Från student till yrkesverksam sjuksköterska : En kvalitativ litteraturöversikt

Från student till yrkesverksam

sjuksköterska

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Paula Antikainen och Amanda Bengtsson HANDLEDARE: Anna Lindblad

EXAMINATOR:Charlotta Wikström JÖNKÖPING 2021-05-17

Sammanfattning

Bakgrund: Det råder global brist på sjuksköterskor. Utbildningen i Sverige är på 180

högskolepoäng fördelat på tre år och efter avlagd examen har sjuksköterskan både en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt en akademisk kandidatexamen i omvårdnad. Transitionsprocessen kan ses som en lärandeprocess, en övergång som sker under första året efter examen. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket. Metod: Litteraturöversikten är av kvalitativ design med en deduktiv ansats. Referensramen som används är transitionsteori i tre steg ”göra”, ”vara” och ”veta”. Resultatet av de 11 artiklar som ingår analyserades med en analysstuktur i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: upplevelser av egen osäkerhet, teamsamverkan påverkar inklusive en ökad trygghet. Egen osäkerhet kan påverkas genom gemenskap i teamet och övergå till ökad trygghet mot slutet av första året, om transitionen varit lyckad. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever krav och förväntningar på att komma in i klinisk kontext. Det är av vikt att högskolor samt verksamheterna har kunskap om transitionsprocessen. Nyckelord: första året, nyexaminerad sjuksköterska, omvårdnad, transition.

From student to professional nurse – a qualitative literature review

Summary

Background: There is a global shortage of nurses. The education in Sweden is 180

higher education credits spread over three years and after graduation, the nurse has both a certificate issued by the National Board of Health and Welfare and a academic bachelor’s degree in nursing. The transition process can be seen as a learning process, a transition that takes place during the first year after graduation. Purpose: The aim was to highlight newly graduated nurses` experiences of transition from student to professional nurse during the first year of the profession. Method: The literature review is of qualitative design with a deductive approach. The frame of reference used is transition theory in three steps “doing”, “being” and “knowing”. The results of the 11 articles included were analysed whit an analysis structure in five steps. Results: The analysis resulted in three categories; experiences of own insecurity, team collaboration affects, including increased security. Own uncertainty can be affected through community in the team and transition to increased security towards the end of the first year if the transition has been successful. Conclusion: Newly graduated nurses experience demands and expectations of entering a clinical context. It is important that universities and the companies have knowledge of the transition process.

Innehållsförteckning

Inledning

... 1

Bakgrund ... 1

Historiskt perspektiv på sjuksköterska som profession ... 1

Utbildning ... 2

Från teori till klinisk kontext ... 2

Sjuksköterskors kompetens ... 3

Teoretisk referensram ... 3

Transitionsprocessen ... 4

Problemformulering  ... 4

Syfte ... 4

Material och metod

... 5

Design ... 5

Urval och datainsamling ... 5

Kvalitetsgranskning ... 5 Dataanalys ... 5 Etiska överväganden ... 6

Resultat ... 6

Att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken ... 8

Steg 2 ”Vara” ... 8

Gemenskap i teamet... 8

Att utveckla klinisk blick ... 9

Steg 3 ”Veta” ... 10 Ökad självständighet ... 10 Ökad trygghet ... 10

Diskussion ... 10

Slutsatser ... 14

Referenser ... 15

Bilagor ...

Bilaga III. ...

1

Inledning

Arbetsbelastningen är hög inom vården och 20 av 21 regioner rapporterar om brist på grundutbildade sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2020). Enligt en rapport från World health organization (WHO) (2020) behövs globalt cirka sex miljoner nya sjuksköterskor utbildas för att täcka bristen. I takt med att efterfrågan på sjuksköterskor växer och den vårdbrist som föreligger är det viktigt för organisationer att locka och behålla nyexaminerade sjuksköterskor (Brown et al., 2018; Fallatah & Laschinger, 2016) samt bidra till god arbetsmiljö (Fallatah & Laschinger, 2016; Gellerstedt et al., 2019). Varje år examineras studenter till legitimerade sjuksköterskor och det ansvar som kommer med professionen kan upplevas utmanande och skrämmande (Bisholt, 2012) även chockartat (Duchscher, 2009). Första året kan vara den svåraste tiden i karriären för nyexaminerade sjuksköterskor (Kenzie & Wilson, 2011). Transitionen alltså övergången från student till färdig sjuksköterska ställer krav på introduktion och kommunikation (Mansour & Mattukoyya, 2018). Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetensområde som grundar sig i en humanistisk människosyn med patientnära arbete inklusive det vetenskapliga kunskapsområdet. (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). För att säkerställa att legitimerade sjuksköterskor har rätt kompetens för att möta, leda och utveckla omvårdnad bör de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik ingå i utbildningen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskans primära yrkesansvar är att ge vård till människor som kräver omvårdnad och att kontinuerligt upprätthålla sin yrkeskompetens (ICN, 2012).

