SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

Esceias Tegnérs brev

till

greve Nagneis Brahe

1830-1843,

Origiiialeii till dc femtoii brev f r å n Esaias Tegnér till !dagnus Brabe, soin bar publiceras. bcfii111a sig 1121 det av Brnlie 1% sin tid ägda Rydbodiolin l.

Breveil beliandla till större deleii hefordriiigshreiiden, och det f r a n ~ g a r ined all iiiisli~ärd lydlichet, att ScgilEr i likhet med sin saintid ansåg Bralie i stånd att utëivn e t t mycket stort inflytande. Vid geiiomi5saildct av breven I<äii~ieï maii igen Tegiiérs levniide intresse för att ordila tipp fGrh2Illandeiia för sina iaiirnlaste slaktingar och viiniier, den blinda iver, ined vilken lian går in för

att 11% sitt mal. Av största vikt att ihågkomma a r , att Segner i synnerhet från senare halfieii av 1830-talet var en iór rcgeringeii ytterst viktig person. Vad han begkrde som en särskild nåd av koriungen Pruride sállaii ilelras. Detta s% niyckcl iiniiidre i de fall, d 3 haii förenat med sig och sina intressen cn s5 1~etgdniidr iuan so111 Cliristopher Ileuïliil, scdan IS38 statsseBrcterare vid Ecklcsiastikexpeditioiieil.

Signe Carlsson.

d .

Det a r

p3 begarara af F r u Earmdshöfdii~gskan voii SchouPtz

soin jag tar mig friheten öfversiii~da

hoc,iBljaride hvilket jag enaot-

tagit oförsegladt. Jag Iiar val föga den aran att kariima Laaadshöf-

dingskan den jag blott en enda g8ng sisiledne soininar

sett

i

Skane, lian

saledes e j ratt väl förklara mig deii oinväg Bmoia lalit

sitt bref taga, men bör dock icke vägra att fortslaPla del. Att hrn-

lies dokters sångkalent, n u vida mera utbildad a n i StockhoPm, der

Jag afveil hade tillfiille att höra hennac, a r verkeligen utmarkk.

kan icke nekas. Skaille derföre Herr Grefveil hos Hans Ma,jeitiit

ocli Hans Koilgl. Höglaet kunna utverka henne idgot understbid

till

sin föreståeiide Italienska resa

s&

befordrade visserliqeii Herr

GreEven, kfven

på detta satt, NatioiiaB5raia som

e j

a r alldeles obe-

roende af de större talenlerna. Meil på andra sidan erkaniler jag

eek& svårigheterna af ett sådant uppdrag.

Då Shateri i vArl Ian~d

gör

s2 godt som intet f6a- den egenllliga Ronsten, så iiro hade

Kung

och Prins ölverlupna af sollicitariter

i denna vag, och det

a r e j underligt oin de ledsna. Det a r ocksa endast det narinare

De Ila av den nuvarande agareii, harori Wilhelm v. Essen, viilvilligt ställts till fbrfogande.

82

Esaias Tegnér till Magnus Brahe 1830-1843.

förhållande hvari Herr Grefven står till begge, och det ädla salt

hvarpå ett sådant inflytande anviindes som gifvit F r u Schoultz

mod att i denna fråga adressera sig till Herr Grefven och mig att

framföra hennes önskan.

P afseende p å den andra saken bvarom jag ett par g h g e r

hade ärala. att lala med Herr Grefven, sager rg ktet att den ifriga-

varande mannen och Widdarhustalari? skulle vara ämnad till en

annan plats

l.

I denna händelse torde Herr GreCveil tillåta mig att

upprepa inina sollicitationer fur 1iai1.s medtaflare. ]Det karl ej fbire-

falla underligt om jag i denria sak a r interesserad, d2 den star i ett

så nasa sammanhang riled angeliigenlieter som

hade pligt och

böjelse gjort

mig dyrbara. D i den på ett ganska Iiufvudsakligl

satt r a r landets val kan den e j heller vara likgiltig

f ö r

Herr Grefveia.

hvars Fader i århundraden

stått tlirorieii narmast och hvars

blotta namn redan liiiiebar eii invisesing

på framtiden och he-

stiiinmaiidet af dess öde.

Wexiö d. 4 Febr. 1838.

2 .

Då n u Hans Majesliit Kontiiigen passerar Vexiö Stift vore

det visserligen min skyldighet att personligen uppvalita för att

betyga min ui~dersåtliga

vördnad. Men?

en s v i r och l&iigerarig sjuk-

dona. som större delen af somniaareii I-ialljh m i g vid sängen,

och

hvarifrån jag iiiinu endast ofulllionnligt a r återställd, inedför bland

annat afven en svårighet att å k a langre vag, och nödsaliar mig

derigenom att stadna hemina. Jag anhåller derföre ödmjukast att

Ers Excellens tackteq inför Rans Majestät göra gällande detta

mitt ftirfall, och med det sainana Pr:innfölra uttrycken af min

undersatliga vördnad och trohet.

Ers Excellens a r , soin SeTergcs slörste Skald

sagt

om Grefve

Cseulz,

Den »andra sakeii» var fråga11 oin Agnrdhs utnämning till stals- sekreterare efter ar Kullberg. Tegnér vur niycket verlisain för att b e i r ä ~ n j a Agardhs kandidatur, Dennes medtävlare var v. Warl.rnaiisdorff, vilke~i senare blev utnämnd. - Det var Askelöf, soin f r i n Stockholnl meddelat Tegnér, att Agardhs möjligheter voro vida bättre an förr och att man för Hartmans- dorff funnit en deboiiché. - Askelöf till 'Tegnér den 1 jan. 1830. Tegri. Sainl. 24, Lunds Uiliversitetsbibliotek (LUB); Tegnér till Agardh den 11 jan. 1830. E. Tegnér, Saml. skrifter. Utg. af Svrangel & Böök (WoB), VI: 510 E. Jfr aven Jaiisson, G., Tegnérs första riksdag. Samlareil 1946, s. 10 ff. och Tegnér till Agardh deii 22 mars, 25 juni och 23 okt. 1830, \XToB VI: 538 f., 582 S., 547 i f .

Esaias Tegner till h1agnus Bralie 1830--1813.

53

lyft att iiarinast tlmronen

sta, dess prydnad ocli dess stöd,

der sin ena hane8 Iian at Nationer1

och den andra at Regenten b,jöd.

Det ar

era iiaturlig följd af denna stalliiing alt Ers Excclleris

ofta blir besvärad af ansöliniiigar so111 stöta mycket p5 tiggeri

D e t

a r ernedlertid afven af denria sk5lliiiiig som jag Iioppas ursäkt

då

jag

liarigeiioin tar mig frilieteii att p2mirina om ett nådigt löfte

som Hans hlajst Isehagat gifva att göra niagst för Ste~ibrohults

Församlirig, soin ar Linnés födelseorl.

