– når vi delmålen?
miljömålen
2. frisk luft
9. grundvatten av god kvalitet 8. levande sjöar och vattendrag
11. myllrande våtmarker 10. hav i balans samt
levande kust och skärgård 7. ingen övergödning
3. bara naturlig försurning
12. levande skogar
13. ett rikt odlingslandskap
14. storslagen fjällmiljö
15. god bebyggd miljö 4. giftfri miljö 6. säker strålmiljö 5. skyddande ozonskikt 1. begränsad klimatpåverkan*
*
målår 2050M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L
Når vi delmålen? Når vi miljö-kvalitetsmålet? 2 1 3 4 5 6 7 8I årets uppföljning av Sveriges femton miljö-kvalitetsmål har Miljömålsrådet valt att följa upp de sextionio delmålen. De anger inrikt-ningen för miljöarbetet under de närmaste åren och konkretiserar miljökvalitetsmålen. De flesta delmål ska ha nåtts 2010. Inriktningen är att miljökvalitetsmålen ska vara uppfyllda inom en generation, d.v.s. år 2020. Undan-taget är Begränsad klimatpåverkan, som har 2050 som målår.
Alla miljökvalitetsmål och flera delmål är markerade med röd eller gul ”gubbe”. Det indikerar att vi har mycket kvar att göra. Men det är långtifrån omöjligt att nå målen. Tvärt-om har arbetet hittills varit framgångsrikt inom flera områden.
Delaktighet, engagemang
och ansvar på alla nivåer
De svåraste miljökvalitetsmålen att nå inom tids-ramarna är Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande skogar. Arbetet för att nå miljömålen förutsätter stora insatser på alla nivåer under många år av både myndigheter, näringsliv, kommuner, folkrörelser och enskilda. Delaktighet och engagemang från alla är nödvändigt för att miljöarbetet ska bli framgångsrikt. För flera av målen och delmålen är det internationella arbetet avgörande för att de ska nås. T.ex. är påverkan på klimatet ett globalt problem där Sverige måste ta sitt ansvar, men där påverkan på den svenska miljön ytterst avgörs av det internationella samarbetet. Att begränsa klimatpåverkan är en av de största
utmaningarna i strävan att lämna över en god miljö till kommande generationer.
Riksdagen har antagit tre åtgärdsstrategier som vägledande i strävan att nå miljömålen. De tre strategierna behöver utvecklas, och kon-kreta åtgärdsplaner behöver tas fram för att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och delmålen.
Det här går riktigt bra!
Halterna av luftföroreningarna svavel-dioxid, kvävedioxid och marknära ozon sjunker. De svenska utsläppen av svavel, flyktiga organiska ämnen (VOC) och ammoniak minskar. Det gör att flera delmål under Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning troligen går att nå utan att fler åtgärder krävs än de som redan är beslutade eller planerade. Trafiksitua-tionen i storstadsregionerna måste dock uppmärk-sammas, eftersom halterna av kväveoxider och partiklar i gatumiljön riskerar att överskrida rekom-menderade lågriskhalter under lång tid framöver. Arbetet med att omsätta EG:s ramdirektiv för vatten i svensk lagstiftning pågår, och bedöm-ningen är att åtgärdsprogram enligt direktivet kommer att ha utarbetats till 2009. Därför visas gröna gubbar för delmål som rör ramdirektivet för vatten under Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Trenden i skogsbruket är att mer hård död ved lämnas, att äldre lövrik skog och gammal skog sparas i större utsträckning och att föryng-ring med lövskog ökar. Delmålet för detta under Levande skogar ser ut att kunna nås.
Under miljökvalitetsmålet Ett rikt odlings-landskap finns ett delmål om vård av kultur-bärande landskapselement, såsom gamla stenmurar och alléer. Med hjälp av ekonomisk ersättning till markägare inom Miljö- och Landsbygdsprogram-met är möjligheterna att nå delmålet goda.
Miljöbelastningen från energianvändning i bostäder och lokaler ska minska enligt ett del-mål för God bebyggd miljö. Utvecklingen ser gynnsam ut, bland annat beroende på att många fastighetsägare har övergått från fossila bränslen till andra metoder för uppvärmning av sina hus. Användningen av fossila bränslen i produktionen av fjärrvärme har också minskat. Enligt vår be-dömning är förutsättningarna att nå delmålet goda.
Här behövs fler åtgärder!
Miljömålsrådet har bedömt att många delmål är möjliga att nå, men en förutsätt-ning är då att ytterligare beslut om nya åtgärder eller förändrade styrmedel tas. De delmålen är markerade med gula gubbar.
För att säkerställa minskade utsläpp av växt-husgaser enligt delmålet för Begränsad klimat-påverkan krävs ytterligare åtgärder. Inom trans-portsektorn ökar utsläppen av växthusgaser. Åtgärder i denna sektor kan bidra till att också del-målet om minskade utsläpp av kväveoxider nås (Bara naturlig försurning och Ingen övergödning).
Vi har idag nått långt med utfasningen av de ozonnedbrytande ämnena. För att delmålet om utsläpp ska uppnås krävs dock ytterligare beslut om användning och hantering av ozonnedbrytande ämnen samt information om kommande och redan beslutade förbud. Fler insatser för att trygga förvaringen av kärnavfall behövs för att vi ska nå delmålet om begränsning av radioaktiva utsläpp under Säker strålmiljö.
Utsläppen av fosfor till vatten har minskat, ändå krävs ytterligare minskning för att delmålet under Ingen övergödning ska nås. Åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp, tillsammans med fortsatta åtgärder inom jordbruket, skulle kunna bidra till att vi når delmålet.
God bebyggd miljö har ett delmål om att fysisk planering och samhällsbyggande ska grundas på program och strategier som tar hänsyn till ett fler-tal hälso-, miljö- och kulturaspekter. Ett stort ansvar vilar på kommunerna för att delmålet ska nås.
För att nå delmålen som behandlar restaure-ring av vattendrag och anläggning av skogsbilvägar (Levande sjöar och vattendrag och Myllrande våtmarker) är det viktigt att utveckla samverkan mellan de berörda sektorerna samt utveckla beslutsprocesserna i samhällsplaneringen så att berörda intressen uppmärksammas i tidigt skede. Med miljöanpassad fysisk planering kan helheten belysas och natur- och kulturvärden värnas, utvecklas och brukas i samklang med samhälls-utvecklingen i övrigt.
För att nå de delmål som innebär att kultur-eller naturmiljöer ska skyddas (bl.a. Levande skogar och Hav i balans samt levande kust och skärgård) krävs en kombination av olika åtgärder. Bland annat behöver större resurser avsättas för att inrätta och vårda reservat. Hittills har läns-styrelserna inrättat tio kulturreservat. I fjällen har kombinationer med ersättning för att bevara kulturmiljön och stöd till rennäringens miljöer gett goda resultat med väl bevarade helhetsmiljöer.
Här blir det mycket svårt
De delmål som har fått en röd gubbe är sådana där det kan bli mycket svårt att nå delmålet inom tidsramen även om ytterligare åt-gärder sätts in. Här finns till exempel flera delmål under Giftfri miljö. När det gäller uppgifter om kemiska ämnens egenskaper, samt hälso- och miljö-information om farliga ämnen som ingår i varor, måste Sverige agera kraftfullt i det fortsatta arbetet med nya kemikalieregler inom EU, eftersom lag-stiftningen på dessa områden är gemensam. Vad gäller delmålet om sanering av förorenade om-råden har det tagit lång tid att bygga upp verksam-heten, och det är mycket svårt att hålla den takt i saneringsarbetet som krävs för att nå delmålet.