Bakgrund

Historiskt perspektiv på sjuksköterska som profession

Den 1 juli 1899 kallade Ethel Bedford Fenwick samman sjuksköterskor i vad som idag kallas International council of nurses (ICN). Hennes syfte var att få till en registrering för sjuksköterskor, ett bevis på deras kunskaper samt examen. Vilket blev startskottet för en enad yrkeskår och en definition för vad professionen sjuksköterska innebär (ICN, 2020). Under 120 år har ICN byggt upp och utvecklat professionen och är idag globalt spridda över världen (ICN, 2020). För att säkerställa kvalitet av den omvårdnad som ges finns fyra ansvarsområden benämnda vilka utgör hörnstenar i sjuksköterskans profession. Hörnstenarna är uppdelade i fyra dela, sjuksköterskan och allmänheten, sjuksköterskan och yrkesutövningen, sjuksköterskan och professionen samt sjuksköterskan och medarbetare (Oulton, 2000). Sedan Krimkriget har olika omvårdnadsteorier gått igenom många faser i sökandet av professionell identitet och att definiera dess domän (Meleis, 2018). Florence Nightingale lade grunden för ett nytt perspektiv på omvårdnad under Krimkriget vilket bland annat utgjordes av sanitära lokaler och vikten av näringsrik kost samt rena sängar (Florence Nightingale museum, u.å.). Florence Nightingales fond grundade redan på 1860-talet ”Sankt Thomas hospital” i London, vilket var den första skolan inom omvårdnad som utbildade sjuksköterskor utifrån ett annat perspektiv än det religiösa (Florence Nightingale museum, u.å.). Ett omvårdnadsperspektiv definieras av dess unika aspekter och yrkets historia där sjuksköterskan leder och fördelar arbete (Meleis, 2018). Omvårdnad är riktad mot patientens grundläggande behov och upplevelser i det dagliga livet vilket inkluderar fysisk, psykosocial, andlig och kulturell dimension (ICN, 2012). Sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta utifrån att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (ICN, 2012). Oulton (2000)

2

betonar vikten om spridning av ICN:s etiska kod inom sjuksköterskeprofessionen inklusive andra yrkeskategorier inom vård och hälsa. Genom en spridning kan sjuksköterskor få en möjlighet att bli bekant med ICN:s etiska kod vilket är en förutsättning för att arbeta effektivt med etiska frågor inom alla vårdkontexter (Oulton, 2000). Under 1970-talet lyftes utbildningen under ICN kongressen och allt fler länder ställde högre krav på utbildningen och kvaliteten för att höja sjuksköterskors kompetens (ICN, 2020).

Utbildning

I Sverige är Sjuksköterskeutbildningen på 180 högskolepoäng samt akademisk vilket leder till en yrkesexamen och kandidatexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100). Nyexaminerade sjuksköterskor behöver utrymme att få vara ny både i yrket och på arbetsplatsen där introduktionen bör ge de rätta förutsättningarna att lyckas (Vårdförbundet, 2019a). Avancerade arbetsuppgifter och ett stort ansvar bekräftas av sjuksköterskans legitimation (Vårdförbundet, 2019a). Sjuksköterskor ansöker om legitimation hos Socialstyrelsen och kan börja arbeta som sjuksköterska först när legitimeringen är utfärdat (SFS 1998:1531). Legitimationens utfärdande innebär inte per automatik att sjuksköterskan är färdig och fullärd. Enligt patientsäkerhetslagen åttonde kapitlet (SFS 2010:659) kan återkallande av legitimationen bli aktuell om personen beter sig oskickligt i arbetet eller av andra orsaker är olämplig för uppgiften. Genom åren har vårdutbildningen genomgått många förändringar och meningen har varit att utrusta nyexaminerade sjuksköterskor med de färdigheter som är nödvändiga för att fungera i samtliga kontexter (Loftmark et al., 2006). Undervisningen bör ge studenterna förmågan att göra bedömningar och utveckla kunskap inom undervisningsområdet (Loftmark et al., 2006). Loftmark et al. (2006) menade vidare att vårdutbildningen bör normalt följa landets specifika riktlinjer. Det är skillnad mellan utbildning och verksamhet och en tillräcklig introduktion ses som viktig vilket är avgörande för nyexaminerade sjuksköterskor (Gellerstedt et al., 2019). Genom klinisk praktisk erfarenhet utvecklar sjuksköterskor en förmåga att bedöma patienters behov (Benner, 1993). Nyexaminerade sjuksköterskor har inte utvecklat den förmåga ännu som krävs för att förutse möjliga utfall samt att förlita sig på den kliniska blick som kommer med erfarenhet (Benner, 1993). Yrkeslivet ses ofta vara krävande vilket kan underlättas av en hållbar och tillfredställande arbetsplats för nyexaminerade sjuksköterskor (Blomberg & Welander, 2019).

