Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält : Lägesrapport 1992

(1)

VT1 notat

Nr V 213 1993

Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält.

Lägesrapport 1992.

Författare: Per Centrell

Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer : 43368-0

Projektnamn : Försegling

Uppdragsgivare: Vägverket /FortF/Luftfartsverket / Kommunförbundet

Distribution: Begränsad.

Får endast publiceras i sin helhet.

div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND... 2 PROJEKTBESKRIVNING ... .. 3 BESKRIVNING AV PROVYTOR ... .. 4 Deltagande ... ..4 Utförande av provytor ... .. 5 Banöverbyggnad ... 6

Textur- och friktionsmätningar ... 6

Kommentar till vane yta ... 7

RESULTAT AV 1992 ÅRS TEXTUR OCH FRIKTIONSMÄTNINGAR ... ..10

Friktionsrnätningar ... .. 10 Texturmätnin g... .. 1 1 BILAGOR

(3)

Per Centrell

VT/I/Vägavdelningen

BAKGRUND

I dagsläget finns ett stort antal miljoner kvadratmeter belagda ytor som är i behov av

underhållsåtgärder, men som av en alltmer ansträngd ekonomi ej kan kostas på dyrare åtgärder. Många av dessa ytor är lågtrañkerade. Anledningen till att de behöver åtgärdas är inte det att slitaget gått hårt åt dem, det är mer att den faktiska åldringen samt klimatet spelar en stor roll i dessa ytors nedbrytning.

Allt efter vad tiden går påverkas bindemedlet i beläggningen genom att det oxideras, flyktiga ämnen försvinner et cetera, det blir sprött och det får allt svårare att hålla kvar stenen i massan vilket är ett av dess huvudupp gifter.

Det är på ytor likt det ovan beskrivna förseglingar lämpar sig bäst. Deras uppgift är bland annat att göra det ursprungliga ytbindemedlet mjukare. Det man hoppas men i dagsläget ej riktigt vet är att det gamla och det nya bindemedlet skall förenas. Det gamla bindemedlet skall föryngras! En annan effekt man hoppas uppfylla är att täta beläggningen så att tillförsel av vatten och andra vätskor utifrån väl förhindras, samtidigt som det är viktigt att beläggningen kan "andas" för att bli av med eventuellt instängtvatten eller underifrån kommande vatten.

För att uppnå dessa ovan nämnda avsikter tillför man ett tunt lager av förseglingsprodukten på den åldrade ytan, i vissa fall kan även en avsandning vara att rekommendera (för att minska halkrisken och/eller fylla ythåligheten).

Varefter åren gått har fler produkter kommit in på marknaden, olika idéer om hur förseglin gen skall utföras finns, samtidigt som kraven på förseglingar blivit större. Beställama behöver därför bättre underlag på vad som skall välj as vid olika situationer.

Förhoppningen är att få en längre livslängd på dessa ytor, vilket i sin tur leder till lägre årskostnader för väg- respektive flygplatshållare.

(4)

Per Centrell

VTI/Vägavdelnrngen

PROJEKTBESKRIVNlNG

Projektets syfte är att undersöka de idag vanligaste förseglingsproduktema med avseende på hur de påverkar beläggningens ytegenskaper - textur, friktion samt yttäthet. Resultatet skall sedan ligga till grund för presumtiva beställare så att de kan välja den produkt som passar dem bäst för varje specifikt fall.

Försöket omfattar såväl laboratorieundersökningar (yttäthet och återvinning av bindemedel) som fältförsök (textur, friktion och stensläpp).

Fortifikationsförvaltningen ställer taxibanan på Strängnäs flygplats till provets förfogande. I bilaga 1 redovisas provsträckomas placering.

Vår ambition var från början att, baserad på en försöksmatris, genomföra ett rikstäckande nät av

provplatser för att på så sätt täcka in så många av de väsentligaste faktorerna som möjligt. Beslut togs av arbetsgruppen om att vi till att börja med skulle starta upp med detta

Strängnäsförsök. Förhoppningen är dock att succesivt få till ytterligare provplatser för att på så sätt undersöka ytterligare faktorer. På ovan nämnda provytor ges till exempel få svar på hur faktorn trañkering, slitage, påverkar förseglingarna.

I denna lägesrapport redovisas vilka intressenter som deltagit i försöket, och under vilka betingelser försöket genomfördes. Det redovisas också de första resultaten från textur- samt friktionsmätningarna.

