Ideal och praktik

(1)

Ideal och praktik

En fallstudie av ungdomsbiblioteket PUNKTmedis i relation till bibliotekslagen

Johanna Samuelsson

Institutionen för ABM

Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2015, nr 657

(2)

Författare/Author Johanna Samuelsson Svensk titel

Ideal och praktik – En fallstudie av ungdomsbiblioteket PUNKTmedis i relation till bibliotekslagen.

English Title

Ideals and Practice - A case study of the youth library PUNKTmedis in relation to the Swedish Library Act.

Handledare/Supervisor Paul Agnidakis

Abstract

This two-year master thesis aims to examine how the Swedish Library Act affects the youth library PUNKTmedis and its librarians. Through a case study and by using a socio-cultural and a norm critical perspec- tive, the study discusses three main questions: 1. How do the librarians view the new law and how do they apply its new directives at PUNKTmedis? 2. Have they made any changes to the planning and execution of reading promotion activities since the law came into force? What activities are there currently in the library and how are they considered to promote reading? How does the library work with a broader literary concept and a broader view of what reading is? 3. How do the librarians at PUNKTmedis work with the assignment to give special attention to children and young people to promote their reading, with their specific focus on girls who already read, especially since research and reports all too often lifts boys' reading as waning? How deeply rooted is the librarians’ commitment?

The study finds that the effect the Library Act has on PUNKTmedis is that it inspires the work of the librarians, due to formulations such as a “broader literacy concept” and the ability to work with different formats regarding the media in the library. The library offers many different reading promotional activities due to this. But the library has not really changed their way work since the new law was enforced, which might be because they are a youth library and don’t need to be as traditional as a regular public library. In addition to that, the librarians feel that the law is rather weak.

Regarding to how the librarians at PUNKTmedis work with the assignment to promote reading, the study finds that the librarians try to work towards the individual, but by having a profile towards girls who already like to read, they make them visible in contrast to the boy norm.

Ämnesord

Folkbibliotek, ungdomsbibliotek, bibliotek – juridik och lagstiftning, fallstudier.

Key words

Public libraries, youth, library legislation, case study.

(3)

Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Syfte och frågeställningar ... 5

Avgränsning och urval ... 6

Disposition ... 6

Metod och genomförande ... 7

Fallstudie ... 7

Dokument ... 8

Intervju ... 8

Observation ... 9

Analysprocess ... 11

Validitet, reliabilitet och etik ... 12

Teoretiska utgångspunkter ... 14

Ett sociokulturellt perspektiv ... 14

Kontext och verksamhet ... 15

Artefakter och mediering ... 16

Vidgat textbegrepp och litteracitet ... 17

Läsning ... 18

Normkritisk teori ... 19

Normkritisk analys ... 20

Forskningsläget ... 23

Bibliotekslagen och styrdokumenten ... 23

Läsfrämjande och läsning ... 24

Ungdomsbibliotek ... 26

Idealet: PUNKTmedis och dokumenten ... 30

PUNKTmedis – en bakgrund ... 30

Förändringarna i bibliotekslagen ... 33

Folkbibliotek och fokus på barn och unga ... 33

Biblioteksplaner och uppföljning ... 35

Bibliotek i rörelse ... 35

Kultur i ögonhöjd ... 36

Resultat och analys: PUNKTmedis praktiker ... 37

Kommunikationsplan ... 37

Bibliotekarierna och bibliotekslagen ... 38

(4)

Biblioteksrummets betydelse ... 45

PUNKTmedis nuvarande läsfrämjande aktiviteter ... 47

För tjejer som läser ... 55

Normer på PUNKTmedis ... 56

Risken för marginalisering och utanförskap ... 57

Hybriditet och mångfald, mobilisering och motstånd ... 58

Ideal och praktik: en slutdiskussion ... 61

Sammanfattning ... 68

Käll- och litteraturförteckning ... 70

Otryckt material ... 70

I uppsatsförfattarens ägo ... 70

Tryckt material ... 70

Bilaga 1: Intervjuguide ... 74

Bibliotekarierna och bibliotekslagen ... 74

Det vidgade synsättet på medier och läsning ... 75

PUNKTmedis nuvarande läsfrämjande aktiviteter ... 75

För tjejer som läser ... 76

Bilaga 2: Observationsmall ... 77

(5)

Inledning

Den första januari 2014 trädde nuvarande bibliotekslagen ikraft. Dåvarande rege- ringen menade att den tidigare lagen behövde uppdateras för att anpassa sig bättre till de omvärldsförändringar som ägt rum sedan dess stiftande 1996. Viktiga för- ändringar i lagen säger bland annat att litteraturbegreppet nu ska tolkas i en vidare mening och ska inkludera skön- såväl som facklitteratur, i olika tekniska format.

Folkbibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras läsning stärktes också i den nya lagen.¹

I ett virrvarr av debatter om ett vidgat litteraturbegrepp, försämrade resultat för svenska ungdomar i PISA-undersökningen² framför allt gällande pojkars läs- ning, vill jag undersöka hur profilbiblioteket PUNKTmedis förhåller sig och pla- nerar att fortsätta i relation till förändringen i lagen. Biblioteket har uppmärksam- mats flera gånger tidigare för sitt arbete gentemot målgruppen 13-19 åringar och för dess samarbete med sina användare. Nyligen har PUNKTmedis bestämt sig för att göra ett omtag på verksamheten, och trots lagförändring och forskningsresultat gällande pojkars bristande läskunskaper, har biblioteket beslutat att de ska vara ett bibliotek för tjejer som redan läser.³

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som utgör idealet för läsfrämjande verksamhet i lag och styrdokument, samt hur det omsätts och tolkas i praktiken.

Med utgångspunkt i bibliotekslagen och de viktiga förändringarna gällande folk- biblioteksverksamhet, styrdokument samt personalen på PUNKTmedis ämnar jag besvara följande forskarfrågor:

1 Svensk biblioteksförening 2014.

2 Resultaten från PISA 2012 visar att svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och fortsätter naturvetenskap att försämras. Resultaten har försämrats ytterligare i samtliga tre kunskapsområden mellan 2009 och 2012, vilket är särskilt framträdande (Skolverket).

3 Läs för livet, avsnitt 3: PUNKTmedis, biblot för tjejer som läser podcast 2014.

(6)

Hur ser bibliotekarierna på den nya lagen och hur förhåller de sig till de nya direk- tiven?

Har de skett några förändringar gällande planerandet och utförandet av läsfräm- jande aktiviteter sedan lagen trädde i kraft? - vilka aktiviteter finns i nuläget på biblioteket och hur anses de främja läsning? Hur arbetar biblioteket med ett vidgat litteraturbegrepp och en bredare syn på vad läsning är?

Hur arbetar bibliotekarierna på PUNKTmedis med uppdraget att ”ägna särskild uppmärksamhet åt barn- och ungdomar för att främja deras läsning” - samti- digt som de uttalat riktar sig emot tjejer som redan läser? Hur kommer det sig att verksamheten fokuserar på denna grupp, när fokus i forskning och rappor- ter allt som oftast lyfter pojkars läsning som avtagande? Hur väl förankrad är denna satsning hos bibliotekarierna?