Uttaget av fisk ska senast 2008 vara högst motsvarande återväxten, enligt ett delmål för Hav i balans samt levande kust och skärgård. Refor-meringen av EU:s gemensamma fiskeripolitik ger förutsättningar för förbättrad resurshushållning. Dock visar besluten om uttaget av fisk att förän-dringarna i politiken ännu inte tillämpas. Det är därför osäkert om delmålet kan uppnås till 2008.
Miljömålsrådets uppföljning av miljömålen
f ö l ja n d e st r at e g i e r ska vara vägledande i a r b e t e t m e d at t uppnå miljökvalitetsm å l e n : 1. En strategi för effektivare
energianvänd-ning och transporter – för att minska utsläppen från energi- och transport-sektorerna.
2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöoriente-rad produktpolitik – för att skapa energi-och materialsnåla kretslopp energi-och för att minska de diffusa utsläppen av miljö-gifter.
3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kultur-miljö och människors hälsa, för god hus-hållning med mark och vatten, miljö-anpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
Kommunerna har en nyckelroll för att del-målet om skydd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i God bebyggd miljö ska kunna nås. Flertalet kommuner har dock hittills inte priori-terat att aktivt arbeta med att skydda den kultur-historiskt värdefulla bebyggelsen. På många håll finns det också stora kunskapsbrister vad gäller totalbilden av denna. Det krävs stor samverkan och delaktighet av kommunerna för att det ska vara möjligt att nå målet.
Genomgående för kulturmiljöfrågan i miljö-målen är att kunskapsunderlaget behöver upp-dateras och kompletteras. För delmålet om att skogsmarken ska brukas så att fornlämningar och andra kulturlämningar inte skadas (Levande sko-gar) är kännedom om var dessa lämningar finns av avgörande betydelse. I dagsläget är huvud-delen av fornlämningarna på skogsmark inte kända.
Minskade hälsorisker
Ett trendbrott kan förutses för flera kända riskfaktorer i miljön. För luft-föroreningar utvecklas till exempel halterna av ett flertal ämnen, t.ex. svaveldioxid och kvävedioxid, så att deras negativa påverkan på människors hälsa inte längre ökar. Sjukdomar och försämrat hälso-tillstånd som orsakas av dessa luftföroreningar kommer därför sannolikt att minska.
För flera delmål som är viktiga från hälsosyn-punkt behövs ytterligare åtgärder för att målet ska kunna nås. Detta gäller t.ex. delmålen om kunskap om hälsoegenskaper och minskning av hälsoriskerna under Giftfri miljö.
Kvarstående hälsorisker
Oroväckande är att flera delmål som har kopplingar till hälsan verkar vara svåra att nå. Det är exempelvis delmålet om utfasning av särskilt farliga ämnen under Giftfri miljö, vilket har väsentlig betydelse för att minska expone-ringen för hälsoskadliga ämnen.
Det gäller också delmål som rör trafikbuller i God bebyggd miljö. Tidigare såg man bullerpro-blem som tillfälliga obehag. Nu har kunskapen om bullers hälsoeffekter ökat, och man vet att kvarstående ohälsa kan ha sitt ursprung i vardagens bullermiljö. Att minska trafikbuller är svårt. EG:s kommande bullerdirektiv kan emellertid komma att bli en positiv kraft i bekämpningen av buller. Delmålet om inomhusmiljön blir också myc-ket svårt att nå. Kartläggningen och saneringen av bostäder med radonhalter över delmålet går alldeles för långsamt. Det finns ett stort behov av kartläggning och åtgärder även när det gäller dålig ventilation och andra problem med inom-husmiljön, t.ex. fukt och mögel.
Partiklar i luft är ett stort hälsoproblem. Så länge partikelhalterna inte är hälsomässigt acceptabla kommer inte miljökvalitetsmålet Frisk luft att kunna nås, trots att utvecklingen för delmålen är positiv.
Helheten är större än
summan av delarna
Varför bedöms ytterligare åtgärder behövas för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft när vi bedömer att alla delmålen är möjliga att nå med de beslut som finns idag? Jo, delmålen täcker inte alla aspekter av miljökvalitetsmålet. Det finns till exempel ännu
inget delmål för partikelhalten i luften, och just svårigheten att minska utsläppen av partiklar från biltrafiken kan göra det svårt att nå miljökvalitets-målet Frisk luft. Förslag till delmål ska läggas fram av Naturvårdsverket under 2003.
I Giftfri miljö finns delmål som syftar till att förebygga skador på miljö och hälsa. Dessutom innehåller miljökvalitetsmålet mål för miljö-tillståndet och påverkan på hälsa. Svårigheterna att nå Giftfri miljö gäller både åtgärderna i del-målen och miljötillståndet/hälsopåverkan.
Två av de fyra delmålen för Levande skogar ser möjliga ut att nå inom tidsramen, och ett kan nås om fler åtgärder vidtas. Varför visar då bedöm-ningen för hela miljökvalitetsmålet en röd gubbe? Även om flertalet åtgärder har vidtagits till 2020 tar det tid innan det får genomslag för större delen av skogsmarken; en skogsgeneration är 70–120 år.
Inom Ingen övergödning är inget av de fem delmålen rött, ändå får miljökvalitetsmålet röd gubbe. En faktor som påverkar bedömningen av måluppfyllelsen är att en stor del av belastningen kommer från andra länder. En stor mängd närings-ämnen finns upplagrade i marken och i sedimen-ten på sjöarnas och havets bottnar. Fosfor kommer att läcka ut därifrån under mycket lång tid.
De delmål som har bäring på kulturmiljön är i stor utsträckning inriktade på ett långsiktigt skydd. En förutsättning för att miljökvalitets-målen ska nås är att miljöer och landskap också brukas och förvaltas på ett varsamt sätt. På sikt behöver därför kompletterande handlingsvägar – utöver skydd – lyftas fram i nya delmål.
Återhämtningen i miljön kan i vissa fall göra att det tar längre tid än en generation att nå miljö-kvalitetsmålen. Miljömålsrådet vill ändå betona vikten av att åtminstone alla nödvändiga åtgärder är genomförda till år 2020.
Finns det regionala skillnader?
Förutsättningarna att nå miljömålen är olika i skilda delar av landet. Svårigheterna att nå Frisk luft är störst i storstäderna där biltrafiken är tät, men i mindre orter där många hus värms av småskaliga vedpannor kan det också vara höga halter av luft-föroreningar vintertid som gör det svårt att nå målet. Försurningen drabbar sydvästra Sverige hårt, men även stora delar av Norrland har många försurade sjöar. Övergödning är ett stort problem i södra Sverige, medan belastningen av kväve från luftföroreningar och jordbruk är betydligt mindre i norr. Bottniska viken är dessutom mindre känslig för kvävebelastningen än andra havsområden runt vårt land.I ett nationellt perspektiv bevaras och sköts ängs- och betesmarkerna bättre än för tio år sedan, men regionala skillnader finns. En förutsättning för att delmålen om biologisk mångfald inom Ett rikt odlingslandskap ska klaras är fortsatt jordbruks-drift i alla delar av landet. Därför behövs det en positiv regional samhällsutveckling, så att ned-läggningarna av jordbruk i delar av norra Sverige och i skogsbygderna i södra delen av landet bromsas.
