Kateterassocierad Urinvägsinfektion, en litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90hp Hälsa och samhälle

KATETERASSOCIERAD

URINVÄGSINFEKTION

EN LITTERATURSTUDIE

FELICIA ANDERSSON

ELIN NILSSON

KATETERASSOCIERAD

URINVÄGSINFEKTION

EN

LITTERATURSTUDIE

FELICIA

ANDERSSON

ELIN

NILSSON

Andersson, F & Nilsson, E. Kateterassocierad urinvägsinfektion. En litteraturstu-die. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2016.

Bakgrund: En av de vanligaste skadorna som drabbar patienter som är inlagda på

sjukhus är vårdrelaterade infektioner. Tidigare undersökningar har visat att kate-terassocierad urinvägsinfektion är bland de vanligaste vårdrelaterade infektion-erna. Detta är ett problem som kan ge ett ökat lidande hos patienten och en skapa en förlängd vårdtid.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av

urinvägsinfektion hos patienter med kateter.

Metod: Litteraturstudie med en sammanställning av elva vetenskapliga artiklar

med kvantitativ ansats.

Resultat: I resultatet av litteraturstudien framkom sex teman: val av kateter,

följ-samhet till hygienrutiner, steril tvätt eller tvål och vatten, position av kateterpåsen, kateterbehandlingens längd och pågående antibiotikabehandling. Det visades att det var viktigt att följa de hygienrutiner som var utarbetade. Att placera kateterpå-sen i rätt position gav signifikanta skillnader för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion. Resultatet av val av kateter visade sig vara olika där bland an-nat Nitrofuralkateter visade sig ge skillnad. Vilka medel som användes till tvätt av periuretrala området visade inte ha signifikanta skillnader i utvecklingen av kate-terassocierad urinvägsinfektion. När det kommer till användning av antibiotika så visade det sig att det gav en påverkan på kateterassocierad urinvägsinfektion om antibiotikan är insatt tidigt och då på grund av annan infektion.

Konklusion: Omvårdnadsfaktorer som påverkar frekvensen av kateterassocierad

urinvägsinfektion spelar roll i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnaden kring pa-tienter med kateter. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ständigt håller sig upp-daterad kring de riktlinjer och den forskning som sker kring detta ämne.

CATHETER-ASSOCIATED

URINARY

TRACT

INFECTION

A

LITERATURE

REVIEW

FELICIA

ANDERSSON

ELIN

NILSSON

Andersson, F & Nilsson, E. Catheter-associated urinary tract infection. A litera-ture review. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Fac-ulty of Health and Society, Department of Care Science, 2016.

Background: One of the most common injuries suffered by patients who are

hos-pitalized are healthcare associated infections. Previous studies have shown that catheter-associated urinary tract infections are among the most common nosocom-ial infections. This is a problem that can cause increased suffering of the patient and create an extended time in hospital.

Purpose: To examine which factors in the care that affected the frequency of

uri-nary tract infection in patients with catheter.

Method: Literature study with a compilation of eleven scientific articles with

quantitative approach.

Results: In the results of the literature study emerged six themes: choice of

cathe-ter, adherence to hygiene, sterile wash or soap and wacathe-ter, the position of the cath-eter bag, cathcath-eter duration of treatment and ongoing treatment with antibiotics. It shows that it was important to follow the hygiene procedures that were drafted. Placing the catheter bag in position yielded significant differences for the devel-opment of catheter-associated urinary tract infection. The result of the choice of catheter was found to be different where, among other things Nitrofuralkateter proved to pro-vide the difference. Which cleansers used to wash the genital area did not have significant differences in the development of catheter associated uri-nary tract infection. When it comes to the use of antibiotics, it turned out that it gave an impact on catheter-associated urinary tract infection if the antibiotic is prescribed early and because of a another infection.

Conclusion: Nursing Factors affecting the rate of catheter-associated urinary tract

infection plays a role in how nurses manage nursing care around patients with uri-nary catheter. Therefore, it is important for the nurse to constantly keep updated about the guidelines and the research done on this topic.

Keywords: Catheter, Factors, Literature review, Nursing Care, Urinary tract

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Kateterisering och material 5

Urinvägsinfektion 6 Omvårdnad 7 Problematisering 8 SYFTE 9 METOD 9 Sökord 9 Litteratursökning 10 Urval 11 Kvalitetsgranskning 12 Analys 12 RESULTAT 13 Val av kateter 13

Följsamhet till hygienrutiner 13

Steril tvätt eller tvål och vatten 14

Position av kateterpåsen 14 Kateterbehandlingens längd 15 Pågående antibiotikabehandling 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Resultatdiskussion 17 KONKLUSION 20

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE 21

REFERENSER 22

INLEDNING

Kateterassocierad urinvägsinfektion är ett problem som kan ge ett ökat lidande hos patienten och en förlängd vårdtid. Kateterisering är en vanlig medicinsk åt-gärd och vi som blivande sjuksköterskor har ett ansvar vad det gäller omvårdna-den vid kateterskötsel. Därför väcktes intresset för att vidare fördjupa oss inom området och undersöka om det finns några faktorer i omvårdnaden vi kan påverka för att minska frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion.

BAKGRUND

Den vanligaste skadan som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus är vård-relaterade infektioner (Socialstyrelsen, 2014). En tredjedel av dessa skulle kunna undvikas med goda hygienrutiner. År 2013 var det 74 procent av hälso- och sjuk-vårdspersonalen som följde korrekta klädregler och hygienrutiner (a a).

Vårdhandboken används av allt fler kommuner, landsting och regioner som nat-ionella metoder och riktlinjer i omvårdnaden (Vårdhandboken, 2015). I denna finns beskrivet kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder för att un-derlätta det dagliga arbetet, minska vårdrelaterade skador och ge effektivare vård-processer. I Vårdhandboken (2015) anges det att omvårdnad ska göras i samråd med patienten. Riktlinjer för god handhygien och på hur en urinvägskateter ska administreras på kvinna respektive man finns angivna på Vårdhandboken (2015). Innan en urinvägskateter ska sättas in ska patienten tvättas runt det periuretrala området för att minska risken för att en infektion uppstår. Kvinnan ska tvättas framifrån och bak för att undvika att föra bakterier till urinröret och blygdläppar ska tvättas då de bildar ett naturligt veck. På mannen ska ollonet tvättas med till-bakadragen förhud som ska dras tillbaka efteråt, även penis och pung ska tvättas. Vidare anges det att tvålrester ska sköljas bort och huden ska torkas torr (a a). Trots dessa rutiner tyder forskning på att kateterassocierad urinvägsinfektion är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna (Leblebicioglu m fl, 2013; Bo-man & Wikström, 2014). Ökningen av antibiotikaresistenta bakteriestammar har inneburit att det har blivit svårare att hitta lämplig antibiotika för att bekämpa dessa infektioner (Booth, 2014).

Katetrisering och material

Vanliga indikationer på katetrisering är för att ha kontroll på urinflödet vid till ex-empel operation eller vård av svårt sjuka patienter och även vid instillation, in-sprutade av läkemedel i urinblåsa som cytostatika vid blåscancer (Boman & Wik-ström, 2014). En annan indikation kan vara urinretention som kan uppstå på grund av ett avflödeshinder vid prostatahyperplasi (Malmberg, 2012). Även inkontinens kan i undantagsfall vara en indikation på kateterisering (Björkman & Karlsson, 2008). Kateterisering av urinvägarna är en läkarordination och blir nödvändigt då patienten inte längre kan tömma sin urinblåsa som tidigare (a a).

Det finns tre metoder som man kan tömma urinblåsan på, när personens egen för-måga är nedsatt. Kvarliggande kateter leder från urinrörsmynningen upp till

urin-blåsan och är inneliggande en kortare eller längre period. Intermittent kateterise-ring innebär att man tappar sig själv flera gånger om dygnet (a a). Den tredje me-toden är suprapubis kateter som leder urinen från urinblåsan ut via en kirurgiskt skapad gång i magen (Payne, 2014).

Längden på urinvägskatetern anpassas efter patientens kön, kroppskonsultation och hur länge den ska ligga kvar (Björkman & Karlsson, 2008). Kvinnor har kortare urinrör än män därför finns det olika typer av katetrar där längden skiljer sig åt (Boman & Wikström, 2014). Hos kvinnor är den kvarliggande katetern cirka 20-26 centimeter lång. Ibland behövs en längre kateter om kvinna till exem-pel har grova lår då en för kort kateter kan skava mot låren. Till män används ka-tetrar som är 40-45 centimeter. Grovleken på kaka-tetrarna varierar och benämns med den franska beteckningen Charriere (Ch) som anger kateterns omkrets i milli-meter där en Ch motsvarar ungefär en tredjedels millimilli-meter (a a). Storlekarna Ch 12- 22 används till vuxna och för att lättare urskilja grovleken på katetrarna an-vänds ett färgsystem (a a).

