Blickar mot framtida världar: Omvärldsscenarier förfossilfritt flyg 2045

Blickar mot framtida världar

Omvärldsscenarier för

2

Innehåll

Bakgrund och syfte

Om scenarier

Om faktorerna

Om scenariokorset

Omvärldsscenarier för fossilfritt flyg 2045

Scenario 1: Kapplöpning mot skyn

Scenario 2: Gynnsamma vindar

Scenario 3: I spinn

Scenario 4: Hög turbulens

Övningar

Övning 1: Från scenarier till strategier

Övning 2: Oförutsedda händelser

3

5

7

9

11

12

17

22

27

32

34

39

Målet för Fossilfritt Flyg 2045 är att skapa en nationell plattform som verkar i synergi med redan etablerade och framgångsrika forsknings- och innovationsmiljöer. Detta ska bidra till att Sverige 2045 har ett fossilfritt flyg. Förhållningssättet är öppet, inkluderande och strävar efter ett jäm-likt deltagande. Vi driver innovation utifrån ett processorienterat arbets-sätt, där värde skapas genom att aktörer i hela ekosystemet för fossilfritt flyg aktivt involveras i verksamheten. Fossilfritt flyg 2045 möjliggör effek-tiv kunskapsspridning mellan aktörer, branscher och regioner, samt blir en bas för internationell samverkan som ökar potential för export av kunskap såväl som hårdvara för ett fossilfritt flyg.

Om rapporten

Inom Fossilfritt Flyg 2045 genomförs en framtidsanalys. Syftet med fram-tidsanalysen är att tillsammans med aktörer och intressenter i ekosyste-met kring flyget dels skapa samverkan, dels genomföra en rad aktiviteter vilka tillsammans med övrigt analysarbete ska resultera i en gemensam rapport till projektets finansiär, Energimyndigheten. De huvudsakliga ak-tiviteterna är trendanalys, scenarioanalys och färdplanering. Denna rap-port presenterar resultatet av scenarioanalysen, och inbjuder läsaren till att använda dessa scenarier som underlag för att föra strukturerade sam-tal kring framtiden för fossilfritt flyg i den egna organisationen, med hjälp av den övningsdel som avslutar rapporten.

4

Om scenarioarbetet

Scenarioanalysens syfte är att stödja strategiskt arbete för fossilfritt flyg genom att skapa rimliga och konsekventa bilder av hur framtiden kan kom-ma att se ut. I arbetet fokuserar vi på omvärlden. Vi tittar på hur faktorer som har stor relevans för fossilfritt flyg, men som aktörerna och intres-senterna i ekosystemet inte kan påverka, kan komma att utvecklas fram emot 2045.

De scenarioberättelser som tagits fram innehåller beskrivningar av nä-ringslivet, politiken, samhället, infrastruktur samt finanssektorn och fång-ar följande faktorer: utveckling av globalt resande och konsumenttryck mot hållbart resande, råvarukonkurrens, utveckling av oljeindustrin och investeringsvilja i hållbart, utveckling av elektrifiering och decentralise-ring, disruptiv teknik och affärsmodeller.

Om processen

Scenarioanalysen genomfördes i flera steg. Baserat på utfallet av tren-danalysen utfördes först en faktorsanalys där de viktigaste faktorerna att fånga i scenarioberättelserna identifierades och beskrevs. I nästa steg togs de axlar som ramar in scenarieberättelserna fram. Scenarioaxlarna representerar kombinationen av två avgörande osäkerheter för fram-tiden för fossilfritt flyg. I en workshop tillsammans med aktörer och in-tressenter i ekosystemet målade deltagarna sedan själva ut scenariobe-rättelserna, genom att beskriva hur de olika faktorerna spelar ut i varje scenario. Berättelserna som togs fram av av deltagarna sammanfattades och kompletterades sedan, varpå de strukturerades löst för att inkludera hur samhället, politiken, näringslivet, infrastruktur samt finanssektorn ser ut i dessa olika framtida världar.

Scenarioberättelserna i rapporten är framtagna tillsam-mans med aktörer och intressenter i ekosystemet kring fossilfritt flyg under hösten 2019, de speglar deras sam-manfattade bild av olika möjliga framtider för fossil-fritt flyg.

Varför scenarier

Scenarioberättelser används ofta som ett verktyg för strukturerade sam-tal om hur olika framtider för en viss fråga kan komma att se ut, ett sätt för olika aktörer och intressenter att hitta en gemensam väg framåt mot ett mål eller en vision. Scenarier används också som stöd för strategisk ut-veckling. Med hjälp av scenarios kan man exempelvis testa hur robust en strategi är, hur den fungerar i de olika framtida världar som scenarioberät-telserna utgör. Scenarier kan vidare användas som grund i ett visionsarbe-te, där det mest fördelaktiga scenariot kan läggas till grund för utveckling av visionen.

Att tänka på

Det bör understrykas att scenarier inte är prognoser eller förutsägelser. Scenarier beskriver istället olika rimliga och konsekventa framtida värl-dar, där berättelsernas ramverk är detsamma. Det är också viktigt att tän-ka på att det med stor sannolikhet inte är ett specifikt scenario som spelar ut framåt, utan framtiden visar ofta en kombination av dem.

Scenarioaxlarna tas fram i syfte att lägga frågans största osäkerheter till grund för scenarierna. Axlarna polariseras så att dess ändpunkter visar osäkerheternas extrema lägen, vilket har som syfte att skapa scenariobe-rättelser som utmanar mottagarnas föreställningar och den gängse bilden av framtiden.

6

Att arbeta med scenarier

För att de scenarier som tagits fram inom Fossilfritt Flyg 2045 ska “leda till verkstad” har vi inkluderat en övningsdel i slutet av rapporten. Syftet är att våra aktörer och intressenter ska få ett stöd i att genomföra ett strukturerat samtal om olika möjliga framtider för fossilfritt flyg i sina organisationer, och på så sätt stödja deras strategiarbete framåt. Varje scenario presenteras dels i textform, och dels i punktform, där punktfor-men ska bistå övningarna. Illustrationer av faktorer och scenarioberät-telser har också tagits fram för att underlätta för läsaren att sätta sig in i de olika världarna. Varje scenario innehåller också en skala. Skalan speg-lar samhällets framsteg i resan mot fossilfrihet. Den syftar till att sätta tonen för och möjliggöra en jämförelse av berättelserna, men är inte ba-serad på modellering eller vetenskaplig grund.

