- 0 -
ENSAMKOMMANDE BARN
EN EXPLORATIV STUDIE OM SKYDDS- OCH
RISKFAKTORER I DE ENSAMKOMMANDE
BARNENS LIV UTIFRÅN SOCIALARBETARNAS
KONSTRUKTIONER
DALIA SAGER
LAILA ZEID
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
- 1 -
ENSAMKOMMANDE BARN
EN EXPLORATIV STUDIE OM SKYDDS- OCH RISKFAKTORER I DE ENSAMKOMMANDE BARNENS LIV UTIFRÅN SOCIALARBETARNAS KONSTRUKTIONER
DALIA SAGER
LAILA ZEID
Sager, Dalia & Zeid Laila. Ensamkommande barn. En explorativ studie om skydds- och riskfaktorer i de ensamkommande barnens liv utifrån socialarbetarnas konstruktioner. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2013.
Abstrakt
Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut. I resultatdelen redovisas först en målgruppsbeskrivning konstruerad av informanterna och intressant här är att det råder skilda beskrivningar av hur socialarbetarna väljer att beskriva och tolka målgruppen. Samtliga informanter talar om samtal, utbildning/arbete, fritidsaktiviteter, sociala relationer och umgänge samt struktur i vardagen som skyddsfaktorer som främjar integrationsprocessen. Psykisk ohälsa, ökad invandring, familjen på distans och integration i en sluten grupp beskriver informanterna är faktorer som kan bidra till en långvarig integrationsprocess. På grund av socialarbetarnas skilda konstruktioner och tolkningar kan vi fastställa att det inte finns en enhetlig definition av hur de ensamkommande barnens situation ser ut. Med breddad forskning kring ämnet kan en ökad förståelse för barnens komplexitet skapas och insatser kan därmed individualiseras där barnets behov verkligen kan ligga i centrum.
Nyckelord: Ensamkommande barn, integrationsprocess, Malmö stads brister och
- 2 -
UNACCOMPANIED CHILDREN
AN EXPLORATIVE STUDY ABOUT PROTECTIVE - AND RISKFACTORS IN THE CHILDREN’S LIFE FROM THE POINT OF VIEW OF THE SOCIAL WORKER’S THEORETICAL CONSTRUCTIONS OF THE INTEGRATION PROCESS
DALIA SAGER
LAILA ZEID
Sager, Dalia & Zeid, Laila. Unaccompanied children. An explorative study about protection- and risk factors in the children’s life from the point of view of the social worker’s theoretical constructions of the integration process. Bachelor
diploma project in social work. Malmoe university: Faculty of health and society,
institution of social work, 2013.
Abstract
This diploma project aims to investigate how a group of social workers in Malmoe relate to the theoretical constructions of the integration process compared to the everyday practical integration issues of these children. We have also investigated the resources available. Our problem definition highlights the complexity and double difficulty in the children’s situation which often lead to a lengthy integration process. Our informants are everyday support personnel but they can also be social secretaries with the legal custodian role. The theoretical starting point of this work is a constructive ontology where we have chosen to connect the results we have summarized from the qualitative interviews with how the social workers imagined the practical protection and risk factors could look like. In the results section we first describe the informants as a group, and here it was actually quite interesting to note that these descriptions differ quite a lot. All informants talk about oral information, education and work, leisure activities, social relations etc. to promote the integration process. Mental illness, increased immigration, family at a distance and integration in a closed group does the informants describe as factors that may contribute to a prolonged integration process. Because of this great variety we conclude that there is no uniform way of describing the children’s situation. With a broader research effort around this topic an increased understanding for the children’s situation could be created and made more individual for each child, thus focusing on the need of each individual child.
Keywords: Integration process, Malmoe city´s flaws and assets, protection and
risk factors, social workers’ theories compared to practical work and unaccompanied children.
- 3 -
Förord
Examensarbetet är det näst sista vi gör på Socionomutbildningen på Malmö Högskola och utbildningen har därför börjat lida mot sitt slut. Vi skriver detta med glädje och förväntan inför vårt framtida yrkesliv men även med tomhet och en smula sorg. Tack vare våra fantastiska klasskamrater har den tre och ett halvt års långa utbildningen känts som några få månader.
Som blivande yrkesutövare inom det sociala fältet vill vi vara socialarbetare som kan finna drabbade människors inre styrka till att hjälpa sig själva. Vi vill kunna bidra till en förändring i människors liv där vi i ett samspel med klienten kommer fram till lösningar och åtgärder för människan. Det är även viktigt för oss som blivande socionomer att vi är tillgängliga samt lyhörda för våra klienter. I en del fall kan det räcka med att klienten talar ut om sina problem för att i ett senare skede kunna reflektera över sina egna tankar och funderingar. Lyhördhet,
förändring och respekt är tre nyckelord som vi hoppas kommer att prägla vårt
framtida arbete med klienterna oavsett inom vilket fält vi arbetar i. Huvudsaken är att vårt arbete behandlar våra medmänniskor och därav har dessa nyckelord oerhörd vikt.
Att skriva ett examensarbete har både varit lärorikt och givande samtidigt som det bidragit till stress och sömnlösa nätter. ”Det är detta som är uppsatsskrivandets
process” är något som vi ofta har sagt till varandra och vi känner verkligen att vi
kan beskriva denna period som en nervig berg- och dalbana. Nu är dock resan över och vi kan äntligen presentera vår slutprodukt som vi båda är nöjda och stolta över.
Vi skulle vilja ta detta tillfälle i akt för att först främst tacka vår kära handledare Aje Carlbom, som funnits där för oss som en vägledare igenom hela examensarbetet. Utan dina tips och råd hade vi inte kommit till detta stadie som vi befinner oss i just nu, så tusen tack för det.
Vidare vill vi rikta ett stort tack till våra informanter, utan Er hade examensarbetet inte varit möjligt att utforma. Vi är otroligt tacksamma för er öppenhet och att ni har berikat oss med värdefull information som har varit till stor hjälp för examensarbetet.
Ett varmt tack till Er alla!
Dalia Sager och Laila Zeid Malmö den 28:e maj 2013.
- 4 -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.INLEDNING1.1 PROBLEMFORMULERING
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1.3 AVGRÄNSNINGAR
1.4 DISPOSITION 2.BAKGRUND
2.1 STATISTIK
2.1.1 ÖKAD INVANDRING AV ENSAMKOMMANDE BARN
2.2 ANLEDNINGAR TILL FLYKT 2.3 BBIC - KONCEPTET
3.TIDIGARE FORSKNING
3.1 VÅLDET OCH KONFLIKTERNAS KONSEKVENSER
3.2 TIDIGARE SVENSK ERFARENHET MED MOTTAGNING AV ENSAMKOMMANDE BARN
3.3 STÖD OCH INSATSER I RÄTT TID
3.4 PSYKISK OHÄLSA I FORM AV POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM 3.5 ATT VARA UNG OCH LEVA SOM VUXEN
4.TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
4.1 KONSTRUKTIVISTISK ONTOLOGI
4.1.1KULTURELL OCH HISTORISK KONSTRUKTIVISM
4.1.2INLÄRNING AV KUNSKAP
4.1.3 NORMER OCH VÄRDERINGARS INVERKAN
4.1.4SPRÅKETS BETYDELSE
4.1.5KONSTRUKTIONEN AV SOCIALA PROBLEM
5.METOD OCH MATERIAL
5.1 URVAL OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 5.1.1INTERVJUERNA
5.2 REDOGÖRELSE AV VALDA VERKSAMHETER 5.3 ANALYS AV MATERIALET
5.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN 6.RESULTAT OCH ANALYS
6.1 INFORMANTERNAS MÅLGRUPPSBESKRIVNING 6.1.1BARN SOM ”ALLA ANDRA BARN” I SVERIGE
6.1.2EN UTSATT MÅLGRUPP
6.1.3EN OTYDLIG BILD AV BARNENS FÖRFLUTNA
6.2 INTEGRATIONSPROCESSEN 6.2.1SKYDDSFAKTORER
SAMTAL
UTBILDNING OCH ARBETE
FRITIDSAKTIVITETER
SOCIALA RELATIONER OCH UMGÄNGE
STRUKTUR I VARDAGEN
6.2.2RISKFAKTORER
PSYKISK OHÄLSA
ÖKAD INVANDRING
INTEGRATION I EN SLUTEN GRUPP
6 7 8 9 9 10 11 11 12 13 16 16 16 17 18 19 20 20 20 21 22 23 23 25 25 25 26 27 28 30 30 31 32 34 34 35 35 37 38 38 39 40 40 42 43 44 FAMILJEN PÅ DISTANS
- 5 - 6.3MALMÖ STADS BRISTER OCH TILLGÅNGAR
6.3.1TID
6.3.2KOMPETENS
6.3.3SAMVERKAN
6.3.4BBIC- KONCEPTET
7.SLUTDISKUSSION
7.1 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING LITTERATURFÖRTECKNING
BILAGA 1:MISSIVBREV
BILAGA 2:ARBETSFÖRDELNING
BILAGA 3: BEGREPP OCH FÖRKLARINGAR
45 45 45 46 47 49 52 53 56 57 58
- 6 -
1. INLEDNING
Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke. Flykten valde oss. Därför är vi här. Ni som ej blev valda – men ändå frihet äger,
Hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär! Bojan väljer foten. Vi valde att vandra.
