Statliga ideal och vardagens praktik
En pilotstudie om studenters matkonsumtion
State ideals and the practice of
everyday life
A pilot study of students food consumtion
Fredrik Cedergren & Thomas Danell
Byggd Miljö Magisternivå 15 hp 2018
Tack!
Vi vill börja denna magisteruppsats med att tacka våra nära och kära, våra medstudenter på masterprogrammet i hållbar stadsutveckling samt vår oerhört inspirerande handledare och lektor Ebba Lisberg Jensen för allt ni ställt upp med under denna process. Vi antog att denna uppsats skulle innebära en stor mängd av blod, svett och tårar. Vi hade rätt. När vi varit trötta, sura, omotiverade och ofokuserade har ni fått oss på rätt spår igen. För det är vi er evigt tacksamma!
Abstract
This essay is firstly a methodological pilot study. We have investigated if qualitative methods, in this case semi-structured interviews and focus group interviews, can be used to complement existing empirical findings about food consumption. The study’s approach has also been to map out what variables that affects individuals’ choices regarding food consumption and how their choices are affected by governmental information. Through a historical overview of food consumption in Sweden, we can show how the governmental and individual roles have changed due to increased globalization and urbanization. We have also used a social-psychological theoretical framework and previous empirical findings to analyze why individuals not always act as themselves and others wish.
The results from this study shows that students generally are more aware than other individuals regarding sustainable choices. Still, they find it difficult to specify why one choice is more sustainable than another, for example between conventional, organic and locally produced food. The majority of the respondents claimed that high pricing was the main obstacle for them to consistently go for the more sustainable choice. When talking about price, some of the respondents expressed that, both the external and the self-perceived image of what the life of a student includes further contributes to the idea of a ‘poor student with limited choices’.
There is still an ongoing need to study social phenomena in the everyday live. We can, in line with this study’s literature, note that several aspects of everyday life are corrected by the government. Regarding food consumption, which is characterized by individualism and act in the grey area between governmental ideals and the practice of everyday life, the need for knowledge is even bigger. Increased knowledge is crucial to make a sustainable urban development possible and we claim that qualitative methods can act as an important tool to illustrate and affect attitudes and norms.
Keywords
Urban sustainable development, food consumption, social-pshychology, behavioral theory, qualitative methods
Innehållsförteckning
1. Inledning: Vad är hållbar mat och vad är det inte? --- 2
1.1 Varför är matkonsumtionen viktig för hållbar stadsutveckling? --- 2
2. Studenters matkonsumtion --- 4
3. Vilka institutioner ansvarar för maten? --- 5
3.1 Svensk matkultur - statens ideal via hemmets kvinnor till medborgarnas vardag --- 5
3.2 En förändrad matkonsumtion: Från folkhemsideal till individualitet --- 6
4. Livsmedelsstrategin och en individualiserad matkonsumtion --- 8
4.1 Hur kan den avståndet mellan produktion och konsumtion minskas till fördel för en hållbar och etisk konsumtion? --- 9
5. Problemformulering --- 10
6. Studiens syfte --- 10
6.1 Frågeställningar --- 11
7. Att intervjua enskilt och i grupp --- 12
7.1 Urval och tillvägagångssätt --- 12
7.2 Varför semi-strukturerad intervju?--- 12
7.3 Genomförande av intervjuer --- 13
7.4 Varför fokusgrupper? --- 14
7.5 Genomförande av fokusgrupp --- 14
7.6 Forskningsetiska principer --- 15
7.7 Reliabilitet och validitet --- 17
8. Teoretisk diskussion: Att förklara och påverka mänskligt beteende --- 18
8.1 Varför gör vi de val vi gör? --- 18
8.2 Vår syn på oss själva, på andra och på samhället påverkar våra beteenden --- 19
8.3 Det krävs kunskap för att kunna undvika negativa beteenden--- 20
8.4 Hur kan vi påverka vardagliga beteenden? --- 20
8.5 Vad är habitus och hur kan det förklara vardagliga beteenden? --- 22
9. Resultat från intervjuer och fokusgrupper --- 24
9.1 Intervjuresultat: Studenters ekonomi och matkonsumtionen --- 24
9.3 Intervjuresultat: Att ta ställning kring sin matkonsumtion --- 27
9.4 Resultat från fokusgrupp: Ekologisk och närodlad mat --- 28
9.5 Resultat från fokusgrupp: Varför konsumerar vi inte bättre mat? --- 28
9.6 Resultat från fokusgrupp: Förändrade matvanor genom ny kunskap?--- 28
9.7 Övriga resultat --- 29
10. Diskussion --- 30
10.1 Diskussion: Hållbar matkonsumtion och hållbar stadsutveckling --- 30
10.2 Diskussion: Faktorer som påverkar studenters matkonsumtion --- 30
10.3 Diskussion: Statliga ideal och studenters matkonsumtion --- 32
10.4 Diskussion: Socialpsykologi och studenters matkonsumtion --- 34
10.5 Diskussion: Intervjuer för att kartlägga matkonsumtionens påverkansfaktorer --- 34
11. Slutsatser --- 36
12. Rekommendationer & förslag till vidare forskning --- 37
2
1. Inledning: Vad är hållbar mat och vad är det inte?
Enligt Livsmedelsverket (2018) är bra mat sådan mat som har liten negativ påverkan samhälle och miljö och samtidigt inte skadar hälsan. Definitionen är inte huggen i sten; att äta bra kan gälla alltifrån att välja giftfritt spannmål, kött utan tillsatt antibiotika, att öka mängden grönsaker på tallriken till förmån för kött eller att välja närodlat och ekologiskt. Livsmedelsverket arbetar utifrån de riktlinjer som fastställts i den nationella livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen år 2017 (ibid).
Goda matvanor och säkra livsmedel är enligt Folkhälsomyndigheten (2010:18) de primära förutsättningarna för en god hälsa och välbefinnande. Maten ska vara näringsriktig och motsvara den energi som människan gör av med under dagen. Att äta regelbundet utefter sina individuella förutsättningar är därför också viktigt för en bra kost. Mer specifikt handlar bra kost enligt Folkhälsomyndigheten om: “Matvanor som består av ett varierat och högt intag av
frukt grönsaker och fiberrika livsmedel (fullkornsprodukter) samt en låg konsumtion av mättat fett, salt och tillsatt socker. [Detta] kan förebygga övervikt och fetma samt olika former av cancer och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, stroke, högt kolesterolvärde och högt blodtryck”. Att konsumera för lite frukt och grönt är en av de största
riskfaktorerna för ohälsa. En förändrad matkonsumtion skulle i ett sådant perspektiv kunna ha stor positiv inverkan på folkhälsan i Sverige (ibid).
Folkhälsomyndigheten (2010:19) hänvisar vidare till fem kostråd som Livsmedelsverket har formulerat. I dessa råd står följande att läsa: “Ät mycket frukt och grönt,
gärna 500 g/ dag, välj i första hand fullkorn när du äter pasta, ris, gryn, flingor och bröd, välj nyckelhålsmärkta livsmedel, ät fisk ofta, gärna tre gånger per vecka, använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen”.
1.1 Varför är matkonsumtionen viktig för hållbar stadsutveckling?
Den globalt omfattande urbaniseringen är ett faktum. I dagsläget bor cirka 50 % av jordens befolkning i städer och inom en snar framtid beräknas denna siffra stiga till 70 %. Detta medför en ökande matkonsumtion och har en negativ påverkan på miljön. Matvanorna har också en stor
3 påverkan på folkhälsan; maten är en av de faktorer som tydligast kan kopplas samman med ohälsa. Denna studie om hållbar matkonsumtion kopplas främst till mål 11 om hållbara städer och samhällen, mål 12 om hållbar konsumtion och produktion och mål 13 om att bekämpa klimatförändringar. Särskilt utbildning och tillgång till information beskrivs som avgörande för individer att kunna göra mer hållbara val och ställa om till en mer hållbar livsstil (FN 2018).
