Fakulteten för lärande och samhälle Barn unga samhälle
Vt/2017
Examensarbete i fritidspedagogik
15 högskolepoäng, grundnivå
En studie om betydelsen av barngruppers
storlek på fritidshem
A study on the effects of group sizes in leisure time centers
Jennie Ewald Ekström
Michael Nordh
Grundskollärarexamen mot fritidshem, 180 poäng Examinator: Åsa Piltz
Förord
Vi är två studenter inom utbildningen grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem som har valt att skriva vårt examensarbete tillsammans. Den litteratur som vi använt har vi läst in var för sig för att ha som underlag i gemensamma kontinuerliga diskussioner. Vi har bearbetat allt material och processat all text gemensamt. Vi har tillsammans arbetat fram både frågorna till enkäten samt till intervjuerna och båda har varit delaktiga i alla observationer. Under arbetet med detta examensarbete har vi hittat mycket intressant forskning som rör fritidshemmet vilket har varit upplyftande.
Vi vill tacka vår handledare, Caroline Ljungberg, som under arbetets gång varit behjälplig på många sätt och visat stort tålamod. Hon har hjälpt oss att inte tappa den röda tråden i arbetet samt motiverat oss att fortsätta när vi fastnat i detaljer. Vi vill även tacka vår examinator, Åse Piltz, som genom sina geniala kommentarer styrt oss rätt.
Jennie Ewald Ekström Michael Nord
Abstract
Vi har skrivit detta examensarbete med utgångspunkt från frågeställningen hur pedagoger anser att barngruppers storlek påverkar det dagliga arbetet i verksamheten samt vilka aspekter av fritidshemmets uppdrag som riskerar att försvåras genom stora barngrupper. Vi har besökt två fritidshem från olika geografiska områden i Malmö stad samt ett i Svedala kommun. Under dessa besök har vi gjort observationer samt intervjuer med pedagoger som arbetar på fritidshemmen. Vi har även gjort en materialinsamling och empirisk undersökning i form av enkäter som vi skickade till 19 rektorer i Malmö stad samt Svedala kommun. Det sammanställda materialet visar på olikheter på de fritidshem vi studerat. Vad som dessutom framkom var hur olika syn pedagogerna hade på sitt arbete men även gällande hur de uppfattade arbetsvillkoren. I studien framkom även att många fritidspedagoger saknar relevant pedagogisk högskoleutbildning för professionen fritidspedagog. Vi har använt oss av John Dewey och Urie Bronfenbrenners pedagogiska teorier samt relevant forskning av bland annat Ingrid Pramling Samuelsson, Marianne Dahl samt Peter Blatchford och Peter Mortimore. De slutsatser vi kom fram till är att pedagoger i fritidshem anser att barngruppers storlek påverkar det dagliga arbetet i verksamheten samt att vissa av fritidshemmets uppdrag riskerar att försvåras av stora barngrupper.
Innehåll
1 Inledning ... s.7
1.1 Syfte och frågeställningar ... s.7
2 Teoretiska perspektiv och tidigare forskning ... s.9
2.1 Teoretiska perspektiv ... s.9 2.2 Tidigare forskning ... s.11 3 Metod ... s.14 3.1 Metodval ... s.14 3.1.1 Enkät ... s.14 3.1.2 Intervjuer ... s.14 3.1.3 Observationer ... s.15 3.2 Urval ... s.15 3.3 Genomförande ... s.16 3.4 Forskningsetiska övervägande ... s.17 3.5 Analysförfarande ... s.18
4 Resultat och analys ... s.19
4.1 Resultat av enkätsvar ... s.19 4.1.1 Frågor om barngruppers storlek – elevtäthet ... s.19 4.1.2 Frågor om personaltäthet ... s.20 4.1.3 Frågor om pedagogernas utbildning ... s.20 4.1.4 Sammanfattning ... s.20 4.2 Barngruppers storlek ... s.20 4.2.1 Fritidshem Blå ... s.21 4.2.2 Fritidshem Gul ... s.22 4.2.3 Fritidshem Röd ... s.22 4.2.4 Analys ... s.23 4.3 Lokaler och miljö ... s.24 4.3.1 Fritidshem Blå ... s.24 4.3.2 Fritidshem Gul ... s.25 4.3.3 Fritidshem Röd ... s.26
4.3.4 Analys ... s.26 4.4 Personaltäthet ... s.27 4.4.1 Analys ... s.28
5 Slutsats och diskussion ... s.29
5.1 Metod diskussion ... s.30 Referenser ... s.31 Bilaga 1 ... s.35 Bilaga 2 ... s.36 Bilaga 3 ... s.37
1. Inledning
Ämnet vi har valt att skriva om är betydelsen av barngruppers storlek på fritidshem och hur storleken av barngrupper kan anses påverka arbetet i verksamheten. Statistik framtagen av Skolverket (2016a) visar att under de senaste tio åren har antalet elever på fritidshem ökat samtidigt som antalet fritidshem minskat. Även om antalet anställda ökat med 21 procent under perioden har antalet elever ökat med 43 procent. För fritidshem finns det inga rekommendationer gällande personaltäthet medan det på förskolor finns rekommendationer både rörande personaltäthet och gruppstorlek. Skolverket har tagit fram statistik över barngrupper när det gäller antal barn per pedagog samt antal barn per grupp, men det finns ingen egentlig analys över hur barn kan påverkas av gruppstorlek (Skolverket, 2015).
Vi har båda arbetat på olika skolor och sett en påtaglig skillnad i gruppstorlekar och personaltäthet. Detta har väckt frågan om hur dessa faktorer kan påverka möjligheterna att uppfylla fritidshemmets uppdrag; att erbjuda barnen likvärdiga förutsättningar i en fungerade och stimulerande miljö. På Skolverket kan man läsa att ”undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ” (Skolverket, 2011, s 24). I en studie av Falkner och Ludvigson som skrevs 2016 var målet att få fram ett kunskapsunderlag för att ge barn på fritidshem i Malmö de bästa förutsättningar för kunskapsutveckling. Deras resultat visade på att fritidshemspersonalens uppdrag var präglat av ojämlika villkor och osäkerhet. Även barngruppernas storlek, personaltäthet, lokaler, utbildningsnivå i arbetslaget samt ekonomi varierar kraftigt inom Malmö kommun.
1.1 Syfte och frågeställningar
Fritidspedagoger ska enligt Allmänna råd för fritidshem, skapa miljöer i fritidshem som erbjuder barn en meningsfull fritid och ger stöd för barns sociala utveckling samt möjlighet att känna samhörighet och solidaritet med andra. Därutöver ska fritidshemmet komplettera skolan och ge barn den omsorg som de behöver under den tid föräldrar arbetar (Skolverket, 2014). Detta var något vi ville undersöka om stora barngrupper försvårar arbetet med att ge barn en meningsfull fritid samt
hur pedagogerna anser att det dagliga arbetet i verksamheten påverkas av barngruppers storlek. Syftet är nedbrutet i två frågeställningar, vilka är:
- Hur anser pedagoger att barngruppers storlek påverkar det dagliga arbetet i verksamheten?
2. Teoretiska perspektiv och tidigare forskning
Till detta kapitel har vi sökt efter relevanta teorier samt tidigare forskning. Vi upplevde att det fanns ett forskningsproblem med området som vi valt. Det fanns en avsaknad av relevant forskning om gruppers storlek just i fritidshem medan det finns en hel del när det gäller förskolans barngrupper. Vi har därför med forskning som är baserad på underlag från förskolan i vårt arbete. Vidare valde vi att ta med forskning som tar upp kvalitetsarbete i fritidshemmet samt relationsarbete ur ett vetenskapligt perspektiv som berör barngruppers storlek samt personaltäthet.
