Digitaliseringens hjälpande hand
En potentiell lösning på problematiken vid identifiering och värdering
av internt upparbetade immateriella tillgångar
Carlsson, Isac Petersson, Isac
Akademin för Ekonomi, Samhälle & Teknik Kurs: Magisteruppsats i redovisning & revision Kurskod: FOA-400
15 hp
Handledare: Aija Voitkane Datum: 2020-06-02
Förord
Studien genomfördes under vårterminen 2020 inom redovisning och revision på Mälardalens högskola.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Aija Voitkane för hennes stöd och råd under denna studie. Vi vill även tacka våra opponenter som bidragit med livliga diskussioner för att förbättra arbetet. Ytterligare vill vi tacka respondenterna som tog sig tid att ställa upp på intervjuer för att detta arbete skulle bli möjligt. Sist men inte minst vill vi tacka Staffan Boström som kommit med intressanta infallsvinklar för att förbättra studien.
Västerås, juni 2020 --- Isac Carlsson, Isac Petersson
Abstract
Date: 2020-06-02Level: Masters Thesis in Accounting and Auditing, 15 credits
Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University
Authors: Isac Carlsson Isac Petersson
(930313) (971225)
Title: The Digitalization’s Helping Hand – A Possible Solution to the Complexity with Identification and Valuation of Internally Generated Intangible Assets
Tutor: Aija Voitkane
Keywords: Digitalization, intangible assets, internally generated intangible assets, identification, valuation, research and development, IFRS, big data och digital decision-making.
Purpose: The purpose of this paper is to examine how the digitalization of the accounting and auditing profession affects the identification and valuation of internally generated intangible assets which have emerged from research and development.
Method: This study uses a qualitative method with an abductive approach. The study is established on the foundation of semi structured interviews with people working with accounting or auditing and possesses knowledge of research and development. The data analysis was implemented with a thematic angle.
Conclusion: The digitalization could lead to better research and development within organizations, however there is lack of evidence to support the fact that this will lead to a facilitation concerning identification and valuation of internally generated intangible assets. The problems concerning these issues could receive a helping hand from the digitalization’s increasing information management, but to what extent is unknown.
Sammanfattning
Datum: 2020-06-02
Nivå: Magisteruppsats i redovisning och revision, 15 hp
Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola
Författare: Isac Carlsson Isac Petersson
(930313) (971225)
Titel: Digitaliseringens hjälpande hand - en möjlig lösning på problematiken vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar
Handledare: Aija Voitkane
Nyckelord: Digitalisering, immateriella tillgångar, internt upparbetade immateriella tillgångar, identifiering, värdering, forskning och utveckling, IFRS, big data och digitala beslutsprocesser.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling.
Metod: Studien har en kvalitativ metod och använder sig av en abduktiv ansats. Studien grundar sig i semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen som besitter kunskap inom forskning och utveckling. Dataanalysen har genomförts med en tematisk synvinkel.
Slutsats: Digitaliseringen kan leda till förbättrade FoU-arbeten inom organisationer men det saknas tydliga bevis på att detta innebär ett underlättande vid identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Problematiken rörande dessa frågor kan underlättas med hjälp av digitaliseringens ökade informationshantering men till vilken grad är okänt.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1 1.1 Bakgrund ...1 1.2 Problemformulering ...2 1.3 Syfte ...4 2. Teoretisk referensram...5 2.1 Immateriella tillgångar ...52.1.1 Internt upparbetade immateriella tillgångar ...6
2.1.2 Forskning och utveckling ...7
2.2 Regelverk ...8
2.2.1 IAS 38 immateriella tillgångar ...8
2.2.2 K3 ...9
2.2.3 IFRS 13 verkligt värde ...9
2.3 Digitalisering ...9
2.3.1 Digital information i realtid ... 10
2.3.2 Digitala beslutsprocesser ... 11 3. Metod... 13 3.1 Val av metod ... 13 3.2 Forskningsdesign ... 13 3.2.1 Val av respondenter ... 14 3.3 Litteraturgenomgång ... 16 3.3.1 Val av litteratur ... 16 3.3.2 Källkritik ... 16 3.4 Operationalisering ... 17 3.5 Kvalitetskriterier ... 18 3.5.1 Reliabilitet ... 19 3.5.2 Validitet ... 19 3.6 Analysmetod ... 20 4. Empiri ... 21 4.1 Digitalisering ... 22
4.2 Forskning och utveckling/internt upparbetade immateriella tillgångar ... 25
4.3 Generella affärsmodeller... 27
4.4 Regelverk ... 29
5. Analys ... 31
6. Slutsats ... 34
6.1 Studiereflektion och bidrag ... 35
6.2 Framtida forskning ... 35
Bilagor ... 46
Bilaga 1. Intervjutranskribering ... 46
Respondent 1: Peter Lindqvist – Science Fiction bokhandel ... 46
Respondent 2: Lars Kjellström - KPMG ... 50
Respondent 3: Lars-Gunnar Aufrecht– ABB ... 54
Respondent 4: Nicklas Magnusson – Kinnarps ... 61
Respondent 5: Anonym - Extern forskare ... 66
Respondent 6 – Anonym – Brand Manager ... 69
Bilaga 2. Intervjufrågor ... 72
Bilaga 3. Operationalisering ... 73
Tabellförteckning
Tabell 1. Operationalisering ... 181
1. Inledning
__________________________________________________________________________ ” Intangible assets, the strategic key to a business enterprise`s future, are invisible with respect to traditional bottom-bottom line thinking and corporate practice.”
(Green och Ryan, 2005, s.43)
1.1 Bakgrund
Internt upparbetade immateriella tillgångar diskuteras i stor omfattning idag, där många menar att nuvarande metoder för identifiering och värdering inte är tillfredsställande (Austin, 2007; Basu och Waymire, 2008; Farok, 2001; Jenkins och Upton, 2001; Kumar, 2005). Kumar (2005) förklarar att om de internt upparbetade immateriella tillgångarna värderas felaktigt leder det till att en oriktig bild presenteras till användarna av den finansiella informationen. De företag som påverkas mest av detta är just de som är beroende av ny teknologi samt forskning och utveckling (FoU), vilket beror på att internt upparbetade immateriella tillgångar fått större betydelse för dessa företag (Jenkins och Upton, 2001; Mizintsevaa och Gerbina, 2018). Tidigare har företag funnit sig i en värld fylld av fysiska tillgångar, vilket Green och Ryan (2005) skriver har ändrats på grund av att användningen av immateriella tillgångar blivit allt vanligare.
Materiella tillgångar, som utrustning och byggnader, har länge varit den viktigaste tillgången för ett företag, men under de senaste årtionden har betydelsen av immateriella värden ökat kraftigt (Austin, 2007; Basu och Waymire, 2008; Farok, 2001; Green och Ryan, 2005; Jenkins och Upton, 2001; Kim, Cho och Khieu, 2014; Kumar, 2005). Enligt Patent och registreringsverket består ungefär 80% av ett företags värde numera i de immateriella tillgångarna (PRV, 2018). Higson (2001) skriver att detta speglas i förhållandet mellan ett företags verkliga värde och dess bokförda värde, och att en stadig ökning i förhållandet går att se sedan 1970-talet. Att ett företags verkliga värde är högre än det bokförda är en indikator på att det finns värden i företaget som inte tagits med i balansräkningen. Av de som inte tagits med utgör de immateriella en stor del. Då internt upparbetade immateriella tillgångar funnits under en lång tid i form av exempelvis humankapital och patent är det intressant att undersöka varför de immateriella tillgångarnas betydelse ökat kraftigt nu (Petkov, 2011). Lev (2001) förklarar att detta beror på två bakomliggande faktorer. Den ena är den ökade konkurrensen på marknaden till följd av avregleringar och globalisering, och den andra är den snabba framväxten av informationsteknik. Dessa två utvecklingar har bidragit till att företagens struktur förändrats och medfört att de internt upparbetade immateriella tillgångarna tagit över rollen som företagens främsta värdedrivare (Jenkins och Upton, 2001). En annan förklaring till detta skriver Kumar (2005) kan vara den ökade förekomsten av kunskapsföretag vars största tillgångar utgörs av humankapital, FoU, och andra immateriella resurser.