De värden vi hoppas kunna redovisa vad gäller yttäthet arbetas det med under vintern 1992/93. Någon känd utrustning för mätning av yttäthet fanns inte inom arbetsgruppen, detta föranledde oss till att göra en litteraturundersökning i nämnda ämne. Litteraturundersökningen gav oss svaret att det fanns mer eller mindre sofistikerade mätmetoder för täthetsanalyser på

laboratorium. Dessa håller som bäst på att studeras (nov-92) för att se vilken metod som lämpar

sig bäst i detta försöket. Resultat på ytomas täthet kan därför inte nu redovisas utan arbetet

kommer att ske under vintern -92/93 och resultaten kommer att redovisas senare.

(5)

Per Centrell

VTI/Vägavdelningen

BESKRlVNING AV PROVYTOR

Denagande

I försöket deltog intressenter från hela Sverige. Dessa var inbjudna att pröva sina respektive produkter på av oss anvisade platser på taxibanan. Inbjudningarna sändes ut under våren 1992 och i juni månad samma år utfördes förseglingarna.

De deltagande firmoma och dess respektive produkter redovisas i tabell 1.

Firma Produkt Applicerad

mängd Zel-Aaren Innovation AB Betong Asphalt Healer 0,33 l/m2

VägTek System AB Pentac 0,14 kg/m2

Nynäs Bitumen AB Nyseal 0,3 kg/m2

0,2 kg/m2

Skanska AB Skantac E 0,4 kg/m2

Skantac L 0,2 kg/m2

BYA-försegling* 0,56 kg/m2

Mizargruppen Black Seal 0,5 kg/m2

NCC Heating + Nyseal 0,3 kg/m2

(0,5 kg/m2)

Sörmlands Väg o. Trañkarbeten AB VoT 41 0,3 kg/m2 0,2 kg/m2

VoT 42 0,3 kg/m2

Viaflex Vägprodukter AB Neomex 40 0,2 kg/m2

0,3 kg/m2

Neomex 40 + Avsandning 0,6 kg/m2 2-3 kg/m2

> En försegling som anses etablerad och välkänd. Vi bad därför Skanska lägga den för att jämföra de övriga mot.

Tabell 1 . Deltagandeföretag och dess produkter

Totalt utfördes 15 stycken provytor, lägg därtill tre stycken ytor som är obehandlade och som kommer att används som referenssträckor. Dessa ytor är representativa för hela fältet. Det gör att totalt kommer 18 stycken ytor att följ as upp under några års tid framöver.

(6)

Per Centrell

VTI/Vägavdelningen

Utförande av provuor

De olika ytorna förseglades vid fyra tillfällen under juni månad, den 9, 10, 11 och 24 juni. Under dessa dagar var vädret enligt följande:

Datum

Soligt/Mulet

Vind

Lufttemp.

Yttemp.

9/6

Soligt

Ostlig vind, byig

22-260 C

35°C

10/6

Soligt

Ostlig vind, byig

22-250 C

35°C

11/6

Soligt på f.m. Ostlig vind, kraftig 20-23O C

27°C

Mulet påe.m.

24/6

Mulet på f.m. Sydlig vind, svag

20-250 C

30° C

Soligt på e.m.

De olika utförarna använde sig av olika metoder för att applicera förseglingarna på ytan -handmålning, mindre spridare typ klistermoped samt spridarbil.

(7)

Per Centrell

VTI/Vagavdelmngen

Banöverbyggnad

Den befintliga taxibanan som byggdes 1962-63 är byggd på lera. Dess uppbyggnad är enligt

skiss 1. 32 mm MAB 16 T (1978) 30 mm MAB (1963) 150 mm CBN (cementbundet naturgrus) 400-600 mm förstärkningslager ///5///?5/// ;EE ///E///'E///E/// Skiss 1. Taxibanans uppbyggnad

Trots att senast utförda åtgärd var så långt tillbaka som 1978 såg ytan bra ut. Dock förekom en del sprickor av vilka en del var lagade. Dessa sprickor karterades och finns alltså nedtecknade. Bastropperna för flygfältet sopade provytoma ordentligt innan provet utfördes.