Detia

skedde

1813

under

en resa. Ilvarvid afveii Ers Excellens var iiarvarande, ocli således

annu

torde påianirinia sig förhallaiidet. Fraga Ilar varit om

in-

rat laiide af en Skola

p&

stallet, och Laimdshöf dingeEmhelet har

afven

tillstyrkt det\aa~lina.

hfen uiidervisningeii

i

den

Iilila

försam-

Bingen a r

i i ~ i

orgaliiserad

på

aniiat siitl, neli dctlci behof a r icke

det niest trangande. Deremot Ilar Försaixaliiigeri

byggt

i ~ v

Kyrka

som

nu

a r fardig: anen derigenom &ro oel;d alla des3 Lillgilagar

niedtagna. Deii beliöfver ett Orgelverk: ocEi om

Hans

Majst vill

k m n a ett prof af sani nåd moh folket och sin al'liring för e n stor

Bietlensliap~iilan,

s5 vore bidraget till ett sadant Orgelverla kanske

lanipligast under iiarvaraiide förli5llnndeal. Tillåt inig derfiire ari-

hålla att E r s Excelleiis, vid riagot passande IdllfiilPe, fraiiaförde

detta för Hans RIajcutiit, med aberoparide

af del

ilådipa löftet och

FCpssarnlingei~s derps grundade förlioppi~ing. Förlat derjemte

j~rinaestftillt

at1 jag gör soiim alla andra, och betraktar Ers Excelleiis

soiri

laiidels allmarina föresprakare.

Vexiö

d.

19

Septeinhr

1832.

3.

Bland de flere prof

af

yiinest hvarmed Ers Excellens ilaalder

mitt

sista vistande

i

Stockholm behagat liedra aiaig, odm dciii jag

alltid

sliall

förvara i tacksamt minne, ralinar jag alveii tillatelseni

a t t

vid tillfalle f å vanda mig Ii11

Ers

Excellens i Seillels :inge-

lagerilleter. Jag begagnar denna tillatelse

d5 .jag

nill vlterligare

anliåller oin Ers Escellen~s förord för Prosteri

Eneroth,

Rector

S c h o k

i

Jöiiköping, till

Langargds

lediga Pastorat.

och

Iivartilll

[örslaget

i

dessa dagar uppgår. Deii Skola

Proslen

Enerotli n u re-

dan

i

elfva å r förestar,

och

der han t,jenstgjort i 21, ar efter sin

nya orgaiiisation funderad p& det upplösta Gwmiiasiurii

p&

$Vi-

singcv, ocli bar derföre ined ratta Rralieslia namnet. Ers, Excel-

lens Itan således anse sig der aga en slags PatrunaLsraiL. Eneroth

h a r viil icke fått pluraliteten soim tillfallit en

sa

kallad Lasare-

84

Esaias Tegnér till Magilus Brahe 1830-1813.

likasoan fronderiet hos de lagstiftande; ineil hans öfverlägsenhet

hade i tjenstår, kuilsliaper oel-i uppförande a r obestridlig. Jag

bar också skäl att tro att StatsSclirek~rareii ej ar emot

honom

l.

Det samina kan jag icke niitaga

i afseende på inin Consislo-

riexotaráe

Mellins aimsökan om rättighet att söka regala Pastora-

ter, och hvaroin jag afveia hade tillfalle att f2 kala

imed

Ers Escel-

lens. Saken ä r lilával sa mycket mera billig soin &fellin sasom

Skollärare förut iiinel-iaft deiiila rattighet,

och

äinrau

star quar så-

som Gyirnnastikliirare vid Gyrnnnasiuin. Fragan beror helt och hal-

lit på Konuilgens

riad,

a r dess ensal;. Den ligges mig olla hjertat,

och jag vagar

att

lösorda den p& det h6gsta2.

Slutligeii tar jag

mig afven frihet att bil5gga en H3romeinoria

rörande Prosten

M'elferliizg

i Jönköping, som ailf6r

de skal B-ivar-

för jag önaskade hoïloin en stjerna

3.

De vitsordas otvifvelaktigt

af Landshtifdingeil, som sjelf visade sig verksam och oförskriicait

under farsoten, oeli på det kraftigaste uiiderstöddes af Iiekter-

ling. Jag känner e j hvem som a r Föredragaride i dylika m i l men

a r öfvertgrgad att ett ord af Ers Excelleris

LilP Mails iVhjeskiit

af'-

gör

saken

4.

Prosten Carl Er~iaiiuel Eiicroth (* 1784

5-

1868) ulnrPmildes till kyrko- herde i Langaryd sainma ar.

Konsistorienotarieii Samucl Gustaf 3Ielliii ("7012

-i'

1856) erliöll ratt att söka paslorat utoin stiftet deil 29 nov. 183-1.

Proinernoriail har fbljaiiclc lydelse: Underdånig Promeinoria.

Koilgl. Hofpredikanteri, Prosteii i Siiilköpiilg Alagister J. Wetlerling har, tinder den olyckliga sjukdoin som ilyIigen förödi staden, visat ett mod, drift och radighet som otvifvelaktigt afven aE Laiidshöfdiiigen p& stallet skall intygas. Ehuru sjukdonieii Gfverföll staden alldeles oberedd, ordilades dock, vasendleligeil genoin hononi säsom Ordforande i SuiidhetsNaindcii allt mcd den klokhet och lugn som oinstaildigheterna fordraiic. Han begrof öfver 400 lik och gjorde ett annu större aiital sjukbesik Der faraii var störst var han alltjeiiit till Iiands med råd eller trGst, och på flere iiatter gick hail icke till sangs. I 6frigt har han i flere å r tjent vid Laroverket, har alllid iitmarkt sig för drift och ordeiltligliet i sin betydliga Pastoralvård, har aiskaffat måilga niissbrulr inom Församliiigeii och i synnerhet ordnat fattigviisendet, samt ar af alla kand som eii sjclfstandig Rfan hade till lynne och förmögenhet.

Pä dessa grunder föreslas lian i underdanighet till Nordstjernan eller

IVnsaOrden. Es. 'I'egiiér.

Ostraho, Olrtober 1834.

Dciiiia Tegnérs begarail för prosten Johail Wetterling ( * 1778 1848) blev icke omedelbart beviljad. I ett hrev till Beskow deii 2-1 inars 1836

Esaias Tegiier till Rfagnus Brahc 1830-1843.

85

Angaelide Orgelverket

I

Stelabrohult vagnr jag nix icke

y&-

iniiina. Konungen som med skal kan vara uppbragt iplver Stail-

derrzas karghet, torde ännu behöfva tid att digerera Riksdagsbe-

sluteil, hvilka

jag

Iioppas

g&

den vag

som

ctylika eruditeler bUra.

q)~,irabo d. 30 Okthr 6834.

4.

Ers Excellenas

Inar

åter visak

mig

ett nivtl prof af sin vnnesl genom

sitt maktiga

i b r o r d

IOr

Prosten Wetterliilgs

-

grönsaker.

Lat

nialg vördlmadg-

fullt och af hjeirtat Laclta derfkir. Tillat

inPg

afven att iaago~a gsiig,

da

eii sak ligger mig ratt mecket om Iljestalt, laadaiaefter sona

hittills,

f5

viinda mig

tP11

en Maan s a n

han

mjclset, men

-

som

&'an

oeli oviiai erkiiiaiaa

-

aldrig

vill

aninat

an

hvad som a r

ratt

och ädelt.

Nggo

t

anila

t

iiinilar

jag

e j hellcr begara.

Heurliii ber onx

siii

v6rdaiad.

Ostrabo d.

14 Jubi 1836.

5.

Eders Excellens

liickies beniiget ursäkta

mig

om jag

begagnar desi icke

mist;-

b r ~ ~ k a d e

tillatelseir

att

n~agola

gaiig, i

saker soam sarskilt interessera

mig,

vailda

mig

till Ess Excelleams. Det galler

nu

salinlile Man som

Ers Excellens

förut

skaffat tilB3telse

att

söka WegalePaslorat

öfver liela Riket, och den haii hittills icke begagnat.