2
FoU syftar till att utveckla nya produkter eller tjänster internt inom verksamheter (Audretsch och Feldman, 1996). Dessa tillgångar som uppstår genom FoU-arbeten karaktäriseras som internt upparbetade immateriella tillgångar. Sverige är det land som har näst störst andel FoU i förhållande till BNP (3,98 procent), där bara Israel har en större andel (SCB, 2003). Av Sveriges FoU-utgifter står företag för 74 procent och universitet och högskolor för 22 procent. De övriga 4 procenten står statliga myndigheter och den privata icke-vinstdrivande sektorn för. I och med den teknologiska utvecklingen har efterfrågan och intresset för FoU ökat på senare tid (Audretsch och Feldman, 1996). Studier inom FoU lägger mycket fokus på identifiering- och värderingsfrågor vilket även anses vara problematiskt hos företagen (Audretsch och Feldman, 1996; Berkowitz, 2008; Kumar, 2005). Kamien, Muller och Zang (1992) menar även att samarbeten mellan olika verksamheters FoU-arbeten blir mer vanligt, vilket är att föredra. Detta på grund av den ökade informationsmängden, speciellt rörande teknologiska framsteg. Trots positiva faktorer företag får ut av FoU finns det även risker med detta (Jost och Van de Velden, 2008). Dessa risker är ofta kopplade till osäkerheten om företagens satsningar på FoU-projekten kommer lyckas och därmed genererar framtida vinster för verksamheten (Samuelsson, 2004). Under senare år har det skett stora förändringar inom redovisnings- och revisionsbranschen som resultat av digitaliseringen (Kairos Future, 2016; Troshani, Locke och Rowbottom, 2019). I och med detta har International Financial Reporting Standards (IFRS) vidareutvecklat sina standarder för att fungera i symbios med den nya digitala världen. Det har skapat möjligheter inom redovisnings- och revisionsbranschen när det kommer till användning av digitala medel för att kommunicera finansiella rapporter. Digital rapportering menar Locke, Rowbottom och Troshani (2018) möjliggör identifiering och jämförbarhet mellan respektive företagsrapportering, något som i liten utsträckning ifrågasätts. Det har även genomförts fler studier kring digitaliseringen av redovisnings- och revisionsbranschen, där studierna visar att mjukvaruutveckling framförallt har stor efterfrågan idag då företag befinner sig i en kunskapsbaserad och teknologisk värld (Mizintsevaa och Gerbina, 2018; Jackling och De Lang, 2009; Troshani et al., 2019). Tidigare studier talar bland annat om att ny teknologi hjälper att motverka bedrägeri inom redovisning, men även att teknologin kan underlätta när det kommer till identifierings- och värderingsfrågor (Kumar, 2005; Pearson och Singleton, 2008). På grund av att fler studier genomförts har ämnet blivit mer aktuellt, vilket har lett till att det nu finns mycket kunskap inom ämnet. Studierna som genomförts är däremot ofta kostsamma och kritiseras på grund av att studierna inte är tillräckligt representativa (Basu och Waymire, 2008; Kumar, 2005). Det skriver Basu och Waymire (2008) beror på att tidigare studier inom forsknings- och utvecklingsarbeten i stor utsträckning är fallstudier, vilket försvårar generalisering inom ämnet.
1.2 Problemformulering
Historiskt har ekonomistyrning varit kopplat till dubbelbokföring, vilket har gynnat bokföringsarbetet och hanteringen av de materiella tillgångar (Green och Ryan, 2005). Dessa metoder ger däremot inte samma stöd till identifieringen och värderingen av immateriella tillgångar, vilket i sin tur även påverkar internt upparbetade immateriella tillgångar som uppstått som resultat av forsknings- och utvecklingsarbeten (Farok, 2001; Steenkamp och Kashyap,
3
2010). På grund av traditionell ekonomistyrning saknas kunskapen inom organisationer att veta exakt hur mycket tillgångarna är värda och hur tillgångarna ska behandlas i företagets finansiella rapporter (Green och Ryan, 2005: Kumar, 2005). I och med detta utformas ofta olika system som har i syfte att komplettera traditionella redovisningsprinciper. Problemet med systemen som utformas är att det inte finns universella metoder till att identifiera och värdera internt upparbetade immateriella tillgångar. Orsaken till detta är att systemen som formulerats är utformade att fungera för det enskilda företaget, oftast för organisationen som skapade systemet (Green och Ryan, 2005). Detta kan göra att de internt upparbetade immateriella tillgångarna ett företag besitter värderas felaktigt, vilket leder till att en oriktig bild presenteras till användarna av den finansiella informationen (Kumar, 2005).
Tidigare forskning visar att digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen ständigt utvecklas (Iveroth, Lindvall och Magnusson, 2018; Jackling och De Lang, 2009; Kairos Future, 2013; Troshani et al., 2019). Denna utveckling har även bidragit till att det är svårare att identifiera vad som skapar värde. Det kan vara relationer, patent, algoritmer, varumärket i sig, förtroende med mera (Kairos Future, 2016). Det som ligger till grund för att det blivit svårare, är att det tidigare traditionella arbetssättet inom redovisnings- och revisionsbranschen har ersatts av större fokus på interna kontroller och effektiviserade redovisningssystem (Öhman och Wallerstedt 2012). Även Iveroth et al. (2018) beskriver hur det historiskt sett har varit mer avancerad teknologi som upprepade gånger bidragit till utveckling och förändring inom bland annat redovisnings- och revisionsbranschen. Detta beror på att digitala verktyg möjliggör bland annat ökad hastighet, större lagringskapacitet, samt ökad analysförmåga (Kairos Future, 2016). Gobble (2013) ser även möjligheterna i att det med hjälp av den avancerade teknologin kan skapa möjligheter i forsknings- och utvecklingsprocessen, det beror på att ett effektivt användande av exempelvis lagringskapaciteten av data kan underlätta identifieringen av nya produkter.
Noterade moderföretag inom EU ska följa de internationella redovisningsreglerna IFRS, vilket har varit ett krav sedan 1 januari 2005 (European Commission, 2012). Alzeban (2016) skriver att IFRS är en principbaserad standard som har bidragit till att företag kan anpassa de finansiella rapporterna till sin verksamhet. I och med att en principbaserad standard används idag har en osäkerhet kring hur företagen ska gå tillväga när det gäller hur redovisningen av immateriella tillgångar vuxit fram, där de internt upparbetade upplevs som svårast. Detta resulterar även i att det blir svårt att veta när, varför och hur ett företag identifierar sina tillgångar (Steenkamp och Kashyap, 2010). Karjalainen (2007) förklarar att problematiken rörande internt upparbetade immateriella tillgångar grundar sig i att det finns för många olika värderings- och redovisningsfrågor som hänför sig till den typen av tillgång.
Lichtenthaler (2005) skriver att ett problem som kan identifieras är att internt upparbetade immateriella tillgångar, exempelvis kunskap, är svårt att värdera och prissätta. Trots att det finns en hel del forskning kring detta, återstår det mycket att göra för att nå fram till mer välfungerande värderingsmetoder (Damodaran, 2002; Lanjouw, Pakes och Putnam, 1996; MacKenzie, Buckby och Irvine, 2013; Razgaitis, 2009; Smith och Parr, 2000). De företag som påverkas mest av problemet att värdera och prissätta de internt upparbetade immateriella
4
tillgångarna är de som är beroende av ny teknologi, samt FoU. Det beror på att internt upparbetade immateriella tillgångar fått större betydelse för dessa företag (Mizintsevaa och Gerbina, 2018). I Kairos Futures rapport Nyckeln till framtiden (2016) som tagits fram på uppdrag av FAR förklaras det att det idag handlar om samspelet mellan människan och maskinen. Genom att ta lärdom av tekniken och förstå vilka fördelar respektive nackdelar den kan ha, kan tekniken användas på det sätt som ger mest samhällsnytta. Den tidigare forskningen beskriver digitaliseringens påverkan inom ekonomyrket som helhet men inte mer specifikt om identifieringen och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar och FoU-projekt (Troshani et al., 2019). Det talas däremot mycket om begreppet kunskap inom både ämnet digitalisering och internt upparbetade immateriella tillgångar, vilket skulle kunna innebära att det finns en koppling mellan dessa (Audretsch och Feldman, 1996; Green och Ryan, 2005; Kairos Future, 2016).
