Kjellström ansåg inte att digitaliseringen inneburit allt för mycket för arbetet med värdering av internt upparbetade immateriella tillgångar. Det beror på att det enligt Kjellström vad gäller aktivering utav balansering för utvecklingskostnader, är att identifiera vad det är för typ av kostnad. Det största problemet är att identifiera enligt Kjellström, det vill säga att konstatera att det är en utgift som företaget haft som kommer att vara av väsentlig betydelse för kommande år. I och med detta menar Kjellström att det väsentligaste blir att identifiera. Det beror på att det ska beskrivas i årsredovisningen vad det är företaget avancerat, och på vilka grunder företaget anser att utgifterna är av väsentligt värde för kommande år. Kjellström säger att, ”jag är väldigt angelägen om att varje gång att i årsredovisningen, när man balanserar/aktiverar utvecklingskostnader att man anger att enligt styrelsens uppfattning är balanserade utvecklingskostnader av väsentligt värde för kommande år, ja liksom att man i klartext anger detta.”
Däremot svarar Kjellström att om informationen om branschstatistik och hur andra företag värderat liknande tillgångar blir mer tillgängligt, kan det bidra till att det blir mer vetande och mindre tyckande gällande de internt upparbetade immateriella tillgångarna. Det motiveras med att en ökad vetenskaplig kunskap självklart leder till bättre beslut.
Peter Lindqvist – Science Fiction Bokhandeln
Lindqvist anser att identifieringen inte varit allt för problematiskt i de företag Lindqvist arbetat i tidigare. Däremot är värderingen problematisk. Om företaget startar ett projekt för att ta fram en produkt av något slag är det väldigt svårt att i förväg beräkna vad denna kan vara värd. Detta kan bero på flera olika faktorer, bland annat att marknaden ändras eller att någonting sker i världen för att öka eller minska efterfrågan på något. Respondenten menar också att det finns företag som tar upp tillgångar i balansräkningen till ett visst värde och att det senare visar sig att denna tillgång inte alls var värd den summan, eller att den inte fungerade över huvud taget och därmed inte skulle klassas som en tillgång från första början. När det kommer till värderingen anser Lindqvist att big data skulle kunna vara en lösning, där respondenten menar att tillgängligheten av data som visar liknande fall kan bidra till hur ett företag ska göra. Utöver big data anser Lindqvist att en omfattande branschstatistik ytterligare kommer att underlätta värderingsfrågan vilket Lindqvist tror digitaliseringen kommer hjälpa till med. Trots detta är respondenten tydlig med att värderingsfrågan är ett problem då olika företag gör olika där Lindqvist menar att ” det finns inget bättre sätt att öka värdet på sitt bolag som att hitta på saker.”
Lars-Gunnar Aufrecht - ABB
Aufrecht berättar att som det är idag omkostnadsförs alla FoU-insatser av ABB. I det avseendet har inte ABB någon balansräkning av immateriella tillgångar i balansräkningen kopplat till FoU. Aufrecht berättar att det är deras verkliga kostnader för FoU som direkt placeras i resultaträkningen, där de redovisas som icke orderbunden FoU.
26
Aufrecht tror att det med hjälp av datorstöd kan bli möjligt att bygga simuleringsmodeller, där en mängd data kan användas. Dock förklarar Aufrecht att all tillgängliga data är historisk, det vill säga att samtidigt som data är mätt och loggat är det historiska data. Med det här som bakgrund menar Aufrecht att det i forskning och utveckling inte är den fysiska data som är av stora värden, utan den obefintliga datan. Det vill säga att det finns en förväntningsbild av vad FoU-arbeten kan resultera i. Enligt Aufrecht gör detta att det blir svårt att säga om det skulle vara möjligt att hitta datamängder där du faktiskt kan processa existerande data, som i sin tur ska ge dig vägledning om hur den här produkten i framtiden kommer att generera en försäljningsintäkt. Det som skulle kunna fungera beskriver Aufrecht är om han hade kunnat spåra försäljningsvolymer på liknande produkter och på det sättet skapa någon form av scenarioanalys över händelseförlopp. Det skulle innebära att arbetet sker med historiska data på någonting som är liknande. Dock menar Aufrecht som tidigare att det är svårt att säga någonting om ett företags framtida potentiella immateriella värde innan produkten kommer ut på marknaden.
Nicklas Magnusson – Kinnarps
Enligt Magnusson handlar FoU, ur ett ekonomiskt och revisionssynpunkt om, årliga värderingar om eventuella framtida intäkter som mötte upparbetade kostnader. Detta kunde ibland visa sig problematiskt om ett upparbetat projekt inte såldes i samma volym som tidigare beräknat eller att det hade utvecklats ny teknologi under tiden som projektet togs fram. Detta innebar att hela beloppet var tvunget att skrivas av. Detta gjordes via enklare excelmodeller och respondenten anser inte att digitalisering påverkat detta speciellt mycket. Istället menar Magnusson att det är andra omvärlds faktorer som kan påverkar värdering av vissa upparbetade tillgångar och anser därmed inte att digitalisering i sig är någon vidare lösning vid beräkning av framtida nytta. Magnusson har haft mer erfarenhet vid utveckling och inte lika mycket forskning då företaget han tidigare arbetade på valde att se projekten som utveckling med syfte att generera framtida intäkter. Generellt fungerar FoU-arbeten ofta ur ett kundperspektiv, det vill säga att kunden kommer med en efterfråga om något som måste utvecklas vilket företaget då ansvarar för att framställa.
Anonym – Extern forskare
Respondenten hänvisar mycket till forskning som tyder på att företag ofta inte utnyttjar möjligheten att aktivera internt arbete som en tillgång i balansräkningen. Respondenten menar att ”okunskapen är stor om vad man skulle vinna på det.” Värderingsfrågan av ett projekt handlar om att hitta ett redovisningsbart värde som enligt något mått går att dokumenteras vid ett specifikt tillfälle. Respondenten anser att det generellt kan vara problematiskt att skilja på vad som är hänförligt till forskning och vad som är hänförligt till utveckling. Där menar respondenten däremot att det visserligen finns olika metoder där respondenten bland annat tar upp ”earned value” metoden. Däremot anser respondenten att branschen måste utveckla bättre och mer tydliga standarder för identifikation och värdering av forskningsprojekt. Något som anses vara viktigt är att digitaliseringen måste visa verkliga värden för att underlätta värdering av dessa tillgångar. Det har exempelvis utvecklats en standard, IP som är hänförligt till bland annat patent och enligt respondenten kan detta även användas på liknande sätt vid
27
innovationskapital. Ansvaret för identifiering, värdering och fram för allt kommunicering för dessa tillgångar ligger helt och hållet hos den som äger tillgången.
Anonym-Brand Manager
Respondenten anser att många företag ”inte lyckas utnyttja möjligheterna att aktivera internt arbete”. Detta gäller all typ av arbete som kan räknas som tillgångar i företagets balansräkning. Detta beror enligt respondenten på att det råder stor okunskap för hur företagen kan vinna på att utnyttja dessa möjligheter. Värderingsfrågan är något som anses vara svårt då tillgången är internt upparbetad. Däremot anser respondenten att detta kan gynnas genom digitaliseringen av branschen och det har att göra med informationstillgängligheten som ökar. Identifieringen däremot anser inte respondenten kommer kunna underlättas med hjälp av att redovisnings- och revisionsbranschen digitaliseras. Utöver detta menar respondenten att det ofta är svårt att skilja på forskning och utveckling vilket även bidrar till att fler företag väljer att kostnadsföra utvecklingsutgifter istället för att aktiveras dessa i balansräkningen.