Det

a r mini

ConsistorieNotarius Mellirt,

gift

iined

min

Systerdotter. Jag

ar

geilom sistn5inide oinsiiimidigliel,

$ifvig.

Men

tiP1

det Pastorat

Pma~i

nu

söker, kundbg

i

Götli~eborgs

S&ift,

tror

jag

mig kunna fUr-

sakra, hvad Ha~idliiigarna

intyga, aLt haii ielae

blott

5ir fullt kona-

peteiit, titan afveil

af annau

kanda sökande: den mest merite-

- - -

onilalade TegnEr, alt haii eficr koleraepidernieil i Jönköl>iilg atini5lt Wclterling till Nordstjerrian eller \Vasatrissan. Elalis anhållan hade sltickats till Brahc, som tillåtit del, inen Iiaiislic glömt saken. Tegnér b r r dar- efter Beslro\v tala med kronprinscri eller Iialislie ined Iruiigeii sjalv och be- gara en ordeil till Wetterling sasoin en nåd för Tegnér ocli sauiiidigt lata vederbörniide första, att det inte var politislit att lala fål'iii~gan dö ut blanc1 prastest511det. Wetterliilg var i politik ganska renlärig, ja iiiira loyal. Troligt- vis bleve han rilcsdagsman nasta gång. (WoB VIII: 391 f.) -- Den 5 maj sainma år ber ater Segiiér Bcsliow iiitc gliiniina bort saken (VifoB VIPI: 405). Denila gång lirönles halis bemödandcil med fraiiighrig. - Jfr iiveii Palinborg, N., Ett menageri i Jiiiiköpings l~rdoiiisskola Fs. Tegnérs iid. Rlasler Gadmuilds gilles arsbol; 1946, s. 74.

8 6

Esaias Tegiikr till Magnus Drahe 1830-1843.

rade.

Då sysslan ligger utom initt §Lift kan och bör jag icke i

denna fraga viinda mig till StatsSeliireteraren: meii Ers Excellens

hör till alla Stift, och det a r Dess förord lios Koiiuilgeii livarom

jag allhiiller. Jag skall anse beviljandet af deiiila önskan sasom

en sarskilt persoiilig ilad, Iivartill jag 6nskade att kunna göra

mig

förtjeiit

l.

Jag unskar

E.

E.

lyclia

p5 det iiya aret. Der bel~öfs

inyckeii.

oin

ocksa viilf~rtjerit

lycka

på en sådaii plats och ined ett sadarit

namn sonla Er§ Excellens innehar. lTi andra somn lefva

p5 skugg-

sidail

af

Sifvet, göra oss e j stora förhoppningar; meri ocksa h a

v4

mindre ratt till anspråk i detta afseeiide

'.

Genom min van, Doilaprosten Heurlin, känner jag det

ila-

diga öfveroeei~de hvarined Hans Majestat Ilonungen einottagit

min och lians framförda öiiskaii oin hlellins utriiiinimailde till

Saby Pastorat Det liar icke ett ögonblick kuiliiat undfalla

mig

att det egeiiteligeia och endast

iip.

Eders Excelleiices förord

son^

jag har att tacka för denna nåd. Nagot besiiimde 169fte har Hails

Majestat visserligeii e j gifvit, och en1 Kung kan e j heller gerna

ge det i sådana Frågor; meii för blotta fiorl-ioppiiingeii a r jag se-

dan skyldig deii d,jupaste tacksaml-iet.

J a g ber Ers Excellence

framföra den, underdanig nien varin och hjertlig, för Hans Maje-

stät. Det bör vara Ers ExeePle~is l2kt att frarnsialla sitt eget verk.

Bland de sölcande till Saby lär Melliii vara deil kompe-

tentaste, kanske laed undantag af en Neidel, sonn jag icke känner.

Detta lär afven Statssekreterare11 erkänna, ocl-r att Mellin ulan

allt sken af vald krallde namnas, i fall så a r B<onungeiis nådiga

vilja. I Einbetsgafvor och praktisk duglighet tror ,jag akt haii star

öfver de fleste. Han liar i 9

6s

varit lioilsist. Kolarius, lailge förut

tjcilt vid Skolail, och förestar annu en lärarelsefcittiiirig vid

Gym-

iiasiuin. Jag namner detta endast för att visa alt, hvad som vid

detta tillfalle visserligeii vore ~ i a d ,

dock iiigalurida kunde anse,

för orattvisa.

Slutligen vagar jag frainföra deii biiiskan att

Ers Excellens,

$6 vidt sig göra Ister, tacktes påskynda afgörandet. Ovissheten %r

svår för

en sökande, Iivars öde beros deraf. OCPI aiadieligeii ber

jag Ers Excelleris icke försmå uttrycliet af niiii inilerligaske er-

l &fellin fick inte Lundby pastorat. Jfr Rrahcs brev till Teglikr dc11

30 maj 1937, s. 84.

Esaias Tcgilér till Magnus Brahe 1830--1843.

S7

kaliisla för hvad sona1 redan

blifvit

gjcerdt,

eller

annei kan

gtiras

i

denna, afveni för

mig,

vigtiga ai~geliigenhei

l.

ostrabo d. 12 Maj

11837.

Ers Excellelis

har

liedrat

niig ined

ctl

href

som alltid

skall

IIPIP

mig

csförgiitligt, liksom a i d e d i ~ i i ~ g e i ~

dertill.

Jag

gjorde

mig föga

liopp

för hiellin

till

Saby, livartill s&

inanga

andra s6kande aai-

malt

sig,

och

som

både hade

Statsraden

och

StalsSekreteraren

fijr Gg.

Meil

Eders Escelleiices förord har

vari'^

maktigare 511

deras

--- -

I"% dclta brev svarade Bralie.

»Högwördige Herr Doctor och Bisliop, Commeiideur af Itoiigl. Jag har láiige dröjt alt besvara Herr Bisliopeiis vailsliapsfulla bi-ef; meii h ii iii önskail att dcrvid f 5 iricddcla Iierr Biskopeii eii aiigeiiäin tidning, har varit ordsalieii till detta dröjsrilål. S u liar derina inin önskail gå11 i full- bordar~, hvariöre jag slryridar att nicd dessa rader giira mig pilmint Ilos Herr BisBopeli.

Koriuiigen har befallt inig halsa Herr Bisiropeii och saga, att Hans Maj:t, soin var ledsen att ej Builila uyïylla Neri* Biskopens heg5raii vid till- satlaiidcl af Luiidhy Pastorat, exiicdan det redaii var bortgiivit inilail Ko- nuiigeii liande Herr Eisliopei~s önskaii i den deleii, har iiu godlgjorl delta, d& Halis h1aj:let uE~iaindL Coilsistorie Notarie11 Slelii~ till Saby. Roiiurigern till- iade till deii halsiiiile; halis hIaj:t befallte mig Irainföra till Herr Disliopein, att dc1 var Hans h1aj:t kart att f å giiva Herr Bislcopeil et förligadl prof af den valvilja och deii aktnilic IIans Maj.( liyscr lo1 eii Ilail, som med s% stora iortjeiisler som ctem hvilka iitmarlia Herr Bislropeii, torenar et hjerta s i varmt fbr Iioiluizg ocli I.'iideriiesland. och ett snille så iiln2irlct, att det i alla tider sliall ulgi5ra eri rtåltliel for deii Nalioii soin slrrif\~cr Tegii6rs namn bland siiia Soilers.