Tidigare forskning fokuserar mycket på digitaliseringens påverkan på redovisnings- och revisionsbranschen generellt, vilket innebär att det finns ett forskningsgap där sambandet mellan digitaliseringen av redovisningsyrket och problematiken kring internt upparbetade immateriella tillgångar studeras. Studien ska undersöka om det finns ett samband och vi hoppas på att studien därmed kommer att kunna ge stöd till vidare systemutveckling inom redovisnings- och revisionsbranschen.
1.3 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling.
5
2. Teoretisk referensram
________________________________________________________________
Den teoretiska referensramen för denna studie är uppdelad i rubriker som följer studiens nyckelbegrepp: immateriella tillgångar, internt upparbetade immateriella tillgångar, forskning och utveckling, regelverk (IFRS), digitalisering, big data och digitala beslutsprocesser. Avsnittet inleds med en beskrivning av immateriella tillgångar och internt upparbetade immateriella tillgångar för att sedan förklara vad FoU består av och hur det uppstår. Efter detta diskuteras regelverk och standarder som hänför sig till olika typer av immateriella tillgångar, det för att skapa en förståelse för läsaren hur företag kan välja att hantera denna typ av tillgångar. I avsnittet, digitalisering, diskuteras till en början vad digitaliseringen i det stora hela betytt för redovisnings- och revisionsbranschen. Avslutningsvis har big data och digitala beslutsprocesser fått blivit en del av den teoretiska referensramen, det med anledning av att samtliga respondenter kopplat dessa på ett eller annat sätt till identifieringen och värderingen av FoU.2.1 Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar skiljer sig en del från fysiska och finansiella tillgångar (Jenkins och Upton, 2001). Immateriella tillgångar brukar definieras som ”en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form” (FAR-akademi, 2011, s. 537). Dessa typer av tillgångar kan bland annat bestå av kunskap, varumärken, patent, goodwill eller kundlojalitet. Vid redovisningsmässig hantering av immateriella tillgångar finns det olika frågeställningar att ha i åtanke (Wyatt, 2002). Först måste företaget bedöma om det över huvud taget finns en tillgång som ska redovisas i balansräkningen. Sedan måste verksamheten även avgöra hur dessa immateriella tillgångar ska värderas vid anskaffning, samt hur efterföljande värdering ska gå till. Hur dessa ska värderas är en fråga som fortfarande inte är helt besvarad inom finansiell och ekonomisk teori och praktik (Engström, Westnes, och Westnes, 2003; Farok, 2001; Lieberman, 2014). Däremot är en väl utförd värdering av immateriella tillgångar efterfrågad, av exempelvis revisorer, redovisare, rådgivare och advokater (Engström et al., 2003).
Engström et al. (2003) skriver att problematiken med värderingen av immateriella tillgångar har vuxit i takt med att kunskapsutbytet mellan företag har ökat, vilket gäller både på en nationell och internationell nivå. Dessutom har de immateriella tillgångarna i företagen ökat under de senare decennierna. Det kan förklaras med att det blivit allt mer vanligt att köpa och sälja varumärken, att ingå i olika franchising- och licensavtal och att vi lever i en tid där företagssammanslagningar ökat (Engström et al., 2003; Lieberman, 2014). Rogers (2003) skriver att en värdering av immateriella tillgångar efterfrågas när vissa affärshändelser har inträffat eller ska äga rum inom en snar framtid. Detta innebär att det blir aktuellt under dessa affärshändelser att fastslå ett ekonomiskt värde på den immateriella tillgången.
För att kunna värdera en immateriell tillgång är det först nödvändigt att identifiera tillgången, samt analysera den, vilket ofta innebär att tillgången kategoriseras (Reilly, 2009). Olika värderingsmetoder har uppstått för att underlätta hantering av immateriella tillgångar (Green
6
och Ryan, 2005). Detta innebär däremot inte att det finns en komplett lösning på problemet som rör dessa typer av tillgångar, då många av värderingsmetoderna är formulerade endast för det enskilda företaget. Reilly (2009) skriver att det generellt finns tre metoder för värdering av immateriella tillgångar som i stor utsträckning accepterats. Dessa är marknadsmetoden, kostnadsmetoden och inkomstmetoden. Enligt Salumdin, Bakar, Muhd och Faridah (2010) utvecklas en metod för värdering av immateriella tillgångar där utgångspunkten är att fastställa kopplingen mellan ett företags immateriella tillgångar och företagets marknadsvärde. Denna metod består av tre variabler, marknadsvärde, nettotillgångar samt försäljningsdeflaterade intäkter. Marknadsvärdesvariabeln består av antal aktier multiplicerat med pris per aktie av företaget i fråga. Nettotillgångar är skillnaden mellan redovisat värde av tillgångar och redovisat värde av skulder. Försäljningsdeflaterade intäkter tar sin form genom förhållandet mellan aktiepris och företagets försäljningar. Denna metod kan enligt Salumdin et al. (2010) vara ett alternativ för verkligt värde vid värdering av immateriella tillgångar.
2.1.1 Internt upparbetade immateriella tillgångar
En internt upparbetad immateriell tillgång uppstår inom organisationen (Jenkins och Upton, 2001). En sådan tillgång kan därmed se identisk ut med en traditionell immateriell tillgång som förvärvats externt till företaget. Internt upparbetade immateriella tillgångar kan bestå av exempelvis mjukvaror, patent och varumärken (McSwain, Patton och Benco, 2008). Internt upparbetade immateriella tillgångar kan även uppstå genom FoU-arbeten som företagen arbetar med (Audretsch och Feldman, 1996). För att bedöma om internt upparbetade immateriella tillgångar ska kostnadsföras eller redovisas som en tillgång i balansräkningen måste FoU-arbeten först delas in i en forskningsfas och en utvecklingsfas (Kneţević och Mitrović, 2015). Jenkins och Upton (2001) menar att internt upparbetade immateriella tillgångar ofta inte anses vara en tillgång. Detta beror inte på att en tillgång definieras som tillgång beroende på hur den uppstått, utan snarare hur Financial Accouting Standards Board (FASB) och International Accounting Standards Committee (IASC) definierar begreppet tillgång. Vid förvärv av en extern tillgång finns det tydliga tecken på att en tillgång uppstått på grund av en händelse eftersom det skett en transaktion mellan två parter vilket underlättar identifieringen samt värderingen av tillgången. Eftersom en internt upparbetad immateriell tillgång tillkommit internt inom organisationen finns inte samma typ av bevis på att företaget erhållit en tillgång. Det beror på att den uppstått internt genom FoU, vilket utgör ett problem för verksamheten. Utöver detta är det svårt att bedöma framtida ekonomiska fördelar som en internt upparbetad immateriell tillgång möjligen kan bidra med (Mohd, 2003).
Identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar är något som blir allt mer vanligt för företag att arbeta med (Mrša, 2018). Till skillnad från materiella tillgångar som förlorar värde med tiden går det att argumentera för att internt upparbetade immateriella tillgångar som bland annat kan bestå av intellektuellt kapital, istället bidrar med ökade värden för verksamheten. Trots detta är även identifieringen och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar fortfarande ett olöst problem (Engström et al., 2003; Farok, 2001; Lieberman, 2014; Mrša, 2018). Det är något som kan leda till att verksamheter inte redovisar internt upparbetade immateriella tillgångar i företagets balansräkning (Padrtová, 2013). I en studie av Padrtová (2013) på tjeckiska universitet som aktivt arbetar med FoU, redovisar få av
7
dessa universitets internt upparbetade immateriella tillgångar i balansräkningen. När det kommer till värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar är utgångspunkten ofta en uppfattning av vad tillgången kan vara värd (Mrša, 2018). I sin tur leder det till att det inte finns endast ett sätt att korrekt värdera dessa typer av tillgångar. Ett försök för att skapa en standardiserad värderingsmetod är genom att värdera tillgången till verkligt värde enligt IFRS 13 (FAR, 2018). Trots detta är det mer problematiskt att värdera en immateriell tillgång som uppstått internt inom företaget respektive en liknande tillgång som förvärvats externt (Mindermann och Brosel, 2009; McSwain et al., 2008).