Cirka 40 % av den mat som köps in idag är enligt Folkhälsomyndigheten (2010:60, 61) så kallad utrymmesmat, det vill säga sådan mat som innehåller mycket energi som socker och fett i övrigt är onödig ur näringssynpunkt. Det sker eventuellt på grund av högre matpriser eller förändrade konsumtionsvanor hos befolkningen, men troligtvis, menar Folkhälsomyndigheten, att det beror på att vi överkonsumerar vår mat, något som är dåligt både för hälsa och klimat (ibid).
Vi menar att hållbar stadsutveckling utgår från de val medborgarna gör i sin vardag. Det finns visserligen mycket i stadens byggnation och fysiska utformning som skapar och upprätthåller normer och beteenden, men för en hållbar stadsutveckling handlar det ytterst om sociala faktorer och att påverka individer att göra mer hållbara val. Vi menar att en hållbar stadsutveckling bör förstås som de praktiker som uppstår ur teoribildningen kring hållbarhet.
4
2. Studenters matkonsumtion
En studie av Abraham, Noriega & Shin (2018:1) visar att studenter ofta gör mindre hållbara konsumtionsval när det kommer till mat trots att de har en relativt god kunskap om vad som är det mer hållbara alternativet. Vidare argumenterar Brown, O’Connor & Saviano (2017:320) att risken för försämrade matvanor ökar i samband med att studenter flyttar hemifrån. Sammantaget bidrar dessa variabler till att studenter i regel löper större risk än andra grupper i samhället att drabbas av ohälsa, något som följer med dem även efter studiernas slut (ibid).
Studenter utgör trots sin diversitet en åldersmässigt relativt heterogen grupp. På Malmö Universitet är drygt 70 % av examinerade studenter i åldern 22-35 år gamla (SCB 2018). Studenter på högskola och universitet, i synnerhet de som sörjer för sitt eget hushåll, utgör av denna anledning en särskilt intressant grupp när det kommer till matkonsumtion. Enligt Sacchi (2018:76-f) har medvetenheten om hållbar konsumtion och etiska val ökat hos allmänheten. Sacchi menar vidare att det inom olika sociala och kollektiva konstellationer visat sig finnas grogrund för ett starkt motstånd mot den storskaliga matproduktionen. Det är av stor vikt att stötta sådana rörelser och alternativ som kan bidra med nya initiativ snarare än att stötta den rådande ohållbara matkonsumtionen (ibid).
Det har alltså växt fram en tydlig polarisering mellan den globala livsmedelsindustrin och dessa sociala rörelser. Kritiken ligger dels i att de många och långa transporterna bidrar till en negativ miljöpåverkan, men även att det avstånd som skapats mellan producent och konsument behöver minska för att öka den sociala hållbarheten (ibid).
Vi menar att det finns ett behov av att lyfta in även dessa sociala rörelsers perspektiv på hållbar matkonsumtion i denna studies kontext. Det ska tas i akt att studenter inte nödvändigtvis är ett kollektiv eller någon form av homogen multitud, men vi menar att studenter utgör ett socialt kluster som mer eller mindre dagligen interagerar med andra studenter och påverkar varandra medvetet och omedvetet.
5
3. Vilka institutioner ansvarar för maten?
I Sverige finns det tre institutioner som främst ansvarar för folkhälsa, matkonsumtion och råd kring matvanor. Dessa är Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. Livsmedelsverket har det omfattande ansvaret för allmänna kostråd i Sverige och även kunskapsspridningen av dessa. Institutionen lyder under Näringsdepartementet och arbetar därmed, på uppdrag av regering och riksdag, i konsumenternas intresse för att medborgarna ska kunna konsumera ‘bra mat’ och ‘bra dricksvatten’ och se till att informationen är tydlig, ärlig och främjar ‘bra matvanor’ (Livsmedelsverket 2018).
Folkhälsomyndighetens ansvar är att främja den svenska folkhälsan genom råd och kunskapsspridning om hur våra levnadsvanor påverkar hälsan. Folkhälsomyndighetens uppdrag är att sammanställa kunskap om strategier som främjar goda matvanor. De konstaterar att matvanor är ett komplext fenomen där flertalet faktorer, som exempelvis kultur, vanor, pris, kommunikation och tillgänglighet, spelar in (Folkhälsomyndigheten 2018:2).
Även Jordbruksverket, som lyder under Landsbygdsdepartementet, hanterar matfrågor och beskrivs som regeringens expertmyndighet inom jordbruks- och livsmedelspolitik (Jordbruksverket 2018). Såväl Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets som Folkhälsomyndighetens uppdrag faller väl inom ramarna för FNs globala hållbarhetsmål. De statliga institutionerna har i sina respektive uppdrag därför stora möjligheter att påverka individers val och vanor i en hållbar riktning. Dock har dessa institutioners roller, precis som matkonsumtionens mönster, genomgått radikala förändringar det senaste århundradet. För att sätta matkonsumtionen i ett idéhistoriskt och politiskt sammanhang presenteras här en historisk överblick över statens och matens roll i Sverige.
3.1 Svensk matkultur - statens ideal via hemmets kvinnor till medborgarnas vardag Från folkhemsidealet på 1930-talet utvecklades i Sverige en så kallad social ingenjörskonst där staten på ett detaljrikt och uppfostrande vis skulle förändra invånarna att göra bättre val genom upplysningsverksamhet. Detta gällde såväl sexualitet, beklädnadshygien och inredning som matlagning och näringslära. Vad gällde maten fanns dock en något annorlunda vision än för övriga aspekter av vardagslivet. Här var det kvinnorna i hemmet som skulle hjälpa till att sprida folkupplysningen. Även på en institutionell nivå var det hemmets kvinnor som blev ansvariga för att sprida kunskap kring matkonsumtion och näringslära (Hirdman 2010:154).
6 Matkonsumtionen i Sverige institutionaliserades genom rent kvinnliga organisationer som Föreningen för rationell hushållning, Kooperativa förbundet och Svenska husmodersföreningars riksförbund. Deras arbete, tillsammans med institutioner som Fackskolan för huslig ekonomi, inom hemforskning och sociala frågor, utvecklades med åren till att drivas i kommunal och statlig regi. Vid införandet av nioårig obligatorisk skola i Sverige år 1948 vidareutvecklades denna institutionalisering till det obligatoriska ämnet hemkunskap, idag kallat hem- och konsumentkunskap, som omfattar elever i grundskolan (Hjälmeskog 2006:14).
Ett centralt ideal i av den svenska matkonsumtionens institutionalisering har varit rationalitet och sparsamhet. Det primära var att få i sig tillräckligt med rätt näring till så låg kostnad som möjligt. Folkupplysningen från efterkrigstiden fram till slutet på 1970-talet, som kostcirkeln, tallriksmodellen och att främja mjölkdrickande, präglades av samma rationella ideal (Aléx 2003:99, 113, Forskning & Framsteg 2006). Den svenska matkulturen är för studien särskilt intressant då den svenska staten historiskt, via hemmets kvinnor, haft en så stor inverkan på medborgarnas matvanor.
3.2 En förändrad matkonsumtion: Från folkhemsideal till individualitet
Idag är matkonsumtionen influerad av mer individualiserade ideal och kan i högsta grad betraktas som populärkultur. Den amerikanska kulturen med hamburgare och Coca Cola har satt sin prägel i stora delar av världen. Denna utveckling kallas av Ritzer (2004:160f, 184) för
McDonaldization. Han menar att snabbmatstrenden är nära sammankopplad med trender som
urbanisering och globalisering.
Kitayama, Markus, Matsumoto & Norasakkunkit (1997:1247) jämför i sin studie individuella och kollektiva kulturella vanor i USA och Japan. De konstaterar att individen i japansk kultur i större utsträckning betraktar sig som en del av de sociala relationer hon deltar i. Snarare än att hylla jaget är förhållningen självkritisk och självförtroendet kommer från att ha meningsfulla sociala relationer. Västerländska kulturer formar sig i motsats till detta ytterst kring beteenden och uppfattningar som främjar individens självständighet. Som en konsekvens utvecklas kulturella mönster som utgår från individen snarare än kollektivet (ibid).