Natten var barmhärtig. Nu är vi här. Ni är för många, kanske den frie trygge säger.
Kan vi bli för många som vet vad frihet är? Ingen väljer nöden. Vi valde den icke. Den valde oss på vägen. Nu är vi här. Ni som ej blev valda! Vi vet vad frihet väger! Hjälp oss att bära den frihet som vi bär!
Denna dikt, är inte bara fin och tänkvärd, utan den passar även bra in på vårt valda ämne. Dikten är skriven av Stig Dagerman (1954/1995) och han väljer att skildra de ensamkommande barnens situation med hjälp av denna dikt.
Målgruppen ensamkommande barn kom vi i kontakt med under praktikterminen på socionomutbildningen femte terminen. Båda forskarna i denna studie fick möjligheten att praktisera inom socialtjänsten i Malmö och Ängelholm. Redan där upptäcktes ett flertal problematiska faktorer som påverkade integrationsarbetet och dess process med de ensamkommande barnen. Det som båda
gruppmedlemmarna uppmärksammade var målgruppens utsatthet och psykiska hälsa. Socialarbetarnas ständiga press över att snabbt tvingas agera och hantera problematiken på bästa möjliga sätt var ännu en faktor som styrde
integrationsprocessens framgång. Detta ligger till grund för vårt val av ämne i examensarbetet.
Praktikterminen på socialtjänsten gav oss både praktiska och teoretiska erfarenheter i ämnet. Detta har hjälpt oss mycket som forskare under
studieprocessen, då vi har haft god kännedom kring ämnets omfattning och även dess brister ute på fältet.
Tillgången av litteratur begränsar omfånget av uppsatsen då fenomenet
ensamkommande barn är relativt nytt ämne. Vi som forskare hade inte förutsett svårigheter med att hitta lämpliga informationskällor på grund av ämnets aktualitet. En annan viktig aspekt som studien har präglats av är etiska och praktiska överväganden. Till en början ansåg vi att det skulle vara mycket intressant att göra en studie baserad på barnens egna upplevelser och berättelser. Dock insåg forskarna flertal hinder som exempelvis godkännande från barnens gode män1 då de är under 18 år och en del språkliga svårigheter. Även om
forskarna i denna studie kan tala och behärska det arabiska språket skulle det skapas en språkbarriär och därmed brister i att få en varierad bild från barn med annan etnisk bakgrund än arabisk. Språkbarriären och goda mäns godkännande
1Lag om god man för ensamkommande barn, 2005:429 i 2§ ”Om barnet vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, skall överförmyndaren förordna en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter”.
- 7 -
var två faktorer som skulle innebära ett hinder för att genomföra en studie om barnens egna upplevelser och berättelser. Därmed riktade vi in oss på
socialarbetarnas upplevelser av de ensamkommande barnens psykiska hälsa och ohälsa. Utifrån socialarbetarnas intervjuer upplever vi att det ges en så pass rättvis bild av både de barns situation som fortfarande befinner sig i asylprocessen men även de som erhållit permanent uppehållstillstånd.
Vårt övergripande mål med detta examensarbete är att bidra till en ökad information och förståelse för barnens situation i det svenska samhället utifrån socialarbetarnas konstruktioner.
1.1 Problemformulering
Det är genom tiderna socialarbetare själva som har utvecklat lämpliga arbetsmetoder för att bemöta sociala problem. Socialt arbete fokuserar på människor som är exkluderade från samhället. Det sociala arbetet består av ett antal metoder, som ska öka möjligheterna till och kapaciteten för förändringar i samhället. Arbetet kan vara i form av rådgivning eller skapande av relationer till olika grupper och så vidare. På senare tid har det sociala arbetet inriktas mot och anpassas till individerna i samhället, genom att utveckla och öka individers handlingsutrymme för att själva kunna hantera sina problem (Sharkey, 2000). Tanken är att skapa större möjligheter för individen och därmed förstärka dem till att uppnå resultat samt förändring. Metoden får individerna att känna sig
involverade vid beslutsfattning. Detta sker lämpligast genom att etablera
utvecklingsprocesser istället för att behandla individerna som konsumenter som endast tilldelas ekonomiska bidrag (a a).
Ett exempel på socialarbetare som arbetar nära utsatta individer kan vara allt från socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning eller psykologer, till boendestödjare som träffar klienterna dagligen (Glasby, 2004). Ett
ensamkommande barn behöver, efter att ha bosatt i Sverige, stöd och insatser från socialtjänsten, under asylprocessen av migrationsverket, och i vissa fall stöd från psykiatrin. Då det vid anländandet till Sverige kan finnas ett flertal faktorer som kan tyda på utsatthet i barnets livssituation kan stöd och insatser från flera håll vara nödvändiga. Det enskilda barnet kan genomgå flera konflikter med sig själv som individ men även andra yttre omständigheter som kan komma att påverka. Svårigheter med barnets livssituation kan exempelvis handla om övergången mellan kulturella skillnader, anpassningen till nytt land och samhälle. Saknaden av ett nätverk bestående av familj och anhöriga som vanligtvis utgör en individs omgivning är även omständigheter som påverkar tillvaron negativt (Nordström m.fl., 2011).
Integration, som utgör en stor del av de ensamkommande barnens liv i Sverige, är ett mångfasetterat begrepp som omfattar ett flertal definitioner. I denna studie väljer vi att använda oss av Diazs (1997) definition av ordet integration. Han förklarar integration som när en individ uppnått likvärdighet i förhållande till de infödda ”svenskarna” i samhället. Diaz menar att jämlikhet främst handlar om samma villkor och förutsättningar inom yrkeslivet, boendeförhållanden och även när det handlar om andra sociala relationer:
”... ett tillstånd då invandrande individer uppnår en partiell eller fullständig jämlikhet med infödda individer i termer av deltagande i
- 8 -
olika typer av sociala relationer som arbetsliv, boendeförhållanden och politik. Integration definieras som ett i huvudsak socialt fenomen som relateras till kvaliteten på invandrarnas deltagande i olika typer av sociala relationer i mottagarsamhället. Integration kan också ses som en process genom vilken invandraren blir en fungerande del i viktiga samhällssfärer, i vilka en fördelning av eftersträvande resurser (arbete, inkomster, sociala kontakter, rättigheter, information) äger rum.” Jose Alberto Diaz (1997, sida 31-32)
Ensamkommande barn är en väldigt generell målgrupp som handlar om barn och ungdomar som mött olika svårigheter i form av krig, förtryck, konflikter eller otrygghet i allmänhet. Barnen skiljer sig från varandra vad gäller ursprung, erfarenheter och grad av utsatthet. Målgruppens utsatthet kan yttra sig olika beroende på erfarenheter från hemlandet, flykten eller vid anländandet till mottagarlandet (i detta fall Sverige). Den grundläggande problematik som framförallt är en påverkande faktor i deras livssituation samt för den psykiska hälsan är den ständiga oron som det enskilda barnet känner för familj och anhöriga som de lämnat eller blivit separerade ifrån (Ascher, 2009).
Ett problem som uppstår efter att de ensamkommande barnen anlänt till Sverige, har visat sig vara att barnens integrationsprocess är bristande och långvarig. Målgruppens situation försvåras då barnen ofta blir kvar i ankomstkommunen där de först anlände. Barnen blir kvar i akuta transitboenden2 som tillsätts vid
ankomsten till kommunen i väntan på att bli anvisade till en annan kommun, så kallad ”anvisningskommun” (Länsstyrelsen, 2011). Det är inte alla kommuner som har valt att skriva avtal om platser för mottagandet av ensamkommande barn och detta leder i sin tur till att barnen blir otrygga i sin situation (Migrationsinfo, 2012 c). Möjligheten att skapa sig en fast struktur i vardagen försvåras därmed. Barnen kan vidare inte skapa sig fungerande och hållbara relationer till
exempelvis myndigheter, godman, vänner och så vidare. Barnen blir utan familj och ett socialt nätverk. Detta gör målgruppen till en mycket utsatt grupp som behöver stöd och insatser från flera olika håll för att underlätta
integreringsprocessen och för att kunna utvecklas till självständiga individer i det svenska samhället (Brunnberg m.fl, 2011). Rimsten (2006) menar att barnen är ”dubbelt utsatta” då de både genomgår en flyktingkris som nyanlända i ett nytt land, samt en utvecklingskris, där de håller på att bli vuxna.
