Var vänlig och ge en kort presentation av dig själv och din roll på företaget.
Jag har inom Asea och ABB över ett 35 årig yrkesverksamhet då. Dels har jag varit mekanisk konstruktör vilket jag började som, sen har jag läst uppe på Umeås universitet i ekonomi, redovisning, finansiering och revisionsteori och sen runt omkring 1990 så har jag haft olika roller i ekonomifunktioner inom svenska ABB koncernen. Så jag har suttit i affärsverksamhet och som affärskontroller, jag har suttit och jobbat som, centralt med finansiella frågor och stora kassaflöden och den saken, och den delen, bankrelationer. När det gäller affärsverksamheten så har jag jobbat både med export och svensk marknad som kontroller, jag har aldrig varit in i själva redovisningsdelen. Så ett antal år tillbaka sitter jag som kontroller på den svenska delen av ABB koncernens forskningsverksamhet. Och då är det så att den forskningsverksamheten är uppdelad på forskningscenter, ett sånt center finns ju då på Tegnér i Västerås och har sin historia Aseas forskningsverksamhet, teknikforskning. Man kallar den för applied science, det är inte grund forskning utan det är tillämpad forskning som vi bedriver. Eftersom vi då har en definierad produktportfölj vi tittar på definierade områden för att egentligen generera affärer och framtida affärer för ABB då. De andra center, forskningscenter finns i Tyskland, Schweiz, USA, Indien och Kina.
Så det här är min roll och min position i då företaget sen har ju ABB valt att göra två saker under förra året, gått ifrån att haft det man då kallat för en koncernstyrd forskning då var forskningsorganisationen alltså den centrala forskningen, corporate research delen som vi kallade den för, organiserad på koncernnivå. Och sen så har vi då affärsverksamheterna. Förra året så inträffade två saker dels så förbereder ju ABB och har skrivit ett avtal med Hitachi för att sälja en del av verksamheten som heter powergrids. Den andra delen är att man organiserade om så att man tog bort i stort sett corporate funktionerna. Och man har flyttat många utav de här, man kallar det för stabs eller corporate funktionerna ut i det som man då definierade som buisness line alltså affärsområden. Och eftersom forskningsverksamheten är koncernövergripande och centrerna, de här som jag beskrev är sådana att vi stöttar och bedriver tillämpad forskning inom alla teknikområden för att vi har inte så många överlappade kompetenser och kunskaper i de olika centrerna utan vi är relativt fokuserade vilket gör att vi har en forskning som vänder sig till samtliga affärsområden inom ABB. Och ABB har ju idag då fyra affärsområden, det är electrification, alltså elmotorer och styrning och drivning runt elmotorer, det är robotarna och industriautomation sen är det då industriautomation utifrån, vad ska man säga, att du styr en process genom att använda dig av ABBs produkter som kan vara robotar eller motorer, till exempel styrning av en papperslina, ett valsverk och då finns det mjukvara och programvara som styr bakom. Och den aktiviteten drivs i nått som kalls industrial automation. Och sen har vi ett område som kallas för motion också. Och varje forskningscenter är ska man kalla det för organiserade under ett utav affärsbenen. Så tidigare var all forskningsverksamhet direkt underställd koncernledningen med en CTO, Cheif Technology Officer. Nu är varje forskningsverksamhet inhyst i ett av de olika affärsbenen. I Sverige är den alltså gästande inom motion medan i Schweiz är de hostade under electrification och jag tror att USA är under robotics. Så varje affärsområde har fått ansvar för ett forskningscenter men vi som forskningscenter ska jobba för samtliga affärsben. Så vi har att göra med en lite komplex matris vilket innebär en förändring inom styrningen av forskningsorganisationen då.
55
Digitalisering kan betyda mycket, därför tänkte vi först och främst höra efter vad digitaliseringen och digital transformation innebär för dig?