Avgränsning och urval

Efter att ha lyssnat på Kulturrådets Läsambassadörens podcast, tog jag kontakt med ungdomsbiblioteket PUNKTmedis som var positiva till att medverka i min uppsats. I podden diskuterades bibliotekets målgrupp och deras engagemang i att vara ett bibliotek för tjejer som läser. Då PUNKTmedis är ett profilerat ungdomsbibliotek fann jag att en sådan här unik verksamhet skulle vara intressant att un- dersöka närmre. Jag begränsade mig till ett förmedlarperspektiv, bibliotekariernas perspektiv, efter att varit i kontakt med bibliotekarierna på biblioteket. Eftersom de själva hade svårt att utvärdera vissa aktiviteter ur användarperspektiv, beslöt jag mig för att istället fokusera på förmedlarperspektivet. Tidigare forskning på verksamheten har också tagit upp ett användarperspektiv, vilket ytterligare moti- verade en undersökning ur ett förmedlarperspektiv.

Disposition

I uppsatsens första del presenteras metod och genomförande, de teoretiska ut- gångspunkterna samt ges en översikt av tidigare forskning och genomgång av litteratur. I uppsatsens andra del presenteras PUNKTmedis som verksamhet mer utförligt samt de dokument som biblioteket har att förhålla sig till. Härefter presenteras PUNKTmedis praktiska arbete som utgör uppsatsen resultat och analysdel. Avslutningsvis följer uppsatsens slutdiskussion samt en sammanfattning.

(7)

Metod och genomförande

Eftersom min undersökning ämnar granska PUNKTmedis ur ett förmedlarper- spektiv, alltså bibliotekariernas perspektiv, bedömde jag det lämpligt att göra en fallstudie av verksamheten. Genom fallstudien ville jag få del av de verksamma bibliotekariernas uppfattningar och upplevelser. Därför bedömdes kvalitativ metod och dess tolkningsaspekter lämpligare än en kvantitativ metod, som istället använder statistiska och matematiska metoder för att samla empiri. Jag utgick främst i från pedagogen Sharan B Merriams Fallstudien som forskningsmetod samt av läroboken Etnologiskt fältarbete för utformningen av min metod. I detta avsnitt presenteras vad som utmärker en fallstudie och det redogörs för använd- ningen av dokument, intervju och observation som utgör vanliga källor. Vidare diskuteras analysprocessen och avslutningsvis följer en diskussion om källmateri- alets validitet, reliabilitet och etik i samband med insamlingen.

Fallstudie

En fallstudie definieras som ”en undersökning av en specifik företeelse, t ex ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp”⁴ Huvudsyftet är att förstå innebörden av ett fenomen.⁵ Fokus i en kvalitativ studie ligger på kvalitet; vad är naturen, arten, väsendet av fenomenet? Målet med en fallstudie är förståelse, beskrivning, upptäckt och att eventuellt att generera en hypotes. Vanligt material är dokument, intervjuer och observationer av fenomenet.⁶ För att nå enskilda individers perspektiv och de sociala och kulturella sammanhang de lever i, är kvalitativa metoder bättre än kvantitativa. Till exempel kan ett par längre personliga intervjuer ge mer information, än en enkät som skickas ut till en stor mängd informanter.⁷

4 Merriam, S. B. (1994), Fallstudien som forskningsmetod s. 24.

7 Öhlander, M. (2011), ”Utgångspunkter” s. 30 f.

(8)

Dokument

Dokument kan definieras på olika sätt. Merriam inkluderar offentliga handlingar, personliga källor, fysiska lämningar och artefakter i sin definition, och understry- ker att dokumentens huvudsakliga framställningssyfte ofta inte varit för forskning när de granskas i en fallstudie. Det innebär att dokumenten är reaktiva, alltså ak- tiva i forskningssammanhang först efter att de tillkommit, och har empirisk grund i det sammanhang de studeras. Från forskaren kan det krävas en del kreativitet för att hitta och få tag på de dokument som är av betydelse för studien, och för att kunna analysera dem. Enighet mellan dokument och frågeställning beror på forskarens flexibilitet när det kommer till att ordna problem- och frågeställningar i relation till undersökningen.⁸

Min frågeställning har sin utgångspunkt i bibliotekslagen och därför har jag granskat Regeringens proposition 2012/13:147 Ny bibliotekslag som vidareut- vecklats till dokumentet Biblioteksplan 3.0 samt dokumentet Kultur i ögonhöjd.

Dokumenten undersöktes i syfte att ta reda på vilket ideal – vilka riktlinjer som PUNKTmedis arbetar efter. Fokus ligger på vad lagen fastslår gällande barn och ungdomar på folkbibliotek samt på vilka begrepp som används. Jag har också granskat PUNKTmedis kommunikationsplan som jag fått tillgång till av verksam- heten, detta dokument presentas utförligt först i kapitlet Resultat och analys:

PUNKTmedis praktiker.

Intervju

På PUNKTmedis arbetar för närvarande tre fast anställda bibliotekarier samt en vikarie. Då vikarien inte har samma arbetsuppgifter som ordinarie personal och inte samma inverkan på verksamhetens utformning, valde jag att genomföra intervjuer med den ordinarie personalen, vilket innebär att jag totalt genomförde tre intervjuer.

Innan intervjuerna ägde rum hade jag utformat en intervjuguide utefter de olika teman som tas upp i uppsatsens frågeställning: Bibliotekarierna och biblio- tekslagen, Det vidgade synsättet på medier och läsning, PUNKTmedis nuvarande läsfrämjande aktiviteter och För tjejer som läser. Frågorna skickade jag till re- spektive bibliotekarie ungefär ett dygn innan intervjun skulle äga rum. När jag utformade intervjuguiden hade jag en viss förförståelse av verksamheten och sats- ningen att jobba för tjejer som läser, genom att jag lyssnat på Kulturrådets Läsam- bassadörens podcast.⁹ Tanken med podden är att barn och unga ska börja läsa

8 Merriam, S. B. (1994), Fallstudien som forskningsmetod s. 129 f.

9 Se bilaga 1: Intervjuguide.

(9)

mer. I avsnittet om PUNKTmedis handlade det om bibliotekets speciella inrikt- ning – att vara ett bibliotek för tjejer som läser.¹⁰

Vid en kvalitativ studie gynnas forskaren av att göra en delvis strukturerad intervju då hen är ute efter viss information från samtliga intervjupersoner. Struk- turen utgörs av ett antal frågor eller teman som ska utforskas och innebär att forskaren kan anpassa intervjun och frågorna beroende på hur den utvecklas, och utefter hur respondenten svarar.¹¹ Jag skickade samma frågor till samtliga informanter, men de användes främst som ett underlag under intervjuerna och tog olika rikt- ning beroende på informanten.

Mina intervjuer utfördes under en samlad intervjuperiod under en och samma vecka och de varade mellan 50-75 min. De spelades in via Iphone 5c med hjälp av applikationen Röstmemo. Efter intervjun överfördes det inspelade materialet till min laptop samt till en USB-sticka. Därefter transkriberades samtalen.