Textur- och friktionsmätningar

Texturmätnin g utfördes på befintlig yta innan proven utfördes. Mätningarna utfördes enligt två olika metoder, lasertexturmätning och sandpatch-mätning, båda ger ett mått på

medeltexturdjupet. Texturmätningar skall fortsättningsvis genomföras på samtliga ytor vid höst och vår i samband med övriga mätningar. 1992 års höstmätning genomfördes endast med laserteknik på grund av alltför dåligt väder för att mäta med sandpatch.

(8)

Per Centrell

VTI/Vägavdelningen

Förutom textur mättes också ytans våtfn'ktion. Då kommande resultat skall vara till gagn för såväl väg- som flygplatshållare har friktionsmätningarna utförts enligt två modeller. Den för väghållarna intressanta mätmetoden (enligt gällande krav) är att mäta med Trelleborgsdäck (1,4 kg inre tryck) vid 70 km/h och en vattenñlm som är 0,5 mm tjock.

För ytor som skall applicera på flygplatser gäller att de skall klara av krav vid tre olika

hastigheter - 65, 95 och 130 km/h. Däckstypen som används vid denna typ av mätning är ett så kallat Aerodäck (7,0 kg inre tryck) och vattenfilmens tjocklek skall enligt metodbeskn'vning vara

1,0 mm.

Det första året genomfördes fyra friktionsmätningar på varje sträcka, en före applicering, en så fort det gick efter applicering (2-20 timmar), en när samtliga ytor var utförda (1-3 veckor efter

utförandet) samt en höstmätning (oktober). Anledningen till att endast ett värde (aerodäck vid

65 km/h ) anges vid första mätningen har sin förklaring i att tiden räckte inte till för att genom-föra erforderligt däcksbyte samt att säkerheten, för mycket folk på banan och hög hastighet, ej ansågs tillräcklig.

Samtliga våtfriktionsmätningar utfördes med Saab Friction Tester. På grund av att VTI's bil var tvungen att genomgå en större reparation i mitten av juni lånades Luftfartsverkets bil in vid ett mättillfälle, det aktuella mättillfa'llet var mätningen som genomfördes en till tre veckor efter utförandet. Vid mätning med Aerodäcket skall det tilläggas att vattenfilmens tjocklek var 0,8 mm, alltså 0,2 mm tunnare än vad metodbeskn'vningen föreskriver.

Kommentar till varie ua

Här nedan redovisas de respektive frrmorna och dess produkter. Hur de lades ut, eventuella problem, hur ytan ser ut efter cirka tre månader etc. Siffran/siffrorna bakom varje produktnamn hänvisar till skissen i bilaga 1 över var någonstans på fältet den ligger.

De ytor som förekommer på skissen men ej tas upp i texten är ytor som vid en första besiktning visade sig vara i så pass dålig kondition att man ej kunde få tillförlitliga resultat.

Zel-Aaren

Produkten de lade kallades för Betong Asphalt Healer (2B) och var en tvåkomponent

epoxibaserad vattendispergerbar produkt. Appliceringen skedde för hand. Produkten är efter applicering vit men efter en tid färglös. Efter tre månader ser ytan "dammig" ut. Utfördes den 10/6.

(9)

Per Centrell

VTI/Vagavdelnmgen

VägTek

Produkten VägTek lade var Pentack (3A). Man spred Pentack med spridarbil vilket gjorde att ytan fått en jämn och bra fördelning. Man har fått en bra täckningsgrad, och ytan har fått ett något mörkare utseende. Utfördes den 10/6.

Nynäs

Nynäs lade en produkt de kallade Nysea122 (12A och 12B) vars basprodukt är B 180. Man

spred Nyseal med en mindre spridare, typ klistermoped. Man var tvungen att sprida i två drag, och lyckades inte att till 100 % få de båda dragen att gå ihop. Ytan har blivit något mörkare under hösten.

Man prövade med två olika doseringar av Nysea122 - 0,3 (12A) respektive 0,2 kg/m2 (12B), vid den ockulära besiktningen kunde inga skillnader synas. Utfördes den 10/6 och den 12/6. Skanska

Skanska prövade två olika produkter, Skantac E (9B) och Skantac L (83). Den förstnämnda var

en emulsionsförsegling och det andra var en lösningsförsegling. Den yta som applicerades med emulsion har fått en mörkare yta, men stentopparna har bibehållit sin ljusa färg. Ytan som lades med lösning däremot är helt svart. De båda ytorna spreds med Nynäs klistermoped i två drag. Liten tendens till randning kan ses. Utfördes den 10/6.