2.1 Teoretiska perspektiv
Vår studie kan kopplas till teorier av John Dewey men även till senare teorier av Urie Bronfenbrenner. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1986) bygger på att kommunikation och interaktion ses som avgörande för lärande. Teorin bidrar till förståelse av sambanden mellan pedagogiska mål och till exempel materiella resurser och pedagogers kompetens samt även hur pedagoger organiserar verksamheten i skolan för att skapa villkor utifrån läroplanens intentioner för barns lärande och utveckling. Det är kommunens organisation och ekonomiska prioriteringar som bidrar till att skapa villkor för hur verksamheten kan genomföras (Bronfenbrenner, 1986). Bronfenbrenners systemteori är uppdelad i fem system, micro-, meso-, exo-, makro- och chronosystem. I hans microsystem innefattas, i vår studie, barnet, pedagogen och fritidshemmet. Fokus ligger på fritidspedagogens arbete med läroplanen i relation till barngruppens storlek. Relationen mellan de olika närmiljöerna exempelvis hemmiljön, skolvägen och skolgården kallas mesosystemet medan exosystemet utgörs av de miljöer som inte står i direkt kontakt med det enskilda barnet men på olika sätt kan barnet anses påverka eller påverkas av dem. Till exempel kommuners resursfördelning till fritidshem samt deras riktlinjer, fritidshemmets lokaler och materiella tilldelning, personaltäthet, personalens utbildning, storlek på barngruppen samt barnens vistelsetider. Makrosystem formas av ideologiska, ekonomiska och politiska värderingar. Det kan även vara styrdokument som exempelvis läroplanen. Chronosystemet visar hur villkor kan förändras över tid, som till exempel ansvarsfrågan vid personalbyte, byte av ledning eller maktskifte i regeringen som kan ge eventuell påverkan på styrdokument. De olika systemen i Bronfenbrenners teori är beroende av varandra och de bildar tillsammans den kontext där barn och lärare/pedagoger utvecklas, lär, påverkas och påverkar. Detta innebär att det är många faktorer som
har en betydande roll för vilka möjligheter men också hinder som skapas i fritidshemmet gällande barns utveckling och lärande, men även för de möjligheter fritidspedagoger har att bedriva en verksamhet med kvalitet utifrån läroplanen (jfr. Bronfenbrenner, 1986).
I sin teori menar Dewey att man kan påverka eleverna genom att planera inomhusmiljön. Man kan framkalla en bestämd respons hos eleverna om de känner och ser en sak, mer än någon annan. Om man styr inomhusmiljön genom en avskalad och förenklad miljö i klassrummet med endast de nödvändigaste möbler och inredning hjälper man eleverna att lättare koncentrera sig samt att fokusera på inlärningen istället för det som är runt dem. Pedagogerna hjälper eleverna genom att välja en för skolan rätt miljö. Det blir stor skillnad om pedagogerna låter en slumpartad miljö påverka eleverna eller låter en styrd och förenklad, avskalad miljö göra det (Dewey, 1999). Skolan har i uppdrag att förenkla för eleverna så att de lättare kan tillgodogöra sig inlärningen men även ta efter ett beteende som stämmer överens med skolans värdegrund. Eleverna ska fungera framgångsrikt med andra elever och välja att följa skolans regler. ”Vad vi framför allt måste visa är hur den sociala miljön fostrar sina unga medlemmar” (Dewey, 1999, s 47). Dewey menade att genom att påverka den sociala miljön förstärker det eleven att välja ett beteende och uppförande som är accepterat av skolan. I Deweys teori framgår det att en elev som interagerar med en annan elev inte kan fullfölja sin aktivitet utan att ta hänsyn till den andre elevens aktivitet då vi utvecklar vår individualitet i det sociala samspelet med andra. Det innebär att när vi kommunicera med andra förändras vår erfarenhet, den utvidgas. Den man kommunicerar med är inte heller oförändrad vilket i sin tur betyder att kommunikation är bildande då man på ett eller annat sätt påverkas av vad den andre tänker och känner (Dewey, 1999).
John Dewey förde fram elevdelaktighet och elevinflytande och att lärarna skulle utgå från elevers erfarenheter. Han menar att man utvecklar sin individualitet i samspel med andra. Dewey menar att det är problematiskt hur människor ofta kategoriseras och tillskrivs vissa egenheter. Till exempel att man kan vara ”praktiskt lagd”, ”flickig” eller ”typiskt pojke”. Elevens mentala och känslomässiga karaktär formas av den sociala miljö som omger eleven då eleven är delaktig i olika aktiviteter som där startar och förstärker olika typer av handlingar och handlingsmönster. Enligt Dewey finns det olika koder i olika sammanhang, till exempel finns en kod inom familjen och en annan inom fotboll eller simning. När barnet rör sig i dessa olika miljöer utvecklas barnet till en
person som har olika normer för omdömen och känslor i olika sammanhang. Här ska skolan fungera som en utjämnande och integrerande faktor mellan dessa koder för att skapa trygghet (Dewey, 1999). Olika individer skiljer sig åt beroende på olika erfarenheter och vilka intressen de har, men Dewey betonar att det är skolans uppgift att balansera den sociala miljön och se till att varje elev får möjlighet att höja sig över sina begränsningar och få en god balans i skolans sociala miljö (Dewey, 1999).
2.2 Tidigare forskning
Uppfattningen att små grupper är att föredra ur ett elevperspektiv fann vi i en studie publicerad 1994 av Blatchford och Mortimore. De menar att storleken på en grupp eller klass i skolan är en av den viktigaste och mest grundläggande faktorerna som påverkar barns inlärning och beteende och som skolan kan anses påverka. Både föräldrar och lärare har ofta en åsikt angående elevantalet i en klass eller grupp och för de föräldrar som väljer en privatskola åt sitt barn är det ofta en av de viktigaste frågorna. Vidare menar Blatchford och Mortimore att de flesta av oss anser att barnen i skolan antagligen får en bättre kvalitet i undervisning som bedrivs i mindre klasser. I Blatchfords och Mortimores studie kom de även fram till att om man ökar antal pedagoger i en grupp kan det leda till mer dialog mellan pedagog och pedagog snarare än mellan pedagog och elev. I slutsatsen skriver de att resultaten pekar på att både pedagoger och elever kan dra nytta av små klasser eller grupper, till exempel när det gäller den individuella interaktionen mellan pedagog och elev, kvalitén gällande inlärning och baseringen på erfarenheter, pedagogens uppmärksamhet på elevens arbete, minskade klassrumsrelaterade konflikter samt ökning av elevernas relationsskapande i klassen eller gruppen (Blatchford och Mortimore, 1994). Skalická, Belsky, Stenseng & Wichstrøm gjorde en studie som bekräftar vad Blatchford och Mortimore kom fram till i sin studie, nämligen att det finns negativa effekter av att ha stora barngrupper. Det blir färre relationer mellan förskollärare och barn samtidigt som konflikterna ökar mellan barnen när antalet barn ökar i grupperna (Skalická m.fl. 2015). Även en studie av Asplund Carlsson, Kärrby, och Pramling Samuelsson från 2001 visar att gruppstorlek är av större vikt, för de yngsta barnen, än antal pedagoger. En liten barngrupp med få förskollärare är bättre för barngrupperna med de yngsta barnen, än en stor grupp med många vuxna (Asplund Carlsson m.fl. 2001).
I en studie av Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clark & Woolner från 2002, visar forskningen på att det finns ett samband mellan barngruppers storlek, kommunikation och samspel mellan pedagoger och barn, men även mellan barn och aktiviteter i förskolan (Munton m.fl. 2002). Studien visar att det gavs färre tillfällen för kommunikation mellan pedagog och enskilda barn om barngruppen var större samt att längre dialoger mellan pedagog och enskilda barn blev färre. Studien visade även att pedagogerna var bättre på att kommunicera på ett vänligt och konsekvent sätt med hänsyn till barnens behov med färre barn i en barngrupp. Det fanns två faktorer i studien som påverkade en god kommunikation mellan pedagogerna och barnen, vilka var pedagogernas utbildning samt storleken på barngruppen. Barngruppens storlek i förhållande till lokalens storlek kan även påverka relationen mellan barn och barn. Om inomhusmiljön är för liten kan sysselsättningen för barnen komma att begränsas och vissa aktiviteter blir svåra att genomföra då antal barn per rum blir för många (Munton m.fl. 2002).