Noiliiilatioileii sliedde i FredagsCoiiscilleii, ocli Cast irzgeii justering Z ~ I I ~ I L I Iruriiiat ega rum, Iiar I<oiiuirqeri tillatit mig uizclerratta Herr Biskopcii hiiroiii.

.lag sliatlar mig lyclilig af updrnget ocli hoppas att Herr Uiskopeii e j tviflar derp5, ty det a r alliid aiigeiiamt att i5 ineddela uiiderratlelser som fägna deiii man högaktar ocli dem till Iivillra man incd viiiiskal) och ertiiiiisla a r iiistad.

Med dessa tarilresalt airliåller jag alt städse i Herr Riskopciis iiiiiiile f; vara iniiesluteii, och har arail teckria inig

HiigwOrdige Herr Doctorris och Bislropeiis

88

Esaias Tegnér till M a g i ~ u s Bralie 1830-1813,

sammanlagda, och jag vet alltför viil att det a r det allena jag har

att tacka för denna nådebevisniiig. Kunde Jag nagoiisin glömma

detta, så skulle jag

bli

föralitlig för mig sjelf. Under de olika för-

hållanden Iivari Ers Excellenis och jag lefva

i

samhallet,

lian

jag

icke Iioppas att någonsin f å tillfälle visa

riiiin

tacksamhet. higela

att hysa den, varm och liflig, i djupet

af

nlin sjiil, detta ar icke

Mott en pligt, utan äfven en railighet son1 iraqeai skall betaga mig.

F ö r de ngdaga tänkesätt Hans R'Pajesiat Koria~ngeri täckts

yttra i afseende p5 mig, her jag Ers Excellens vid tlllfiille fram-

f0ra min undersatliga erkänsla. Det a r skönt att aga iiagot varde

i en stor Mans ögon, soin %r Konung icke blott Eopfver Svea land,

utan afven, sa silart Iian vill, öfver hvarje Svenskt iijeria.

Ostrabo d. 4 Juni 1837.

8.

Jag

bös

börja med

att be om förlatelse derföre akt jag, som

någon gång v8gat utbedja

mig Eders ExceBleiiees förord i Eckle-

siatiltmal,

nu afven vågar mig iii på det nailitariska omradet, dit

jag

ingalunda h6r.

E n rykte sager att

vid

Norra Skanska Iiifankeri Regelnenkel

mera an en Majorsvakaiis snart torde intraffa, och att en af deax

möjligtvis från annal Rege~neiate sliulle komma att tillsättas. Min

rnåg, Kapteil vid Kronobergs Regemente, Baron C A. Rappe a r

sinnad att annniila sig till en sådan plats, livartill han iiger anled-

ning att vinna GeneralBe [fal] hafvareia Baron B. Cederströiiis &r-

ord som mycket tyckes iiiteressera sig för honom. Del tillkoanmer

e j mig

SOIIP

svgrfar att göra hans Eloge, hellst i eia sak sona jag

icke förstar; men allmanna oand6met inon1 Rege~nentet

an:

verke-

ligen det att han anses

för en nnycket skicklig Militar, och

ar

aktad af alla. Sonam Befa8liafvare för en Pronnenderirig af Ksons-

bergs Regemente vid den RorporalsBaola sona1 sedaiasi Pitills i

MalmO, sages han mycket h a utmarkt sig, och h a r vid delta till-

fälle vunnit stort bifall

af

Baron Cederströin, GeneraBBefälhafva-

ren,

den han förut e j Bände. Hvad jag, för min ensltllta del. axed

full sakerhet och utan all partiskliet kall

intyga

a r det,

att

haim

ar en ovanligt bildad Man, afven

enkom

yrket.

Det a r egenteligen

i följd af Baron Cederströnns fajrord som jag vågar anliålla

att

Ers Excellence taektes göra nggo& afseeaide afven på min önskan

i denna för min befattning heterogena fraga.

Tillåt mig fraga om Ers Excellence anser Iampeligt att jag

i delta ämne uppvaktar

W.

K. H.

Kroilprinsti7i ined brrf?

Heurlin ber om sin vördiiad.

ostrabo d. 12 Juni 1838.

Fsaias Tegnér till Magnus Bralie 1330-1843.

₈₉

9.

F ö r nggra manader scdan tog jag

mig friheten att sksilva

till Ers Excellenii7 i en angelagenhet soin rörde

inbil

Mag, Baroii

Rappe. De oroliga tider som sedaii dess intriiffat i Skoekholin foir-

klara tiUr5ckligt om Ers Excellens kanske glömt

hela

saken, och

s5 Inilge Major Rosen a a ~ n u e j

i i ~ ë

naind, utnan-nninagela kanske

5fven osiiker, till Landshtifding i Christianstad, a r iaiqen Majors-

lediglnet inom Regeineaitet. Slaulle elnedlertid en? shdan verkeligen

intraffa

q&

rhgar jag annu

en

@ng att dervid i Ers

Excellentes

atanka rekomendesa Rappe. Jag skealle e j tiPP.%tit mig denna

dijerlhet i en fraga som ligger sal helt och

laallit

utanf6r

iniii

sier,

om jag e j Bsesiamdt visste att det a r Gei1eraiBeialhafvare1is

unskaii. hv:aremot RegemenlsChefen lar inkliinera för

en Baron

Beimett. Fragan beror dock v5sendleligen p& Ers Escelleias

P fall

den eni gang fbrekommer.

MPii

Mag hvars HBBS

brann vid

sista

eldse~ada och som $edan dess bott och iininu bur med hustru

och

barn hos mig, a r iaödsalcad köpa sig en landtegendom, men innan

deiiiia

sak

blifvit afgjord, kan haim naturligtvis e j best5mma

R v a r ,

och det a r denna

hans förlagenhel sonim fëpranledf

m i g

akk

vara

så

iinpeskun.

10.

För

ungefar

en nianaad sedan uppgick förslaget till tredje

Majorstjensteii

vid

Norra Sk5nsba Infanteri RegenienteL.

Desps

a r mila Mag, Baron Rappe, ensain uppförd, hvilket jag vet och

med tacksainhet erkaniier vara tillvagabragt geiiom Ers Excellen-

tes

intercessioii Iios Regements Chefen

l.

F6rdelakliga OrBoCssed-

lar f0r Rappe iiro afveai bifogade af Geaieralrraia Cederströni och

Regementschel var overske Sixten Sparre. Deniies tidigarc iristálliii~ig hade a v Tegnér inberatlats till Herirlin. Av bsevviixlirigei~ mellaii Tegilkr och H-Ieurliii framgår, att den senare var mycket intresserad au alt befriimja sin vans önsk~iingar i frågan. I noveinber månad vaiitades lioi~ungeii till Norr- koping. Hcurliil ansåg, att Tegnér personligen borde uppvakta honom P

dclla iirende, meil iiagon större beniigenhet harför hyste inte Tegnér. ))Jag ar i nayclren Pörligenliet i afseeilde p5 Norrköpingsresaii, hvartill jag ej har syii~ierlig lust. Hur sliulle man kunna lita på ett löfte som vore gil'vel flera m51:adcr före ntnamiiingeii, då så nnycicet annat lian komina emellan? Har sages likval att Beiliiett begart och fatt Lv5 års permission för att resa ut- rikes, icke heller sjelf affecterar [jeristen, iitaii alltsainmans as en tillstallning aE Sixten Sparre. Három Ban v51 Brahe lernila upplysniiig». Tegilkr till Heurlii~ deii 29 okt. 1838. Segri. S-imP. 15. LUB.