Från teori till klinisk kontext

Arbetsgivaren har ansvaret att se till att krav och resurser väger jämnt så väl som arbetstider, arbetsuppgifter eller arbetsmängd inte blir en belastning för arbetstagaren enligt arbetsmiljölagen andra kapitel (SFS 1977:1160) samt ansvarar för medarbetarnas välbefinnande (Blomberg & Welander, 2019). Vilket kan minska risken att drabbas av utmattningssyndrom eller andra konsekvenser (Vårdförbundet, 2016). Arbetsmiljön bör vara utformad på ett sätt som ger arbetstagaren möjlighet till personlig samt yrkesmässig utveckling enligt arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160). I Sverige finns förslag på att införa strukturerad introduktion vilket innebär att nyexaminerade sjuksköterskors kunskap tillvaratas i verksamheten och den ges utöver den vanliga arbetsplatsintroduktionen (Vårdförbundet, 2019b). Med individanpassad introduktion får nyexaminerade sjuksköterskor möjlighet att bli bekräftade och uppmärksammade samtidigt som det ger möjlighet till individuella råd och guidning (Gellerstedt et al., 2019). Nationellt sett har det visat sig att det finns avsevärda variationer i praxis vilket gör att vården inte alltid är grundad på bästa tillgängliga

3

kunskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Utvecklingen för ett evidensbaserat arbetssätt är att arbetsgivaren ger sitt stöd samt intar en aktiv roll i arbetet (Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Arbetsgivaren bör uppmuntra och ansvara att det finns fungerande kvalitetssystem för ett framgångsrikt evidensbaserat arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Redan under utbildningen bör ett intresse väckas för forskning inom omvårdnad hos studenterna genom den pedagogiska insatsen av lärarna för att öka en evidensbaserad omvårdnad (Holmgren & Eriksson, 2009). Enligt en studie av Rudman et al., (2012) visade det sig att flera nyexaminerade sjuksköterskor sällan eller aldrig sökte efter evidensbaserad vård för att implementera i deras praktik. Flertalet sjuksköterskor menade att omvårdnadsforskning är nödvändigt men de anser inte att de är tillräckligt forskningsorienterande själva för att söka fram ny evidens enligt Holmgren & Eriksson (2009). Undervisningen i vårdutbildningen är till stor del inriktad på vetenskapliga metoder och i mindre utsträckning förberedande för sjuksköterskestudenter att arbeta enligt principerna för evidensbaserad vård (Ehrenberg et al., 2016). Det är av intresse att sjuksköterskor intar ett vetenskapligt perspektiv samt ett kritiskt förhållningssätt för att öka kvaliteten samt säkerheten av vården som ges menar Ehrenberg et al., (2016).

Sjuksköterskors kompetens     

Stor del av sjuksköterskeprofessionen idag bygger på kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, vilken tillhandahålls av svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivningen beskriver sjuksköterskans kompetens, ansvar och yrkeskunnande vilket behövs för att kunna leda omvårdnadsarbetet självständigt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Kärnkompetenserna är komplexa och det krävs reflektion inklusive fallbeskrivningar för att fördjupa förståelsen för de värderingarna och attityder som krävs för kvalitetsutveckling (Cronenwett et al., 2007). Evidensbaserad vård handlar om att sjuksköterskan ansvarar för att hålla sig uppdaterad inom aktuellt område. Genom evidensbaserad vård används metoder baserat på bästa tillgängliga evidens av erfarenhet och beprövad vetenskap (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Kärnkompetenserna tillsammans ställer kravet på att sjuksköterskor bör, i samråd med patienten och närstående, bedöma hälsotillstånd och fastställa en omvårdnadsdiagnos (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Användningen av kärnkompetenserna kan förbättras genom ett samarbete mellan vårdutbildningen och klinisk praxis, vilket i sin tur kan vara stödjande för nyexaminerade sjuksköterskors transition (Ehrenberg et al., 2016).

Teoretisk referensram

Transition kommer från det latinska ordet “transire” vilket betyder övergång (Chick & Meleis, 2010). Transition kännetecknas av olika dynamiska stadier, milstolpar samt vändpunkter och kan definieras genom teorins processer eller den utkomst som det bidrar till (Chick & Meleis, 2010). Transition är den tiden mellan två stabila perioder i livet där en händelse eller ett val gör att livet förändras (Chick & Meleis, 2010). Ett karakteristiska för transition är den frånkoppling som uppstår när det saknas referenspunkter baserade på tidigare erfarenheter och den orimlighet som då uppkommer i att förstå utkomsten av det som sker (Chick & Meleis, 2010). Förväntningarna och kraven som ställs på nyexaminerade sjuksköterskors kompetens är stora (Wangensteen et al., 2008). Vilket bör samspela med tillgängliga resurser som finns på respektive arbetsplats för att ge nyexaminerade sjuksköterskor möjlighet att hantera situationerna som uppstår (Geuens et al., 2020). Genom reflektion redan under utbildningen och fortsatt ute på arbetsplatserna kan nyexaminerade sjuksköterskor få möjlighet till att dryfta känslor som osäkerhet, isolering samt