Vid en läsning av scenarioberättelserna kan man, även om man inte har möjlighet att genomföra övningarna, under läsningen ändå ställa sig och fundera över följande typ av frågor:

• Vilka styrkor och svagheter, möjligheter och hot har min organisa-tion/ekosystemt under Scenario X?

• Vilka insatser behöver min organisation/ekosystemet prioritera för att lyckas i Scenario X?

• Vad kan min organisation/ekosystemet göra för att öka sannolikhe-ten av att verklighesannolikhe-ten blir likt Scenario X?

Scenarier och oförutsedda händelser

Att arbeta framtidsdrivet över tid innebär bland annat periodisk upp-datering av trendanalys och scenarier, för att kunna följa utvecklingen av trender och faktorer i omvärlden och löpande integrera nya insikter i det strategiska arbetet.

Med vissa mellanrum sker oförutsedda händelser i omvärlden, så kall-ade “black swan events”. Terrorattacken på World Trkall-ade Center är en så-dan oförutsedd händelse, som har fått långtgående effekter inom en rad områden. Vi är just nu mitt i en annan, av de flesta oförutsedd, händelse av historiska mått - Coronapandemin. Även om vissa argumenterar att man till visst mått kunde förutse den är få organisationer så strategiskt avancerade att man är tillräckligt förberedd.

Oförutsedda händelser påverkar de frågor som ligger bakom arbetet med trender och scenarier på olika sätt, och i varierande grad. Arbetet mot ett fossilfritt flyg är långsiktigt, 2045 så pass avlägset att betydan-de osäkerhet råbetydan-der inom en rad områbetydan-den. Samtidigt bygger scenarier på faktorer som speglar långsiktiga samhällstrender och som utvecklats under decennier. Dessa faktorer kan visa sig vara mycket resilienta och är inte lätt påverkade ens av de största kriserna.

Att Coronapandemin påverkar branscher och marknader är ställt utom tvivel, på vilka sätt och hur långsiktig påverkan blir är dock fortfarande svårt att säga. I rapportens övningsdel har vi lagt några frågor att funde-ra över, som stöd till konstruktiva samtal om vilka konsekvenser oförut-sedda händelser som Coronapandemin kan komma att ha på våra orga-nisationer och vårt långsiktiga arbete mot ett fossilfritt flyg.

Om faktorerna

I scenarioanalysen har vi använt ett antal faktorer, vilka är ba-serade på materialet från trendanalysen. Scenarioberättelserna beskriver möjliga utvecklingsvägar och samspel mellan dessa fak-torer. Några faktorer utvecklas på liknande sätt i flera scenarier,

Beskriver hur konsumentbeteende, efterfrågan och betalningsviljan för håll-bara resor påverkas av allmän klimatoro och miljömedvetenhet i samhället.

Handlar om möjliggörandet av inves-teringar för att finansiera miljövänliga initiativ från näringsliv och finansiella institut.

Beskriver samhällsrörelsen mot själv-försörjning, decentralisering och små-skalighet gentemot de ekonomiska fördelar som centralisering kan bringa.

Beskriver utveckling av teknik-, infra-struktur- och affärsmodeller för elektri-fieringen av samhället.

Fångar efterfrågan för bioråvaror från flera olika branscher samt prisutveck-ling och försörjningsfrågor.

Beskriver innovationstakt och innova-tionsaktiviteter inom flygbranschen och i samhället i stort, såsom startup-akti-vism, inslag av disruptiv teknik, experi-Handlar om globala resemönster, det

vill säga utvecklingen av antalet resor mellan och inom länder, andel resor som sker med olika transportslag samt i vilka olika syften resande sker.

Beskriver oljeprisutvecklingen, tek-nik- och affärsutvecklingen inom olje-branschen och inflytandet av industrin i politiken.

framför allt när det gäller faktorer med låg osäkerhetsgrad (till exempel elektrifiering). Men effektlogiken – det vill säga hur fak-torer påverkas av andra fakfak-torer, när och på vilka sätt – skiljer sig ändå mellan scenarier.

2.

3.

centralt alternativt lokalt

4.

1.

8.

7.

6.

5.

8

Om klimatförändringar som bakomliggande faktor

Faktor

Relation till klimatförändringar

Utveckling globalt resande och konsument-tryck hållbart resande

Turism är en av de sektorer som är mest känsliga för klimatförändringar, och resemönster förväntas förändras kraftigt som följd. Dessutom bidrar den växande sektorn till ca 2-8 % av de globala CO2-

utsläppen (beroende av beräkningsmodell).

Utveckling mot centralt alt. lokalt Ökande decentraliseringsgrad är en följd av omställningen till förnybara energikällor.

Utveckling råvarukonkurrens I och med att omställningen till fossilfrihet är resurskrävande, kan konkurrensen om bioråvaror (t.ex. grot för bio-bränsle) och andra material (t.ex. metaller för elektrifieringen) uppstå och behöva hanteras.

Utveckling oljeindustrin Energiproduktion motsvarar mer än 70% av de globala utsläppen.

Investeringsvilja i hållbart Mobilisering av både privat och offentlig finansiering behövs för att skapa förmåga hos samhällsaktörer att ställa om. Utveckling elektrifiering Elektrifieringen har stor potential att sänka utsläpp i flera sektorer.

Utveckling disruptiv teknik och affärsmodeller

Teknikåtgärder och lämpliga affärsmodeller för spridning av tekniker är viktiga möjliggörare för omställningen.

I det fall vi får mer synliga och kraftiga klimatförändringar, kommer dessa leda till skarpare agerande för fossil-frihet, eller leder de snarare till ökad polarisering av vårt samhälle, sänkt omställningsförmåga och en begränsning av klimatfokus till hantering av akuta åtgärder? Detta är en viktig fråga som vi uppmanar läsaren att fundera över under läsningen av scenarioberättelserna.

Klimatförändringarna är en av samhällets viktigaste utmaningar un-der överskådlig framtid. Klimatförändringarna ligger också till grund för klustret Fossilfritt flyg 2045 och arbetet med framtidsanalysen. Antalet osäkerheter relaterade till klimatförändringarna är många, både när det gäller hur samhället agerar i respons och när det gäller hur de olika effekterna av klimatförändringarna spelar ut; var och när vi ser dess effekter samt vilken intensitet de kommer att ha. I

scenario-analysen fångar vi agerandet kring klimatförändringarna hos aktörer och i politiken både i ramverket (Scenariokortset, se nästa avsnitt) och i beskrivningen av faktorerna, som alla är direkt relaterade till klimat-förändringarna. Exempel på relationen mellan klimatförändringar och faktorer beskrivs i tabellen nedan och reflekteras även i hur de olika faktorerna påverkar varandra i scenarioberättelserna.