De regionala skillnaderna – som redovisas för några av målen i rapporten – är ibland stora för olika miljöaspekter, men det går inte att säga att vissa delar av landet genomgående är mer gynna-de eller mer störda än andra.
Om de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka riskerar inte minst Sydeuropa kraftigt höjd medeltemperatur under sommaren under de kom-mande hundra åren. Uppvärmningen kan bli mycket betydande, även om utsläppen ökar långsammare än de har gjort under det gångna halvseklet (se den nedre kartan). I exempelvis Spanien skulle dags-temperaturen mot slutet av seklet kunna överstiga 50 °C under de hetaste värmeböljorna.
figur Ia och b Scenarier över förändringen i sommartemperaturen i Europa till år 2100
1 3 2 2 2 3 3 3 3 4 4 4 4 7 7 6 7 6 6
källa: sweclim och monitor 18, 2003 Fortsatt snabb utsläppsökning
Långsammare utsläppsökning 3 4 6 5 5 6 5 5 7 7 6 6 8 8 4 4 5 4 4 5 7 6 5 4 3 2 2 2 2 3 3 3 2 4 5 5 3 5 +4 4 4 3 2 3 +5 +6 +2 +3 + 7 +1 +8 °C 6 6 4
Det finns både positiva och negativa tendenser i den nuvarande utvecklingen. Framsteg har under senare år gjorts i de globala klimatförhandlingarna, när regelverket för hur Kyotoprotokollet ska genomföras har utformats i olika delar. Många länder har ratifice-rat protokollet. För att det ska träda i kraft krävs att även Ryssland skriver under, vilket är osäkert i dag. USA har ställt sig utanför Kyotoprocessen. Att genomföra Kyotoprotokollet vore ett litet, men betydelsefullt, steg på vägen mot en global lösning av klimatfrågan.
Det långsiktiga målet för Sverige till år 2050 innebär att utsläppen per person ska minska med närmare 50 % av dagens utsläpp. Att lyckas med detta, och därefter minska utsläppen ytter-ligare, kräver stora omställningar.
De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008–2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kol-sänkor eller med flexibla mekanismer.
d e l m å l
1, 2008 –2012
För delmålen ser läget ljust ut. Under 1990-talet har utsläppen av de luftföro-reningar som nämns i delmålen minskat avsevärt: utsläppen av svavel (SOX) har halve-rats, och utsläppen av flyktiga organiska ämnen och kväveoxider (NOX) har minskat med 40 % respektive 25 %. Detta återspeglas i minskade halter i luft av främst svaveldioxid och kväve-dioxid. Utsläppen av NOXoch flyktiga organiska ämnen bedöms kunna minska med 30–35 % från år 2001 till 2010. Prognosen för utvecklingen av halter är osäker, men delmålen för ozon och kvä-vedioxid bedöms möjliga att klara med planera-de åtgärplanera-der.
Partiklar, ozon och kväveoxider är exempel på föroreningar som orsakar flera olika typer av besvär och sjukdomar. Partiklar och ozon i luften kan kopplas ihop med för tidig död.
Luft-föroreningar bidrar också till uppkomsten av cancer. Förutom att de har hälsoeffekter påskyndar luftföroreningarna nedbrytningen av metaller, kalksten, gummi och plaster, och skadar kultur-historiskt värdefulla byggnader, statyer och forn-lämningar.
Det internationella luftvårdsarbetet bedrivs främst inom konventionen för långväga trans-porter av gränsöverskridande luftföroreningar. I Sverige har vi med stöd av miljöbalken fastställt normer för lägsta godtagbara miljökvalitet för svavel- och kvävedioxid, bly och partiklar. Inom kort kommer även en miljökvalitetsnorm för bensen och koloxid.
Naturvårdsverket ska under 2003 lägga fram förslag på nya delmål för bl.a. partiklar och can-cerframkallande ämnen.
Halten 5 mikrogram/m3för svaveldioxid som
årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.
d e l m å l
1, 2005
begränsad klimatpåverkan
20 000 0 -40 000 40 000 -20 000 60 000 ton, tusentalfigur 1.1a Sektorsvisa utsläpp och upptag av växthusgaser
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
källa: naturvårdsverket industriprocesser och fluorerade gaser
energi, inkl. transporter jordbruk
användning av lösningsmedel
förändrad markanvändning och skogsbruk avfallshantering 60 000 70 000 50 000 80 000 ton, tusental
figur 1.1b Totala utsläpp av växthusgaser
1990
Delmålet om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 4 % från 1990 års nivå ska nås utan kompensa-tion för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer.
1993
1991 1992 1994 1995 1996 1997 1998 19992000 2001 källa: naturvårdsverket mål 2008–2012
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påver-kan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har till-sammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur-värden inte skadas.
Inriktningen är att miljö-kvalitetsmålet ska nås inom en generation.
1
frisk luft
Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till ca 80 % på förbränningen av fossila bränslen inom industrin och trans-portsektorn och för el- och värmeproduktion. Andra sektorer bidrar med återstående ca 20 %.
I skogen binds koldioxid i biomassan. Detta kallas för ”kolsänka”. År 2001 motsvarade detta upptag drygt 30 % av utsläppen.
Nedfallet av svavel har minskat med ca 50 % under 1990-talet. Kvävehalterna i nederbörden har minskat i stora delar av Sverige de senare åren, men eftersom neder-börden samtidigt ökat kan inga tydliga trender ses i nedfallet av kväve.
Det beräknas att den kritiska belastningen i skogsmark och sjöar överskrids på 13 % av arealen år 2010. Utvecklingen till 2020 är svår-bedömd, och även om de kritiska belastnings-gränserna underskrids då, kan återhämtnings-tiden i naturen ta åtskilliga decennier.
Nationellt bör ytterligare åtgärder vidtas för att minska utsläppen av kväveoxider, och åtgärder behöver även vidtas för att minska skogsbrukets försurande verkan. För att
Sveriges natur ska kunna återhämta sig måste också utsläppen i övriga Europa minska ytter-ligare, utöver Göteborgsprotokollets mål och EG:s takdirektiv.
År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar och högst 15 % av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan.
d e l m å l
1, 2010
m i l j ö k va l i t e t s m å l
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida grän-sen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Halterna 20 mikrogram/m3som årsmedelvärde
och 100 mikrogram/m3som timmedelvärde
för kvävedioxid ska i huvudsak vara uppnådda år 2010.
Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m3som åtta timmars
medel-värde år 2010.
År 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.
d e l m å l
4, 2010
d e l m å l
3, 2010
d e l m å l
2, 2010
20 40 80 60 100 index oktober–mars 1986/87 = 100 figur 2.1 Luftkvalitetsindex 86/87 88/89 90/ 91 92/9 3 94/9 5 96/ 97 98/ 99 00/ 01 01/02Indexet är en sammanvägning av befolkningstalen i ca 35 kom-muner och halten av svaveldioxid, kvävedioxid och sot under vinterhalvåret.
Okt–mars 1986/87: sot 11 µg/m3 , NO2 31 µg/m3, SO2 17 µg/m3 källa: scb och naturvårdsverket
svaveldioxid sot sammanvägt index kvävedioxid 5 10 20 25 15 0 %
figur 2.2 Förhållandet mellan sjukhusinläggningar i lungsjukdom/dödsfall och dygnsmedelvärden av partiklar
Världshälsoorganisationen, WHO, har gjort en uppskatt-ning av sambanden mellan inlägguppskatt-ning på sjukhus/dödsfall och partikelhalten i omgivningsluft. Ett entydigt sådant samband finns, särskilt för PM2,5. T.ex. ökar antalet inlägg-ningar på sjukhus i lungsjukdom med 5 % för varje ökning av partikelhalten (PM2,5) med 10 mikrogram/m3. Någon
säker nedre haltnivå har inte kunnat uppskattas, men ingen extrapolering under 20 mikrogram/m3 för PM10
och 10 mikrogram/m3 för PM2,5 ska göras.