Digitaliseringen är ju ett, mer smarta sensorer, en del är de facto inbyggda default i datorerna så att vi kan på så sätt logga beteenden med sökmotorer bland annat. Men också fysiska mötessensorer i form av alla möjliga saker vilket gör att du kan bygga in dem då och egentligen
skapa intelligenta kläder. Vi har ju till exempel idag skyddskläder där man egentligen har vävt
in i tyget temperaturmätare osv och så har du en lite radiosändare som skickar upp det till nätet så vi kan ha kontroll på om den som utför ett arbete eller inte befinner sig i en viss varm eller farlig miljö och så vidare. Det är för mig digitalisering, ett att du kan mäta, det andra är att du kan datamässigt processa stora mängder data. Det är ju det som är att informationen är tillgänglig. Och någonstans har vi ju så stora datormängder idag att den mänskliga hjärnan ser ju inte alltid alla mönster i dessa datamängder och då lägger vi på programvaror som hjälper oss att se mönstren. Och nästa steg som vi lägger på programvarumässigt det är ju att inte bara att man ser det här mönstret och ett avvikande beteende till exempel på en maskin. Så kan man alltså bygga in algoritmer så att datorn fattar ett beslut för en korrekterande åtgärd i den fysiska miljön för den här maskinen. Då har vi pratat om digitalisering och automatisering. Det är min bild på en digitaliserad värld.
Hur har digitaliseringen påverkat redovisning och revisionsbranschen?
Jag har svårt att säga att den har påverkat, det jag däremot ser är ju att fram för allt på revisionssidan, både internrevision och externrevisionen är ju att vi har verktyg i en större utsträckning som hjälper oss att analysera data. Sen tycker jag nog inte att vi är så långt fram som man skulle kunna vara, men det jag har sett är att man tillämpar mer specifika programvaror för dataanalys. Det är egentligen på själva revisionssidan som jag uppfattat det. När det gäller affärsanalysen så ligger det fortfarande mycket på excel, vi tankar ut datamängder och sen är det upp till en egen förmåga att bygga applikationer i excel där vi då förädlar datan till någon form av kunskap. Inom redovisning så jag menar där har det ju funnits en viss automatisering om du till exempel tittar på räkningshantering, får jag in en elektronisk räkning, vi har haft en manuell avrapportering i alla fall in i affärssystemet var prylen har kommit i den mängd vi har beställt. Bokat in i systemet, registrerat inköp som har gått till leverantörer, så brukar man ha en trepartsmatchning på det där. Och sen så går det iväg med en automatisk betalning. Det är ju en digital funktionalitet.
Och lägger du där till sen att vi har en elektronisk överföring från leverantörerna av fakturan till oss så har du ju lagt till ytterligare ett moment i att du egentligen tagit bort mänsklig hantering och automatiserat processen. Det vi egentligen inte kommit bort från är att den fysiska hanteringen av att man faktiskt har skeppat någonting och att det har kommit till oss och att det finns en ankommande goodsavdelning där lastbilen lämnar av prylen. Den prylen blir ju inte registrerad hos oss med mindre än att någon gör detta i datorn. Så där är det väl inte men i delar har jag sett i redovisning och i revisionsbranschen har jag upplevt att man faktiskt har verktyg där man jobbar med finansiella data på ett annat sätt. I affärskontrollingen och businesscontrolling har jag inte upplevt att vi har verktyg på det sättet.
56
Vad har digitaliseringen inneburit för dig och ditt arbete gällande identifiering och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar?
Och när det gäller på det sätt som ABB idag så är det så att all forsknings- och utvecklingsinsats den omkostnadsförs av ABB. Så vi har ju i det avseende ingen balansräkning av immateriell tillgång i balansräkningen som är kopplat till forskning och utveckling. Det är möjligt att det kan finnas i nån del att vi har programvara eller någonting som är gjort så annars är det ju våra verkliga kostnader för forskning och utveckling som då går ut direkt till resultaträkningen och där redovisas som icke orderbunden forskning och utveckling då.