90

Esaias Tegnér till Magnus Brahe 1830--1843.

EIederstjerna. Jag förmodar att trlilainningen sker under Hans

Majestats vistande i Norge, och upprepar i sådaiik fall deii reko-

inendation hvarined jag redan ofta besvarat Ers Excellens. Rappe

bor ännu med familj i mitt hus, och kan e j heller [ar~iaat],

1

oviss-

het oin utgangen Ilmruvida

haii

bör sölca nagon

ilgr

bostad i

§ma-

land eller Skane; och

i

detta afseeiide vore det öiiskeligk

om

om-

staradigheterila tillåte Ers Excellens att paskyilda afgöraiidet.

Matte det nyss ingsilgna året anedföra för Ers Excellens dein

helsa och fraingårig soin initt hjerta önslaar, och nya tillfallen att

aned

sin yllnest liedra och uppmuntra Kungens, landeks och sam-

källssrdnirigenis verlaeliga vänner

l.

ostrabo

d.

3 Januari 1839.

Brahe svarade deil 17 januari 1859 i r k i Chrisliailia:

»Orsaken hvarföre jag ej förr haft äran besvara Herr Biskopens skrifvel- ser ar redan belrarit genom Bisliop Neurliri. Jag har neinligen velat hafva ett rezilltat att meddela ocli ej uptaga Herr Bislropeiis tid nied endast for- ;kliringar 0111 del interesse, med hvillret jag skulle omfatta den ifrågavarande riominalioncii, Nu har det önskade resultatet intriiffat ty förleden Lördag ut- i~amiide I<onuiigen i StatsRådet Baron Rappe till den föreslagne Majors be- stiillningeil vid Korra Slrgnska Infanteri Regementet. - Mans hfaj:tet har be- fallt inig helsa Herr Biskopen och saga, att det var Konungen kart att på sainina gång lrunna belöna förtjenstcn och upfylla en af Siila vänriers önskan.

- Erans N1aj:i.s egna ord. - Jag lyclrönsliar Baron Rappe till detta veder- inale aC Konungens iiåd, men gratulerar p% sanmma ggiig Regementet soin i honom 1511 till Major en allmänt aktad och erlrand skicltlig Militaire.

Som jag vet hurn lifligt Herr BisBopen känner for vair alskade Konung, och Lager del i allt hvad som Honoin rörer, så begagnar jag tillEalltt meddela: att Giid ske lof Hans Maj:tei fortfar befinna Sig viil och njuter har den till- fredstiill~lseii att dagligen se de lyckligaste rcsultaicr af allt det goda och nyttiga Haii gjordt för detta Land: Man liar afven en anlian njutning, tyvärr e j alln~ari i vara dagar, den att se huru de åtnjiitne valgerniilgarne med taelc- samhet erkännas och varderas.

1 Herr Biskopeils bref a l den 3djc <Iriiiies, som jag riied posten i förgår hade aran eniottaga, uttrycker Herr Biskopen sig ined vanlig välvilja far mig, emottag Herr Biskop mina uprikliga lacksiigelser dcrför, samt min anhållan att städse i Hcrr Bisltopens fortfarande vänslrap 15 vara iiinesluten. Herr Biskopen kan ej l~etvifla, hoppas jag, det varde jag dervid faster. - liinan jag slutar detta bref får jag framför2 till Herr Eisliopeii mina hjertliga önsk- ningar för Dess sällhet och valgåilg under loppet af della och manga på- följande år. hfålte Faderiicslandet och Welteiiskaperne Piiiige få bibehålla Herr Biskopen. - Emottag afveii Herr Biskop försiikran om den fulllromligaste högaktning och den oföränderliga tillgifvenliet nied hvilken jag har aran att

Esaias Tegnér till Magilria Bralie 1830-1813.

9

b

11.

Jag har haft aran ennottaga det bref l~varimied

Er5 Escelleais

under den 87 sistlednc Januari hedrat

mig.

Deii vianest lavarined

Ers Excellens ininderstödt

min

RPag\ utn5naaniiiq ökar

de

manig-

faldiga förbin~delser

jag

redaii förut har till Ers Escclleris och

Koniangeiir iiid. Matie jag

aUfid

befinna5 värdig beggedera.

Det iir ernedlertid besyiliierligt

att

utraiiiiiiiiiageia solla skall

ha sket[

d.

6 2 Janiuaai, dniiiu dclte blifvit ti1Fk5nriagifveni

i

Siats-

Tidriingeii. elaurei \ida sedl:x-e a l d.

26

och 28 Jnliiinari fatt plals

deri Sill Regeinentet

har

iche heller 115gon avis koinniit. Min

mag

son1 lalage iiriarn~at resa till Sliane dels féir tjenslens sBtuld.

dels

för

att skaffa sig boniiigsplais ocli arsaiigera o111 siii

Ilj~tk-

iling. \agar icke fara ii~iiaii nggot officielf ltomnier

i

Tidnlmlg-

arna eller till Chefen, ocli beitiiiner sig derigenom

i

en

slag5

för-

Iageiiliel. 'Froligtvis

Rr

detta nigon glömska af SlatsSehreler:areri

Vid

láonungeiis atcrkoinst iimilar jag uppvahtn Halis RfaJst

i Stocklauliii; ineia vi veta ichr 1i5r vi kurina hoppas

att f &

aterse

Koniiaigeii

p5

Svenisil jord. Flere Embets£örrätlniingw rom fUrestS

i

var

ocli

sonamar maste också

nagnn

tid förtif utlysas.

Unga

Adlen-cparre

ainimaï

utgifva en fortsiittiiing

ai

sin Fars

Tidslisift »Lasninig

i

Blaridade :imnenx.

F

sadan aksigt Iiar lian af

mig

0~11

ilere LiLLeraförer begärt I3idr:ig, som jag e j ilelles

bör

cller

vill aneka

Iionom:

tv

det inA.rte dock förarga ocli griirna

llvarje Sverask

Afan

:alt

se

nagra misslyckade Jakobiiier, iirekisa

sinadare. iitail b5de snille och vetaride, IsemiiBtPga sig pressen

och

opinionen, atinin~tone Iios pbhelil soin alltid, eller Atrniiacitonc

merendels utgör pluraliielen. E~nedlertid fruktar jag att Adler-

sparre iir bide fbr

ung

och oerfarril kör att saniiili:trali?tll,a

ett

SA-

dant fëaïefag.

P5

god vilja

A

var sida lian e j tviflar. Iinappast

p5

var förrnaga, iile11 de fleste Ilitteratcirer iiro tvviirr Einbetsnniin

ilslalid oss. ocli ha, mer eller mindre, den egerilaeteii att mvcket

oceupera sig aned sina svsslor. Ett försök Iiaii ernedlertid e j skada

~15gon

annan

-

an

oss

'

Ostrabo d.

FP

Fehr. 1839.

- - .- .

