Reparation av tjälskador med fiberduk som materialskiljande skikt : Fältförsök i C och Y län 1979: Slutrapport

._ Å _ 2 5 vo l t S ru . 23"a uk sg _Te t o e s I p å F P t f l o s t + g t rn P % d e t et t 1 ä l t a Sa le d ( 0 ; S R s fule l e r e $ iaSva jNRK oll S A Sk s-S U2 0 4 T.,_Hörå g

:76-1981 '

0347-6049

276

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

National Road 8: Traffic Research Institute ' 5-581 01 Linköping - Sweden

Reparation av tjälskador med fiberduk

som materialskiljande skikt

Fältförsök i C och Y län 1979

Slutrapport

FÖRORD

Inom ramen för projektet "Åtgärder mot tjälskador" har vägverket i

samarbete med väg- och trafikinstitutet (VTI) våren 1979 provat att

använda fiberduk som materialåtskiljande lager vid reparation och för-stärkning av tjälskadade vägar på tre platser i C län och en plats i Y

län.

Sammanfattning av resultaten hittills görs i föreliggande slutrapport

men provsträckorna kommer att bli föremål för inspektioner ytterligare ett par tjällossningsperioder.

Vägverkets kontaktmän inom projektet har varit Jan Eurenius och.

Anders Håkansson, TUb, samt Björn Terstad och Jan-Erik Elg, DDd.

Byggnadsåtgärderna har utförts av Vägverkets driftomrâden VFC dl8 i Knutby, vägmästare L Larsson och arbetsledare på platsen biträdande vägmästaren T Eriksson samt VFY d21 vägmästare S-O Aronsson och

arbetsledare på platsen biträdande vägmästaren H Edström. Från VTI har medverkat S-O Hjalmarsson samt undertecknad.

Linköping i februari 1982

Einar Lindh

INNEHÅLLSFÖRTECKNING REFERAT

ABSTRACT

SAMMANFATTNING

1. BAKGRUND

2. SYFTET MED FÄLTFÖRSÖKEN

3. BESKRIVNING AV PROVSTRÃCKORNA

3.1 Läge

3.2 Vägtyp och trafikmängd

3.3 Provsträckornas uppbyggnad

3.4 Fiberduk. Typ och egenskaper

4. RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH

PROV-NINGAR OCH INSPEKTIONER

4.1 Vägmaterialens siktkurvor 4.2 Lagertjocklekar 4.3 Vattenkvotsbestämningar 4.4 Inspektioner 5. RESULTAT AV REPARATIONSFÖRSÖKEN 5.1 Provsträckor 1 C län 5.1.1 Engsberg

5.1.2

Ålsunda

5.1.3 Frubacken 5.2 Provsträcka i Y län 5.2.1 Stigsjö 6. DISKUSSION AV RESULTAT 7. LITTERATUR 8. BILAGOR VTI MEDDELANDE 276 Sida II III N N N N N 10 12 13 13 13 13 14 14 15 20 21

Reparation av tjälskador med fiberduk som materialskiljande skikt

Fältförsök i C- och Y län 1979.

Slutrapport

av Einar Lindh

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

531 01 LINKÖPING

REFERAT

Rapporten behandlar några fältförsök med reparation och förstärkning

av vägavsnitt som brukar drabbas av tjälskador. Fiberduk har använts för åtskillnad av underliggande och pålagt grusmaterial.

Syftet med provsträckorna har varit att påvisa om man med fiberduk som materialåtskiljande lager får en mera bestående effekt av

tjälskade-reparationen.

Det har efter två tjällossningar inte kunnat påvisas att fiberduken haft någon avgörande inverkan på reparationseffektens varaktighet på de här

aktuella provsträckorna.

I samband med provtagning av vattenkvot i gruslager över fiberdukar

har en skillnad i vattenkvot vid tjällossningens början konstaterats mellan

två provsträckor med olika slag av fiberduk. Dessa resultat antyder att det kan finnas en skillnad i funktion mellan olika typer av fiberdukar i

samband med tjälning, vilket kan ha betydelse speciellt vid tjällossning.

En närmare undersökning av detta föreslås därför.

II

Reparation av tjälskador med fiberduk

som materialskiljande skikt

Fältförsök 1 C- och Y län 1979. Slutrapport

av Einar Lindh

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

ABSTRACT

This report describes a number of field experiments to repair and reinforce stretches of road often affected by frost heave. Fibre fabric had been used to separate underlying material from the upper layer of gravel.

The purpose of the test stretches was to determine whether the use of fibre fabric as a separating layer between road building materials leads to greater durability of frost heave repairs.

After two spring thaws it has not been possible, however, to determine whether the fibre fabric has had any decisive effect on the durability of

repairs on these test stretches.

A difference in the water content of the gravel layer at the beginning of ground, thaw has been detected when compairing two test stretches using different types of fibre fabric. This finding indicates that there

may be a functional difference between different types of fibre fabric in conjunction with frost heave, which may be significant especially in

thawing. A closer study of this repair method is therefore recommended.

III

Reparation av tjälskador med fiberduk som materialskiljande skikt

Fältförsök 1 C- ochY län 1979.

Slutrapport av Einar Lindh

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Under våren 1979 utförde statens vägverk genom vägförvaltningarna i Uppsala (C) län och Västernorrlands (Y) län orienterande prov med fiberduk som materialåtskiljande lager vid reparation och förstärkning av tjälskadad väg. Avsikten är att därigenom erhålla en varaktig för-bättring av bärigheten över efterföljande tjällossningsperioder.

Väg- och trafikinstitutet (VTI) har på uppdrag av vägverket (VV/TUb)

medverkat vid försöken samt beskrivit utförandet i byggnadsrapport

(VTI Meddelande nr 187), rapporterat inspektionsresultat 1980 i

läges-rapport (VTI Meddelande nr 237) samt efter inspektioner och provtag-ningar 1981 sammanfattat resultaten i föreliggande slutrapport. Provplatserna 1 C län benämns Engsberg, Ålsunda och Frubacken och

provplatsen i Y län Stigsjö.

Provsträckorna i C län är alla tre belägna på vägavsnitt med mycket svag undergrund och de skador som har förekommit under tjällossnings-perioder tidigare sammanhänger av allt att döma delvis med högt

grund-vattenläge i vägkroppen under vårperioden på grund av

dräneringspro-blem. Av denna anledning har driftområdet behövt utföra dikning vid Engsberg samt höja vägen i Alsunda genom påläggning av 20-25 cm grus. Dessa åtgärder har vid Älsunda förändrat förutsättningarna för provet. Vid Engsberg kan det ej uteslutas att åtgärden haft inverkan på

resultatet av förstärkningen med grus på fibermatta.

IIII

På två av provsträckorna 1 C län utfördes reparation genom uppgrävning

av befintlig vägbana till 15 cm (Ålsunda) respektive 20 cm djup

(Fru-backen), utläggning av fiberduk på sc'naktbotten samt återfyllning av det homogeniserade vägmaterialet. Vid Ålsunda består slitlagret av grus och vid Frubacken av oljegrus liksom före reparationen.