Större del av problematiken vid värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar handlar om svårigheter att koppla tillgångens kostnader till framtida intäkter (Austin, 2007). Detta är en förklaring till varför många företag väljer att bortse internt upparbetade immateriella tillgångar från företagets balansräkning (Lim, Macias och Moeller, 2019). I en studie av Peters och Taylor (2017) kommer forskarna fram till att endast 19% av företags immateriella tillgångar är förvärvade externa och därmed redovisas i balansräkningen. Detta innebär att majoriteten av företags immateriella tillgångar består av internt upparbetade och trots detta inte redovisas. Anledning till detta är enligt Mindermann och Brosel (2009) att det inte finns rådande marknadspriser att jämföra med eftersom en internt upparbetade immateriella tillgång är specifik och unik för det enskilda företaget.
2.1.2 Forskning och utveckling
Forskning och utveckling, ofta förkortat FoU, är ett begrepp som används mest inom näringslivet och är för verksamheter som i tillverkningsprocessen bär med sig utveckling och ackumulering av värdefull kunskap (Audretsch och Feldman, 1996). Forskning syftar till störst del att samla in nya kunskaper och utnyttja dessa i nya användningsområden (Audretsch och Feldman, 1996; Berkowitz, 2008; Coe och Helpman, 1995; Kim et al., 2014). Utveckling innebär att forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer används för att sedan ta fram nya produkter som definieras som internt upparbetade immateriella tillgångar. Audretsch och Feldman (1996) skriver att det även kan leda till att nya processer och system förbättras. Investeringar i FoU kan även vara en avgörande faktor för ett företags långsiktiga tillväxt (Oliveira och Fortunato, 2017). Tidigare studier tyder på att FoU som utförs gemensamt med andra företag gynnar företaget mer än när företag använder FoU som konkurrenskraft (Kamien, Muller och Zang, 1992). Detta beror på att det uppstår ett typ av överskott från FoU-arbeten som på engelska kallas för R&D spillover. Överskottet innebär att forsknings- och utvecklingsarbeten bidrar med mer kunskap än vad som ursprungligen beräknats (Audretsch och Feldman, 1996). Överskottet är något som sedan övriga företag kan dra nytta av och oftast består detta av teknologiska framsteg. Det finns många faktorer som spelar stor roll för att organisationer ska kunna växa enligt Coe och Helpman (1995). Tidigare har teknologiska framsteg tolkats som externa faktorer företag måste anpassa sig till, vilket är något som idag ser annorlunda ut. Forskning visar att teknologiska framsteg inom organisationer har sitt ursprung i kunskap som verksamheten besitter på grund av FoU (Audretsch och Feldman, 1996; Oliveira och Fortunato, 2017).
8
Vid hantering av internt upparbetade immateriella tillgångar som uppstått som resultat av ett FoU-arbete måste företagen ta hänsyn till internationella standarder, i detta fall IAS 38 immateriella tillgångar (1274/2008/EG). Enligt IAS 38 måste FoU arbeten delas upp i en forskningsfas samt en utvecklingsfas. En immateriell tillgång som uppstår under forskningsfasen eller på grund av forskning får inte tas upp som tillgång i företagets balansräkning. Kostnader som uppstår som resultat av detta ska därmed kostnadsföras under perioden kostnaden uppstår. Detta beror på att en verksamhet inte kan bevisa att en tillgång existerar under forskningsfasen, även om organisationen beräknat att det kommer finnas en tillgång i framtiden som sannolikt kommer bidra med ekonomiska fördelar. Exempel på vad en forskningsverksamhet kan arbeta med är framtagning av kunskap, sökande efter nya produkter, tjänster eller system.
Utvecklingsfasen skiljer sig från forskningsfasen vid interna projekt enligt IAS 38 immateriella tillgångar (1274/2008/EG). Om en tillgång är direkt hänförlig till utvecklingsfasen eller har uppstått som resultat av utveckling ska denna redovisas i företagets balansräkning om följande krav uppfylls:
• Företaget måste besitta den teknologi och resurser som krävs för att möjligen kunna färdigställa tillgången som har i syfte att användas av företaget eller säljas.
• Utöver att det är möjligt att färdigställa tillgången har företaget dessutom som avsikt att färdigställa den för att utnyttjas eller säljas.
• Verksamheten har förutsättningar att använda eller sälja den immateriella tillgången. • Företaget kan bevisa att den internt upparbetade immateriella tillgången i framtiden
kommer med sannolika själ bidra företaget med ekonomiska fördelar. Detta görs bland annat genom att visa marknader som tyder på att det finns en efterfrågan på produkten eller tjänsten. Om tillgången har i syfte att utnyttjas av företaget måste verksamheten beskriva tillgångens användbarhet.
• Företaget måste även på ett trovärdigt sätt beräkna och redovisa relevanta utgifter som hänförs till utvecklingsfasen.
2.2 Regelverk
International Accounting Standards Board (IASB), tidigare International Accounting Standards Commitee (IASC) har som huvudsyfte att formulera internationella redovisningsstandarder för att öka transparens, möjliggöra jämförelser mellan länders olika finansiella rapporter samt öka den generella kvalitén på bolags redovisning (Wahlen et al., 2000). IASC är ansvariga för de internationella redovisningsstandarder som kallas för IFRS. IFRS används runt om i hela världen men är som störst inom EU och används därmed i stor utsträckning i Sverige (Murphy, 2014). Även Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) som grundades 1923 har kommit ut med olika regelverk för att underlätta redovisningen inom svenska bolag (FAR, 2020).
2.2.1 IAS 38 immateriella tillgångar
IAS 38 är en standard rörande immateriella tillgångar (FAR, 1274/2008/EG). Standarden har i syfte att redogöra hur immateriella tillgångar ska bearbetas i finansiella rapporter. IAS 38 beskriver när och hur immateriella tillgångar ska redovisas i balansräkningen. Denna standard
9
tillämpas däremot inte på immateriella tillgångar som är hänförliga till andra standarder. Enligt IAS 38 ska internt upparbetade immateriella tillgångar delas upp i en forskningsfas och en utvecklingsfas.
2.2.2 K3
K3 är en tillämpbar redovisningsstandard som berör årsredovisningen och koncernredovisningen för aktiebolag (BFN, 2019). Vid hantering av immateriella tillgångar förekommer frågan om huruvida tillgången ska redovisas i balansräkningen eller kostnadsföras. Enligt BFNAR 2012:1 ska internt upparbetade varumärken, etablering av verksamheter, utbildning, reklam, omorganisering inom verksamheten och internt upparbetade goodwill alltid redovisas som kostnad i företagets resultaträkning. Företag som tillämpar K3 har två alternativa redovisningsprinciper att välja mellan när det kommer till redovisningen av internt upparbetade immateriella tillgångar vilket är något som skiljer sig från IAS 38 (BFNAR 2012:1). Dessa principer är kostnadsföringsmodellen och aktiveringsmodellen. Valet är fritt för företagen att välja men det måste ske konsekvent och gäller därmed för alla internt upparbetade immateriella tillgångar.
Kostnadsföringsmodellen enligt BFNAR 2012:1 innebär att alla utgifter som är hänförliga till en internt upparbetad immateriell tillgång ska redovisas som en kostnad under samma period som den uppstår. Att välja aktiveringsmodellen innebär för verksamheten att utgifter som uppkommer under forskningsfasen ska kostnadsföras under perioden som kostnaden uppstår (BFNAR 2012:1). Utgifter som uppstår under utvecklingsfasen ska istället aktiveras och tas upp som tillgång i företagets balansräkning.
2.2.3 IFRS 13 verkligt värde
IFRS 13 verkligt värde är en internationell redovisningsstandard som syftar till att redogöra för definitionen av verkligt värde, uppställa ramverk för värdering till verkligt värde samt krav på upplysningar kring verkligt värde (FAR, 1255/2012/EU). Värdering till verkligt värde går ut på att analysera en marknad för att fastställa ett lämpligt värde på en tillgång eller skuld. Oavsett om det finns tillgängliga marknadstransaktioner eller annan marknadsinformation är utgångspunkten för värdering till verkligt värde att uppskatta ett värde vid en viss tidpunkt mellan två aktörer.
2.3 Digitalisering
”Recent advances in technology, the new digital economy and the digitalization of industries have inspired countless new methods of scientific research, social interaction, business intelligence and data analytics.”