Socialarbetarnas åsikter och upplevelser av den målgrupp de arbetar med är enligt vår mening ytterst viktig och intressant. Genom socialarbetarna i denna studie kan vi bidra till att skapa en ökad förståelse för hur de ensamkommande barnens situation kan se ut utifrån konstruktioner skapade av berörda socialarbetare. 1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att belysa målgruppens livssituation utifrån socialarbetarnas konstruktioner samt dessas tolkningar av vilka skydds- och riskaspekter som kan komma att påverka integrationsprocessen. Vidare avser vi att karlägga vilka resurser och brister som finns i Malmö stad kring mottagandet
2.Ett transitboende är ett tillfälligt anordnat boende för ensamkommande barn som är i väntan på att få en kommunanvisning från migrationsverket (Malmö stad, a).
- 9 -
och arbetet med de ensamkommande barnen. Detta syfte genererar följande frågeställningar:
i. Hur beskriver socialarbetarna målgruppen ensamkommande barn? ii. Vilka skydds- samt riskfaktorer upplever socialarbetarna att de
ensamkommande barnen berörs av? Och hur påverkar dessa integrationsprocessen?
iii. Vilka resurser och brister upplever socialarbetarna finns i arbetet med de ensamkommande barnen?
1.2.1 Avgränsningar
I denna studie har vi valt att geografiskt avgränsa oss till hur arbetet fungerar i Malmö stad. Detta eftersom att Malmö är en ankomstkommun där invandringen av ensamkommande barn utgör en stor del av den totala siffran (Migrationsinfo, 2012 c). Det är även viktigt att tillägga att studien syftar till ensamkommande
barn vilket innebär att den är avgränsad till minderåriga barn det vill säga barn
som är under 18 år. Studien kommer även att beröra både de barn som har erhållit permanent uppehållstillstånd och barn som än idag befinner sig i asylprocessen.
1.2.2 Disposition
I nästkommande kapitel lyfter vi upp bakgrundsfakta till ämnet som ska ge läsaren en större förståelse till målgruppen och dess situation. I det kapitlet har vi även valt att lyfta fram BBIC- konceptet då det utgör en stor del av det svenska samhällets arbete med barn. Efter bakgrundskapitlet behandlas den teori som ligger till grunden i arbetet samt studiens metodologiska utgångspunkter och tillvägagångssätt. I den metodologiska delen av arbetet beskrivs även vilka
informanter som ”handplockats” till studien och på vilket sätt kontakten med dem utformats. Under resultatdelen presenteras den data som införskaffats i samband med de kvalitativa intervjuerna och kopplingar till den konstruktivistiska
ontologin, bakgrund och tidigare forskning har även gjorts. För att resultatdelen ska bli så tydlig som möjligt för läsaren har forskarna valt att tematisera materialet utifrån betydelsefulla begrepp. Det är även viktigt att tillägga att dessa begrepp har ett naturligt samband med frågeställningarna som presenteras i det inledande kapitlet. Avslutningsvis knyts arbetet ihop till en slutlig sammanfattning där forskarnas egna tankar och reflektioner av det uppkomna materialet redovisas.
- 10 -
2. BAKGRUND
I detta kapitel presenteras den bakgrundsfakta som samlats in för att ge dig som läsare en större förståelse för de ensamkommande barnens omfattning, potentiella orsaker till flykt samt BBIC- konceptet som är Sveriges centrala utgångspunkt i arbetet med barn.
Sverige är det land som procentuellt tar emot flest ensamkommande barn i Europa. Stockholm, Göteborg och Malmö är de städer som tar emot flest
ensamkommande barn i Sverige (Migrationsverket, 2013 b). År 2004 inkom 388 ansökningar till Sverige och år 2012 hade siffran stigit till 3578 ansökningar. Statistiken gällande asylsökande ensamkommande barn i Malmö har även ökat markant månadsvis. Följderna av den ökade tillströmmingen av ensamkommande barn är längre väntan på en anvisning till en annan kommun (Migrationsverket, 2013 a).
I Sverige finns det nio ankomstkommuner och Malmö är en av dessa som tar emot asylsökande barn. Ankomstkommuner är förutom Malmö även Solna, Sigtuna, Mölndal, Örebro, Norrköping, Gävle, Skellefteå och Umeå. Malmö stad tar emot asylsökande barn/ungdomar och anordnar tillfälliga boenden på uppdrag av Migrationsverket. Anledningen till att Malmö är en av nio ankomstkommuner beror på att migrationsverket har en av sina mottagningsenheter i Malmö. När ett asylsökande ensamkommande barn har registrerats i en ankomstkommun ska migrationsverket skyndsamt anvisa barnet vidare till en anvisningskommun som i sin tur ska ansvara för boende samt omsorg under asylärendets gång (Malmö stad, 2012 b).
År 2006 i juli månad beslutade Sveriges regering att överflytta ansvaret för minderåriga asylsökande barn utan vårdnadshavare från migrationsverket till socialtjänsten. I Malmö stad öppnades det första boendet för ensamkommande barn år 2006 i november månad. I dagsläget finns det sex transitboenden i kommunal regi inom Malmö stad som är till för de barn och ungdomar som är i väntan på beslut gällande uppehållstillstånd på grund av asylskäl. Ytterligare åtta transitboenden drivs på uppdrag av kommunen av privata aktörer, i Malmö stad och närliggande kommuner. För de barn som har fått sitt permanenta
uppehållstillstånd finns det ett boende som drivs kommunalt samt ett boende som är privatägt. Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för barnens hälsa, vård och omsorg (a a).
Barnen i fråga är minderåriga personer som kommer till Sverige och söker asyl utan sällskap av legal vårdnadshavare. Barnen vill med uppehållstillståndet få en säkrare plats att leva på med bättre förutsättningar för framtiden. Många av dessa barn kommer från krigshärjade länder där barnet saknar skydd och en hållbar framtid (Wilson & Drožđek, 2004). Målgruppen som Malmö stad tar emot varierar oerhört mycket från olika perioder men majoriteten av de barn som anländer till Sverige är pojkar mellan åldrarna 16-18 år. År 2012 fick Malmö stad dock en ny målgrupp som staden tidigare inte arbetet med är unga flickor med deras barn. Detta fenomen har i många ögon inom det sociala arbetet setts som en utmaning då mammorna med barn har andra behovsområden i jämförelse med de ensamkommande pojkarna. (Migrationsinfo, 2013 a). Barnen kan uppfattas olika beroende på vilket område yrkesutövaren arbetar inom. För en del ses de en
- 11 -
Barnen kan uppfattas olika beroende på vilket område yrkesutövaren arbetar inom. För en del ses de ensamkommande barnen som en stark målgrupp som har lyckats färdas till Sverige utan sina legala vårdnadshavare. För andra anses målgruppen vara en sårbar grupp som är i behov av många insatser som
exempelvis krisbearbetning ensamkommande barnen som en stark målgrupp som har lyckats färdas till Sverige utan sina legala vårdnadshavare. För andra anses målgruppen vara en sårbar grupp som är i behov av många insatser som exempelvis (Brunnberg m.fl, 2011).
2.1 Statistik
2.1.1 Ökad invandring av ensamkommande barn
Antalet ensamkommande barn har sedan år 2006 ökat markant och har enligt migrationsverkets statistik stigit oavbrutet vad gäller ensamkommande barns flykt till Sverige. Det ökade antalet asylsökande barn har lett till att behovet av fler platser inom olika kommuner också stigit. Svårigheterna kring den ökande invandringen av ensamkommande barn har medfört till att antalet platser inom olika kommuner inte varit tillräckliga. Ett motstånd att ta emot ensamkommande barn i en del kommuner har bidragit till en långvarig väntan för barnen att anvisas vidare. Därför anordnade migrationsverket mellan år 2006-2007 konferenser, möten och tog kontakt med ett flertal kommuner för att informera och kanske inspirera dem till att ta emot fler antal ensamkommande barn. Migrationsverket fortsatte tillsammans med Sveriges kommuner och landsting under åren 2008-2010 att inspirera fler kommuner till att verka som ankomstkommuner, detta på grund av det stora behovet av platser för de ensamkommande barnen
(Migrationsverket, 2013 a).