Brahe svarade Tegiikr i följaiide brev:

»Geiloiil iiradc skrifvclseii a[ deii 5te dei~iies iiiiderrattar Herr Bis!ropen mig att Dess iilåg Baron Rappes i-iomminatiori iiniiu e j Officielt till hoilom eller till Regemei~tet arikonii~~it. Jag Iiar frågat Stats Secreterareii Grip 0111 förhållaiidet och erhallit till s r a r , det hela Protocollet för deii Coilscilen a r a f s a i ~ d t till Krigs Expedition i Stucltliolm f6r att dcrifråii till vedrrböra~ide expedieras. - Jag kali siledes e j för det i ~ % r v a r a i ~ d e lemria vidare uplys- niiipar i delta amlie, Iileil tiar jag I I I C ~ dagciis post slcrifvjt t i l l Ofverste Peyroii

02

Esaias Tegiiér till Mag~~irs Brahe 1830-1843.

12.

Med dagens post och i ovisshet huruvida

II. M. H<oiiuiigen

fas snart väntas åter till Stockholm, af@ till Norge Hai~dliilgarila

aln

ett Pastorat i Skaile, KjePlstorp, hvariill min 5Idste Son, Rector

vid

Malmö Skola, ar uppförd p& förslaget. Pastoratet. ehuru icke

bland

de

största, har dock för honom ett sarsliilt varde genom

granskapek med lians blifvande

Iiiuskrhr

(en riiece af Eiskop Faxe)

och bedt lioiiom att i ofvaiisagde Expedilioii, cl'terliGra förliallaildet, samt påskynda slutliga handläggniiigeii af detta nGl. -

Den förhoppning Herr Biskopen leinnar mig att vid Roiiungens åter- Itomst, f å tillfrcdstallelsen återse Herr Riskopcii i Stockholiii a r högst ange- niim; aniiu kan, som Herr Bislropen sager, inge11 Lid härtill utiiistas, emt-dan Konungens afresa hariiråii a r alldeles obcstiiii~d. -

Af Grefve Adlersparre var jag redaii ui~dcrrättad om haiis tilliimiiade feretag. -- Jag gör inig derom de basta förhol~pningar, ty blifvcr han s 5

understi5dd som haii allhållil om, ocli som Herr Diskopeii säger att han skall blifva, så kali delta ej aniiat iiii inedföra de bäsia resultater. - Att en sådan åtgärd ar af behafvet påltallad, finner hvar ocii eii som alskar sarinirig, ord- iiiiig ocli lugn. -

Gud vare lof ICo~iui~geli forlfar alt må val och står allt godi till har i Landet.

Med förnyandet af <len fulllrori~ligaste h6galiiniiig och sannaste till- cifvenhet har jag aran vara eic.

Christiania d: 17 Feb: 1539.~ (Tegn. Sainl. 28. EUB.)

Elilrna Iáilibcrg (:k 6817 1899), (loller till prosteri Johan Henrik Eáiii-

berg j* 1782

t

1853) i tir6nhy.

I siit brev till Brahc den 5 Eebrnari hade Tegnér omtalat, alt han vid Pion~angens Gterliomst tänkte iippvalita hoiioni i Stockholm. Det frarngar av det följande, att ha11 då hade taiilit utbedja sig, att hans soil Christopher fick Kjellstorps pastorat. Redan den 15 juiii I833 hade Faxe skriivit till Tcgiiér, att deil förutvarande inncliavaren av Kjellstoi-p, Lundberg, var död. Naii skriver vidare: »Vi hafva inemot 3 maiiader, att besinna oss på s i viil om det ena, som del andrau. Såsom n~edtavlnre vailtade mail tydiigen, att relttorii i Kristianstad, P. J. Eekliil, skulle uppiriida. Deii 2 3 noveinher skrev Faxe: u~%iiilu höres iilgeii tertius sf til I<cllslorp. I%&. Nilsson drog af med Nöbbelöf. Det var skada, att Bölrliii e j fick det». Faxe till Tegnér deii P5 jiiiii och 23 nov. 1838. Tegii. Sailil. 27, LUB.

Heurlin deltar p5 Tegnérs sida. Deniie meddelar till Skocltholm deii 5 februari 1839, att provdagarna till Eijellstorp a~iiiu infe vore iilsatia. Fran Skåne hade han fått ineddelandc om att Bökliii iiile velat sölca rneii därtill övertalats av Shomander. Han fortsätter: » D u vet all Thomander gerna velat ha diii portfölj: och nar delta misslyclcades, iiilskar Iiaii göra deii så oheliag-

Esaias Tegner till Magii~is Bïahe 1830-18-k3.

₉₃

Iivttrs

far

Ilor helt i-niira intill; och af detta sPi5P liiade jag iiannat

att utbedja mig deniin

n&d af

H. Bil.

personligen. Afen da Han

ännu

icke

med &goil visshet torde % a r a

att så snart lieinförvanta,

och

jag

icke

Ban

dröja

quar

i

Stockholm öfver

Midsonninar,

s5

viinder jag

mig

ater till Ess Excellens

soin

redan förut ined

sin

yiliiest understödt

mig i

en dylil; fraga, och BavarfBr

min

Pacli-

samhet iini111 &r

lika

liiflig. Saken a r för mig och

min

son

af

inycberi vigt, oeli min nya förbindelse till Ers Excellens blefve

alltsa inotsvaaande.

Bland de

medföreslagne

ar

viil den eima iiIdre

Skollarare; meii

inin

son liar

afvei-n

redail

i 7 5 8

ar,

med

sina

f8rmäns

bifall, Ijent vid hfaPmB

SPtoBa. Jag

lagger derföre denna

sak

p5

Eder? Excellenses hjeria.

Deil Inan

ingeinstades Ilavila

bättre. Hetarlin

slarifver

i samma

men-niiig

l.

S&ocliliolin d.

23

Maj

1839.

lig som möjligt för dig. Allt detta leinriar jag derhan. Föclilin skell vara en arg radikal, hvaroin zfveil del saiilina galler.» Tegnér till Heur!iii deil 5 febr. 1839. 'Jl'cgn. Sand. 15. LUB.

Till sin so11 Chrisloplirr sitrivcr Teglikr dc11 I t fehrunri och ger hoiiorn goda råd.

»I

ett bref som jag i går hade iråii Heurlin yltiar hail deil önskan att, då du nu niera iclte lian f& pliiralilrtera i Iijellstorp, haii likval gerna skulle se o ~ n du finge några rösler af Böiide~iia. Detta tror haii skulle Iiuniia utverkas genoin Iiinberg. den du derföre IsiDr tillsliriiva i deriira salt. Siii nar- maste Granne b6ra Bönderna ej liiiiina ~ielta en så ringa ijeilst, Iielst Böliliii idte skall vara någon lycklig Bondprest. F a r dn alldeles iiigen röst så ser det besynnerligL ut och försvårar niycliet negotiatioiieriia för inig och Stats- Selireteraren». Es. Tegnc!r till Christoplier Tegnér den 11 febr. 18.39. Tegii. lam.-],rev 6, EUD.

Tegnér var dock inte iiöjd ined sakens iitvecliling. Deii 11 aljril skrev haii 5ter till sin soli. >Jag beklagar ulgåilgeii i lijellstorp. Xagot annat var e j heller att vänta då diii blifvailde svärfar försuminat hvad som dock så tydligen bordt ske. Härigenom iiro dina utsiirler, som aldrig varit synneï- Iigen lysaiide. iiiinu inera fösmörliade

.

.

.