40 30 20
10 50 µg/m3
källa: uteboken, bertil forsberg, gunnar bylin efter who air quality guidelines 2000 dödsfall om halten mäts som PM2,5
dödsfall om halten mäts som PM10
inlagda för lungsjukdom om halten mäts som PM2,5
inlagda för lungsjukdom om halten mäts som PM10
5 % per 10 µg/ m 3 1,5 % per 10 µg/ m3 0,8 % per 10 µg/m 3 0,7 % per 10 µg/m 3 20 80 120 40 100 60 µg/m3
figur 2.3 Halten av svaveldioxid i Göteborg
2002
Sedan 1960-talet har halten av svaveldioxid i omgivnings-luften kraftigt minskat p.g.a. åtgärder mot utsläpp av svavel och strukturella förändringar i Sverige och flera länder i Europa. 2000 1995 1990 1985 1980 1975 1970 1965 1960 mål 2005
källa: göteborgs stad
5 10 20 35 15 25 30 antal
figur 2.4 Antal dagar med ett glidande
åttatimmars-medelvärde av ozon över 120 mikrogram/m3
2001
Antalet dagar med hela åttatimmarsperioder med ozon-halter över 120 mikrogram/m3 har särskilt i södra Sverige
minskat som en följd av åtgärder mot ozonbildning i Sverige och inom EU.
1999
1991 1993 1995 1997
källa: naturvårdsverket och ivl Aspvreten
Vavihill Esrange
Rörvik Halterna av svaveldioxid är idag låga, och delmålet
kommer att nås med beslutade och planerade åtgärder. Trenden med minskade halter av kvävedioxid kan förklaras av lägre utsläpp från fordon på grund av åtgärder för förbättrad motorteknik och reningsutrustning. Fortfarande uppskattas ett mycket stort antal personer exponeras för halter som överskrider miljökvalitetsnormen – som ligger ca 30 % högre än miljömålet. Med planerade åtgärder kan målet dock komma att uppnås. Minskningen av sothalterna har avtagit, och det är angeläget att åtgärder vidtas för att minska halten av partiklar.
bara naturlig försurning
Lagstiftningen på kemikalieområdet är harmoniserad inom EU. Arbetet med att förändra reglerna för att nå målet Giftfri miljö är därför riktat mot EU. De nya kemikalieregler som nu utvecklas inom unionen kommer att förbättra förutsättningarna att upp-nå miljökvalitetsmålet och vissa av delmålen – särskilt då det gäller avsiktligt framställda kemiska ämnen. Problematiken med farliga ämnen i varor är dock svårlöst. Många andra frågetecken finns kvar, t.ex. källor och åtgärder för oavsiktligt bildade ämnen. Den diffusa spridningen av farliga ämnen från varor och byggnader bedöms bli mycket svår att åtgärda till 2020.Långlivade, persistenta, ämnen (av dem även redan utfasade ämnen såsom PCB) kommer att finnas kvar i miljön år 2020.
Senast år 2010 ska det finnas uppgifter om egen-skaperna hos alla avsiktligt framställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras på marknaden. För ämnen som hanteras i högre volymer och för övriga ämnen som t.ex. efter
inledande översiktliga tester bedöms som särskilt farliga ska uppgifter om egenskaperna finnas tillgängliga tidigare än 2010. Samma krav på uppgifter ska då gälla för såväl nya som existe-rande ämnen. Senast år 2020 ska det även så långt som möjligt finnas uppgifter om egen-skaperna hos alla oavsiktligt framställda och utvunna kemiska ämnen.
Senast år 2010 ska varor vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår.
Nyproducerade varor ska så långt det är möjligt vara fria från:
• cancerframkallande (cancerogena), arvsmasse-påverkande (mutagena) och fortplantnings-störande (reprotoxiska) ämnen senast år 2007 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet
• nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, så snart som möjligt, dock senast år 2005
• övriga organiska ämnen som är mycket lång-livade och mycket bioackumulerande senast år 2010
• övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande senast år 2015 • kvicksilver senast år 2003 samt kadmium
och bly senast år 2010.
d e l m å l
3,
2003/2005/2007/2010/2015
d e l m å l
2, 2010
d e l m å l
1, före 2010/2010/2020
tabell 3.2 Andel (%) skogsmark med hög och
mycket hög surhetsgrad enl. Bedömningsgrunder för Skogslandskapet
Återhämtningen från försurning sker idag främst på de suraste markerna.
1983–1987 1993–1998
källa: ståndortskarteringen, slu % av regionen % av landet % av landet % av regionen sydvästra Sverige östra och mellersta Sverige hela landet norra Sverige 46 11 30 6 20 5 13 3 15 8 12 7 24 16 100 40 60 20 80 120 1995 ton, tusental
figur 3.1 Svenska utsläpp av svaveldioxid till luft 1990–2001 (exkl. utsläpp från utrikes sjö- och luftfart)
Utsläppssiffrorna har reviderats efter det att delmålet om svavelutsläpp fastställdes. Detta tillsammans med mins-kade utsläpp har inneburit att delmålet för svavelutsläpp i princip har uppnåtts.
1996 1997 1998 1999 2000 2001 källa: naturvårdsverket 1994 1993 1992 1991 1990 mål 2010 300 150 50 250 100 200 350 1995
De svenska utsläppen av kväveoxider har minskat med 25 % sedan 1990. Med nu fattade beslut har utsläppen prognostiserats till ca 160 000 ton för år 2010. Målet bör kunna nås om ytterligare åtgärder vidtas. En osäker faktor är dock vägtrafikens utveckling, där särskilt lastbilarna står för en stor del av utsläppen.
1996 1997 1998 19992000 2001
källa: naturvårdsverket ton, tusental
figur 3.2 Utsläpp av kväveoxider 1990–2001
1994 1993 1992 1991 1990 mål 2010 * Observera att sjöarna inte utgör ett representativt urval av Sveriges
sjöar och att Bedömningsgrunder inte skiljer ut naturligt sura sjöar. tabell 3.1 Försurningsutvecklingen i 112 försurnings-känsliga sjöar, speglad genom andelen försurade sjöar enl. Bedömningsgrunder*
Återhämtningen har varit störst i de mest försurnings-drabbade delarna av Sverige.
sydvästra Sverige (55)
mellersta och östra Sverige (34) norra Sverige (23)
landsända, antal sjöar
79 % 55 % 8 % 1990– 1995 1996– 2001 90 % 57 % 6 %
källa: inst. f. mil jöanalys, slu
Före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmaken vara bruten i områden som för-surats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.
År 2010 ska utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 60 000 ton.
År 2010 ska utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.
d e l m å l
4, 2010
d e l m å l
3, 2010
d e l m å l
2, 2010
giftfri miljö
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller
den biologiska mångfalden.
Inriktningen är att miljökvalitets-målet ska nås inom en generation.
Dessa ämnen ska inte heller användas i produk-tionsprocesser om inte företaget kan visa att hälsa och miljö inte kan komma till skada.