Samtidigt bör den rena individualitet som eftersträvas i västerländsk kultur enligt Lalander & Johansson (2013:105) snarast betraktas som en illusion. Utan ett socialt sammanhang skulle det inte kunna existera någon individualitet; det är tack vare de sociala
7 strukturer som bygger upp vårt samhälle som individualiteten kan spridas och frodas. “Den individuella identiteten och vår känsla av individualitet är [...] nära sammanlänkad med, och kan knappast skiljas från, det sociala liv vi befinner oss och orienterar oss i” (Johansson & Lalander 2013:105).
Vårt gemensamma sociala liv har på grund av detta ökade fokus på individualitet kommit att förändra sättet vi konsumerar mat. Statliga utredningar visade redan på 1970-talet att intresset för statens folkbildning inte längre nådde de unga lika effektivt som 20 år tidigare (Aléx 2003:110).
8
4. Livsmedelsstrategin och en individualiserad matkonsumtion
Idag handlar det enligt Anving (2012:49f) mindre om att skapa goda kollektiva vanor och mer om att upplysa om riskerna med olika typer av mat, exempelvis genom råd, riktlinjer och diverse märkningar för ekologiska eller rättvist producerade varor. Ansvaret att välja rätt mat har allt mer lagts över på individen. Livsmedelsverket agerar idag främst för att se till att livsmedelsindustrin erbjuder ett matutbud som möjliggör individuella val (ibid).
Näringsdepartementet arbetar efter den nationella livsmedelsstrategin som antogs år 2017. Denna strategi är den första som tagits fram för att omfatta hela livsmedelskedjan. Strategin ska bidra till en ökad hållbar produktion av mat och ge konsumenter bättre förutsättningar att göra medvetna val.
Konsumenterna bör, oavsett socioekonomisk tillhörighet, ha möjlighet att göra informerade och medvetna val av livsmedel. Berörda myndigheter har en fortsatt viktig roll att sammanställa och sprida information om säkra livsmedel, bra matvanor och hållbar livsmedelsproduktion. Frivillig information är värdefull för att möta konsumenternas behov och efterfrågan (Livsmedelsverket 2016:16).
Anledningen till att statens påverkan på individens matkonsumtion är intressant för hållbar stadsutveckling är det avstånd som finns mellan statens ideal för bra mat och matkonsumtionen i medborgarnas vardag. Det finns ett fortsatt behov från samhällets sida att se till att medborgarna gör bra val gällande mat, både för miljön och folkhälsans skull. Förutsättningarna är dock inte de samma som tidigare; folkbildningen går inte längre genom hemmets kvinnor utan måste utformas för att nå varje enskild individ och påverka dem till att förändra sina vanor.
Vidare måste beaktas att även om transparensen runt konsumtion och produktion skulle öka, vilket delvis är möjligt genom olika miljöcertifieringar och miljömärkningar, så är det ett faktum att vissa individer ändå väljer att göra mindre hållbara val mot sitt bättre vetande. Den vanligast förekommande anledningen är att konsumenten anser att priset är för högt för den mer hållbara matvaran (Giampietria 2018:160).
9 4.1 Hur kan den avståndet mellan produktion och konsumtion minskas till fördel för en hållbar och etisk konsumtion?
I ett led att möjliggöra för fler att konsumera hållbar mat har det vuxit fram ett fenomen kallat ‘short food supply chains’ som går ut på att minska gapet mellan producent och konsument. Exempel på ‘short food supply chains’ är gårdsförsäljning, bondens marknad och butiker med endast lokalt odlade varor. Här får märkningar och certifieringar en sekundär betydelse; det är främst interaktionen och en ökad transparens mellan producent och konsument som eftersträvas. På så vis ökar konsumenternas kunskap kring och tilltro till varornas ursprung, vilket påverkar deras inköp.
Ju enklare och billigare det är för konsumenten att handla varor genom ‘short food
supply chains’ desto större blir tilliten. Detta i sin tur ökar intentionen att konsumera etiskt,
vilket vidare skapar en mer positiv attityd till fenomenet och på så sätt sprider sig inom konsumentens sociala krets. Tillit och transparens blir därför avgörande variabler för att fler konsumenter att göra etiska val gällande sin matkonsumtion (ibid).
10
5. Problemformulering
Det finns utifrån ett stadsutvecklingsperspektiv ett behov av att göra matkonsumtionen mer hållbar; både ur miljösynpunkt och gällande folkhälsan. Med en fortsatt ökande urbanisering kommer de framtida städerna i ännu större utsträckning behöva arbeta för en hållbar utveckling. Det krävs att invånarnas förutsättningar och behov aktivt beaktas i planeringen för att kunna erbjuda goda livsmöjligheter i städerna. För att kunna ställa om till en hållbar matkonsumtion krävs därför en förståelse för varför individer konsumerar mat så som de gör och hur det går att påverka dem. Det krävs empiriska underlag som kan användas för att kunna dra slutsatser som sedan kan omvandlas till praktik.
Den empiri kring matkonsumtion som idag finns hos de statliga institutionerna är i princip uteslutande kvantitativ. Det kvantitativa underlaget är viktigt för att kunna ta fram riktlinjer och råd. Det kan dock sällan förklara vilka faktorer som påverkar individers val av mat. Vår studie är viktig för den hållbara stadsutvecklingen genom sitt kompletterande bidrag till det empiriska underlaget. Genom att komplettera den kvantitativa empirin med en kvalitativ studie är förhoppningen att bidra till att utveckla de strategier som kan påverka individers matkonsumtion.
6. Studiens syfte
Syftet med studien är undersöka huruvida kvalitativa metoder kan användas för att komplettera befintlig empiri kring matkonsumtion. Förhoppningen är att bidra med en ökad förståelse för de faktorer som påverkar individers konsumtion och hur samhället kan påverka individers matvanor i en hållbar riktning.
Denna studie kommer att undersöka huruvida kvalitativa studier, i detta fall fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, är en användbar metod för att kartlägga vilka variabler som påverkar individens matvanor. Ansatsen är att de kvalitativa resultaten tillsammans med teoribildningen kring beteenden kan öka kunskapen om hur statlig matinformation kan förmedlas för att kunna påverka fler individer att konsumera hållbar mat.
11 6.1 Frågeställningar
De frågeställningar som legat till grund för studien lyder:
1. Hur ser matkonsumtionen ut för studerande på Malmö Universitet i relation till de statliga riktlinjerna?
2. Vilka faktorer påverkar matkonsumtionen för studenter på Malmö Universitet? 3. Hur kan socialpsykologisk beteendeteori användas för att förstå individers val och
strategier gällande matkonsumtion?
4. Hur kan kvalitativ forskning användas för att kartlägga bakomliggande faktorer till individers konsumtion?
12
7. Att intervjua enskilt och i grupp
Vi använde ett induktivt angreppssätt där de resultat som framkom från empirin ligger till grund för teoribildningen snarare än tvärtom. Undersökningen genomfördes med kvalitativa metoder och empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Dessa metoder valdes för att komplettera tidigare kvantitativ empiri med målet att öka kunskapen kring de faktorer som påverkar individens matkonsumtion.
7.1 Urval och tillvägagångssätt
Vi är själva studenter på Malmö Universitet och valde på grund av studiens relativt begränsade omfång att avgränsa oss till matkonsumtionen hos andra studenter på Malmö Universitet. Vi använde oss av samma urvalspreferenser till både intervjuerna och fokusgrupperna. Urvalet utgick från tre specifika preferenser: att respondenten är student på Malmö Universitet, att respondenten har flyttat hemifrån och ombesörjer sitt eget hushåll samt att respondenten är i åldern 22-35.
7.2 Varför semi-strukturerad intervju?
Då vi vill undersöka studenters matkonsumtion krävs information om upplevda erfarenheter som i vissa fall inte är kvantifierbara. Av denna anledning har vi haft ett kvalitativt tillvägagångssätt baserat på intervjuer. Enligt Gray (2014:382) är intervjuer att föredra framför exempelvis frågeformulär för att få människor att på djupet dela med sig av sina personliga upplevelser gällande sådant som jobb, familj, känslor och relationer.