I: Så ni kör bara kostnader för själva arbetet i forskning och utvecklingsfasen?
R: Jaa. Vi gör från tid till annan i vår interna beslutsprocess om vi vill beroende på vad om vi ska så att säga investera pengar. Forskning och utveckling är ju, en sak är det redovisningsmässigt då är det ju en kostnad så som ABB har valt ut den. Så hur den är vald att redovisas och då är det non order related expense. Samtidigt så är styrning av den inte så på det sättet den är ju betraktad som en investering. Sen gör vi från tid till annan i investeringsbeslutet en värdering av den här potentialen då för framtida vinster och intäkter på själva projektet. Och det har gjorts lite på olika sätt, ett sätt då har vi gjort en form av nuvärdesberäkning utifrån givna räntesatser såna här interesst return rates och såna saker. Men det är ju ingenting som vi redovisar sen som immateriella tillgångar utan det är sånt som en puzzelbit man tittar på i vissa fall i en beslutsprocess.
I: Har digitaliseirng på något sätt underlättat den identifieringen?
R: Nej. Utan där kommer jag tillbaka till det, det går ju liksom inte att automatisera den processen för att vi räknar ju då nått slags nuvärde, då vi har ju inte haft några verkliga kostnader än, vi har inte skapat några intäkter än utan det är ju en subjektiv bedömning utifrån ett antal antaganden som vi då gör runt projekten. En sak kan ju då vara produkten eller tjänstens livslängd en annan kan vara vilken framtida försäljningsvolym skulle vi kunna ha på den. Vilken är den högst troliga utvecklingskostnaden och insatsen vi behöver göra för att åstadkomma den produkten. Och sen för varje av dessa moment kanske vi gör antaganden och så sätter vi en siffra på det och utifrån det räknar vi ut ett nuvärde och ser att ja det här ser ju jättebra ut vi våga investera kronorna i den här teknologin då. Men det är jättesvårt att liksom säga att du hitta datamängder där du faktiskt kan processa existerande data som ska ge dig vägledning om hur den här produkten i framtiden kommer att generera en försäljningsintäkt. Det man skulle kunna göra är att man skulle kunna om jag hade kunnat tracka försäljningsvolymer på liknande produkter kunna göra nån form av scenarioanalys att händer det här och det här så men då jobbar jag ju med historisk data på någonting som är liknande. Till exempel naturkompaniet de introducerar en dunjacka och så har de då modell A, B och C. Med lite olika tvist på och så har vi sålt de här under tio år och sen vill man introducera modell E. Hur tar marknaden emot modell E? På vilken försäljningsvolym kan jag förvänta mig? Och kommer E kanibalisera på A? Eller kommer den inte att kanibalisera? Kan jag behålla befintlig produktsortiment och den får tillgång att öka volym eller inte. Om man tar såna frågor då kan man gå in och titta på om det händer nånting på A när jag introducerade D som dunjacka? Och
57
där är vi inte. Och den typen av automatisering eller den typ av datastöd är inte den typen av analyser nej det har vi inte här.
I: Om vi förstått rätt så har inte digitaliseringen hjälpt med detta nu men ser du att den kan göra det i framtiden eller hur ska branschen utvecklas för att digitaliseringen ska underlätta dessa frågor?
R: Jag tror ju att det vi kommer att se är en förändring övertid i beslutshjälpmedel, det tror jag. Om det i sin tur gör att det hjälper mig att göra en värdering av nånting i form av ett framtida övervärde nej det tror jag inte riktigt. Jag har svårt att se det men sen är vi ju som människor att vi kan liksom ta till oss kunskap på två sätt. Antingen så tror vi på det när jag ser det eller så ser jag det därför jag tror på det. Och att digitaliseringen när vi tittar på beslutsverktyg och hjälp där man kan med existerande datamängder kunna hitta mönster som vägleder mig vid besluten den tror jag på så därför ser jag den möjligheten. Men att ta det på att jag på nått sätt ska göra en värdering som på nått sätt är sanningsenlig av framtiden alltså en prognostisering som är så trovärdig att jag lägger in det i min balansräkning som en förmögenhet den har jag svårt att tro på för jag ser inte den möjligheten.