På den tredje provsträckan 1 C län Engsberg, utfördes reparationen genom förstärkning av vägen med 10-15 cm grus på fiberduk.

Resultaten från dessa försökssträckor visar att förstärkning med 10-15 cm grus på fiberduk räckt för att förhindra nya skador vid Engsberg. De visar också att urgrävning av vägbanematerial till 20 cm djup samt homogenisering och återfyllning plus utläggning av 5 cm nytt grus hit-tills räckt för att förhindra tätrutig krackelering och sönderbrytning i slitlagerytan av oljegrus vid Frubacken men inte kunnat förhindra tvär-Sprickor c/c ca 1,5 m samt längsgående sprickor, båda delarna troligen beroende på densvaga undergrunden. Vid Ålsunda finns inga bärighets-skador på den till ca 15 cm djup urgrävda och på fiberduk återfyllda homogeniserade vägbanan, som dock även förstärkts ytterligare med 20-25 cm nytt grus på grund av högt vattenläge.

Vid Stigsjö i Y län finns tre provsträckor samt en referenssträcka som lämnats utan åtgärd. På de tre provsträckorna har utlagts ca 15 cm grus på den befintliga vägen. På två av sträckorna har dessutom före pålägg-ningen av gruset fiberduk lagts ut på den befintliga vägytan. Två olika

typer av fiberduk provas. Den tredje provsträckan saknar fiberduk.

Resultaten från Stigsjö visar att ca 15 cm grus som pålagts den upptor-kade och fasta vägbanan räckt för att hittills under två tjällossningar eliminera ytuppmjukningsskador i den gamla vägbanan medan däremot en intilliggande referenssträcka blev starkt ytuppmjukad våren 1980. Det har ännu ej kunnat påvisas att de på två delsträckor utlagda fiber-dukarna varit nödvändiga för att undvika materialblandning. Däremot visar provtagningar under tjällossningen att vattenkvoten i lager när-mast ovanför den ena fiberduken var något lägre än påsträckan utan fiberduk men också lägre än på sträckan med den andra fiberduken. Det

senare antyder att det kan finnas en skillnad i funktion mellan olika

typer av fiberdukar i samband med tjälning av vägytan, vilket kan ha

betydelse speciellt vid tjällossning. En närmare undersökning av detta

föreslås därför.

L

'

BAKGRUND

Reparation av tjälskador genom enbart utspridning av grus har erfaren-hetsmässigt ofta gett dåligt resultat främst på grund av att grusmate-rialet blivit uppblandat med det befintliga tjälfarliga mategrusmate-rialet i

väg-ytan. Störst har risken för uppblandning givetvis varit vid akuta

repara-tioner när gruset lagts ut på ett spårigt och uppmjukat underlag. Även nästföljande tjällossningar har ofta inneburit ytterligare inblandning av tjälfarligt material. Effekten av lagningen kan i dessa fall bli mycket kortvarig.

För att råda bot mot detta har Statens vägverk utfört prov med fiberduk

som materialskiljande skikt vid reparation av tjälskador under våren 1979 på tre platser i Uppsala län och en plats i Västernorrlands län.

Reparationerna har i samtliga fall gjorts när vägytan hunnit stabilisera sig efter tjällossningen. Det har alltså varit för attfå en mer bestående

effekt av reparationerna som fiberduk använts.

Statens väg- och trafikinstitut har på Vägverkets uppdrag medverkat i försöken genom provtagningar vid utförandet, beskrivning av försöken i

byggnadsrapport (VTI Meddelande nr 187) och lägesrapportering efter

inspektioner sommar 1980 (VTI Meddelande nr 237) samt genom sammanfatt-ning av resultaten i föreliggande slutrapport efter ytterligare

inspek-tioner och provtagningar under våren och sommaren 1981.

2. SYFTET MED FÃLTFÖRSÖKEN

Syftet har varit att med enkla orienterande fältförsök klarlägga om fiberduk är lämplig att använda vid reparation av tjälskador, dess nytta för att öka och förlänga effekten av reparationen samt eventuella

pro-blem vid reparationen eller därefter.

3. BESKRIVNING AV PROVSTRÃCKORNA

Reparationerna eller förstärkningsâtgärderna har inom detta projekt utförts på fyra platser varav tre 1 C län och en i Y län. Platserna i C län

benämns Engsberg, Ålsunda och Frubacken och i Y län Stigsjö.

Provsträckorna har detaljerat beskrivits i VTI Meddelande nr 187 och

följande beskrivning har därför gjorts mera översiktlig.

3.1 Läge

Provsträckorna vid Engsberg, Ålsunda och Frubacken är alla tre belägna inom Vägverkets driftomrâde VFC d18 i Knutby ca 5 mil öster om Uppsala. Provsträckan vid Stigsjö är belägen på väg 707 inom VFY d21 i Älandsbro.

Stigsjö ligger Ca 1,5 mil väster om Härnösand.

3.2 Vägtyp och trafikmängd

Alla fyra provplatserna är belägna på vägar av typ bygdevägar med låg

trafikmängd eller ÅDT <125 fordon.

3.3 Provsträckornas uppbyggnad

Engsberg

Provsträckan som har en längd av ca 100 m har utförts enligt den schema-tiska längdsektionen i figur 1 nedan.

Avsedd Uppmätt

tjock-

tjock-Längdsektion Lek Lek

Jcm cm

l

I.. . . .' .i . D'.g..

i A723.DGPUSSL1tLageF <\ Yp$.D?4_4.v-D'§'_;A'.4v-EJ 5 1047

I. ., ..4-.' .'A'->__ 'vf-nu

práéb' Grusbarlagerä . quiévéâ. I? '.Ad-QYD. 4131' 5

I_

/ .

FTberdUk Tidigare vägyta

-J

_

-Ä

Figur 1. Provsträckan vid Engsberg. Schematisk skiss över uppbyggnad efter reparation.

Som framgår av figur 1 har fiberduken i detta fall lagts ut på den befint-liga vägytan som då var jämn och fast. På fiberduken har sedan utlagts bärlager och slitlager av grus.

Fiberduken är enl uppgift av 95% polypropylen och 5% polyester och

betecknas här typ 1. Tekniska data om fiberduken framgår av avsnitt 3.4. Grusmaterialens och det gamla grusslitlagrets siktkurvor framgår

av bilaga 1 (hämtat från /l/).

Det på fiberduken utlagda grusmaterialets tjocklek uppmättes efter

hâltagning i gruslagret och var 10-17 cm.

Ålsunda

Provsträckan har en längd av 75 m. Utförandet framgår av figur 2.

Längdsektion

_ " Avsedd Uppmätt

Vagytans n1vå fore och tjock_ tjock_

Y\_0medeLbart efter reparation Lek Lek

-\\\ april -79 april 80

-L - L cm cm '

r\ Uppschaktad och âterfyttd /1 .

ammaL vä bana I ' \ 9 9 I, i 15 11 15 25_41 cm ,1 (efter grus-pâLäggning) Undergrund L_ ca 75 m _J

7

'7

Figur 2. Provsträckan vid Ålsunda. Schematisk skiss över uppbyggnad

efter reparation.