I denna studie tillämpar vi samtidigt en socialkonstruktivistisk kunskapssyn. Det innebär att det insamlade materialet, bestående av subjektiva uppfattningar och personliga erfarenheter, kommer användas för att förklara en bred, mångfacetterad situation snarare än att brytas ned till specifika idéer eller kategorier. Det som ger undersökningen sin tyngd är respondenternas upplevda erfarenheter kring ekonomiska och sociala företeelser (Creswell 2009:8).
I det närmaste filosofiskt illustrerar Reason (1981:50) styrkan i berättande som metod när han skriver att “de bästa historierna är sådana som styr människors tankar, sinnen, hjärta och själ och genom sådana processer ge dem nya insikter om sig själva; sina problem,
13 möjligheter och levnadsvillkor”. Intervjuerna bidrar därför förhoppningsvis med kunskap både till studien och respondenten själv.
Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform. Denna form gör enligt (Bryman 2008:415, 419) att forskaren kan röra sig i utrymmet mellan ostrukturerade, fria intervjuer och strukturerade intervjuer där forskaren och respondenten håller sig till ett fast frågeschema. Vid en semistrukturerad intervju använder sig forskaren av en lista över förhållandevis specifika teman, en s.k. intervjuguide, som ska besvaras. Respondenten tillåts sedan inom ramarna för denna guide en relativt stor frihet i formuleringen av sina svar. Det avgörande i denna intervjuform är att frågorna möjliggör för forskaren att få information om hur respondenterna upplever sin värld och sitt liv och att intervjuerna rymmer flexibilitet (ibid).
Vi har valt att genomföra intervjuerna med fem förhållandevis öppna frågor som respondenten får prata fritt kring. Detta format möjliggör även att intervjun kan ledas vidare med följdfrågor. Det kan även tänkas uppstå nya frågor under intervjuns gång som är av intresse att utveckla.
Den guide med frågor som låg till grund för intervjuerna var:
Berätta om din matkonsumtion och hur du gör dina val, vilka strategier använder du? Vad anser du vara en bra kosthållning?
Har din syn på mat förändrats över åren?
Varifrån får du information om vilken mat som är bra? Är informationen tillräcklig? Vad skulle få dig att förändra dina matvanor, av vilken anledning isåfall?
7.3 Genomförande av intervjuer
Efter att vi sammanställt frågorna gick vi runt i biblioteket Orkanen på Malmö Universitet och letade efter respondenter. När vi hittade en person som passade våra kriterier genomfördes intervjun ofta direkt medan det i vissa fall bestämdes tid för en intervju inom ett par dagar. Intervjuerna genomfördes uteslutande i Malmö Universitets lokaler. Innan starten för intervjun informerades respondenterna i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer (se nedan, kap. 7.6) om att de i studien är anonyma men att studiens resultat kan komma att användas i forskningssyfte. Sedan inleddes intervjuerna med det frågeschema som redovisas ovan. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades omgående då det är avgörande för studiens analys att ha en komplett redogörelse för intervjuns utbyten (Bryman 2008:428).
14 Då vi var två personer som genomförde intervjuerna tog den ena en mer aktiv roll och genomförde själva intervjun medan den andra skötte ljudinspelningen.
7.4 Varför fokusgrupper?
Denna metod, som baseras på intervju i grupp, hjälper forskarna att intervjua flertalet personer samtidigt om deras tankar och åsikter gällande en viss frågeställning eller ett visst tema. Ofta är det fyra personer eller fler som deltar. Den stora skillnaden mellan fokusgrupper och en ren gruppintervju är att gruppintervjun ofta avhandlar många olika frågeställningar. I övrigt är skiljelinjen mellan dessa två metoder otydlig och många ser dem som synonyma till varandra (Bryman 2008:446). Vi har valt att använda fokusgrupp då det är flera frågor inom ett specifikt tema som avhandlas.
Då studien syftar till att lyfta personliga upplevelser kring matkonsumtion bidrar fokusgrupperna förhoppningsvis till att komplettera intervjuerna och ge en bred övergripande bild över respondenternas matkonsumtion. Merparten av de som använder sig av fokusgrupper arbetar inom ramen för kvalitativ forskning. Detta innebär att de är inriktade på att få fram hur respondenterna uppfattar den frågeställning man presenterar för dem och på grund av detta utformar en förhållandevis ostrukturerad intervjusituation för att deltagarnas åsikter och perspektiv ska kunna komma till uttryck. Samtalet som förs hålls med fördel igång av gruppen själv och moderatorn är främst där för att styra tillbaka samtalet och ge deltagarna uppslag för ny frågeställningar. Empirin dokumenteras som vid intervjuer genom inspelning och transkribering.
7.5 Genomförande av fokusgrupp
Vi samlade utifrån samma urval som för intervjuerna in fem respondenter i Malmö Universitets lokaler som hade möjlighet att delta i en fokusgrupp på en given tid vid ett givet datum. Respondenterna hälsades välkomna och en kort förklaring gavs om hur upplägget för fokusgruppen såg ut; att det är ett fritt samtal där vi endast går in och modererar om samtalet blir irrelevant för studien samt vid vissa tillfällen går in med en fråga -och/eller en följdfråga som respondenterna kan diskutera. Respondenterna meddelas att deras deltagande är anonymt men kan komma att publiceras i forskningssyfte. Vi påpekade vikten av att samtalet sker mellan samtliga respondenter och att samtalet inte går mellan forskare och deltagare. Vi valde samma
15 tillvägagångssätt i det insamlandet av empiri som vid de semistrukturerade intervjuerna, det vill säga att en person koncentrerade sig på att moderera samtalet och den andra på inspelningen.
De frågor som vi utgått ifrån är:
Vad anser ni vara bra mat?
Har ni någonsin ändrat syn på vad för mat som är bra?
Fick detta er att ändra matvanor? Vad berodde denna ändrade syn på? Lever ni som ni lär när det gäller mat? I vilka situationer gör ni det inte?
Vad skulle behövas i sådana situationer för att få er att konsumera mer hållbart? Är den statliga informationen kring matkonsumtion tillräcklig?
Vad skulle annars behöva utvecklas?
Vilka variabler är det främst som styr ert val av mat? Varför är det viktigt med en god kosthållning?
På vem ligger det generella ansvaret för en god kosthållning?
Hur skulle du vilja att information om bra mat utformades för att fånga ditt intresse?
7.6 Forskningsetiska principer
De forskningsetiska principerna antogs av det humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i mars år 1990. Dessa gäller tillsvidare även för Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap (Vetenskapsrådet 2002). De forskningsetiska principerna har fyra huvudkrav som vi tillämpat i denna studie. Nedan har vi valt att redogöra för de generella dragen i de olika huvudkraven som vetenskapsrådet själva anger. Dessa krav och rekommendationer har beaktats och använts i våra intervjuprocesser.
Informationskravet:
¨Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i
projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta. Den information som ges kan vara mer eller mindre detaljerad¨.
16
Samtyckeskravet:
¨Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär)¨.
Konfidentialitetskravet:
¨Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Frågan om konfidentialitet har ett nära samband med frågan om offentlighet och sekretess¨[...]¨Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.
Nyttjandekravet:
¨ Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften [...] ¨Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda¨.
Slutligen rekommenderar Ämnesrådet, förutom de nämnda reglerna och principerna, att:
1. ¨Forskaren bör ge uppgiftslämnare, undersökningsdeltagare och andra berörda tillfälle att ta del av etiskt känsliga avsnitt, kontroversiella tolkningar etc. i undersökningsrapporten innan den publiceras¨.
2. ¨Forskaren bör vid lämpligt tillfälle fråga undersökningsdeltagare, uppgiftslämnare och andra berörda personer om de är intresserade av att få veta var forskningsresultaten kommer att publiceras och att få en rapport eller sammanfattning av undersökningen¨ (ibid).