Antal ensamkommande barn till Sverige
Figur 1: Figuren ovan illustrerar omfattningen av antal barn som kommit till Sverige mellan åren 2004-2013 (Migrationsverket, 2013 a).
- 12 -
De barn som tagit sig till Sverige under år 2004 om 388 barn utgör ett mindre antal än de som kommit i januari och februari månad år 2013, det vill säga totalt 490 barn på två månader. Det framgår utifrån den statistiska beräkningen ovan att den stora ökningen av ensamkommande barn kräver fler platser och en utökning av insatser formade efter barnens behov (a a).
Antal asylsökande ensamkommande barn under 2012
Flickor (16 %) Pojkar (84 %) Totalt
AFGHANISTAN 137 1803 7% 93% 1940 ALBANIEN 5 38 12% 88% 43 ALGERIET 0 120 0% 100% 120 ERITREA 55 50 52% 48% 105 IRAK 18 32 36% 64% 50 MAROCKO 2 143 1% 99% 145 SOMALIA 156 296 35% 65% 452 SYRIEN 40 80 33% 67% 120 ÖVRIGA 168 435 28% 72% 603 Totalt 581 2997 16% 84% 3578
Tabell 1: Tabellen ovan illustrerar det totala antalet av inkomna asylsökande ärenden under år 2012 (Migrationsverket, 2013 a).
Av bilden ovan framkommer att majoriteten av de ensamkommande barn som kom till Sverige under fjolåret hade sitt ursprung från Afghanistan och Somalia. Dessa uppgår till 93 % pojkar och 7 % flickor från Afghanistan respektive 65 % pojkar och 35 % flickor från Somalia (a a).
2.2 Anledningar till flykt
Push- och pull effekter
Benämningen push- och pull effekter tydliggör orsakerna till varför
människor runt om i världen väljer att lämna sitt land och sitt ursprung. Människor som tvingas bort från sitt land för att överleva och skydda både sig själv och sin familj från hot benämns som push effekter. Pull effekter skiljer sig från push effekter och betyder istället att människor dras till ett annat land för ett bättre liv med fler möjligheter. Positiva faktorer och förhållanden med ett annat område eller land medför till att människor dras dit (Elmeroth & Häge, 2009).
Figur 2: Figuren ovan till höger
exemplifierar ett antal olika orsaker till push- och pull effekterna (Elmeroth &
- 13 -
Antalet ensamkommande barn ökar på grund av flera påverkande omständigheter. De flesta ensamkommande barn som kommer till Sverige är enligt påvisad
statistik av migrationsverket år 2012 är från Somalia, Afghanistan, Irak, Marocko och Syrien. Migrationsverket framlägger statistik som visar att det gjorts 2383 asylansökningar gällande ensamkommande barn varav 1513 av dessa har beviljats uppehållstillstånd i landet resterande 648 barn har antingen fått avslag eller blivit utvisade till annat land på grund av Dublinförordningen3 (Migrationsverket, 2013
a). I ovanstående länder pågår ständig oro och hot gentemot befolkningen på grund av andra omfattande konflikter. Risken för att barnen exempelvis ska hamna i gerillagrupper eller i andra liknande grupper kan vara anledningen till att barnen väljer att fly. Risken för att mista sitt liv men även risken för att leva i otrygghet leder till att barnen flyr från sina hemländer. De typiska faktorerna som kan tvinga barn till flykt är krig, förföljelse och fattigdom (Elmeroth & Häge, 2009). Castle och Miller (2009) talar om push- och pull effekterna och att de ensamkommande barnen skiljs från familj, vänner, sitt sociala sammanhang vilket talar för att push effekterna är övergripande i deras fall. Elmeroth och Häge (2009) exemplifierar arbete och andra ekonomiska aspekter som orsakar
förflyttningar. I del av de ensamkommande barnens fall menar även Elmeroth och Häge (2009) att anledningar till flykt är en blandning mellan både push- och pull effekterna.
2.3 BBIC- konceptet
BBIC konceptet, som står för Barns Behov I Centrum, är en arbetsmodell som bland annat används i socialtjänstens utredningar av barns sociala situation men även vid uppföljning av de planerade insatserna. Det huvudsakliga syftet med BBIC är att barnet med hjälp av denna modell ska få en stärkt position. Vidare avser modellen skapande av enhetlighet över hur hela Sverige arbetar med barn men även att garantera kvalité inom det sociala arbetet. För att en organisation eller verksamhet ska kunna arbeta med BBIC krävs det både kunskap och en licens som kommuner erhåller genom ett kontrakt med socialstyrelsen. BBIC började användas runt år 2000 och i dagsläget är det nästan alla kommer som utgår från modellen eller som är under förhandling att ansluta sig till den (Socialstyrelsen, 2013 a).
BBIC utgår från en del grundläggande principer där fokus ligger på ett
helhetsperspektiv. Triangeln består på ena sidan av barnets behov och på andra sidan föräldrarnas förmågor. Den primära basen utgörs av familj och miljöfaktorer och grundprinciperna är baserade på en värdegrund, metodsyn och teori. Dessa är i sin tur parallellt kopplade med aktuell svensk lagstiftning, svensk
barnavårdsutredning samt barnkonventionen (a a). BBIC- triangeln belyser helhetsperspektivet (se figur 3 på kommande sida).
En vårdplan upprättas när en person är i behov av vård i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB). Den planerade vården ska ordnas av
socialnämnden och den ska innefatta både åtgärder och insatser som andra aktörer har ansvar över. För barn och unga ska vårdplanen följas upp i form av en
genomförandeplan som beskriver mer ingående hur vårdplanen ska genomföras.
- 14 -
Vårdplanen ska belysa vårdbehovet och målet med de planerade insatserna inom de sju behovsområdena, vilka är hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig
utveckling (KBU), familj och sociala relationer, socialt uppträdande, identitet och förmåga att klara sig själv. Det är ytterst viktigt att både vård samt
genomförandeplanen formuleras på ett enkelt och tydligt sätt att barnet och vårdnadshavarna förstår denna. När det handlar om ensamkommande barn är det vanligast att en god man eller särskilt förordnad vårdnadshavare får ta ställning till dessa dokument (Johansson, 2011).
Figur 3: Ovanstående figur illustrerar de västentliga utgångspunkterna inom BBIC (Socialstyrelsen, 2013 b).
Det väsentliga en vårdplan ska innehålla är de specifika insatser som barnet är i behov av. För ett ensamkommande barn kan det exempelvis innebära basala saker i omsorgen såsom tillgång till ett tryggt boende, möjlighet till fritidsaktiviteter och kosthållning utifrån religiösa skäl. Vidare avser vårdplanen innefatta målet med vården och de planerade insatserna för barnet. Detta kan handla om att barnet är ett ensamkommande barn där biologiska vårdnadshavare inte befinner sig i landet. Vårdplanen ska även beskriva på vilket sätt barnets umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska planeras. Detta kan röra sig om hur ofta barnet ska träffa sin externa kontaktperson eller hur socialsekreteraren vill att relationen mellan god man och barnet ska se ut. Slutligen ska vårdplanen förklara hur individen som är i behov av vård ställer sig till den planerade vården. Om det är ett barn ska hans eller hennes vårdnadshavare ge sin syn på vårdplanen (a a). Genomförandeplanen är som ovan nämnt mer specifik, och beskriver hur
exempelvis HVB hemmet eller den vårdansvarige ska göra för att barnens behov ska kunna tillgodoses utifrån socialsekreterarens upprättade vårdplan. Även i en genomförandeplan ska målet med de specifika insatserna stå beskrivna utifrån vårdplanen men här ska den vårdansvarige beskriva hur dessa mål ska uppfyllas samt hur och när genomförandeplanen ska följas upp. Den reglerar barnets umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående, och när och hur barnet ska ha kontakt med socialnämnden. Genomförandeplanen ska även innehålla när och hur barnet ska kunna begagna sig av de insatser och åtgärder
- 15 -
som andra aktörer än socialnämnden har ansvar för. Slutligen ska
genomförandeplanen innefatta en kommentar om hur individen som är i behov av vård ställer sig till genomförandet av planen. Om det är ett barn ska hans eller hennes vårdnadshavare ge sin syn på genomförandeplanen (a a).
- 16 -
3. TIDIGARE FORSKNING
Nedan lyfts ett urval av den tidigare forskningen som gjorts när det gäller de ensamkommande barnen och dessas situation.