4

bristande tro på sin egen kunskap (Kemp & Baker. 2013). Nyexaminerade sjuksköterskor kan ha bristande insikt om transitionsteori och läroprocessen, vilket kan påverka möjligheterna till en smidig övergång från student till yrkesverksam sjuksköterska (Duchscher, 2009).

Transitionsprocessen

Transition menas den övergång som det är att gå från en fas i livet till en annan (Chick & Meleis, 2010), vilket upplevelsen av att gå från student till yrkesverksam sjuksköterska innebär (Duchscher & Windey, 2018). Transition är en process som oavsett längd börjar med ett slut vidare mot en period av påfrestning och förvirring mot en början på något nytt (Chick & Meleis, 2010). Processen delas in i tre olika steg, ”göra”, ”vara” och ”veta” vilka tillsammans utgör en lärandeprocess som börjar med förvirring vidare mot ökad kompetens och i sista steget uppnås balans mellan professionalitet samt privatliv (Duchscher & Windey, 2018). Processen innebär inte en strikt linjär utveckling där samtliga nyexaminerade sjuksköterskor följer samma tidsram utan övergången mellan stegen är individuell. Under första året är transitionen mest påtaglig för nyexaminerade sjuksköterskor (Wangensteen et al., 2008) och är en period av utveckling inklusive mognad (Duchscher & Windey, 2018). I litteraturöversikten definieras nyexaminerad sjuksköterska som ett år efter examen (Asber, 2019; Duchscher, 2009; Wangensteen et al., 2008).

Problemformulering 

Under utbildningen till sjuksköterska sker ett gradvis inträde till olika vårdkulturer. Både utbildningen och verksamheten bidrar med gemensamma kunskaper, handledning och ett språk som är grund för yrkesprofessionen. Samhället befinner sig i en ständig förändring och utveckling, vilket betyder att sjuksköterskans ansvarsområde förändras i takt med samhällsförändringarna. Aspekterna tillsammans kan speglas i följande frågeställning: Hur upplever nyexaminerade sjuksköterskor övergången till yrkeslivet samt hur erfars kraven när de träder in i klinisk kontext med utgångspunkt i professionens riktlinjer?

Syfte

Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket.

5

Material och metod

Design

Litteraturöversikten har utgått från kvalitativ metod utifrån syftet att förstå upplevelsen av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Den kvalitativa utgångspunkten gav en ökad förståelse för vad upplevelser, erfarenheter och förväntningar innefattade i relation till hur individen gestaltade processen (Friberg, 2017a). Litteraturöversikten skapade en överblick av befintlig forskning och kunskapsläget inom det aktuella området (Friberg, 2017b). Ansatsen var deduktiv då resultatet granskas utifrån den teoretiska referensram som valts (Priebe & Landström, 2017).

Urval och datainsamling

Databaserna MEDLINE och CINAHL har använts för artikelsökningarna relaterat till litteraturöversiktens syfte. Databasen MEDLINE innefattar material inom området medicin, omvårdnad och tandvård med mestadels engelskspråkiga artiklar (Karlsson, 2017). CINAHL innefattar material övervägande på engelska och inom området omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi (Karlsson, 2017). I litteraturöversikten har booleska operatorer AND och OR använts för att öka specifikationen av sökningen (Karlsson, 2017). Sökningarna i MEDLINE samt CINAHL utfördes vid samma tillfälle den 19 februari 2021. Sökorden som användes var: newly graduated nurses or new registered nurse or new nurse or new nurse experience and transition and first year. I MEDLINE tillades novice nurse. Sökningarna redovisas i en sökmatris (Bilaga I). Inklusionskriterier var artiklar med kvalitativ design som var peer reviewed, publicerings år från 2010–2021 samt engelskspråkiga. Studier av mixad metod uteslöts inte då den kvalitativa delen kunde vara relevant för syftet med litteraturöversikten. Deltagarurvalet var begränsat till nyexaminerade sjuksköterskor som genomgått det första året inom yrket efter examen. Könstillhörighet, geografisk lokalisation samt ålder på deltagarna utgjorde ingen begränsning.