Det finns företrädesvis tre sätt att samla in intervjuinformation; spela in intervjun, anteckna under intervjun, eller att skriva ner så mycket som möjligt efter intervjun. Den bästa grunden för analys utgör emellertid en inspelad intervju som transkriberats ordagrant.¹² Jag transkriberade mina intervjuer så utförligt som möj- ligt, för att få med pauser, funderingar, skratt och liknande reaktioner som visar på eftertänksamhet och reaktioner hos informanterna. Detta med förutsättningen att sådant kunde ha relevans för undersökningens analysdel. Ju mer noggrant tran- skriberat material forskaren har, desto mer betydelsefull blir tolkningen av materialet och förståelsen för det.¹³

Observation

PUNKTmedis arrangerar två för verksamheten framträdande läsfrämjande aktiviteter. Båda var möjliga för mig att besöka under perioden för min fallstudie. Jag bedömde det lämpligt för studien att göra två olika typer av observationer på dem, beroende på deras utformning. Att samla information från ”fältet” innebar också en möjlighet att göra en direkt erfarenhet av något, medan materialet som insam- lats vid intervjuerna utfördes på en plats som var anpassad för syftet. Intervjudata är till skillnad från en observation en andrahandsredogörelse från intervjuperso- nen. Observationer måste ha ett uttalat forskningssyfte, vara planerade, registreras systematiskt och låtas undergå kontroll gällande validitet och reliabilitet för fun- gera som ett vetenskapligt verktyg.¹⁴ Likt intervjuerna, kan observationerna ut-

10 Läs för livet, avsnitt 3: PUNKTmedis, biblot för tjejer som läser podcast 2014.

13 Fägerborg, E. (2011), ”Intervjuer” s. 87.

(10)

formas mer eller mindre strukturerade. För mina observationer valde jag att utforma dem mindre strukturerade med utgångspunkt i uppsatsens frågeställning men var fokus hamnade gick inte att bestämma i förväg.¹⁵ Genom att göra observationen som komplement till mina intervjuer blev det möjligt att ta del av information som av en eller annan anledning inte uttrycks i ord under intervjutill- fället, vilket öppnade upp för flera betydelser och meningar i empirin. Under observationer kan saker som har en känslig karaktär eller som sägs i förbifarten ta större plats till exempel.¹⁶

Eftersom det är omöjligt att registrera allt vid observationstillfället, föreslås en checklista med olika faktorer att förhålla sig till: miljön, deltagarna, aktiviteter och samspel, frekvens och varaktighet samt svårfångade faktorer.¹⁷ Fältanteck- ningar som görs under en observation normalt börjar med tid, plats och syfte med observationen. När observatören registrerar sina observationer är det möjligt att använda tekniska hjälpmedel såsom videokamera eller ljudinspelning, men det vanligaste är att forskaren antecknar en del under observationen och sedan kom- pletterar dessa anteckningar efter avslutad observation.¹⁸ Vanligt förekommande i anteckningarna är bokstavliga skildringar av miljön, personerna samt av aktivite- terna. Även direkta citat, eller det viktigaste som sägs av olika personer. Observa- törens kommentarer skrivs antingen i den löpande texten, understryks eller med något som visar på att det är kommentarer från observatören.¹⁹ Det är denna struk- tur som jag använt till min observationsmall. Under mina observationer förde jag anteckningar som jag sedan fyllde på med intryck så fort som var möjligt efter observationens slut.²⁰

Det finns flera typer av relationer mellan deltagare och observatör. Eftersom de olika aktiviteter jag observerat har olika karaktär, innebar det att jag först gjorde två observationer som fullständig deltagare det vill säga att jag deltog vid denna aktivitet utan att berätta om min observatörsroll, dock visste samtalsledaren att jag var på plats och samlade information för min fallstudie. På detta sätt menar Merriam, att observatören kan få tillgång till insidesinformation, som annars skulle vara svåråtkomlig. Nackdelen är dock att observatören kan anklagas för att spionera.²¹ Jag bedömde dock inte att det var ett problem i detta scenario, då det var en aktivitet som var öppen för allmänheten, samt att personalen på PUNKT-

16 Pripp, O. & Öhlander, M. (2011) ”Observation” s. 114.

20 Se bilaga 2: Observationsmall.

(11)

medis uppmuntrat mig att delta i så mycket som möjligt under min studie på deras verksamhet. Samtliga deltagare hålls också anonymiserade.

För fallstudiens andra typ av observation kändes det nödvändigt att berätta om min närvaro för den lilla grupp jag studerade, samt ville jag vara tydlig med att informera om min närvaro så att gruppen själv kunde avgöra om de ville med- verka. Därför blev det att jag vid denna observation var observatör-deltagare, vilket innebar att gruppen kände till min närvaro och att mitt syfte där var främst att samla information för fallstudien, snarare än att delta i aktiviteten.²²

Totalt utförde jag tre observationer under en period av tre månader, och anpassade tillfällena efter aktiviteternas planerade datum. Under aktiviteten där jag var fullständig deltagare, varade observationerna ca 90 min och under andra typen av observation när jag fungerade som observatör – deltagare observerade jag i ca 180 min. Trots längden på observationerna så blev mina loggar ungefär lika långa och utförliga, förmodligen då jag använt mig av samma mall och utgångspunkter för båda typerna av observationer.

Analysprocess

Vid kvalitativ forskning sker insamling av material och analys simultant och det är detta samspel som skiljer ett kvalitativt forskningssätt, från ett positivistiskt.

Det här innebär emellertid inte att analysen är färdig samtidigt som insamlingen av källmaterial, utan bara att analysen går in i en mer intensiv fas.²³

Jag avgränsade tidigt min undersökning genom att formulera en frågeställning utifrån vad jag ämnat undersöka, samt anpassade jag metod och teori för detta syfte. Valet av teorier bidrog också till utformningen av intervjufrågor. Teman och teorival för uppsatsens undersökningsområde utvecklades parallellt med den initiala kontakten med PUNKTmedis samt utifrån studiens övergripande fråge- ställning. I analysdelen koncentreras det insamlande materialet till en meningsfull berättelse. Informationen har bearbetats genom sammanförande, reducering och i viss mån tolkning. Syftet med analysen är att komma fram till tillförlitliga slutsatser och generaliseringar med utgångspunkt i fallets empiriska data, som också enligt Merriam är avsikten med att analysera införskaffad information efter en fallstudie.²⁴

(12)

Validitet, reliabilitet och etik

Kvalitativ fallundersökning vill precis som annan forskning åstadkomma giltiga och hållbara resultat.²⁵ Fallstudiens validitet bekräftas av att forskaren tar hjälp av olika kriterier, exempelvis att flera forskare, informationskällor och metoder an- vänds för att styrka dess resultat. Också att de personer som bidragit med information i efterhand får se forskarens beskrivningar och tolkningar och bedöma resul- tatens trovärdighet styrker resultatets validitet. En annan faktor som spelar in är att forskaren observerar sitt fall under en längre period och hela tiden är öppen med sin forskning, tydligt uttrycker sina utgångspunkter, underliggande antagande, sin världsbild samt sina teoretiska perspektiv vid undersökningens start.²⁶

Under uppsatsperioden har mina resultat flera gånger delats med andra mas- teruppsatsstudenter. Intervjuer såväl som observationer och relevanta dokument har använts för att bygga empirin. Vidare har jag vid flera tillfällen informerat PUNKTmedis om min studie och om det material jag tagit del av, samt informerat om min frågeställning samt vilka teoretiska utgångspunkter jag valt att använda.