Som figur 2 visar har ca 15 cm av den gamla vägbanan uppschaktats och efter utläggning av fiberduken på schaktbotten har det uppschaktade materialet återfyllts på duken.

Siktkurvan för det befintliga vägbanematerialet och för undergrundsmate-rialet visas i bilaga 2.

Fiberduken är enl uppgift tillverkad av polyester och betecknas här typ 2.'I'ekniska data om fiberduken framgår av avsnitt 3.4.

Vägbredden är ca 6 m. Fiberduken lades ut i två våder om 2,10 m med

en Överlappning av 0,5 m.

Den i april 1979 uppmätta lagertjockleken av materialet ovanpå fiber-duken var 11-15 cm . Under sommaren 1979 hade utlagts ytterligare grus. Lagertjockleken var i april 198025411 cm.

Frubacken

Provsträckans längd är ca 80 m. Vägen är försedd med ett slitlager bestående av oljegrus vilket också var fallet före reparationen. Utför-andet framgår av figur 3.

Avsedd Uppmätt

Langdsektlon _{tjock_ tjock.}

Lek cm [så

.. _\_ _ _ _ 91.1 ?3315-9 .5-61.11 __________ _ _,_ ..-_5 _...

\_{\ Uppschaktad och återfyLLd gammaL /}/ _{20 17'20.}

\ vägbana I \ I \ I

_{.L _1_}

"Fib'êFd'ük' " " Undergrund | 80 m, F'

Figur 3. Provsträckan vid Frubacken. Schematisk skiss över uppbyggnad

efter reparation.

Som figur 3 visar har här liksom vid Ålsunda den gamla vägbanan först

bortschaktats men här till ca 20 cm djup och på schaktbotten har fiber-duk typ 2 utlagts i två väder med 0,5 m överlappning.

Siktkurvor för vägbanematerialet och undergrundsmaterialet framgår av bilaga 3.

Den uppmätta tjockleken hos gruslagret på fibermattan var 11-20 cm.

Stigsjö

Provsträckan vid Stigsjö är i motsats till de övriga uppbyggd för jämför-ande provning och delad i tre delsträckor av vilka två förstärkts med grus på vägytan medan en lämnats utan behandling och således utgör

referenssträcka.

Hela provsträckan är 160 m inklusive referenssträckan. Uppbyggnaden

framgår av figur 4.

Avsedd Uppmätt

Längdsektion tjock_ tjock..

DeLsträcka nr Lek Lek

1 I '. - 2 I 3 I 4 cm cm

L SLitLager'êrus ' 5

Vägyta ' ' ' ' _ ' ' ' ' ' ' * ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' "' 10'19

v Bärlagergrus ' 10

Drörd deL- Fiberduk stracka ' typ 1 och 2

40 m

40 m

I

40 m

40 m

M Provsträckan vid Stigsjö i Y län. Schematisk skiss över

upp-byggnad efter förstärkning.

Som framgår av figur 4 har delsträcka l ej åtgärdats medan på sträckorna 2-4 ca 15 cm grus utlagts på vägen. På sträckorna 2 och 3 har dock

först fiberduk lagts ut på vägytan. På sträcka 2 har fiberduk typ 2 använts och på sträcka 3 fiberduk typ 1 (jfr tabell 1). Grusmaterialens siktkurva framgår av bilaga 4.

3.# Fiberduk. Typ och egenskaper

Vid fältförsöken har endast två typer av fiberduk använts. Båda typerna tillhör bruksklass 2 enligt den norska bruksklassificeringen. Denna klassi-ficering bygger på provning av draghållfasthet, töjbarhet och penetrations-motstånd. Med provningsresultaten som grund klassificeras fiberdukarna i bruksklasser vilka anger lämpligt avnändningsområde. Några tekniska basdata för dukarna framgår av tabell i. Uppgifterna är hämtade ur tillverkarnas produktbeskrivningar.

Tabell 1.

Typ

Material

Fram-

Vikt Tjock- Draghåll-

Vatten-ställ- lek fasthet

genom-nings- obe- DIN

släpp-metod lastad 53857 lighet

g/m2 mm

kN/m

l/m2/s

Typ 1

95% Polypropylen Nålfiltad 170

0,5 5,8/8,01>

35

+5°/o Polyester termiskt

behandlad

Typ 2

Polyester

Nålfilt

150

1,5

5,92) 200

l)

2)

N/25 mm. Längdriktning/tvärriktning

_{N/5O mm.}

4. RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH PROVNINGAR 4.1 Vägmaterialens siktkurvor

I samband med utförandet av reparations- och förstärkningsarbetena våren 1978 togs prov på dels befintligt material i vägen, dels på tillförda grusmaterial. Materialens kornstorleksfördelning undersöktes genom

tvättsiktning och i ett fall (undergrundsmaterial från Frubacken) genom

sedimentationsanalys. De därigenom erhållna kornfördelningarna framgår av bilagorna 1-4.

4.2 Lagertjocklekar

De efter håltagning uppmätta lagertjocklekarna vid olika tidpunkter framgår av bilaga 5.

Lagertjockleken har uppmätts vid utförandet och i Engsberg och Stigsjö

har den även uppmätts vid senare inspektioner. På dessa provsträckor

kan man misstänka att gruslagret främst genom hyvling förändras i

tjocklek och detta är främsta orsaken till att tjockleksmätningen

upp-repats. Genom håltagningen har samtidigt mattan frilagts visserligen på en mycket liten yta men dock tillräckligt för att ge en någorlunda säker

i uppfattning om fiberdukens tillstånd i provningspunkten.

Av bilaga 5 (Engsberg) framgår att gruslagrets tjocklek tenderat att minska. Medelvärden för lagertjocklekarna har tabellerats nedan.

Mättidpunkt . Tjocklek hos grusmaterialet ovanpå fiberduken

Medel- Std-avv Min-värde Antal

värde mätvärden

cm cm cm

Maj 1979 13,6 i' 2,5 10 12

September 1980 11,8 i 2,2 10 12

Augusti 1981 11,1 i 2,3 8 12

Av bilaga 7 som visar gruslagrets tjocklek på provsträckorna i Stigsjö

framgår samma tendens. Lagertjockleken har genomsnittligt minskat enligt följande:

Mättidpunkt Tjocklek hos grusmaterialet ovanpå fiberduken

Medel- Std-avv Min-värde ' Antal

värde mätvärden

cm cm cm

Maj 1979 14,8 i 1,9 10 27

September 1980 13,4l i 3,3 8 27

Augusti 1981 12,5 i 3,6 6 22

Följden av den minskande grustjockleken är bland annat att mattan med

tiden kan friläggas och eventuellt skadas vid hyvling. I Stigsjö visade det sig också vid inspektion i augusti 1981 att mattan hade frilagts på en ca 0,3 m2 stor delyta invid vägkanten och lätt hade kunnat skadas av väghyvel. En annan följd av den minskade grustjockleken är att gruslag-ret genom tjockleksminskningen får mindre tryckutbredningsförmâga.