Marianne Dahl skrev i en avhandling från 2014 att handlingsutrymmet för att arbeta med barnens olika relationer verkar ha minskat, vilket verkar kopplat till att personaltätheten sjunkit i takt med att barngruppernas storlek ökat (2014). Dahl skrev vidare att hon inte fann några skillnader storleksmässigt på de båda fritidshemmen hon beforskade. Hon skriver i resultatet av sina observationer från fritidshemmen som hon gjort fältstudier på att fast de var olika i både lokalisering och socioekonomiskt upptagningsområde var det ingen skillnad storleksmässigt på barngruppen (Dahl, 2014). Detta är intressant men det är dock bara två fritidshem av många. Dahls avhandling är ändå ett bra komplement i forskningssyfte då den tar upp relationer mellan barn-barn och barn-vuxen samt olika teorier om relationer och relationsskapande. När det gäller relationsskapande skrev Hjalmarsson och Löfdahl en artikel som hade till syfte att undersöka hur fritidspedagoger förstår och tolkar omsorgsaspekten i sitt uppdrag och arbete samt vilka konsekvenser detta kan få för de barn som deltar i verksamheten. De gjorde en forskningsstudie som handlade om förmågan att ha bestående kunskap om omsorgsetiska värden, om förmåga att möta krav på omsorg i verksamheten samt deras etiska förhållningssätt. Resultatet av studien var att fritidspedagogerna både kunde förstå och tolka kravet på omsorg och vikten av ett etiskt korrekt förhållningssätt, men att arbetets villkor kunde stå i vägen för omsorgsutövande (Hjalmarsson och Löfdahl, 2014). Monica Seland skrev i Livet i den fleksible barnehagen att det är viktigt att fundera över konsekvenserna som barngruppens storlek har ur barnperspektiv för det enskilda barnets
lärande, utveckling och allmänna välbefinnande (2011). Mest påtagligt blir konsekvenserna i de flexibla barngrupperna där barnen måste förhålla sig till många olika relationer till andra barn men även många olika pedagoger. När personaltätheten sjunker samt barngruppens storlek ökar blir trygghet ett viktigt begrepp att betänka. Då det både blir fler barn men också fler pedagoger att ta hänsyn till och utveckla relationer till (Seland, 2011).
En annan studie av relevans är en vetenskaplig underlagsrapport som Falkner och Ludvigsson skrev 2016. Strävan i rapporten var att ge barn i fritidshemmen i Malmö stad de bästa förutsättningar för lärande och utveckling. Målet var att få fram kunskapsunderlag för åtgärder som kan bidra till detta (Falkner och Ludvigsson, 2016). Det står bland annat i studien att fritidshemmens barngrupper blivit större då antalet inskrivna barn ökat medan antalet fritidshem minskat (Skolverket, 2012). Under den senaste tioårsperioden har fritidshemmets elevantal ökat med 18 procent medan fritidshemmen minskat med 4 procent. De har även skrivit om de strukturella förutsättningar som fritidshemspersonalen har för att uppfylla sitt uppdrag präglat av ojämlika villkor och osäkerhet. Även barngruppernas storlek, personaltäthet, lokaler, utbildningsnivå i arbetslaget samt ekonomi varierar kraftigt inom kommunen och har påpekats av Skolverket (2000 och 2005) och Skolinspektionen (2010). Resultatet av studien blev fem punkter som de menar krävs för att lärarna ska kunna använda sin kompetens i fritidshemmet samt kunna erbjuda elever en utvecklande och meningsfull fritidshemsverksamhet. Dessa fem punkter tar upp lärarutbildad personal, kompetensutveckla de som inte har fritidspedagogisk utbildning, rimlig tid i skolverksamheten, färre elever i barngrupperna på fritidshem samt ändamålsenliga lokaler.
3. Metod
I detta kapitel kommer vi att redogöra för våra metodval, hur vi genomfört studien, de platser vi utfört vår studie på och vårt urval av informanter. Även de etiska överväganden som vi har beaktat och utgått ifrån kommer vi att ta upp här.
3.1 Metodval
För att kunna genomföra undersökningen behövde vi utgå ifrån vår problemformulering vilket innebar att vi behövde bestämma vilka tekniker vi skulle använda, vem som skulle delta samt vilken tidsplan vi skulle arbeta utifrån. Den typ av undersökning vi valde innebar att vi använde oss av olika tekniker som enkäter, intervjuer samt observationer. Vi valde att arbeta med dessa metodtekniker för att göra både en kvalitativ och kvantitativ analys i arbetet (jfr. Patel och Davidsson, 2003).
3.1.1 Enkäter
Vi gjorde en internetbaserad enkät som vi skickade ut till 15 rektorer i Malmö kommun samt fyra rektorer i Svedala kommun. Enkäten innehöll fem frågor som rörde vår frågeställning om storlek på barngrupper samt avdelningar och personaltäthet (se bilaga 2). Enkäten var anonym vilket gjorde att vi inte kunde se vem som svarat vad, utan allt sammanställdes anonymt. Enkät som metodval valdes för att kunna samla in en kvantitativ empiri under en kortare tidsperiod. Vi önskade att få en större överblick över variation av gruppstorlek. Vi började med att titta på vilka frågor vi ville få information om men samtidigt var det viktigt att inte ta med för många frågor. Endast frågor som var viktiga för studiens syfte togs med (jfr. Olsson och Sörensen, 2001). Tiden var en faktor vi fick arbeta med när vi sammanställde frågorna samt hur omfattande frågorna skulle vara i enkäterna (jfr. Bell, 2014). Vår tanke var att svarsfrekvensen skulle öka om frågorna var få till antalet samt enkla att besvara.
3.1.2 Intervjuer
Vi valde att intervjua en pedagog per fritidshem på de tre fritidshemmen vi besökte för att få reda på hur de arbetade med barngrupperna utifrån frågeställningen vi hade och för att få inblick i
verksamhetens uppbyggnad. Viktigt var att få pedagogernas perspektiv. Vi valde att använda semistrukturerad intervjumetod som Bryman (1997) talar om. Intervjuerna spelade vi in för att senare transkriberas. Vi strukturerade våra frågor före intervjun och hade följdfrågor till varje fråga vilket gjorde intervjutillfället flexibelt och det var lättare att få fram den information vi önskade. Frågorna som ställdes var öppna och lämnade svarsutrymme för informanten att utveckla. Däremot var de inte möjliga att besvara med ett enkelt ”ja” eller ”nej”.
3.1.3 Observationer
Förutom enkät och intervju som metodval valde vi även observation. Observation av pedagoger i barngrupper valde vi för att se hur det såg ut från vårt perspektiv. Stukát menar att observationer sker när man vill se vad människor gör och inte vad de säger att de gör (2011). Vi valde ut tre skolor att observera, varav två skolor i Malmö samt en skola i Svedala. Vi valde dessa skolor då vi tidigare har koppling till två av dem. Den tredje skolan har vi ingen koppling till utan den valdes för att den skiljer sig från de övriga skolornas socioekonomiska upptagningsområde. Då vi var kända på var sin skola kan detta påverka vår observerande roll menar Patel & Davidsson (2003), däremot menar Alvehus att gruppen man observerar snabbt glömmer bort att de blir observerade (2013). Om man tidigare är känd för gruppen man skall observera så är det lätt att de ser en som tillhörande gruppen. Vi försökte se pedagogerna i grupperna som en utomstående ser dem, vilket vi ville för att få en ny inblick i pedagogernas arbete i barngrupperna. Vi ville vara de icke deltagande observatörer, som hade en tillbakadragen roll för att få se de observerades, alltså informanternas ”naturliga” beteende (Patel & Davidsson, 2003). Vi utförde en ostrukturerad observation, där vi valde att observera allt som rörde pedagogens arbete i barngruppens verksamhet och inte enbart ett specifikt område kring pedagogernas arbete i barngruppen (Patel & Davidsson, 2003). Vi förde fältanteckningar under våra observationer för att ha som underlag och kunna referera till under vårt analysarbete.