Kvalitetsgranskning

Det kvalitetsgranskningsinstrument som användes vid kvalitetsgranskningen var “Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” framtaget av Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan Jönköping (u.å.) (Bilaga II). Flertalet artiklar exkluderades initialt redan under protokollets del I då kvaliteten inte uppfylldes till alla fyra punkter. Återstående artiklar som under del II fick högsta poäng samt vars innehåll stämde överens med syftet med litteraturöversikten och den teoretiska referensram som valts inkluderades. Artiklar som uppfyllde minde än sju av de åtta punkter enligt del II (bilaga II) exkluderades för att uppnå tillräcklig kvalitet på innehållet i resultatet. Totalt uppfyllde 11 artiklar kvalitetsgranskningen vars innehåll inklusive syfte redovisas i en artikelmatris (Bilaga III).

Dataanalys

Litteraturöversiktens analysprocess utgick från Fribergs (2017a) analys i fem steg för att komma fram till ett resultat. I första steget lästes artiklarna för att förstå innehållet och skapa en helhet (Friberg, 2017a). En artikelmatris skapades (Bilaga III) där samtliga artiklars innehåll samt syfte och deltagare redovisas i korthet. I steg två lästes de elva resultatartiklarnas resultat upprepade gånger för att finna nyckelfynd vilka stämde överens med den teoretiska referensram som valts. De två första stegen gjordes enskilt för att sedan tillsammans gå igenom det som framkommit. Anledningen till att

6

första stegen gjordes enskilt var för att inte missa viktiga delar av resultatet. Ansatsen var deduktiv och utgick från transitionsteorin vilket gjorde att redan givna kategorier fanns att utgå ifrån under analysprocessen. Transitionsprocessen består av tre steg ”göra”, ”vara” samt ”veta” vilka är en del av den lärandeprocess som nyexaminerade sjuksköterskor genomgår under det första året på arbetsplatsen (Duchscher & Windey, 2018). Fynden sammanställdes från elva utvalda artiklar enskilt i ett dokument i steg två (Friberg, 2017a). I steg tre relaterades resultatet från artiklarna med varandra och färgkodades för att ge en tydligare överblick av stegen i transitionsprocessen. Fynden som uppmärksammandes under steg fyra bildade sex subkategorier under transitionsprocessens tre steg. Steg tre samt steg fyra i analysprocessen genomfördes gemensamt där fynden diskuterades för att se de samband som upptäckts. Vidare i steg fem sammanställdes fynden från de olika resultatartiklarna. Sedan gjordes en presentation av det som framkommit på ett, för läsaren, överskådligt vis (Friberg, 2017a).

Etiska överväganden

För att värna om alla livsformer och försvara människors rättigheter och grundläggande värde finns forskningsetik. Den bidrar till att skydda medverkande personer i studier (Kjellström, 2017). Forskningsetik i Sverige regleras av lag om etisk prövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) och till viss del personuppgiftslagen (SFS 1998:204). Etiska principer innebär rättigheter, säkerhet och välbefinnande hos deltagarna (Kjellström, 2017). Enligt Helsingforsdeklarationen (2018) bör informerat samtycke och tydlig information om syftet med studien samt den metod som används ske. Det ska vara frivilligt att delta i studien och deltagarna kan närsomhelst avbryta sin medverkan utan förklarning (Helsingforsdeklarationen, 2018). Litteraturöversikten berör ej enskilda människor och då behövs ingen etikprövning. Endast artiklar med etiskt godkännande användes vilket visar på en etisk medvetenhet. Forskning är inriktad på att förbättra kunskapsläget, vilket kan leda till nytta för samhället eller mänskligheten genom att främja hållbar utveckling och användningen av kunskap samt gagna professionen inom vården (Kjellström, 2017). Resultatet i litteraturöversikten kan påverkas av den egna förförståelsen då den fas som relateras till det valda ämnet är högaktuellt för oss sjuksköterskestudenter som läser sista terminen på utbildningen och inom kort ska ut i yrkeslivet. Det faktum att litteraturöversikten är skriven av blivande kandidater med svenska som modersmål kan det påverka tolkningen av artiklar som är skrivna på engelska med akademiskt språkbruk. Översättningar av engelska begrepp kan skapa etiska problem eftersom det inte alltid finns bra översättningar. Begränsningar i metodologiska kunskaper kan ha medfört feltolkningar av artiklarna i resultatet (Kjellström, 2017). Den risk för feltolkningar som härmed kunnat uppstå är något som tagits i bejakande under hela processen och diskuterades under de fyra handledningstillfällena som genomfördes.

Resultat

Nedan presenteras (figur 1) sex subkategorier vilka utgår från stegen; ”göra”, ”vara” samt ”veta” vilka tillsammans utgör transitionsprocessen (Duchscher & Windey, 2018).

7 Figur 1

Kommentar: Tydliggör lärandeprocessen att gå från student till professionell sjuksköterska.

Steg 1 ”Göra”

Första steget kännetecknas av förvirring samt överväldigande inför ansvaret. Inlärningskurvan är brant i första delen av transitionen då situationen upplevs ny och främmande (Duchscher & Windey, 2018).