Mizargruppen

Black Seal A (7B) hette produkten som Mizargruppen spred ut. Det är en produkt som är framställd av en gilsonitbas kombinerad med tillsatsmedel. Förseglin gen utfördes för hand med hjälp av rollers. Ytan ser mörkt svart ut, den ger nästan ett plastigt intryck. Väldigt bra

täckningsgrad. Utfördes den 11/6. NCC

NCC (10A) valde att förbehandla den befintliga ytan på så sätt att man värmde, heating, och vältade den innan man påförde förseglingen. Förseglingen man använde sig av var Nyseal 22 från Nynäs. Något eget produktnamn för metoden fanns ej.

Speciella problem vid utförandet var att en del sprickor lagats med fogmassa som smälte och fastnade på välten. Man prövade med två olika mängder av Nyseal, 0,3 respektive 0,5 kg/m2. Topparna är ej mörka, i övrigt ser beläggningen bra ut. En möjlig tendens till randning kan skönjas efter klistermopeden. Utfördes den 12/6.

(10)

Per Centrell

V 'III V ägavdelningen

Sörmlands Väg- och Trafikarbeten

VoT 41 (1A och 3B) och VoT 42 (4B) kallades de produkter som Väg- och Trañkarbeten prövade. VoT 41 och VoT 42 är framställda av standardbitumen samt tillsatsmedel.

VoT 41 spred man med två olika mängder - 0,3 (1A) respektive 0,2 kg/m2 (3B). VoT spreds med 0,3 kg/mz. Alla ytor spreds med spridarbil. De ytor som behandlades med VoT 41 ger ett svartare intryck än ytan som behandlades med VoT 42. Alla ytor ser dock bra ut. Utfördes den

24/6.

Viaflex

Viaflex valde att sprida Neomex 40 (2A, 4A och 10B) i tre olika former. Dels med mängdema 0,2 (2A) respektive 0,3 (4A) kg/mz, men också med 0,6 (10B) kg/m2 och därefter avsandad med 0-4 mm sand. De två förstnämnda ytorna ger ett bra helhetsintryck, ytorna har blivit mörka. En viss tendens att ena ytan har större mängd kan skönjas. Den yta som blev avsandad har av förståeliga skäl ett annat utseende. Ytan är inte lika svart och sandningen ser ut att vara jämn och fin. Utfördes den 24/6.

BYA-försegling

För att få en jämförelseyta som man sedan en tid tillbaka satt vissa krav på valde man att utföra

en så kallad BYA-forsegling (5A). Skanska utförde förseglingen. Man lade först ett lager med

lösning, 0,56 kg/m2, detta spreds med hjälp av Nynäs klistermoped, därefter spreds sanden ut

för hand. Sanden som spreds var av 0,25-2 mmzs kornstorlek. Vältningen genomfördes med

hjälp av lasth. Avsopning av överblivet material skedde någon vecka efter utförandet. På grund

av såväl handspridningen av sanden som vältning medelst lastbü blev sandförseglingen något

ojämn. Ytans struktur ändrades givetvis på grund av sandningen. Man kunde kanske befarat att

den relativt stora mängd bindemedel som spreds skulle ge upphov till blödning då sommaren var

väldigt varm, men inga som helst tecken på det syns. Utfördes den 10/6. Referensytor

Vi bedömde det som nödvändigt för det fortsatta arbetet att även studera den befintliga ytans möjliga nedbrytning. Därför har vi valtut en del obehandlade sträckor vilka vi kallar

(11)

Per Centrell

VTI/Vägavdelmngen

RESULTAT AV 1992 ÅRS TEXTUR OCH FRIKTIONSMÄTNINGAR

Försökets ursprungliga syfte var att kontrollera förseglingsproduktemas inverkan på

ytegenskaper, yttäthet, friktion och textur. Att efter bara en sommarsäsong säga något säkert om de olika förseglingsproduktemas egenskaper av det ovan nämnda är omöjligt. Dock har vissa tidiga iaktagelser och utvärderingar gjorts som kan tjäna som en vägledning för beställare av förseglingar. Än en gång skall det påpekas att det nedan skrivna enbart bygger på mätningar och iaktagelser från friktion- och texturmätnin gar på Strängnäs flygfält. Samtliga mätningar

redovisas i diagramform i slutet av denna skrift.