Jag har hållit kontakt med personalen över en lägre tidsperiod och även varit tydlig med min egen roll och mina avsikter för studien samt resultatet av den.

Reliabiliteten i en fallstudie utgörs av i vilken mån resultaten av den går att upprepa.²⁷ Meningen med kvalitativ forskning är inte att skapa ramar för mänsk- ligt beteende, utan man vill istället beskriva och förklara världen med utgångs- punkt i människorna som lever i den. Det finns flera tolkningar för det som sker och det är omöjligt att skapa några fasta referenspunkter att utgå i från, för att vid ett senare tillfälle mäta samma fenomen. Enligt Merriam är validitet och reliabilitet är i symbios, en stark validitet styrker också studiens reliabilitet.²⁸

Den enskilde forskaren ansvarar för att forskningen har utförts på ett etiskt godtagbart sätt.²⁹ När jag utförde min studie förhöll jag mig till de forskningse- tiska principer som Vetenskapsrådets tagit fram. De fyra huvudkraven är: inform- ationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.³⁰

Jag informerade samtliga bibliotekarier om min uppsats och dess syfte. Däref- ter höll jag kontakt med via mail och bokade in intervjutider samt fick jag deras godkännande att spela in samtalen. Härigenom anser jag informations- och sam- tyckeskraven uppfyllda. Jag beslöt att anonymisera bibliotekariernas namn trots att verksamhetens namn inte anonymiserats. Konfidentialitetskravet innebär att de

30 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm: Veten- skapsrådet.

(13)

personer som figurerar i en forskningsundersökning i största utsträckning ska ges konfidentialitet, så att obehöriga inte kan ta del av informationen. Det finns även en risk för att informationen får en annan eller ny betydelse beroende på sammanhang. I min rapportering har jag därför kallat mina respondenter A, B och C i al- fabetisk ordning. Jag har valt att inte skapa fingerade namn som annars är vanligt i kvalitativ forskning, då detta skulle innebära att köna bibliotekarierna och vidare avslöja deras identitet. Trots anonymiseringen så är jag medveten om att de tre intervjuade bibliotekarierna sinsemellan eventuellt kan gissa sig till vem som sagt vad, men detta är inte något som jag velat underlätta för i min studie. Insamlat källmaterial finns enbart i författarens ägo och kommer inte användas för kom- mersiellt bruk eller i andra icke-vetenskapliga syften, härigenom anser jag även att min undersökning uppfyller det sista av forskningskraven, nyttjandekravet.

(14)

Teoretiska utgångspunkter

För att undersöka bibliotekariernas förhållningssätt och attityder till förändringar- na i bibliotekslagen, utgick jag i från två huvudspår. Det första spåret gällde synen på läsning och därmed sammanhängande medieval. I denna del av undersökning- ens uppläggning och genomförande har ett sociokulturellt perspektiv varit vägle- dande. Det andra spåret handlar om bibliotekariernas tolkning och tillämpning av bibliotekslagen när det gäller att främja ungdomars läsning. Vilka målgrupper är det som skall prioriteras? Vad säger lagen och vad sker i praktiken? I denna del av undersökningen har ett normkritiskt perspektiv varit vägledande.

Ett sociokulturellt perspektiv

Pedagogen Roger Säljö har stått bakom flera publikationer gällande utveckling och lärande ur ett sociokulturellt och kulturpsykologiskt perspektiv. Säljös förkla- ringar kommer ligga som grund i denna redogörelse för vad ett sociokulturellt perspektiv innebär samt för teorins begrepp. Säljö menar att lärande och utveckling ligger mycket nära frågan hur människan tänker och uppträder mer i allmän- het. En förutsättning i det sociokulturella perspektivet är ett intresse för hur individer och grupper tillägnar sig och använder fysiska och kognitiva tillgångar. I perspektivet är samspelet mellan individ och kollektiv i fokus.³¹ För att tydligt koppla in begreppen i en biblioteks- och informationskontext har jag också använt mig av bibliotek- och informationsforskaren Amira Sofie Sandins antologi Barn- bibliotek och lässtimulans, som även presenteras mer ingående i nästkommande uppsatskapitel Forskningsläget.

31Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 17 f.

(15)

Kontext och verksamhet

PUNKTmedis är ett profilerat bibliotek, vilket innebär att det är avgränsat från övrig biblioteksverksamhet i samma byggnad. Bibliotekariernas handlande och kunskap styrs utifrån den kulturella institution som PUNKTmedis bildar, PUNKTmedis kontext, men är också en del i en större kontext som utgörs av bib- liotekslagen. Säljö kopplar det mänskliga handlandet med situerade sociala prak- tiker det vill säga att individen handlar på olika sätt beroende på den omgivande situationen. I ett sociokulturellt perspektiv måste handling och kunskap sättas i förbindelse med kontext och verksamhet.³²

Begreppet kontext kan vara svårt att definiera men Säljö menar att det är grundläggande att reda ut hur sociala situationer och mänsklig verksamhet be- stämmer varandra. Det går att analytiskt urskilja flera olika slags kontexter, vilka existerar på flera nivåer i teorin men som kan vara svåra att separera i praktiken.

Fysisk - kognitiv - kommunikativ- och historisk kontext samt olika kombinationer går att utforska.³³ Det finns en risk för att begreppet kontext blir för kraftlöst eftersom det används på flera sätt, ibland för att förklara vad som helst, genom att påstå att människans handlingar påverkas av kontexten.³⁴

Med den fysiska kontexten avses den miljö och verksamhet för vilken en handling vanligtvis äger rum. Det är vanligt att kognitiva och kommunikativa kontexter också påverkar hur individen handlar i den fysiska kontexten. Exempel- vis så lär sig individen hur den ska bete sig i en given miljö, som på ett bibliotek, där vissa konventioner spelar in såsom att vara tyst och lugn. I samhället finns också flera olika kommunikativa kontexter, människan har olika strukturer för hur ett samtal går till i hemmet, på läkarmottagningen och i skolan. Historisk kontext innebär den historiska referensram som en institution kan ha, vilken kan bidra till att befästa föreställningar och traditioner som senare är svåra att bryta och för- ändra.³⁵ Människans handlande står alltså i relation till vad Säljö kallar olika kul- turella institutioner som i sin tur kan sägas infiltrera eller ockupera individen ge- nom de speciella rutiner, språkliga kategorier och aktiviteter som förekommer där.

Människan lär sig att agera i de olika situationerna och hur hen ska uttrycka sig.

Denna kunskap förvärvas först och främst genom deltagande i aktiviteter och som en konsekvens därav, snarare än genom direkt undervisning. Individen ses på detta sätt som en aktiv, där hen omformas till en person och som ett handlande subjekt, genom de sociala praktikerna. Det är viktigt att vara tydlig med att en institution i detta sammanhang inte ska ses som något statiskt, eller som några

32 Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 129 f.