Om scenariokorset

Analysen av viktiga faktorer för fossilfrihet visade att ekosystemet kring flyget upplever politiken som en av de största osäkerheterna, nämligen, hur styrning mot fossilfri hållbar utveckling kommer ut-vecklas framöver, vilken ambitionsnivå som kommer att gälla och om vi får se lång- eller kortsiktighet i det politiska agerandet. Den andra huvudsakliga osäkerheten rör det faktum att man har kunnat se teck-en på ökande samverkan i näringslivet kring fossilfrihet (industriell symbios, kluster och branschinitiativ) men parallellt också en ökning av stuprörsagerande (konkurrens om råvaror, konkurrens mellan oli-ka transportslag etc.). Dessa två osäkerheter la grunden för scena-rioaxlarna, vilka beskrivs nedan.

Vertikal axel: Politisk styrning

Denna axel står för i hur hög grad Sverige fram mot 2045 kommer påverkas av politisk styrning för att påskynda en fossilfri hållbar ut-veckling (ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet). Med styrning avses lagar, regelverk, riktlinjer, offentliga resurser och andra tänk-bara styrmedel, och styrning kan ske lokalt, regionalt och nationellt, likväl som inom EU och globalt.

Axeln har följande ändpunkter:

• Politiska reformer för fossilfrihet har uteblivit: Här ligger den

politiska styrningen för en fossilfri hållbar utveckling kvar på lik-nande nivåer som idag.

• Omfattande reformer för fossilfrihet: Här leder den politiska

styrningen för en fossilfri hållbar utveckling med åren till mar-kant högre nivåer än idag, nivåer som bedöms vara tillräckliga för

Omfattande politiska reformer för fossilfrihet Politiska reformer för fossilfrihet har uteblivit Politisk styrning

10

Horisontell axel: Marknad

Denna axel står för hur marknadens olika aktörer inom natur – råvara – process – producent – konsument agerar och formerar sig för att driva på omställning av utbud och efterfrågan. Med aktörer avses särskilt de med verksamhet inom eller i anknytning till flyget, men också närliggande system såsom mobilitet.

Axeln har följande ändpunkter:

• Enskilda aktörer driver omställning: Här strävar aktörer efter

att förändra sig för att finna konkurrensfördelar och effektivise-ra sin egen organisation. Med affärspartners såsom leveeffektivise-rantörer och uppköpare eftersträvas en fördelaktig affärsrelation.

• Aktörssamverkan driver omställning: Här strävar aktörer efter

att samverka för förändring, för att skapa gemensamma fördelar och effektivisera systemflöden. Samverkan kan ske med närlig-gande aktörer med samma typ av verksamheter likväl som med aktörer som representerar motstridiga intressen.

Enskilda aktörer

driver omställning _{driver omställning}Aktörssamverkan

Omfattande politiska reformer för fossilfrihet Politiska reformer för fossilfrihet har uteblivit

Omvärldsscenarier för

Fossilfritt flyg 2045

12

Scenario 1:

Här finns sedan länge en stark styrning för fossilfri hållbar utveckling på EU-nivå. EU-samarbetet stödjer utveckling och innova-tion genom finansiering och stöd, samtidigt som det finns en stor tillit till att marknaden hanterar sin löpande verksamhet bäst på egen hand.

Visionära tänkare och framsynta företag har stort inflytande över den offentliga debatten. Enskilda innovatörer och företag leder ock-så påfallande ofta vägen mot innovation inom tjänster, teknik och affärsmodeller, delvis tack vare offentligt stöd.

Teknikutveckling sker inte sällan i språng som är disruptiva för andra aktörer. Utveckling-en tycks ofta ske snabbt, mUtveckling-en många anser att avsaknaden av strategier och tekniska standar-der hindrar hastig och utbredd implementering, vilket dämpar större systemisk omställnings-förmåga. Enskilda aktörer driver omställning Omfattande politiska reformer för fossilfrihet Marknaden Politisk styrning

Scenario 1:

Kapplöpning mot skyn

14

Sverige går in i året 2045 med ett en rad radikala politiska reformer och disruptiva tekniska samt affärsmässiga lösningar för fossilfrihet bakom sig. Men trots stark politisk handlingskraft både i Sverige och inom EU kvarstår en del av utvecklingsresan till att hela samhället är fossilfritt, och de framtagna futuristiska teknikerna verkar fortfa-rande främst inom smala nischer.

Visionära tänkare och förebilder har stort inflytande över den offent-liga debatten. I takt med att deras idéer sprids i samhället växer den allmänna efterfrågan för radikalt hållbara lösningar. Allt fler konsu-menter välkomnar också vissa restriktioner i klimatets namn. Res- vanor, och med dem hela resemarknadsstrukturen, stöps om. Det glo-bala resandet i form av turism minskar, då man i större utsträckning väljer att resa vid färre tillfällen men stanna längre. Däremot ökar an-delen och mängden affärsresor markant på grund av den fortsatta glo-baliseringen. Den nya marknadsfördelningen har medfört ökade pri-ser för flygresor, och har gjort flyget till en nära nog exklusiv produkt för konsumenter med större betalningsförmåga.

EU enas under 20-talet om en gemensam politik för klimatomställning, betydligt mer ambitiös och missionsdriven än någonsin tidigare. Om-ställningspaketet innefattar både stimulerande medel, såsom direkt stöd till nya disruptiva teknologier, och begränsande medel, såsom skarpare regler och striktare krav. Stor andel offentliga medel riktas mot forskning och utveckling av koncept med högre risk. Däremot lämnas uppskalningsfrågan till själva företagen då den anses hanteras bäst av marknadsmekanismer.

Sverige storsatsar på elektrifiering genom infrastrukturutbyggnad, forskning, stöd till innovativa lösningar och allt striktare utsläppskrav. Användningen av oljeprodukter begränsas till specifika områden så-som kemi och material. Under 20-talet införs också reduktionsplikten, vilken under en period ledde till stigande konkurrens mellan branscher och företag gällande användning av skogsråvaror för energiändamål. Samtidigt fick råvaruägare ökad makt kring nyttjande av råvaran, och satsade forsknings- och utvecklingsmedel på icke-energirelaterade

tillämpningar såsom textil och kemi för att vara rustade för möjliga minskningar i efterfrågan i samband med elektrifieringen. Konkurren-sen blir som värst åren kring 2030. Därefter börjar de första effekter-na av elektrifieringsreformer visa sig i form av fallande priser för el. Under 30-talet blir både tillverkning och ägande av personliga elbilar billigare än av fossildrivna fordon, med en liknande men något förse-nad utveckling inom tyngre fordon. Flygbranschen får en nästan ex-klusiv rätt till skogsråvaruanvändning för bränsle i samband med elek-trifieringen av andra transportslag, men hamnar till slut i ett svårt läge då samhällsutvecklingen gör att stöd för biobränsle gradvis fasas ut. Hela samhället anpassas för el, och skogsindustrin riktar sig vartefter mot andra tillämpningsområden.