Redan befintliga varor, som innehåller ämnen med ovanstående egenskaper eller kvicksilver, kadmium samt bly, ska hanteras på ett sådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön.
Delmålet avser ämnen som människan framställt eller utvunnit från naturen. Delmålet avser även ämnen som ger upphov till ämnen med ovanstående egenskaper, inklusive dem som bildats oavsiktligt.
Hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fort-löpande fram till år 2010 enligt indikatorer och nyckeltal som ska fastställas av berörda myndig-heter. Under samma tid ska förekomsten och användningen av kemiska ämnen som försvårar återvinning av material minska. Delmålet avser ämnen som inte omfattas av delmål 3.
För minst 100 utvalda kemiska ämnen, som inte omfattas av delmål 3, ska det senast år 2010 finnas riktvärden fastlagda av berörda myndigheter. Riktvärdena ska ange vilka halter som får förekom-ma i miljön eller vilka halter människor högst får utsättas (exponeras) för. Syftet är att riktvärdena på sikt ska fastställas som miljökvalitetsnormer.
Förorenade områden ska vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prio-riterade med avseende på riskerna för männi-skors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade.
d e l m å l
6, 2005
d e l m å l
5, 2010
d e l m å l
4, 2010
0,4 16 4 8 12 0,8 1,2 1,6 tonfigur 4.3a och b Mängd kvicksilver, kadmium och bly i avloppsslam
Figurerna visar den totala årliga mängden av kvicksilver, kadmium och bly i avloppsslam från kommunala avlopps-reningsverk i Sverige. Avloppsslammets innehåll av tung-metaller och andra ämnen medför att det endast i begrän-sad omfattning används inom jordbruket. Mängderna i avloppsslam speglar viss spridning av tungmetallerna i tätorter och indikerar fortsatt behov att fasa ut använd-ningen av kvicksilver, kadmium och bly. De genomsnittliga halterna underskred år 1998 de gränsvärden som fastställts i lagstiftning. Halterna mellan enskilda verk varierar dock, och överskridanden förekom hos flera reningsverk.
1987 1992 1995 1998 2000
ton
källa: naturvårdsverket och scb
1987 1992 1995 1998 2000 kvicksilver kadmium bly 500 1 000 2 000 1 500 2 500
ton verksam beståndsdel
figur 4.4 Såld mängd verksamma
bekämpnings-medelssubstanser inom jord-, skogs- och trädgårds-bruket i Sverige 1992–2001
Försäljningen av bekämpningsmedel inom jord-, skogs-och trädgårdsbruket har ökat något sedan mitten av 1990-talet. Behandlade arealer ökar, även i förhållande till odlad areal. Den riskminskning som föreslogs i det tidigare, svenska, handlingsprogrammet har inte kunnat nås. Ökningen kan förklaras med tre faktorer: EU:s gemen-samma jordbrukspolitik (CAP), den svenska tillämpningen av CAP samt minskade resurser för riskminskningsarbete.
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
källa: produktregistret, kemi
35 15 25 5 1992 µg/l
figur 4.6 Rester av kemiska bekämpningsmedel
i Vemmenhögsån 1992–2001
Frivilliga initiativ från jordbruksnäringen blir allt viktigare. Flera länsstyrelser (t.ex. Blekinge, Hallands, Skåne, Uppsala och Västra Götalands) har i sitt miljömålsarbete prioriterat att belastningen av bekämpningsmedel i länets vatten-miljöer ska minska. Det goda exemplet i figuren med minskade halter av rester av bekämpningsmedel i Vemmen-högsån i södra Skåne visar hur lantbrukare, med stöd av rådgivning, har minskat läckaget genom systematiskt säkrare hantering av bekämpningsmedel. Mätningarna omfattar de flesta av de bekämpningsmedel som har använts i området, vissa av deras nedbrytningsprodukter samt några ämnen som inte längre används. Glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA mättes inte före 2001.
1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
* Data endast från maj–juni, övriga år från maj–september källa: avd. för vattenvårdslära, slu
övriga pesticider glyfosat + AMPA 18 10 6 14 2 1995 %
figur 4.5 Andel konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergifram-kallande ämnen
År 2001 fanns kända allergiframkallande ämnen i 2 181 kemiska produkter som var tillgängliga för konsumenter (15,5 % av kemiska produkter) enligt KemI:s produktregister. Andelen kemiska produkter med allergiframkallande ämnen har legat på samma nivå de senaste åren, om man utgår från kända allergiframkallande ämnen 2001. Ny kunskap och klassificering kan öka den angivna andelen, även retroaktivt.
1996 1997 1998 1999 2000 2001 källa: produktregistret, kemi 4,5 1,5 2,5 0,5 3,5 Stockholm Uppsala 1972 ng/g fett
figur 4.2 Bromerade flamskyddsmedel i bröstmjölk
Halterna av PBDE (polybromerade difenyletrar) i bröst-mjölk från mödrar i Stockholm och Uppsala verkar minska något efter en tidigare ökning. De sammanlagda halterna av flera olika PBDE, en grupp bromerade flamskyddsmedel, har mätts i de redovisade studierna. Tendensen för PBDE är inte representativ för alla grupper av kemikalier, och bilden kan se annorlunda ut för andra ämnen. Uppmärk-samheten runt bromerade flamskyddsmedel kan ha lett till att användningen i en del varukategorier har minskat, med lägre exponering för vissa samhällsgrupper som följd. Inom EU kommer användningen av penta- och okta-bromdifenyleter att förbjudas den 15 augusti 2004.
1976 1980 1990 1994 1996 1997 1998 1999 2001 1984 /85 2000 källa: livsmedelsverket 70 30 50 10 1995 antal, tusental
figur 4.1 Antal kemiska produkter årligen anmälda till produktregistret
Antalet kemiska produkter som anmälts till KemI:s produktregister har successivt ökat under åren. Detta kan bero på ett ökat utbud av kemiska produkter i Sverige. En annan förklaring skulle kunna vara att efterlevnaden av bestämmelserna om anmälan till produktregistret har förbättrats. Flertalet kemiska produkter som före-kommer i landet tillverkas utanför Sverige. För 2001 var ca 75 % av produkterna tillverkade utomlands. Det totala antalet ämnen som förekommer i kemiska produkter har ökat. Utvecklingen innebär att kunskapen om ämnenas förekomst i kemiska produkter ökar, men där-emot inte kunskapen om ämnenas egenskaper.
1996 1997 1998 1999 2000 2001 källa: produktregistret, kemi
För att nå miljökvalitetsmålet behöver vi en bättre helhetsbild över kända och idag okända strålkällor och deras påver-kan på människor och miljö. Detta påver-kan vi få genom miljöövervakning, forskning om strål-ningens hälsoeffekter och undersökningar av hur människors beteende och attityder påverkar hur mycket strålning de utsätts för. Det är också viktigt att det förebyggande strålskyddsarbetet inom och utanför landets gränser fortsätter. En stor utmaning är att bygga slutförvar för använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.
Strålskyddet har traditionellt fokuserat på skydd av människor. Internationellt pågår arbete att utvidga strålskyddet till att även omfatta djur och växter. Detta kommer troligen att leda till rekommendationer för att säker-ställa skyddet av miljön. En viktig grund för att Sverige ska kunna leva upp till sådana rekom-mendationer är att det finns ett nationellt miljö-övervakningsprogram för radioaktiva ämnen och kompetens inom forskningsområdena radio-ekologi och strålningsbiologi.