17 7.7 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet mäter huruvida en studie är upprepningsbar, det vill säga om resultatet blir det samma om studien utförs igen. Validitet avser i sin tur om forskaren undersöker det som avses att undersökas (Alvehus 2013). Inom den kvalitativa forskningen är reliabilitet och validitet inte alltid applicerbara på den kvalitativa forskningsmetoden. Detta beror på att de svar som respondenterna ger, synnerligen i en pilotstudie som vår, är förändringsbara och annorlunda från varandras utsagor. Det är också viktigt att belysa forskarens centrala roll i insamling och tolkning av det insamlade materialet (ibid).
18
8. Teoretisk diskussion: Att förklara och påverka mänskligt beteende
Att samla in kvalitativ kunskap om individers vardag är en resurs- och tidskrävande process. Sådana processer utgår utifrån sociala variabler som endast kan analyseras med personliga och djupgående frågor (Bryman 2008). För att bättre förstå hur individer i samhället beter sig, vilka faktorer som påverkar deras beteende och hur statliga ideal kan forma och förändra beteenden använder vi diskurserna socialpsykologi och beteendeteori.8.1 Varför gör vi de val vi gör?
Inom socialpsykologin har det traditionellt funnits teorier som har försökt förklara mänskliga handlingar utifrån förutsättningen att de påverkas av inre drivkrafter som drifter, behov och instinkter. De har varit så kallat behavoristiska, med förgrundsfigurer som Watson, Freud & Skinner, och har behandlat beteenden i termer av incitament och motivation, något som också brukar benämnas som ‘stimuli- och responsmodeller’. Sådana modeller är enligt Johansson & Lalander (2013:25 ff) relativt begränsade i sin utformning då de bortser från människan som tolkande och reflekterande. Människan förlorar på så sätt sin roll som subjekt och behandlas istället som ett objekt som endast svarar på just stimuli och respons - uppmuntran eller bestraffning (ibid). Även Malone (2014) är inne på samma spår och kritiserar behaviorismen då den förenklar det ytterst komplexa i mänskligt handlande och helt friställer sig från övrig teoribildning.
As a philosophy, [radical] behaviorism is independent of any particular learning theory, so that habit, operant, respondent, reinforcement, and other terms specific to particular learning theories are irrelevant (Malone 2014).
Ett behavioristiskt synsätt fokuserar också främst på att i efterhand ta redan på anledningen till att en handling utförs. Utifrån det som sociologiprofessor Joachim Israel (1999) kallar för ett
relationistiskt perspektiv bör fokus snarare ligga på hinder och restriktioner i framtiden, det vill
säga vilka sociala faktorer som hindrar oss från att handla som vi skulle vilja. Samhällets interaktioner och flöden ger enligt Israel (1999:102, 114f) upphov till både politiska, ekonomiska och sociala restriktioner, utifrån såväl maktrelationer och könsroller som lagar, traditioner och seder. Det finns dock, enligt det relationella synsättet, goda möjligheter att
19 övervinna dessa restriktioner genom sociala förändringar och enskilda individer som väljer att ta ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser (ibid).
8.2 Vår syn på oss själva, på andra och på samhället påverkar våra beteenden
En annan socialpsykologisk teori är den om symbolisk interaktionism. Den grundar sig i att människan som en social varelse, med relationer till andra människor, skapar och förändrar sitt medvetande genom symboler i vardagslivet. Det handlar både om hur individen uppfattar sig själv, hur individen tänker sig uppfattas av andra och om hur individer uppfattar samhället. Det sistnämnda handlar om att individer förkroppsligar samhället som ‘den generelle andra’ och utformar sitt beteende utifrån samhällets förväntningar, baserat på tidigare möten med andra individer (Johansson & Lalander 2013:29; Nilsson 1996:184, Lindblom & Stier 2011:35). Vidare menar Lindblom & Stier (2011:34), inom den symboliska interaktionismen, att människan är problemlösande och medvetet försöker att analysera pågående processer, både i sig själv och runt omkring henne.
Att kunna betrakta sig själv utifrån samhällets och andra individers perspektiv, den empatiska förmågan, är enligt Johansson (1999:78f) den viktigaste variabeln när vi skapar våra identiteter. Interaktionismen betonar också att det sociala är föränderligt och att förståelsen om oss själva, om andra och om samhället ständigt utvecklas:
Fördelen med det interaktionistiska synsättet är att dess teoretiska kärna och självförståelse är så tätt sammanflätat med moderniteten att det förmodligen långt framöver, fast givetvis i olika skepnader, kommer att utgöra en del av den socialpsykologiska förståelsen av det sociala. (Johansson, 1999).
Inom den symboliska interaktionismen betraktas mänskligt beteende ytterst som en produkt av interaktionen mellan medlemmarna i en grupp eller ett samhälle. För att kunna förklara sociala förändringar bör fokus inte ligga på att kartlägga individerna i en grupp, utan snarare på att undersöka de relationer gruppens medlemmar har till varandra (Trost & Levin 1996:46).
Det är enligt Lindblom och Stier (2011:36) visserligen så att samhället både fostrar och präglar individer, men att individerna tillsammans skapar samhället. Detta innebär att nya normer kan skapas genom utvecklade relationer med andra individer och ‘den generelle andre’
20 när vi anpassar oss till varandra och skapar nya sociala sammanhang. Även Trost & Levin (1996:86) är inne på samma spår och konstaterar att våra identiteter i någon mån alltid är sociala; utan ett sammanhang skulle vi inte känna oss mänskliga. Detta relationella perspektiv på våra sociala identiteter återfinns även hos Thunman & Persson (2011:47) som konstaterar att “vi måste vara andra för att kunna vara oss själva”(ibid).
8.3 Det krävs kunskap för att kunna undvika negativa beteenden
Emellanåt gör människor ogenomtänkta val och handlingar i sin vardag som resulterar i skadliga och långdragna processer för både individen själv, hennes sociala umgänge och samhället i stort. För att förstå vad som är farligt och riskabelt i olika ageranden behöver individen enligt Fishbein & Ajzen (2010:1, 10f) ta del av ett, åtminstone grundläggande, material om dessa handlingars konsekvenser. Denna kunskap förväntas sedan enligt teorin kallad ‘the reasoned action approach’ att leda till att individer agerar på ett sätt som är bra både för individ och samhälle.
Exempelvis korrelerar ohälsosamma matvanor och bristande motion med ett stort spann av risker och hälsoproblem som hjärtsjukdomar, övervikt och cancer. För att kunna förhindra matrelaterade hälsoproblem krävs det utifrån denna teori att individen har tillgång till tillräcklig kunskap om ohälsans risker. Teorin kan dock inte på egen hand stå som förklaringsmodell för sådana skadliga handlingar som individer genomför trots tillräcklig kunskap om de negativa konsekvenserna. Den kan inte heller användas för att påverka de individer som inte kommer i kontakt med relevant kunskap (Ajzen 1991:184).
8.4 Hur kan vi påverka vardagliga beteenden?
Gemensamt för de moderna socialpsykologiska teorierna är att människan skapar och expanderar sitt medvetna jag genom vardagens möten. Detta är ett kontinuerligt skeende som visar att människans medvetande är en mycket mer komplex process än vad behavioristiska modeller utgår ifrån. Samtidigt argumenterar Johansson & Lalander (2013:29ff) & Nilsson (1996:181) att människans sociala liv ofta är mer cementerat än vad som upplevs. De mönster som uppstår är enligt dem resultatet av tidigare socialiseringsprocessen. Den sociala kärnan runt en individ tillsammans med samhällets institutioner formar genom
21 ständigt pågående processer individer att skapa en subjektiv norm som följer individen genom livet (ibid).