3.2 Urval
Vi inledde med att kontakta rektorer som vi planerade nå som respondenter i vår enkätundersökning. Vi skrev ett brev som vi mailade till 19 olika rektorer i Malmö och Svedala samt bifogade våra enkätfrågor (se bilaga 1 och 2). Vilka rektorer vi skulle skicka enkäterna till bestämde vi utifrån de fem grundskoleområden som finns i Malmö stad. Vi valde tre skolor från
varje område, vilket blev 15 skolor. Antalet skolor som vi valde ut i Malmö stad baserade vi på tidsramen vi hade att tillgå samt att kvantiteten av empirin behövde vara hanterbar. Det finns åtta grundskolor i Svedala kommun och vi valde fyra stycken att maila vårt brev samt enkät till. Vi valde bort en skola som endast har högstadium och tre andra av olika anledningar. Vi resonerade att empirin behövde vara hanterbar där av antalet, fyra stycken. När vi hade bestämt vilka skolor vi ville besöka för att göra intervjuer samt observationer på, tog vi kontakt med dem. Vi valde fyra olika skolor, två skolor i Malmö kommun samt två skolor i Svedala kommun. Även här var valet av antal skolor baserat på kvantiteten av empirins hanterbarhet. Vi bestämde att skolorna skulle vara olika från varandra för att få så brett material som möjligt att arbeta med. De två skolorna i Malmö var olika i både storlek, lokalisering och socioekonomiskt upptagningsområde. Skolorna i Svedala kommun var även de olika i storlek, lokalisering samt socioekonomiskt upptagningsområde. Den ena skolan i Svedala avböjde att medverka då de ansåg att de inte hade tid, därför blev det bara en skola i Svedala kommun som vi besökte. Vi kontaktade två andra skolor i Svedala kommun men även de avböjde då de skulle avveckla verksamheten på den ena skolan och den andra inte heller ansåg sig ha tid. Vi tog kontakt med skolorna för att etablera kontakt med någon pedagog som var intresserad av att medverka i studien. På de tre skolorna vi besökte var det en pedagog per skola som ville medverka. Vi var på skolorna vid intervjutillfällena i samband med skoldagens slut, innan fritidshemmets samling samt aktiviteter började. Efter intervjutillfället var vi kvar med informanten på den avdelning där informanten arbetade under resten av eftermiddagen. De informanter vi valde att intervjua är pedagoger kopplade till de avdelningar på fritidshemmen som vi besökte. För att det skulle vara jämförbart med de andra informanternas svar valde vi att använda samma frågor men flexibla följdfrågor som var baserade på svaren, på alla tre skolorna (se bilaga 3). De fritidshemsgrupper vi besökte var en grupp med 37 barn i årskurs tre, en grupp med 120 barn i förskoleklass och årskurs ett samt en grupp med 48 barn från årskurs ett och årskurs två.
3.3 Genomförande
I inledningsskedet använde vi oss av enkäter som insamlingsmetod. De enkäter vi konstruerade valde vi att skicka till nitton skolor i Malmö och Svedala kommun. Enkäterna var kortfattade samt skickades ut så fort vi bestämt vad de skulle innehålla och hur de skulle formuleras. Vi ville med enkäternas hjälp få svar på frågorna angående elevtäthet, antal grupper på fritidshemmet samt
personaltäthet och även hur många pedagoger som är behöriga. Vi gjorde nedslag på tre olika fritidshem, två i Malmö och ett i Svedala kommun. Där valde vi att göra observationer samt göra intervjuer med personalen. Vi valde att besöka två fritidshem i Malmö kommun som är olika i storlek, lokalisering samt socioekonomiskt upptagningsområde. Fritidshemmet i Svedala kommun som vi besökte är på en stor skola, med mer än 350 elever och har ett blandat socioekonomiskt upptagningsområde ur klass- och etnicitetssynvinkel. I Malmö ligger det ena fritidshemmet i centrala Malmö och det andra i utkanten av Malmö. I Svedala kommun ligger fritidshemmet centralt i tätorten. Innan vi kom ut på platserna för observationerna och intervjuerna skrev vi intervjufrågor om vad vi ville fråga samt varför, för att ha ett tydligt och strukturerat upplägg över vad vi ville få ut av mötet. När vi besökte fritidshemmen observerade vi pedagogernas arbete i barngrupperna. På plats i fritidshemmen efter att vi intervjuat pedagogerna. Detta av praktiska skäl då det passade informanterna bättre tidsmässigt. Vi genomförde observationerna för att se hur pedagogerna arbetade, hur grupperna är uppbyggda samt för att skaffa oss en egen uppfattning som jämförelse mot vad intervjuerna samt enkäterna sagt. De barngrupperna som pedagogerna vi observerade arbetade i, var olika i storlek samt i åldersfördelning. Observationerna gjordes en eftermiddag på varje skola. Vi observerade inte enskilda barn då det inte var relevant till valt ämne samt frågeställningen i studien. Vi var noga med att betona att observationen handlade om betydelsen av barngruppens storlek vilket var viktigt när vi kom ut på fritidshemmen för att inga missförstånd kring observationerna skulle ske. Med valda metoder kom vi att få en inblick i verksamheterna och se olika perspektiv på fritidshemmens uppbyggnad.
3.4 Forskningsetiska övervägande
Då vi övervägde de forskningsetiska kraven och för att uppfylla informationskraven skickade vi ut ett informationsbrev med enkäterna till de berörda rektorerna så de var informerade om syftet samt vem som skulle analysera svaren. Till dem vi intervjuade gav vi information om vilka frågor vi hade samt syftet med studien innan vi påbörjade intervjun. Vid observationerna gav vi information till de berörda pedagoger om syftet med vår närvaro och information kring vad vår studie behandlar. Angående enkäterna fick vi svar från dem som ville vara med och de har därmed samtyckt till medverkan. Då det finns ett samtyckeskrav att överväga, förankrade vi vårt besök hos rektorerna på de aktuella skolorna innan vi åkte ut till skolorna. De pedagoger vi intervjuade gavs möjlighet att avstyra intervjun efter att vi berättat om syftet med studien. Alla samtyckte till
medverkan. Även övriga pedagoger fick information om att de kunde välja att inte bli omnämnda i vår studie men alla var positiva till att vara delaktiga. När det gäller konfidentialitetskravet utformades enkäterna så att avsändaren var anonym vid inlämningen av svaret. Det gick alltså inte att se vem som skickat in vilken enkät. Angående intervjuerna var vi noga med att förklara att varken skolans namn eller pedagogens identitet skulle vara med i studien då vi inte ansåg att detta var av vikt för studien. Även de fritidsgrupper vi observerade omnämns inte vid namn. Då det gäller nyttjandekravet kommer inte materialet från enkäterna eller intervjuerna att användas vid något annat tillfälle, som till exempel i någon annan studie. Inte heller fältanteckningarna från observationerna kommer att användas vid något annat tillfälle (Hermerén, 2011, s.68).
3.5 Analysförfarande
Vi har använt oss av en abduktiv analys, vilket innebär att vi växlat mellan empirisk och teoretisk reflektion (jfr. Alvehus, 2013). Under varje underrubrik sammanställdes det empiriska material vi fått fram från intervjuerna och observationerna. Detta material jämfördes mellan de olika fritidshemmen och sattes i relation med svaren i enkätundersökningen. Vid observationerna skrev vi fältanteckningar över allt vi kunde utläsa av det observerande tillfället, utan någon form av värdering om varför. För att göra analysen mer överskådlig har vi valt att kalla de tre fritidshemmet Gul, Blå och Röd. Fritidshem Gul ligger i Svedala, fritidshem Blå ligger i innerstan av Malmö och fritidshem Röd är beläget i Malmös ytterområde. Pedagogerna som har blivit intervjuade kommer att benämnas med samma färg som det fritidshem de arbetar på, informant Gul, informant Blå samt informant Röd.
4. Resultat och analys
Vårt syfte med denna studie var att ta reda på om pedagoger anser att barngruppers storlek påverkar det dagliga arbetet i verksamheten samt vilka aspekter av fritidshemmets uppdrag som riskerar att försvåras genom stora barngrupper. I detta kapitel redovisas resultat och analys av observationer, intervjuer, samt enkätundersökningen. Resultatet av enkätundersökningen har vi valt att presentera först i detta kapitel med en efterföljande sammanfattning. Empirin från intervjuerna och observationerna har vi valt att presentera med tematiska rubriker där vi först valt att redovisa och analysera resultatet för att sedan sammanfatta allt i en avslutande analys sist i varje avsnitt.
4.1 Resultat av enkätsvar
I detta avsnitt har vi valt att redovisa analysen av enkätundersökningen som en fristående del av vår studie. Enkätundersökningen påvisar hur det ser ut i 10 av Malmö stad samt Svedala kommuns skolor. Då enkätundersökningen var anonym kan den inte härledas till någon specifik skola och inte heller kopplas till vår studie mer än som ett generellt empiriskt underlag. I enkätsvaren framgår dock att det ser olika ut på fritidshem på de olika skolor som svarat på enkäten. Olikheterna syns mest i barngruppernas storlek, personaltäthet samt när det gäller pedagoger med relevant pedagogisk utbildning för yrket fritidspedagog. Vi skickade ut enkäter till 19 rektorer på grundskolor i Malmö samt Svedala kommun, 10 av dem svarade (se bilaga 2).