Friktionsmätningar

På ytor som trafikeras av endera flygplan eller bilar ställs det krav på ytomas friktion. Dessa krav ställs av olika myndigheter och är olika beroende på om det gäller flyg- eller biltrafik. Ytor som skall trafikeras av flygtrañk har att rätta sig efter krav enligt ICAO. Kraven enligt ICAO är

att vid mätning med Aerodäck får inte friktionskoefficienten understiga värdet 0,5 vid 65 km/h,

0,4 vid 95 km/h och 0,35 vid 130 km/h.

På vägar har nyligen Vägverkt satt upp som krav att ñktionskoefñcienten på ytor mätta med Trelleborgsdäck vid 70 km/h ej får understiga värdet 0,4.

Sett mot dessa krav har det ur detta försök framkommit att om man är i behov av en

förseglingsprodukt som efter kort tid (<2 timmar) kan tas i bruk skall man välja "Neomex 40"

(0,2 kg/m2), "Pentac" (0,14 kg/m2), "Nyseal" (0,2 kg/mz) eller "Nyseal" (0,3 kg/mz).

Produkterna "Betong and Asphalt Healer" och "Black Seal A" visade sig ej vara trafikerbara förrän efter lång tid (>10 timmar). Dessa produkter visade också upp de lägsta friktionstalen, de klarade ej av de uppsatta kraven som gäller för flygtrañk vid utläggningstillfället eller efter tre veckor. Dessa båda iaktagelser tyder på att de ej är direkt lämpliga för trafikerade ytor. Därmed inte sagt att produkterna inte skulle passa på parkeringsytor och uppställningsytor.

Förseglingarna ger ett intryck av att vara väldigt täta och fina.

Övriga produkter har svårt att klara friktionskraven vid utläggningstillfället, varje mätning är gjord efter det att utföraren ansett det vara lämpligt (2-4 timmar). Däremot klarar samtliga ytor kraven vid efterföljande mätningar. Tyvärr hade vi ingen möjlighet att kontinuerligt följa

friktionsförloppet, och kan därför följdaktligen inte säga mer om det.

(12)

Per Centrell

VTI/Vägavdelningen

Mmm

Texturmätningen har som tidigare nämnts genomförts enligt två metoder, sandpatch och laser. Båda ger ett uttryck för medeltexturdjupet. De krav man ställer på detta texturmått är

erfarenhetsmässigt uppbyggt och finns inte nedtecknade i några normer eller dylikt. Man har kommit fram till att det bör ligga mellan 0,5 och 1 vid sandpatchmätning. Eftersom lasertekniken är relativt ny redovisas i bilaga 2 ett sambandsdiagram mellan sandpatchvärdet och laservärdet som framtagits av VTI. Man ser där att det uppmätta laservärdet ger ett högre värde på medeltexturdjupet än sandpatch.

I bilaga 3 visas hur lasertekniken används vid texturmätningar.

Skillnaden före och efter förseglingen visar att man på samtliga ytor utom två får ett lägre texturmått enligt lasermetoden. De två produkterna som ger ett Ökat texturmått är Skantec L och Black Seal A, det som är intressant i detta fall är att de båda produkterna är uppbyggda på bitumenlösningar.

Övriga produkter minskade eller bibehöll texturvärdet. Värdena som uppmättes låg mellan 0,48 och 0,70. Dessa vården är uppmätta med laser och skulle efter omräkning till sandpatch ligga väl inom "krav"-gänsen.

(13)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN VoT 41 (0,3 KG/MZ),

YTA 1A

VÅTFRIKTION MÄTNING MED AERODÄCK VID 70 KM/H

0.8 07 0.6 05 0.4 0.3 02 0,1

6 dagar efter utförande Okt 92

VÅTFRIKTIONMÄTNING MED AERODÄCK VID 65 KM/H

Innan åtgärd 135 mm efter utfñrande 6 dagar efter utförande Okt 92

VÅTFRIKTIONMATNING MED AERODÄCK VID 95 KM/H

Innan åtgärd 6 dagar efter utförande Okt 92

(14)