Enligt Ajzen’s (1991) välkända beteendeteori ‘theory of planned behaviour’ (TPB) är intentionen bakom ett beteende en av de mest centrala punkterna. Intentioner fångar in sådana faktorer som motiverar och influerar individers beteenden. De visar hur stor vår vilja är försöka, vår motivation, hur mycket tid vi faktiskt är villiga att lägga ner och hur mycket av det praktiska genomförandet vi kan tänka oss att utföra. Huvudregeln är: ju högre intentioner vi har att genomföra något, desto mer sannolikt att det blir gjort (ibid).
Den ‘upplevda beteendekontrollen’, är en variabel i TPB som tillkommit ur revideringen av ‘the reasoned action approach’. Dess, enligt Ajzen, stora inverkan på intentioner och handlingar är särskilt intressant. Kort sammanfattat hänvisar denna variabel till individers uppfattning om hur lätt eller svårt ett genomförande av ett visst beteende är. Den upplevda beteendekontrollen tillsammans med intentionen kan enligt Ajzen (1991) användas för att försöka förutspå beteendemässiga prestationer.
Till detta kan läggas att sådana intentioner är nära sammanflätat med förutsättningar att lyckas i samhället och att goda förutsättningar markant ökar chanserna att lyckas. Ajzen kopplar detta till att sådana goda förutsättningar som regel ger individen ett högre självförtroende att lyckas och därmed även har lättare att motivera sig själv att genomföra en uppgift med gott resultat (ibid)
I modellen nedan visas hur våra normer och attityder gentemot beteendet tillsammans med den upplevda kontrollen över beteendet skapar en intention till att bete sig på ett visst vis. Tillsammans med den uppfattade kontrollen över beteendet skapar denna intention sedan det faktiska beteendet. Det är dock inte så att alla med samma intention och uppfattad kontroll kommer att bete sig likadant. För att lyckas krävs enligt TPB också en egen motivation (Ajzen 1991:182f).
22
Figur 1. Theory of planned behaviour
Det är för denna studie särskilt intressant att använda teorin för att ta reda på hur studenters intention att konsumera hållbar mat kan stärkas genom att kartlägga den upplevda kontrollen och de attityder och normer som studenterna har. Att med ett sådant samlat grepp försöka förstå intentionen bakom det önskade beteendet (att konsumera hållbar mat) är förhoppningen att denna teori hjälper oss att förstå hur samhället kan påverka studenter att göra mer hållbara val i sin matkonsumtion.
8.5 Vad är habitus och hur kan det förklara vardagliga beteenden?
Det finns även mer abstrakta modeller som försöker förklara de bakomliggande faktorerna till individers beteenden. Trots vardagens många invanda mönster upplever sig de flesta människor som fritt tänkande individer som gör självständiga val. Nilsson (1996:181) menar att, fastän att det fritt för individer att välja sitt umgänge och de platser där umgänget sker, beteenden är socialt betingade och ingår i det som kallas för individens sociala habitus.
Habitus är strukturerat utefter ens förflutna och aktuella förutsättningar som exempelvis uppväxt och utbildning. Sådana habitus leder människan till nya insikter och färdigheter i nuet och i framtiden och är en medveten snarare än en slumpmässig process. Denna process innefattar ett system av sociala sammanhang som skapar uppskattningar, uppfattningar och praktiker. Dessa olika variabler sträcker sig över tid och över en stor bredd av socialt interagerande (Maton 2014:49; Bourdieu 1990:56).
23 Crossley (2013:138) argumenterar inom diskursen för habitus att segregerade klasser i samhället allt som oftast utvecklar sina egna uppfattningar och vanor. Vidare menar Crossley att det är av vikt att skilja på habits och habitus, då vanor är mer av en sorts mekaniska underliggande mönster i individen, likt labbråttor, medan habitus är inlärda mönster som formats, som vi tidigare nämnt, av olika sociala faktorer som uppväxt, uppfostran och skolgång. Det ena statiskt, det andra i viss mån formbart (ibid). Vi lägger ingen värdering i frågan om studenters habitus bör jämföras med segregerade individer, men menar att det är intressant då studenter sällan har gott om pengar och att universitet skapar relativt heterogena habitus där särskilda vanor och attityder kan skapas och formas.
24
9. Resultat från intervjuer och fokusgrupper
När samtliga intervjuer hade genomförts och transkriberats började arbetet med att tematiskt dela in intervjusvaren i en rad övergripande kategorier. De resultat som framkommit presenteras i detta kapitel.
9.1 Intervjuresultat: Studenters ekonomi och matkonsumtionen
Gemensamt för samtliga respondenter var att ekonomin på ett eller annat sätt påverkade deras matkonsumtion. Flera respondenter menade att livet som student begränsar möjligheterna att välja bra mat som ekologiskt och närodlat. ”Man försöker handla rätt billigt, det är det
viktigaste”. Denna åsikt var återkommande bland flera respondenter och även ifall priset inte
alltid var avgörande fanns det situationer där studentekonomins begränsningar ändå yttrar sig.
“Man kollar [på priset] om det är dyra saker som t.ex. fisk och så”. En av respondenterna
uttryckte det som att “det är svårt att komma på nyttiga grejer, så att man inte får näringsbrist,
och samtidigt vara ekonomisk [...] för jag vill spara in. Det blir som det blir ibland, men jag har en budget jag försöker att hålla. Det är oftare matkvaliteten som blir lidande än ekonomin”.
Även ifall ekonomin som student medför vissa begränsningar för vad för mat som kan konsumeras bidrar det, jämfört med arbetslivet, flexibla studentlivet enligt flera respondenter till bättre möjligheter att planera sin matkonsumtion. “Man har så mycket tid över, så att göra
matlådor är inget problem. Man har också mycket tid att hitta rätt råvaror och laga rolig mat”.
Den begränsade ekonomin som student underlättade alltså snarare för vissa respondenter att göra bra val. En respondent menade att “sen jag började plugga, eftersom man har mindre
budget, så tycker jag det blir viktigare att laga mat [...] Jag kollar mycket på erbjudanden och så i affären [...] och passar på att köpa hem om det är billigt [...] och försöka fylla på skafferiet så man har hemma”.
Flera respondenter uttryckte även en önskan om att kunna konsumera mer ekologisk och närodlad mat. På grund av att dessa varor oftast kostar mer än andra behövs det bland respondenterna emellanåt göras avvägningar kring vad som är viktigast. En respondent menade att “även om man inte vill att det ska handla om pris så spelar detta en relativt stor roll. Ibland
får man tyvärr välja sina strider. En del saker som vi köper är dock alltid ekologiska, som ägg, kaffe och bananer”. Dessa avvägningar mellan diverse miljömärkningar, ekologisk och
25 närodlad mat återkom i flera av intervjuerna. En respondent svarade att “jag prioriterar
närodlat framför ekologiskt. Om jag skulle köpa allt ekologiskt så blir det mer att man jämför priser”. En annan respondent uttryckte en frustration över att det inte är helt klart vad ekologisk
mat innebär och att det är svårt att få information om exempelvis arbetsförhållanden och produktionsvillkor.
Att ha med sig matlåda till skolan för att minska matkostnaderna fanns det bland respondenterna delade meningar om. En respondent sa: “Jag lagar all mat jag äter, men jag
tar inte med till skolan. Istället äter jag innan jag går hemifrån och sen när jag kommer hem igen. Jag orkar inte ta med matlåda och vill inte lägga pengar på mat i skolan”. För andra var
matlådan en nödvändighet och en del av den vardagliga planeringen där storhandling och budgetering var ledord. “I vårt hushåll så veckoplanerar vi våra matinköp ganska noga. Vi
kollar vad som finns i kyl och frys och bestämmer vilka rätter som kan lagas av det som eventuellt återstår av förra veckans inköp och sedan sätter vi oss ner och planerar [...] När vi gör det så strukturerat så blir inköpen billigare i längden”.
Två av respondenterna angav att de brukar besöka skolrestaurangerna på lunchen [...]