Orsakerna till att gruslagrets tjocklek minskat är med säkerhet :flera som t ex omflyttning av material vid hyvling, förlust av vägmaterial vid

10

trafikeringen genom utkastning mot dikena och eventuellt efterpack-ning i slitlagret. Omflyttefterpack-ningen av material vid hyvling kan då ha skett i längsled särskilt i början och slutet av provsträckorna där höjdskillnaden

är märkbar för hyvelföraren och utjämnning gjorts. Gruslagrets tjocklek

har också blivit ojämnare med tiden vilket standardavvikelserna visar. Resultaten ovan visar att man måste räkna med att sprida ytterligare grus efter något år för att underhålla grustjockleken.

Vid Ålsunda har som framgår av bilaga 6 ytterligare grus utlagts på

provsträckan efter utförandet i april 1979. Gruslagrets tjocklek har

ökats från ursprungligen avsedda l5 cm till ca 30 cm. Gruspåläggningen har gjorts av driftområdet för att höja vägytan inom det lokalt sanka terrängområdet.

4.3 Vattenkvotsbestämningar

Under våren 1981 har på provsträckan vid Stigsjö vattenkvoten undersökts

i ett stort antal punkter vid två tillfällen varav det första vid tjälloss-ningens början, innan vattenkvoten hunnit påverkas av nederbörd, och det andra när tjällossningen uppmjukat bärlagret och bärigheten bedömdes vara lägst. Avsikten har främst varit attpåvisa att provsträckorna med fiberduk varit torrare före och under tjällossningen än provsträckan utförd på samma sätt med grus men _utan_ fiberduk, vilket ytans utseende

hade antytt under tjällossningen våren 1980.

Resultaten avvattenkvotsbestämningarna framgår av tabell i bilaga 8 samt grafiskt i bilaga 9.

Vattenkvoten har i bilaga 8 angetts i olika 5-cm-skikt från ytan ner till fiberduken. Som framgår av bilaga 8 och 9 är vattenkvoten något lägre på provsträcka 3 än på de jämförliga sträckorna 2 och 4 vid mätningen i

april (vid tjällossningens början) och skillnaden är något större ju närmare

fiberduken lagret ligger.

11

Vid urtjälningsperiodens mitt (81-05-13) har en påtaglig upptorkning skett, speciellt i ytskiktet där fuktkvoten minskat ca 2 vikt-%.

Fuktför-delningen i vertikalled har utjämnats (bilaga 9). Genomsnittligt har delsträcka 3 även vid detta tillfälle den lägsta vattenkvoten.

Resultaten av vattenkvotsbestämningarna kan tolkas så att fiberduken på sträcka 3 hämmat fuktvandringen mot vägytan vid tjälningen mer än

fiberduken på sträcka 2 och att fuktvandringen mot vägytan vid tjälningen

varit ungefär lika stor på sträckorna 2 och 4 alltså med respektive utan fiberduk. Det skulle då också stämma med den vid inspektionen våren 1980 gjorda bedömningen att sträcka 3 var något torrare under tjälloss-ningen och särskilt i dess början. Den konstaterade högre vattenkvoten hos sträcka 4 kan vara en förklaring till att (enligt uppgift) denna sträcka

var spårig i motsats till sträckorna 2 och 3 i början av tjällossningen

1980.

Om man jämför tekniska data för de två fiberdukarna (tabell 1) så

fram-går det att vattengenomsläppligheten är 35 l/mZ/s respektive ZOO l/mZ/s.

Båda talen är ju av en storleksordning, som inte talar för att någon av dem borde utgöra hinder för fuktvandring genom duken.

Den uppmätta skillnaden i vattenkvot mellan sträckorna 2 och 3 är

under 5 cm-nivån betydande (81-04-08) (bilaga 2). Skillnaden antyder att de två fiberdukarna kan fungera något olika när det gäller fuktvand-ringen i samband med tjälning, vilket i sig är intressant och kan ha väsent-lig betydelse för funktionen i samband med tjälning och tjällossning.

Eftersom vattenkvotsfördelningen 81-04-08 är resultatet av fuktvand-ringarna under tjälningsperioden föregående höst, tyder det på att den på sträcka 3 använda fiberduken haft större förmåga än den på sträcka 4 att bryta vattentransporten, varigenom olika mängder vatten frusit i materialet ovanför fiberduken. En bidragande orsak till fiberdukstyperna förmodade olikheter härvidlag kan vara skillnaden i dukmaterialet (jfr tabell 1).

Som en följd av den lägre vattenkvoten ovan fiberduken på sträcka 3 kan man tänka sig en anrikning av vatten i skiktet under duken jämfört

12

med förhållandet på sträcka 2. En sådan skillnad har dock inte observerats i de fall hål tagits genom duken. Någon provtagning av materialet under duken har dock inte gjorts.

En annan tänkbar effekt av fiberduken är dess eventuella horisontal-dränerande verkan genom att vatten tränger ner vertikalt till duken och där dräneras ut åt sidorna antingen på duken eller genom denna i horison-talled. Någon sådan effekt har här inte kunnat observeras. Provtagning för att klarlägga detta har dock inte genomförts.

Avsikten med provtagningarna i skikt'et ovan duken var som ovan angivits i första hand att kontrollera om det fanns fog för den skillnad i fuktighet

hos ytan -vpå sträckor med respektive utan fiberduk - som enligt uppgift observerats vid tjällossningens början våren 1980.

4.4 Inspektioner

Efter utförandet av förstärknings- och reparationsarbetena våren l979

har provsträckorna inspekterats i april och september 1980 samt i april, maj och september 1981.

Inspektionerna 1980 har redovisats i VTI Meddelande nr 237. De visade i

stort sett att provsträckorna vid Ålsunda och Engsberg var helt oskadade

medan på provsträckan vid Frubacken tvärsprickor hade bildats i slitlagret

av oljegrus liksom sådana fanns även på anslutande delar av vägen. Orsaken till dessa måste dock hänföras till den svaga undergrunden.

Inspektionen i Stigsjö i april 1980 visade att sträcka l (obehandlad) var spårig och blöt genom kraftig ytuppmjukning. Provsträckorna 2 och 3

var relativt torra i ytan medan sträcka 4 var fuktigare. Alla tre var oskadade vid inspektionstillfället frånsett antydningar till upptryckning i vägmitt på sträcka 4. En svag fuktgräns syntes i vägytan mellan sträckorna 3 och 4.

Inspektionen i april 1981 i Stigsjö vid tjällossningens början visade att

tjällossningens var betydligt lindrigare än året före. Endast obetydlig

13

ytuppmjukning förekom på referenssträckan 1 och de övriga sträckorna var helt oskadade och relativt torra i ytan.

5. RESULTAT AV REPARATIONSFÖRSÖKEN

5.1 Provsträckor i C län

5.1.1 Engsberg

Förstärkningen på denna provsträcka har gett till resultat att vägen klarat sig helt utan skador de två tjällossningsperioder som förflutit efter reparationen. Före förstärkningen har vägen vissa år varit spårig

och svart myrjord har trängt upp mellan spåren.

5.1.2

Ålsunda

Denna provsträcka som ocskå den enligt uppgift tidigare varit spårig

och uppmjukad på våren vissa är har även den efter förstärkningen klarat sig helt utan skador under observationstiden. Den har dock efter

provningar-nas påbörjande förstärkts ytterligare med ca 25 cm grus på grund av det

sanka läget och därav betingat önskemål att höja vägen.