(16)

universella storheter där den sociala ordningen alltid är given, utan den skapas genom handling och utvecklas och omformas genom människans interaktion.³⁶ Artefakter och mediering

Jag har använt begreppen artefakter och mediering för att analysera PUNKTmedis läsfrämjande verksamheter. Genom begreppen öppnas ett bredare utrymme för att analysera de medier som används i verksamheten samt hur de används.

Artefakter, det vill säga konstgjorda eller artificiella föremål, har liten bety- delse och funktion utan ett mänskligt sammanhang. Flera artefakter har varit viktiga för människan och bidragit till utvecklandet av världsbilden och förståelse av den, såsom exempelvis kompassen, klockan och kikaren. De här föremålen kräver ett samspel, en mänsklig föresats för att kunna läsas av och användas.³⁷ Säljö de- finierar artefakter som praktiska och intellektuella redskap. Med intellektuella redskap menas ”genuina produkter av mänskligt tänkande som byggts in i redskap” som exempelvis en miniräknare, som räknar ut tal utan att människan nöd- vändigtvis förstår hur.³⁸

Begreppet artefakt är tätt förenat med begreppet mediering i den sociokultu- rella teorin. Ordet kommer från tyskans vermittlung, som betyder förmedla. Be- greppet är fundamentalt för den sociokulturella teorin och innebär att människor, såväl som artefakter medierar verkligheten till människan. Detta betyder att män- niskan inte ses som någon som står i direkt, omedelbar och otolkad kontakt med sin omvärld. Tvärtemot så hanterar människan världen med hjälp av artefakter som bildar integrerade delar av människans sociala praktiker. Mediering går ut på att individens tänkande och föreställningsvärld har vuxit fram genom och färgats av dess kultur, dess intellektuella och fysiska redskap.³⁹ Mediering kan ske med hjälp av teknik och artefakter, ett ytterligare viktigt verktyg utgör människans språk.⁴⁰

Med hjälp av språk och ord har människan en unik informationsväg för att ut- veckla och kommunicera kunskap. På grund av att människan kan tala om värl- den, så går den att analysera, observera och vidare att dra slutsatser om. Det går att klassificera och kategorisera objekt och händelser, samtidigt som det blir möj- ligt att göra jämförelser. Det blir också möjligt att ta del av andra människors känslor och åsikter, att få andra perspektiv. Vidare menar Säljö att språket kan ses som en artefakt, även om det inte har samma fysiska egenskaper som ett föremål,

36 Säljö, R. (2013), Lärande och kulturella redskap. s. 48.

37 Säljö, R. (2014), Lärande i praktiken. s. 80.

(17)

så består språket av en komplex, konstgjord konstruktion som vuxit fram och formats av människan.⁴¹

Vidgat textbegrepp och litteracitet

Ett vidgat textbegrepp är från början hämtat från skolans värld och förekommer första gången i Skolverkets styrdokument och kursplaner 1994. Begreppet an- vänds för att definiera vad som kan betraktas som text och innefattar: textläsning, läsning av bilder, symboler, att se på film, att lyssna eller genom att se.⁴² Ordet litteracitet kommer från engelskans literacy vilket betyder läs- och skrivkunnighet och används enligt Nationalencyklopedin ”för verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande” Begreppet har tack vare forskningen inom området gått från att ha en kognitiv och utvecklingspsykologisk förankring till att nu mer lägga vikt på de sociala och kulturella perspektiven av läsning och skrivande. En bredare innebörd av begreppet ger nu också plats åt språk och kommunikation och inkluderar läs- och skrivsvårigheter, berättande, symboler och bilder.⁴³ Enligt San- din är litteracitet något en person utövar i relation till text, ett vidgat textbegrepp är ett begrepp som används för att definiera vad som anses vara text.⁴⁴

Säljö menar att det numera är omöjligt att göra en undersökning av medier- ande redskap utan att ta med verktyg som sträcker sig utöver traditionell text. Bil- der och visuella sammansättningar är genom sin plats i medier och informations- teknologi nu allt viktigare för sättet att kommunicera. Text och bild lever allt mer sida vid sida och hjälper människans tolkning och förståelse ytterligare.⁴⁵

41 Säljö, R. (2013), Lärande och kulturella redskap. s. 32 f.

42 Sandin, A. S. (2011), Barnbibliotek och lässtimulans. s. 140.

43 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: litteracitet [2015-02-28].

(18)

Läsning

Enligt Nationalencyklopedin går det att urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse, vad gäller förmågan att lära sig läsa. Att kunna avkoda betyder att man kan identifiera och känna igen skrivna ord. Förståelse innebär att man förstår re- sultatet av tolkningen av meddelandet i språket. Att lära sig läsa tar lång tid och det krävs mycket träning och övning för att utvecklas.⁴⁶

Läsning i ett sociokulturellt perspektiv har sin utgångspunkt i en förståelse av att människors förhållningsätt till text och hur förhållningsättet har utvecklats.

Läsning ses i första hand som en social och kreativ process i människans meningsskapande. Detta meningsskapande är kopplat till den allmänna kommunikat- ionen i samhället och till förväntningar som finns i olika institutionella miljöer.⁴⁷

I Barnbibliotek och lässtimulans lyfts professor Mark Dressmans studie på skolbibliotekarier upp, där bibliotek- och informationsforskaren Louise Limberg menar att de här strategierna om bibliotekariers förhållningssätt till läsning även går att tillämpa i en folkbibliotekskontext. Följande tre strategier presenteras: den emancipatoriska, den pragmatiska och den traditionalistiska.⁴⁸

Den emancipatoriska synen på läsning

Att anta en emancipatorisk hållning till läsning innebär att bibliotekariens grund- inställning är att hjälpa barn och unga att utvecklas till självständiga och kritiska läsare. Läsningen sätts in en social och historisk kontext och biblioteket ses som en plats för utveckling och ansvarstagande. Förhållningsättet innebär vidare att läsaren får möjlighet till mänskliga möten och får utforska läsning utifrån sina egna intressen.⁴⁹

Den pragmatiska synen på läsning

Det pragmatiska förhållningsättet innebär att bibliotekarien tycker det viktigaste är att barn läser och inte egentligen vad de läser. Det läggs inte heller någon större vikt på textförståelse utan mer på omfånget av lästa böcker. Strategin är instru- mentell och läsningen kopplas till en nyttoaspekt; barn utvecklar genom läsning nya kunskaper och samtidigt sitt språk. Bibliotekarien ser det viktigt att barnen

”älskar böcker” och därför vill de läsa, lära sig och därigenom vågar de ta för sig av välden.⁵⁰

46 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: läsning [2015-03-04].

49 Sandin, A. S. (2011), Barnbibliotek och lässtimulans. s. 142 f.

(19)

Den traditionalistiska synen på läsning

Den traditionalistiska strategin fokuserar på att kommunicera kulturarv och bild- ning. Här vill bibliotekarien att läsningens syfte är att barnen ska lära sig att upp- skatta litteraturen utifrån dess litterära och estetiska egenskaper och kvalitéer.