FRIKTIONSMÃTNINGSRESULTAT FRÅN NEOMEX 40 (0.2 KG/M2). YTA 2A

VÅTFRIKTION MÄTNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 KM/H

1 O 9 0.8 0 7 O 6 0 5 0.4 0,3 0 2 01

Innan åtgärd 6 dagarefter utförande Okt 92

1 I I

lnnm Agmd 90 mm efer utförande 6 dagar efter utförande Okt 92

VÅTFRIKTIONMATNING MED AERODACK VID 130 KM/H

(15)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN B & A HEALER YTA 2B

VÅTFRIKTION MATNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 KM/H

1 0.9 0.8 07 06 05 0.4 03 02 0,1 0

Innan ágárd 20 dagar efter utförande Okt 92

innan ågárd 20 timmar efter utförande 20 dagar efter utförande Okt 92

(16)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN PENTAC,

YTA 3A

VÅTFRIKTION MÄTNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 mm

09 08 0.6 0.5 0.4 ' 03* 02'*

l

Innan åtgärd 21 dagarefter utförande Okt92

Innan åtgärd 180 man efer utförande 21 dagar efter utförande Okt 92

VÅTFRIKTIONMÄTNING MED AERODÄCK VID 95 mm

0 9 0.8 0 7 O 6 0 5 0.4 0 3 0.2 01

Innan âgärd 21 dagar efter utförande Okt 92

VÅTFRIKTIONMÄTNING MED AERODACK VID 130 KM/H

(17)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN VoT 41 (0,2 KG/Mz).

YTA 3B

VÅTFRIKTION MÄTNING MED TRELLEBORGSDÄCK VID 70 KM/H 1 09 08 07---O.6 '_ ü 05d '. . I I

Innan åtgärd 6 dagar efter utförande Ont-92

VÅTFRIKTIONMATN ING MED AERODACK VID 65 KM/H

o ' " i ' ' * ' 'r .

Innan åtgärd 3.5 timmar efter utförande 6 dagar efter utförande Okt 92

(18)

FRIKTIONSMÃTNINGSRESULTAT FRÅN NEOMEX 40 (0,3 KG/MZ), YTA 4A

VÅTFRIKTION MÄTNING MED TRELLEBORGSDÄCK VID 70 KM/H

0.9 08 07 0.6 05 0.4 03

6 dagar efter urfñrande Okt 92

Innan åtgärd 1.5 timmar efter utförande 6 dagar efter urfñmnde Okt 92

(19)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN VoT 42. YTA 4 B

09 0.8 " 07' 06" 05 v. _

.'-Innan åtgärd 6 dagar efter åtgärd Okt 92

0.7 *-- 5 os q_. 05 0.4 _ ' 0.3

._ 0.1 -_'1'7:": .-_ "

I I I

Innan :gård 3,5 timmar eftev mgärd 6 dagar efter åtgärd Okt 92

Innan åtgärd 6 dagar efter åtgärd Okt 92

(20)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN BYA-FÖRSEGLINQ

YTA 5 A

VÅTFRIKTION MATNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 KM/H o 9 0.8 0 7 0.6 0 5 o 4 0.3 0.2

03 0.2 0.1

Innan âgård 15 trmmar efter utförandet 20 dagar efter utförande Okt 92

0.9 0.8 0.7 0 6 05

Innan âgärd 20 dagar efter utförande Okt 92

(21)

FRIKTIONSMÃTNINGSRESULTAT FRÅN REFERENSYTA, YTA 5 B

VÅTFRIKTION MATNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 KM/H

1 0 9 0 8 0.7 0.6 0.5 _ . . . V .. 0.4 0.3 0.2 01

Mal-92 Jun-92 Okt 92

VÅTFRIKTIONMÃTNING MED AERODÄCK VID 65 KM/H

0.4 0.3 0.2 0.1

Maj 92 Jun-92 om 92

09 0.8 0 7 06 0.5 04 08 0.2 0,1

MaJ-92 Jun 92 Okt 92

(22)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN BLACK SEAL A,

YTA7B

1 09 0.8 0.7 06 05 04 0.3 02 01 0

Innan ågård 21 timma efter utförande 20 dagar efter utförande Okt 92

(23)