3.1 Våldet och konflikternas konsekvenser
Trots världens intention drabbas många barn och ungdomar i vissa länder runt om i världen av väpnade konflikter, fattigdom och förtryck i olika former. I länder där konflikterna sker beskrivs oftast som långvariga och svåra att lösa. De väpnade konflikterna mellan olika länder, grupper och folkslag har ökat sedan 2002. Konflikterna handlar mestadels om inbördeskrig där krig blossar upp mellan exempelvis religiösa grupper, regeringsgrupper, rebeller och så vidare på grund av oliktänkande och olika värderingar kring politik, religion och etnicitet med mera. Krigen och konflikterna drabbar inte bara de berörda grupperna utan även andra oskyldiga människor. En stor del av dessa människor som drabbas av
konflikternas våldsamma handlingar och förtryck är barn och ungdomar. Då krig orsakar kris och fiender, ökar antalet flyktingar världen över. Flyktingsantalet ökar och minskar dock beroende på område och svårighetsgrad av konflikten (Elmeroth & Häge, 2009).
Barnen som upplever krigets våld och konflikter benämns enligt Elmeroth och Häge (2009) som ”barn utan barndom”. Barndomen förloras genom att dem tvingas leva i det våld och förtryck som sker runt omkring. I vissa delar av världen tvingas barn vid väldigt tidig ålder att agera som soldater, bli ögonvittne till andra våldshandlingar där även föräldrar, familjemedlemmar, grannar och andra nära och kära utsätts för våld. De ständiga konflikterna och de ständiga förtrycken kan leda till att barnen tvingas till prostitution, användning av droger eller flykt till annat land. Barnen som är på flykt utsätter sig själva för stora risker på
flyktvägen. De dåliga omständigheterna barnen har i sitt hemland medför till att de väljer att lämna landet. Barnen hänvisas till att smugglas in från land till land. Många av dessa barn riskerar sina liv och många av dem mister livet under flykten. Bara under år 2003 omkom ca 6000 barn under flykten när de försökt ta sig till Europa (Elmeroth & Häge, 2009).
3.2 Tidigare svensk erfarenhet med mottagning av ensamkommande barn
I en rapport av Rädda Barnen ”Att möta de ensamkommande barnen” (2004), problematiseras de ensamkommande barnens situation. Brendler-Lindqvist (2004) tar upp de finska och de judiska flyktingbarnen som ett exempel på de
erfarenheter Sverige haft med mottagandet av ensamkommande barn. Rapporten tydliggör även att de ensamkommande barnens situation då och nu är densamma dock skiljer det endast mellan kultur, ursprung och ålder. Rapporten tar också upp tidigare forskning kring målgruppen ensamkommande barn och hur hanteringen av deras sårbarhet bör se ut (a a).
Tidigare undersökningar som gjorts av Rädda Barnen gällande de
ensamkommande barnens asylprocess år 2005, har visat att barnperspektivet varit bristande under asylprocessen (a a). Den mest sårbara och påfrestande tid för barnen är då de anländer till Sverige. Övergången till nytt språk, kultur, regler och normer kan vara väldigt besvärlig för barnen. Rapporten av Rädda barnen
- 17 -
Sömnsvårigheter, uppgivenhetssyndrom och suicidtankar är exempel på omständigheter som utgör stor del av barnens tillvaro. Dessa faktorer gör att barnen inte kan skapa varaktiga relationer, och de går miste om detta som i sig självt är en stödjande faktor. Rapporten beskriver att Rädda Barnen i sitt arbete med de ensamkommande barnen har sett att många av barnen inte får tillräckligt med socialt och psykiskt stöd som de är stort behov av (a a).
Rapporten framför att kommunerna snarare än migrationsverket bör vara ytterst ansvarig för de ensamkommande barnens asylhem, och situation och liv i Sverige under själva asylprocessen. Anledningen till detta resonemang är att barnen ska kunna ges det bästa möjliga stöd vad gäller skola, vardag och omsorg. Innan ett barn erhållit permanent uppehållstillstånd är det migrationsverket som ansvarar för barnets situation och vardag. Det är inte förrän barnet anvisats till en ny kommun som ansvaret lämnas över. Brendler- Lindqvist (2004) anser att det är viktigt att skilja på asylutredningen och den dagliga omsorgen. Hon menar att detta vidare ger barnen en chans att skapa sig en vardag som inte präglas av oro, stress och andra bekymmer kopplade till asylprocessen. Det ger dem även en chans att skapa trygga relationer. Redan under 1990-talet bedömdes ovanstående som negativt och det krävdes i samband med kritiken en förändring av systemets uppbyggnad. Rädda barnens organisation var en av de som kritiserade denna framförda problematik med de ensamkommande barnens oroliga situation. Det begärdes därför att socialtjänsten inom respektive kommun bör agera som huvudmän gällande barnens boende, sociala liv samt omsorg. Vidare krävdes att migrationsverket endast skulle ansvara för den juridiska pågående asylutredningen
(Nilsson, 2007). Som tidigare nämnts i bakgrundskapitlet beslutade Sveriges
regering år 2006 att överflytta huvudansvaret från migrationsverket till socialtjänsten (Malmö stad, 2013 a).
3.3 Stöd och insatser i rätt tid
För att kunna hjälpa barnet att bearbeta svåra situationer som uppkommit i hemlandet eller under flykten, är det ytterst viktigt att stöd och insatser sätts in i rätt tid. Stödet och insatserna som barnet är i behov av ska planeras in och beviljas av lämpliga aktörer i landet i syfte av att skapa en trygghet för barnet i landet som han eller hon flytt till (Ascher, 2009). Vidare har Aschers (2009) forskning visat att det ensamkommande barnet präglas av att i redan ung ålder vara självständig, mogen, samt klok vid fattandet av olika beslut. Detta beror främst på de olika prövningarna som barnet ställs inför både i hemlandet och under flykten. Att bevilja rätt insatser i rätt tid handlar därför om att till viss del minska belastningen hos barnet som består av stress, oro och ångest (a.a).
Ascher (2009) poängterar dock vikten av att fortsättningsvis ge barnet rätten att fatta beslut samt ha kontroll över sin situation men att belastningen bör minskas för att främja det långsiktiga utvecklandet av en god psykisk hälsa. Ett problem i dagens samhälle och hanteringen av de ensamkommande barnen som forskaren lyfter fram är långvariga asylprocesser där barnet får erfara långa väntetider där ovissheten dominerar vardagen. Aschers (2009) forskning visar även ett högt antal barn som känner stor misstro gentemot myndigheter som exempelvis
migrationsverket som fattar beslut i asylprocessutredningen. En av många anledningar till varför barnet känner stor skepsis gentemot migrationsverket handlar om orolighet inför det beslut som fattas i asylprocessen. Det
- 18 -
ensamkommande barnets osäkerhet, maktlöshet och rädsla att han eller hon tvingas lämna Sverige som varit deras mål tar mycket kraft och energi av barnet. Även en enorm rädsla över att bli tillbakaskickad till det land där barnet flytt ifrån skapar otrygghet och en daglig belastning som skadar dess psykiska hälsa.
Forskningen har därför visat att en bred insatsbank gynnar barnet på långvarig sikt där rätta verktyg ska kunna beviljas i god tid (a.a).
Ascher (2009) talar både om beviljandet av insatser men även tyngden av resurser för de ledande aktörerna som kan främja barnets mående i dess process. Behovet av stöd är en viktig faktor i arbetet med de ensamkommande barnen då de främst saknar sina biologiska vårdnadshavare. Även att de befinner sig i ett nytt land där andra regler och normer dominerar samhället är en viktig faktor socialarbetare bör ta hänsyn till i det sociala arbetet med barnen (a a). Slutligen tydliggör Ascher (2009) att rätt insatser i rätt tid kan främja det förebyggande arbetet för att på så sätt kunna minska på antalet sammanbrott i framtiden.
3.4 Psykisk ohälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Att ensamkommande barn ofta mår dåligt, har sömnsvårigheter, lider av stress, depression och ångest är vanligt förekommande. Psykisk ohälsa utgör en stor del av barnens tillvaro (Brunnberg m.fl, 2011). Dyregrov (2010) beskriver barns reaktioner på traumatiska upplevelser som långvariga. Posttraumatisk stress klassificeras som en diagnos och det är ett vanligt förekommande uttryck inom psykiatrin. Reaktionen av sådana upplevelser uttrycker sig oftast i hjälplöshet och rädsla. Chock i kombination med rädsla som kan komma att uppkomma under den akuta situationen skapar en traumasituation för personen. Traumaupplevelsen orsakar såkallade efterreaktioner som dyker upp efter den traumatiska upplevelsen och som i sin tur försvagar den enskildes förmåga att exempelvis fungera socialt i vardagliga sammanhang uppnå de förväntningar som krävs i exempelvis skolan och jobb. Det stressyndromet beror på återkommande och återuppväckande minnen från traumasituationen. Vid återuppväckande minnen kan den enskilde personen påminnas om händelsen och därmed har svårt för att fungera socialt i andra liknande eller påminnande situationer. Sådana känslor och tankar upptar en stor del av personens tillvaro och energi (Dyregrov, 2010). PTSD uppkommer vanligen mellan tre månader till ett år efter den utlösande händelsen. Många gånger beror detta på människan oförmåga att hantera situationen och stressen som den medför. PTSD långverkande och ofta svår för människan att bearbeta (Cullberg, 2006).
