Var vänlig och ge en kort presentation av dig själv och din roll på företaget.
Innan jobbade på Fläktwoods i Jönköping. Det är därifrån jag då kommer reflektera till mycket. Nicklas Magnusson heter jag då och är född 64, så jag blir 56 år i år. Jag har jobbat inom tillverkningsindustrin egentligen i alla år, från börjar är jag utbildad gymnasieingenjör, det fanns fyraårig teknisk linje förr i tiden. Jag har gått maskinlinjen och trävarianten fjärde året. Sen jobbade jag som produktionstekniker i Linköping några år och sen läste jag vidare ekonomi i Linköping och blev färdig år 1995. Jobbat på STIGA några år, med gräsklippare, som controller. Sen på IVT med värmepumpar, också som controller då. Sen kom jag till Fläktwood då, där jag sista tiden var CFO för Sverige bolaget, vi rapporterar då till England på den tiden. Och det var under den tiden då som jag jobbade då med aktivering av utvecklingskostnader som ni är mest intresserade utav. Var där år 2011 till år 2017, och jobbar nu då på Kinnarps som CFO, varit här då i snart 3 år. Ja det är väl då snabbt min bakgrund.
Digitalisering kan betyda mycket, därför tänkte vi först och främst höra efter vad digitaliseringen och digital transformation innebär för dig?
Ja digitaliseringen det är ett brett begrepp. Men i mångt och mycket om vi säger affärssystem,
vet inte om det är simpel digitaliseringen, men mycket utav den utvecklingen och automatiseringen kommer ju via affärssystem vill jag påstå. Och då är det ju att hitta metoder inom affärssystem och bryter vi ner det då till detta ämne om aktivering av kostnader, så som vi jobbade då på Fläktwoods då skapade vi ju projekt nummer för projekt, totalt hade vi då kanske 10-15 projekt som var bedömda att de här var så stora då att de här vill vi aktivera, och då var det projekt som kanske löpte på i 1, 2, 3 år. Då skapade vi projektnummer som man använde vid kostnadsföring av externa fakturor men också intern tidsrapportering på projektet. Och på så sätt var det ju digitaliserat, då kunde du få ut rapporter och olika konteringar, hur du
62
nu vill att det ska kontera sig i systemet för uppföljning. Så att det var den nivån som vi hade där, så då kunde vi ju följa upp när som helst, så projekt X, hur mycket aktiverade kostnader har vi där nu och vi har X miljoner i lönekostnader och X miljoner i externa kostnader och sen kunde man ju därifrån bryta ner vilken typ av kostnader som det handlar om.
Vi byggde inte upp något nytt affärssystem utan utvecklade och byggde upp det vi redan hade för att fånga kostnaderna. Tidigare var det en lite mer manuell process men även där hade man ju, det var väl att projektmodulen inte var så integrerad men man hade ändå då, så då fick man ju hålla reda på tidsrapportering separat och externa fakturor separat. I det nya systemet då kunde man gå in i en projektmodul som gjorde det lite mer överskådligt.
Hur har digitaliseringen påverkat redovisnings- och revisionsbranschen?
Då är det digitalisering i stort, då är det inte just aktivering av utvecklingskostnader du tänker på. Om man tar revisionen, revisionen i stort dom har ju jobbat väldigt mycket med digitaliseringen, vi läser till exempel ut, från affärsteamet läser vi ut en totalfil med alla transaktioner som vi skickar till revisorn när han ska påbörja sin revision. Sen har dom ju egna system som dom läser in detta, och dom gör analyser, och vänder och vrider, och kollar om det
finns något fel. Så det är ju någonting som har påverkat revisionsbranschen. Sen vill jag påstå
som kund då att dom kan hjälpa oss att hitta några konstigheter, om det nu finns några såna.
För några år sen då gjorde man ju revisionspärmar, som dom satt och bläddrade i, och nu är det ju mer digitalt, så där är det ju mer digitaliserat då huvudsaken av dokumenten är digitala, som vi då i sin tur laddar upp på en portal så att, revisorerna jobbar mer digitalt då det kan jobba mellan olika enheter och sprida ut jobbet på fler personer inom revisionsbranschen. Det på grund av att då behöver inte alla vara på plats, närvarande fysiskt hos kunden, till exempel då.