5.1.3 Frubacken

Kort tid efter reparationen våren 1979 utfördes beläggning med oljegrus

på provsträckan. Innan dess hade dock ytjustering gjorts med 17 m3 grus

enligt byggnadsrapporten (VTI Meddelande nr 187). Den i bilaga 6 angivna

tjockleken har förutsatts vara uppmätt efter grusjusteringen. Vid

inspek-tionen i augusti 1981 togs ett hål i oljegrusbeläggningen och gruslagrets tjocklek var då ca5 cm större än den i samma punkt enligt bilaga 6 angivna. Endast en håltagning gjordes på grund av önskemålet att undvika skador i beläggningen, men den uppmätta tjockleken antyder att den verkliga grustjockleken kan vara ca 5 cm större än den i bilaga 6 angivna. På gruset ligger ca 5 cm oljegrus.

14

Före reparationen i april 1979 var det befintliga oljegruset sprucket och

krackelerat. Vid inspektionen i augusti fanns inga krackeleringsskador

men däremot tvärsprickor med ca 1,5 m inbördes avstånd.

Vägen ligger enligt uppgift på rustbädd och undergrunden bedöms därför

vara mycket svag, vilket också förklarar tvärsprickorna. Att

krackelerings-skador däremot ännu inte uppstått antyder att överbyggnaden kan ha en något bättre bärighet än tidigare.

5.2 Provsträcka i Y län

5.2.1 Stigsjö

Försökssträckan i Stigsjö är den av de här rapporterade, som har största förutsättningen för att ge tydliga anvisningar om resultatet av förstärk-ningsåtgärden. Genom att försökssträckan är så lång (160m) har tre

delsträckor och en referenssträcka kunnat utföras och jämförelser kan

därför göras direkt. Effekten av reparationer av tjälskador kan dock erfarenhetsmässigt inte helt bedömas förrän efter några tjälsäsonger,

då ju svårighetsgraden och typen av tjälning och tjällossning kan variera starkt mellan olika år.

Resultaten visar dock att den relativt tunna grusförstärkningen hittills haft en god effekt och förhindrat ytuppmjukningsskador. Detta gäller då också delsträcka 1!- utan fiberduk även om antydningar till spårbildning i det pålagda gruslagret enligt uppgift har förekommit i början av tjälloss-ningen våren 1980. Någon spårbildning i den underliggande gamla grus-vägytan har dock inte kunnat konstateras och spårbildningen i ytan bör därför ha berott på instabilitet i gruslagret på grund av för högt

vatten-innehåll i början av tjällossningen.

Provtagningarna våren 1981 visar också en tendens som kan ha betydelse för vilken typ av fiberduk som bör väljas vid förstärkning av liknande vägar. Resultaten visar att vattenkvoten i gruset ovan fiberduken på

sträcka 2 var högre än på sträcka 3 och eftersom gruset är av samma

slag på de två delsträckorna, kan det bero på en skillnad mellan dukarna i genomsläpplighet för vatten i samband med tjälningen av ytlagren.

15

I övrigt visar resultaten att en gruspåläggning av ca 15 cm tjocklek kan

räcka som förstärkningsåtgärd på en ytuppmjukningsbenägen väg som

vid Stigsjö, om gruset läggs ut vid en tidpunkt när den befintliga vägytan har torkat upp påvåren och är fast samt hyvlats till rätt tvärfall.

Resultaten antyder också, att det kan vara befogat att använda fiberduk som materialåtskiljande lager för att öka säkerheten vid påläggning av nytt gruslager, men visar inte klart att detta är nödvändigt om grusför-stärkningen utförs vid rätt tidpunkt.

6. DISKUSSION AV RESULTAT

Försökssträckorna inom detta projekt har varit av orienterande karaktär

och avsedda att visa om fiberduk kan förbättra effekten av förstärkning

med grus vid reparation av vissa tjälskador föranledda av ytuppmjukning. En annan avsikt har varit att Visa på eventuella problem som kan uppstå

vid användning av fiberduk på detta sätt och skaffa erfarenheter av metoden. Slutligen har avsikten också varit att jämföra *två olika utför-anden, varvid det ena har varit att lägga ut fiberduken på den befintliga vägytan och påföra nytt bärlager- och slitlagergrus till 15 á 20 cm tjock-lek. Det andra utförandet har bestått i att lägga ut fiberduken på schakt-botten i vägen sedan ca 20 cm av ytlagren tagits upp.

Först kan konstateras att försöken gäller åtgärder mot skador på grund

av ytuppmjukning och således inte avser tjälskador med djupare liggande orsaker av typen tjälskott och inte heller syftat till att studera repara-tionsmetoder för skador på grund av för svag undergrund.

Resultaten är givetvis beroende av väderleken under de vinter- och

vårsäsonger, som följt efter reparationerna och därav betingade tjälnings-och upptiningsförlopp, som ju kan vara mycket olika skilda år. Under de två tjällossningssäsonger, som hittills kunnat följas, har vädret varit

relativt gynnsamt för resultatvärdering våren 1980 i Y län, men inte i C

län, medan förhållandet snarast varit det motsatta våren 1981.

16

Resultaten från Stigsjö visar hittills att förstärkning med grus till ca 15

cm tjocklek, utförd när vägbanan torkat upp och kunnat hyvlas och packas, räckt för att eliminera ytuppmjukningsskadorna vid de

förhåll-anden, som föreligger där. Den säkerhetsåtgärd, som anbringandet av fiberduk som materialskiljande lager inneburit, har inte hittills kunnat beläggas såsom nödvändig för att ny ytuppmjukning och materialblandning efterföljande vår skall kunna undvikas. Den gamla vägbanan, som på den obehandlade referenssträckan (str 1) våren 1980 var starkt ytuppmjukad (se VTI Meddelande nr 237), var på delsträcka 4 under ca 15 cm grus helt oskadad. Detta antyder, att redan en påläggning av ett 15 cm grus-lager minskar eller eliminerar risken för trafikeringsskador på grund av

effekten av tjälning- och upptining i .detytuppmjukningsbenägna lagret.

Med hänvisning till de förut nämnda skillnaderna i tjälnings- och tjälloss-ningstyp olika år kan emellertid inte ännu några långtgående slutsatser dras av detta. Det är dock viktigt att gruspålägget görs på vägen, när vägytan är fast.

En ansats till spårighet i det påförda gruslagret i vägytan på sträcka 4 (utan fiberduk) rapporterades våren 1980 och antydde otillräcklig stabi-litet i lagret vid tjällossningens början. Detta kan ha berott på hög vat-tenkvot i gruslagrets ytskikt och var tydligen inte orsakat av uppmjukning i den underliggande gamla vägbaneytan. Genom det påförda grusets

relativt öppna sammansättning (bilaga 4) har vattenöverskottet snabbt

minskat och stabiliteten förbättrats.