Majoriteten av de ensamkommande barnen lider av psykisk ohälsa som i vissa fall uttrycker sig i posttraumatiskt stressyndrom. Traumaupplevelserna före flykten och i vissa fall efter flykten har en stor påverkan på barnens psykiska hälsa. Att ha upplevt krig, dödsfall och förlust är exempel på trauma före flykten. Andra
omständigheter vid ankomsten till det nya landet har också en stor påverkan på barnens psykiska hälsa. Språksvårigheter, ostabil bostadssituation och oklar asylprocess är omständigheter som orsakar stress, ångest och nedstämdhet hos de ensamkommande barnen (Heptinstall m.fl., 2004).
Heptinstall m.fl. tar upp en engelsk studie som gjordes år 2004 där forskarna studerade ett 40-tal flyktingbarn. Slutsatsen av studien visade tydlig psykisk påfrestning före flykten som därmed visade sig vara posttraumatiskt stressyndrom.
- 19 -
Undersökningen påvisade stark depression och uppgivenhetssyndrom hos majoriteten av flyktingbarnen.
3.5 Att vara ung och leva som vuxen
Enligt Nordström m.fl.s (2011) studie skapar de ensamkommande barnens flykt genom olika länder och samhällen en övergång mellan att vara barn och vuxen. Den otrygga och farliga flykten utan en legal vårdnadshavare frambringar förvirring, rädsla och bristande utveckling hos det enskilda barnet. I många fall tvingas barnen att agera som vuxna redan i deras hemländer vilket gör att de redan vid tidig ålder förlorar sin barndom. Flykten skapar konstant utsatthet hos barnen då de befinner sig i ständig oro för att fängslas, kidnappas eller att bli utnyttjade. Processen under flyktvägen som många av de ensamkommande barnen som kommer till Sverige genomgår skapar i sin tur negativa erfarenheter och även traumatiska upplevelser som oftast kan komma till uttryck i framtiden. Hälso- och sjukvården och även andra aktörer som arbetar med ensamkommande barn har konstaterat i ett flertal oroväckande rapporter att målgruppen befinner sig i en mycket utsatt situation. Ytterligare en aspekt kring målgruppens problematik är skapandet av en ny identitet efter att ha anlänt och bosatt sig i Sverige. De ensamkommande barnen befinner sig i en situation där de agerar som både barn och vuxna. Efter att ha anlänt till Sverige och bosatt sig här ställs krav på dem att bygga upp en ny identitet formad efter det svenska samhällets normer och regler samtidigt som de vill behålla sitt kulturella ursprung (a a). Nordström m.fl. (2011) förklarar att en del barn i Sverige är tvungna att ansvara för familjens ekonomiska situation i hemlandet och detta skapar ett stort ansvar vilket i sin tur medför vardaglig stress.
- 20 -
4. TEORETISK UTGÅNGSPUNKT
Konstruktivismen är ingen likformig ideologi, utan den utgår från ett flertal inriktningar med beskrivningar från många olika forskare och författare. Nedan följer ett selektivt urval av den konstruktivistiska teorin. Vi kommer således att beröra konstruktivism som rör arten kulturell och historisk konstruktivism, inlärning av kunskap, normer och värderingar, språkets betydelse samt
människans konstruktion av sociala problem. Detta selektiva urval har vi valt för att vårt arbete utgår från så kallade andrahandskällor, där socialarbetarna endast kan ge sina reflektioner och tolkningar av barnens livssituation. De olika infallsvinklarna av det konstruktivistiska perspektivet ger en djupare förståelse för hur socialarbetarna väljer att konstruera problem och lösningar i de
ensamkommande barnens situation.
4.1 Konstruktivistisk ontologi
Bryman (2011) introducerar begreppet social konstruktivism som en ”ontologiskt
ståndpunkt” som innebär att olika sociala fenomen sker inom socialt samspel och
att det sociala fenomenet är i ständigt förändring. Det socialkonstruktivistiska synsättet beskrivs av Berger och Luckmann (1998) som en ideologi som tolkar hur människans sociala verklighet är formad efter hur vi själva uppfattar den. Både Bryman (2011) samt Berger och Luckmann (1998) tydliggör
konstruktivismen som ett synsätt där kunskap och människans verklighet är konstruerad. Bryman (2011) talar vidare om att forskare i allmänhet presenterar sin forskning utifrån en egen och specifik tolkning som enligt Bryman (2011) inte kan betraktas som slutgiltig, det vill säga att kunskapen således uppfattas som något obestämt.
Socialkonstruktivism anser huvudsakligen att de tolkningar av verkligheten som formuleras av människor i en specifik miljö, är formad utifrån det sociala och kulturella samspel som dem stöter och befinner sig i. Världen är uppbyggd och konstruerad efter deras medvetenhet och med hänsyn till människans kultur och språk. Det som är verklighet för en människa behöver inte innebära att det är verklighet för en annan. Utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet kategoriserar vi exempelvis ”kön”. Det som vi observerar av världen och omgivningen runt omkring oss bestämmer mer eller mindre att det endast finns två kön, det vill säga, kvinnor och män. Socialkonstruktivister menar att människan bör ifrågasätta denna typ av kategorisering. Med andra ord står socialkonstruktivismen för ett kritiskt synsätt mot den naturliga empirismen och positivismen som menar att den värld som existerar är den vi uppfattar utifrån våra egna observationer (Berger & Luckmann 1998).
4.1.1 Kulturell och historisk konstruktivism
Världen, omgivningen och den sociala interaktion som människan samspelar i, är utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet även kulturellt och historiskt betingat. Uppfattningen av verkligheten beskrivs som en lärandeprocess som beror på tid och rum. Människans uppfattning om kunskap och verkligheten vilar på det sociala sammanhanget och dess kultur (Säljö, 2010). De olika
kategoriseringar som människan gör enligt beskrivningen ovan, formuleras av människan i det vardagliga livet. Den enskilda människan skildrar exempelvis olika musikstilar, klädstilar eller kön, och kan förklaras utifrån att människan är
- 21 -
beroende av den särskilda kulturen som han eller hon befinner sig i (Burr, 2003). Vidare menar Burr (2003) att den historik som den enskilda människan bär på är en påverkande faktor till hur människans personlighet kan komma att uttrycka sig. Den personlighet som vi själva påstår oss ha eller som andra i omgivningen påstår att vi har, är enligt Burr (2003) beroende av den historiska och kulturella
bakgrund som vi har. De relationer som vi skapar samt den värld som vi uppfattar grundar sig i vilket tidsepok vi lever i. Homosexualitet tolkas exempelvis utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet som föränderligt beroende på tid, kultur tidsperioder och har därmed betraktats som rätt eller fel beroende på exempelvis samhällets rådande politik, kultur och andra samhälleliga omständigheter (a a). Ett annat exempel på hur kulturell och historisk konstruktivism kan skildra sig är Angelöw och Jonssons (2000) uppfattning av hur begreppet ”god barndom” kan komma att se ut. Under 1940-talet ansågs det att tonårsbarn skulle hjälpa till i hemmet genom att börja arbeta redan vid tidig ålder, vilket ansågs gynna och förbättra familjens ekonomiska situation. Skillnaderna idag är stora i jämförelse med under 1940-talet. Idag skulle ovanstående i Sverige betraktas som barnarbete. I andra länder kan detta fenomen vara vanligt förekommande (a a).