Annars digitaliseringen redovisningen, det är ju återigen affärssystem och sen är det ju, det är där utvecklingen sker, inom dom systemen och undersystem, där man har man inte ett komplett, hänger man på system. Till exempel lönesystem är vanligt att dom ligger utanför affärssystemet men sen så bygger man på då med integrationer så att man får bokningar, då får man in det automatiskt i affärssystemet.
Det är det som har påverkat, att man har gjort fler integrationer till fler system för att slippa handmata uppgifter.
Vad har digitaliseringen inneburit för dig och ditt arbete gällande identifiering och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar?
Då backar jag tillbaka till förra livet då. Dels kunde man följa upp projekten löpandes, givetvis i projektuppföljningar. Där är det ju projektledarperspektivet, att man har en budget, ska ta fram en ny produkt och utvecklingskostnaden är beräknad till X miljoner och sen följer man upp den då i projektmöten. Men även där använder man då data som man har matat in i systemet, dels hur mycket kostnader har man upparbetad så här långt och hur många procent in i projektet har man kommit för att bedöma, kommer vi klara målvärdet, ja eller nej. Men ur ett ekonomiskt och revisionssynpunkt så var det årlig värdering av att det fanns framtida intäkter som mötte dom upparbetade kostnaderna. Med det gick ju ut på att om vi hade ett projekt som var upparbetat, och där var det även avslutade projekt som man gjorde den här ”infernal test”, för
63
att bedöma, liksom är, för då har man nån typ av balansräkning som ska spegla diskonterade framtida intäkter. För det hände ju då att i ett projekt som man har utvecklat i många år, visar sig att vi sålde inte på marknaden och det kanske kommit en annan teknik, och då är man ju tvungen att skriva av hela det värdet på en gång. Men där då digitaliseringen, vad man använde det var det är ju värdet, annars var det ju, vi hade ju en enkel excilmodell för att bedöma det framtida värdet, för det är ju mer och se: vad är det vi sålt år 1 och vad är bedömningen vi ska sälja år 2, 3, 4 och 5. Det diskonterades sen tillbaka för att se vad är det för värde vi har i balansen. Och där är det väl inte någon digitaliseringen att prata om, utan det var en enkel excelmatris som vi byggde upp då, som vi hade till den då, just ”infernal test”.
Finns det någon problematik vid hantering av FoU-arbeten? Forskningsfas? Utvecklingsfas?
- Om ja, hur ser denna problematik ut?
Där är definitionen då, forskning eller utveckling, och så som vi såg det, vi hanterade det som att det var en utveckling, vi hade då som definition då ingen forskning. Utan vi valde att hantera det som utvecklingsprojekt, som då skulle ge framtida intäkter. Forskning, jag är ju inte superexpert där, men det ställs ju lite högre krav. Vi gjorde väl det enkelt för oss och höll det vid sidan om. Sen förekom det ju ändå vissa patent, och där kanske vi funderade på om dom
inte borde definieras som forskning, men det gjorde vi inte. Och vi värderade inte upp patent,
utan dom patent som vi eventuellt hade, dom la vi upp via förvärv. Så vi aktiverade inte några framtida patent intäkter, utan vi höll oss till utveckling.
Hur tror du att digitaliseringen kan påverka/underlätta identifiering och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar som uppstått på grund av FoU i framtiden? - Vad tror du branschen behöver göra för att identifieringen och värderingen av FoU ska gynnas av digitaliseringen och automatiseringen av branschen?
Ja, det är ju en bra fråga. Det var ju ventilationsaggregat som vi jobbade med på Fläktwood, och då var det ju rätt så tydligt att det var ett nytt produktsegment, och kostnaderna hade vi, dom fångade vi så att säga. Utan problematiken är ju då alltid hur ser den framtida försäljningsutvecklingen ut, och där har man ju oavsett vilket problem, man vet ju inte vad som kommer nästa år, vad kommer konkurrenterna med. Om man tänker sig bilindustrin nu, att man har lagt mycket forskning på dieselmotorer, och nu drivits mot el. Hur ska man värdera den forskning som nu lagts på dieselmotorn. Då är det ju inte vilken grad av digitalisering man har, utan där är det mer, där är det ju omvärldsfaktorer som påverkar hur den värderingen är gjord.
Det är ju alltid risk att aktivera kostnader, och det är väl en reflektion, vilken ägarform är det på företaget. Är det ett riskkapitalbolag, då vill dom ju aktivera så mycket som möjligt, för dom vill hålla uppe ett resultat. Är det som där jag jobbar nu, ett familjeägt bolag, dom tar ju hellre så mycket kostnader direkt som möjligt. För ett riskkapitalbolag dom kan ju sälja bolaget om 3-4 år, då vill dom visa på en positiv trend på resultatet.