De nya prioriteringarna spelar också ut inom finanssektorn, där man ser en snabb tillväxt av riskkapitalfinansiering inom miljöteknik och klimatomställning och lika snabb utfasning av investeringar i fossi-la verksamheter. Nya disruptiva aktörer dyker upp inom flera bran-scher och nischar sig för att kunna utnyttja efterfrågan, offentligt stöd och finansieringsmöjligheter. Den resulterande kapplöpningen mot toppen och konkurrensen om offentlig och privat finansiering föder snabb teknisk utveckling, men även hård konkurrens, vilket begränsar allmän spridning av teknologier. Traditionella aktörer blir tvungna att ställa om för att bli av med strandade tillgångar. I processen tappar de dock ofta marknadsandelar, då de har svårt att hålla samma takt som nya aktörer som saknar bagaget av tidigare, ohållbara, investeringar.

16

Sammanfattning Scenario 1

I scenariot ”Kapplöpning mot skyn” ser vi följande

utveckling år 2045:

Samhället

• Samhällsdebatten drivs av visionära tänkare

• Globalt resande i form av turism minskar, men affärs-resor ökar

• Flygresor kostsamma och exklusiva

Politik

• Omfattande politiska reformer för fossilfrihet • EU för ambitiös gemensam politik för omställning • Stor andel offentliga medel till forskning inom

hög-riskkoncept och stöd i tidigare utvecklingsfaser • Offentligt stöd begränsas till tidigare

utvecklingsfa-ser, uppskalningsfråga lämnas till företag • Tidigt genomförande av reduktionsplikt

Näringsliv

• Enskilda aktörer driver omställning, hög konkurrens på marknader

• Näringslivsutveckling drivs av framsynta företag, enskilda innovatörer och nya spelare

• Riskkapitalinvesteringar i hållbart ökar, fossila inves-teringar fasas ut

Teknik och infrastruktur

• Snabb och disruptiv teknisk utveckling, men begränsad spridning

• Hela samhället anpassas för el

• Oljeprodukter begränsas till specifika områden • Skogsindustrin diversifierar produktportfölj, satsar

på icke-energirelaterade tillämpningar

• Skogsråvaror går i stor utsträckning till flygbränsle

Scenario 2:

18

Scenario 2:

Gynnsamma vindar

Sedan några år finns en stark styrning för fos-silfri hållbar utveckling på global nivå, där EU är en bland flera viktiga spelare. EU-sam-arbetets finansiering och stöd kompletteras av nya internationella initiativ för koordinering och partnerskap, vilket syftar till att stöd-ja utveckling, innovation och marknader så att affärsverksamheter ska kunna utveckla sin verk-samhet i linje med globala strategiska överens-kommelser.

Organiserad aktivism och framsynta tänkare inom klimat och miljö har stort inflytande över den offentliga debatten. Överlag är det många starka aktörer som förespråkar nya, banbrytande koali-tioner mellan aktörer för att säkerställa att nya tjänster, teknik och affärsmodeller snabbt sprids och kan påverka.

Teknisk utveckling sker ofta i språng som är disruptiva, och överenskomna strategier till-sammans med snabb utveckling av tekniska stan-darder för implementering skapar nya höjder av kapacitet till systemisk omställningsförmåga.

På många sätt märker år 2045 slutdestinationen i resan mot fossilfri-het och cirkuläritet, och enligt många har det främst varit två fakto-rer som banat väg för framgångarna. Den ena har varit konsekvent styrning som överlevt politiska svängningar och lyckats skapa käns-lan av trygghet hos marknaden och förtroende hos konsumenterna. Den andra har varit trycket från omvärlden, där Sverige ständigt har behövt öka ambitionsnivån för att hålla sig kvar i framkant.

Resande är en viktig del i dagens samverkanspräglade samhälle, men både resemönster och resebeteende har förändrats kraftigt mot håll-bara lösningar under de senaste tjugo åren. Idag ser man en struktu-rell förändring på resemarknaden, som snarare handlar om samspel mellan olika transportslag och förändringar av de typer av resor som genomförs än om antalet resor. Trots komplexiteten som är inbyggd i systemet är det enkelt för konsumenter att göra rätt. Det förnya-de resebeteenförnya-det möjliggörs av ett optimerat transportsystem och branschöverskridande samverkan, där smidiga multimodala och mul-tisurface transporthubbar kopplar ihop stad och land, flygplan och tåg och människor världen över.

Den globala klimatrörelsen har haft en avgörande roll i omställningen. Rörelsens fokus på flygskam har dock skiftat till ett positivt fokus på global samverkan i hela resesystemet. Man anser numera att undvi-kande av onödiga resor är lika viktigt som genomförande av nödvän-diga resor. I den svenska delen av rörelsen blev klimaträttvisa hjärt-efrågan, där god tillgång till reseinfrastruktur för alla - oavsett var i landet de bor - står i fokus.

Trycket från den nya generationen miljömedvetna konsumenter har påverkat både politiken och näringslivet och gjort hållbart agerande till en överlevnadsfråga. Svenska myndigheter fick snabbt ett tyd-ligt mandat att skapa ett integrerat transportsystem där klimat- och miljöpåverkan dikterar val av transportslag. Utvecklingen började redan under 20-talet med obligatorisk klimatkompensation för

20

resor och omfattande revidering av regler för offentlig upphandling, men snart hade både takten och ambitionen ökat. Nya policys för hållbara transporter sträcker sig hela vägen från råvaror till konsumtion. I den lyckade portföljen ingår införandet av kvotplikten, gröna obli-gationer för omställning av transportsektorn, omfattande skatte-växling och regelstyrda kriterier för användning av skogsrester. Med en portfölj av ambitiösa styrmedel har Sverige stort inflytande över internationell politik. Tillsammans med andra nordiska länder, var Sverige en pådrivande kraft i införandet av en global kvotplikt för biobränsle, vilken nu verkat i drygt femton år och därigenom gynnat svensk produktion och exportförmåga.