4.1.2 Inlärning av kunskap
En av konstruktivismens inriktningar av kunskapsteori benämns som radikal konstruktivism, där människans kunskap betraktas som socialt konstruerad (Von Glasersfeld, 1995). All kunskap som den enskilda individen konstruerar menar Von Glasersfeld (1995) är individuellt konstruerad. Den radikala
konstruktivismen koncentrerar sig på individen och dess lärande av kunskap. Von Glaserfeldt (1995) hävdar här att exempelvis en utbildare inte kan förmedla kunskap till en annan individ via språket och dess kommunikation, utan den radikalkonstruktivistiska åsikten syftar till det endast är själva individen som kan konstruera sin kunskap (a.a.). Von Glasersfeld (1995) poängterar vidare att individen själv styr vad han eller hon lär sig genom bland annat begrepp och analysförmåga, samt individens tankeskapelse. Vidare menare han att problem och andra hinder inte löses med hjälp av att individen lär sig de ”korrekta” svaren och lösningarna utan problem ska först betraktas som ens egna för att bättre kunna får en förståelse för dem.
Motivation och målsättningar är även två viktiga punkter som lyftes upp för att individen på egen hand ska finna en lösning och därmed uppnå tillfredsställelse. Det är inte alltid enkelt att finna lösningar på problem och Von Glaserfield (1995) tydliggör därför vikten av att samarbeta med andra individer som har annan kunskap baserad på deras tidigare erfarenheter. Kollektivt kan individerna hitta potentiella lösningar på problem baserat på allas kunskap (a a). Detta synsätt är endast en variant av den konstruktivistiska ontologin. Olika tänkesystem kring människans inlärning av kunskap samt människans bearbetning av kunskap är angeläget inom den konstruktivistiska teorin. Inlärningen av kunskap utifrån McMahons (1997) beskrivning handlar inte endast om hur människans hjärna bearbetar och hanterar information utan konstruktivisterna menar även att individer skapar sig en uppfattning om saker och ting utifrån tidigare upplevda händelser och andra erfarenheter. Arfwedson (2002) menar att ”gamla”
kunskaperna styr människan till att skapa sig ”nya” kunskaper. Tidigare erfarenheter medför till att människan kan konstruera en förståelse av
- 22 -
sin inlärning av kunskap. Människans interaktion med andra människor medför till den enskilda personliga utvecklingen. Människan formar sina personliga egenskaper utifrån det sociala samspelet och även utifrån hur andra personer i omgivningen uppfattar dem (a a).
Utifrån det konstruktivistiska synsättet styrs all inlärning av individens tidigare erfarenheter vilket i sin tur formar kunskapsstrukturer hos människans inre. Med andra ord innebär detta att en individ skapar en personlig syn på världen och detta varierar från individ till individ i samhället beroende på intressen, tidigare
stadgade kunskaper, känslor och målsättningar (Dysthe, 2003). Inlärningen av kunskap blir betydelsefull då individen som tidigare nämnt använder sig av redan inlärd lärdom för att kunna lösa problem i vardagliga sammanhang. Ett annat tankesätt inom konstruktivismen handlar om att kunskap aldrig i sin helhet kan överföras från en människa till en annan. Anledningen till detta är för att kunskap är personliga utläggningar av erfarenheter vilka i sin tur påverkas av ett
intersektionalistiskt synsätt där ålder, kön, etnisk bakgrund, inlärningsförmåga och så vidare har en inverkan på insiktstolkningen (Säljö, 2003).
Sahlin (2002) beskriver Marxs tolkning av kunskapsteoretisk konstruktivism, där han redogör för hur människans verklighetstankar och uppfattningar är
konstruerade utifrån den individens sociala ställning och klasstillhörighet. Utifrån detta menar Marx att all typ av kunskap är socialt konstruerat och möjligheten att ”konstruera om” olika föreställningar är troligt. Objektiv kunskap är
ifrågasättande i förhållande till det socialkonstruktivistiska perspektivet. Mycket av den kunskapen som ska ”överföras” mellan två individer går på grund av detta förlorad i ”tolkningsprocessen” och kunskapen kan därför aldrig vara hundra procent ”sann” eller ”falsk” då den är personlig (a a). Det är av denna anledning vi endast kan uttala oss om socialarbetarnas reflektioner och konstruktioner kring vilka risk- samt skyddsfaktorer som inverkar i barnens liv.
4.1.3 Normer och värderingar
Socialt arbete är komplext med flera olika utbredningar och fokuserar på arbetet med människor som är exkluderade från samhället, så som vi nämnt tidigare i uppsatsens inledning. Det sociala arbetet består av ett antal olika metoder som på olika sätt är förenade med normer och värderingar i samhället. Socialarbetare utgår från olika arbetsmetoder och egna uppfattningar om hur de vill åtgärda ett problem och dessutom hur de ser på ”problemet”. Ovanstående uppfattningar och värderingar formar socialarbetarnas arbete. Arbetet formas beroende på hur de själv tror att de bäst kan hjälpa sina klienter. Den uppfattning som den enskilda socialarbetaren har kring det bästa sättet att hjälpa en annan människa har sin utgångspunkt i de rådande normer och värderingar. Exempelvis föreligger det en skillnad i det sociala arbetet mellan privata verksamheter och myndigheter, där myndigheter exempelvis till stor del styr sitt arbete utifrån lagstiftning och de normerna kring den rådande lagstiftningen (Meeuwisse & Swärd, 2002). Normer och värderingar beskriver Meeuwisse och Swärd (2002) som påverkande faktorer gällande det sociala arbetet samt sociala problem, och det kan också ses om regler för hur varje enskild person bör agera i olika situationer beroende på vilken position man befinner sig i. ”Sociala problem förstås alltså som en social
konstruktion skapad av politiska, ekonomiska och sociala förhållanden där olika grupperingar och aktörer har en aktiv roll” (a a, 2002 sid 98). Med detta citat vill
- 23 -
vi exemplifiera att samhället och dess normer är bekommande omständigheter som formar exempelvis en socialarbetares syn att se på problem och åtgärder. Svensson (2007) diskuterar också innebörden av normbegreppet, och menar att normalitet och avvikelse finns i de flesta sociala förhållanden. Det är oftast det som är avvikande i ett sammanhang som observeras. De normer som föreligger redogör för vad som anses vara ”normalt” i ett samhälle. Meeuwisse och Swärd (2002) beskriver att ”Genom vilka sociala processer blir vissa individer
kategoriserade som ”avvikare”…” (a a, 2002 sid 99). Genom det sociala
kollektivet rättar vi oss efter det som anses vara normalt. Viktigt att poängtera är även att det som anses normalt kan förändras beroende på tid och sammanhang. Som nämnt tidigare under detta kapitel är konstruktionen av den verklighet som vi uppfattar även beroende av människans historia. Vårt tänkande och vårt handlande gör vi enligt den konstruktivistiska ontologin utifrån det som vi uppfattar
förväntas av oss i olika sociala sammanhang. Av den konstruktivistiskt historiska och kulturella diskussionen ovan i detta kapitel kan vi konstatera att normer är ständigt i rörelse, det vill säga att exempelvis socialt arbete inte sett likadant ut i allas år. Ur detta perspektiv beskriv normalitet och avvikelse som en påverkande faktor till socialarbetarens roll i sitt arbete. Klienter uppfattas som ”avvikande” och i behov av stöd, och det sociala arbetet fokuserar på att dessa personer ska gå längs de samhälleliga normerna och det som anses ”normalt” (Svensson, 2007). Socialarbetare i deras arbetsposition formas av de normerna som råder och skapar sig därmed egna värderingar kring normalitet och avvikelse. ”Sociala strukturer,
som klasstillhörighet och kulturella normer, styr den enskildes medvetande och liv” (Meeuwisse & Swärd, 2002 sid.102).
4.1.4 Språkets betydelse
Samtal och debatt är en otroligt betydelsefull del vid skapandet av kunskap. En ständigt öppen dialog leder till att kunskapen bidrar till att individen skapar ett personligt synsätt på kunskapen som intas (Wennerberg, 2010). Gällande lärandet av kunskap beskriver Säljö (2010) att det förekommer via all mänskligt samspel. Den språkliga kommunikation som framgår av samspelet mellan människa och omgivning betraktas som centralt utifrån detta perspektiv. Människan stöter på olika situationer i livet som gör att kommunikation med omvärlden är nödvändigt. Det är denna typ av kommunikation som motiverar människan till ny inlärning av kunskap. Via den språkliga kommunikationen som sker vardagligt, deltar
människan i nya kunskaper som vidare formas till människans egna kunnigheter. Språkliga samtal är grunden till människans kunskapsbildning. Utifrån detta perspektiv förklaras kunskapsbildningen som något oundvikligt och ibland även omedvetet. Vi lär och uppfattar omvärlden omedvetet via den kommunikation vi dagligen stöter på i olika situationer (Säljö, 2010).