Jag skulle emedlertid tvekat att tala emoi Böklin, soin oivifvelaktigt a r mera förijciit a n du. Meii jag vet med s5ki:rh-i från flera h i l l att hail icke söPct af egen drift, utan att allt- sammans ar eii Intrigue af Thomander. Den son1 par eii såda11 Malls a r e ~ i d e ~ ~ får ursikta om man sölicr uppelaålla Iionoin på vageiix~. Es. Tegnér till Cliristophe; Tegnér den 11 april 1839. Teg" fam.-brev 6, LUB.

Den 8 maj reste Tegnér till Stockholm. 1 ett lxcv till siil dotter Disa ?alar hrin oni att ingen visste, nar lconungen lrom ti1ll:alia. Iijellstorpsförslaget hade därför dagen förut galt till Norge. Både hail och Heurliii hade, naed- delade han vidare, skrivit en mängd brev till vedcrbörailde. Tegiiitr till Disa Iáuhlberg den 24 maj 1839. TVoB VIII: 631.

Esaias Scgilér till Magnus Brahe 1530-18-13.

13.

Ers Excellens

tacktes af vanlig ynnest urzakla om Jag åter besvarar med eii

koinmiasioni.

Jag amliar utgifva en canzliiig af iniila Skrifter. Ori-

ginal och Ofversatti~ili~ar

i Verb och prosa, n ~ ~ j l i g t v i s

i IV. Soin-

följder. FiPrsta Toniföljden iiikoininer i Viialer i

25 Band fran

Lunds Tryckeri, det elegantaste i Svergc. Jag

ville

dedicera den

till

W.

M. Koizungeii, inen vagar e j ulan siirskilt nadig till2telse.

Dedikationen medföljer

l.

Var god lat öfversatta den

i

Fransk

»Carlslad den 31 Maji 1839. Jag bar haft aran eniollsga Herr Biskopeiis hrel af den 23dje dennes och ehuru horlgifvandei af Hijellslorps Pastorat ej kail kommit ifråga förr än

Konuiigelis återkomst till Siockholin, så har jag likval ai~iniilt till Hans Maj:tet innehållet af sagde bref. -- Hans Maj:let har befallt inig helsa och saga, att Herr Biskopen kaniicr Konuiigeils vinsltapliga tlnkcsiilt, samt deii Högaktning Hans hlaj:tet hyser för Herr Bisliopeiis ftirtjenster, och hör sale- des vara furvissad att allt hvad I<oi~ungei~ lian göra för alt gifva Herr Bislropen förnyade prof af dessa larikesalis forll'arande, gör FIailc, Maj:tet alltid med nöje, men Herr Bislropeil liäilrier afveii att Konungen ej viil på förhand yttra ett hestamdt löfte om tjeiisters bortgii'vaiide, och det a r enda orsaken hvarföre jag ej har ett niera nujaktig1 sirar att för det narvaraiide lemna.

Hans Maj:ket inås Giid slte lof val, och hoppas jag, ati Herr Bisltope17s Embetsgöromål i Wexiö, ej lagga liiildcr i vagen för afvalrtaiidet af Konungeils anlioinst till Stockholm, hvilken sker deil 13de Juriii, jag önskar detta så inyclret upriktigare, soni derigenom erhaller jag tillfalle att iilundlllgcii få för- nya försäkran om dc11 fullltomligaste Nöjialiii~ing och sanna tillgifveiihet nied bvilken jag har aran vara etc.. (Segii. S a n d 28. LCB.)

Den l 3 jniii kom Karl Jolian tillbaka till siii svenska hiivudstad, och Tegnér fick omedelbart fioretriide hos honom. Saviil Tegnér sjalv soin stats- sekreteraren synas ändå ha ansett, att c11 viss oriitvisa blivit begången ge- nom Christophers utniiinning. Seglikr skriver sålunda hem till sin hustru. » I fredags d. 21 Juni riamdes Christufer till Iijellstorp. I aflon tanker jag det star i T i d n i n g a r ~ ~ a , ty det ä r redan justeradt. Iiiiiigcil har lofvat både mig och lieurlin att niista gång gc BOklin ersattiiiiif». Es. Tegnér till hiina Tegri6r den 26 juni 1839. Tegli. fam.-brev 1, LUB.

Denna dikt, Till II. M. Koiiuiigen (WoB IX: 166 f f . ) , ger uttryck åt en delvis starkt kritisk iiistallning till Iiar1 XIV Johans sait att regera. Det heter bl. a.:

Ett ord till slut som inriebiir mysteren af styrselbonst. Ditt iollc må 'vara fritt, gif tanlte~i fri, det andras landamären

Esaias Tegiier till Magnu3 Brahe 1830-18-13.

₉₅

prosa. och vardes leinna mig alagra

rader

till

svar p2 krddewalla

och Gustafsberg, der jag dröjer till m5riéide11s ïlul.

I Augusti bör-

jar tryeliningen.

D&

torde jag afve11 komma till StoelihoBi~i

l.

Baron Sehulzenheian Ilade lofvat mig siti förord

till Wasa-

edsden

at andre Eandtmatareil HoPnnberg

sonlm

bor i SnaAPand.

Hans Claef, ofverste Forssell hade dertill gifvht sitt slirlfteliga för-

ord.

Men nu har Schulzei-nlaeim föranodeligen glöm[ det. Kan det

e j Injelpas ä n n u ?

"

Gustafsberg

d.

6 Juli

1841.

stang hur du vill, blott så a r folliet ditt. Makt ligger e j i klokhet, e j i háren, i frihel blott, för irihet sjelf du stridt. Meii friheten a r icke folkets yra,

inen lag hon á r och ratt, hal mod att heiiiie styra.

Tegnér hacle rådfragat siii van v. Bcslrow om dennes ii~eiiiiig och l å t t det svaret, att deilile ansåg tillägnan något hårdsmält. Beskow allsåg dess- utom, att TegnCr yttrat vissa sanningar, som kunde misslorslås av massaii. TegiiEr till Bcskow deil 24 juli 1641. WoB IX: 428 f , ; Beskow till Tegnér den 16 angiisii 1841. Bernh. v. Beskows bref till Esaias Tegiiér, 3. 101 fl. - Jfr Book, Esaias Tcg~iOr. D. 2. 1946. 399 i.

Esaias Tegnérs 1'. M. angående i q ~ p l a g a i ~ av Iialls sliriiter tryclii i Ärliebiskop Henrik Reulcrdahls Memoarer, 378, och i WoG IX, 425 ff.

Bralies svar på detta brev lydde:

t.Stocltlioln~ d: 29:de Julii 1841. Eiiligt Herr Biskopeils yttrade önskan uti iirade skrifvelse af den ö t e deilnes, har jag latit 135 Fransk Prosa öfversiitta den med sagde bref at- f6ljaildc Dedication till Konungen. Jag har sedan uplast den för Hans iiIaj:tel, samt meddelat I-Iögsldcnsamma Herr Biskopeiis h i g t at1 låta trycka den, sil fralilt Rans Maj:tet dertill gifver Silt Nådiga bifall, framför deii Samliilg a i Herr Biskopens skrifter och arbeten hvilka Herr Bisltopeii a r silinad ut- gil'va. - Iionungeii soin uti denna Herr Biskopens yttrade iiilslian igenkariner blott eil forlsatti~irig af Herr Biskopens alltid lika varma och odelade lianslor och tanliesatt för Hans Maj:ts Person, emottager förslaget af en till Sig stiild dedicatioii utaf Herr Biskopens sliriiter ined serdeles nöje och kaclisamhet, men önskar dock att denna dedicaiion niåtle insliranlra sig till följande Irorta mening

»Till Iionung Carl XIVdc Jolia11 af

Esaias Tegnér.

