Tema: Metodologi och självreflexion
D et num m er av SF som Ni nu håller i E ra händer innehåller fyra spännande artiklar som på olika sätt behandlar ett av de m est centrala fälten inom den sociologiska disciplinen; det vi här har valt att kalla m etodologi och självre flexion. I Den sociologiska visionen ger C. W right M ills följande definition av m etodologi:
Metoder är de förfarande som tillämpas av människor som försöker förstå eller förklara något. Metodologi är studiet av metoder, den erbjuder teorier om vad människor gör när de arbetar med sina undersökningar. Eftersom det kan finnas många metoder, tenderar metodologi med nödvändighet att vara rätt allmänt till sin karaktär och ger följaktligen vanligtvis inte - även om det så naturligtvis kan vara fallet - specifika procedurer att användas vid undersökningar (Mills 1959/1985:67).
M etodologi kan betraktas som en ingång till en fördjupad diskussion om hur vi som sociologer förhåller oss till disciplinen som helhet. I en sådan diskussion tvingas vi även ta ställning till hur vi ser på m ötet m ellan vår egen subjektivitet och sociologin som vetenskap. N är vi talar om m etodologi befinner vi oss kanske till och m ed i hjärtat av den vetenskapliga disciplin som vi m er eller m indre hängivet ägnar en stor del av vårt liv; i en skärningspunkt där det personliga, det sociala och kulturella, och det veten skapliga blandas i en salig röra. K anske vi allt för sällan ägnar oss åt att tala om dessa frågor. D et finns hyllm eter m ed böcker som behandlar antingen sociologisk teori eller m etod, m en hur är det m ed det som kallas m etodolo- gi?
D e fyra artiklar som ingår i detta num m er av SF tilläm par alla ett m etaperspektiv på olika typer av sociologiska metoder. I de två första artiklarna fokuserar dessutom författarna sitt eget personliga förhållningssätt till sociologisk m etod. V år förhoppning är att dessa artiklar skall stim ulera till förnyade diskussioner om m etodologi och m etod och gärna till debattin lägg i de kom m ande num ren av SF.
I den första artikeln behandlar Karin Widerberg relationen m ellan veten skap, kön och m akt. I sina resonem ang utgår hon från D orothy Smith och Pierre Bourdieu. En av huvudteserna i W iderbergs artikel är att vi måste granska våra kunskapsverktyg utifrån ett könsperspektiv. H on skriver bl a att: ” som sociologer m åste vi problem atisera hur vi kan behålla ’könet i liv e t’ då vi går från konkreta individer som har kropp och kön till abstrakta relationer och p o sitio n er” . A rtikeln innehåller även en rad reflexioner kring hur m an som kvinna och professor i sociologi skall kunna behålla en kritisk hållning och inte successivt glida in i m aktens sällskap och ta del av den narcissistiska tillfredsställelse detta ger.
I M argareta B ertilssons artikel ” Till kritiken av den kvalitativa m eto d en ” utsätts upphöjande av den kvalitativa m etoden som en strategi för u t vecklandet av en ny typ av sociologi för stark kritik. E nligt B ertilsson har detta glorifierande av den kvalitativa m etoden olyckliga konsekvenser för såväl kvinnors som sociologins vidkom m ande. Sociologins styrka ligger istället i förm ågan att använda sig av dialektiken m ellan den kvantitativa och den kvalitativa m etoden och i dess rationalitetsanspråk. Vi bör m ed andra ord inte tala om en kvinnlig respektive m anlig m etod, utan om en m er dynam isk sociologi som förm år utnyttja olika m etoder och som har specifika kunskapsanspråk.
Den tredje artikeln, Feiw el K upfenbergs ” B iografisk självgestaltning” , har som syfte att lyfta fram den biografiska självgestaltningen som en viktig ådra inom den m oderna sociologin. O m m an väljer att kontrastera denna artikel m ot B ertilssons kritik av fokuseringen på en specifik m etod, skulle m an nästan kunna tala om hur en m etod, dvs användandet av biografiska berättelser, kan utgöra en utgångspunkt för ett förnyande av sociologin. K upfenberg förordar ett m er levande sätt att återge sociologiska resonem ang och analyser, där den biografiska m etoden kan fungera som en m otvikt till den m er strukturalistiskt orienterade sociologin. H an knyter på ett spännande sätt an till en litterär tradition och till en fallbeskrivning av T heodor Herzl.
Sten T. A nttilas artikel ” Paradigm krig och fre d ” , u tgör ett försök att genom argum entationsanalys överbrygga konflikten m ellan den kvalitativa och den kvantitativa traditionen inom sam hällsvetenskap. D enna artikel kräver sin läsare, m en i slutändan är utdelningen god. R esonem angen knyter väl an till B ertilssons diskussion om relationen m ellan m etod och sociolo gins rationalitetsanspråk. En slutsats som A nttila drar är att m an bör sätta problem et i första hand och att m etoden bör utgöra ett hjälpm edel för att besvara vissa konkreta frågeställningar.
Vi skulle vilja hävda att dessa fyra artiklar på olika sätt griper in i varandra och också att de p å olika sätt speglar relationen m ellan m etod, m etodologi och teori. Förhoppningsvis kan detta num m er av SF fungera som en u t gångspunkt för en fördjupad diskussion om vad vi egentligen m enar m ed m etodologi och om hur vi skall tänka kring våra egna biografiska projekt som en del av reproduktionen av den sociologiska traditionen. U nder senare år kan m an iaktta ett ökat intresse bland sociologer fö r dessa frågor. T vå böcker som på ett bra sätt avspeglar denna tendens är K arin W iderbergs bok Kunskapens kön (1995) och E rik A llardts Bondtur och kulturchocker (1995) H är är det också m öjligt att åter knyta an till C. W right M ills:
. . . vet att samhällsvetenskapliga problem, om de måste formuleras riktigt måste omfatta både bekymmer och allmänna frågor, både biografi och historia och vidden av deras intrikata relationer. Inom allt detta försiggår individens liv och samhällens uppbyggnad; och inom den ramen har den sociologiska visionen sin chans att förändra kvaliteten på den mänskliga tillvaron i vår tid (Mills 1959/1985:244).
Vi i redaktionen för SF önskar E r alla m ycket nöje vid läsningen av detta num m er. Som tidigare näm nts hoppas vi också att m ånga kom m er att vässa sina pennor och skriva debattinlägg.
A vslutningsvis vill vi även passa på att göra reklam för det tem anum m er om kroppens sociologi som kom m er att ges ut till våren. Vi uppm anar härm ed alla som forskar kring dessa frågor att skicka sina bidrag till SF. D eadline för sådana bidrag är den 1 m ars 1996. R edaktionen har även diskuterat om m an eventuellt skulle ha någon form av festutgåva av SF, för att fira sociologins 50-års jubileum i Sverige.
Thom as Johansson och redaktionen.