Drivna av tydliga och trygga politiska riktlinjer har finansiärer skapat en bred portfölj av omställningserbjudanden inom flera sektorer. De-ras snabba agerande ledde till att de första gröna lånen, med låg rän-ta och lång löptid, kunde delas ut redan under 2025. Omställningen av pensionsfonderna frigjorde ytterligare kapital, och större finan-sieringsinsatser kompletterades med innovativa finansieringsformer såsom crowdfunding och co-finansiering. Definition av gröna inves-teringar har setts över och förtuffats regelbundet, och har medfört att mängden strandade tillgångar vuxit stadigt. Tidens största förlo-rare är de som inte lyckas hålla jämna steg med alltmer krävande bild av vad som är hållbart.

Redan under 20-talet insåg företag att de behöver kraftsamla för att skapa förmåga till en snabb omställning och säkerställa tillgång till ti-dernas främsta bristvaror: pengar, IP och kompetens. Detta ledde till skapandet av nya kluster och samverkansformer kring innovation, som i många fall sträckte sig bortom traditionella industrisammanhang och nationella gränser. För att uppfylla tuffa hållbarhetskrav blev dock själ-va värdekedjorna mer lokaliserade, och företag från flera branscher kopplades ihop i industriella symbiosnätverk, som nu även omfattar utbyte av el. Den stora kraftsamlingen gynnar flera branscher. Svensk skogsindustri har blivit en internationell förebild när det gäller cirkulär bioekonomi och branschöverskridande innovation, tack vare tydliga riktlinjer kring användning av skogsrester och tidig diversifiering av produktportföljen. Samverkan mellan fordons- och flygbranschen har också lett till genombrott inom batteriutveckling.

Parallellt med framgångarna växer dock komplexiteten – och missnöj-et inom vissa grupper. Med stenhårda krav på både hållbarhmissnöj-et och till-gänglighet är trycket på reseinfrastrukturen högre än någonsin; trygg elförsörjning är en återkommande punkt i riskbedömningar för både politiker och näringslivet; och i samhället växer en rörelse som ifråga-sätter rådande definition av hållbarhet och förespråkar allt hårdare styrning av överkonsumtion.

Sammanfattning Scenario 2

I scenariot ”Gynnsamma vindar” ser vi följande utveckling

år 2045:

Samhället

• Samhällsdebatten drivs av organiserad aktivism • Enkelt för konsumenter att göra rätt, hållbarhet styr

konsumentval

• Den globala klimatrörelsen förespråkar global sam-verkan, omfamnar hela resesystemet

• Klimaträttvisa och tillgänglighet hjärtefrågan för den svenska klimatrörelsen

Politik

• Omfattande politiska reformer för fossilfrihet • Stark, politisk styrning med globalt fokus, konsekvent

över tid

• Global kvotplikt införd, Sverige och Norden pådrivande • Transportpolicys sträcker sig hela vägen från rå- varor till konsumtion, miljöpåverkan dikterar val av transportslag

Näringsliv

• Aktörssamverkan driver omställning

• Företag samlas i kluster för att få tillgång till pengar, IP och kompetens

• Ofta mer lokaliserade värdekedjor, industriella symbiosnätverk

• Omställning inom finanssektorn, lätt att få gröna lån • Definition av gröna investeringar förtuffats

regel-bundet, mängden strandade tillgångar växer stadigt • Svensk skogsindustri en internationell förebild inom

cirkulär ekonomi

Teknik och infrastruktur

• Teknikutvecklingen sker i språng som är disruptiva • Genombrott i batteriutveckling

• Optimerat transportsystem med samverkan mellan transportslag

22

Scenario 3:

Scenario 3:

I spinn

Ända sedan 2010-talet har politisk styrning för fossilfri hållbar utveckling blivit allt mer fragmenterad, både i Sverige och på EU-nivå. Med åren har allt fler nationer dragit ned på nivåer av finansiering och stöd för innovation och utveckling, så även för koordinering och partnerskap. För att kunna skapa de allra bäs-ta förutsättningarna för marknaden att kunna påverka omställning mot hållbara lösningar kan ofta endast stora, betydelsefulla industrier och företag få offentligt stöd för utveckling och innovation.

När det gäller fossilfri hållbar utveckling finns nu en dominerande uppfattning att de före-tag som har störst utsläpp själva är de som har förmåga och ska ansvara för att ställa om sin verksamhet. Det är det individuella valet hos konsumenterna som gör att företag investerar i innovation inom tjänster, teknik och affärsmo-deller, för att skapa konkurrensfördelar. Kon-sumenter har stort inflytande över den offent-liga debatten och grupperar sig när individuella intressen sammanfaller.

Teknisk utveckling sker gradvis och avsaknaden av strategier och kapacitet att snabbt ta fram tekniska standarder gör att implementering

fram-24

År 2045 har det svenska samhället en betydande väg kvar till att nå fossilfrihet. Bristen på samarbete på flera nivåer, både nationellt och internationellt, och inflytande av särintressen både hos företag och i politiken dämpar större omställningsförmåga hos samhället. Man fokuserar på att släcka bränder, både bildligt och i verklighe-ten, och har löpande sänkt ambitionsnivån i de strategiska doku-ment som tagits fram under de senaste tjugo åren.

Till skillnad från globalt resande har resandet inom Europa och Sveri-ge endast ökat marginellt under de senaste tjugo åren. I SveriSveri-ge, trots allmän preferens för hållbart och fossilfritt, råder en viss polarisering av resemönster och resvanor, och flyg och tåg konkurrerar ofta på samma sträckor. Sedan 20- och 30-talet råder kommunikationskriget, där alla transportmedel marknadsförs som det mest hållbara valet, inte sällan genom anpassade beräkningsmetoder. Avsaknaden av en gemensam bild av vad som är hållbart gör det svårt för konsumenter att välja rätt. Den sociala dimensionen av hållbarhet sätts också ofta emot miljödimensionen, vilket i sin tur underblåser konflikten mellan stad och land. Vissa väljer bort flyg av miljöskäl och andra resonerar att flyget är det hållbaraste alternativet ur tillgänglighetsperspektiv.

Polariseringen banar väg för populism och politiska svängningar, och beslutsfattare får möjlighet att genomföra kortsiktig politik utan större konsekvenser. Globalt ser man att Parisavtalet tappat i rele-vans i och med att några stora makter hoppat av – samarbete ute-blir och man ser också tecken på ett försvagat EU. Det sistnämnda försvårar även utsläppsrätthandeln, och agerande mot minskade ut-släpp lämnas i några enstaka länders händer.

