innebörden av de komplikationer som kan uppstå. Det framkommer också upplevelser av att informationen om risker och möjliga komplikationer är bristfällig. Enligt Maksud & Cogwell Anderson (1995) uppfattas ofta den estetiska kirurgin som lättillgänglig och patienten likställer ideligen estetisk kirurgi med små och enkla ingrepp. Denna inställning kan bidra till en missvisande förståelse om potentiella komplikationer, vilket visar att vårdpersonalen måste vara noggranna när de införskaffar kunskap om patientens förförståelse och informerar om eventuella

komplikationer. Ytterligare forskning stöder vikten av fullgod information. Pedersen,

Hofmann & Mangset (2007) tydliggör att informationen ska vara individanpassad och ges på ett respektfullt sätt. Det är också av vikt att vårdpersonalen ser till att patienten förstår

innebörden av den information som ges. Vidare påtalas kring detta att patientens uppfattning av risker är subjektiv och lätt kan förringas av patienten själv. Det understryks också att hur informationen mottas av patienten kan bero på hur informationen presenteras av

sjukvårdspersonalen. Detta talar för att en så realistiskt given information som möjligt är att föredra för att underlätta patientens förmåga att uppfatta riskerna på ett korrekt sätt.

Vid estetisk kirurgi krävs informerat samtycke där patienten är informerad om riskerna med ingreppet. Det är upp till patienten att överväga riskerna med ett ingrepp och därefter fatta beslut om fördelarna är fler än nackdelarna. Eftersom det ofta ligger mycket psykologiska faktorer bakom ett ingrepp är det även viktigt att ta dessa i beaktande vid övervägandet av för-och nackdelar (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). Då det resoneras kring fördelarna med estetisk kirurgi betonas varje människas autonomi. Med detta menas självbestämmande och uttrycks genom rättighet att själv besluta och sedan genomföra de val man gör. Det beskrivs hur estetisk kirurgi är den enskildes sak att själv besluta kring (Andersson, 2005). Ytterligare en artikel tar upp autonomi genom patientens möjligheter till delaktighet vid konsultationer och i beslutsfattandet kring behandlingsmöjligheter. Vidare tas viktiga begrepp upp såsom empati, god kommunikation och respekt för patientens autonomi. Vikten av dessa begrepp menas stärka patientens ställning inom sjukvården och ligger till grund för den respektfulla relation mellan läkare och patient som i vår studie visar sig vara betydelsefull (Lynöe, Engström & Löfmark, 2009).

Resultatet i studien beskriver lidande i form av bland annat smärta, svullnader, känselbortfall och infektioner. Visst lidande är förväntat men det uppstår också oförutsett för informanterna. Det framkommer också upplevda svårigheter att relatera till informationen som ges samt att lidande uppstår till följd av komplikation. En upplevelse av lätt trauma beskrevs också, på grund av att informanten var oförberedd på den tillfälliga utseendeförändring som ingreppet medförde. Maksud & Cogwell Anderson (1995) bekräftar vikten av att vårdpersonalen berättar i förväg hur det potentiella resultatet kommer att bli. Detta för att förbereda patienten mentalt på det nya förändrade utseendet. Patienten behöver också få information om tillfälliga och bestående känselnedsättningar samt eventuella blåmärken, svullnader och bandageringar innan denne själv ser det i spegeln. Smärta är en subjektiv upplevelse som är svår att beskriva innan. Det är ändå viktigt att vårdpersonalen försöker beskriva den smärta som kan förväntas vid varje typ av ingrepp. Detta för att förbereda patienten på vad denne kan komma att uppleva (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). I vår studie ses smärtan som en naturlig del av ingreppet och upplevs inte som särskilt problematisk. Informanterna uppger heller inte att de ärr som uppstår till följd av operationen upplevs bekymmersamma. Motsatta fynd beskrivs av deltagare i en studie av Samuelsen (2006) där smärtan och ärren upplevs som mest

problematiska. Detta då ärren kan ses som ett bevis på att ett ingrepp utförts, vilket inte beskrivs vara önskvärt.

Patienter som har genomgått en estetisk förändring känner sig ofta ensamma och isolerade efter ingreppet. Delvis beror detta på att de inte kan utföra dagliga aktiviteter, men också på att deras självförtroende kan påverkas av svullnader och blånader. Ofta tycker patienten att det ser mycket värre ut än vad det verkligen är, vilket kan leda till att patienterna känner sig deprimerade efter ingreppet. Det är därför viktigt att vårdpersonalen uppmuntrar patienterna till sociala aktiviteter (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). Psykiskt lidande framkommer även i resultatet av denna studie genom obehag inför att visa sig offentligt med de tillfälliga bandageringarna och stödskenorna uttrycks.