Egen osäkerhet

Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde osäkerhet när de stod inför utmaningen att ta hand om flera patienter samt ha andra arbetsuppgifter samtidigt (Feng & Tsai, 2012; Widarsson et al., 2020). Under utbildningen hade studenterna endast en till två patienter och sin handledare närvarande vid behov om hjälp (Andersson & Edberg, 2010; Feng & Tsai, 2012). Förväntningar och krav som ställs på nya sjuksköterskor är svåra att leva upp till samt att behärska prioritering av arbetsuppgifter (Della Ratta, 2016; Pennbrant et al., 2013; Widarsson, 2020). Situationen gav upphov till känslor av stress vilket kunde äventyra patientsäkerheten och nyexaminerade sjuksköterskor hade bristande erfarenheter vid bedömningar om försämrade patienter vilket bidrog till ökad upplevelse av stress (Malouf & West, 2011; Walton et al., 2018). Nyexaminerade sjuksköterskor kände stora förväntningar på sig att utföra avancerade medicinska uppgifter redan efter någon månad efter examen vilket upplevdes obekvämt (Widarsson et al., 2020). Deltagare upplevde behov att komma tidigare till arbetsplatsen för att förbereda och känna att de hann med allt under det stressiga arbetspasset (Clark & Springer, 2012). Flertalet deltagare upplevde osäkerhet och kände rädsla inför att begå misstag i arbetet (Andersson & Edberg, 2010; Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020) och även en oro för att misstaget kunde leda till vårdskada eller ha dödlig utkomst (Clark & Springer, 2012). Ångesten och oron som upplevdes under första tiden kunde leda till aptitlöshet och viktnedgång relaterat till osäkerhet på den egna kunskapen (Ortiz, 2016). Det hände att nyexaminerade sjuksköterskor jämförde sig med mer rutinerade sjuksköterskor och kände sig inkompetenta i relation till dem vilket bidrog till en ökad osäkerhet (Malouf & West, 2011). Nyexaminerade sjuksköterskor ifrågasatte då den egna kunskapen vilket gav upphov till känslor av otillräcklighet (Della Ratta, 2016) samt rädsla för att ställa dumma frågor (Malouf & West, 2011; Widarsson et al., 2020). Det bidrog till upplevelser av frustration och hjälplöshet (Feng & Tsai, 2012) samt känslor av att vara ensamma utan någon att fråga om råd (Horsburgh & Ross, 2013) och att inte veta vart de skulle vända sig för att få stöd (Walton et al., 2018). Kollegor vilka ifrågasatte eller kontrollerade arbetet som utfördes gav upphov till känslor av osäkerhet (Pennbrant et al., 2013; Walton et al., 2018) och att ständigt bli bedömd bidrog till minskad självkänsla (Andersson & Edberg, 2010). Deltagarna uppgav att om den övriga personalen visade på uppskattning eller de kände sig betydelsefulla bidrog till ett ökat självförtroende vilket underlättade i transitionsprocessen (Clark & Springer, 2012).

G

öra

kunskaper i praktiken

V

8

Långa och påfrestande arbetspass gjorde det svårt att släppa tankarna på arbetet under ledig tid (Andersson & Edberg, 2010; Ortiz, 2016; Walton et al., 2018) och möjligheterna till återhämtning var begränsade (Clark & Springer, 2012; Walton et al., 2018). Nyexaminerade sjuksköterskor ansåg att den höga arbetsbelastningen påverkade deras professionella utveckling i rollen som sjuksköterska negativt (Pennbrant et al., 2013). Övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska innebar många skillnader från det som skolan lärt ut samt det som verksamheterna förväntande sig och nyexaminerade sjuksköterskor fann det påfrestande att bemöta detta (Feng & Tsai, 2012). Att inte få tid över till omvårdnaden eller kunna arbeta tillräckligt snabbt återkom deltagarna till vid flera tillfällen vilket gav upphov till känslor av otillräcklighet samt överbelastning (Feng & Tsai, 2012; Horsburgh & Ross, 2013; Walton et al., 2018). Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde till en början osäkerhet vilket föranledde många frågor, vartefter tiden gick ökade deras självförtroende och det bidrog till möjligheter att kunna ge svar på andras frågor (Della Ratta, 2016).