Finns det någon problematik vid hantering av FoU-arbeten? Forskningsfas? Utvecklingsfas?
- Om ja, hur ser denna problematik ut?
Inte för själva forskning och utvecklingsarbeten däremot vid själva värderingen utav den. För jag menar vi pratar ju innovation och utveckling till något som syftar på innovation. Och vad är då egentligen begreppet innovation, ja för oss är det att ha en idé om någonting och ta dig igenom en process. Vi försöker ju göra det genom en styrd process som innebär ja dels den fysiska framtagningsprocessen men också en beslutandeprocess under resans gång. Så det är ju egentligen någonting som är så luddigt som en idé. Det finns ingen substans över huvud taget till att bli en säljande tjänst eller produkt eller system i slutändan. Och den där, hela den processen det är för oss innovation där den initiala delen är ju egentligen idégenerering som sen kanske konkretiserar idén till en forskningsfas så forskningsfasen brukar bestå av en praktiks och teoretisk delfas. Och då kanske vi har ett teoretiskt koncept för hur vi tror att någonting kommer att fungera, sen bygger vi en modell på den och den modellen fysisk är ju i en verkstad och står och gör någonting sen sätter vi en mängd sensorer på den och så försöker vi då mäta och se om utfallet blir på ett sätt som teoretiska modellen säger att det är. Och sen har vi då en iterationsprocess då. I det avseendet så tror jag att digitalisering och automatisering av datahantering kommer underlätta. Men det hanterar ju inte om värderingen utan det handlar om resultatet på strömmen om jag fått mer eller mindre strömförluster på den här motorn eller inte. Och sen så lämnar vi från forskningsorganisationen egentligen en prototyp till affärsenheten och utvecklingsavdelningen för att produktifiera en säljbar produkt så småning om. Och enklaste sättet att liksom sätta ett värde på hela den processen det är att kolla på vad kostar det då att från att ha en person som kommer med en idé fram till det att vi har då en producerad produkt som vi kan sälja på den öppna marknaden. Det är ju ett sätt att säga det är åtgången och kostnaden att åstadkomma detta det är ju ett värde. Och det är ett konkret värde för det är liksom pengar vi har lagt ut. Men det säger ju ingenting om företagets framtida potentiella immateriella
58
värde som den produkten har innan den kommer ut på marknaden, alltså den förväntansbilden som finns.
Hur tror du att digitaliseringen kan påverka/underlätta identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar som uppstått på grund av FoU i framtiden? - Vad tror du branschen behöver göra för att identifieringen och värderingen av FoU ska gynnas av digitaliseringen och automatiseringen av branschen?
Denna fråga besvarades genom föregående fråga samt dess följdfrågor.
Hur ser du kring de internationella regelverk och redovisningsstandarder som används? -Kan dessa utvecklas eller kompletteras för att underlätta identifieringen och
värderingen av intern upparbetade immateriella tillgångar?