Jag vet väl inte då, visst med värderingen då har man inte någon modell, digitalisering eller inte, man måste då ha en modell bakom så att man kan bygga upp värdet. Sen är det alltid svårt att veta, vad är forskning, vad är utveckling. För med forskning där går man ju runt i cirklar, så att man kan ju lägga ner väldigt mycket tid på forskning som, men hur ska man värdera den om man lagt ner 100 miljoner lönekostnader på att forska fram någonting, det kan ju visa sig att det
64
är värdelöst eller så ha det gigantiska värden. Så det landar ju i den framtida nyttan, och där är det ju inte, den framtida nyttan den får man inte ut av digitalisering eller automatisering.
Hur ser du kring de internationella regelverk och redovisningsstandarder som används? -Kan dessa utvecklas eller kompletteras för att underlätta identifieringen och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar? (18.42)
Ja de regelverk jag känner till liksom det var ju så vi jobbade, att man gjorde då, ja dels vad som är aktiveringsbart, där finns ju ett regelverk. Men också då att man gör då en årlig värdering av eller impairment test så att, jag tycker väl att de regler som vi jobbar efter att de, det går väl rätt så sunt. Sen som i en yttre, om man ska köpa bolag och såhär det är ju alltid svårt att värdera. Och det man ju då i konjunkturnedgångar och man ser de större bolagen som Ericsson gjorde väl stora, gigantiska nedskrivningar, det var väl mycket aktiverade utvecklingskostnader tror jag för några år sen. Men det jag varit med om och sett liksom de regelverken tycker jag väl ändå att de var bra liksom. Det finns ju utrymme för flexibilitet i dem. Och det tror jag att det bör göra också liksom att lite hur man värderar och det finns, och det är väl så inom mycket inom skatteärendet, det finns man kanske inte behöver kalla det gråzon men det finns ju en zon som man kan röra sig i men. Men det finns ju yttre gränser både uppåt och neråt.
I: Men den här zonen man kan röra sig fritt inom, den tycker du ändå är bra? Snarare än att det skulle vara mer restriktivt?
Ja jag tror det för det kan ju finnas bolag då som jag lite beskrev med lite olika intressen och sen är du ju, det finns alltid en risk om det är börsnoterade bolag, så där är ju risken större om den zonen blir för bred. Där man kan lura investerare. Som jag, där jag sitter nu det är ju ett familjeägt, privatägt bolag, där har det ju inte så stor betydelse, utan det viktiga är ju att man har en enhetlig process, att man gör klart att vi aktiverar inga utvecklingskostnader, då är det tydligt och klart. Om det är någon som läser årsredovisningen då så ser man det att den här metoden har man här.
Kan digitaliseringen innebära att man förlitar sig för mycket på digitala medel? - Om ja, är det ett problem?
Det är inget jag har sett eller reflekterat över. Sen är det väl, det är väl mer generellt med digital liksom att det, det är väl mer generella termer att man kanske blir lat. Man får en siffra och sen så köper man den rätt upp och ner. Samtidigt måste ju ifrågasättandet alltid finnas kvar. Så att ja.
Forskning visar på ett ökat användande av big data som genererar information i realtid, hur utbrett anser du att detta är bland företag i Sverige?
Jag har väl egentligen inte stött på det. Det är ju alltid liksom det, det diskuteras ju och jag har hört lite beskrivningar utifrån att man, men det är mycket möjligt att det kommer och man ser det ju kanske i större områden. Där coronaepidemin liksom med big data liksom att man då börjar spåra mobiltelefoner och ser rörelser det är väl kanske ett mått av big data. Så att, men här hos mig eller i förra företaget så vad det inget som vi jobbade med aktivt i alla fall.
65 - Om ja, på vilket sätt?