4.1.1 Frågor om barngruppers storlek - elevtäthet
De första tre frågorna rörde elevtätheten på fritidshemmen som var kopplade till rektorernas skolor. På frågan om hur många elever som var inskrivna på fritidshemmet svarade 90 % att det var fler än 120 barn men färre än 230 barn. Endast 10 % svarade att de hade fler än 230 barn inskrivna på fritidshemmet. Frågan om hur åldersfördelningen såg ut var intressant då endast en skola hade en avdelning för varje årskurs. De övriga 90 % hade åldersintegrerade avdelningar men endast med två årskurser i varje. Det vill säga förskoleklassen var indelad på en avdelning tillsammans med årskurs ett, årskurs två och tre var indelade tillsammans på en avdelning samt årskurs tre och fyra på en avdelning. En av dessa skolor hade dock valt att låta förskoleklassen vara en avdelning för sig själva. Den tredje frågan var hur många avdelningar fritidshemmet bestod av. 30 % hade tre avdelningar, 40 % hade fyra avdelningar och 30 % hade fem eller fler avdelningar.
4.1.2 Frågor om personaltäthet
P
å frågan om personaltäthet visade sig svaren vara väldigt olika. På frågan som var hur många pedagoger som var kopplade till fritidshemmet svarade den skolan som hade mer än 230 barn inskrivna att de hade 24 pedagoger. Ytterligare en skola som hade mellan 120 och 230 barn inskrivna svarade 24 pedagoger. Fem skolor hade mellan 10 och 12 pedagoger kopplade till fritidshemmet och de övriga hade mellan 15 och 20 stycken. Det var stor variation men frågan kopplar vi mot antal elever som är inskrivna på fritidshemmet vilket gör att de som har 120 barn inte behöver lika många pedagoger som de som har 229 barn inskrivna.4.1.3 Frågor om pedagogernas utbildning
På frågan hur många av pedagoger på skolans fritidshem som saknar relevant utbildning svarade två att 60% saknade relevant utbildning. Två skolor svarade att 75 % saknade relevant utbildning medan tre svarade att 80 % av fritidshemmets pedagoger saknade relevant utbildning. De övriga tre skolorna svarade att mellan 83 och 90 % saknade relevant utbildning. Tre rektorer hade i sitt svar skrivit och undrat vad som räknades som relevant utbildning. På nästa fråga, hur många pedagoger på fritidshemmet som har en fritidspedagogutbildning blev svaret att 30 % hade tre pedagoger och 20 % hade två pedagoger med fritidspedagogutbildning. 10 % hade en pedagog, 10 % hade nio pedagoger och de övriga 30 % hade mellan fyra och sex pedagoger med fritidspedagogutbildning.
4.1.4 Sammanfattning
Som enkätsvaren visade så är det en stor andel av personalen som saknar relevant utbildning. Mellan 75-80% av de anställda på fritidshemmen ansågs av rektorerna sakna relevant pedagogisk utbildning för professionen fritidspedagog. Det blev även tydligt att barngrupperna I flera fall är mycket stora och att personaltätheten var varierande.
Vad vi främst ville undersöka när vi var ute på observationerna var om barngruppernas storlek påverkade arbetet i verksamheten. Vi har valt att redovisa empirin om barngruppernas storlek, varje fritidshem för sig, med en sammanfattande analys av de tre fritidshemmen.
4.2.1 Fritidshem Blå
Under observationen på fritidshem Blå märktes en större skillnad på informantens syn på barngruppen än de andra informanternas, men även på själva arbetet med barngruppen. Strukturen var något som det lades stor fokus på. Under vår observation hade pedagogerna dagen uppstrukturerad med exakt vad som skulle göras och hur det skulle göras. Man fick på fritidshem Blå inte någon känsla att det var den fria tiden för barnen utan mer som att skolans rutiner integrerats med fritidshemmet. Elevdelaktighet eller elevinflytande var svårt att utläsa från barngruppen under vår observation, det fanns mer en känsla av att allt redan var planerat och klart och att det var orubbligt. Planeringen för veckan var redan bestämd och den följdes utan någon större flexibilitet. Under observationen, som var i en integrerad grupp från årskurs ett och två, skulle barnen börja med att meditera. De skulle sitta tysta och blunda under fem minuter för att ”finna lugnet i sig själva” menade informant Blå. Detta var en aktivitet som de nyligen börjat med. Efter meditationen var barnen tvungna att spela ett valfritt sällskapsspel med en eller flera kamrater innan de kunde utföra den aktivitet de själva valde. Den valfria ”fria leken”, kom sist på dagen då många barn redan gått hem. Fast vi såg avsaknad av både elevinflytande och elevdelaktighet var det ändå tydligt att vikten för att få ett fungerande fritidshem låg i att pedagogerna hade en god kommunikation sinsemellan, men även mellan barn och pedagog. Det var även av stor vikt att man såg till att utnyttja de resurser som fanns tillgängliga på bästa sätt för att skapa villkor utifrån läroplanens intentioner för barns lärande och utveckling (jfr. Bronfenbrenner, 1986). När vi observerade var endast 19 barn närvarande av de 48 barn som var inskrivna. De resterande barnen var på läxhjälp i biblioteket på skolan. Informant Blå menade att de arbetar mot styrdokumenten men medgav att det var svårt att kunna efterleva dem och även att det var svårt att se det individuella barnets behov och önskemål. Informanten berättade även att det hänt vid flertalet tillfällen när informanten kommit hem att hen funderat över om hen talat med ett specifikt barn personligen under dagen samt även funderade över om just det barnet varit på fritidshemmet överhuvudtaget den dagen. Informanten menade att detta berodde på det hektiska klimatet som rådde under dagarna. Tiden fanns inte att se det individuella barnet.
Det är svårt att följa fritidshemmets läroplan när man har den känslan med sig hem. Finns det barn som döljer någon problematik eller inte gjorde mycket väsen av sig så blir det betydligt svårare att se detta barn (Informant Blå)
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet vilket läroplanen för fritidshemmet tillskriver (Skolverket, 2011). Informant Blå menade att tidspress som uppkom under dagen var ett problem för att säkerställa kvalitén på fritidshemmet och att ge barnen den trygghet de behövde. Även att tillsätta vikarier vid behov menade informant Blå var ett problem. Dels är avsaknaden av tillgängliga vikarier ett problem samt att den ordinarie personalen tvekar att ta in personer som barnen inte känner och därför väljer att lösa frånvaron sinsemellan istället (Lidholm, 1999).
4.2.2 Fritidshem Gul
Åldern i barngruppen på fritidshem Gul var en integrerad grupp med förskoleklasser och årskurs ett. Informanten på fritidshem Gul menade att det gärna kunde vara fler pedagoger i deras barngrupp och menade även att det kändes som att de hade för stor barngrupp för att pedagogerna skulle hinna med sitt arbete. Informant Gul sa att: ”Man väljer aktiviteter som slukar många barn” och menade att i aktiviteter i vilka många barn deltar är det lättare att ha överblick över barnen. Under vår observation på fritidshem Gul hade de en aktivitet i idrottshallen där tre pedagoger hade ställt i ordning en hinderbana med 12 hinder med hjälp av olika redskap. Det var 68 barn från förskoleklasserna och årskurs ett samt sex pedagoger från fritidshemmets avdelning på totalt 120 barn och 15 pedagoger. Även om denna stora barngrupp talar för att antalet konflikter kan öka mellan pedagoger och barn (Jmf Skalická m.fl) förlöpte aktiviteten väl trots att det blev relativt “rörigt” (2015).
4.2.3 Fritidshem Röd
Under observationen på fritidshem Röd närvarade 37 barn från årskurs tre samt fyra pedagoger. Under intervjun med pedagog Röd ställde vi samma frågor som till de övriga pedagogerna vi intervjuat. Pedagog Röd menade att det var en bra storlek på barngruppen de arbetade med. När informant Röd började arbeta på skolan fanns detbarngrupper på 70 barn. Då ansåg informanten
att det blev stressigt att hinna med att se varje enskilt barn. ”Det var större fokus på att personalen var på rätt plats och i rätt antal än att möta varje enskilt barn”. Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clark & Woolner menar att det finns ett samband mellan barngruppers storlek, kommunikation och samspel mellan pedagoger och barn men även mellan barn och aktiviteter i skolan. Det fanns tre faktorer i deras studie som påverkade en god kommunikation mellan pedagogerna och barnen: pedagogernas utbildning, organisatoriska egenskaper och inställning samt storleken på barngruppen (Munton m.fl. 2002).