Materialet varierar och det finns silikon-, latex- och plastkateter. Latexkatetern har tre olika beläggningar: hydrogelbeläggning, silikonbeläggning, hydrogelbelägg-ning med silverlegering. Silverlegeringens syfte är att minska risken för vårdrela-terade infektioner. Hydrogelbeläggningens syfte är att absorbera vätska och till-sammans med fukten bildas en hal yta som minskar friktionen och minskar risken för skador i urinröret (Björkman & Karlsson, 2008). Silikonkatetern och latexka-tetern kan ligga kvar i upp till 12 veckor. De katetrar som är av plast är mer lämp-liga för intermittent katetrisering (a a). Det finns även två typer av kateterspets. Den vanligaste är Nélaton och har en mjukt rundad spets med två hål. Den andra typen är Tiemann som har en böjd och avsmalnande spets, vilken används då ett hinder måste forceras långsamt till exempel vid uretrastriktur, prostatahyperplasi och blåshalsskleros (a a).

Urinvägsinfektion

Kvinnorna löper större risk att drabbas av urinvägsinfektion vilket beror på läng-den på urinröret. Urinrörsmynningen är på kvinnor belägen närmare anus där det finns bakterier som ökar risken för urinvägsinfektion (Fohlman, 2013; Boman & Wikström, 2014). Män som har drabbats av prostatahyperplasi har en ökad risk att drabbas av urinretention som i sin tur ökar risken för urinvägsinfektion (Fohlman, 2013). Utveckling av urinvägsinfektion kan också bero på ärftliga faktorer och nyligen genomgången urinvägsinfektion (Altman, 2010).

Urinvägsinfektion innebär förekomst av bakterier i urinen och infektioner i urin-vägarna. Urinvägsinfektionen beror oftast på tarmbakterier som invaderar urinrö-ret och kan vara asymtomatisk. Det finns nedre urinvägsinfektion, cystit som är inflammation i urinblåsan (Fohlman, 2013). De vanligaste symtomen vid nedre urinvägsinfektion är täta urinträningar och sveda efter miktion. Vid övre urinvägs-infektion, pyleonefrit, som är en njurbäckeninflammation, tillkommer feber, rygg-värk, illamående, kräkning och allmänpåverkan (a a).

Diagnosen ställs med hjälp av urinsticka och urinodling. Mängden bakterier i ett flytande prov uttrycks ofta som kolonibildande enheter (CFU) per milliliter (Er-icsson & Er(Er-icsson, 2011). Det diagnostiseras som urinvägsinfektion när mängden bakterier i urinen uppmäts till minst 103 _{CFU/ml. När symtom uppges och växt av} E.coli eller Staphylococcus saprophyticusförekommer, räknas 103 _{CFU/ml som}

gräns för urinvägsinfektion hos kvinnor. Vid symtom och växt av andra urin-vägspatogener är gränsen 104 _{CFU/ml urin hos kvinnor. Hos män är gränsen} oav-sett bakterie 104 _{CFU/ ml urin (Ericsson & Ericsson, 2011).}

Kateterassocierad urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion som har uppkommit vid kateterbehandling benämns på eng-elska som Catheter associated urinary tract infection - CAUTI (Leblebicioglu m fl, 2013). Vårdrelaterad urinvägsinfektion har ett samband med kateterbehandling (Björkman & Karlsson, 2008). De patienter som är mest utsatta för risken att ut-veckla vårdrelaterad urinvägsinfektion är: äldre, kvinnligt kön, diabetes, behand-las med immunsupprimerande läkemedel eller har ett dåligt allmänt tillstånd (a a). Kateterassocierad urinvägsinfektion är ofta asymtomatiska, till skillnad från van-liga urinvägsinfektioner. Ibland uppstår dock symtom som sveda från urinröret, blod i urinen och feber (Boman & Wikström, 2014).

Bakterierna kan ta sig in i blåsan på olika sätt. Kontaminering av katetern vid in-sättningen är en av infartsvägarna. En annan är i samband med byte av urin-upp-samlingspåsen då bakterierna kan ta sig in på insidan av katetern. Bakterier kan också sprida längs kateterns utsida (Boman & Wikström, 2014). När bakterierna är tillräckligt många bildas en biofilm och bakterierna omsluts av ett slemlager som utsöndrar polysackarider. Denna biofilm gör att kroppens immun-system har svårare att bekämpa infektionen och bakterierna blir mindre känsliga för antibio-tika och de kan spridas vidare i urinvägarna (a a).

Diagnosen ställs och behandlingen görs på samma sätt som vid urinvägsinfektion som inte är kateterassocierad, det vill säga genom urinsticka och urinodling och med antibiotika som behandling. Vid kateterbehandling är det även viktigt att det på ett eller annat sätt tillförs mycket vätska till kroppen, oralt eller intravenöst. Den kvarliggande katetern ska bytas utefter en till två dagar efter antibiotikabe-handlingen har påbörjats. Sjuksköterskan ska informera patienten vilka symtom han eller hon ska vara uppmärksam på (Boman & Wikström, 2014).

Komplikationer

Infektion i urinvägarna som inte behandlas kan medföra att bakterierna sprider sig till blodbanan och ger en urosepsis, blodförgiftning. Det händer att urosepsis upp-kommer som första symtom vid urinvägsinfektion (Fohlman, 2013). Sepsis är ett livshotande tillstånd som utan snabba åtgärder kan leda till allvarliga komplikat-ioner (a a).

Omvårdnad

Sjuksköterskans arbete utförs utifrån de sex kärnkompetenserna som är: person-centrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik (Leksell & Lepp, 2013). Nedan be-skrivs de tre kärnkompetenser som anses relevanta för denna studie.

Personcentrerad vård används för att personen ska stå i centrum för vården (Lek-sell & Lepp, 2013). Personer med ohälsa ska inte beaktas enbart utifrån hälsotill-ståndet utan ska beaktas utifrån de resurser patienten besitter. Sjuksköterska har som uppgift att ta till vara på det friska hos patienten och se hela människan. Pati-enten ska ha möjlighet att själv fatta ett beslut utan att sjuksköterskans värderingar och övertygelse påverkar (Leksell & Lepp, 2013). En kateterbehandling är djupt identitetskränkande för många patienter och är något sjuksköterskan bör vara

medveten om (Björkman & Karlsson, 2008). Även i val av material på katetern kommer personcentrerad vård in då överkänslighet och vävnadsirritation kan upp-stå. Därför ska valet av material anpassas efter patienten och även hur länge kate-tern beräknas vara inneliggande (Björkman & Karlsson, 2008).

Sjuksköterskan ska visa en trovärdighet inom sitt yrke och ge den vård som läm-par sig efter patientens behov. Resultatet blir att patienten blir tillfredsställd och delaktig i vården samt att patienten känner sig sedd, bekräftad och respekterad (Leksell & Lepp, 2013). Personcentrerad vård innebär även att förhindra lidande och arbeta för ett värdigt och lugnt avslut av livet och göra detta med hänsyn till patientens kulturella bakgrund, ålder, kön och sociala villkor. I målsättningen in-går även att patienten och närstående skall känna trygghet så att de kan vara del-aktiga i vården och upplever respekt (a a). Sjuksköterskan måste alltid vara ly-hörd för patientens känslor kring bärande av katetern (Björkman & Karlsson, 2008).

Evidensbaserad omvårdnad bygger på att vård- och omsorgspersonal arbetar på ett sådant sätt som det finns vetenskaplig grund för (Leksell & Lepp, 2013). För att det ska kunna genomföras behövs systematiska litteraturstudier som bygger på vetenskapliga studier. Personalen bör regelbundet läsa dessa för att få ny kunskap. Målet med evidensbaserad omvårdnad är att främja patientens hälsa och väl-be-finnande, förhindra vårdrelaterade infektioner genom beprövande omvårdnads-åt-gärder (a a).

Säker vård innebär att patienten ska skyddas från att få en vårdskada, det vill säga en skada som skulle kunna ha förhindrats med lämpliga åtgärder (Leksell & Lepp, 2013). Sjuksköterskan ska arbeta på ett sätt så att patienten inte drabbas av någon vårdskada, det kan dock vara svårt att skilja på om en vårdskada har uppkommit eller om det är en komplikation av en behandling (a a). Genom att följa riktlin-jerna för katetrisering kan en vårdskada undvikas och där med en säker vård bed-rivas. (Björkman & Karlsson, 2008).

Det finns en lagstiftning i Sverige, patientsäkerhetslagen som bygger på vårdgiva-rens skyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (Leksell & Lepp, 2013). Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att använda korrekt handhygien vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter (Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien, 2007:19). Detta för att begränsa ris-ken för vårdrelaterade infektioner och bedriva en säker vård.