I den svenska omställningspolitiken frodas en tämligen onyanserad bild av hur man närmar sig fossilfrihet. Den rådande uppfattningen är att industrin måste stå för sina egna utsläpp, och offentligt stöd begränsas till ett mindre antal samhällskritiska industrier och större företag. Bilden av vilka industrier som ska stödjas förändras med en viss frekvens, och bristen på offentligt stöd och konsekvent styrning leder till att företag med bra förutsättningar kan ställa om snabbare, medan industrier med stora utvecklingsbehov, och större utsläpp, halkar efter.

Näringslivet upplever stor press på att ställa om, men bristande stöd och det politiska landskapet bidrar till att skapa tuff konkurrens på många marknader. Marknadsläget gynnar stora befintliga spelare och leder till ökande grad av konsolidering i flera branscher, vilket sker på bekostnad av hastighet och ambitionsnivå i omställningen. Innovation uteblir inte helt, men är sporadisk och begränsad till ett antal stora företag, och spridningstakten är låg. Olika transportslag och drivmedelstyper konkurrerar i allt större utsträckning, både på korta och på längre avstånd, både inrikes och utrikes.

Avsaknad av långsiktiga politiska prioriteringar har även lett till att investeringsvilja i hållbart utvecklas spontant och reaktivt; miljö- och klimatpåverkan ligger långt ner i listan över finansieringskrite-rier. Finansiering till klimatanpassningsinsatser och snabba – men inkrementella - teknologiska åtgärder ges fortfarande relativt lätt, då de bedöms ha låg risk och kunna överleva svängningar inom po-litiken och på marknaden. Däremot blir större finansieringsinsatser för radikal omställning betydligt svårare, de är dyrare och kräver ofta samfinansiering och garantier, vilket leder till att endast etablerade

företag på stabila marknader får finansiering. Energiteknik, kollag-ring och andra skalbara teknologier som kan appliceras i många bran-scher har dock ett relativt stabilt finansieringsflöde, då de anses som mindre känsliga för tidens svängningar.

Bristfälligt koordinerade insatser i politiken, näringslivet och finans-sektorn skapar också högt tryck på samhällets infrastruktur, vilken släpar efter och har svårt att räcka till för de ständigt förändrande kraven och behoven. Brister i infrastrukturen medför förseningar i elektrifieringen av vägtransporter, och under 20- och 30-talet växer konkurrensen om skogsråvaror för energianvändning. I frånvaro av tydliga riktlinjer är det marknadskrafter och inte hållbarhetsaspekter som styr vem som kommer åt biobränslet. Detta resulterar i stigan-de priser för skogsråvara och, i kombination med stigan-den gradvisa men kontinuerliga utvecklingen av batteriteknik, medför att biobränsle fortfarande är det dyraste alternativet. Storskalig produktion av bio-bränsle finns endast i begränsad skala och tillgången motsvarar fort-farande bara drygt en tredjedel av det nationella behovet.

26

Sammanfattning Scenario 3

I scenariot ”I spinn” ser vi följande utveckling år 2045:

Samhället

• Det individuella valet dominerar i samhället • Polarisering av resemönster och i samhället i stort • Konflikten mellan stad och land, social och

miljöhåll-barhet sätts emot varandra

• Svårt för konsumenter att välja rätt

Politik

• Större politiska reformer för fossilfrihet har uteblivit • Fragmenterad politisk styrning med nationellt fokus • Ökad populism och kortsiktighet, försvagat EU • Offentligt stöd för fossilfrihet begränsat till

samhälls-kritiska industrier

Näringsliv

• Enskilda aktörer driver omställning

• Stora företag dominerar i näringslivet, konsolidering i flera branscher

• Transportslag och drivmedelstyper konkurrerar i stor utsträckning

• Investeringsvilja spontan och reaktiv, finansiering endast till etablerade företag

• Kapitalbrist för radikala förändringar

Teknik och infrastruktur

• Teknisk utveckling sker gradvis

• Innovation sporadisk, med låg spridningstakt

• Infrastrukturbrister försenar elektrifiering, konkur-rens om skogsråvaror stor

• Biobränsle dyrast, tillgången låg

Scenario 4:

28

Scenario 4:

Hög turbulens

Sedan många år har den politiska styrningen för fossilfri hållbar utveckling blivit allt mer fragmenterad, även om EU fortfarande är ett vik-tigt samarbetsforum överlag. EU-samarbetet har precis som Sverige nationellt något lägre nivå-er av finansinivå-ering och stöd för innovation och utveckling. Fokus ligger på koordinering och partnerskap för att skapa bästa möjliga förut-sättningar för marknaden att ta ansvar, och för företag att kunna utveckla sin verksamhet i lin-je med allt mer ambitiösa CSR-mål.

I nya koalitioner mellan större industrier och företag sätts gemensamma resurser av för att driva på teknisk utveckling och innovation. In-tresseorganisationer är ofta med i dessa koa-litioner, och har haft starkt inflytande med sitt budskap om att det finns ett dubbelt värde - för både företag och samhälle - att arbeta med klimat och miljö. Dessa samarbeten syftar till att utveckla kompetens och samsyn, samtidigt som konkurrens genom tjänster och affärsmodel-ler kan fortgå.

Teknisk utveckling sker gradvis, men koalitions-överenskommelser ser till att tekniska standar-der för implementering hos aktörerna tas fram. På så vis skapas en viss kapacitet till syste-matisk omställningsförmåga, i linje med koali-tionernas mål och visioner.

Med blicken i backspegeln kan man konstatera att det svenska nä-ringslivet har kommit en bit på väg mot den stora och långsiktiga om-ställningsutmaningen, men det har varit en turbulent resa för de fles-ta. Ordet fossiloberoende används numera betydligt oftare än ordet fossilfritt, något som många anser speglar dagens reviderade – och sänkta – ambitionsnivå.

De senaste decennierna har man kunnat se kraftiga klimatförändringar, vilket haft en avgörande roll i skiftet av konsumenternas preferenser mot fossilfritt. Idag är det i grunden konsumenterna som styr vilka hållbara initiativ som lyckas, vilket ibland sker på bekostnad av omställ-ningens ambitionsnivå och hastighet. Fortfarande är det få konsumen-ter som välkomnar mer restriktiva åtgärder. Den fortsatta minskande fattigdomen till förmån för en ökande medelklass har lett till att mer än en tredjedel av världens befolkning idag reser. Precis som i många andra sektorer ses möjlighet till hållbart resande som en hygienfaktor och ef-terfrågas av de flesta, vilket har lett till snabba politiska och affärsmäs-siga åtgärder.