Att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken

Flera nyexaminerade sjuksköterskor beskrev upplevelser av överväldigande inför det stora ansvar det innebar att arbeta som sjuksköterska samt att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken (Andersson & Edberg, 2010; Widarsson et al., 2020). De upplevde att de inte var redo för rollen som registrerad sjuksköterska (Horsburgh & Ross, 2013) eller utmaningen det var att omsätta sina teoretiska kunskaper till det praktiska arbetet (Widarsson et al., 2020). Några deltagare beskrev ett obehag inför ansvaret (Widarsson et al., 2020) samt upplevelser av obehagskänslor i maggropen av att gå till arbetet (Andersson & Edberg, 2010). De upplevde att de krav som de var tvungna att leva upp till var orimligt höga (Walton et al., 2018; Widarsson et al., 2020). Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor uttryckte en differentierad upplevelse kring utbildningskontexten och arbetslivet (Clark & Springer, 2012; Feng & Tsai, 2012; Pennbrant et al., 2013; Widarsson et al., 2020). Enligt deltagarna fanns en önskan att de teoretiska delarna blandades mer med den praktiska övningen av medicintekniska uppgifter såsom kateterisering och insättning av venösa infarter (Della Ratta, 2016; Feng & Tsai, 2012). Kombinationen mellan teori och praktik ökade studenternas självförtroende vilket underlättade i början av arbetet i den kliniska kontexten (Pennbrant et al., 2013).

Steg 2 ”Vara”

Steg två karakteriseras av ökad kunskapsnivå och mer avancerade tankegångar. Utvecklad klinisk blick samt fördjupat praktiskt kunnande inom medicintekniska moment innebär en ökad trygghet i professionen (Duchscher & Windey, 2018).

Gemenskap i teamet

Transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska upplevdes lyckad när nyexaminerade sjuksköterskor fick känna sig som en del av gemenskapen på arbetsplatsen (Feng & Tsai, 2012). Genom nyfikenhet och vilja att veta utvecklades den personliga skickligheten vidare samt att våga fråga medlemmar i teamet bidrog till en ökad kompetens (Pennbrant et al., 2013; Walton et al., 2018; Widarsson et al., 2020). Positiv feedback från kollegor stärkte nyexaminerade sjuksköterskors självförtroende vilket möjliggjorde för dem att utvecklas och mogna i sin egen profession (Andersson & Edberg, 2010; Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020). Vilket upplevdes vara en bekräftelse och belöning på all den tid och arbete som lagts ner för att komma in i sin

9

professionella roll (Ortiz, 2016). Ständig nåbarhet och att vara kärnan i teamet med det övervägande ansvaret upplevdes stundtals betungande (Pennbrant et al., 2013; Widarsson et al., 2020) även brist på kommunikation mellan befintlig vårdpersonal berörde nyexaminerade sjuksköterskor (Clark & Springer, 2012). Det kunde utgöra ett hinder att smälta in i likaså förstå den vårdkultur som dominerade på arbetsplatsen (Walton et al., 2018). Genom att behandla varandra i egenskap av empati, värme, värdighet och respekt lades grunden för god teamkänsla och välfungerande kommunikation (Clark & Springer, 2012; Horsburgh & Ross, 2013). Öppen, god och tillåtande kommunikation även att bli respekterad av teamet bidrog till ett fortsatt lärande i arbetet (Andersson & Edberg, 2010; Clark & Springer, 2012; Ortiz, 2016; Walton et al., 2018). Bra grund för gynnsamma relationer på arbetsplatsen skapades genom en förståelse för i vilka situationer det är passande att ställa frågor (Mellor & Gregoric, 2016). Öppet förhållningssätt och gemenskap i teamet där kulturen tillät möjligheter till att fråga upplevdes påverka arbetsrelationerna positivt (Mellor & Greogoric, 2016). Deltagare upplevde välbefinnande i ett fungerande samarbete (Clark & Springer; Della Ratta, 2016). Om alla hjälptes åt på arbetsplatsen stärktes teamkänslan vilket upplevdes främja relationerna i positiv riktning (Clark & Springer, 2012). Känslan att känna sig respekterad och en del av gemenskapen gav affekt av bekräftelse på att de var kompetenta (Andersson & Edberg, 2010). Sjuksköterskorna beskrev att vid behov av snabb hjälp tillfrågades kollegor, annars letade deltagarna själva upp svaret när tid förelåg (Feng & Tsai, 2012; Walton et al., 2018; Widarsson et al., 2020). Kapaciteten att leda utvecklades med tiden när nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att de blev bekanta med både teamet och miljön (Widarsson et al., 2020). Ledarskapet som kommer med den nya rollen upplevdes som något inte alla var begivna att bemästra. Ledarrollen upplevdes utvecklas via teamsamverkan likaså behärska prioritering och visa tillgänglighet även lära sig delegera. Upplevelsen att göra skillnad för patienter samt anhöriga och därmed nytta för någon annan utvecklade den professionella kompetensen ytterligare (Widarsson et al., 2020). Att utveckla klinisk blick