Korrekt handhygien innebär att händer och armar ska vara utan klockor och smycken (Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien, 2007:19). Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel skall användas direkt före och efter alla direktkontakter med patienterna och även före och efter att handskar har använts. Är händerna synligt orena ska de tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras, de ska innan desinfektion även vara torra. Då risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material finns ska skyddshandskar användas. Dessa ska di-rekt efter ett arbetsmoment tas av och ska mellan olika arbetsmoment också bytas ut för att undvika att bakterier sprids vidare (a a).

Problematisering

Kateterassocierad urinvägsinfektion ansågs redan 2005 som den vanligaste vård-relaterade infektionen (Topal m fl, 2005) och är fortsatt en komplikation i vården

(Fink m fl, 2012). Inga stora förändringar tycks ha skett över tid. Att risken att drabbas av urinvägsinfektion ökar vid katetersättning är känd sedan tidigare men det finns ett behov av att finna strategier för att undvika detta (Leblebicioglu m fl, 2013). Genom att söka kunskap om skötsel av urinvägskateter vill författarparet utveckla sin kunskap och undersöka om sjuksköterskor med olika omvårdnadsåt-gärder kan minska frekvensen av kateterassocierade urinvägsinfektioner.

SYFTE

Att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urin-vägsinfektion hos patienter med kateter.

METOD

En litteraturstudie syftar till att integrera forskningsbevis för att sammanfatta tidi-gare forskning (Polit & Beck, 2010). Därför valdes en litteraturstudie som metod för denna kandidatuppsats. Willman m fl (2011) rekommenderar att planering och sökningar utförs enligt fyra moment: identifiera resurser, identifiera relevanta käl-lor, avgränsa forskningsproblem och fastställa huvuddragen i sökningen samt ut-veckla en sökväg för varje söksystem (a a).

En bibliotekarie anlitades som resurs för en genomgång av lämpliga databaser vil-ket Willman m fl (2011) rekommenderar. Sökningar av vetenskapliga studier ge-nomfördes i data-baserna PubMed och CINAHL. PubMed är främst inriktad på medicinsk forskning och har tidskrifter inom medicin och omvårdnad (a a). CINAHL är inriktad på omvårdnad och riktar sig till sjuksköterskor (Polit & Beck, 2010).

Sökord

För att få en korrekt översättning av de utvalda sökorden användes Karolinska In-stitutets biblioteks hemsida, vilket är rekommenderat vid osäkerhet vid översätt-ning från svenska till engelska (Willman m fl, 2011). Varje sökord kontrollerades i databasens ord- och definitionslista för att kontrollera att rätt sökord användes i rätt databas.

För att identifiera de sökord som ansågs lämpliga för litteratursökningen användes population, område och resultat (POR) för attavgränsa forskningsfrågan och pre-cisera sökorden (Willman m fl, 2011). Populationen är patienter med kateter, om-råde är omvårdnadsfaktorer som påverkar och resultatet är urinvägsinfektion, se tabell 1

Population Område Resultat

Patienter med kateter Urinvägsinfektion Omvårdnadsfaktorer som påverkar Catheter Urinary tract infections Nursing care

För att problemställningens olika delar ska beröras bör kriterierna vara utformade efter syftet (Willman m fl, 2011). En avgränsning gjordes utifrån inklusionskrite-rierna vid sökningen av studierna. Detta för att specificera sökningen och urvalet. Kriterier för inkludering användes för att fokusera litteratursökningen till en mängd relevanta artiklar som går att hantera (a a).

För att undvika publiceringsbias bör litteratur sökas från flera olika källor och kombineras med olika sökord och indexord (Willman m fl, 2011). Inledningsvis genomfördes provsökningar och den slutgiltiga sökningen växte fram efterhand. Ämnesord- och fritextsökning kombinerades. Ämnesordsökningen gjordes för att minska bruset i sökningen och få fler relevanta artiklar för just litteraturstudiens område och fritext för att öka bruset och vidga sökningen (a a).

För att kunna gör en systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar är det inte tillräckligt att enbart använda ett sökord (Willman m fl, 2011). Ord som kombine-rar söktermer på olika sätt kallas Booleska sökoperatorer, de förenar och separekombine-rar termer på ett nästan matematiskt sätt (a a). Vid rätt kombination hjälper de till med att ringa in rätt sökområde samtidigt som det avgränsar till relevant område utifrån syftet. Varje sökord söktes först var för sig. Därefter skapades ett sökblock för varje sökord. Söktermerna söktes med den booleska söktermen OR och mellan sökblocken användes den booleska söktermen AND. Trunkering innebär att en as-terisk placeras framför och/eller bakom ett ord för att få olika variationer och än-delser av ordet (Forsberg och Wengström, 2013) och användes för att få sökbredd. Olika filter användes för att ytterligare specificera sökningen och avspegla inklus-ionskriterierna (Willman m fl, 2011).

Litteratursökning

Litteratursökningen gjordes gemensamt av författarparet när sökstrategin hade ut-vecklats och relevanta sökord hade identifierats.

Inklusionskriterierna var: - Kvantitativa studier

- Studier som innefattar endast urinvägskatetrar - Studier på engelska

- Studier med gratis fulltext via Malmö högskolas bibliotek

- Studier som efter kvalitetsgranskning visar på medel eller hög kvalité

PubMed

Ämnesorden i PubMed är MeSH-termer och står för Medical Subjekt headnings (Willman m fl, 2011). De MeSH-termer som användes för det relevanta syftet var

urinary catheters, urinary tract infections och nursing care. Orden som användes

i fritext var catheterization, catheter*, urinary tract infections. Abstrakt, engelska och 10 år valdes som filter därefter gav sökningen totalt 240 träffar, se tabell 1.

Tabell 2. Sökblockstabell PubMed

Söknr Sökord Antal träffar Sökblock

#1 Catheterization 218650

#2 Catheter* 253271

#3 Urinary catheters [MeSH] 254

#4 Urinary catheter 13534

#5 #1 or #2 or #3 or #4 299291 Catheter #6 Urinary tract infections [MeSH] 39725

#7 Urinary tract infections 50489

#8 Urinary tract infection 57150

#9 #6 or #7 or #8 57150 Urinary tract infection

#10 Nursing care 580582 Nursing Care

#11 #5 and #9 and #10 448

Filter 10 years, Abstract, English 240

CINAHL

Ämnesorden i CINAHL är Major Headings (MH) (Willman m fl, 2011) och

urinary tract infections användes. I fritextsökningen användes catheterization, catheter*, urinary catheters, urinary tract infection* och nursing care. De filter

som lades på för att begränsa var abstrakt, engelska och 2005-2015. Sökningen gav 198 träffar, se tabell 2.

Tabell 3. Sökblockstabell CINAHL

Söknr Sökord Antal artiklar Sökblock

#1 Catheterization 13386

#2 Catheter* 32244

#3 Urinary catheter 2318

#4 #1 or #2 or #3 32244 Catheter

#5 Urinary tract infection* 6479

#6 Urinary tract infection [MH] 125082

#7 #5 or #6 125082 Urinary tract infection

#8 Nursing care 71127 Nursing care

#9 #4 and #7 and #8 490

Filter 10 years, Abstract, English 198

Urval

Av de studier som framkom vid litteratursökningen granskades samtliga titlar. Studier som handlade om venkatetrar och som är inriktade på ett specifikt sjuk-domstillstånd exkluderades. Studier som inte fanns tillgängliga med gratis fulltext genom Malmö högskolas biblioteks databaser exkluderades. Utifrån relevanta tit-lar som passade in på litteraturstudiens syfte valdes abstrakt ut och lästes var och en för sig. Därefter diskuterades relevansen gemensamt och fjorton artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning.

Enligt Willman m fl (2011) bör sökningen kompletteras genom manuella sök-ningar utifrån valda artiklars referenslistor. De utvalda fjorton studiernas referens-listor synades för att utesluta att det har missats relevanta studier för litteraturstu-dien. Sju studier eftersöktes genom fritextsökning på titel. Efter att ha läst abstrac-tet på de sju studierna exkluderades fem eftersom de inte passade in på syfabstrac-tet. To-talt valdes sexton studier ut för kvalitetsgranskning, se tabell 3.