(Lugmayr, Stockleben, Scheib, och Mailaparampil 2017, s.198) Idag blir det allt mer vanligt att digitaliseringen får en stor påverkan på företag inom redovisnings- och revisionsbranschen (Kairos Future, 2016; Locke et al., 2018). Till stor del handlar detta om att byta ut finansiella rapporter från papper till digitala hjälpmedel. Denna typ
10
av rapportering görs externt vilket innebär att informationen rapporterna innehåller är till för intressenter, exempelvis investerare (Sánchez, Domínguez och Álvarez, 2011). Informationen som rapporteras ska vara tillräckligt transparent och ska kunna ligga till grund för beslutsfattande hos externa intressenter. När det kommer till detta är det även viktigt att skilja på begreppen digital rapportering och elektronisk rapportering (Locke et al., 2018). Elektronisk rapportering syftar till all typ av rapportering som sker via nätet, medan digital rapportering gör det möjligt att översätta data som möjliggör igenkänning och automatisering av finansiell information. Att känna igen och analysera digital information skriver Pearson och Singleton (2008) är någonting som redovisningsbranschen kommer att ha nytta av i framtiden. IFRS är en stor drivande faktor när det kommer till digitaliseringen av redovisnings- och revisionsbranschen. Detta på grund av det ständiga arbetet med att standardisera redovisningen på en internationell nivå, vilket har lett till att fler länder över hela världen tillämpar internationella redovisningsstandarder (Cheung, Evans och Wright, 2008).
Digital ekonomi karakteriseras som ekonomiska aktiviteter där huvudsyftet är att hantera data på en digital nivå (Mizintsevaa och Gerbina, 2018). Detta ska sedan användas för att hantera och analysera stora volymer av information, vilket jämfört med traditionell ekonomistyrning är mer effektivt. I sin tur öppnar det upp för begreppet digitala arkivsystem (eng. digital preservation) som har i syfte att bevara digitala hjälpmedel, för att i framtiden alltid ha nytta av stora mängder information (Boté, Fernandez-Feijoo och Ruiz, 2013). Denna typ av effektivisering skriver Kairos Future (2016) förbättrar ett företags produktion, teknologi, försäljning och hantering av varulager. För att detta ska vara möjligt krävs det att företaget följer med inom teknologiska framsteg för att kunna skydda och bevara stora mängder av digitala data (Boté et al., 2013). Effektiviseringen skriver även Mizintsevaa och Gerbina (2018) har lett till en ny trend inom redovisnings- och revisionsbranschen. Det beror på att digitaliseringen ökar informationsspridningen i de finansiella rapporterna, både ur ett teknologiskt perspektiv och ur ett kunskapsstyrningsperspektiv (Sánchez et al., 2011), vilket Kairos Future (2016) även menar har resulterat i att tillgängligheten till information och kunskap blivit av allt mer värde för företag.
2.3.1 Digital information i realtid
”As big data analysis becomes the next frontier for advancement of knowledge, innovation, and enhanced decisionmaking process, the significance of its impact on society as a whole should not be underestimated.”
(Tian och Liu, 2016, s.170)
Som resultat av big datas framsteg har forskning inom ämnet bidragit med enorm framgång rörande hantering av data, information, kunskap och intelligens internt inom företag. Dessa kunskapscentrerade perspektiv lägger även stor vikt vid samlingen av olika immateriella resurser som har i syfte att bidra med konkurrenskraftiga fördelar till företag (Tian och Liu, 2017). Farah (2016) skriver dessutom att det finns mycket som tyder på att big data är en stor
11
bidragande faktor till framgången av beslutsfattande, kunskap och fram för allt, innovation inom företagen, detta som ett resultat av digitaliseringen.
Information samlas in automatiskt varje dag från olika typer av plattformar (Farah, 2016). Anledningen till att företag väljer att lagra stora mängder data kan bero på ett antal olika faktorer. En stor del av lagring av data har att göra med att företag vill bevara information för att utnyttja vid ett senare tillfälle (Boté et al., 2013). Numera finns det även ett annat viktigt incitament till att lagra och hantera data, vilket är att bryta ut väsentliga data ur den stora massan för att gynna företaget (Farah, 2016). Detta är något som länge varit möjligt, men organisationer utnyttjar det mer idag på grund av de teknologiska framsteg som lett till mer avancerade datorer. I och med detta har även big data uppstått som en bidragande innovation som i sin tur skapat helt nya marknader rörande teknologi och kunskapshantering (Lugmayr et al., 2017). Big datas användande har även påverkat och kommer fortsätta påverka företags FoU-arbeten men till vilken grad är oklart (Blackburn, Alexander, Legan och Klabjan, 2017). Det som är konstaterat däremot är att FoU-arbeten kommer se annorlunda ut samt att projekt kommer hanteras på en ny nivå på grund av big data.
Enligt en rapport från 2011, McKinsey Global Institute, big data: The Next Frontier for Innovation, Competition, and Productivity, är möjligheterna att utnyttja big data extra stora inom komplexa affärsmiljöer, som till exempel inom läkemedelsindustrin, där data genereras från flera olika källor. Dels i själva forsknings- och utvecklingsprocessen, dels ute hos återförsäljare, patienter och vårdgivare. Det beror på att ett mer effektivt användande av data skulle i detta fall kunna hjälpa läkemedelsbolagen att bättre identifiera nya potentiella läkemedelskandidater och dessutom nå marknaden både billigare och snabbare (Gobble, 2013). Dock skriver Gobble (2013) att läkemedelsbolag är försiktiga när det gäller större investeringar i big data-analyser, vilket kan grunda sig i att relativt få på marknaden använder sig av det, och därmed blir det också svårt att bevisa värdet i användandet. Däremot tror analytiker att användandet av big data kommer bidra starkt till bolagenss forskning och utveckling om de vågar använda sig av det. Manyika et al. (2011) förklarar möjligheterna för läkemedelsbranschen om användandet av big data-strategier i beslutsfattandet ökar. Dessa möjligheter är att innovationskraften optimeras och att forskningseffektiviteten förbättras, samt skapandet av nya effektiva verktyg för läkare, konsumenter, försäkringsgivare och tillsynsmyndigheter.
2.3.2 Digitala beslutsprocesser
Förändringar inom det teknologiska området: internet, artificiell intelligens och big data sker snabbt och har resulterat i att helt nya organisationer bildats medan andra försvunnit helt eller förändrats (Zantvoort, 2017). Michela, Cristiano och Suresh (2017) skriver att teknologiska framsteg även kommit att påverka hur beslut fattas inom organisationer, vilket har lett till att organisationer även tvingats implementera de produkter, processer och system som krävs för att förbli konkurrenskraftiga. Vidare menar författarna att ett företags förhållande till digitaliseringen kommer innebära en förbättring av det kritiska tänkandet och för beslutsfattandet i organisationer. På grund av den snabba framväxten av digitalisering i samhället har formuleringar av nya affärsmodeller, beslutsmodeller och simuleringsmodeller
12
bildats (Michela, Cristiano och Suresh, 2017). Wu, Zhu, Wu och Ding (2014) skriver att denna utveckling beror på att de traditionella modeller som finns idag är oförmögna att hantera den komplexa data som det bredare användandet av digitaliseringen medför. En anledning till detta är att det för närvarande inte finns en uttalad modell som stöttar beslutsfattning med användning av större och komplexare mängder av data (Wu et al., 2014). Även Brunsson och Brunsson (2014) skriver att beslutsfattandet är en central del i en organisation, vilket beror på att det bestämmer riktningen och vad organisationen ska ägna sig åt. Det är en vanlig uppfattning när ett företag behöver digitaliseras, att det innebär att företaget behöver investera i nya IT-system, vilket är felaktigt. För att kunna använda IT-system som en konkurrensfördel krävs det även att ett företags affärsmodell digitaliseras och utvecklas.