Då detta atföljes af Herr Biskopens skrifter, anser Hails h1aj:tet att det sagcr mera an allt hvad något Poem kulliiat uttryelra; och kan deniia dcdicatioii

96

Esaias Tegnér till Magiiris Erahe 1830-1843.

14.

Tillit att jag, efter vanligheten, i brydsanniila omstandig-

Iieter vander mig till E r s Excellens, och begar Dess förord

hos

H.

M.

Monungeii. Förhallailden lia uppkoanimit

har i landet soan

äro Piögst rysliga.

Ett

högst ohyggligt i-nord, hvaroan uiiderdanig berattelse

med gardagens post lar afgalt till Koiigl Raajsk, h a r i dessa dagar

skett

i

grailnskapet

i Domprostens socken, Thorsas, der er1 ung

nlaaai slagit i hjäl sin Mor, samt

3

syskon,

1 bror och 2 andra

syskon. Anledningen sPraB1 h a varit Religio~issvariaaera. hiaösdaren

nekar ingalunda, inen pistar

att

haii deriiil hade deil Helige

Arides befallning. Det samma 1 2 äfven de inördade Pia trott. Det

a r ju rysligt.

h'liirdaiei~

ar

arresterad.

Jag Pioppas och bainfaller att han

e j ina bli benådad sasom galen. Kvad skola vi nied en brottmåls-

lag om

deil

aldrig arivandes? Och hvad laafva aridra meniilskor

fair

siilaerliet

1111

Bif

och egeildoaii

om sadana brott l e m i ~ a s

obe-

ifrade, eller straffas lamt?

Fe~ntori

dylika svarimare soin kunna göra det samana, oiin

de slippa lösa, sitta

niu

ya

profkur på Lazaretlet. Derifrån till-

styrker jag, ined f ~ i l l

öfvertygelse att de Icke slapas lösa.

En

dylik flathet siieart sliarlle fylla hela vas olyckliga provins

ined mord och osiikerhet. Hvad eii galning liiiilnat

gör^?.

hvarföre

skulle e j de andra vAga det? Galei~skiapen

as

visserligeii beldaglig;

e j gifva anlcdiiiilg till iiagra recensioner hvilkel annars uti den tid vi lefva %r oundvililigt. -

Jag har aran itersanda dc11 föreslagiia Dedicationen och får tillagga, att Hans Maj:tet funnit den Iikasom allt Pivad som utgar fran Herr Bisliopens penna, vara utmärkt af Snille och förtjenst. - Det ankommer således på Herr Bislroperi sjelf om Herr Biskopen så för godt finner låta den, fast under e n ailnail heriamning ä n Dedication, få intaga ett rum uti det intressanta arbete soni Herr Biskopen har för afsigt att låta komma till Allmänhetens liaiinedoin. -

Med upriktig önskan att Bad-sejouren måtte va1 beliomma, innesluter jag mig i Herr Biskopens fortfarande wailskap och förnyar uttryclien af den fulllton~ligaste högaktning och sanna tillgifveilhet med hvilken jag har aran vara etc.» (Tegri. Saml. 29. LUB.)

Tegnér var inycket missnöjd med resultatet. Rail omtalar i ett brev till Beskow den 23 augiisti, vad Braiie svarat honom. Det var inte hans mening, skrev han vidare, att ideligen saga, att allt var föriraffligt. sOlyckligtvis Ra vi på inera an 100 år e j haft någon Icung, ty Gustaf III med allt sitt snille var dock endast daiismastare». Tegnér till Beskow den 23 augusti 1841. W o 6 IX: 432 ff.

Esaias Tegnér till Magnus Rrahe 1830-1843.

₉₇

men då den bryter ut på detta sätt a r naid eizzot den, jag menar

till lifvet, en orattvisa emot

alla,

och det skulle visserligen vacka

inera oridt blod 5x1 allt aiinat onn en sådan missdadase blefve be-

iladad.

Vad

god

och iiipregla detta för

H. 3%. och Wegeringeil.

lavars mildhet vi frukta.

Fös

att fortsatta Kapitlet oin galningar. tacktes

E. Excellens

iiUAta inig att nu tala litet om mig sjelif. Jag har hittills

Kunglig

permission. &lela jag anahaller

nu

i uiiderdaiaighet att Bterinsaktas

I miit Emhetes ailöfnii~g, atminstune hvad det rent Episkopala

angår och soilil

air

oberoende af Koiisistorium, och dess nygjorde

Ordförande, en DocLor Elingren

l.

Det a r inig omöjligt alt kunna

ansvara fOr mina prester och fOrsain8ingariaa om jag e j fås fri:%

Ir5nder. Skola, Gya~laiaasitim och Stift der jag ej haft nggoii befalt-

iiinag p& i l / z

ar fiorfalla syllbarligen ined hvar.g'e dag. Fins der

ingen Chef, s& göra vederbörande alltjemt det väruta. Jag kanner

det Herrskapet af gammalt. Dessutom has jag Kungens löfte, Det

sisla jag sade till Iioiaonn i September 88468 var ftiljande: Votre

Majeste, permette EIPe, qti'en reveiaant ehez inoi, je repreizriie nies

foiaclions Episcopales? 13erti18 I<ungeni svarade: » J e le permet>.

ck

le soubaits meine, Monsieur I'Eveqtie)). Det ar

p&

dekta löfte

jag

nu vagar åberopa

mig.

Vesiii

d.

12

Nars 1842.

Efter varalighetera tar jag min tilPf8gll;t tiB1 Ers Excellens nar

det galler laggot angeliiget. Deirna gången a r det dock icke

för

mig

sjelf,

utan för en af mina viimaer, rieanligen Adjuilliten

Bötta-

ger, den jag hoppas

H. M. Konuiigen baililer och Icke a r obe-

nägen. För honom önskade jag att

en

Profession i aaioderni Vitter-

het, nelnl. eitl5iadlsk anatte iiisättas vid Upsala. Atterbom ar

viil

Professor i Vitterlaetena, men

laana

förelaser siillari annat

an

Esthelil;, sona iir det Skönas Mekafysik. Om de! ej gr tillgang Bi11

Iön genasi, s& finge han naja sig

med

16ntour tills vidare.

Nggoaa.

obillipliel

ar

icke hari, d5 Iian

ofla

fiireslått A4tterlsoms Prsfessioi~,

genom sial öfversaitnzing af Tasso tillrackligen dokisn~enterat sin

skicklighet och a r ibland vart biittre poeter, dessuloan för icke

Pängesedan afslagit ett anbud af

en iiPriai;PriPig profession i Svenska

Vitterheten vid Berliras Uhiiversitel. Jag relioanmenderaï honom

hos Ers Excellens till det basta, öfvertvgad att ett PBirord af Ers

Excellens skulle lattast afgöra saken.

i Doinprosteil i Vexiö Samuel Elmgren ( V 7 7 7 -f 1847)

98

Esaias Tegnér till Magilus Brahe 1830--1843.

Kungeiis kröningsdag, d. 11. Maj, firades Iiar med

Tal på

Gymnasium, Latin och Svenska, samt all deil liögtidlighet stallet

kunde åstadkomma. Middag gafs i Biskopsgården.

Östrabo

d.

15 M a j 1843.