Antaganden görs om att vissa utseendemässiga avvikelser eller defekter kan ha stor påverkan på människors psykiska hälsoupplevelse och ge upphov till känslor som skam, självförakt och dåligt självförtroende. Individer med avvikelser, stigman, tenderar att själva ha åsikter om sin identitet baserat på stigmat. Detta skapar känslor av skam och självförakt hos individen och utgör ett ständigt behov av anpassning till det normala (Goffman, 2011). Utseendet sägs ha betydelse för det psykiska välbefinnandet och av den anledningen kan dåligt självförtroende och självkänsla över utseendeavvikelser betraktas som problem. Den psykiska hälsan ska värderas lika högt som den kroppsliga. Vidare beskrivs det psykiska välbefinnandet vara en av den estetiska kirurgins vinster. (Andersson, 2005). Den största anledningen till att genomföra ett estetiskt ingrepp är att öka det psykiska välbefinnandet genom en fysisk förändring och i förlängningen även stärka självförtroendet (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). I denna studies resultat uttrycker flera informanter just ökat välbefinnande och en positiv syn på ingreppet då komplex och missnöje försvunnit. Goffman (2011) bekräftar att individer som förändrar sitt utseende och på så vis går från att vara stigmatiserade till normala troligen genomgår en förändring i önskvärd riktning, vilket antas har en positiv psykisk inverkan på individen.

Att patienten efter ett estetiskt ingrepp ska uppleva psykiskt välbefinnande uppges vara ett av de viktigaste bevisen på att ingreppet kan betraktas som lyckat. Psykiskt välbefinnande likställs ideligen med självkänsla eller självförtroende. Efter estetiska ingrepp tydliggörs att förväntningar och den avgörande känslan kring resultatet ofta ligger i om just förbättrad självkänsla och självförtroende har uppnåtts. Detta menas vara av större betydelse än det estetiska resultatet. Ett förbättrat självförtroende efter estetisk kirurgi beskrivs medföra nya möjligheter som kan ta sig olika uttryck. Att delta i sociala sammanhang och våga visa sig avklädd på badstranden tas upp som exempel på vinster för den som tidigare lidit av ett komplex som inneburit begränsningar (Andersson, 2005). Här menar Goffman (2011) att sociala situationer underlättas genom skylning. Med skylning menas att den stigmatiserade individen värjer sig mot andras värderingar associerat till stigmat genom att göra stora ansträngningar för att dölja eller reducera stigmat. Estetisk kirurgi innebär för vissa individer en typ av skylning. Vår studies resultat visar upplevelser av ökat självförtroende och

självkänsla efter ingreppet. Det uttrycks också att tillvaron förenklats efter ingreppet och att det inte längre upplevs några hinder i vardagen till följd av det tidigare komplexet. Då vår studie är av kvalitativ ansats och resultaten endast är subjektiva upplevelser är det dock svårt att dra slutsatser kring resultatets generaliserbarhet. Då de flesta informanter uppger positiva effekter av det estetiska ingreppet kan kognitiv dissonans diskuteras. Betydelsen av kognitiv dissonans kan här inte uteslutas, då estetisk kirurgi i många fall innebär en oåterkallig handling och samtidigt ett kontroversiellt ställningstagande för estetisk kirurgi. Att diskutera kognitiv dissonans i detta sammanhang kan vara av relevans, eftersom begreppet innebär att modifiera sina åsikter för att de bättre ska överensstämma med de handlingar man utfört. Individen tenderar med andra ord att försvara sina handlingar trots att de eventuellt inte motsvarar önskvärt resultat (Wigren & Östlund, 2010).

För patienter som genomgår ingrepp i ansiktet framkommer det att många innan ingreppet upplever ett psykiskt lidande i form av blyghet och ångest över att vara i sociala sammanhang på grund av sitt komplex. Detta eftersom komplex i ansiktet ofta är väldigt synliga och svåra att dölja. När ingreppet är utfört visar det sig ofta att patienterna får långtidspositiva effekter på självkänslan, då det är en positiv psykologisk förändring att utföra ett ingrepp (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). I en annan artikel framkommer också att utseendeförändringen som en ansiktstransplantation medför ger ett psykiskt välmående och minskad ångest. Ingreppet medför att patienterna upplever att de inte längre hindras i vardagen utan kan leva ett mer normalt liv (Grayling, 2008). Det framkommer att patienter som gjort en näsplastik upplever de största förändringarna i de yngre åldersgrupperna. Detta stärker vikten av att utföra ingreppet i unga år för att förbättra självförtroendet i den mest känsliga åldern. Patienterna upplever klara skillnader både psykiskt och socialt efter ingreppet, och även här visar det sig att de yngre patienterna har störst effekt av ingreppet. Patienterna menar också att självkänslan stärks och ångest samt depression minskar (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). I vår studies resultat framträder olika åsikter kring att utföra estetiska ingrepp i tidig ålder. Åsikten tydliggörs kring att det som skapar psykiskt lidande bör åtgärdas i tidig ålder för att förhindra onödigt lidande, medan det också uttrycks att estetisk kirurgi bör övervägas noga och utföras i vuxen ålder. Detta eftersom sannolikheten att påverkas av omgivningen då anses mindre.