Vattenkvotsbestämningarna våren 1981 antyder att fiberduk kan medföra

att vattenkvoten i det påförda gruslagret blir lägre (sträcka 3) än om

man inte har fiberduk (sträcka 4). Detta kan, eventuellt tillsammans

med säkerheten mot materialblandning, vara tillräckligt motiv för att använda fiberduk vid reparation och förstärkning av detta slag.

Vattenkvotsbestämningarna antyder också att det kan finnas en skillnad i effekten av olika fiberdukstyper, när det gäller deras funktion i samband med tjälningsprocessen i vägens ytlager. Resultaten visar nämligen att det i skikten närmast ovanför fiberduken fanns en skillnad i vattenkvot. I skiktet 5-10 cm under vägytan var skillnaden mellan delsträckorna i

17

april -81 statistiskt signifikant. Det förefaller därför vara en skillnad i

funktion mellan dukarna, som skulle kunna förklaras av att de har olika

inverkan på fukttransporten (som kan ske på olika sätt) mot vägytan vid tjälning. Det från Stigsjö erhållna resultatet är under alla förhållanden så intressant, att det bör undersökas och kontrolleras ytterligare.

En annan effekt av den här använda metoden för reparation av tjälskador

har bedömts kunna vara att slitlagret får sämre förmåga att kvarhålla fukten i ytan under längre torrperiod, vilket skulleförsämra bindförmågan i gruset. Detta skulle då främst bero på att det påförda bärlagergruset skulle vara kapillaritetsbrytande och inte tillräckligt fukthållande. Enligt uppgift har dock inga speciella problem förekommit på grund av uttork-ning av slitlagret på någon av försökssträckorna i C eller Y län.

De tre provsträckorna 1 C län ligger alla på mark med svag undergrund. Enligt uppgift harde tidigare skadorna i Engsberg och Ålsunda bestått i att vägytan blivit spårig under vårperiod och i vissa fall svårframkomliga.

Svart myrjord har trängt upp och blandats med bärlager och slitlager.

På försökssträckan vid Frubacken fanns före reparationen

krackelerings-skador i slitlagerytan av oljegrus.

Det höga grundvattenläget på försökssträckan vid Ålsunda har också

angetts i byggnadsrapporten och i inspektionsrapporten från april 1980

(foto), där det också omtalas att vatten samlades i provgroparna i vägen vid håltagning för tjockleksmätning. Groparnas djup var maximalt ca 40

cm.

Det höga grundvattenläget vid Ålsunda har varit anledning till att väg-verket behövt lägga på ytterligare grus på provsträckan så att den numera

är ca 40 cm varav ca15 cm består av den vid reparationen 1979 uppgrävda

och homogeniserade vägbanan och ca 25 cm nytt grus. Några skador i

form av spår har inte observerats efter reparationen varken före eller efter den nya gruspåläggningen. Man kan därför inte utesluta att fiberduk

plus 15 cm återfylld vägbana kan ha varit tillräckligt som åtgärd om

grundvattenytan legat lägre.

18

Resultatet från provsträckan vid Engsberg visar att 10-15 cm grus på fiberduk på den gamla vägytan räckt för att förhindra nya skador. Någon spårighet har i varje fall inte observerats.

Provsträckan vid Frubacken har fått skador i slitlagret av oljegrus genom

relativt tät sprickbildning, c/c cirka 1,5 m, som tillsammans med

längs-gående sprickor bildar en stormönstrad krackelering. Provsträckan ligger på rustbädd. Reparationen har inte inneburit någon annannämnvärd förstärkning än fiberduken och denna har här som man kan vänta sig inte räckt för att förhindra skador i vägytans slitlager. Någon tydlig spårbildning har dock inte observerats.

Sprickskadorna i oljegruset kan sägas visa att reparationsåtgärden inte

räckt för att förhindra nya skador. Av allt att döma är det inte i första

hand tjälurgångarna som varit orsaken till krackeleringsskadorna i olje-gruset tidigare utan huvudsakligen en undergrund med mycket låg bärighet. Mot detta har fiberduken inte haft någon större verkan. Förstärkningen i övrigt har bestått i att 17 m3 grus utlagts på vägytan efter återfyll-ning av det uppgrävda gruset för avjämåterfyll-ning före läggåterfyll-ning av oljegruset. Grusmängden motsvarar ca 5 cm tjocklek. En förbättring av bärlagret genom homogenisering och gruspåläggningen har troligen blivit resultatet, eftersom oljegruset hittills inte krackelerat i ett tätrutigt mönster.

Sammantaget har försöken hittills visat att påläggning av 15-20 cm grus på fiberduk som utlagts på den gamla vägbanan räckt som förstärk-ningsåtgärd och att även utan fiberduk materialblandning hittills und-vikits. Däremot har försöken med urgrävning och återfyllning inte visat

att metoden är lämplig, eftersom den ena sträckan har fått

sprick-skador och den andra behövt åtgärdas ytterligare genom påfyllning av grus, låt vara av andra orsaker än bärighetsskador. Man kan dock inte utesluta att den första åtgärden räckt, om grundvattnet legat lägre på

våren.

Ett skäl till att metoden urgrävning och återfyllning tillgripes kan vara brist på grus. Ett annat är minskad risk för uttorkning av slitlagret. Ett

l9

tredje är att risken är mindre att duken friläggs och skadas efter upprepad hyvling, om den inlägges på en nivå närmare vägytan.

Det starkaste skälet är förmodligen eventuell grusbrist. Föreligger inte detta är gruspåläggningen på utlagd fiberduk att föredra. Skälen härför

är främst följande:

- Arbetet är enklare att utföra genom att man inte behöver maskin för urgrävning och inte behöver upplagsplats på vägen för det uppgrävda

materialet.

- Man kan utnyttja den befintliga vägens bärighet och till denna lägga tillskottet av det nya lagrets bärighet.

- Man har möjlighet välja bärlager- och slitlagermaterial, som är mindre

vattenkänsliga (dvs har låg finjordhalt).

- Eventuell dränering i sidled av vatten som tränger ner i vägkroppen kan underlättas genom avrinning på den gamla fiberdukstäckta vägytan, om den kunnat hyvlas och packas före förstärkningen.

Försökssträckorna har hittills inte visat tecken på uttorkning av det

nypåförda slitlagret så att underhållet försvårats.

Oavsiktlig friläggning av fiberduken har inträffat i ett fall på sträcka 2 vid Stigsjö, vilket observerades i augusti 1981. Mätningarna av gruslagrets tjocklek på fiberduken visar också att lagertjockleken tenderar att

minska något med tiden. Man bör därför särskilt observera detta och vid

behov lägga på ytterligare grus för att förhindra att duken rivs upp av

väghyveln.

20

7. LITTERATUR

/1/. 5-0 Hjalmarsson: "Användning av fiberduk vid reparation av

tjälskador". Försökssträckor 1 C län och Y län 1979. Del 1, Utförande. VTI Meddelande nr 187.

/2/. 5-0 Hjalmarsson: "Användning av fiberduk vid reparation av

tjälskador". Försökssträckor 1 C län och Y län 1979.

Läges-rapport 1980-11. VTI Meddelande nr 237.

Bilaga 1:

10.

21

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Försökssträcka vid Engsberg. Grusmaterial, siktkurvor.