Tabell 4. Urvalstabell

Databas datum

Sökblock Filter Antal artiklar Antal lästa titlar Antal lästa abstract Antal granskade artiklar Antal använda artiklar PubMed 151110 Catheter AND Urinary tract infec-tion AND Nursing care English, abstract, 10 years 240 240 47 8 6 CINAHL 151110 Catheter AND Urinary tract infec-tion AND Nursing care English, abstract, 2005-2015 198 198 38 6 3 PubMed 151116 Manuell sökning 7 7 7 2 2 Total 445 445 92 16 11 Kvalitetsgranskning

För att undersöka studiernas vetenskapliga kvalité används en granskningsmall som ett verktyg (Willman m fl, 2011). För att kvalitetsgranska studierna användes Willman m fl (2011) granskningsprotokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvantitativmetod. Kvalitén på studierna kunde ha tre nivåer, hög, medel eller låg kvalitet. Där hög kvalitet innebar att majoriteten av punkterna fanns med i studien och låg innebar avsaknad av flertal punkter. Granskningsmallen frågande efter: re-dovisad bortfallsanalys, tydligt beskriven metod, representativt urval och tydliga huvudfynd. En gemensam genomgång gjordes av protokollet så att protokollet tol-kades på samma sätt. Därefter gjordes kvalitetsgranskningen var för sig, detta för att det material som kommer fram från två eller flera granskare som sammanbin-der sina tolkningar av materialet ger större tyngd (a a). Materialet från varsammanbin-dera för-fattares granskning diskuterades gemensamt och jämfördes och ett resultat fram-kom. Vid den gemensamma granskningen av artiklarna höll fem studier låg kvali-tet och exkluderades. Elva studier höll medel eller hög kvalikvali-tet och inkluderades i litteraturstudien. Dessa studier sammanställdes i en artikelmatris där huvudfynden presenteras, se bilaga 1.

Analys

Med inspiration från Forsberg och Wengström (2013) analyserades resultatet från de elva studierna. Innehållsanalysen genomfördes i fem steg där steg ett innebar att texten lästes igenom och analyserades ett flertal gånger för att få en bild av materialet och en grundläggande uppfattning bildades. Steg två innebar att förstå innehållet och lyfta de olika uppgifterna som svarade på syftet. Resultatet i studi-erna som var relevant till litteraturstudien markerades i färg. Nästa steg var en kombination av steg tre och fyra och innebar att sammanställa datan till katego-rier. Den markerade texten skrevs ner på lappar och delades in grupper med li-kande innebörd. Dessa grupper samlades i sex större övergripande teman och re-dovisas i resultatdelen.

RESULTAT

Syfte var att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urinvägsinfektion hos patienter med kateter. Resultatet efter analys av elva studier redovisas som sex övergripande teman. I analysen ingick åtta interventionsstudier varav tre var randomiserade kontrollerade studier. De andra tre var prospektiva observationsstudier. Studierna är från Italien, Taiwan, Kina, Frankrike, USA, Ko-rea, Brasilien, Storbritannien, Turkiet och Japan. I tio av elva studier ingick kvin-nor och män, i den elfte var kvinkvin-nor en av inklusionskriterierna. Studiepopulat-ionen varierade från 94 till 6394 deltagare. I tio av studierna genomfördes under-sökningarna på sjukhus och en inom hemsjukvården.

Val av kateter

Om det har någon inverkan på kateterassocierad urinvägsinfektion och kateter-materialet råder delade meningar. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mel-lan både manliga och kvinnliga patienter i en studie från Japan som använde la-texkateter med silver-legering jämfört med patienter med lala-texkateter med sili-konbeläggning (Tsuchida m fl, 2006). Inga signifikanta skillnader kunde heller påvisas mellan val av storlek på kateterns diameter, större än 8 Ch och mindre än 16 Ch, och utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion i samma patient-grupp (a a).

I en studie med kvinnliga patienter (medelålder 59 år) från Storbritannien under-söktes förekomst av kateterassocierad urinvägsinfektion mellan olika typer av ka-tetrar och antal kateterdagar. Resultatet visade att de som behandlades med Nitro-furalkateter hade minskad förekomst av kateterassocierad urinvägsinfektion jäm-fört med de som fick en polytetrafluoroethylen kateter (minskar friktionen i urin-röret) (p < 0,02) (Pickard m fl, 2012). Dock fanns ingen signifikant skillnad mel-lan antalet kateterdagar med silverlegeringskateter jämfört med de som hade la-texkateter eller mellan de med Nitrofuralkateter kontra lala-texkateter, oberoende av kön och ålder (a a).

Följsamhet till hygienrutiner

I fem av elva studier visade det sig att de olika riktlinjer som utarbetats gav skill-nad i huruvida urinvägsinfektion uppstod eller ej (Marra m fl, 2011; Kachare m fl, 2014; Elpern m fl, 2009; Tsuchida m fl, 2006; Barbadoro m fl, 2015). God hand-hygien minskade signifikant förekomsten av kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,05) jämfört med de som inte tvättade händerna före kateterskötsel i en grupp på 555 kirurgipatienter i en studie från USA (Kachare m fl, 2014).

I en interventionsstudie i två faser genomförd i Brasilien visade resultatet att om insättning av kateter gjordes sterilt och tvättningen av peruritrala området gjordes med 2 % klorhexidinsprit minskade antalet kateterassocierade urinvägsinfektioner (Marra m fl, 2011). Utöver bättre hygienrutiner som att alltid använda en ny ter för varje nytt försök ingick i fas 2 en daglig utvärdering av behovet av kate-tern, antibakteriell beläggning på katetern samt månadsvis återkoppling av följ-samheten kring riktlinjerna. Efter fas två minskade risken signifikant för att ut-veckla en kateter associerad urinvägsinfektion både på intensivvårdsavdelning (p<0,001) och på vårdavdelning (p<0,014) hos både män och kvinnor (a a).

Elpern med flera (2009) genomförde en intervention på en medicinsk intensiv-vårdsavdelning i USA med daglig utvärdering av indikationer för ling samt att avlägsna katetern då indikationer inte längre fanns för kateterbehand-ling. Signifikanta skillnader påvisades i minskning av kateterassocierad urinvägs-infektion jämfört med före interventionen (p<0,001) då ingen daglig utvärdering utfördes (Elpern m fl, 2009)

Att inte tvätta underlivet dagligen ökade signifikant risken för utveckling av kate-terassocierad urinvägsinfektion (p<0,001) på ett allmänsjukhus (Tsuchida m fl, 2006). Om kateterisering sker i operationssal eller på akutavdelning visades ingen signifikant ökad risk för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion. Jämfört med om katetern sattes på vårdavdelning eller cystoskopirum där signifikant skill-nad uppvisades (p<0,05) för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion på ett sjukhus i Italien (Barbadoro m fl, 2015).

Patienter som hade haft kateterbehandling vid tidigare vårdtillfälle och fått det igen vid nuvarande vårdtillfälle hade ingen ökad risk för att utveckla kateterasso-cierad urinvägsinfektion. Jämfört med de som tidigare inte haft kateter vid tidi-gare vårdtillfälle, detta framkom i en studie genomförd i Frankrike (Crouzet m fl, 2007). Vid byte av urinvägskateter inom fyra dagar ökade risken signifikant att ut-veckla en kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,005). Risken att utut-veckla kate-terassocierad urinvägsinfektion var inte signifikant efter fyra dagar (a a).

Steril tvätt eller tvål och vatten

I tre av elva studier påvisades ingen skillnad mellan vilka medel som det peri-uretrala området tvättas med och utveckling av kateterassocierad urinvägsinfekt-ion (Cheung m fl, 2008; Jeong m fl, 2010; Tsuchida m fl, 2006).

I observationsgruppen från Kina blev studiedeltagarna tvättade med sterilt vatten vid det periuretrala området (Cheung m fl, 2008). Det gav ingen ökad risk för att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion jämfört med den interventionsgrupp som tvättades med sterilt rengöringsmedel. Inga signifikanta skillnader visades ef-ter 7 eller 14 dagar hos studiedeltagarna som var både kvinnor och män med me-delåldern 80,8år (a a).

Att tvätta de periuretrala området med vattenlösligt klorhexidin jämfört med povi-don jod (desinfektionsmedel) gav ingen signifikant skillnad (Tsuchida m fl, 2006). Det fanns heller ingen signifikant skillnad, hos kvinnor, mellan att tvätta med tvål och vatten jämfört med hudrengörande skum, 10 % providon jod lösning och natriumklorid 9 mg/ml efter en vecka, två veckor och fyra veckor på en inten-sivvårdsavdelning i Korea (Jeong m fl, 2010).

Position av kateterpåsen

När ett så kallat halvöppet system används, då påsen är tömbar, minskas risken signifikant att få en kateterassocierad urinvägsinfektion i jämförelse med ett slutet system (p<0,013) (Tsuhida m fl, 2006). Två studier visade att kateterpåsens läge och placering hade betydelse för utvecklingen av kateterassocierad urinvägsin-fektion. I studien av Tsuhida m fl (2006) visade att de sjukhus i Japan där andelen kateterassocierad urinvägsinfektion var lägre var följsamheten till följande rutiner högre: kateterpåsen position under patientens urinblåsa, kateterpåsen inte vidrörde golvet och kateterslangen inte var knickad i jämförelse med de sjukhus där följ-samheten till rutinerna inte var lika hög (p<0.001). Resultatet från Kachare m fl

(2014) visade att använda fixeringsanordning för kateterpåsen och att påsen inte vidrörde golvet samt att kateterslangen inte böjdes minskade förekomsten av kate-terassocierad urinvägsinfektion jämfört med i observationsgruppen (p<0,003).