4.1.5 Konstruktionen av sociala problem
Sahlin (2002) förklarar i sin litteratur att socialkonstruktivister menar att ett problem inte existerar om ingen individ upplever eller beskriver det som det. En subjektiv definition av problemet är därför ett nödvändigt kriterium för att det överhuvudtaget ska ha en existens i samhället. Vidare tydliggör Sahlin (2002) att problemet dels måste vara reellt existerande samt möjligt att åtgärda för att det ska kunna räknas som ett ”problem”. Det är därför inte tillräckligt om en individ väljer att definiera något som orättvist eller jobbigt. Med andra ord förklarar
- 24 -
Sahlin (2002) vidare att ett problem automatiskt innefattar ett behov av en åtgärd. Ett socialt problem kräver därför ofta insatser på en offentlig nivå för att det ska kunna definieras som ett socialt problem. Även ett personligt problem bör kräva insatser på offentlig nivå för att det ska kunna definieras som ett ”problem”. Insatser och åtgärder som kan leda till en definition av problemet är bland annat med hjälp av lagstiftning, brottspåföljder, behandling eller preventiva insatser. Det är även viktigt att tillägga att ett problem på individnivå inte kan kalla sig för ett socialt problem ifall det inte finns ett allmänt samhällsintresse att hindra dem. Enligt Kukla (2000) koncentrerar konstruktivister sig på uppkomsten av ett problem, vilka uppfattningar det finns kring det och även vilka ingripanden som vidtas och hur de registreras. Dessutom förklarar Kukla (2002) att något enligt det konstruktivistiska synsättet även kan handskas och definieras som ett problem även om det inte existerar. Sahlin (2002) menar att människans aktiva handlande påverkar hur vi konstruerar ett problem. Synen på sociala problem förutsätter att människan har genomgått olika sociala processer i livet som är anledningen till hur vi konstruerar innebörden av problem i vardagen.
- 25 -
5. MATERIAL OCH METOD
Vårt intresse i denna studie har varit att utforska samt beskriva de
ensamkommande barnen och deras situation utifrån socialarbetarnas syn. Frågor kring metod, urval, etiska överväganden och även reflektioner kring arbetssättet tas upp i denna del.
5.1 Urval och tillvägagångssätt
Denna studie utgörs av explorativa drag där en kvalitativ ansats har tillämpats. Detta har resulterat i att frågeställningarna kunnat besvaras utifrån våra
informanters reflektioner. Med tanke på uppsatsens ämne har kvalitativ ansats varit effektivast för att uppnå målet med uppsatsen (Denscombe, 2009). Målet med studien har varit att skapa en uppfattning kring de ensamkommande barnens situation i allmänhet. Vårt fokus och syftet med studien har varit utforskande gällande målgruppen ensamkommande barn. I denna studie har ett subjektivt urval används, vilket innebär att det har valts ut specifika organisationer och
myndigheter som ska intervjuas (Denscombe, 2009). Vi har valt att bygga
resultatet utifrån intervjuer med verksamheter som direkt arbetar med målgruppen för att få ett så produktivt material som möjligt. Utifrån detta anser vi att de valda verksamheterna i större utsträckning har kunnat ge viktig och relevant information i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
Litteratursökningen som har utgjort bakgrundsfakta i studien, och har
införskaffats via diverse databaser, böcker samt vetenskapliga artiklar. Sökord som varit relevanta för syftet i studien har använts och även möjliggjort tillgången av relevant litteratur. Bakgrundsfakta, information och litteratur ska ge forskaren ett underlag för att kunna skapa sig olika resonemang inför diskussionen av ämnet i uppsatsens avslutande del (Olsson & Sörensen, 2009). Bakgrundslitteraturen som samlats in i det tidigare skedet under forskningsprocessen visade sig tydligt ha varit basen för våra resonemang i analysdelen som utgjordes i
forskningsprocessens avslutande tid. Litteraturen som valts har till största delen varit avhandlingar kring ensamkommande barn, rapporter från myndigheter, men även böcker som skildrar de ensamkommande barnens flykt och situation i Sverige. Enligt Denscombe (2009) är det viktigt att kritisera materialet som används i en studie eftersom att informationen kan ha olika infallsvinklar
beroende på vem som har skrivit texten eller gjort undersökningen, samt vem som huvudansvaret för den specifika litteraturen (Denscombe, 2009). Vi har i vår studie kontinuerligt haft ett kritiskt förhållningssätt i åtanke gällande den litteratur som används. Genom att ständigt försöka hitta primärkällan till litteraturen anses det att vi kritiskt granskat de källor som används.
5.1.1 Intervjuerna
Valet av kvalitativa intervjuer har haft i syfte att få med socialarbetarnas egna reflektioner och beskrivningar av målgruppens situation och också deras mående. Med hjälp av intervjuer samt urvalet av litteraturen har vi kunnat få en ökad förståelse för problematiken och dess omfattning. Den kvalitativa ansatsen karakteriseras av en helhetssyn och intresset för det personliga mötet. För att kunna förstå, undersöka samt få fram kvaliteten av denna studie krävs samtal i form av intervjuer i syfte att få fram viktig och användbar information.
Uppbyggnaden av samtalen med informanten är oerhört viktig för att därmed kunna få fram relevant information till studien. I vår studie har den
- 26 -
semikonstruerade intervjun använts vilket innefattar ett flexibelt tillvägagångssätt
där intervjun kan liknas vid ett vanligt samtal (Kvale, 2009). En viktig aspekt som forskare är att anpassa intervjufrågorna till den som blir intervjuad samt vara uppmärksam på nya följdfrågor under intervjuns gång (Olsson & Sörensen, 2009). Båda har närvarat under samtliga intervjuer och varit uppmärksamma på
följdfrågor. En av oss har ansvarat för att ställa frågor till informanten och den andra av oss har ansvarat för att föra anteckningar under intervjun. Det inspelade materialet har i ett senare skede transkriberats och tillsammans med
anteckningarna varit ett värdefullt underlag för resultatbearbetningen. Vi har innan varje intervju förberett oss genom att planera vem som ska ansvara för vad under intervjuns gång. För att frambringa studiens explorativa syfte har vi tematiserat intervjufrågorna i olika kategorier. Dessa tematiserade frågor har vi haft som en intervjumall under intervjuns gång. Vi har dock vid behov gått utanför mallen och ställt följdfrågor utifrån vad som uppkommit.
I vår studie är syftet att undersöka hur socialarbetarna konstruerar den berörda målgruppens situation vilket omfattar utsagor om exempelvis socialt beteende, mående, normer och värderingar i förhållande till målgruppen. För att få så detaljrika svar som möjligt av våra informanter har vi även försökt att ställa
vinjettfrågor under intervjuns gång. Vinjettfrågor syftar till att intervjuaren
presenterar en situation eller händelse för informanterna och ber dem därefter reflektera över den presenterade situationen (Bryman, 2011). På så sätt har vi kunnat få konkreta svar om socialarbetarnas värderingar gällande specifika situationer i arbetet med de ensamkommande barnen. Forskarna har vid rätt sammanhang under intervjuns gång gått utanför intervjuguiden och ställt vinjettfrågor när det känts passande i förhållande till det informanten talar om. Ytterligare ett tillvägagångssätt som vi medvetet genomfört är en pilotstudie, för att säkerställa att de utformade intervjufrågorna är lämpliga i förhållande till studiens frågeställningar. Den utformade intervjuguiden prövades efter den första intervjun med informanten. Därefter kunde vi ”sålla bort” frågor som inte fyllde något syfte men även frågor som gick in i varandra. Det är dock viktigt att poängtera att resultatet innefattar en del av materialet som framgick under pilotintervjun. Vi anser att pilotstudiens intervju gav relevant och viktigt information som bedömdes vara intressant i resultatkapitlet.
5.2 Redogörelse av valda verksamheter
Vid forskningsintervjuer menar Kvale (2009) att kvalitet går före kvantitet. Valet av antalet intervjuer varierar och är beroende av tid och resurser. För att kunna förstå, undersöka samt få fram kvaliteten av denna studie krävs samtal i form av intervjuer i syfte att få fram viktig och användbar information (Kvale, 2009). Till denna studie har totalt fem personer intervjuats, två av informanterna arbetar som socialsekreterare för målgruppen ensamkommande barn och resterande tre informanter arbetar direkt med barnen som boendestödjare inom Malmö stad. Detta har gett studien ett flertal olika infallsvinklar eftersom alla berörda socialarbetare arbetar med samma målgrupp, men på skilda sätt. De olika arbetsuppgifterna och erfarenheterna hos socialarbetarna har bidragit till en varierad bild av målgruppen. Det är även viktigt att tillägga att socialarbetarna arbetar med barn dels som har erhållit permanent uppehållstillstånd men även de som fortfarande befinner sig i asylprocessen.