Precis som du sätter ett pris på ett konto, på en specifik kostnad, så skulle man ju kunna omvandla det, och säga den här unika forskningsaktiviteten den blir kostnadsbäraren, men den identitetsbegreppet som jag sätter i början för att leva med hela vägen fram, så jobbar vi inte idag för att vi mäts verksamhetsmässigt, inte ett flöde från idé till produkt. Så om jag mäter en verksamhet: vad avdelning A kostar och vad avdelning B kostar och vad avdelning C kostar. Men att avdelning A, B och C producerar enheten ”snygg cykel”, och så tittar jag på vad kostar ”snygg cykel” i hela tillverkningsprocessen, det ser man inte då. Utan vi kanske tittar på vad kostar det att ta fram hjulen, jo dom är gjorda på så här mycket utvecklingsarbete, och sen tog nästa fram: så här mycket och sen så vidare. Och sen när cykeln produceras tittar jag på produktionskostnad av cykeln och sen har vi sänkt produktionskostnaden och sen säljer vi den. Men om man skulle säga att ”snygg cykel” är det begreppet som du mäter genom hela processen, inklusive den efter kommande försäljningen på samma sak, då mäter man på ett litet annat sätt, och där är vi inte. Men där tror jag att med rätt kodifiering och tilläggskodning på penningsflödena i våra affärssystem skulle kunna göra någonting. Sen om man då kompletterar det till befintliga affärssystem, för dom har inte den förmågan idag, så skulle det kunna vara möjligt.
Och regelverken är ju under ständig utveckling och dom kommer att ändras och det kommer också att påverkas. Det är ju så att varje reaktion kommer ju att innebära en motreaktion på något sätt. Och det är en ständig utvecklingsprocess, det tror jag kommer hända. Vad det är som kommer hända, det kan jag inte säga, men att det kommer att hända det är jag nästan säker på.
Kan digitaliseringen innebära att man förlitar sig för mycket på digitala medel? - Om ja, är det ett problem?
Jag tror ju att i själva digitaliseringen i sig tror jag inte att man kan förlita sig för mycket eller
för lite på. Det får man förhålla sig till, det är outpoten av den automatiserade processen. Så säg
såhär: om jag vill styra pappersverket och jag har i mitt företag 10 olika pappersbruk, och så mäter jag på alla möjliga ställen papperskvalitet, vätska (hur mycket vätska det är i pappret), vilka hastigheter motorerna går, värme i motorer, vad som helst så kan jag ju mäta det isolerat i en fabrik jag kan ju också hämta all data och kasta upp det på en så kallad molnlösning från alla 10 verksamheter. Och sen så lägger jag på en programvara på toppen som analyserar hur
59
ser värmestrukturen ut på motorerna under olika driftförhållanden, och sen så kan man konstatera att om motorn blir en grad värmare där borta än vad den är här så får jag det här förändrade beteendet och det har den påverkan på papperskvalitén. Kan man förlita sig för mycket på det? Ja eller nej, det kommer liksom visa sig om den där pappersförbättringen blir där eller inte. Och om du tillåter att system justerar dom nya fabrikerna så att deras motorer har samma temperatur och ni tror att du då de facto får ut den papperskvalitet som du fick på första, och då tror jag att det kanske finns en risk för att man förlitar sig lite för mycket på det. Men det hänger på vilken process jag har den i, vilken process jag har automatiserat.
Tittar vi på ekonomiprocessen så är den isolerad till att den, affärssystemet mäter ju ett penningflöde, egentligen är det så att affärssystemet mäter ett mänskligt organiserat beteende i kronor och ören, så att så fort vi matar in saker och ting i affärssystemet så är det ju en människa som har gjort någonting, fattat ett beslut som innebär att vi konsumerat eller förbrukat någonting eller tillfört någonting inom den modell jag väljer att redovisa som kan vara ett företag. Och sen har vi byggt en avancerad struktur med kontobegrepp och ordernummer eller någonting för att mäta och identifiera vad har vi förbrukat dom här pengarna på någonstans. Så pengar in, pengar ut och sen så mäter vi den förbrukningen där. Och om vi då sen lägger på de här immateriella tillgångarna eller immateriella värden så är det ju sånt som inte kassaflödemässigt passerar in och ut i affärssystemet. Så hur mäter du det? En goodwill uppstår ju som mellan skillnaden mellan en köpeskilling och den fysiska tillgången om jag köper ett företag, den är immateriell för ofta är det så att det finns knappt någon form av förväntade vinster där. Men hur omsätter du det till ett forskning- och utvecklingsarbete? Förstår ni nu varför jag tycker att