Jag brukar [under skoltid] gå till restaurangen [på Malmö Universitet]”. De båda ansåg att det
fanns en uppenbar ekonomisk tröskel som emellanåt hindrade dem och andra studenter från att välja det mest hållbara alternativet gällande skolmaten. En uttryckte det som att “här på [Malmö
Universitet] finns det ju restaurangen, där folk som har råd äter bra mat, och så finns det mackor där uppe i caféet. Det tycker jag är fett stört. Studenter äter mackor och de andra äter mat. Det tycker jag är jätteirriterande”.
9.2 Intervjuresultat: Studentlivet och matkonsumtion
Utöver ekonomin berättade merparten av respondenterna även att studentlivet som sådant påverkade deras matkonsumtion. Flera respondenter sa att de hade gott om tid att både konsumera, laga och äta bra mat då de inte spenderade hela dagen på plats i skolan. Även kopplat till studentlivet återkom den begränsade ekonomin bland intervjusvaren; “Innan trodde
jag att om är student så måste man äta makaroner och gröt, så gjorde jag det, för jag tänkte att jag inte har råd med annat. Men det har man ändå”.
26 Det finns enligt flera respondenter en ganska tydlig kollektiv bild av vad det innebär att vara student. Även ifall denna bild, som uttrycks i citatet ovan, inte alltid behöver vara helt sann eller huggen i sten kan det som student ändå vara svårt att prioritera sin matkonsumtion framför sociala aktiviteter och annat som anses höra studentlivet till. En annan respondent svarade att: “man är ju inte rik som student, men samtidigt hittar man ju ändå på en del saker
som kan anses vara onödiga utgifter [...] De där sex ölen man köper ute på fredagskvällen, det är ändå en veckas mat man bränner där”. Respondenten avslutar sitt resonemang med att “det finns en kultur i studentlivet, det är så man umgås”.
För en respondent var studierna inne i ett så pass intensivt skede att det inte ansågs finnas tid att laga mat. “Det är en stressad period i mitt liv där jag håller på och skriver uppsats
och så. Jag har inte lagat mat hemma på flera veckor känns det som”. Den uppfattade
tidspressen delades dock inte av samtliga intervjuade. På en fråga om huruvida det finns några utmaningar med att äta bra som student svarade en respondent: “Inte direkt, det tycker jag inte.
Man har så mycket tid över […] Har man tid att lägga på mat är det ju enklare att äta genomtänkt mat.
Utöver den begränsade ekonomin är studentkulturen en bidragande faktor till hur matkonsumtionen ser ut. I flera intervjuer framkom att studenter kan tänkas vara mer medvetna om sin matkonsumtion än andra. “Jag tänker att studenter vill [äta bra mat.] När man tänker
på det intellektuellt är det svårt att försvara viss konsumtion och när man då gör det tydligt att det finns andra alternativ är det nog lätt att styra studenter”. En annan respondent menar att
det kan göras betydligt mer för att stötta studenter att äta bra mat och lyfter behovet av att använda skolan som plattform för att bättre nå fler. “Jag tror, som med allt annat, att man måste
prata om det. Jag tror inte det finns något forum i skolan där man pratar om mat”.
En respondent ansåg att det fanns sociala och kulturella skillnader även studenter emellan som behöver beaktas. “Mina klasskamrater som mer tillhör den kreativa klassen, det
vill säga grafiker och sådana, äter bra mat, tar sig tid att tänka på det. Vi [...] pluggar tillsammans, visst, men jag känner att vi står långt ifrån varandra rent kulturellt, även när det gäller mat, medelklass och arbetarklass du vet”.
27 9.3 Intervjuresultat: Att ta ställning kring sin matkonsumtion
De flesta av respondenterna känner att de har god kunskap om vad för mat som bör konsumeras. Merparten säger att de brukar försöka välja närodlat och ekologisk mat men att det inte alltid sker med hänsyn till den ekonomiska situationen. Det har tidigare bland intervjusvaren framkommit att det finns vissa oklarheter kring vad ekologisk mat är, vilka produkter som är särskilt viktiga att handla ekologiskt och vilka märkningar som är att föredra.
Respondenterna hade skilda erfarenheter av och kunskap från matlagning hemifrån. En del respondenter menade att de fått mer hälsosamma matvanor sedan de flyttade hemifrån. “Nu
när man hushåller sig själv och har gjort det ett tag så blir man mer medveten om vad mat innehåller”. Andra menade snarare att de fått med sig god kunskap hemifrån men att det inte
var så lätt att upprätthålla en sådan kosthållning som student: “Det har varit stort fokus på
ekologiskt hemifrån. Det är synd att det är så dyrt, speciellt när man studerar. Det gör en avskräckt”.
Många respondenter resonerade kring att studenter sannolikt har ett större intresse för miljöfrågor och hållbarhetsideal än befolkningen i stort. Det finns en vilja att göra rätt val, både ur miljö- och hälsosynpunkt. Även här var dock ekonomin en återkommande faktor. Jag borde
[köpa mer ekologiskt] men gör det inte nu för att hålla ekonomin. Jag har min lilla grej med att jag är vegetarian, så får jag göra det när jag har bättre ekonomi.[...] jag kommer göra det definitivt när jag har ett riktigt jobb”.
Det fanns flera respondenter som efterfrågade bättre verktyg för att underlätta valet i matbutiken. “Jag tror att man ska gå på djupet med vad för mat som är näringsrik mat och
kanske använt appar där man kan se vad det kostar och innehåller. Ta nytta av tekniken, alla har ipads idag”. En respondent efterfrågade mer specifikt ny teknik för att kunna spåra
matvaror hela vägen från produktion till konsumtion, där det var säkert att den information som angavs var tillförlitlig.
Flertalet respondenter svarade att de inte aktivt söker upp information om vad för mat som är bra. De fick primärt sin information i matbutiken, genom diverse kampanjer på specifika matvaror och genom att läsa på förpackningarna. De respondenter som aktivt sökte upp information om mat angav sociala medier, bloggar och hemsidor som sina mest använda informationskanaler. Livsmedelsverkets hemsida nämndes av ett par respondenter, men överlag ansåg de att den information som finns att tillgå är väl utformad men aningen svårtillgänglig.
28 9.4 Resultat från fokusgrupp: Ekologisk och närodlad mat
Respondenterna i fokusgruppen blev inledningsvis tillfrågade vad de anser att bra mat är. Både ekologisk och närodlad mat nämndes och det uppstod inledningsvis en diskussion om vilket som är att föredra. En respondent konstaterade: “Man vet att man ska äta ekologiskt, det är
bra”. En annan svarade att: ”jag personligen tycker nog mer närproducerat, det rimmar mer för mig. Att köpa saker som kommer från närliggande ställen, som inte fraktats från hela världen”. Diskussionen kom sedan att handla om innebörden i begreppet ekologisk mat. “Man är medveten om att man ska äta ekologiskt – men är man medveten om vad ekologisk mat är? [...] jag får upp bilden av glada kor från Bregottfabriken när jag tänker på det, men jag har ingen egentlig aning om vad det innebär”.
Respondenterna var överens om att det var svårt att veta vad som är att föredra och att informationen i matbutikerna är bristfällig gällande främst närodlade varor. “Hur vet man att
det är närproducerat då? [...] på ekologiskt, det ser du ju [...] men närproducerat?”. Den
respondent som tidigare uttalat sitt stöd för närodlad mat berättade då om alternativ ifall man vill säkerställa att maten är närproducerad. “Man kan åka ut till gårdsbutiker och handla”.
9.5 Resultat från fokusgrupp: Varför konsumerar vi inte bättre mat?
Vi ledde sedan in respondenterna till att prata om de hinder som finns för studenter att äta bra mat. Precis som vid intervjuerna angav respondenterna priset som den primära anledningen till en mindre hållbar matkonsumtion. “Jag tror det beror på ekonomi, att det är billigare att
köpa billigt kött än ekologiskt kött”. Att få ner priserna på en jämnare nivå var återkommande,
ett par av respondenterna replikerade att det nog handlade om en hel del lathet också, det här med att välja hållbar mat. Samtliga respondenter var eniga om att latheten skulle vara mer eller mindre irrelevant i sammanhanget om priserna gick ner eftersom de då kunde välja ekologiskt och närodlat utan att ens behöva reflektera över priset. “Jag tror egentligen att det handlar om
att folk inte ska behöva tänka [...] Jag ska inte behöva tänka på att: Idag ska jag ha en ekologisk. Det är många som inte tänker på det…”.