Förutsättningen för att antalet hudcancerfall till följd av UV-strålning ska minska är att lång-siktiga åtgärder sätts in tidigt. Genom ökat anslag år 2002 förbättrades möjligheten för flera myndigheter att medverka till att begränsa antalet framtida hudcancerfall.
Utbyggnaden av tredje generationens mobil-telesystem har gett upphov till oro och frågor hos allmänheten och politiker angående even-tuella risker med radiovågor från basstationsan-tenner och mobiltelefoner. Forskningen har hittills inte visat att basstationer eller mobil-telefoner orsakar någon ohälsa. Flera interna-tionella forskningsprojekt pågår dock som studerar om långvarig användning av mobil-telefoner kan orsaka cancer eller ge andra nega-tiva hälsoeffekter.
År 2010 ska halterna i miljön av radioaktiva ämnen som släpps ut från alla verksamheter vara så låga att människors hälsa och den bio-logiska mångfalden skyddas. Det individuella dostillskottet till allmänheten ska understiga 0,01 mSv per person och år från varje enskild verksamhet.
År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av solen inte vara fler än år 2000.
Riskerna med elektromagnetiska fält ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras.
d e l m å l
3
d e l m å l
2, 2020
d e l m å l
1, 2010
Den negativa påverkan på ozonskiktetav ozonnedbrytande ämnen har minskat. Detta beror på att halterna av sådana ämnen i atmosfären har börjat avta till följd av åtgärder i Sverige och andra länder. Likväl måste fler åtgärder vidtas för att säkerställa att den internationella avvecklingen av ozonned-brytande ämnen fortgår i tillräcklig takt och att användningen i Sverige upphör.
Den senaste bedömningen av internationella forskare är att man tidigast år 2020 kommer att kunna se en återhämtning av ozonskiktet över Europa. Tidigast år 2050 kan det vara återställt. Förutsättningen är att Montrealprotokollet och dess tillägg följs av alla parter.
År 2010 ska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört.
d e l m å l
1, 2010
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
500 1 500 2 500 ton
figur 5.1 Utsläpp av CFC från olika källor 1984–2001 samt prognos för 2002–2010
2010
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet. Den största källan till utsläpp är i framtiden isolerplast av olika slag. Storleken och effekten på ozonskiktet av de nationella utsläppen av HCFC är marginella i jämförelse med utsläppen av CFC. År 1986 var de totala utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ca 4 800 ton. År 2001 hade de minskat till knappt 400 ton. (Värden för 1985, 1987 och 1989 saknas.)
2005 1985 1990 1995 2000 källa: naturvårdsverket köldmedia sprayförpackningar och förpackningsmaterial isolerplast kemtvättar, avfettning och sterilisering produktion skumplast
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning
i den yttre miljön.
skyddande ozonskikt
säker strålmiljö
5
Det miljötillstånd som anges i miljö-kvalitetsmålet kommer att vara svårt att nå till 2020. Detta beror bl.a. på att åter-hämtningstiden i de naturliga systemen är så lång. Det blir särskilt svårt att nå målet i de södra delarna av Sverige, där belastningen har varit och är som störst, och därmed även effek-terna i miljön. Dessutom påverkas de öppna kustområdena i Östersjön mycket av övergöd-ningen i det öppna havet.
Utvecklingen ser positiv ut vad gäller svenska utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft medan närsaltsutsläppen till vatten inte visar en lika tydlig minskning. Kraftiga åtgärder måste vidtas omgående såväl internationellt som nationellt för att målet ska kunna nås. De åtgärdsprogram som ska vara upprättade 2009 enligt EG:s ramdirektiv för vatten kom-mer att bidra till att vi närmar oss målet, efter-som samtliga medlemsstater måste uppfylla direktivets krav.
Preliminära beräkningar av vår framtida klimatsituation visar att nederbörden kommer att öka. Detta kan göra det ännu svårare att nå miljökvalitetsmålet, eftersom det skulle inne-bära ytterligare diffusa utsläpp av näringsämnen från marken.
Senast år 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ekologisk status ska nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten.
Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kust-vatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.
Senast år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå till 38 500 ton.
Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 % från 1995 års nivå till 51 700 ton.
Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige av kväve-oxider till luft ha minskat till 148 000 ton.
d e l m å l
5, 2010
d e l m å l
4, 2010
d e l m å l
3, 2010
d e l m å l
2, 2010
d e l m å l
1, 2009
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
40 60 80 120 70 90 50 100 30 a c b e f h i k a b c e f h i j j k d g d g E (dBµV/m)
figur 6.3 Elektrisk fältstyrka från olika typer av radiosändare i frekvensområdet 30–1000 MHz i Stockholm
Både inomhus och utomhus exponeras vi för magnetiska fält. Allmänhetens exponering från elektro-magnetiska fält är i regel mer än hundra till tusen gånger under de gränsvärden som gäller både i Sverige och i övriga Europa.
0
100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000
f (MHz)
källa: ssi Not. Elektrisk fältstyrka, E, anges som ett logaritmiskt mått i en decibel-skala. TV 1 FM-radio komm.radio DAB-radio komm.radio TV 2 finsk TV TV 4 digital-TV mobiltelefoner basstationer 55–62 62–69 76–83 83–90 90–97 97–104 104–111 111–118 118–125 125–132 132–139 139–146 146–153 153–160 Wh/m2 55 60 65 10 15 20 25 69–76
figur 6.2 Modellberäknad årsdos av UV-strålning för 2002
källa: smhi figur 6.1 SKB:s tidsplan för att planera och bygga
ett slutförvar för använt kärnbränsle
För närvarande undersöks bland annat berggrundens lämplighet i två kommuner. Detaljundersökningen inne-bär att SKB börjar bygga slutförvaret. Efter förslutningen är de första 1000 åren den viktigaste perioden när det gäller slutförvarets skyddsförmåga.
källa: skb förstudier i sex kommuner platsunder-sökningar i två kommuner detalj- under-sökning drifttagning förslutning av förvaret 1999 2002 2009 2016 2060
ingen övergödning
7
Kartan visar de stora regionala skillnader i UV-dos som uppkommer på grund av skillnader i breddgrad, väderförhållanden och ozonskiktets tjocklek. Över hav och stora sjöar är det ofta molnfritt, vilket leder till högre UV-strålning. Årsdosen av UV-strålning är uttryckt som watt-timmar per kvadratmeter, Wh/m2. Kartan är
Medvetenheten om de fysiska miljö-ernas betydelse för att bevara den biologiska mångfalden i och i anslut-ning till sjöar och vattendrag ökar. En förut-sättning för att uppnå miljökvalitetsmålet är att de areella näringarnas uttalade ambitioner om hänsyn till sötvattensanknutna natur- och kulturmiljöer efterlevs. Parallellt måste arbetet för att långsiktigt skydda områden med höga sötvattensanknutna naturvärden intensifieras.
Vattendragen utgör resurs för både biologisk mångfald, fiske, friluftsliv, kulturmiljö och vattenkraft. När vattendrag restaureras måste de olika intressena beaktas. Men eftersom de juridiska och praktiska förutsättningarna för restaurering är komplicerade kan det kosta mer och ta längre tid än beräknat att genomföra åtgärderna. I åtgärdsprogrammen för skydd och restaurering ska dessa frågor belysas. Först då kan möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmålet bedömas.
Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram
för restaurering av Sveriges skyddsvärda
vatten-drag eller sådana vattenvatten-drag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 % av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
Senast år 2009 ska vattenförsörjningsplaner med vattenskyddsområden och skyddsbestäm-melser ha upprättats för alla allmänna och större enskilda ytvattentäkter. Med större ytvatten-täkter avses ytvatten som nyttjas för vattenför-sörjning till fler än 50 personer eller distribuerar mer än 10 m3per dygn i genomsnitt.
d e l m å l
3, 2009
d e l m å l
2, 2005/2010
d e l m å l
1, 2005/2010
300 150 50 250 100 200 350 1995De svenska utsläppen av kväveoxider har minskat med 25 % sedan 1990. Med nu fattade beslut har utsläppen prognostiserats till ca 160 000 ton för år 2010. Målet bör kunna nås om ytterligare åtgärder vidtas. En osäker faktor är dock vägtrafikens utveckling, där särskilt lastbilarna står för en stor del av utsläppen.
1996 1997 1998 19992000 2001
källa: naturvårdsverket ton, tusental
figur 7.4 Utsläpp av kväveoxider 1990–2001
1994 1993 1992 1991 1990 mål 2010 10 30 50 70 ton, tusental
figur 7.2 Utsläpp av kväve till vatten 1995 och 2000
1995 källa: naturvårdsverket 2000 mål 2010: 47 000 ton mål 2010: 38 500 ton 4 2 3 1 ton, tusental
figur 7.1 Utsläpp av fosfor till vatten 1995 och 2000
Fosforutsläppen minskade med 15 % från 1995 till 2000. De bör kunna fortsätta minska om ytterligare åtgärder genomförs. 1995 källa: naturvårdsverket 2000 70 30 40 10 60 20 50 ton, tusental
figur 7.3 Utsläpp av ammoniak 1995–2001
Ammoniakutsläppen har minskat med nästan 13 % sedan 1995. Möjligheterna att nå delmålet före 2010 förefaller goda.
1996 1997 1998 1999 2000 2001
källa: naturvårdsverket
1995
mål 2010
levande sjöar och vattendrag
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljö-er ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
8
Utvecklingen 1995–2000 visar på en tydlig minskning av utsläppen från punktkällor. De diffusa utsläppen från jordbruket visar dock ännu ingen tydlig nedgång. Genom nya modellberäkningar har den tidigare utsläppssiffran för 1995, 55 000 ton, reviderats, och utsläppen beräknas nu ha varit 67 000 ton. Delmålet säger att utsläppen ska minska med minst 30 % från 1995 års nivå, till 38 500 ton. En 30-procentig minskning utifrån den nya beräk-ningen skulle ge en målnivå 2010 på 47 000 ton i stället för 38 500.
Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.
Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärds-program enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus ska uppnås.
d e l m å l
6, 2009
d e l m å l
5, 2005
d e l m å l
4, 2005
100 40 80 20 60 natur-reservat antalfigur 8.1 Områden som skyddats av olika
myndig-heter med uttalat syfte att bevara vattenmiljöer
biotop-skydd
Av tillgängliga områdesskydd använder länsstyrelserna oftast naturreservat och skogsvårdsstyrelserna biotop-skydd för att bevara sötvattensmiljöer. Naturreservat om-fattar generellt större områden än biotopskydd. Kommu-nerna kan sedan 1987 bilda naturreservat Naturvårdsverket föreslår att de också ska få möjlighet att upprätta biotop-skyddsområden. Förutom genom områdesskydd kan vattenmiljöerna bevaras genom naturvårdsavtal, plane-ring och hänsyn. (Sjöar och vattendrag ingår ofta i skyd-dade områden utan att vara specifikt omnämnda i syftet.)
kultur-reservat
national-park
källa: naturvårdsregistret, naturvårdsverket skogsvårdsstyrelsen kommunen länsstyrelsen
figur 8.2 Fördelning av åtgärder inom 106 restaureringsprojekt i vattendrag 1997–2002 källa: riksantikvarieämbetet fiskväg byggs 27 % flottled återställs 35 % återmeandring 3 % ej angiven 1 % damm restaureras 1 % vandringshinder rivs 20 % annan 13 % 20 30 10 40 5 15 25 35 Blekinge Dalarna Kalmar antal figur 8.3 Antal allmänna ytvattentäkter med skyddsområde per län år 2000 Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping
Av de 195 ytvattentäkter som redovisas i figuren saknar 114 stycken – 58 % – fortfarande skydd med stöd av miljö-balken eller kommunala föreskrifter.
Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland
källa: livsmedelsverket och naturvårdsverket, regeringsuppdrag 2000 antal vattentäkter varav antal med skyddsområde
figur 8.4 Andel olika stammar av totala antalet utsättningar av öring i Dalarnas län 1992–2001
Fiskens ursprung har i många fall inte beaktats när ut-sättning har beviljats. En stor del av utut-sättningarna utgörs av fisk vars härkomst är avlägsen, medan endast en liten del kommer från lokala bestånd.
källa: fiskeriverket lokala stammar 4 % utländsk 20 % ospecificerat 51 % specificeradestammar 25 %
Lokala stammar: öringstammar från vattensystemet
där utsättningen görs.
Specificerade stammar: öringstammar från andra delar
av landet.
Utländsk: i detta fall finsk konnevesiöring.
Ospecificerat: öringstammar som inte är specificerade
i besluten. 1 000 500 1 500 2 000 1995 antal
figur 8.5 Utsättning av regnbåge i förhållande till utsättningar av andra fiskarter under 1995–2001, i hela Sverige
1996 1997
Regnbåge sätts ofta ut för ”put and take-fiske”, medan övriga arter sätts ut i naturvatten. Statistiken indikerar att länsstyrelserna i enlighet med Fiskeriverkets policy har blivit mer restriktiva när det gäller utsättning av fisk i naturvatten. 1998 1999 2000 2001 källa: fiskeriverket andra arter regnbåge 16 8 4 12 föreslagna antal
figur 8.6 Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar i och i anslutning till sjöar och vattendrag
Hittills har 8 åtgärdsprogram för hotade arter/livsmiljöer fastställts och 15 prioritetslistats. Under 2003 ska det totala behovet av åtgärdsprogram för arter och livs-miljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag kvantifieras.
fastställda 2002
pågående källa: naturvårdsverket
Restaureringsprojekten har genomförts med huvud-syftet fiskevård (42 %), naturvård (37 %), och/eller frilufts-liv/turism (21 %). Rivning av vandringshinder omfattar oftast dammar/dämmen eller vägtrummor, men kan också innebära att flottningslämningar eller ålkistor tas bort – vilket kan medföra en intressekonflikt med kultur-miljövården.
Målet syftar till att säkra tillgången på vatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd för samhällets totala behov. Vattnet ska samtidigt vara av sådan kvalitet och mängd att det bidrar till att växter och djur har en god miljö i ekosystem som är beroende av grundvattnet.
Grundvatten som används eller kommer att användas för dricksvattenförsörjningen tas ur stora grundvattenmagasin som finns i åsar, och i södra Sverige även i sedimentär berggrund. För att vi ska klara målet måste dessa vatten-magasin skyddas mot exploatering som begrän-sar möjligheten att nyttja dem för dricksvatten-försörjning.
Det viktigaste verktyget för att klara dricks-vattenmålet är att inrätta skyddsområden för grundvattenförekomster där uttag av dricksvatten görs eller planeras. Denna åtgärd kan även användas för att skydda geologiska formationer för framtida vattenförsörjning. Markägarnas krav på kostnadsersättning påverkar dock möj-ligheterna att inrätta tillräckligt kraftfullt skydd.