Resultatet av den ökande tillgängligheten av information är att behovet av ett mer utvecklat informationssystem vuxit fram (Brunsson och Brunsson, 2014). Det skriver Özdemir och Elitas (2015) beror på att det skulle underlätta för ett företags beslutsfattande. Den utvecklingen som sker på grund av digitaliseringen leder till att affärsmodeller ändras från grunden, vilket medför att företag måste genomgå förändringar för att följa med i utvecklingen när samhället digitaliseras och automatiseras (Wahlberg, 2016). Teece (2010) skriver att det huvudsakliga syftet med en affärsmodell är att den ska visa hur ett företag genererar värde genom olika aktiviteter och processer. Bible et al. (2005) belyser även att digitala tillvägagångssätt gör det möjligt med en högre kvalitet på beslutsunderlag. Det beror på att informationen då hanteras av säkra system och att mänskliga beräkningsfel på det sättet undviks. Ryan (2013) skriver att många företag även digitaliserat en del av analys- och beslutsprocessen men däremot anses processerna fortfarande inte kunna digitaliseras fullt ut. Detta beror på att förmågan att värdera informationens trovärdighet anses försvagas, vilket Iveroth et al. (2018) skriver beror på att användaren många gånger inte är medveten om var systemet hämtar data och på det viset minskar den mänskliga faktorn vid beslutfattande. Denna problematik medför även en ovisshet om hur information kan komma att påverka beslutsfattande och styrningen av organisationer i framtiden.
13
3. Metod
________________________________________________________________
3.1 Val av metod
Studies syfte är att redogöra hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling. För att en djupare förståelse ska uppnås har en kvalitativ ansats tillämpats där fokus vid insamling och analys ligger på ord och dess mening, snarare än analysering av siffror (Golafshani, 2003; Silverman, 2001). Då denna studie ämnar komma i personlig kontakt med människor inom redovisnings- och revisionsbranschen, samt att studien utgår från intervjufrågor som studeras på ett strukturerat sätt, blir valet att använda en kvalitativ ansats lämpligt (Eriksson och Kovalainen, 2008). Valet av en kvalitativ metod motiveras ytterligare då detta är att föredra vid empiriska bidrag (Jacobsen, 2002). Det blir lämpligt för denna studie då tidigare forskning inom digitaliseringens påverkan på redovisnings- och revisionsbranschen är relativt omfattande, men däremot inte direkt kopplad till internt upparbetade immateriella tillgångar. Detta leder till att denna undersökning har möjligheten att bidra till att fylla ut forskningsgapet med ett empiriskt bidrag.
Den vetenskapliga utgångspunkten för denna undersökning är hermeneutiken, vilket innebär att studien lägger stor vikt på tolkning av texter och ord samt att försöka förstå dessa på ett djupgående plan (Prasad, 2002; Rennie, 2000). Detta tar sig i uttryck då denna studie grundar sig i intervjuer och tolkningen av respondenternas egna reflektioner.
3.2 Forskningsdesign
Den kvalitativa metoden innebär att en stor del av informationen som ska bidra till studiens resultat grundar sig i studiens empiri, i form av intervjuer, vilket utgör undersökningens primärdata (Golafshani, 2003). Studien har en abduktiv ansats vilket innebär att studien är en blandning av induktion och deduktion (Blaikie, 2004; Charmaz, 2006). Detta på grund av att studien ständigt växlar mellan den teoretiska referensramen och empirin. Under arbetet med denna studie har det fyllts på med information av betydelse från intervjuerna, vilket har resulterat i att den teoretiska referensramen både har fyllts på och omarbetats. På grund av detta har även mindre förändringar behövts göras under studiens gång i intervjuguiden för att den ska stämma överens med eventuella tillägg i teorin. Eftersom arbetsprocessen i denna studie utformats på detta sätt skriver Dubois och Gadde (2002) att det även innebär för studien att ett abduktivt tänkande tillämpats.
I denna studie har det valts att genomföra intervjuer för insamlandet av data. En kvalitativ studie med intervjuer är betydligt mindre strukturerad än en kvantitativ metod (Bryman och Bell, 2015). Detta innebär att studiens fokus har lagts på respondentens egna uppfattningar och dennes sätt att se på ämnet. I studiens intervjuer var det dessutom önskvärt att låta intervjun röra sig i olika riktningar, för att göra det möjligt att få fram kunskap om vad den intervjuade tycker är viktigt och relevant (Bryman och Bell, 2015). Detta är även anledning till att semistrukturerade intervjuer valts att använda sig av i denna studie. För att lyckas besvara studiens syfte har dessutom följdfrågor ställts under intervjuerna, vilket resulterar i att
14
intervjuerna kan skilja sig från varandra trots att en intervjuguide har upprättats (Kvale och Brinkmann, 2009). I och med detta kan även intervjuernas fokus ändras utifrån vilken riktning intervjupersonernas svar går om viktiga frågor dyker upp (Bryman och Bell, 2015).
Under intervjuerna har fokus legat på vad den enskilda respondenten tycker och tänker, det har varit av intresse att undersöka hur respondenten uppfattar en situation. Studien hade ursprungligen som utgångspunkt att satsa på besöksintervjuer. Detta hade bidragit positivt till studiens trovärdighet (Jacobsen, 2002). Det beror på att det hade gett forskarna för denna studie, möjligheten att se intervjupersonens kroppsspråk samt minspel och gester, för att läsa av reaktioner på frågorna som ställts (Kothari, 2004). Detta är något som olyckligtvis ändrades vilket delvis berodde Covid-19 och pandemins påverkan på företagens tid och resurser.
Eftersom det inte var möjligt att utföra intervjuer i fysisk kontakt med respondenterna har intervjuerna istället genomförts med kommunikationsverktyget Skype. Detta har givit möjligheten att fortfarande se intervjupersonens kroppsspråk för att läsa av reaktioner på frågorna som ställts. Trots att detta inte var studiens förstahandsval finns det även fördelar med att utföra en intervju över telefon eller andra digitala hjälpmedel. Detta på grund av att vid direkta intervjuer kan respondentens svar bli annorlunda på grund av att respondenten påverkas av olika faktorer hos intervjuaren (Bryman, 2016).
För att ha tillgång till analysmaterial har valet att spela in intervjuerna gjorts. Detta för att säkerställa att ingen information från respondenterna förloras. Det är något som även Repstad (2007) skriver ökar studiens trovärdighet. Utöver att intervjuerna spelats in har det även genomförts en transkribering av samtliga inspelningar för att ytterligare vara säker på att all väsentlig information har tolkats korrekt och kommit till användning för undersökningen. Denna transkribering har båda skribenterna varit delaktiga i för att inga feltolkningar ska ske. Transkriberingen har sedan kodats för att på en djupare nivå förstå betydelsen av intervjuinformationen (Higginbottom och Liamputtong, 2015). Kodningen har inneburit för studien att enskilda ord, fraser eller hela meningar har kunnat tolkats på ett mer kvalitativt sätt för att förstå mellan raderna och upptäcka eventuella metaforer. Denna kodning finns under Bilaga 1. Intervjutranskribering där följande teoretiska begrepp har blivit tilldelade en enskild färg; internt upparbetade immateriella tillgångar/FoU(generellt), identifiering, FoU-värdering, redovisningsstandard/regelverk, digitalisering, digitalisering- FoU, digitalisering - big data och generella affärsmodeller
3.2.1 Val av respondenter
Grundtanken med denna studie var att tillämpa ett målstyrt urval av respondenter. Det innebär att respondenterna har utsetts genom ett strategiskt tillvägagångsätt, vilket Bryman och Bell (2015) skriver ökar sannolikheten för att respondenterna ska kunna ge välinformerade svar på forskningsfrågan. Detta har inneburit för studien att respondenterna valts på grund av deras förståelse och kunskap inom ämnet, vilket har lett till att respondenterna har beslutats att bestå av ekonomer som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen, där vissa även arbetar aktivt med FoU. För studien har det inneburit att respondenterna kunnat tillföra relevant information och teoretisk utfyllnad till studiens resultat.