Att ingreppet är kopplat till psykosociala faktorer skiljer sig från vår studies resultat, då detta inte uppges som orsak, utan snarare att ingreppet genomfördes helt för egen skull, utan påverkan av andra. Maksud & Cogwell Anderson (1995) beskriver att av de patienter som utför ett ingrepp i senare ålder i avseende att förändra sitt utseende i ansiktet är det vanligare att utföra ingreppet i samband med en period med psykosociala förändringar. Dessa

förändringar kan till exempel vara skilsmässa eller arbetsförändring. De flesta patienterna i medelålder utför inte ingreppet för att förbättra något symtom utan snarare i syfte att återskapa ett utseende de föreställt sig. Patienternas föreställningar grundar sig i

kroppsuppfattningar som styrs av hur patienterna upplever sina åldersförändringar. Många patienter anger anledningar som att känna sig yngre, se så ung ut som man känner sig och se piggare ut som anledningar till att utföra ingrepp (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). Då det beskrivs att ingrepp utfördes helt för individens egen skull är det också relevant att förhålla sig till samhällets normer, då de i hög grad påverkar de beslut individen fattar. Så länge individen inte uppfyller alla samhällets normer förhåller denne sig till dessa i ett försök att uppnå perfektion (Goffman, 2011) . Därav kan det antas vara svårt att helt utesluta

samhällets och omgivningens påverkan på individens beslut att genomgå estetisk kirurgi. Vid estetisk kirurgi är ofta resultatet väl synligt för omgivningen och därmed tillgängligt för granskning. En patient som genomgår estetisk kirurgi berörs ofta av omgivningens reaktioner. Anledningen till detta är att patientens inställning till sin kropp grundas i åsikter som kommer från personer som är viktiga för patienten. Vårdpersonalen bör diskutera med patienten om tänkbara reaktioner från omgivningen innan ingreppet, då dessa reaktioner kan variera. Exempel på reaktioner kan vara oro inför ingreppet och upprördhet över att pengar spenderas på ett ingrepp som är både kostsamt och onödigt. Många likställer fortfarande estetisk kirurgi med fåfänga och menar att riskerna med ingreppet är onödigt stora när ingreppet inte är medicinskt nödvändigt (Maksud & Cogwell Anderson, 1995). Liknande fynd görs i vår studies resultat, då det uttrycks att omgivningen anser att ingrepp både är för dyra och meningslösa när inte medicinska skäl föreligger.

I Andersson (2005) beskrivs omgivningens bemötande efter estetisk kirurgi vara den länk som sammanbinder det estetiska resultatet med det psykiska välbefinnandet. Omgivningens

bemötande nämns vara betydelsefullt då det också är en bekräftelse på att förändringen syns. Detta resonemang stöds inte fullt ut av vår studies resultat, då det snarare uttrycks att önskan var att omgivningens reaktioner helt skulle upphöra efter det estetiska ingreppet.

Upplevelserna kan mer tolkas som att det psykiska välbefinnandet hör ihop med frånvaro av kommentarer från omgivningen relaterat till komplexet. Liknande fynd som görs i vår studies resultat går att finna i Samuelsen (2006) där ett naturligt resultat likställs med ett lyckat ingrepp. Den estetiska kirurgin utförs för att skapa en helhet, där ingreppet ska ge ett så naturligt resultat som möjligt och inte vara synligt för omgivningen. Med helhet menas att alla delar på kroppen ska vara proportionerliga och harmonera med varandra. Detta ska inte likställas med att den opererade kroppsdelen behöver vara perfekt. I studien menar en

deltagare att ingreppet i sig är onaturligt, men att utseendet efter ingreppet blir naturligt då det passar kroppens proportioner bättre. I studien framkommer också att det inte talas öppet om estetisk kirurgi hos dem som utför ingreppet, utan att enbart den närmaste familjen och vänkretsen vet om ingreppet. Detta tros vara kopplat till den skam som är relaterad till att utföra estetisk kirurgi.