Både i Sverige och inom EU tar politiker den vägledande rollen. De väl-jer att stimulera företagens omställningsarbete, både genom att ta fram generella riktlinjer för hållbarhet och genom att främja samverkan mel-lan företag och branscher, medan offentlig finansiering, innovationsstöd och ekonomiska incitament begränsas kraftigt. I avsaknad av offentligt ekonomiskt stöd samlas företag i kluster för att kunna finansiera verk-samhetsutveckling och innovation i linje med ökade krav från konsu-mentens sida, och nya värdekedjor och affärsmodeller blomstrar.

Scenario 4:

Hög turbulens

Allt fler företag inser att de inte kan överleva ensamma, och framtagna innovationer sprids snabbt inom klustren, som växer med varje dag som går. En oväntad effekt av ökad samverkan i näringslivet är en minskning av både polarisering och inflytande från särintressen, vilket ökar accep-tansen för klimatforskning och intresset för fossilfria kluster ännu mer. Branschöverskridande samverkan och samlade tillgångar möjliggör även omfattande extern finansiering, även om en del satsningar med stor potential men lika stor risk uteblir i avsaknaden av statliga

garan-30

tier. Under omställningsskedet på 20- och 30-talet halkade stora indu-strier med omfattande omställningsbehov efter. Dessa induindu-strier höll under en period CO2 priset tillräckligt högt för att detta skulle fungera som stimulans för andra företag att ställa om. År 2045 finns de gamla aktörerna fortfarande kvar, men nu i helt nya konstellationer och roller. Oljeindustrin har lyckats ställa om till energiindustri, har tagit fram nya affärsmodeller och skapat nya, mer lokaliserade, värdekedjor. De fossila produkter som finns kvar fortsätter att minska i antal, och används en-dast där de uppfyller en viktig funktion.

Decentralisering och elektrifiering präglar flera samhällskritiska sekto-rer. Den snabba utbyggnaden av laddinfrastruktur och vindkraft under 20-talet, samt kraftiga anpassningar av elnätet under de senaste tjugo åren möjliggör idag lokal elproduktion. Större delen av personbilspar-ken, lätta lastbilar, och även tyngre lastbilar på kortare sträckor, är eld-rivna. Den snabba elektrifieringstakten har inneburit minskande råva-rukonkurrens, och majoriteten av det biobränsle som produceras går nu till flyget. Till skillnad från energipriset stiger dock kostnaden för råva-ran. Den används där den är mest effektiv i relation till energi och kli-matnytta, men dess användning är även begränsad av ekonomiska skäl.

Det kraftsamlande svenska näringslivet har mycket att vara stolta över. Men en fråga hänger i luften: hur mycket längre hade man hunnit komma med mer proaktivt statligt agerande och ett större tryck från samhället?

Sammanfattning Scenario 4

I scenariot ”Hög turbulens” ser vi följande utveckling

år 2045:

Samhället

• Samhällsdebatten drivs av intresseorganisationer • Konsumenterna styr, påverkade av synliga, kraftiga

klimatförändringar

• Hållbart resande hygienfaktor, resandet relativt högt

Politik

• Större politiska reformer för fossilfrihet har uteblivit • Fragmenterad politisk styrning, EU-fokus

• Politiken fokuserar på att ta fram riktlinjer och möjlig-göra samverkan i näringslivet

• Offentligt ekonomiskt stöd begränsas

Näringsliv

• Aktörssamverkan driver omställning

• Näringslivsutveckling genom industri- och företags-koalitioner

• Branschöverskridande kluster attraherar extern finansiering

• En del satsningar med stor risk uteblir i avsaknaden av statliga garantier

• Oljeindustrin har ställt om till energiindustri, fossila produkter fortsätter minska

Teknik och infrastruktur

• Teknisk utveckling sker gradvis

• Utbyggnaden av laddinfrastruktur och vindkraft, kraftiga anpassningar av elnätet

• Snabb elektrifieringstakt har lett till minskad råvaru-konkurrens

• Biobränsle i stor utsträckning till flyget

32

Övningar

Denna övningsdel har lagts in i rapporten i syfte att rama in och bi-dra med en struktur till strategiska samtal och konversationer kring olika möjliga framtider för fossilfritt flyg. Övningarna kan genomför-as i den egna organisationen genom att arbeta med de olika fråge-ställningar som presenteras i de två övningarna nedan. Man kan både arbeta med frågeställningarna för den egna organisationen och för ekosystemet och frågan om fossilfritt flyg i stort. För övningarna ned-an kned-an scenarioberättelserna sammned-anställda i punktform med fördel användas.

Här följer några tips och rekommendationer för genomförandet av en övningssession kring scenarierna i din organisation:

• Avsätt gärna tid för att kunna arbeta ostört

• Samla gärna personer som kan ge input ur olika perspektiv • Sörj för ett öppet och tillåtande diskussionsklimat

• Sätt en person som ansvarig för att dokumentera arbetet

• Diskutera i samband med övningen på vilket sätt resultatet kan användas i organisationens strategiska arbete

34

Övning 1:

Från scenarier till strategier

I övning 1 används SWOT-analys som metodik för att identifiera stra-tegier och förmågor som en organisation, eller hela ekosystemet, skulle behöva för att vara framgångsrik/t i Scenario X.

Då vi i verkliga livet med största sannolikhet får se en utveckling framåt som är en kombination av alla fyra scenarier är det viktigt för organisationer att rusta sig inför fler än en framtid. Man kan se det som att scenarioberättelserna i den här övningen fungerar som en strategisk ”stress-test” för din organisations framtidsplaner. Övning-en kan användas både för att idÖvning-entifiera luckor i befintliga strategier, som stöd i framtagning av nya strategier, och för prioritering av olika typer av insatser.

Instruktioner:

1. Välj vilket scenario du vill jobba med.

2. Läs sammanfattningen av scenariot (i tabellform efter varje scenario-berättelse).

3. Diskutera tillsammans vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som uppstår i detta scenario. Fyll i de olika delarna i tabellen. 4. Fundera sedan över vilka strategier som skulle kunna hjälpa din organisation/ekosystemet att vara framgångsrik/t och nå målen i detta scenario. Fyll i svaren i tabellen.

5. Upprepa med övriga scenarier.

6. Utifrån den ifyllda tabellen, identifiera sedan vilka insatser och förmågor hos organisationen/ekosystemet som är de viktigaste i varje scenario, samt vilka av insatserna och förmågorna som är viktiga i alla fyra scenarierna. Ställ er frågan: finns de här insat-serna i de befintliga planerna och verksamhetsstrategierna? Om inte, hur skulle de kunna utvecklas?