Ja just där jag, jag är ju i förr och här, vad man skulle kunna använda i utvecklingsarbetet där, nu har vi det inte men man skulle ju kunna koppla på en sensor, vi har prata om i kontorsmöblerbranschen att man kan kopplar på sensorer för att göra analyser, hur mycket sitter man på stolen, typ liksom att, det blir olika befattningar olika roller, hur mycket använder man höj och sänkbar funktion på borden. Om man då kopplar det till utvecklingsarbeten då eller kopplar det till säljarbetet det kan man ju då fundera på i och för sig då. I den förra branschen liksom där, vi skulle se vilka temperaturintervall jobbar man i. Liksom big data gör ju att man får liksom där fanns det ju lite kopplingar att man kunde läsa av och skanna av systemen och att man när man får felsignaler i systemet alltid när det är minus tio grader och fuktigt väder ute till exempel. Så där i det förra där fanns det lite såna där man då diskuterade att börja sälja såna typer av tjänster men också erbjuda den tjänsten till större förvaltningsbolag så att de kunde ha bättre styrning och kanske då se framåt att nu är det påväg att bli det klimatförhållandet och se när det kan bli eventuella problem. Filter i det förra, där var det ju också i och för sig men filterlarm men det finns ju även i mindre värmepumpar men där är det ju inte big data kanske i den bemärkelsen, Men det kan ju vara att man mäter, det är ju lite mer med intelligens och hur länga har du kört och drifttimmar och det kanske inte heller är big data det snurrar runt lite här känner jag.
Men för big data det kan ju va väldigt mycket så att som jag sa att ja nu är det kanske inte någon direkt koppling men att det kan komma mer med att det är ju också det är inte forskning och
utveckling kanske men debiteringsmodeller. Kanske inte för oss direkt men kanske för om man
håller sig till kontorsmöblerindustrin, företag som hyr ut kontorsplatser vet jag inte, vad säger ni är det big data om man sätter en sensor på någonting och ser användning. För så är det ju att informationsmängden den ökar ju alltid i samhället så sen vi har väl inte dragit ända ner till forskning och utveckling men det är tänkbart att det i framtiden att man ser det. Det vi ser nu det är ju mycket att det kommer från kunderna, alltså vad ska vi utveckla framåt, liksom att man löser problem eller önskemål som vi har där och då måste vi skapa något nytt. Så just nu finns det väl kanske inte någon klockren koppling.
I: Men mer i framtiden då kanske? Ja absolut.
Kan det utvecklas generella affärsmodeller, (som exempelvis beslutsmodeller och simuleringsmodeller) eller metoder som har i syfte att ställa nya krav vid identifikation och värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar?
- Om JA, hur tror du att dessa kan se ut?
- Tror du att digitaliseringen kan hjälpa till med detta? Ja jag har väl lite varit inne på det innan, alltså då att…
I: Vi har exempelvis fått höra lite om branschstatistik i någon form från tidigare respondenter skulle det kunna vara någonting?
Jaa men det är ju fortfarande det där med värderingen, den sker ju i mer interna mått så har man en status quo att har men, är man inte ett riskkapitalbolag och ämnar att sälja såhär för att oavsett
66
var någonstans måste man ju få betalt för nerlagt arbete och om jag ser, om jag ser på företaget under en tio årscykel och jag ser utveckling på tio år, det resultat man då genererar över de tio åren blir ju samma om jag tar hela utvecklingskostnaden år ett eller att skriva av den över tio år utan det är bara att det kommer se annorlunda ut i respektive års årsredovisning, så ur det perspektivet så har det ingen betydelse hur man gör, däremot skattemässigt kommer det ha betydelse. Och tittar jag på en konkurrent och den någon väljer att aktiverar alla kostnader år ett eller inte har egentligen ingen betydelse som jag ser det.
Vem har ansvaret vid identifiering och värderingen av internt upparbetade immateriella tillgångar? Ligger ansvaret hos företaget eller har revisorn en betydande roll?
Ja det är ju, jag vill påstå att det ligger hos företaget och då måste företaget ha en applicerat policy eller metod att så här gör vi med våra immateriella tillgångar och värdering. Och sen är det upp till företaget att följa den metoden och för sen kommer revisorn för då läser han företagets policy och tittar då hänger denna ihop med IFRS eller inte och sen tittar han på om företaget följer den metoden eller inte. Det är ju revisorns roll. Sen kan ju revisorn vara som ett bollplank och liksom stötta för vilket metod man ska använda men huvudansvaret ligger ju hos företaget. För revisorn han ska ju sen säga att jajamen ni, det här är en rimlig och vettig metod. Precis så ska det ju stå i årsredovisningen att så här har vi behandlat immateriella tillgångar och det är det sen som revisorn skriver under. Och godkänner då årsredovisningen. Och vad som då kan komma upp, min erfarenhet är då det som är den största diskussionen är att bedöma eventuella nedskrivningsärenden och kunde vi inte visa upp då en försäljning som följde en tänkt utveckling det var ju där diskussionen blev.