Huruvida man är normal eller stigmatiserad handlar i grunden inte så mycket om den faktiska personen, utan mer om olika perspektiv att förhålla sig till i sociala situationer. Med detta menas att en person som anses stigmatiserad i en social situation kan betraktas som normal i ett annat sammanhang. Trots att en viss normalitet kan uppnås i vissa situationer kan

individen aldrig helt bortse från sitt stigma och tvingas därför ständigt förhålla sig till detta genom livet (Goffman, 2011). Detta resonemang kan sättas i samband med estetisk kirurgi då denna typ av ingrepp kan vara ett sätt att komma ifrån ett livslångt lidande som ett stigma kan antas innebära.

Slutsatser

Det finns många tankar inför ett estetiskt ingrepp. Dels oro, men också förväntan. De flesta har positiva upplevelser av sitt förändrade utseende, men ibland tillstöter komplikationer som gör att det estetiska ingreppet inte anses vara värt lidandet. Det framkommer i vår studie att informationen inför ingreppet var av varierande kvalitet och att dålig information leder till en missnöjd patient. Det talas ofta om god information och delaktiga patienter och av vårt resultat att döma är det av stor vikt att patienterna får vara delaktiga och samtidigt välinformerade. Detta gör dem trygga och oftare nöjda med ingreppen.

Vår studies resultat visar att estetisk kirurgi är mycket mer än enbart en fysisk förändring. Det framkommer att resultatet av det estetiska ingreppet kan upplevas så starkt som att det

förändrar livet. Med stigmabegreppet som grund vill författarna framhålla de svårigheter det kan innebära att ha ett avvikande utseende. Den ständiga utsattheten och anpassningen i sociala situationer antas vara svår att förhålla sig till. Med utgångspunkt från detta bör den professionella förhållningen till estetisk kirurgi vara mindre fördömande. Författarna anser att sjuksköterskeutbildningen är bristfällig avseende estetisk kirurgi, då ingen undervisning förekommer i ämnet. Detta kan vara en bidragande orsak till att kunskap, acceptans och förståelse för estetisk kirurgi upplevs förhållandevis liten inom yrkesprofessionen. Det kan därför vara av vikt att skapa utrymme för diskussion i ämnet inom utbildningen, då estetisk kirurgi är ett expanderande och modernt fenomen. Då forskning inom området är knapp reflekterar författarna kring den estetiska kirurgins utbredning. Författarna funderar kring om det finns ett samband mellan den knappa forskningen och den låga prioriteringen som estetisk kirurgi innebär i offentliga sjukvården. Författarna upplever att förståelsen för estetisk kirurgi är bristande och att det skulle vara av intresse att undersöka sjukvårdspersonals inställning till estetisk kirurgi som vidare forskningsprojekt.

Författarna har genom studien fått en ökad förståelse för estetisk kirurgi och de upplevelser som ligger till grund för ett ingrepp. Vidare anses att sjukvårdens prioriteringar fortfarande måste vara desamma som tidigare, men att större utrymme även ska finnas för estetiska förändringar. Detta då missnöje samt komplex i stor utsträckning skapar psykiskt lidande och ohälsa som bör behandlas. Huruvida denna psykiska ohälsa ska behandlas med ett estetiskt ingrepp eller annan behandlingsmetod som till exempel kognitiv beteendeterapi eller psykoterapi kan vara av intresse för vidare forskning.

REFERENSER

Andersson, A. (2005). Estetik på klinik - Den estetiska kirurgins legitimerade retorik (Avh.). Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I: F. Friberg (red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.

Etikkommittén Sydost. (2011). Hämtat från http://www.bth.se/eksydost den 3 Februari 2011 Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier - Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur. Goffman, E. (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (3. uppl.) Stockholm:

Norstedts.

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research, Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112.

Grayling, A. C. (2008). Face transplantation and living a flourishing life. The Lancet 371, 707-708.

Hedén, P. (1996). Plastikkirurgi boken- Om skönhetsideal, estetisk och rekonstruktiv kirurgi. Stockholm: Silander & Fromholtz Förlags AB.

Helsingforsdeklarationen (1964/1996). Hämtat från Karolinska Universitetssjukhuset:

http://www.karolinska.se/sv/Forskning/Forsokspersoner---undersidor/Helsingforsdeklarationen/ den 3 Februari 2011

Johnsson, L. & Sahlin, J. (2010). Hälso- och sjukvårdslagen: med kommentarer. (8., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik AB.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lynöe, N., Engström, I., & Löfmark, R. (2009). Från läkarpaternalism till patientautonomi. Läkartidningen, 106(52), 3500-3502.