Bibliotekarien vill styra barnens läsning mot ett smakideal, vilket också har en koppling med litteraturen som ses som central i ett skolsammanhang.⁵¹

Normkritisk teori

Normkritisk teori handlar om att synliggöra och ifrågasätta normer, att synliggöra privilegier och om att utforska sin egen ställning. En del i undersökningen vill ta reda på varför och hur PUNKTmedis nu satsar på tjejer som läser, samt hur för- ankrat det här initiativet är hos bibliotekarierna. Med hjälp av begrepp som nor- mer, marginalisering, hybriditet och att köna vill jag ta reda på fördelarna och riskerna med ett sådant engagemang. Jag har använt mig av texter från antologier- na En rosa pedagogik och Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring som utgångspunkt i detta kapitel, samt introduktionsboken Norm- kritisk pedagogik: för den högre utbildningen av Viktorija Kalonaityté.

Begreppet normkritisk pedagogik är förhållandevis nytt i Sverige och har sina rötter i den kritiska pedagogiken, queerpedagogiken, queerteori och feministisk teori. Grundstommen i de olika teorierna utgörs av en gemensam syn på jämlikhet och social rättvisa samt dess värde för all utbildning.⁵² Enligt pedagogen Hillevi Lenz Taguci, är fokus i normkritiskt teori de normer och diskurser som skapar det normala eller också den Andra:

Istället för att titta på vad flickor respektive pojkar gör och säger, så granskas det som gör det möjligt att säga och göra något på ett accepterat normalt respektive avvikande sätt. De osyn- liga normerna, föreställningarna, privilegierna och positionerna gör synliga i sin material- isering som levda kroppar, beteenden, utsagor och sätt att göra saker som antingen förstås som för givet tagna eller avvikande (normbrytande) i olika sammanhang.⁵³

Feministisk och normkritisk pedagogik har många likheter, men det finns också viktiga skillnader. Inom feministisk pedagogik ligger betoningen på maktprodukt- ionen av och igenom kön och genus. Den normkritiska pedagogiken inkluderar fler kategorier, som exempelvis sexualitet, heteronormativitet, klass, etnicitet, ålder och funktionalitet samt hur de här kategorierna tillsammans producerar

52 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s 8 f.

53 Lenz Taguchi, H. (2011), ”Jämställdhetspedagogiska trender” s. 176.

(20)

makt.⁵⁴ Lenz Taguchi menar att det finns en risk att det dekonstruktiva arbetet i den normkritiska och feministiska pedagogiken faller tillbaka i en förenkling och endast mynnar ut i ett skillnadskapande mellan positionen för normen och Det andra (normbrytaren). Detta kan leda till att skillnaden förstås i en negativ bemär- kelse och skapar en avgränsad olikhet mellan människor i specifika anseenden i relation till varandra. Vidare riskerar ett feministiskt och normkritiskt synsätt att framställa i stort samma som de strategier det genuspedagogiska arbetet går ut på.

Utgångspunkten är på vad normerna framställer, skillnader, olika positioner och subjektiviteter, men i praktiken så passeras inte de här positionerna. Fördelen med feministisk och normkritisk pedagogik är likväl att nya sociala positioner utanför det som anses heterogent och lagom accepteras.⁵⁵

Normkritiskt arbete handlar också om etik menar pedagogen Maria Rosén, som lyfter exemplet att ”det är direkt oetiskt att tolka den 2-årige pojkens och flickans vänskap i termer av (heterosexuell) kärlek” då detta antagande står i kon- trast av ett främjande likabehandlingsarbete. Samma sak gäller det slentrianmäss- iga ihopklumpandet av barn i olika grupper av könade kollektiv, alltså grupper med indelning i tjejer och killar, eller att använda individens könstillhörighet för att hälsa exempelvis ”Hej tjejen” eller ”Hej grabben.” Rosén belyser att det finns en besatthet i den här typen av skiljegörande praxis som bör synliggöras och ifrå- gasättas.⁵⁶

Normkritisk analys

I min undersökning vill jag se hur PUNKTmedis förhåller sig till uppdraget att rikta särskild uppmärksamhet mot att främja barn och ungas läsning. Biblioteket säger sig rikta sig till tjejer som redan läser samtidigt som det allt som oftast är pojkars läsning sägs stå i fokus. Jag vill undersöka i vilken grad detta reflekteras i verksamhetens styrdokument samt hur PUNKTmedis arbetar i praktiken. I under- sökningen har jag använt mig av Viktorija Kalonaityté fyra teman för en normkritisk analys: synliggörande och analys av normer, marginaler och utanförskap, hybriditet och mångfald och slutligen mobilisering och motstånd. Kalonaitytés teman går hand i hand med ovan diskuterade Lenz Taguchi, och Roséns tanke- gångar.

56 Rosén, M. (2010), ”Likabehandlingslagstiftning och normkritisk potential” s. 70 f.

(21)

Synliggörande och analys av normer

Normen kan definieras som ”ett tvingande ideal” som med få undantag existerar i verkligheten. Det kan vara svårt att tillmäta ett exakt innehåll till vad en norm innebär och enligt Kalonaityté, så skapas normen ofta i relation till avvikelser och motsatser. Vidare är det normens lösa konturer som också skapar dess samman- hållande funktioner. Under en pågående process kan individen försöka leva upp till normen, eller delar av den, utan att förlora de växlande förmånerna av norm- tillhörighet. Normativ makt fungerar i flera led och alla utsätts för den, som Kalo- naityté uttrycker det ”alla är vi maktens subjekt och föremål för normalisering.”

Utsattheten är emellertid skevt fördelad. Vissa individer utgör, utan att egentligen göra det fullt ut, en idealbild av normen. Genom att avstå från att ifrågasätta för enkelhetens- eller strategiska fördelars skull, är att göra sig medskyldig. För vissa finns en ständig balansgång, mellan avvikelsen och normen. Normavvikande kan innebära att individen ständigt utsätts för en normaliseringsprocess, där det är omöjligt att kvalificera. Alternativet kan också innebära att individen aldrig får chansen att försöka.⁵⁷

Marginaler och utanförskap

Det som faller utanför normen tenderar ofta att osynliggöras eller förvrängas. En del av normkritisk analys innebär att synliggöra och belysa de här marginaliserade och osynliggjorda historierna, berättelserna och rösterna på ett mer rättvist sätt.

Det är dock problematiskt att återinföra det som en gång uteslutits, eftersom det kan vara ojämnt fördelat. Som Kalonaityté menar ”det är inte enbart en fråga om inkludering, utan även hur inkluderingen sker och på vems villkor.”⁵⁸

Hybriditet och mångfald

Befintliga normers otillräcklighet har en tendens att avslöjas vid en kritisk analys, vilket medför att en mer mångfacetterad verklighet träder fram. I en traditionell mångfaldsanalys diskuteras ofta olikhet, där den faktiska olikheten ses på som ett mänskligt faktum. Den innebär en kategorisering av människor som inte ifråga- sätts. Till exempel så nås mångfald när olika etniciteter blandas, kön blandas och så vidare. Vid en normkritisk analys så ifrågasätter man de här kategorierna och söker istället mångfalden inom de olika kategorierna. Kalonaityté talar om hybri- ditet och menar att det finns motsägelser och mångfald inom oss, till exempel blandningar av manligt, kvinnligt, androgynt eller könlöst inom en och samma individ.⁵⁹

57 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 113.