9.6 Resultat från fokusgrupp: Förändrade matvanor genom ny kunskap?
Respondenterna kom här med en uppsjö av förslag på hur de skulle kunna bli bättre på att äta och konsumera mer hållbar mat. Diskussionen sträckte sig över stora områden men en viss
29 cynism och kritisk inställning kunde skönjas. Flertalet av respondenterna menade att människor i allmänhet har svårt att bli ”rättade” av andra när det kommer till något så personligt som mat, att folk inte vill bli trampade på tårna och inte vill trampa på någon annans tår heller. “Man
kommer ju inte hem till någon och blir bjuden på middag och bara, ah, är det inte ekologiskt? Suck.” De menade att det generellt verkar svårt att förändra sådana starka vanor som med mat,
men att skrämseltaktiken nog kan funka på kort sikt.
Att göra en re-branding, alltså att i detta fall göra en mindre hållbar vara till något fult istället för fint, kom upp som förslag: det måste bli betingat att det är dåliga personer som konsumerar mindre hållbart. “Jag tänker lite på Solsidan, när Mickan ska handla, så träffar
hon sina väninnor när hon ska köpa scampi-räkor. Och de bara, ‘Va?! Ska du köpa scampi? Du vet att det är skitdåligt..’ och hon bara ‘Nä, jag ska inte ha det såklart…’”. Några av
respondenterna menade att ‘för mycket skräckexempel’ i informationen troligtvis är destruktiv; att folk har tröttnat på att höra att i princip allt vi äter kan orsaka cancer och andra sjukdomar. De menade dock att det är positivt när det verkligen är alarmerande och att de då förväntar sig att staten går in och tydligt förklarar och uttalar sig om faran om vissa matvaror. “Det har varit
så mycket, ät ingenting för du kommer få cancer, så folk verkar inte bry sig så mycket om det heller.” Slutligen kunde vi finna att majoriteten av respondenterna var tveksamma till om de
skulle följa upp eventuella nya direktiv och om de faktiskt skulle bry sig om sådana kommuniceras ut. “Jag lever ju under en sten, jag läser ju inga nyheter alls…”; “Jag är typ
likadan...”; “Nä, de nyheterna läser inte jag heller…”
9.7 Övriga resultat
Flera respondenter angav att Malmö Universitet borde arbeta mer tydligt mot hållbarhet inom skolmatsalarna. Även här var priset en återkommande kritik. Respondenterna menade att valet mellan billig och hållbar mat emellanåt försatte dem i en prekär situation då de kände sig tvungna att välja det billigare, mindre hållbara alternativet. Detta menade de också cementerade bilden av den fattiga studenten. Det ansågs i och med detta att det blev alldeles för dyrt att äta annat än mackor och soppa.
30
10. Diskussion
Nästa steg i studiens process blir att lyfta och utreda korrelationen mellan våra resultat, teoribildningen och tidigare empiri. Samtalet kommer att föras utifrån respektive forskningsfråga för att göra samtalet progressivt och integrera resultaten, teorin och empirin med varandra.
10.1 Diskussion: Hållbar matkonsumtion och hållbar stadsutveckling
Hållbarhet och hållbar stadsutveckling är idag begrepp som trendar. Medvetenheten är högre än någonsin och miljöfrågorna har på ett globalt och nationellt plan sannolikt aldrig stått så högt på dagordningen som idag. Likaså gäller detta även oron för klimatförändringar. Medborgare från alla samhällsklasser är mer eller mindre medvetna om att det krävs en radikal omställning, ett paradigmskifte, mot en hållbar utveckling. Vi menar att en sådan samhällsutveckling möjliggör stora förändringar i en värld där vi idag brottas med problem som tidigare generationer orsakat. Det påstås att vi är den första generationen som har möjlighet att lösa den globala fattigdomen, men att vi även är den sista generationen som har möjlighet att kunna hejda de globala klimatförändringarna. En betydande del av den klimatpåverkan vi kan se och uppleva står matproduktionen och matkonsumtionen för.
Vi försöker inte att definiera för läsaren vad ‘bra och hållbar mat’ omfattar eller innefattar utan utkristalliserar och sammanfattar främst Livsmedelsverkets, Folkhälsomyndighetens och Jordbruksverkets bestämmelser, riktlinjer och råd. Dessa är dock förändringsbara och har som som tidigare nämnt förändrats radikalt det senaste århundradet. När nya råd och riktlinjer lanseras är vår förhoppning såklart att konsumenten följer dessa.
10.2 Diskussion: Faktorer som påverkar studenters matkonsumtion
För att diskutera vilka faktorer som påverkar studenters matkonsumtion valde vi att använda oss av ett antal socialpsykologiska beteendeteorier. Däribland återfinns Fishbein och Ajzens ‘the reasoned action approach’, Ajzens ‘theory of planned behavior’ och ‘socialt habitus’ som i vår samtid framförallt kopplats till Pierre Bourdieu. Med vårt socialkonstruktivistiska
31 angreppssätt vill vi försöka förstå så många aspekter av det sociala som möjligt. Av denna anledning är teoribildningen inte låst till ovan nämnda teorier utan använder även kompletterande socialpsykologisk teori för att skapa största möjliga förståelse för mänskliga handlingar och beteenden.
Vi valde socialpsykologisk beteendeteori framför det behavioristiska synsättet då vi, i likhet med det relationella perspektivet som lyfts av Johansson & Lalander (2013) och Malone (2014), på ett konstruktivt vis belysa vilka potentiella hinder som föreligger en hållbar matkonsumtion, som snarare än att fokusera på att i efterhand ta reda på varför det inte konsumeras hållbar mat. Då socialpsykologiska teorier kan appliceras på samtliga individer och grupper i samhället anser vi att de är lämpliga att applicera på studien och, i detta fall, studenter.
Att göra hållbara val när de hållbara valen inte sällan är de högst prissatta är kanske det mest komplexa att reda ut i denna studie. Majoriteten av respondenterna svarade att priset var det primära problemet; ‘det borde vara billigare att äta bra’. Det var dock inte konsensus i denna fråga. Ett par av respondenterna argumenterade att ‘den fattiga studenten’ är en stereotyp som studenter ofta beläggs med och som de i mer eller mindre utsträckning anammar själva.
Samtidigt var ett par av respondenterna kluvna i förhållandet till denna stereotyp. De menade att de förvisso inte ser sig som personer med speciellt hög inkomst, men att studentlivet ändå gör att de spenderar mer pengar på ”onödiga saker och nöjen” då de vill göra andra ”roliga” saker förutom att studera. Det sociala habitus som diskuteras av Nilsson (1996), Maton (2014), Bourdieu (1990) och Crossley (2013) förklarar främst individens val utifrån hur hon är socialt formad genom exempelvis tidigare uppfostrande skolgång och uppväxt. I diskussionen om socialt habitus lyfter Crossley (2013) att segregation kan leda till att ekonomiskt svagare grupper utvecklar sina egna uppfattningar och vanor. Vi menar inte att studenter är en homogent segregerad ”fattig” grupp, men att det ändå är värt att lyfta denna tanke för att återkoppla till den, åtminstone bland majoriteten av respondenterna i vår studie, upplevda ofördelaktiga ekonomiska situationen. Habitus kan eventuellt spela roll för vad som betraktas som ett rimligt kontra orimligt pris när studenter konsumerar mat. Vi menar att socialt habitus till viss del kan förklara den del av resultaten som kopplas till prissättning, men då studien inte avhandlar den faktiska marknaden som sätter priserna kan habitus inte ses som komplett analysmetod i detta avseende.
I kapitel ’2. Studenters matkonsumtion’ konstateras att studenter ofta göra mindre hållbara val fast de besitter kunskapen för att välja det mer hållbara alternativet samt att risken