På fritidshem Röd anmälde sig barnen till en pedagog vid skoldagens slut. När de bockats av samlades alla barn på golvet i en ring där pedagogerna gick igenom dagen och ett nytt tema introducerades. Pedagogerna diskuterade med barnen kring det nya temat som skulle fortlöpa över fem veckor. Här gjordes barnen delaktiga i aktiviteten och i läroplanen står,
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem
(Skolverket, 2011, s.15).
När introduktionen av temat var klar var det dags för mellanmål. Efter mellanmålet fick barnen välja om de skulle vara utomhus eller inomhus. De som valde att vara ute, gick ut med en pedagog och övriga uppehöll sig utspridda i lokalerna de hade tillgång till med övriga pedagoger. Det var lugnt och ljudnivån var låg. Pedagogerna interagerade med barnen och talade med dem ofta och hjälpte dem vid behov. På fritidshem Röd tog pedagogerna sig tid att sitta ned med barnen och utföra aktiviteter med dem. Informanten på fritidshem Röd ansåg att de hann med sin pedagogiska planering samt att de hade tillräcklig egen planeringstid jämfört med hur det var innan när de var färre avdelningar. Då menade Informant Röd att den pedagogiska planeringen ofta blev lidande på grund av att pedagogerna upplevde att barngrupperna vara för stora.
4.2.4 Analys
Bronfenbrenners teori bygger på att kommunicera och att möten mellan individer kan vara avgörande för lärande. Vidare menar han att det är viktigt att mikrosystemet fungerar då samverkan mellan person och person sker där. I mesosystemet kan man vidare studera hur händelser i
microsystemet får konsekvenser i en annan miljö eller på en annan nivå. Det är en viktig förutsättning att de olika miljöerna därför måste komplettera varandra och samverka då det gäller aktiviteter, roller och relationer (1979). Informanterna på de fritidshem vi besökte var eniga om att barngrupperna är generellt för stora. På fritidshem Röd har grupperna minskats genom att skolan har tillfört en ny avdelning. Nu anser informant Röd att det är lättare att följa lärandemålen för fritidshem samt att se varje enskilt barns behov då kommunikationen och relationerna har ökat mellan pedagog och barn. Enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori är samspelet mellan individ och omgivningar den viktigaste aspekten i människans utvecklingsförlopp där barnets kognitiva och sociala utveckling påverkas av flera olika relationssystem (1979). Informanten på fritidshem Gul återkommer flera gånger under intervjun med citaten, ”det är svårt att se det enskilda barnet” samt att ”vi väljer aktiviteter som slukar många barn”. Även informant Blå ansåg att de hade svårt att ”se det enskilda barnet”. Svårigheterna med att se det enskilda barnet på fritidshem Gul samt Blå kan anses påverkas av barngruppernas storlek i förhållande till personaltäthet och lokalers storlek. En studie av Asplund Carlsson, Kärrby, och Pramling Samuelsson visar att det är bättre för de yngre barnen i förskolan med mindre grupper hellre än fler pedagoger (Asplund Carlsson m.fl., 2001). Blatchford och Mortimore skriver att både vuxna och barn kan dra nytta av små grupper när det till exempel gäller interaktion mellan pedagog och barn men även när det gäller hur observanta pedagogerna är gällande elevernas arbete och interaktion. Informant Gul menade att ”det är svårt att se det individuella barnets behov i en för stor barngrupp”. Blatchford och Mortimore skriver vidare att små grupper även har potential att underlätta relationsskapande i grupperna och minska destruktiva konflikter (Blatchford och Mortimore, 1994). Det vi fann under våra observationer och intervjuer var att det såg olika ut och att pedagogerna hade olika syn på barngruppernas storlek samt sitt arbete.
4.3 Lokaler och miljö
För att få en bättre bild om barngruppernas storlek påverkade arbetet i verksamheten på fritidshem var lokaler och miljö intressant att analysera. Vi har valt att redovisa empirin om lokaler och miljö, varje fritidshem för sig, med en sammanfattande analys av de tre fritidshemmen.
Fritidshem Blå är beläget i ett eget hus ute på skolgården. Då det är en gammal stenbyggnad i tre våningar med en smal och brant trappa samt att fritidshemmet ligger på andra våningen kan miljön inte anses som optimal för ett fritidshem. Byggnadens position på skolgården fick fritidshemmets avdelning att kännas som exkluderad från resten av skolan då det endast var den avdelningen som fanns i den byggnaden. Miljön inomhus var ljus och trivsam men det var trångt och kändes inte som lokaler man med fördel skulle välja till ett fritidshem. Pedagogerna hade gjort vad de kunde för att optimera ytorna de hade till sitt förfogande. Med de barn som närvarade under observationen kändes det trångt och då var endast halva barngruppen närvarande. Vi kunde inte hitta något utrymme på fritidshem Blå att vila på. I läroplanen för fritidshemmet står, ”Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2011, s.24). Det fanns två soffor i det större grupprummet men där var det många barn och hög ljudnivå. Informant Blå menade under intervjun att det saknas rekommendationer och riktlinjer över hur många barn som kan vara på den yta de har till sitt förfogande.
Det som jag tycker är rätt förfärligt är att det finns inget tak för hur många barn man får ha på en fritidsavdelning, och det finns inget tak för hur mycket barn det får finnas på en yta och finns det det, så är det inte ofta det efterlevs. (Informant Blå)
Av de tre rum som fanns på fritidshem Blå användes ett till att bland annat bygga lego. Det rummet hade en storlek på cirka sju kvadratmeter och det var sju barn där inne när vi lämnade observationen. Resterande barn uppehöll sig med olika aktiviteter i det större rummet, vilket var cirka 22 kvadratmeter.
4.3.2 Fritidshem Gul
När vi genomförde vår observation på fritidshem Gul var det måndag eftermiddag. Varje måndag är det olika aktiviteter i idrottshallen och denna dag var det redskapsbana. Det var 68 barn i barngruppen från förskoleklass och årskurs ett. Barngruppen samlades i en ring på golvet medan en av de sex pedagogerna instruerade barnen i hur aktiviteten skulle gå till. När pedagogen var klar med uppropet samt hade gett instruktioner till barngruppen fick de påbörja redskapsbanan. Då det var dags att gå tillbaka till avdelningen var klockan tre och barngruppen hade minskat i antal. För
de som var kvar var det dags för den fria tiden och barnen valde själva vad de ville aktivera sig med. På fritidshem Gul fanns det två större klassrum, en ateljé som tidigare varit klassrum, två mindre rum samt en stor sal som låg mellan de övriga rummen som fritidshemmet disponerar över. Ytorna var väl tilltagna för barngruppen och barnen hade möjlighet att kunna vara avskilda eller leka med andra barn i olika delar på fritidshemmet. Det som informant Gul sagt i intervjun om att man väljer aktiviteter som aktiverar många barn tydliggjordes med aktiviteten i idrottshallen, dess planering samt genomförande. Nackdelen var, som informanten också förmedlade, att de inte anser sig ha möjlighet att se det individuella barnets behov vid alla tillfällen. Informant Gul menade även att det lätt blir att man missar något barn, speciellt barn som gärna går undan.
4.3.3 Fritidshem Röd
Fritidshem Röd kändes lekvänligt och centralt i verksamheten var ett rum som enbart var avsett för fritidsverksamhet med bord, soffor och öppna ytor för barnens fria aktiviteter. Under fritidshemstiden hade pedagoger och barn även tillgång till två separata klassrum som låg intill fritidsrummet. Klassrummen hade delvis integrerats då det i ena hörnan fanns spel och leksaker som tillhörde fritidshemmet, vilket även informanten bekräftade under intervjun. Skolan byggdes 1924 och har tjocka stenväggar som är ljudisolerande. När man stängde dörren till något av rummen hörde man ingenting från korridoren utanför. Detta gav barnen möjlighet till vila och rekreation vid behov. Det märktes på barnen att de var tillfredsställda gällande den miljö de befann sig i genom det lugn och den harmoniska atmosfären som råder på fritidshem Röd.