58 Kalonaityté, V. (2014), Normkritisk pedagogik. s. 113 f.

(22)

Mobilisering och motstånd

För att förändra rådande normer räcker det inte med att enbart granska normen och fastställa att hybriditet existerar. Genom hybriditet och mångfald finns en möjlighet att samla, mobilisera motstånd och utmana de dominerande normerna, praktikerna och institutionerna. Detta kan också ett synliggörande av marginali- serande berättelser och erfarenheter leda till. Kalonaityté menar vidare att det säll- an finns en enhetlig agenda bakom motståndet, utan det kan existera i egenskap av att vilja uppnå omfördelning av makt, resurser, vilja uppnå inkludering, störta en samhällsinstitution, ett styre eller en kulturell praktik. Det är viktigt att koppla ihop teori och praktik för att förankra och förändra med hjälp av normkritik.⁶⁰

(23)

Forskningsläget

I följande kapitel presenteras tidigare forskning och genomgång av litteratur, främst med utgångspunkt i forskning som gjorts i Sverige men också vissa internationella exempel. Då uppsatsens frågeställning har sin utgångspunkt i bibliotekslagen och dess begrepp, uttalade uppdrag samt den specifikt avgränsade verksamheten PUNKTmedis utgör, har jag delat upp genomgången i tre teman: Biblio- tekslagen och styrdokumenten, Läsfrämjande och läsning och Ungdomsbibliotek.

Bibliotekslagen och styrdokumenten

Under 2014 gjorde Åse Hedemark och Lisa Börjesson en undersökning gällande biblioteksplanernas roll, som enligt författarna har fått en ökad betydelse genom skärpningen gällande planering och uppföljning som nya bibliotekslagen medför- de. Författarna problematiserar bibliotekens uppdrag att använda och göra upp- följning av planerna gällande Kungliga biblioteket, regionala biblioteksverksam- heter och folkbiblioteken. Författarna undersökte vad det kan innebära att använda en biblioteksplan samt vilka konsekvenser det kan medföra för folkbiblioteken, biblioteksförvaltningen och den bibliotekspolitiska utvecklingen.⁶¹

Hedemark och Börjesson konstaterar att det finns en kunskaps- och forsk- ningsbrist gällande de ökade kraven på att biblioteken ska utforma planer och på hur uppdraget sedan utförs i praktiken. De har endast funnits ett fåtal rapporter som Kungliga bibliotekets utredare publicerat, samt ett fåtal artiklar och stu- dentuppsatser som främst analyserar form och innehåll i planerna.

Gällande användning av planerna har de funnit än mindre forskning och näm- ner Börjessons masteruppsats från 2011, som undersökte folk- och skolbiblio- tekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt invandrare och minoriteter, som innebar att exempelvis erbjuda litteratur på andra språk och i flera format.

Genom en fallstudie och med hjälp av sociokulturell teori, undersöktes Fler- språksgruppen på Malmåkers bibliotek arbete, i praktiken utifrån dokumentens

61 Hedemark, Å. & Börjesson, L. (2014), ”Att använda en plan” s. 95 f.

(24)

riktlinjer.⁶² Med hjälp av den insamlade empirin från Börjessons uppsats diskuterar Hedemark och Börjesson vidare hur biblioteksplanen i detta sammanhang an- vänds, och kommer fram till att styrdokument i ett sådant sammanhang fungerar som ett redskap snarare än som ett ramverk för verksamheten.⁶³

Även Kiersti Larsson och Henriks Svenssons magisteruppsats från 2007 nämns som forskningsexempel.⁶⁴ Larsson och Svenssons studie hade sin utgångs- punkt i den lagförändring som tillkom i bibliotekslagen 2005, där det stadgas att varje bibliotek ska upprätta en biblioteksplan. Författarna undersökte hur tre kommuner i södra Sverige tog sig an utvecklandet av sina planer samt om det bidragit till att förända verksamheterna i praktiken eller om planerna istället ”artiku- lerar redan institutionaliserade normer.” Studien visade att det främst var de rå- dande normerna som artikulerades i dokumenten, vilket bidrog till ett institution- aliserande av biblioteksverksamheten, som i sin tur kunde innebära begränsningar när det handlar om att implementera nya idéer, men menade samtidigt att dokumenten bidrog till att legitimera och stärka bibliotekens roll.⁶⁵

Läsfrämjande och läsning

Regionbibliotek Stockholm har tillsammans med flera forskare inom bibliotek- och informationsvetenskap släppt en serie med böcker om barnbibliotekens verksamhet. Första boken kom 2007 och var en kunskapsöversikt av tidigare forskning gällande barn- och ungdomsbibliotek Studier av barn- och ungdomsbibliotek – en kunskapsöversikt sammanställd av Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf. Andra boken är antologin Barnet, platsen, tiden – teorier och forskning i barnbiblio- tekets omvärld som kom 2010. Elva författare från olika forskningsfält har bidra- git med texter som inte står i direkt anslutning till biblioteken, men som är av betydelse för fältet gällande barn- och ungdomsbibliotek, för att bredda kunskapsut- vecklingen. Amira Sofie Sandin har författat seriens tredje del, Barnbibliotek och lässtimulans. De tre böckerna är en del av ett långsiktigt utvecklingsprojekt som drivs sedan år 2000.⁶⁶

Sandin har analyserat ett antal rapporter från läsfrämjande – lässtimulerande – projekt i syfte att generera kunskap och metodutveckling för bibliotekens utveckling och kompentens på området.⁶⁷ I ett avsnitt refererar Sandin till förra biblio-

62 Börjesson, L. (2011), Särskild uppmärksamhet åt invandrare och andra minoriteter? s. 61.

63 Hedemark, Å. & Börjesson, L. (2014), ”Att använda en plan” s. 108.

64 Hedemark, Å. & Börjesson, L. (2014), ”Att använda en plan” s. 96.

65 Larsson, K. & Svensson, H. (2007), Biblioteksplaner – en möjlig väg mot förändring? s. 70 f.

(25)

tekslagen (1996) där det framgick att biblioteken ska använda olika medier i sitt uppdrag att främja läsning och språkutveckling. Sandin kommer fram till att den tryckta boken är det absolut vanligaste förekommande mediet och att det endast i ett fåtal läsfrämjande projekt förekommer användande av digitala och sociala medier, men då som en del i försöken att stimulera barn och unga till läsning av böcker. Vidare diskuterar Sandin att det finns ett stort behov av metodutveckling på området, och också att det i projektrapporterna förekommer olika uttryck och förhållningssätt till barn och ungas läsning bland bibliotekarierna, där synsätten pragmatiskt, traditionalistiskt och emancipatoriskt diskuteras.⁶⁸

Vidare diskuterar Sandin hur kartläggningen visat att barn inte behandlas som en homogen grupp, utan att de ofta delas upp i mindre grupper så att biblioteken bättre kan möta deras behov. Sandin kunde även se ett mönster för vilka grupper det skulle behövas en metodutveckling och vidare forskning och problematisering.