Kateterbehandlingens längd

Längden av kateterbehandlingen visade sig ge en ökad risk för att utveckla kateter associerad urinvägsinfektion (Barbodoro m fl, 2015; Chen m fl, 2013; Crouzet m fl, 2007; Kachare m fl, 2014, Temiz m fl, 2012). I en studie från Italien, där studiegruppen till största del var män, framkom det att om katetern satt inne i fyra dagar eller längre ökade risken signifikant för att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,05) (Barbodoro m fl, 2015). Ökat antal kateterdagar visade signifikanta skillnader att ökar risken för att utveckla kateterassocierade urinvägs-infektion (p<0,02) (Kachare m fl, 2014). Även en studie gjord på ett sjukhus i Turkiet visar signifikanta skillnader där längre kateterbehandlingen pågår, ökar risken att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion (p<0,005) hos patienter där större delen var kvinnor (Temiz m fl, 2012). Enligt Crouzet m fl (2007) är det inte signifikant att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion innan fyra dagar ef-ter kateef-terisering, dock ökade risken efef-ter fyra dagar (p<0,002) hos både kvinnor och män.

I Chen m fl (2013) studie gjordes en intervention i Taiwan där i interventions-gruppen fick en påminnelse att ta bort katetern efter sju dagar. Det ledde till att onödiga katetrar togs bort och risken att drabbas av kateterassocierad urinvägsin-fektion minskade signifikant (p< 0,009) jämfört med kontrollgruppen som inte hade någon påminnelse på att ta bort kateten. Det ledde till incidensen av kateter-associerad urinvägsinfektion minska med 79 % på 1000 kateterdagar (p<0,03).

Pågående antibiotikabehandling

Att genomgå antibiotikabehandling före och efter kateterbehandlingen på grund av annan infektion minskar risken för att utveckla kateterassocierad urinvägsin-fektion (Crouzet m fl, 2007; Temiz m fl, 2012). (Crouzet m fl, 2007). Användning av antibiotika före och under behandlingen med kateter på ett universitetssjukhus med 59 avdelningar i Frankrike att de visade signifikanta skillnader att risken minskade för kateterassocierade urinvägsinfektion som utvecklades inom fyra da-gar efter kateterisering (p<0,013). Dock visade det inga signifikanta skillnader på en kateterassocierad urinvägsinfektion som utvecklades fyra dagar efter kateteri-sering (a a). Enligt Temiz m fl (2012) visade det signifikanta skillnader att tidig antibiotikabehandling minskade risken för utveckling av kateterassocierad urin-vägsinfektion hos både kvinnor och män på en intensivvårdsavdelning.

DISKUSSION

Litteraturstudien diskuteras gentemot relevant litteratur och forskning.

Metoddiskussion

Litteraturstudiens styrkor och svagheter och vald metod diskuteras.

Planering

I en litteraturstudie sammanställs resultat från flera studier. Detta valdes som me-tod för att svara på syftet då en empirisk studie inte kunde genomföras på grund av tidsbegränsningen. Litteraturstudien planerades och genomfördes inspirerad av Willman m fl (2011). Detta ses som en styrka då litteratursökningen var organise-rad och tydligt beskriven. Den tematiska analysen som innebar att planeringen ge-nomfördes med få och konkreta steg gjordes enligt Forsberg och Wengström (2013) och anses vara en styrka då det framtagna resultatet höll sig nära grund-materialet. För att precisera sökorden användes POR detta för att få fram studier som svarade på syftet. Detta ses som en styrka då irrelevanta studier sållades bort (Willman m fl, 2011).

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier används för att välja ut studier som passar in på litteraturstudi-ens syfte. Kvantitativ ansats valdes eftersom att det ansågs lämpligast då syftet bygger på att får fram effekten av en åtgärd respektive vad som händer utan åtgärd (Willman m fl, 2011). Det ses som en styrka att det framkom relevant resultat i förhållande till syftet. För att säkerhetskälla en hög kvalitet inkluderades endas studier med medel och hög kvalitet vilket stärker litteraturstudiens resultat. Styrka är att båda författarna behärskar engelska vilket minskat risken för tolkning- och översättningsfel. Att endast använda studier som är på engelska och att endast in-kludera studier som var tillgängliga med gratis fulltext via Malmö högskola ses som en svaghet då relevanta studier kan ha missats.

Sökord och litteratursökningen

PubMed och CINAHL var databaser som användes vid sökningen till litteraturstu-dien vilket ses som en styrka då båda databaserna riktar sig mot sjuksköterskans huvudområde, omvårdnad (Willman m fl, 2011). För att översätta sökorden kor-rekt användes Karolinska Institutets biblioteks hemsida. Detta styrker litteraturstu-diens resultat då översättningen av sökorden blir korrekt till databaserna (a a). Vid sökningen kombinerades fritextsökning och ämnesord för öka sensitiviteten och avgränsa sökningen vilket ökar trovärdigheten i det slutliga resultatet. Vid sök-ningen användes de booleska söktermerna AND och OR för att kombinera sökter-merna. Att den booleska söktermen NOT uteslöts ses som en styrka då NOT kan utesluta studier som hade varit relevanta för syftet (a a). Styrka ses i att sökningen kompletterades med manuella sökningar utifrån de elva studiernas referenslistor. Hur sökningen har genomförts är tydligt beskriven och kan återskapas av andra vilket ses som en styrka i litteraturstudien. Vid sökningarna i databaserna lästes samtliga titlar vilket ses som en styrka då det minskade risken för att relevanta studier missades. Dock kan studier med missvisade titel felaktigt ha sållats bort vilket kan ses som en svaghet.

Urval

Studierna som inkluderades var publicerade mellan 2005-2015 vilket ansågs som en styrka då resultatet är färskvara och ständigt behöver uppdateras. De inklude-rade studierna i litteraturstudien var från Italien, Taiwan, Kina, Frankrike, USA, Korea, Brasilien, Storbritannien, Turkiet och Japan vilket ger en stor bredd och ses som en styrka. Ytterligare en styrka med litteraturstudien är att samtliga stu-dier har olika författare och varje studie har mer än en författare vilket minskar risken att författarnas egna värderingar framkommer i resultatet (Willman m fl, 2011).

Kvalitetsgranskning

Willmans m fl (2011) granskningsmall för kvantitativa studier användes vid granskningen av samtliga studier och frågorna i granskningsmallen ansåg vara re-levanta till litteraturstudien. Att samma granskningsmall användes för samtliga studier anses som en styrka för resultatet i litteraturstudien. Vid granskningen av kvalitén på studierna användes inget poängsystem då det enligt Willman m fl (2011) menar att olika delar i väger olika tungt i granskningen och kan ge en falsk uppfattning av kvalitén på studien. Granskningsmallen analyserades gemensamt av författarna för att säkerhetsställa att protokollet tolkades på samma sätt. Detta minskar risken för feltolkningar och gav en likande bedömningen av studierna och ses som en styrka. Granskningen utfördes sedan var för sig och diskuterades och jämfördes sedan och ett resultat framkom. Detta för det anses som en styrka då material som granskas av två eller fler granskare ger större tyngd (a a).

Att det framkom studier som efter granskningen höll låg kvalité anses som en styrka eftersom författarparet då inte uteslutit någon artikel förrän man efter granskning ansett att den inte innehöll de krav som den bör. Att det vid gransk-ningen framkom studier som höll låg kvalitet ses som en styrka då författarparet har hittat studier som har låg, medel och hög kvalitet. Författarparet visar då en förståelse för granskningsmallen och att en överbedömning av studiernas kvalité inte har skett. En modifiering av granskningsmallen gjordes inte och det ses som en styrka eftersom granskningsmallen frågor är framtagna att ta ut de relevanta från studierna (Willman m fl, 2011). Författarparets oerfarenhet av att granska studier kan dock ses som en svaghet.

Analys

Analysen utfördes med inspiration från Forsberg och Wengström (2013). Materi-alet lästes igenom ett flertal gånger för att få en djupare förståelse och det anses som en styrka då bilden av studien blir mer omfattande. Genom tematisering bear-betades materialet djupgående. Det ses som en styrka att det gjordes först enskilt och därefter gemensamt då författarna lägger tyngden på olika faktorer. Författar-paret har under arbetets gång gått tillbaka till grundmaterialet för att säkerhets-ställa att studiernas resultat stämmer överens med framtagna teman och katego-rier. En svaghet är att författarparet har liten erfarenhet av att utföra innehållsana-lyser samt att författarparet inte var bekanta med Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys. Författarparet har dock under analysen varit väl pålästa om hur analysen bör genomföras.