4.3.4 Analys
Vi fick genom vår studie klart för oss att alla fritidshem inte kan ha samma förutsättningar för sin verksamhet när det gäller inomhusmiljön. Det är många faktorer som spelar in som till exempel de befintliga lokalerna samt fritidshemmet/skolans geografiska placering. På fritidshem Blå var det fler inskrivna barn per årskurs men även fler barn med högre ålder vilket gjorde barngrupperna större och lokalerna trängre. Barngruppens storlek i förhållande till inomhusmiljön, lokalens storlek, kan påverka relationen mellan barn och barn. Om inomhusmiljön är för liten kan sysselsättningen för barnen komma att begränsas och vissa aktiviteter blir svåra att genomföra då antal barn per rum blir för stort (Jmf Munton m.fl. 2002). Vi hittade rekommendationer för hur många barn det får finnas per kvadratmeter i Göteborgs kommun. Alla kommuner i Sverige
tillämpar inte denna regel (Göteborgs kommun 2014). På Göteborgs kommuns hemsida, under rubriken Lokalers area, är en rekommendation som säger att barn i förskolan bör ha 10 kvadratmeter till sitt förfogande för inomhusmiljö och 20 kvadratmeter för utomhusmiljö. I Lunds kommun finns även här rekommendationer på antal barn per kvadratmeter i förskolan. Miljöförvaltningens råd är att varje barn i förskolan behöver en yta inomhus på minst 7,5 kvadratmeter (Information från miljöförvaltningen, 2014). Dessa riktlinjer kommer ursprungligen från Socialstyrelsen, enligt Göteborgs kommuns hemsida, men vi kunde inte hitta någon förankring hos Socialstyrelsen. I Malmö kommun finns även riktlinjer för klassrumsstorleken. Här rekommenderas att ett klassrum för 30 elever bör ha en storlek på 65 kvadratmeter (Starta förskola, 2011). Ingenstans fann vi riktlinjer för fritidshemmet. Genom att ha för små eller inte ändamålsenliga lokaler försämrar man för barnen när det gäller koncentration och inlärning. Enligt Dewey ska de vuxna medvetet styra inomhusmiljön genom en avskalad och förenklad miljö med endast de nödvändigaste möbler och inredning. Detta hjälper eleverna att lättare koncentrera sig samt att fokusera på inlärningen istället för det som är runt dem (Dewey, 1999). När det gäller fritidshem Gul som hade väl tilltagna lokaler, spelade det mindre roll om barngruppen ändå var ansedd som för stor.
4.4 Personaltäthet
När vi gjorde observationerna var det tydligt att det var varierande storlek på barngrupperna och att det såg olika ut gällande personaltäthet på skolorna. På fritidshem Röd samt Gul var det åtta barn per pedagog medan det på fritidshem Blå var 16 barn per pedagog. Statistiskt sett i Sverige är det 12,9 barn per pedagog vilket gör att två av de tre fritidshem vi besökte hade högre personaltäthet än vad snittet är i Sverige (jfr. Skolverket, 2015). Fritidshem Blå befann sig under snittet för personaltäthet på fritidshemmen i Sverige. På detta fritidshem visade informanten tydligt sitt missnöje över att det inte fanns några rekommendationer över hur många barn per pedagog det borde vara i barngrupper på fritidshem. På vår fråga om hur informanten ansåg att de klarade verksamheten med två pedagoger på 48 barn, vilket var fallet den dagen vi utförde vår studie, så svarar informanten:
Det är klart att vi klarar oss. Två stycken på två klasser alltså det gör man för att, för att man vet vad man ska göra. Det låter hemskt men man bara till slut bara…ja men det går! (Informant Blå)
Informanten ansåg att de klarade sig med den personal som de hade men att de var sårbara vid sjukdomsfall. ”Det går”, sa informanten, det vill säga att man tvingas anpassa sig till den rådande situationen på arbetsplatsen. Det som framkom vid dessa uttalanden från informant Blå var att den med lägst personaltäthet valde att belysa problemet vid sjukdomsfall, men att personalen annars ansåg att det var hållbart med rådande personaltäthet. Under vår observation på fritidshem Blå fann vi barngruppens storlek som ett större problem än avsaknaden av personal då fritidshemmets yta är begränsad. På fritidshemmet med störst andel personal, fritidshem Gul, ansåg informanten att mer personal hade varit bra. Under intervjun med informanten på fritidshem Röd menade informanten att med de större barngrupper de haft tidigare, cirka 70 barn per grupp mot idag 37, fick de hela tiden tänka på var personalen skulle befinna sig och hur många som skulle befinna sig där. Nu kunde de mer tänka på vad elevgruppen behövde. Informanten på fritidshem Röd ansåg att personaltätheten var tillräcklig nu.
4.4.1 Analys
Då två fritidshem vi besökte som hade en personaltäthet som var lägre än snittet i övriga Sverige hade stora skillnader på barngruppernas storlek. Fritidshem Röd hade förminskat sina barngrupper till små grupper medan Fritidshem Gul hade stora grupper med många pedagoger i varje. Även om personaltätheten var lika procentmässigt var det stor skillnad på pedagogernas syn på barngrupperna. Informant Röd menade att personaltätheten var tillräcklig medan informant Gul menade att fler pedagoger hade varit bra. Blatchford och Mortimore kom i sin forskning fram till att om man ökar antal pedagoger i en grupp kan det även leda till mer prat mellan pedagoger snarare än mellan pedagog och elev (Blatchford, Mortimore, 1994). Vilket vi tydligt såg under vår observation på dessa två fritidshem.
5. Slutsats och diskussion
Vår frågeställning hade till syfte att ta reda på hur pedagoger anser att storleken på barngrupper påverkar det dagliga arbetet på fritidshem samt vilken aspekt av fritidshemmets uppdrag som anses försvåras genom för stora barngrupper. Att pedagoger anser att det finns en påverkan var tydlig vilket vi såg i våra intervjuer. Till exempel så tyckte informanten på fritidshem Gul att de valde aktiviteter som svalde många barn vilket tydliggör att man då väljer bort andra aktiviteter som man eventuellt valt om barngruppens storlek varit annorlunda (Munton m.fl. 2002). Informanten tyckte även att det kunde vara fler pedagoger och menade även att på grund av den stora barngruppen blev det ibland svårt att se det enskilda barnet och med det uppmärksammades inte barnets enskilda behov, vilket gör att det blir svårt att följa professionens uppdrag som fritidspedagog. Även informanten på fritidshem Blå var kritisk till barngruppens storlek på grund av att det låg svårigheter att se alla barn individuellt samt möta deras enskilda behov. Munton, T., Mooney, A., Moss, P., Petrie, P., Clark, A., & Woolner, J visade i sin studie att kommunikationen blev påverkad om barngruppen var stor till skillnad mot om den var mindre. Antalet dialoger var färre samt deras längd var kortare när barngruppen var större. Även sättet att kommunicera ändrades till det sämre och det gavs inte lika mycket utrymme för hänsyn till barnets behov i kommunikationen när barngruppen var större. (2002). I den barngrupp som vi såg att det fanns en god kommunikation och därmed en elevdelaktighet var fritidshem Röd. Här hade ledningen ökat antalet fritidshemsgrupper och därmed minskat antal barn i varje grupp. Att kommunicera och möta andra kan vara avgörande för ett lärande. Sambandet mellan pedagogiska mål, materiella resurser, pedagogernas kompetens samt hur verksamheten organiseras av pedagogerna bidrar den utvecklingsekologiska systemteorin till att förstå (Bronfenbrenner, 1986). Informanten på fritidshem Röd tyckte att pedagogerna nu bättre kunde möta barnen och uppmärksamma deras enskilda behov. Innan de utökade gruppernas antal blev ofta den pedagogiska planeringen lidande och därmed kvalitén. Falkner och Ludvigsson skrev i sin studie angående ledarskapets betydelse att ”skolinspektionen pekar på att alltför många rektorer inte är tillräckligt förtrogna med fritidshemmets verksamhet, vilket gör att verksamheten inte får tillräckligt ledningsstöd i att utveckla verksamheten” (2016 s.13). Ledningen, rektorn, har stor inverkan på fritidshemmens kvalitet och behöver ha en stark position som pedagogisk ledare för verksamheten på fritidshemmen. Rektorerna behöver bli mer insatta i denna verksamhet för att kunna utveckla
verksamhetens kvalité (Falkner och Ludvigsson, 2016). På fritidshem Blå såg vi även ett problem lokalmässigt i förhållande till barngruppens storlek vilket även informanten höll med om. Vi har sett att stora barngrupper hade en påverkande faktor när det gäller det dagliga arbetet men vi såg även en annan faktor som kan påverka det dagliga arbetet i verksamheten. Enligt våra enkätsvar var 75-80 % av pedagogerna som arbetade på de tillfrågade fritidshemmen utan relevant pedagogisk utbildning. Detta kan anses ha en påverkan på det dagliga arbetet i verksamheten samt försvåra fritidshemmets uppdrag (Falkner och Ludvigsson, 2016). Blatchford och Mortimore skriver i resultatet av sin studie att det kan vara fördelaktigt för både pedagoger och barn med små grupper. Pedagogernas uppmärksamhet ökar samt att barnens relationsskapande ökar (1994). Skolverket har riktlinjer angående antal barn per pedagog i de lägre åldrarna på förskolan men skriver att det även bör vara olika riktmärken på äldre och yngre barn (Skolverket, 2016b). Detta låter rimligt men de skriver samtidigt att både tryggheten och pedagogiken blir lidande i stora barngrupper. På Skolverkets hemsida står även att de barn som varit i stora barngrupper i förskolan är oftare med i konflikter när de börjar skolan än barn som varit i små barngrupper (Skolverket, 2016b). För att få en tydligare bild på hur fritidshemmen ser ut i hela Sverige behövs ytterligare forskning samt djupare studier. Detta för att barnen ska få en så likvärdig vistelse på fritidshem som möjligt. Vidare anser vi att det bör göras fler studier om fritidshem i Sverige som tar upp barnens perspektiv.