Scenario 1:

Kapplöpning mot skyn

Styrkor

/ekosystemet för att hantera utvecklingen i detta scenario?

Svagheter

Vilka svagheter, som kan utgöra hinder, har din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Möjligheter

Vilka möjligheter kan uppstå för din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att maximera möjligheterna i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter

åtgärdas genom att använda möjligheterna i detta scenario? Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hot

Vilka är de största hoten för din organisation/ ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att minimera hoten i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter åtgärdas för att minimera hoten i detta scenario?

36

Scenario 2:

Gynnsamma vindar

Styrkor

/ekosystemet för att hantera utvecklingen i detta scenario?

Svagheter

Vilka svagheter, som kan utgöra hinder, har din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Möjligheter

Vilka möjligheter kan uppstå för din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att maximera möjligheterna i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter

åtgärdas genom att använda möjligheterna i detta scenario? Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hot

Vilka är de största hoten för din organisation/ ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att minimera hoten i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter åtgärdas för att minimera hoten i detta scenario?

Scenario 3:

I spinn

Styrkor

/ekosystemet för att hantera utvecklingen i detta scenario?

Svagheter

Vilka svagheter, som kan utgöra hinder, har din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Möjligheter

Vilka möjligheter kan uppstå för din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att maximera möjligheterna i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter

åtgärdas genom att använda möjligheterna i detta scenario? Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hot

Vilka är de största hoten för din organisation/ ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att minimera hoten i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter åtgärdas för att minimera hoten i detta scenario?

38

Scenario 4:

Hög turbulens

Styrkor

/ekosystemet för att hantera utvecklingen i detta scenario?

Svagheter

Vilka svagheter, som kan utgöra hinder, har din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Möjligheter

Vilka möjligheter kan uppstå för din organisation/ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att maximera möjligheterna i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter

åtgärdas genom att använda möjligheterna i detta scenario? Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hot

Vilka är de största hoten för din organisation/ ekosystemet i detta scenario?

Hur kan din organisations/ekosystemets styrkor användas för att minimera hoten i detta scenario?

Beskriv möjliga strategier och insatser.

Hur kan din organisations/ekosystemets svagheter åtgärdas för att minimera hoten i detta scenario?

Övning 2:

Oförutsedda händelser

Syftet med denna övning är att göra en bedömning av hur de olika faktorer som ligger till grund för scenarierna påverkas av en oförut-sedd händelse. Genom att göra en sådan bedömning kan man skapa en samlad bild kring i vilken utsträckning och på vilka sätt en viss frå-ga eller målsättning påverkas.

Även om denna övning handlar om faktorerna bakom scenarierna och inte scenarierna i sig rekommenderar vi ändå en genomläsning av scenarioberättelserna innan genomförandet av övningen. När man befinner sig mitt i en oförutsedd händelse kan det vara svårt att hålla huvudet kallt och tänka långsiktigt. Att läsa scenarioberättel-serna kan hjälpa till att lyfta blicken och se helheten genom att skapa distans till den rådande situationen.

Instruktioner:

1. Välj vilken oförutsedd händelse du/ni vill arbeta med

2. Svara på frågorna genom att skriva i rutorna, och cirkla de alter-nativ som passar för varje faktor

3. Diskutera vad resultatet innebär för din organisation och för ekosystemet genom att fundera kring följande:

a. Hur påverkas framtiden av händelsen? Vilka förändringar är mest troliga? Mest kraftiga? Mest långvariga?

b. Vilka konsekvenser har förändringarna för din organisation? c. Vilka satsningar kan hjälpa din organisation rusta inför den förändrade framtiden?

Se gärna denna övning som levande, att åter-komma till vartefter den oförutsedda händelsen utvecklar sig.

40

Faktor

Hur påverkas faktorn av

händelsen?

Hur sannolikt är det att

faktorn påverkas av

händelsen?

Hur stor blir påverkan av

händelsen?

Hur långvarig blir påverkan av

händelsen?

Utveckling globalt

resande

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Konsumenttryck

hållbart resande

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Utveckling mot

centralt alt. lokalt

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Utveckling

råvaru-konkurrens

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Utveckling

olje-industrin

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Investeringsvilja i

hållbart

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Utveckling

elektrifiering

Låg Medel Hög Liten Medel Stor Kortsiktig Medel Långsiktig

Utveckling disruptiv

teknik och

affärs-modeller

Enskilda aktörer driver omställning Aktörssamverkan driver omställning Omfattande politiska reformer för fossilfrihet Politiska reformer för fossilfrihet Marknaden Politisk styrning

Scenario 1

Scenario 3

Scenario 2

Scenario 4

Under workshoppen bad vi deltagare att illustrera hur utvecklingen över tid sker i varje scenario. Bilden sammanfattar de kreativa insatserna av aktörer och intressenter. Första illustrationen i varje bildsekvens målar upp perioden 2020-2030, den andra 2030-2040, den sista 2040-2045.

Följande personer från RISE har

arbetat med scenarioanalysen:

Följande organisationer

deltog i scenarioarbetet:

Nina Al-Ghussein Norrman

Elena Talalasova

Daniel Bengtsson

Jesse Fahnestock

Fossilfritt flyg 2045 grundades av RISE, SAS och Swedavia. RISE är ett forskningsinstitut som ägs av Näringsdepartementet och RISE uppdrag är att verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse samt bidra till en innovativ utveckling av samhället. Flyg är en viktig del av den skandinaviska infrastrukturen och SAS upprätthåller den högsta frekvensen för avgångar till och från Skandinavien och förbinder mindre regionala flygplatser med större nav. Som en del av Star Alliance flyger SAS sina kunder till 1300 destinationer över hela världen. Sweda-via äger driver och utvecklar det nationella basutbudet av flygplatser i Sverige. De tio flygplatserna bildar ett system som knyter samman Sverige – och Sverige med världen. Swedavia utvecklar fram-tidens klimatsmarta flygplatser och skapar hållbar tillväxt för Sverige. Tillsammans skapade RISE, SAS och Swedavia Fossilfritt Flyg 2045 som en plattform för samarbete för hela flygindustrin, både för kunskap och hårdvara. Vi driver innovation utifrån ett processorienterat arbetssätt, där värde skapas genom att aktörer i hela ekosystemet för fossilfritt flyg aktivt involveras i verksamheten.

Det finns flera sätt för dig att bidra och delta i vårt arbete. Anmäl dig som aktiv aktör, samt se andra sätt att bidra på vår webbplats www.fossilfrittflyg2045.se