FRIKTIONSMÃTNINGSRESULTAT FRÅN SKANTAC L. YTA8B

09 08 0.7 0.6 05 0.4 0.3

Innanåtgärd 2 timmar efter utförande 21 dagar eher utförande Okt 92

(24)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN SKANTAC E4 YTA9B

VÅTFRIKTION MATNING MED TRELLEBORGSDÄCK VID 70 KM/H

1 09 0.8 0.7 06 05 0.4 03 02 01 0

Innan åtgärd 2.5 ummar efter utförande 21 dagar efxer utförande Okt 92

(25)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN HEATAD YTA + NYSEAL (0,3 KG/MZ), YTA 10 A

VÅTFRIKTION MATNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 KM/H 09 0.8 07 0.6 05 04 03 02 01 0

0.8

0.7 _d_ : :1.: I :I

0.5 -_-- Vt

0.4 _ :'V'i'::"' ' ::lêê'

Innan åtgärd 21timmar efter utförande 20 dagar efter utförande Okt 92

VÅTFRIKTIONMATNING MED AERODACK VID 95 mm

05 04 03 02 01

innan åtgärd 20 dagar efter utförande Okt 92

(26)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN AVSANDAD NEOMEX 40 (0.6 KG/MZ), YTA 10 B

0 9 0.8 0 7 0 6 0 5 0.4 0.3 0 2 0,1

Innan åtgärd 6 dagar eñer utförande Okt 92

0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0 3 0.2

Innan âgärd 19 timmar efter utförande 6 dagar efter utförande Okt 92

Innan áigärd 6 dagar efter utförande Okt 92

O 9 O 8 O 7 O 6 0.5 0,4 0.3 0 2 0.1

(27)

as »to 26 unr zsf ew H/W HO EI CII AX DV GO HH V(I HJ/N ID NIN LVW NOL LHI EHL YA 26 to 36 unr as-few 30 90 ST) 90 [O 8'0 GO H/W H§6 (II AX DYC IOH EIV (IH WD NIN LYW NOI LHI EHL YA 26 »00 ze-un r als -fe w

H/W HS 9CI IA HDV CIO HEI V( IEU AI DNI NLY WNO LLX IEH LYA 25 »10 36 unr aazf ew L H/W HO LC IIA XDV CIS DHO HH' I'I ERL LC IEI WD NI NL YW NOL LHI HHL YA VI IV LÅ VLÅS NER IEH HH NYH cl .L VL TH SH HS DN IN LY WS NO IL HI HH

(28)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN REFERENSYTA, YTA 11 B VÅTFRIKTION MATNING MED TRELLEBORGSDACK VID 70 KM/H

09 0.8 07 06 05 0.4 03 02 01 Ma; 92 Jun 92 om 92

VÅTFRIKTIONMÃTNING MED AERODACK VID 65 KM/H

0.3 02 01

Maj 92 Jun 92 Okt 92

0 9 0.8 0 7 0.6 0 5 0.4 0 3 02 Ma; 92 Jun 92 om 92

(29)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN NYSEAL 0,3 KGMZJ

YTA 12 A

0.8 0.7 0.6 05 0,4

Innan âgärd 21 dagar eine' utförmdet

0.7

innan .tom 2 timr anar ulamdc 21 dagar 'harulåmndut Ott 92

Innan atgänd 21 dagar enar uUnrandet Okt-92

(30)

FRIKTIONSMÄTNINGSRESULTAT FRÅN NYSEAL 0,2 KGZMZi YTA 12 B

innan ngáru 19dagar after uttalandet Ott 92

VÅTFRIKTIONMÃTNING MED AERODACK VID 65 KM/H

Innln mm 2 Mm: .nu ulñundi 19 dagar ofta!ulfdnndu om 92

Innan ligan: 19 dagar 'nu uttalande! om 92

(31)

TEXTURMÄTNINGAR FRÅN VARDERA YTA I DIAGRAMFORM

TEXTURMÄTNING AV NEOMEX 40 0,2 KG/M2 YTA 2A

SANDPATGHJUNI 92 LASERMÅT JUNI 92 LASERMÅT OKT -92

TEXTURMÄTNING AV B & A HEALER, YTA 2B

1 0 9 0.8 0.7 0 6 O 5 0.4 0.3 0.2 01 0

SANDPATGH JUNl 92 LASERMÅT JUNI 92 LASERMÅT OKT 92

TEXTURMÄTNING FRÅN PENTAC, YTA 3A

1 0 9 0.8 0 7 0 6 0 5 0.4 0.3 0 2 01 0

(32)