15
Anledningen till att urvalet av respondenter för denna studie valts att riktats till personer inom redovisnings- och revisionsbranschen beror på att en stor del av frågorna rörande hanteringen och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar, och FoU är kopplade till lagstiftning och internationella standarder. Av denna anledning inriktades intervjuerna på personer som arbetar inom ekonomyrket och därmed har stor kunskap inom ämnet, vilket gör det möjligt att respondenterna kan bidra med relevanta reflektioner. Studien består av fyra intervjuer utspridda på olika företag. Dessa företag är ABB, KPMG, Kinnarps, Science Fiction bokhandeln, en extern forskare, samt en brand manager som begärt att vara anonym. Alla dessa företag bedriver inte en FoU-verksamhet, vilket hade varit att föredra. Detta beror på branschens brist på tid och resurser under rådande omständigheter. Däremot anser denna studie att genom att intervjua ekonomer som arbetar eller har arbetat med FoU samt revisorer får denna studie bred kunskap inom ämnet. Nedan redogörs en kort presentation av respondenterna och deras arbetspositioner samt tidigare yrkeserfarenheter:
Lars Kjellström - KPMG
Lars Kjellström är sedan 1980 auktoriserad revisor och arbetar för nuvarande på KPMG. Kjellströms huvudsakliga arbetsuppgifter är revision, konsultation och diskussioner med klienter.
Peter Lindqvist - Science Fiction Bokhandeln
Peter Lindqvist är ekonomichef för Science Fiction Bokhandeln. Lindqvist sitter på kontoret i Stockholm men företaget befinner sig även i Malmö och Göteborg samt att mycket av affärerna sker via webbutiken. Företaget implementerar för tillfälligt ett helt nytt digitalt system. Lindqvist har tidigare arbetat som ekonomikonsult och varit aktiv i många företag.
Lars-Gunnar Aufrecht - ABB
Lars-Gunnar Aufrecht har arbetat inom olika ekonomifunktioner inom svenska ABB koncernen i över 30 år och har sin grund i mekanisk konstruktör. Aufrecht har arbetat som controller samt inom export och svenska marknaden. Aufrecht har arbetat mycket med finansiella frågor, bankrelation men inte varit en del av redovisningsavdelningen.
Nicklas Magnusson – Kinnarps
Nicklas Magnusson är från början utbildad gymnasieingenjör och har därefter läst ekonomi i Linköping, tog examen år 1995. Idag är Magnusson CFO på företaget Kinnarps och har arbetat inom tillverkningsindustrin i alla år. Magnusson är från början utbildad gymnasieingenjör och har därefter läst ekonomi i Linköping, blev färdig år 1995. Mellan år 2011 och 2017 var Nicklas Magnusson CFO på företaget Fläktwood, där han också arbetade en del med aktivering av utvecklingskostnader.
Anonym – Extern forskare
Respondenten är extern forskare, anställd på Linköpings universitet med tidigare uppdrag åt bland annat Lennova och ABB. Respondenten bedriver i dagsläget forskning om företagets satsningar på högteknologiska innovationer för automation och robotisering.
16 Anonym-Brand Manager
Respondenten arbetar sedan två och ett halvt år tillbaka som brand manager hos ett skönhetsbolag. Respondentens arbetsuppgifter är att agera som en mellanhand mellan huvudkontoret och Sverige för att bidra företaget med marknadsföringsmaterial. Andra arbetsuppgifter är att följa upp marknaden och assistera försäljare för att se till att säljarna har de resurser som krävs för att sälja produkterna vidare.
3.3 Litteraturgenomgång
3.3.1 Val av litteraturDenna studie inleddes med en omfattande litteraturgenomgång med syftet att få en mer djupgående kunskap inom ämnet internt upparbetade immateriella tillgångar och digitaliseringen av redovisnings- och revisionsbranschen. Även Bryman och Bell (2015) skriver att en litteraturgenomgång är viktigt för att ta reda på vilka kunskaper det redan existerar inom ett område. Detta bidrog även till att formulera lämpliga nyckelord som användes för ytterligare litteratursökning samt formuleringen av studiens intervjufrågor. En litteraturgenomgång hjälper dessutom till med att bilda en uppfattning om vilka begrepp och teorier som är relevanta, vilka tidigare strategier som har använts samt om det finns motsägande eller inkonsekventa resultat (Bryman och Bell, 2015).
Denna studies teoretiska referensram grundar sig i vetenskapliga artiklar, böcker och lagtext. Vid insamlandet av de vetenskapliga artiklarna användes till stor del databaserna ABI/INFORM Global och Google Scholar, vilket är tillgängligt på Mälardalens högskolas bibliotek. Utöver detta användes även ABS listan för at försöka hitta högt rankade tidskrifter. De böcker som använts var tillgängliga på högskolans bibliotek antigen som digitala eller fysiska kopior. Vid sökandet av relevanta vetenskapliga artiklar har olika sökord använts. Dessa bestod av, digitalization, intangible assets, internally generated intangible assets, identification, valuation, research and development, IFRS, big data och digital decision-making. Eftersom denna studie försöker förklara något som både är relativt outforskat och under ständig förändring har det använts nya källor i största möjliga utsträckning, men det förekommer även vissa äldre artiklar som anses vara av lika stor betydelse för studien. Digitaliseringen och det ökande användandet av internt upparbetade immateriella tillgångar har ökat under de senaste årtiondena (Kairos Future, 2016), vilket har inneburit för studien att de vetenskapliga artiklarna och böckerna som använts är framarbetade under denna period. Vidare har det valts att använda vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed. Det innebär att artiklarna är granskade och publicerade, vilket Bryman och Bell (2017) menar bidrar till en högre trovärdighet.
3.3.2 Källkritik
Denna studie består av många källor hämtade från olika ställen. För att undersökningen och fram för allt resultatet av denna studie ska vara trovärdig har det varit viktigt att vara källkritisk under tidens gång. Detta innebär att ett stort fokus har lagts på att använda vetenskapliga artiklar istället för andra typer av källor. Utöver detta har valets gjort att leta i relevanta tidskrifter vilket
17
i detta fall berör redovisning och revision, exempelvis Journal of Accounting, Auditing & Finance. Även andra tidskrifter har använts, exempelvis managementtidskrifter vilket kan påverka pålitligheten av studien. Detta är däremot något som inte anses vara allt för problematiskt då även dessa artiklar berör ämnet som studien har i syfte att undersöka.
3.4 Operationalisering
För att besvara studiens syfte är det lämpligt att göra abstrakta begrepp mer konkreta och mätbara genom en operationalisering (Jacobsen, 2002). Detta går att göra genom att definiera tydliga frågor för studiens intervjuer. För att ha användning av studiens teoretiska referensram är det viktigt att koppla teorin med empirin genom operationalisering vilket redovisas under Bilaga 3. Operationalisering. Detta genomförs för att skapa ett samband mellan lämplig teori och intervjufrågorna som ställs till respondenterna. Det möjliggör en empirisk mätning av teorin som har tagits upp i tidigare avsnitt.
Eftersom syftet med denna undersökning är att undersöka hur digitaliseringen inom redovisnings- och revisionsbranschen påverkar identifieringen och värderingen av internt upparbetade tillgångar som uppstått på grund av forskning och utveckling, är det svårt att definiera ett tydligt och korrekt svar. Detta på grund av att studien syftar till en typ av utveckling av digitaliseringen i framtiden och ekonomers reflektioner kring detta. Det leder till att begrepp som är relevanta till ämnet operationaliseras på ett sätt som kopplar begreppen till studiens intervjufrågor för att lättare komma fram till ett svar för studiens syfte (Jacobsen, 2002). För att ytterligare konkretisera abstrakta begrepp har intervjuerna färgkodats för att lättare förstå vilken information som hör till vilket teoretiskt begrepp, vilket redovisas under Bilaga 1. Intervjutranskribering. Genom att göra detta är det lättare att sammanställa informationen från respektive respondent samt analysera viktiga data och koppla detta till tidigare teori för att uppnå ett väsentligt resultat. Koderna som har använts är internt upparbetade immateriella tillgångar/FoU(generellt), FoU-identifiering, FoU-värdering, redovisningsstandard/regelverk, digitalisering, digitalisering- FoU, digitalisering - big data och generella affärsmodeller. Dessa har sedan behandlats på liknande sätt i empiriavsnittet där viktig information från respondenterna redovisats under rubriker kopplade till koderna. Eftersom vissa av dessa begrepp anses vara relativt oklara blir operationalisering av begreppen ett måste. Digitalisering är ett ytterligare begrepp som kan innebära väldigt mycket. Begreppet bryts därför ner för att undersöka hur digitaliseringen har påverkat redovisnings- och revisionsbranschen generellt, samt att respondenterna fått reflektera själva över vad begreppet betyder för dem. Detta för att kartlägga exakt vilket syfte begreppet har för denna studie. Digitalisering ur ett teoretiskt perspektiv innebär till stor del att byta ut manuella processer till mer automatiska, samt att digitala system används i större utsträckning (Kairos Future, 2016; Locke et al., 2018). Därefter undersöks det hur begreppet digitalisering fungerar när det kopplas till identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar, vilket i sig är ett komplext begrepp. Identifieringen av internt upparbetade immateriella tillgångar handlar om att fastställa att det finns en tillgång av ekonomiskt värde Jenkins och Upton, 2001). Detta är inte alltid enkelt då det inte finns bevis på att det uppstått en tillgång, vilket beror på att det inte skett en tydlig
18
transaktion mellan en extern part. Värderingsfrågan kan beskrivas som relativt subjektiv då värderingen ofta utgår från en uppfattning av vad tillgången möjligtvis är värd (Mrša, 2018). Utöver identifiering och värderingsfrågan handlar internt upparbetade immateriella tillgångar om kostnadsföring och aktivering. Dessa begrepp är starkt kopplade till FoU. Begreppet FoU kan brytas ner till en forskningsfas och en utvecklingsfas (1274/2008/EG). Dessa faser skiljer sig betydligt vid då kostnader under forskningsfasen kostnadsförs direkt medan kostnader under utvecklingsfasen aktiveras och hanteras som en tillgång i balansräkningen. Begreppet generella affärsmodeller kan också vara relativt svårtolkat. Detta begrepp har delats upp till beslutsmodeller, big data och branschstatistik som är starkt förekommande under respektive intervju. Dessa begrepp redogörs för i tabellen nedan, Tabell 1. Operationalisering.