Maksud, D., P. & Cogwell Anderson, R. (1995). Psychological dimensions of aesthetic surgery: essentials for nurses. Plastic surgical nursing, 15(3), 137-144.

Moss, T. P. & Harris, D. L. (2009). Psychological change after aesthetic plastic surgery: a prospective controlled outcome study. Psychology, Health & Medicine, 14(5), 567-572. Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3:7 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pedersen, R., Hofmann, B., & Mangset, M. (2007). Pasientautonomi og informert samtykke i klinisk arbeid. Tidsskrift for Den norske legeforening, 127(12), 1644-1647.

Samuelsen, I. L. (2006). "Ditt naturlige valg for et naturlig resultat?" - en problematiseing av kroppens "natur"/"unatur" i forhold til estetisk. Hovedfagsstudentenes Årbok 2001

Sosialantropologi 12, 31-41.

Sjöström, U. (1994). Hermeneutik - att tolka utsagor och handlingar. I: B. Starrin, & P.-G. Svensson (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2000). Prioriteringar i sjukvården - Beslut och tillämpning. Socialstyrelsen. Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2009). Kunskapens former- Vetenskapsteori och

forskningsmetod (2:1 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Strömbeck, J. O. (1996). Förord. I: P. Hedén, Plastikkirurgi boken- Om skönhetsideal, estetisk och rekonstruktiv kirurgi. Stockholm: Silander & Fromholtz Förlags AB. Svenska Akademiens ordlista. (2007). Hämtat från

http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx den 24 Februari 2011 och 29 Mars 2011 Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Brommatryck & Brolins AB.

Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Torunn Björk, I., & Breievne, G. (2005). Kropp och välbefinnande. I: N. Jahren Kristoffersen, F. Nortvedt, & E.-A. Skaug (red.) Grundläggande omvårdnad (1:a uppl., Vol. 1). Stockholm: Liber AB.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Wigren, M. & Östlund, A. (2010). Psykologiska konsekvenser hos kvinnor som

genomgått en Gastric bypass-operation (Avh.). Stockholm: Psykologiska Institutionen, Stockholms Universitet

Bilaga 1

Informationsblad till deltagare i intervjustudie

Vi är två sjuksköterskestudenter vid Linnéuniversitetet som skriver en C-uppsats med syfte att beskriva kvinnors upplevelser av förändrat utseende efter estetisk kirurgi.

För att kunna genomföra vår studie vill vi intervjua kvinnor som genomfört ett estetiskt ingrepp tidigare än ett år innan intervjudatum.

Vi planerar att genomföra individuella intervjuer där vi författare och du som informant kommer att närvara. En av oss två författare kommer att leda intervjun. Intervjuerna kommer att bandas, skrivas ut ordagrant och sedan analyseras.

Som informant har du rätt att själv bestämma tid och plats för intervjun, när som helst avbryta studiedeltagandet utan att behöva ange orsak. Du har också rätt att behålla din anonymitet under hela processen. Vi kommer att bevara intervjumaterialet på ett sätt så att det ej kan läsas av obehöriga. Endast vi författare och vår handledare kommer att ta del av innehållet. Det analyserade resultatet och en del citat från intervjun kommer att användas i vår C-uppsats. Du som informant har också rätt att ta del av resultatet efteråt om så önskas. Godkänd C-uppsats kommer att publiceras och bli en offentlig handling. Efter att studien blivit godkänd kommer det inspelade materialet att raderas.

Hela studieprocessen kommer att utföras under handledning av leg. sjuksköterska och universitetsadjunkt Karin Säll Hansson.

Vi är tacksamma för att du tar dig tid för vår intervju! Med vänliga hälsningar

Annelie Arnesson och Matilda Skoglund Växjö 2011

Vid frågor eller synpunkter kan vi nås via mail: Annelie Arnesson: aareq08@student.lnu.se Matilda Skoglund: mskep07@student.lnu.se Karin Säll Hansson: karin.sall_hansson@lnu.se

Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner härmed mitt deltagande i studien:

Underskrift Namnförtydligande

Bilaga 2

Intervjuguide

Bakgrundsfrågor Ålder:

Typ av utförd estetisk kirurgi: Tid sedan ingreppet utfördes:

Intervjufrågor

1. Hur upplever du din estetiska förändring?

2. Kan du berätta om bakgrunden till varför du valde att utföra ingreppet? 3. Kan du berätta om dina känslomässiga upplevelser innan och efter ingreppet? 4. Kan du berätta om dina förväntningar av ingreppet?