Försökssträcka vid Ålsunda. Grusmaterial, siktkurvor.

Försökssträcka vid Frubacken. Siktkurva för grusmaterial från befintlig vägbana samt sedimentationskurva för material-prov från undergrund.

Försökssträcka vid Stigsjö. Grusmaterial, siktkurvor.

Engsberg. Lagertjocklek uppmätt april 1979, september 1980 och augusti 1981.

Ålsunda och Frubacken. Lagertjocklekar Ålsunda april 1979

och april 1980 samt Frubacken april 1979.

Stigsjö. Lagertjocklek maj 1979, september 1980 och augusti 1981.

Stigsjö. Vattenkvot vid vägen ytskikt vid tjällossningens

början samt vid mitten av tjällossningsperioden. Stigsjö. Vattenkvot, diagram.

Foton från provsträckor.

V T I M E D D E L A N D E 2 7 6 Pâl ag t gr us bår la ge r

Pâl

agt

grus

sli

tla

ger

0

Gr

us

fr

an

bef

int

lig

våg

ba

na

1.03.25: ämne... 252823 10:26:.: ämnen. 153623 10:26:... ämnen. 2.23.0003

m_, M ru W M M M Q 4_ü: G W M

/

_/

_{m. m}

pm

unrr;:|r11/r|; urollL.-.Iarl.lcralllr|4llr|4luriênw :L 0

0 .

l T T T OJO H 0 G r o w"

om»

0525

l|r| ctrl alfa. ' W W

du

az

I T

nu

az:

/ i

625

H_d l m s a n d

sAÅN

D

0,'le

/

0.501

.405

_4:

_0,02

K_o r n s t o r i c k . m m 0,52 i* xtrllanr-1:uruJnar/Å..|r xourcLlcr-4||rt;|ar|4 G r o vs a n d Lo LS LO 1,5 2 .1 .4 1' q 1 2 I *r K o r n s t o r h k , m m L: L5 K o r n øt o r l o k , m m 0 T Fi nq rus

IIFI I|FI .rt-v0 IFI liv... 0.:!

,ü

ås

åt

bk

.Ilf'xllrtl 'lr' AIÅP-4øl|r-4-|r|a 'Ir'4||r|1A-4-|rI-LT ;

P I | G R U S /

75

1%

T

W

E

Grovq rus 10 i

55

å

:L:

5

5.6 få It: is -..JcarlnFu --rzlturalu0r11auralaarul-ur04nur'd 7- 20 2:0. T I Y T 7 7 . 20 3 0 4 0 X-f l ár

S

T

E

N

64

5049

_

64 För sök ss tr öc ka : E N G S B E R G

V T I

JE

DD

EL

AN

DE

27

6

p 1

Gr

us

mt

rl

fr

ån

un

de

rg

run

de

n

Gr

us

mt

rl

fr

ån

bef

int

lig

vög

ba

na

1.93.33... ämnen. 252623 13:25... ämnen. :53.023 33:32.. Små? 2.1.2333 '. '

OMWMWMMMMWW imnwxwxwuwü _{.OMüMWüüMGGm}

n- i

/

I

Y I T On 0 / I l l I m F T I I * q l 0 o m 0 H O G r a m . . X 'I 7

'0150

.2

J25 Q1 v/ ? A

'T

W

'01 50. 2 0.1 15 Q1

ml.. -..rizuruJaarul -r-.T...rÅ..-ragvcrallarvgiurul....rnL nur; ..scruJønr-..o|r|4||r14|1rnluirn4onrul 1a|r|1-|rc1-aro.|uru.0nrlrar1|ør...av t su c;r .4 r

1 sur.:--.3;.../..-rainrÅcLIJ-..rÃ-..rÃaur-.||r-1.

i:

I

Ah

a

0.2 5 I

in:

0.2 !

T,

d l m s c n d 4 / T F T 0. /7 CLS CLS Lllrialnlnlllllll|SIo|lnilnllllll - 4 r ..4 r 4 r L r 4 r L r 4 r; r 1 9,5₂ ..-..-T-r -..i--..14:rfår-..--..-laarjuralaFuå K o r n : t o r h k . m m 0,3 2 K un s t wl c k . m m 1.0 4.5 1? 1

*u

sa

ga

T T 1 1 7 1 ' ? V W G r o vs a n d / H o r n s t o r l o k , m m 4 .J J q T .4 2 1 4 4 4 4 4 2

å

(I

q ur m

/

Vi

få

r

L

å

n Tu

9 llrlilir';IirlL|lr|1IIFIAi'FIJlIP.||.AllrlL||r|A|lrl; IIrIA-IrlnlIFILllrlçllrl4|lrl4l ....ÅIIF|AIIP.|;.||-vl4e5.2

åa

åi

så:

bt

'e

/

i

G R U S Ti.

lorollcr3411r: n|r010|rlenrl. n1P!./;llf.l|lro;r

1

'S

lE

'Y

U

ås

å

b

6.2

:0 :5 Gr ovq ru: 1 ' Y I T T I Y ' YT I

.Lauri-4.2.4:-r-1--ru4-ar|1|:r|.;arøLoarfTaru4car3å _{ut! :ri :ri -..ri;oralasrøl-oraTLIlaarnl-..rf -ara/z J} ä,

| I J I r J

1 _{. -L24yuruj V -rqÃarulnL'aLzrl ruirüvuL}

2'0 20 7 7 T Y ! 7 ! T T T T ' * I

W

32 U ; L L ; L 1 " g å 1 &

$*

°M

52 li

40

_.2

0'5

040

150

₆₄

5063.)

I 64

w

64

ST

EN

'

0 För sök ss tr öc ka : AL SU ND A

V T I M E D D E L A N D E 2 7 6 Ma te ri al pr ov fr ån un de rg run d 0.91 ! DM Z Ko rn st or lc k. mm DN S 0.0! 0.02 Lo 1.5 2326:... 392:.. 1.161023 O musa llfl iir! ll?! llrl ilpul

l|rt 'irl I?! I?! |IF|

llrl iir- llrl

vi?! DIF.. ||r| ilfl

sura »ur 1....- sur.. :rn

Ilrl li?! Ilrl lir... ilrl

S

0 ,5o

'Fl ai?! IUP... llrl Il?! trl vari

lir!

lip... irl lir.. ...I-II I

...vi T I , Fi nm jöl a Gr ovm jäl aT ; F i n m o G r o vm o 0.'

SAL

ND

TH dl an sa nd 3 0,52 . G ro vs on d T I Fi nq rus :G ro vq rus

HJ

ÄL

A

|.

ER

G

R

U

S

S

T

E

N

. ..

7

mm.U

/

m1.

väg

ba

na

Grus

mat

rl.

från

befi

ntli

g

...03.32.- ämaom. 259.323..

WWW mwuxmwxm um m m...

0. .M /

J

mm

/

min SPL--.? --.§4--rlo-r-.||rl:rituruLaan-..rL . Gr ava . ;H al lo ns an d

SAÅN

D

of.:

vlranor-LucruJø r: -urn4-sr-.auru4air-1nnr|.a|rn41 T r T I T ' V Y Y Gr an lun d'

å

T

.J

u

Li

:

K o r n o t n h h . n m Fun qr us

S1

.?