Tabell 1. Operationalisering
Begrepp Mindre begrepp
Digitalisering
Redovisnings- och revisionsbranschen Digitala system
Automatisering
Forskning och utveckling Forskningsfas Utvecklingsfas
Internt upparbetade immateriella tillgångar Identifiering Värdering Aktivering Kostnadsföring Generella affärsmodeller Beslutsmodeller Branschstatistik Big data
3.5 Kvalitetskriterier
Kvalitativ forskning har fått en del kritik som i stor utsträckning beror på att kvalitativa studier och studiens resultat kan vara för subjektiva (Bryman och Bell, 2015). Detta beror till viss del på att forskarna från studiens början har en förutfattad idé om vilken typ av information som är av intresse vilket kan leda till att studien bortser från annan väsentlig information, men fram för allt beror det på att resultatet från intervjuerna kan ha tolkats på ett felaktigt sätt. Detta är något som däremot inte anses vara problematiskt då intervjuerna grundar sig i respondenternas egna reflektioner som baseras på respondenternas yrkeserfarenhet. Detta innebär att studien efterfrågar subjektiv information från respondenterna. Utöver detta går det att argumentera för att kvalitativa studier är svåra eller näst intill omöjliga att replikera helt och hållet. I och med kritiken till kvalitativa studier är det viktigt att nämna begreppen reliabilitet och validitet (Bryman och Bell, 2015).
19 3.5.1 Reliabilitet
För att studien ska visa en rättvisande bild och anses vara tillförlitlig är det viktigt med reliabilitet (Bryman och Bell, 2015). Detta innebär att studien ska kunna göras om och med stor sannolikhet visa samma resultat. Denna studie har därmed fokuserat på att hantera data utan feltolkningar, vilket gjorts genom att spela in intervjuerna. Utöver detta har undersökningen sett till att informationen som används har behandlats under rätt koder vilket har uppnåtts genom att båda författare deltagit under intervjuerna samt vid transkribering och kodning. Trots att detta begrepp till stor del är kopplat till kvantitativa studier som utgår från analyser av siffror anses även reliabilitet vara väsentligt för denna kvalitativa undersökning (Golafshani, 2003). Genom att spela in, transkribera och koda intervjuerna ökar reliabiliteten och gör det mer sannolikt att senare studier får samma resultat om de utförs på samma vis trots kritiken rörande replikerbarhet vid kvalitativa undersökningar (Higginbottom och Liamputtong, 2015). Även kodning kan innebära en risk för subjektivitet. Detta har hanterats då inspiration för kodning tagits från tidigare studier som hanterat dessa koder på liknande sätt.
Kvalitativa undersökningar har ett rykte att sakna transparens (Bryman och Bell, 2015). Detta för att det ibland är svårt att konkretisera forskningsproblemet och därmed kan läsare ha svårt att följa exakt hur studien har gått tillväga. Genom att redogöra tillvägagångsättet vid fram för allt intervjuerna samt en operationalisering för att konkretisera forskningsfrågorna anser denna studie att läsaren får den information som krävs för att kunna upprätta liknande studier. Utöver detta har samtliga intervjuer spelats in och transkriberats. Detta innebär att all information som tagits från intervjuerna finn synlig i uppsatsen för att ytterligare öka transparensen av studien (Repstad, 2007). Transkriberingen av intervjuerna har dessutom kodats för att säkerställa att informationen som getts går att användas på ett relevant sätt för studiens syfte (Higginbottom och Liamputtong, 2015). Detta innebär att kodningen bidragit till att dela in informationen under relevanta rubriker samt upptäcka vissa underförstådda meningar samt metaforer som kan ha tagits i uttryck under intervjuerna.
3.5.2 Validitet
För att öka pålitligheten av undersökning är det viktigt med hög validitet. Detta innebär att studien har gjorts på ett sätt som innebär att relevanta variabler, begrepp och teorier har undersökts (Bryman och Bell, 2015). Detta har förstärkts i denna studie då det har lagts mycket tid på att formulera intervjufrågorna. Genom att göra detta går det att konstatera att intervjufrågorna är relevanta till det som vill undersökas och lätt går att operationaliseras till lämplig teori. Detta just för att minska risken till missförstånd eller feltolkningar av respondenterna på grund av att intervjufrågorna inte varit tillräckligt tydliga och konkreta. Utöver detta har urvalet gjorts på ett målstyrt sätt, det vill säga, respondenterna har valts ut strategiskt för att bidra med relevant kunskap (Bryman och Bell, 2015). Eftersom ekonomer som har arbetat eller aktivt arbetar med FoU samt revisorer besitter en hög kompetens inom ämnet blir respondenternas roll i studien relevant.
För att ytterligare öka trovärdigheten har respondenterna fått möjligheten att läsa igenom intervjutranskriberingen för att undersöka om svaren har tolkats på rätt sätt. Detta för att undvika missförstånd från respondenterna (Denscombe, 2014).
20
3.6 Analysmetod
Vid kvalitativa studier finns det inte endast ett korrekt sätt att analysera undersökningens data (Yin, 2013). Vid analysering av data har denna studie använt sig av en tematisk analys. Detta innebär att studien har identifierat och organiserat data från empirin och delat upp denna i olika teman (Braun och Clarke, 2012). Detta har genomförts med bland annat kodningen av intervjuerna. Eftersom kvalitativa studier kan vara diffusa och därmed svåra att tolka har en tematisk analys underlättat tolkningen av informationen. Detta har därmed gjort att undersökarna för studien kunnat systematiskt välja ut relevant information och bortse från data som inte anses lika lämpligt att besvara studiens syfte. Anledningen till valet av tematisk dataanalys har till stor del att göra med att denna metod stödjer analysering av personliga erfarenheter och reflektioner (Ogrezeanu, Purcărea och Ogrezeanu, 2017). Utöver detta fungerar tematisk analys för både induktiva och deduktiva ansatser samt en blandning av dessa två, vilket denna studie använder sig utav. De olika teman som valts att användas vid kategoriseringen av intervjudatan är direkt kopplade till att besvara studiens syfte. Dessa är bland annat digitalisering, FoU och internt upparbetade immateriella tillgångar.
Studiens tematiska dataanalys har börjat med att bekanta sig med den data som ska analyseras vilket i detta fall är intervjuerna. Denna information har sedan använts för att formulera koder och har gjort det möjligt att hitta olika teman i datamängden. Till sist har dessa teman granskats och legat till grund för sammanställning av analysen där informationsmängden från den empiriska insamlingen ställts i relation till teorin. Dessa processer har skett manuellt vilket innebär att studien inte använts sig av några system eller program vid transkribering och kodning av data.