Författaren lyfter bland annat hur det finns projekt som riktas uttryckligen till pappor och pojkar, men inga till mammor och flickor, vad det sänder för signaler om biblioteksrummet och till dess användare?⁶⁹

PIRLS och PISA

Sverige medverkar i flera internationella kunskapsmätningar varav vissa är studier som stäcker sig över flera år. Mätningar som fokuserar på barn och ungas läsför- måga är undersökningarna PIRLS och PISA.⁷⁰

PIRLS (Progress in International Reading Literace Study) genomförs var femte år och nästa undersökning sker 2016. Syftet är att jämföra elever i årskurs 4, deras läsförmåga och inställning till läsning. Länder från hela världen deltar och undersökningsområdena gäller skillnader länder emellan med bakgrund av sko- lornas organisation, undervisning från lärare samt elevernas attityder och situation.⁷¹

PISA (Programme for International Student Assessment) är en studie vars syfte är att ta reda på vilket sätt 15-åriga elever är redo att möta framtidens utma- ningar. PISA mäter inte bara elevernas läsförmåga utan även deras kunskaper i matematik och naturkunskap. Stor tyngd ligger på att ta reda på elevernas förmåga att sätta in sina kunskaper i rätt kontext. Studien görs var tredje år och 2012 visade resultaten kraftiga försämringar för svenska ungdomar.⁷² Sedan 1991 har Sverige visat försämrad läsförmåga i de yngre åldrarna genom PIRLS-undersökningarna.

69 Sandin, A. S. (2011), Barnbibliotek och lässtimulans. s 247 f.

70 Skolverkets webbsida > Statistik och utvärdering> internationella studier [2015-02-28].

71 Skolverkets webbsida > Statistik och utvärdering> internationella studier > pirls [2015-02-28].

72 Skolverkets webbsida > Statistik och utvärdering> internationella studier > pisa [2015-02-28].

(26)

PISA-undersökningarna har endast visat små försämringar för 15-åringarna fram till år 2009, då nedgången av läsförståelsen var en verklighet.⁷³ Det genomsnittliga resultaten skiljer sig mellan flickor och pojkar och är större i Sverige än i övriga länder. Skillnaderna har också ökat mellan 2000 och 2009. Resultaten för båda könen har överlag blivit sämre, men betydligt försämrade är pojkars resultat. Läs- förmågan mäts genom ett traditionellt läsprov och ett digitalt, varav båda proven visade försämrade resultat.⁷⁴

Ungdomsbibliotek

Som tidigare nämnt sammanställde Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf, 2007, en kunskapsöversikt av forskning inom barn- och ungdomsbibliotek på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Genom sammanställningen blev det tydligt att inom barn- och folkbibliotek saknades mycket forskning på avancerad nivå och förfat- tarna påtalade ett behov av studier inom en rad delområden. Rydsjö och Elf kom också fram till att det fanns ett behov av studier som skulle kunna fastställa barn- bibliotekets förutsättningar i förhållande till olika forskningsfält.⁷⁵

I kunskapsöversikten ges en separat genomgång av den forskning som vid tiden gjorts på ungdomsbibliotek. Avsnittet redogör mestadels för uppsatser på masternivå men även forskning och jämförelser som gjorts internationellt. Ge- nomgången är indelad i fyra olika teman, varav de tre första kommer presenteras mer ingående i denna forskningsöversikt. De fyra temana är som följer: synen på ungdomar, ungdomars biblioteks- och läsvanor, bibliotekens läsfrämjande arbete och slutligen presenteras olika projekt för och med ungdomar på bibliotek.⁷⁶

I forskningens första tema, synen på ungdomar, kommer det fram genom ana- lyser av skildringar av gruppen i tidskrifter, att synen förändrats över tid. Från att biblioteken tagit på sig en fostrande roll har denna syn allt mer kommit att övergå till en ambition att anpassa sig efter ungdomarnas intressen och önskemål. En uppsats visade också att ungdomar som grupp ofta associeras med negativt lad- dade ord, såsom högljudda och stökiga. Också ordet internetanvändning associe- rades ofta med gruppen.⁷⁷

Översiktens andra tema om ungdomar och bibliotek, är relationerna mellan gruppen och biblioteken. Flera uppsatsskribenter har undersökt hur det kommer

73 PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap (2013), s. 139.

74 PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap (2013), s. 140.

76 Rydsjö, K. & Elf, A. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek. s. 137.

(27)

sig att vuxen- och barnverksamhet ofta upplevs som mer självklar än ungdoms- verksamhet. Tre olika synsätt från bibliotekarierna går att skönja; att biblioteken är till för alla och att inga grupper ska bli särbehandlande samt att ungdomar kan hitta något som passar dem i bibliotekets utbud. Det andra synsättet innebär att biblioteket fungerar som en resurs för skolarbete, men om det ska ha en funktion över denna för ungdomar, behövs särskilda insatser. Det tredje synsättet som tas upp är ett slags mellanläge, där bibliotekarierna vill attrahera fler ungdomar att använda biblioteken, men de vet inte riktigt hur och de upplever att de kört fast i detta arbete.⁷⁸ En vanlig uppfattning som visat sig bland ungdomarna är att de blir sedda som en grupp och inte som individer. Resultat visar även att bibliotekarierna anser att litteratur och läsning är det viktigaste arbetet gällande ungdomar och bibliotek. Något som också styrks i vidare forskning är den negativa uppfattning av ungdomar som en stökig grupp, ofta i samband med att de använder rummet till annat än studier och för att låna och läsa.⁷⁹

Det tredje temat i kunskapsöversikten, ungas biblioteks- och läsvanor, har visat att unga människor och studerande är de som använder biblioteken mest. Dock har själva användningen av bibliotekens tjänster förändrats i takt med omvärlds- förändringarna och ”nya medier” såsom datorer, musik och video förekommer allt oftare i samband med biblioteksbesök för åldrarna 9-24 år. Vidare ansåg ungdomar att det största värdet med biblioteken låg i att de kan låna, lära, läsa få nya idéer och få boktips. Härefter kom övriga medier exempelvis musik, datorer och video. Näst sist såg de värdet med tidningar och tidskrifter och minst värdefullt ansåg ungdomarna författarbesök och annan utåtriktad verksamhet. Bemötandet i biblioteket anses viktigare än den fysiska platsen.⁸⁰

Ytterligare en studie som jag funnit intressant att titta på i relation till min egen är Johanna Rayners masteruppsats från 2013. Rayner undersökte hur de bibliotekarier som deltog i Unggruppen på Uppsala stadsbibliotek, arbetade med olika metoder för lässtimulerandearbete i ett nytt textlandskap. Resultatet visade att Unggruppen i Uppsala anser att ett vidgat textbegrepp, alltså en breddad in- ställning till vad som utgör text, exempelvis textläsning, läsning av bilder, symboler, att se på film och att lyssna, kan stärka självförtroendet och läslusten bland unga. Unggruppen förmedlar eller medierar ofta nya kulturella redskap genom andra aktörers kompetenser, vilket innebar att deltagarna i Unggruppen inte är primärkälla. Slutligen anser författaren att för att folkbiblioteken ska kunna er-

79 Rydsjö, K. & Elf, A. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek. s. 140 f.

80 Rydsjö, K. & Elf, A. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek. s. 141 f.