.'r'.. '-r'. -alrll IIDIIInA-'r'J'|r-A-|-||Il/.L"PUL'4IPV-J r L / "E Gr ovq ru: +13 10 l

ii

i

:(30

6

e...J :oral-..rul-arrlour04x-rs4..ør|..narc..-ora4syrva .B AL L ( 7 1 ' I 2D

:'2

35110

15

ST

EN

sk

Ho

w

GRÅuS

'

é:

'

För

sök

st

rüc

ka

:

FR

UB

AC

KE

N

B i l a q a 3

V T I M E D D E L A N D E 2 7 6

..-Pâl

agt

grus

sli

tla

ger

Posacrondc mängd, viktproccnt 23 8 S :S 8 s* 0 üa äb dz . E än om ---L-W --L-4--L-.

6.25

_0.501

.465

-4--|....1..L....1 191 _ LD

'L57

2

H o r n s t o r h k , m m ( f J 6 '5 HL: '6 I 1

15.

20

30

wâo

éa

*.2-64

5

4.5

--L_._-L-. --L-4 --L-...-La4 U U K o r un a -h k , m m 2 jo '. .. .4--L-.--L_q_-L-<--L-.-_L...1

5.

D IE) '4-få CT (x :1. D 10

5:

Puuranda mängd, vIHproccnf ä ..-0... ...4... -4... --L.. - - -L- --L.. --L- -L- -L-0.* 0.1 2 K o r n : t o r l c k , m m 2

Gr

us

mt

rt

.

fr

ån

bef

int

lig

vög

bc

na

Panoramio mönqd, vikfproccnf .oiiägåggä

sas

V W ,01 5 0.2 .125 __L_. -..L-.1-.. ...1 --L-.1--L-1--L_1-_L-q_-L-.1--L-1--L-T G r o w" HO

:i:

'duaz:

_rV W0 05 . T I

\

_-A

_-L...1__ - .. _.--L-1--L-1--Lo« M a s o ud

mh

r r . F T V T T Y :9 U 2 \ Gr ováa nd -.--L-. .L-._-g-.--L_.--

2.'04

Gr ovq ru: ,

nya

%

G R U S

ST

EN

'För

sök

sst

röc

ka:

STI

GSJ

Ö

(väg

707

)

B i l a g a 4

HY:H EM\IHJFRDFWKLHKJNAJLL.. VPWJEHKEJJL, b IVL

Gruslagrets tjocklek i cm

PROVVÄG :

A ril-79Engsberg Se tember-8O_

DÅHJW=

'0/080

0/080

0/060_

0/060

0/040

0/040

0/020

0/020

0/000

0/000

VTI MEDDELANDE 2 7 6 Bilaga 5

SäGNi

Au sti -81 0/080 0/060 0/040 0/020 O/OOO

INDI'EÄHUNDI'KUiUhULL. VAUU'KCUU U M. - Bilaga 6

Gruslagrets tjocklek .

PROVVÃG= Ålsunda och Frubacken _

DATUM=

SIGN:

Ålsunda, a ril-79 Ålsunda, april-80 Frubacken, april-79

Q/080 0/080 0/080

0/060 0/060 0/060

0/040 0/040 0/040

0/020 0/020 0/020

O/OOO O/OOO O/OOO

P r o vs t r äc k a 4 U t a n f i b e r d uk P r o vs t r äc k a 3 F i b e r d uk . P r o vs t r äc k a 2 F i b e r d uk

INthKHUNbVHUlUKULL. VAUUHtLUU U M. Bilaga 7

Gruslagrets tjocklek i cm

PROVVÅG= Stigsjö, Y län

DATUM:

SIGN:

Ma 1979 0/150 Se tember 19800/150 Au Stl 1981 0/150 1 3 1 1 . 1 1 3 1 2 Otydlig gräns mellan lager /140 0/120 0/120 0/120

0/100

0/080 0/080 0/080 Obs! 0/060 0/050 0/050 0/050 VTI MEDDELANDE 276

Stigsjö,

Bilaga 8

§?.län

Vattenkvot i vägens ytskikt vid tjällossningens början och mitt under tjällossningsperioden.

PROVTAGNINGSTIDPUNKT

81-04-08 81-05-13

Skikt Prov- Använd AntaL Vattenkvot _ AntaL Vattenkvot

under str fiber- prov Mdv Std-avv prov Mdv Std-avv

väg- dukz)

ytan typ

cm nr vikt-% vikt-% vikt-% vikt-%

0-5

11)

-

14

7,04 :1,31

14 4,84 :0,65

2 2 14 7,59 :0,71 14 5,12 :0,47 3 1 14 7,41 :0,76 14 5,30 :0,28 4 - 14 7,77 :0,70 14 5,30 :0,39 5-10 1 - 14 5,65 :1,81 13 4,45 :0,75 2 2 14 6,33 :0,93 14 5,07 :0,49 3 1 14 5,64 :0,64 14 4,65 :0,31 4 - 12 6,51 :1,19 14 5,37 :0,41 10-15 1 - 14 6,51 :2,68 14 4,39 :0,64 2 2 6 6,58 :1,01 5 5,52 :0,50 3 -'1 6 5,78 :0,29 10 4,73 :0,43 4 - 4 6,83 :0,68 14 5,15 :0,51

1) Vägmaterialet på sträcka 1 (referenssträckan) har ej samma

sammansättning som.de övriga.

2)

_{Några tekniska data framgår av tabell 1, sidan 7).}

Bilaga 9

Vdg-(yta

WPOCFD

_I

_{STR. NR}

;52322.

8104.08

, 3 2 L,

_;;,j.j'

_,<7

21'-,- _

_scm

/ /

.ku 'I

;Ei-10m

\

\

. .o

\

.

3;:

\ , _\

'

° ' '

vnffenkvof

i I

.gber- cm

5

v 6

7

8 °/o

duk

2

8105.13

M

3/7. 4

(' Å l

_{l .} I

'|

'\

J

t_ u_

\

' '

Vclm'enkvo'r

4

s

6 '

7

é %

Vattenkvotens storlek och fördelning i vertikalled vid urtjälningsperiodens början resp mitt. Delprovsträckor i Stigsjö. Sträcka 2 med fiberduk typ 2, sträcka 3 med fiberduk typ 1 och sträcka 4 utan fiberduk (ref.str).

wHHmnm Ao mHme 4 wHHm 4. msamömnm. 44\m AmmA. « G<mH UHo<memowm wHHm N. bwmøbQø. 44\m amma. « G<mH UHo<demnwm <HH EWUUWHDZUW Num

wHHmmm Ao mHmmb M a 61, . right 4. rm. mHHm w. MHcvmowmb. 44\m ;om4.

omdmwumOWO Emm d<MHmUHH0WOH.Hm5©m@mmBQm mUHHOWOH mmäd

Umambsmbmm bmmUdebem m< mHHdemmH H SuchUMH.

55 p. mnpamum. m 5:. SE Em? « 98a waoåawmowow ämm

mmHmWHmowm 4 H mGHQHGäQmU.