TEXTURMÄTNING FRÅN VoT 41 0,2 KG/MZ, YTA 3B

SANDPATCH JUNI 92 LASERMÅT JUNI 92 LASERMÅT. OKT -92

TEXTURMÄTNING FRÅN NEOMEX 40 0,3 KG/MZ, YTA 4A

SANDPATCH JUNI 92 LASERMÅT JUNI 92 LASERMÄT OKT -92

TEXTURMÄTNING FRÅN VoT 42, YTA 4B

(33)

TEXTURMÄTNING FRÅN BYA-FÖRSEGLING, YTA 5A

SANDPATCH JUN! 92 LASERMÃT JUNI 92 LASERMÅT.OKT .92

TEXTURMÄTNING FRÅN OBEHANDLAD REFERENS,YTA 5B

SANDPATCH JUNI 92 LASERMAT. JUNI 92 LASERMÅT OKT 92

TEXTURMÄTNING FRÅN BLACK SEAL A, YTA 7B 1 09 0.8 07 06 05 04 0.3 02 0.1 0

(34)

TEXTURMÄTNING FRÅN SKANTEC L, YTA 8B

1 O 9 0.8 0 7 0 6 0.5 0 4 0.3 0 2 01 0

SANDPATCH JM 92 LASERMÃT JUNI 92 LASERMÅT.OKT 92

TEXTURMÄTNING FRÅN SKANTEC E, YTA 9B

SANDPATCH JUNI 92 LASEHMÅT JUNI 92 LASERMÅT OKT 92

TEXTURMÄTNING FRÅN HEATAD YTA + NYSEAL, YTA 10A 1 09 0.8 07 06 05 04 0.3 02 01

(35)

TEXTURMÄTNING FRÅN AVSANDAD NEOMEX 40 0,6 KG/N12, YTA IOB 1 og-%wwv on 1_; i - -3 07 --- g"

\-os

--SANDPATGH JUNI 92 LASERMÅT JUNI 92 LASERMÅT OKT 92

TEXTURMÄTNING FRÅN OBEHANDLAD REFERENS, YTA 11A

SANDPATCH JUNI 92 LASERMÅT JUNI 92 LASERMÅT OKT -92

TEXTURMÄTNING FRÅN OBEHANDLAD REFERENS, YTA 11B 1 09 0.8 07 06 05 0,4 03 02 01 0

(36)

TEXTURMÄTNING FRÅN NYSEAL 0,3 KG/MZ, YTA 12A

1 O 9 0.8 0 7 O 6 O 5 0.4 0 3 0.2 01 0

SANDPATCH JUNI 92 LASEHMÅT. JUNI 92 LASEHMÅT (XT. -92

TEXTURMÄTNING FRÅN NYSEAL 0,2 KG/M2, YTA 123

1 0.9 0.8 0.7 0,6 0 5 0.4 0 3 0 2 0,1 0

(37)

STRÄCKAI

STRÄCKA3

STRACKA2

STRÄCKAS

STRACKA4

STRÄCKA6

STRÄCKA7

STRÄCKAS

STRÄCKA9

V ÄG -O C H TR AF IK AR B. VI AF LE X VÄG TE K BY A-VI AF LE X FÖR SE G

ZE

L-AA

RE

N

VÄG

-OC

H

TR

AF

IK

AR

B.

VÄG -OCH

TR

AF

IK

AR

B. RE

FE

RE

NS

MI ZA R-G R U P P E N S K A N S K A S K AN S K A O/OOO

_STRÄCKAlO

STRÄCKA12

STRACKAll

ZCC REFE RE NS N Y N ÄS

><

_LL]

å

.få>

RE FE RE NS N Y N ÄS 1/400 1/700 0/900 BILAGA 1

(38)

BILAGA 2

mm

mE

J

mh

z

mm

m.

0uL

X*

va

oh

mm

.a

+m

vd

hm

ma

.o

um

nm

0-0m

ma

u

ZF

:

mm

4 IU

D

IU

Hm

mn

zm

m

mn

kxwh

ZE

AJ

MZ

nzc

mf

mm

lllllllLllllllLJllllll

_._

uE

mnzm

m

mm.:

m.

0 m.

H

m.

N

(39)

BILAGA 3 §2 , mu-og å \ v . ( " ' §; 3 15 1 , o \ 79 ! i -k 5 K v , 2 ; « v ;5, \

(40)