Resultatdiskussion

I följande text kommer en diskussion kring resultatet framföras. Resultatet påvi-sade att det är ett flertal faktorer som påverkar frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion.

Följsamhet av riktlinjer

Resultatet visar att riktlinjer kring hygienen spelar en stor roll. Detta styrks i en studie av Booth (2014) där det pekas på att åtgärder som god handhygien kan ha en betydande effekt. Det styrks också i en studie av Leblebicioglu m fl (2013) som visar att användning av handskar, införsel med steril teknik med steril utrust-ning visar att risken för kateterassocierad urinvägsinfektion minskar.

Trots litteraturstudiens resultat gällande vikten att följa hygienrutiner finns det andra studier som visar att all vårdpersonal inte har fått utbildning i steril teknik och kompetensen som finns uppdateras mer sällan än en gång om året (Fink, 2012). En studie av McNulty m fl (2005) visar också tecken på att trots att sjuk-vårdspersonalen har en formell utbildning när det gäller urinkatetervård och dess infektionsrisker och därmed bör ha god kunskap om korrekt hygien, är det fortfa-rande så att all vårdpersonal inte följer samtliga riktlinjer. Detta gäller främst handhygienen. All vårdpersonal tvättade till exempel inte händerna varken innan eller efter dem tömt kateterpåsen (McNulty m fl 2005).

I resultatet framkommer vikten av daglig rengöring av det periuretrala området hos patienter med kvarliggande kateter. I en studie genomförd av Mody m fl, (2010) visade det sig att alla sjuksköterskor inte var medvetna om detta. Att sjuk-sköterskan arbetar utefter de riktlinjer som finns på arbetsplatsen och att kontinu-erligt ha utbildningar för uppdatering av ny och gammal kunskap ses därför som en viktig del. Detta går hand i hand med en av sjuksköterskans kärnkompetenser, evidensbaserad vård (Leksell & Lepp, 2013).

Risken att utveckla kateterassocierad urinvägsinfektion visade sig i litteraturstudi-ens resultat öka när katetern sattes på cystoskopirum och vårdavdelning. Någon mer ingående information kring varför det var så framkommer ej och detta är nå-got som kräver vidare forskning.

Det finns studier som styrker litteraturstudiens resultat där samtliga pekar på att i de fall där kateterslangen är knickad, om kateterpåsens placering är över urinblå-san läge och om kateterpåsen vidrör eller placeras på golvet så ökar risken för ka-teterassocierad urinvägsinfektion (Conway & Larson, 2011; Leblebicioglu, 2013). Att katetersystemet hålls slutet har bekräftats minska risken för kateterassocierad urinvägsinfektion (Conway & Larson, 2011). Dessa faktorer är något som sjuk-sköterskan bör ha kunskap om för att säkerställa god och säker vård som bygger på forskning, där säker vård och evidensbaserad vård kommer in som är två av de sex kärnkompetenserna (Leksell & Lepp, 2013).

Val av kateter

Resultatet tyder på att det inte fanns några skillnader mellan valet av material på katetern för utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Conway (2010) anger dock att det finns riktlinjer som förespråkar silverlegering eller antimikrobi-ella katetrar vilket talar emot litteraturstudiens resultat. Björkman & Karlsson (2008) anger att silverlegeringen finns för att minska risken för infektion vilket också talar emot resultatet i litteraturstudien. I den japanska studien påstås det att vid användning av silverlegeringskateter följde vårdpersonalen inte hygienruti-nerna lika noga då personalen antog att detta inte behövdes. Därav att det i resul-tatet inte blir någon skillnad på vilken typ av kateter som används.

I resultatet framkom det att nitrofuralkateter minskade förekomsten av urinvägsin-fektion. Nitrofuralkateter kräver att katetern byts ut oftare och att katetern medför obehag hos patienten (Nicolle, 2014). Valet av katetermaterial bör övervägas och anpassa efter patienten. Silverlegeringskateter bör användas till patienter med sämre immunförsvar då resultatet tyder på att den minskar risken för kateterasso-cierad urinvägsinfektion. Nitrofuralkateter bör endast användas med ett noga övervägande av för- och nackdelar. Dock behövs det mer forskning för att kunna dra en slutsats om katetermaterialet minskar risken för kateterassocierad urinvägs-infektion.

Det framkom även i resultatet att kateterns storlek inte hade någon betydelse på utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Detta styrks av Conway (2010) men som ändå rekommendera att använda den minsta katetern i största möjliga mån. Även i denna situation får man tänka på patientens behov och indi-kationen för kateterbehandlingen för att kunna välja en lämplig kateterstorlek och det sker i samråd med läkaren.

Använd vatten och tvål

I litteraturstudien framkom det att det inte var någon skillnad på att tvätta med tvål och vatten eller andra sterila medel. Detta bekräftas i Carapeti m fl (1994) som menar att en icke steril tvätt och en steril tvätt ger samma förekomst av kate-terassocierad urinvägsinfektion. Blodgett (2009) anger också att rengöring vid urinrörsmynningen minst en gång om dagen oberoende om det görs med vatten eller sterila lösningar minskar risken för kateterassocierad urinvägsinfektion, detta styrker resultatet i litteraturstudien där det framkom att daglig tvätt av periuretrala området minskade risken för kateterassocierad urinvägsinfektion.

Det spelade ingen roll vilken lösning man tvättade med. Det har heller ingen bety-delse om hur tvättningen genomfördes samt hur stort område som tvättades. Denna evidensbaserade kunskap bör användas av sjuksköterskan för att kunna ut-föra en säker vård.

Regelbunden utvärdering av behov

Resultatet i litteraturstudien tyder på att beroende på hur länge kateten var innelig-gande visade sig ha en betydande effekt för att utveckla kateterassocierad urin-vägsinfektion eller inte. Detta bekräftas i Leblebicioglu m fl (2013) som betonar vikten av att avlägsna urinvägskatetern tidigt. För att en patient ska kunna få en kateter måste indikationerna vara tydliga och korrekta i och med att kateterbe-handling ökar risken för att utveckla en urinvägsinfektion (a a).

Kateterbehandling får inte ske på grund av arbetsbrist eller bekvämlighet utan ska ha tydliga och korrekta indikationer (Sørbye & Gune, 2012). Sørbye & Gune (2012) och El-Mazny m fl (2014) bekräftar resultat där de menar att borttagning av onödiga urinvägskatetrar motverkar att onödiga komplikationer uppstår. Därför är det också viktigt att regelbundet utvärdera behovet av katetern då obefogade katetrar kan ge onödiga urinvägsinfektioner detta styrks i Fink m fl (2012) där ett påminnelsesystem användes för att ta bort obefogade katetrar. Det är viktigt att man som sjuksköterska ser hela patienten och att i ett palliativt skede får katetern användas för bättre livskvalité.

av kateterassocierad urinvägsinfektion eftersom katetern inte finns kvar i blåsan mer än fem minuter. Detta är ett alternativ istället för inneliggande kateter och en-ligt författarparet borde användas oftare för att minska risken för kateterassocierad urinvägsinfektion.

Restriktiv antibiotikabehandling

Litteraturstudiens resultat tyder på att antibiotikabehandling minskade risken för att utveckla en kateterassocierad urinvägsinfektion. Som nämndes i bakgrunden finns det stora problem med att antibiotikaresistens utvecklas runt om i världen och det blir allt svårare att bekämpa infektionerna (Booth, 2014). Det ger ett ökat lidande att drabbas av urinvägsinfektion men konsekvensen av att använda antibi-otika kan bli att antibiantibi-otikaresistens utvecklas och det är en allvarlig komplikation som är svårbehandlad. Därför kan sjuksköterskan istället arbeta utifrån en säker och evidensbaserad vård för att minska risken för uppkomst av kateterassocierad urinvägsinfektion.

Som sjuksköterska ska man skydda patienten mot onödig användning av antibio-tika (Nazarko, 2011). Antibioantibio-tika ska användas restriktivt och endast ges vid be-hov. Det finns även rekommendationer att antibiotika endast ska ges vid symp-tomgivande urinvägsinfektioner (a a) Vilket också styrker att antibiotika inte ska ges i ett förebyggande syfte. Antibiotika bekämpar inte bara infektionen utan kan ge en rad biverkningar som diarré, illamående och kräkningar vilket medför ett ökat lidande hos patienten (Ericson & Ericson, 2011). Viktigt att tänka på som sjuksköterskan är att äldre människor löper större risk att drabbas av biverkningar (Nazarko, 2011).

Som sjuksköterska ska det noga övervägas om patienten är i behov av antibiotika. Även om litteraturstudien tyder på samtidig antibiotikabehandling minskar före-komst av kateterassocierad urinvägsinfektion tas det inte upp andra konsekvenser för patienten som biverkningar samt resistensutveckling.