5.1 Metoddiskussion
Problemet med empiriinsamlingen genom enkäterna till rektorerna var att vi på frågan om antal elever som var inskrivna på fritidshemmet skulle haft fler alternativ med kortare hopp i antal elever, till exempel fler än 120 barn, fler är 180 barn, fler än 220 barn samt fler alternativ som, fler är 260 barn inskrivna på fritidshemmet. Detta för att få ett tydligare resultat av fritidshemmets totala storlek på barngruppen. Även frågan angående hur många av pedagogerna på fritidshemmet som saknar relevant utbildning borde vi ha specificerat ytterligare om vad vi menade med ”relevant utbildning” då den var fri för tolkning. Vi hade behövt sätta detta svar i relation med antal inskrivna barn för att se en relevans i svaren. Svaren på enkätfrågorna säger inget om det är skolan med flest inskrivna elever på fritidshemmet eller någon av de andra, som har flest pedagoger med
fritidspedagogutbildning. För att få en mer rättvis studie anser vi att vi borde gjort två studier parallellt, för att kunna påvisa en eventuell skillnad på frågeställningarna. I vår studie framkom enkätsvaren utan geografisk precision vilket gav ett ofullständigt svar angående eventuella ansedda olikheter.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I. & Kärrby, G. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.
Bell, Judith & Waters, Stephen (2014). Doing your research project: a guide for first-time researchers. 6 rev. ed. Milton Keynes: Open University Press
Blatchford, P. & Mortimore, P. (1994). The issue of class size for young children i schools. What can I learn from research? Oxford Review of Education, 20, 411-419.
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/1050823.pdf (hämtad 170321)
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Cambridge, Massachusetts and London, England: Harvard University Press.
Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the family as a context for human development: Research perspectives. Developmental Psychology, 22, 723-742.
Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. Kalmar : Linnéuniversitetet, 2014
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed (Hämtad 170526)
Hjalmarsson, Maria & Löfdahl, Annica (2014). Omsorg i svenska fritidshem: Fritidspedagogers etiska förmåga och konsekvenser för barn. BARN. 3, s. 91-106
Information från miljöförvaltningen, 2014. Lunds kommun.
https://www.lund.se/globalassets/lund.se/foretagare/tillstand-regler-och-tillsyn/forskola-skola-
och-fritidshem/egenkontrollparmens-innehall_forskola-skola-och-fritidshem/flik-01-informationsmaterial/1.3-rekomendationer-och-miljokrav.pdf (hämtad 170213)
Göteborgs kommun (2014). Lokalers area.
http://byggaforskolaskola.goteborg.se/sv/planering/berakna-yta/lokalarea-loa (hämtad 170213)
Munton, T., Mooney, A., Moss, P., Petrie, P., Clark, A., & Woolner, J. (2002) Research on ratios, group size and staff qualifications and training in early years and childcare settings.
Thomas Coram Research Unit: Institute of Education, University of London. http://dera.ioe.ac.uk/4642/1/RR320.pdf
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2001). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Skalická, V., Belsky, J., Stenseng, F., & Wichstrøm, L. (2015). Preschool-Age Problem Behavior and Teacher-Child Conflict in School: Direct and Mode- ration Effects by Preschool
Organization. Child Development, 86, 3, 955-964.
Skolverket (2016a). Statistik om fritidshem. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem (hämtad 170122)
Skolverket (2016b). Nya riktmärken ska bidra till mindre barngrupper
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/pressmeddelanden-2016-1.244816/nya-riktmarken-ska-bidra-till-mindre-barngrupper-1.245981 (hämtad 170321)
Skolverket, (2015). Jämförelsetal. Databaser http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx#tab-0
Skolverket, (2014). Allmänna råd för fritidshem. https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3301.pdf%3Fk%3D3301 (hämtad 170614)
Skolverket, (2012). Fler elever i fritidshem men färre verksamheter.
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/nyheter-2012/fler-elever-i-fritidshem-men-farre-verksamheter-1.171019 (170123)
Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016. 2. uppl. (2015). Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (hämtad 170118).
Skolverket, (2010). Barn och barngrupper i fritidshem 15 oktober 2010. Stockholm: Skolverket, enheten för utbildningsstatistik.
Skolverket, (2005). Skolverkets lägesbedömning. Rapport 264
Skolverket, (2000). Finns fritids? En utvärdering av kvaliteten i fritidshem. Stockholm: Fritzes. SOU 1997:21. Växa i lärande. Förslag till ny läroplan för barn och ungdom 6–16 år.
Starta förskola, Lagkrav och miljöförvaltningensråd. Malmö kommun.
http://malmo.se/download/18.30ef14131fc0b8767800018381/1383643715863/startaforskola_vag ledning_110623.pdf (hämtad 170214)
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sylva, Kathy, Melhuish, Edward, Sammons, Pam, Siraj-Blatchford, Iram & Taggart, Brenda (2010). Early childhood matters: Evidence from the Effective Pre-school and Primary Education project. London: Routledge. (252 s.)
Bilaga 1
Brev till rektorer:Hej,
Vi heter Michael Nordh och Jennie Ewald Ekström och vi studerar till grundlärare med inriktning mot fritidshem på Malmö högskola. Vi går sista terminen och genomför nu vårt examensarbete där vi har valt att fördjupa oss i barngruppernas betydelse då det gäller elevtäthet samt
personaltäthet. Syftet med detta arbetet är att få en bredare och djupare inblick i
fritidsverksamheten och dess barngrupper samt betydelsen av dess storlek både vad gäller fritidshemmet som helhet men även när det gäller antal och storlek på avdelningarna på fritidshemmet.
Vi skulle vara glada om ni tog er tid att hjälpa oss med denna undersökning genom att fylla i vår enkät om fritidshemmet på er skola. Frågorna är inte många och är avsedda att ge oss insyn i verksamheten när det gäller just hur fritidshemmet på er skola ser ut. Se bifogad länk.
https://docs.google.com/forms/d/1FVCB0cQN9SVp_qP0aIJD9fl6jPE95O9d9daMwi7G0_I/edit
Enkäten är anonym och vi kommer inte att kunna se vilken skola svaren kommer från.
Om ni har frågor kan ni kontakta oss på: examenvt17@gmail.com
Med vänliga hälsningar, Jennie Ewald Ekström Michael Nordh
Bilaga 2
Enkätfrågor:
• Hur många elever är inskrivna på fritidshemmet på er skola? • Hur många grupper har ni på fritidshemmet totalt?
• Hur är åldersfördelningen på fritidshemmet?
• Hur många pedagoger är kopplade till fritidshemmet?
• Hur många pedagoger på fritidshemmet saknar relevant utbildning?
Bilaga 3
Intervjufrågor:
• Hur många barn har ni hand om på fritids? (Avdelning) • Vad anser du kring storleken på barngrupperna?
- Har det skett någon förändring när du jobbat här(Förbättring/försämring)
• Hur anser du att den pedagogiska planeringen påverkas av barngruppen? - Finns det något ni inte kan göra/med fördel gör
• Hur många arbetar på avdelningen? - Hur många arbetar samtidigt - Vad anser du om personaltätheten?
• Vad anser du om ytorna ni har att tillgå inomhus på fritids? - Anser du att de andra avdelningarna är likvärdiga vad gäller yta?
• Anser du att miljön tillgodoser barngruppens behov och varför? - Vad skulle du vilja ändra?