Vid konflikter får dricksvattenintresset ofta ge vika för andra samhällsintressen. Miljö-kvalitetsmålet och dricksvattenförsörjningen är i konflikt med många andra samhällsmål, såsom satsningar på infrastruktur, naturgrus-användning, mineralutvinning, livsmedels-produktion och i vissa fall naturvården. Genom de mål som EG:s ramdirektiv för vatten formu-lerar för grundvatten, dock framförallt genom de åtgärdsprogram som ska upprättas, får grundvattnet starkare ställning, både då det gäller dricksvattenförsörjningen och grund-vattnets ekologiska betydelse. Direktivet i sig ger dock inte möjligheter till ett starkare skydd åt grundvattenförekomster som är av betydelse för vattenförsörjningen än som ges enligt miljöbalken. Möjlighet till skydd av minst styrkan ”riksintresse” bör införas i miljö-balken.
En förutsättning för att grundvattnet ska bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag är att vissa delmål som rör övergödning, försurning och giftfri miljö nås. Åtgärderna för att förbättra grundvattnets kvalitet eller förhindra att den försämras ger ibland effekter först efter decennier.
Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörj-ning ska senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.
Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekven-ser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.
Senast år 2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m3per dygn i genomsnitt eller betjänar mer
än 50 personer per år uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.
Senast 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God grundvattenstatus ska uppnås.
d e l m å l
4, 2009
d e l m å l
3, 2010
d e l m å l
2, 2010
d e l m å l
1, 2010
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
100 300 500 200 400 ton, tusental
figur 9.1 Saltanvändning, statligt vägnät
00/ 01
Av främst framkomlighetsskäl, men också av trafiksäker-hetsskäl, används salt (NaCl) för att bekämpa halkan vid temperaturer kring 0 °C. Förbrukningen varierar med väderleken. Under vintern 2001/2002 användes 265 000 ton salt på det statliga vägnätet. Detta är en ökning med nästan 20 % jämfört med föregående vintersäsong. Ökningen beror i huvudsak på att antalet halk- och snötillfällen ökade. Detta kan utläsas vid jämförelse med Vägverkets saltindex. För vintern 2001/2002 saknas redovisning av saltförbrukningen på det kommunala vägnätet. Tidigare år har användningen successivt ökat.
98/ 99 90/ 91 92/9 3 94/9 5 96/ 97 01/ 02 källa: vägverket 91/92 93/9 4 95/9 6 97/ 98 99/ 00 50 30 20 40
figur 9.2 Effekter på grundvatten av vägsalt
1970 1976 1982 1988 1994 2000
10 klorid, mg/l
Saltning av vägar vintertid har medfört att kloridhal-terna har ökat i grundvatten. Detta kan göra att vatten-ledningar korroderar. Förutom att metaller då kan komma ut i dricksvattnet kan hushållsmaskiner och installationer för vattenförsörjningen förstöras. Störst problem har hushåll med egen brunn nära väg. Även stora grund-vattenförekomster som försörjer eller kan komma att försörja befolkningen i tätorter är påverkade.
källa: svensk mil jöövervakning
figur 9.3 Försurning av ytligt grundvatten
Långa tidsserier visar att försurningspåverkan på ytligt grundvatten har minskat marginellt. Under de tre senaste åren tycks försurningen ha minskat något i norra och östra Sverige, medan arealen som är starkt eller mycket starkt försurningspåverkad i sydvästra Sverige snarare har ökat.
källa: svensk mil jöövervakning och sgu:s grundvattennät
2001 2002
2000
mycket stark påverkan (5) stark påverkan (4) påtaglig påverkan (3)
måttlig påverkan (2) ingen eller obetydlig påverkan (1) Försurningspåverkan enligt
Bedömningsgrunder för Grundvatten
grundvatten av god kvalitet
Regeringen tillsatte år 2002 en havsmiljö-kommission, vars uppgift är att senast 30 juni 2003 föreslå nya åtgärder som leder till att vi når miljökvalitetsmålet för havet.
Fiskeriministrarna i EU-länderna beslöt i december 2002 om en reform av den gemen-samma fiskeripolitiken (CFP), som påverkar förutsättningarna att nå de fiskeriinriktade del-målen under miljökvalitetsmålet. Beslutet låg inte helt i linje med de svenska strävandena men ger ändå förutsättningar för en långsiktigt hållbar fiskeripolitik.
Arbetet med att bevara skyddsvärda miljöer går framåt, och möjligheterna att få till stånd nya marina naturreservat har blivit gynnsam-mare i flera kustlän. En strategi för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlingslandskap ska bevaras håller på att utvecklas i en miljö-målsövergripande process.
Vissa åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med bifångsterna inom fisket och för att få till stånd ett uthålligare fiske, men ytter-ligare åtgärder krävs. Arbetet med att upprätta åtgärdsprogram för hotade arter bör påskyndas. En förutsättning för att miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård uppnås är att också miljömålen Ingen övergöd-ning och Giftfri miljö nås. Även miljömålen Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag berör målet för hav och kust.
Senast år 2010 ska minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kultur-värden ha ett långsiktigt skydd. Senast år 2005 ska ytterligare fem marina områden vara skyd-dade som reservat och berörda myndigheter ska ha tagit ställning till vilka övriga områden i marin miljö som behöver ett långsiktigt skydd.
Senast år 2005 ska en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kulturarv och odlings-landskap kan bevaras och brukas.
Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade marina arter och fisk-stammar som har behov av riktade åtgärder.
Senast år 2010 ska de årliga totala bifångsterna av marina däggdjur uppgå till maximalt 1 %
av respektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglar och oönskade fiskarter ska ha minimerats till nivåer som inte har negativ påverkan på populationerna.
Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, ska senast år 2008 vara högst motsvarande återväxten, så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är nödvändigt, återhämta sig.
Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010.
Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakning ska utsläppen av olja och kemikalier från fartyg minimeras och vara försumbara senast år 2010.
Senast 2009 ska det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten så att God ytvattenstatus kan uppnås.
d e l m å l
8, 2009
d e l m å l
7, 2010
d e l m å l
6, 2010
d e l m å l
5, 2008
d e l m å l
4, 2010
d e l m å l
3, 2005
d e l m å l
2, 2005
d e l m å l
1, 2005/2010
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
1 600
800 1 200
400 antal
figur 10.1 Antal licensierade fiskare längs Västra Götalands kust 1996 och 2000
1996
Det är tydligt att det minskade antalet yrkesfiskare inte enbart beror på pensionsavgångar inom en åldrande yrkeskår.
2000
källa: scb fiskare över 50 år fiskare under 50 år totalt
figur 10.2 Förändring av arealen betesmark i östra Svealands kustområde 1995–2001
Nedläggning och omstrukturering av jordbruket inne-bär att betesmark riskerar att växa igen. Miljöersättning-arna har ändrat förutsättningMiljöersättning-arna för att ta tillvara betesmarker, och sedan EU-inträdet har arealen mark ökat. Kartan visar förändringen av arealen betes-mark 1995–2001 i 91 församlingar med kust och/eller skärgård. I ca 53 % av församlingarna har arealen betes-mark ökat med mer än 5 %. Den har minskat i ca 24 % av församlingarna, framförallt i närheten av större tät-orter eller städer. I 9 % av församlingarna är arealen oförändrad (förändringen understiger 5 %). Uppgift saknas i 14 % av fallen.
källa: jordbruksverket
minskning oförändrat ökning
uppgift saknas
0 60 km
Stockholm länsgräns