KONKLUSION

Samtliga faktorer som framkom som tema i resultatdelen kan omsättas till olika omvårdnadsåtgärder och är viktiga att ta i beaktning. De viktigaste aspekterna i omvårdnaden kring katetrar är att följa givna riktlinjer som finns anpassade för patientgruppen på avdelningen. De riktlinjer och indikationer för kateterbehand-ling ska ständigt utvärderas och därmed ifrågasättas varför patienten har sin kate-ter. Detta för att så snabbt som möjligt kunna avlägsna katetern när behovet inte längre finns. En felaktig position av kateterpåsen är också bidragande faktor till ökad frekvens av kateterassocierad urinvägsinfektion. Behovet av antibiotikabe-handling vid urinvägskateter bör alltid ifrågasättas. Det finns en viss oklarhet i om hur val av katetermaterial och med vilket medel periuretrala området rengörs med påverkar utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. Trots resultatet som visar att storleken på kateterns diameter inte påverkar uppkomsten av kateterasso-cierad urinvägsinfektion anser författarparet att detta är ett område där kunskapen är bristfällig och vill därför utveckla detta kunskapsområde i framtiden.

FÖRSLAG

PÅ

FORTSATT

KUNSKAPS-UTVECKLING

OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

I litteraturstudiens resultat framkom faktorer och omvårdnadsåtgärder som perso-nal inom vård och omsorg kan användas i verksamheten. Omvårdnadsåtgärderna är enkla att utföra och kan underlätta för det dagliga arbetet för sjuksköterskan. De går i hand med riktlinjer som redan finns idag och styrker varför det är så vik-tigt att följa riktlinjerna för att minska kateterassocierad urinvägsinfektion. Det kommer i längden att leda till minskade sjukvårdskostnader och ett minskat li-dande hos patienten då de kateterassocierade urinvägsinfektionerna troligtvis kommer minska. Med resultatet vill författarparet också betona vikten att avlägsna onödiga katetrar och förespråkar ett påminnelsesystem i journalerna. Detta är ett område som kräver mer forskning men kan hjälpa till att avveckla onödiga katet-rar snabbare. Vidare krävs det mer forskning om katetermaterial och dess påver-kan för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion samt att det finns tyd-liga riktlinjer att följa men varför dessa inte följs.

REFERENSER

Altman D, (2010) Nedre urinvägsinfektion. I: Altman D, Falconer C, Zetterström J, (red) Urogynekologi (1:a uppl.). Lund, Studentlitteratur, 109-116.

Barbadoro P, Labricciosa F, Recanatini C, Gori G, Tirabassi F, Martini E, Gioia M, D’Errico M, Prospero E, (2015) Catheter-associated urinary tract infection: Role of settning of catheter insertion. American Journal of infection control, 43, 707-710.

Björkman E, Karlsson K (2008). Medicinsk teknik för sjuksköterskor: material,

metod, ansvar. Lund: Studentlitteratur.

Blodgett T (2009) Reminder Systems to Reduce the Duration of Indwelling Urinary Catheters: A Narrative Review. Society of Urologic Nurses and

Associa-tes Urologic Nursing, 29, (5) 369-379.

Boman L, Wikström C, (2014) Medicinsk teknik Teori, planering och

genomfö-rande. Lund, Studentlitteratur AB.

Booth F, (2014) Principles underlying urinary catheterisation in the community.

Journal of Community Nursing, 28 (5), 72-77.

Carapeti E A, Bentley P G, Andrews S M, (1994) Randomised study of sterile versus non-sterile urethral catheterisation. Ann R CollSurgEngl, 1994 (76), 59-60. Chen Y, Chi M-M, Chen Y-C, RN, PhD, Chan Y-J, Chou S-S, Wang F-D, (2013) Using a criteria-based reminder to reduce use of indwelling urinary catheters and decrease urinary tract infections. American Association of Critical-Care Nurses,

22 (2), 105-114.

Cheung K, Leung P, Wong Y-C, To O-K, Yeung I-F, Chan M-W, Yip Y-L, Kwok C-W, (2008) Water versus antiseptic periurethral cleansing before catheterizations Among home care patients: A randomized controlled trial. Association for

Profes-sionals in Infection Control and Epidemiology, 36, 375-380.

Conway L, Larson E (2011) Guidelines to prevent catheter-associated urinary tract infection: 1980 to 2010. The journal of acute and critical care (41), 271-283. Crouzet J, Bertrand X, Venier M, Badoz M, Husson C, Talon D, (2007) Control of the duration of urinary chatheterization: impact on catheter-associated urinary tract infection. Journal of Hospital infection, 67, 253-257.

El-Mazny A, El-Sharkawy M, Hassan A (2014) A prospective randomized cli-nical trial comparing immediate versus delayed removal of urinary catheter following elective cesarean section. European Journal of Obstetrics &

Gynecology and Reproductive Biology, 181, (2014) 111–114.

Elpern E, Killeen K, Wiley A, Patel G, Lateef O, (2009) Reducing use of indwell-ing urinary catheters and associated urinary tract infections. American journal of

critical care, 18, 535-542.

Ericson E, Ericson T (2011). Klinisk mikrobiologi: infektioner, immunologi,

vård-hygien. Stockholm: Liber

Fink R, Gilmartin H, Richard A, Capezuti E, Bolz M, Wald H, (2012) Indwelling urinary catheter management and catheter-associated urinary tract infection pre-vention practices in Nurses Improving Care for Healthsystem Elders hospitals.

Elsevier, 40, 715-720

Fohlman J, (2013) Infektionssjukdomar. I: Grefberg N,(red) Medicinboken (5:e uppl.). Stockholm, Liber AB, 639-656.

Forsberg C, Wengström Y (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stock-holm, Natur & Kultur.

Hakvoorta RA, Thijsb SD,Bouwmeesterc FW, Broekmand AM, Ruhee IM, Ver-nooijf MM, Burgerg MP, Emanuela MH, Rooversg JP (2011) Comparing clean intermittent catheterisation and transurethral indwelling catheterisation for incom-plete voiding after vaginal prolapse surgery: a multicentre randomised trial.

Inter-national Journal of Obstetrics and Gynaecology, 2011, (118) 1055–1060.

Jeong I, Park S, Sim Jeong J, Sun Kim D, Sun Chot Y, Soon Lee Y, Mi Park Y, (2010) Comparison of Catheter-associated Urinary Tract Infection Rates by Peri-neal Care Agents in Intensive Care Units. Asian Nursing Research, 4, 143-150. Kachare S D, Sanders C, Myatt K, Fitzgerald T L, Zervos E E, (2014) Toward eliminating catheter-associated urinary tract infections in an academic.

Associa-tion of Academic Surgery, 192, 280-285.

Leblebicioglu H, Ersoz G, Rosenthal V D, Nevzat-Yalcin A, Akan Ö A, Sirmatel F, Turgut H, Ozdemir D, Alp E, Uzun C, Ulusoy S, Esen S, Ulger F, Dilek A, Yilmaz H, Kaya A, Kuyucu N, Turhan O, Gunay N, Gumus E, Dursun O, Tulunay M, Oral M, Ünal N, Cengiz M, Yilmaz L, Sacar S, Sungurtekin H, Gurcan D U, Geyik M F, Sahin A, Erdogan S, Aygen B, Arda B, Bacakoglu F. (2013) Impact of a multidimensional infection control approach on catheter-asso-ciated urinary tract infection rates in adult intensive care units in 10 cities of Tur-key: International Nosocomial Infection Control Consortium findings (INICC).

American Journal of Infection Control, 41, 885-891.

Leksell J, Lepp M, (2013) Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm, Liber AB

Malmberg L, (2012) Urologisk kirurgi. I: Andersson R, Jeppsson B, Rydholm A, (red) Kirurgiska sjukdomar (2:a uppl.). Lund, Studentlitteratur AB, 289-312. Marra A, Camargo T, Goncalves P, Sogayar A-M Moura D F, Guastelli L R, Rosa C A, Da Silva E, Dos Santos O, Edmond M, (2011) Preventing catheter-associa-ted urinary tract infection in the zero-tolerance era. American Journal of Infection

McNulty C.A.M, Bowen J, Foy C, Gunn K, Freeman E, Tompikins D, Ejidokun T, Donald I, Smith G.E, (2005) Urinary catheterization in care homes for older people: self-reported questionnaire audit of catheter management by care home stuff. Journal of hospital infection, 62, 29-36.

Mody L, Saint S, Galecki A, Chen S, Krein S. L, (2010) Knowledge of Evidence-Based Urinary Catheter Care Practice Recommendations Among Healthcare Workers in Nursing Home. The American Geriatrics Society, 58, 1532-1537. Nazarko L, (2011) Should antibiotics be prescribed when urinary catheters are re-moved?

British Journal of Community Nursing, 16(8), 374-380.

Nicolle L E. Catheter associated urinary tract infections. Antimicrobial resistance

and infection control, 2014, (3) 23-30.

Payne D,(2014) How to care for catheters. Nursing & Residential Care, 16(9), 536.

Pickard R, Lam T, MacLennan G, Starr K, Kilonzo M, McPherson G, Gillies K McDonald A, Walton K, Buckley B, Glazener C, Boachie C, Burr J, Norrie J, Vale L, Grant A N’Dow J, (2012) Antimicrobial catheters for reduction of symp-tomatic urinary tract infection in adults requiring short-term cathetersiton in hos-pital: a multicenter randomised controlled trial. The lancet. 380, 1927-1935. Polit D, Beck, C (2013). Essentials of nursing research: appraising evidence for

nursing practice. 8th ed. Philadelphia, USA: Lippincott Williams & Wilkins.

Socialstyrelsens föreskrift, 2007:19, Basal hygien.

Socialstyrelsen, (2014) Stora utmaningar för landstinget att förbättra

patientsä-

kerheten.>http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014april/storautmaningarfor-landstingenattforbattrapatientsakerheten<(2015-09-15)

Sørbye L, Gune E, (2012) Hip fracture and urinary incontinence – use of indwel-ling catheter postsurgery. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2013 (27) 632–642.

Temiz E, Piskin N, Aydemir H, Oztoprak N, Akduman D, Celebi G, Koktruk F, (2012) Factors associated with catheter-associated urinary tract infections and the effects of other concomitant nosocomial infections in intensive care units.

Scandi-navian Journal of infectious diseases, 44, 344-349.

Topal J, Conklin S, Camp K, Morris V, Balcezak T, Herbert P, (2005) Prevention of nosocomial catheter associated urinary tract infections through computerized feedback to physicians and a nurse-directed protocol. American Journal of

Medi-cal Quality, 20 (3), 121-126.

Tsuchida T, Makimoto K, Ohsako S, Fujino M, Kaneda M, Miyazaki T, Fujiwara F, Sugimoto T, (2006) Relationship between catheter care and catheter-associated

urinary tract infection at Japanese general hospitals: A porspective observational study. International Journal of Nursing Studies, 45, 352-361.

Vårdhandboken, (2015) Översikt kateterisering av urinblåsa. >http://www.vard-handboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/Oversikt//< (2015-09-24) Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro

Bilaga 1.

Aim Method

Partici-pants, (sex)

Main findings Quality

Barbadoro P, Labricciosa F, Recanatini C, Gori G, Tira-bassi F, Mar-tini E, Gioia M, D’Errico M, Prospero E, Italy, 2015 Catheter-associ-ated urinary tract infection: Role of settning of cathe-ter insertion American Journal of infection con-trol

To describe the epide-miology of CAUTIs in patients admitted to a surgical ward in acute care hospital in Cen-tral Italy and to ana-lyze the associated risk factors.

A case-control approach was used to study factors potentially associated with infection. Bivariate analyses were performed to analyze the association between risk factors and cumu- lative incidence of CAUTIs in the sample using a x2 test.

641 total (500 men, 141 female)

Although CAUTIs represent a well-known problem for infection control professionals, there is a ne-cessity to continue to strictly mon-itor the phenomenon to highlight specific and local risk factors re-sponsible for maintaining the com-plication. Medium Chen Y, Chi M-M, Chen Y-C, RN, PhD, Chan Y-J, Chou S-S, Wang F-D, Taiwan, 2013 Using a criteria-based reminder to reduce use of in-dwelling urinary catheters and de-crease urinary tract infections. American Associ-ation of Critical-Care Nurses To determine whether a reminder approach reduces the use of uri-nary catheters and the incidence of catheter- associated urinary tract infections.

A randomized control

trial 278 total (207 men 71 female)

Use of a criteria-based reminder to remove indwelling urinary cathe-ters can diminish the use of uri-nary catheterization and reduce the likelihood of catheter-associated urinary tract infections.

Cheung K, Leung P, Wong Y-C, To O-K, Yeung I-F, Chan M-W, Yip Y-L, Kwok C-W, Kina, 2008

Water versus anti-septic periurethral cleansing before catheterizations Among home care patients: A randomized con-trolled trial Association for Professionals in Infection Control and Epidemiology

To test the following hypothesis: there is no difference in acquiring symptomatic UTIs among home care pa-tients when the peri-urethral area is cleaned with either sterile water or 0.05% CHG before the inser-tion of an indwelling urinary catheter.

A randomized controlled trial was used to allocate subjects to either the ster-ile water group or the conventional 0.05 % CHG group.

94 total None of the subjects developed symptomatic bacteriuria in this study. In addition, rate of bacteriu-ria at baseline, T1, T2,T3 were similar in each group.

Medium Crouzet J, Bertrand X, Venier M, Ba-doz M, Hus-son C, Talon D, France, 2007

Control of the du-ration of urinary chatheterization: impact on cathe-ter-associated uri-nary tract infec-tion

Journal of Hospi-tal infection

Concern about the high frequency of these urinary tract fections led us to in-troduce an enhanced programme of CAUTI control in our hospital. We report here the im-pact of this interven-tion on the durainterven-tion of urinary catheteri- za-tion and the frequency of CAUTI.

Three-month prospective observational phase fol-lowed by a three-month prospective intervention phase. 234 total (118 men, 116 female)

Fewer catheter days, which local catheter set, gender, antibiotic therapy reduces the incidence of CAUTI. It is also a different be-tween early and late CAUTI.

Elpern E, Killeen K, Wiley A, Patel G, Lateef O, USA, 2009 Reducing Use of Indwelling Uri-nary Catheters and Associated Urinary Tract In-fections

American journal of critical care

To implement and evaluate of the effi-cacy of an interven-tion to reduce cathe-ter-associated urinary tract infections in a medical intensive care unit by decresing use of urinary catheters 6-month intervention study. 337 total (142 men 195 female)

The resulted indicate that reduc-tions in CAUTIs can be realized through a nurse-based intervention to avoid unnecessary catheter placement and limit duration of catheter use. Medium Jeong I, Park S, Sim Jeong J, Sun Kim D, Sun Chot Y, Soon Lee Y, Mi Park Y, Korea, 2010 Comparison of catheter-associ-ated urinary tract infection rates by perineal care agents in inten-sive care units

Asian Nursing Research

To assist ICU nurses in selecting the best perineal care agent.

Four-group nonrandom-ized open clinical trial that compared CAUTI rates. A experimental study.

97 total (0 men 97 female)

They found no significant differ-ence in the inciddiffer-ence of CAUTI (soap and wather, skin cleansing, povidone iodline solution or nor-mal saline)

Medium -High

Kachare S D, Sanders C, Myatt K, Fitz-gerald T L, Zervos E E, USA, 2014 Toward eliminat-ing catheter-asso-ciated urinary tract infections in an academic Association of Ac-ademic Surgery

To test the feasibility and effectiveness of implementing an in-tervention that targets both catheter use and provider compliance to reduce CAUTIs. Herein we describe our experience in transforming a poorly performing unit for CAUTI into one that is now performing at the highest levels lo-cally and nationally.

Two interventions de-signed.

2843 total Focused methods targeting early removal, better hygiene and de-creased use are all needed to elimi-nate CAUTIs. Medium Marra A, Camargo T, Goncalves P, Sogayar A-M Moura D F, Guastelli L R, Rosa C A, Da Silva E, Dos Santos O, Edmond M, Brazil, 2011 Preventing cathe-ter-associated uri-nary tract infec-tion in the zero-tolerance era

American Journal of Infection Con-trol

The purpose of this prospective, quality improvement study was to examine the ef-fect of a series of in-terventions imple-mented in an ICU and 2 SDUs to reduce the incidence of CAUTIs and to analyze the dif- ferences in CAUTI rates and causative microorganisms in the 2 study phases.

Thus quasi-experimental interrupted time series study was conducted in a 38-bed medical-surgical ICU and in two 20-bed SDUs with the same physical layout in a pri-vate tertiary care hospital in S~ao Paulo, Brazil.

Totalt 337 (164 men, 173 female)

Reduction in the CAUTI rate in the ICU, from 7.6 per 1,000 cathe-ter-days before the intervention to 5.0 per 1,000 catheter-days after the intervention. Reduced CAUTI rate in the SDUs, from 15.3 per 1,000 catheter-days reduced CAUTI rate in the SDUs, from 15.3 per 1,000 catheter-days after the intervention. Medium Pickard R, Lam T, MacLennan G, Antimicrobial

catheters for re- The aim is to establish whether short-term use of antimicrobial

Randomised controlled

superiority trial. 6394 total Patients in the three groups did not differ in terms of duration of cath-eter use and length of hospital