Nyexaminerade sjuksköterskor upplevdes att via erfarenhet kunde de förlita sig mer och mer på sin egen kliniska blick. Deltagare kände att det var av vikt att våga lita på magkänslan i bedömningen och utgå ifrån den (Walton et al., 2018; Widarsson et al., 2020). Klinisk erfarenhet utvecklar den praktiska kompetensen vilket ökar möjligheterna till att koppla samman den till teorin (Pennbrant et al., 2013). Vissa sätter professionell kompetens i att kunna göra bedömningar på egen hand vilket innebär att de fattar egna beslut om omvårdnadsåtgärder. Känslan och följden blev att självförtroendet växte varje gång (Ortiz, 2016). Klinisk erfarenhet bidrog till en mer utvecklad klinisk blick. Klinisk blick upplevdes vara den del av arbetet vilken var mest utmanande. Erfarenheten visade på en innebörd på mycket mer än vad prover och vitala parametrar pekade på (Widarsson et al., 2020). Erfarenhet av olika situationer samt patientfall underlättade i framtida bedömningar (Della Ratta, 2016). Genom att stanna upp och reflektera över situationen kände nyexaminerade sjuksköterskor att de fick möjlighet att utveckla sin känslomässiga intelligens och kontroll vilket upplevdes vara en nyckelfaktor i att ge god omvårdnad (Mellor & Gregoric, 2016). När nyexaminerade sjuksköterskor växte i sin roll ökade deras förmåga till planering och omsättning av tid, vilket upplevdes som en bekräftelse på att de inte längre var nybörjare (Andersson & Edberg, 2010).

10

Steg 3 ”Veta”

Tredje steget kännetecknas av utvecklad professionell kompetens även den egna professionella identiteten. Nyexaminerade sjuksköterskor har funnit en balans mellan yrkesrollen och privatlivet vilket innebär tecken på mognad och stabilitet (Duchscher & Windey, 2018).

Ökad självständighet

Deltagarna upplevde det svårt att i början implementera nya tankar och idéer på arbetsplatserna genom att mer erfaren personal ansåg att inget behövde förändras (Horsburgh & Ross, 2013). Vartefter större självförtroende byggdes upp hos de nyexaminerade sjuksköterskorna möjliggjordes en chans till att ifrågasätta rutiner och arbetssätt som inte byggde på senaste evidensen (Andersson & Edberg, 2010). Upplevelse av ökat självförtroende gav mod nog att delegera uppgifterna som inte åligger sjuksköterskor och säga ifrån till att utföra uppgifter som inte ingår i sjuksköterskans arbete (Andersson & Edberg, 2010). Ökad självständighet hos nyexaminerade sjuksköterskor bidrog till känslor av att de betraktades som en bidragande medlem i teamet (Clark & Springer, 2012) och förmågan att ta större ansvar samt vägleda teamet kändes som en självklarhet (Andersson & Edberg, 2010). Ökad trygghet

Under första året efter examen upplevde deltagarna en trygghet som infann sig succesivt i relation till den erfarenhet de erhållit (Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020). En strukturerad stöttning av en engagerad mentor upplevdes vara nödvändigt för en lyckad transition (Andersson & Edberg, 2010; Della Ratta, 2016; Ortiz, 2016). Vidare upplevde deltagarna att en strukturerad introduktion bör vara en självklar del och inte utgöra någon skillnad mellan olika verksamheter och avdelningar (Horsburgh & Ross, 2013). Genom goda relationer samt att arbetsplatsen tillhandahöll och anpassade fortbildning för nyexaminerade sjuksköterskor bidrog verksamheterna till att fler nyexaminerade sjuksköterskor stannade kvar (Clark & Springer, 2012; Feng & Tsai, 2012).

Det blev mer självklart att ställa frågor (Malouf & West, 2011) och med tiden märkte deltagarna vilka kollegor som var lämpligast att ställa frågor till vilket underlättade när funderingar uppkom (Della Ratta, 2016). Ökad trygghet i sin profession gav deltagarna en självinsikt som möjliggjorde en förståelse för när det var lämpligt att ställa en fråga till andra i teamet (Walton et al., 2018). Fortlöpande reflektion för att utvecklas ytterligare i sin professionella roll som sjuksköterska upplevdes vara betydande, men tiden för det kändes inte som prioriterat ute i verksamheterna (Walton et al., 2018; Widarsson et al., 2020). Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde möjligheten att kunna göra skillnad för en medmänniska som givande och fantastiskt, vilket gav upphov till känslor av yrkesstolthet (Andersson & Edberg, 2010; Clark & Springer, 2012). Deltagarna upplevde att efter första året blev det bara bättre annars skulle ingen vilja arbeta som sjuksköterska (Malouf & West, 2011; Ortiz, 2016; Widarsson et al., 2020).

Diskussion

Metoddiskussion

Litteraturöversikten ger fördjupad kunskap om det valda problemområdet samt inblick i nuvarande forskning (Friberg, 2017b). Kvalitativ design avser att studera personers levda erfarenheter av ett fenomen (Henricson & Billhult, 2017). Valet av

11

kvalitativ design möjliggjorde en tolkning av upplevelser utifrån nyexaminerade sjuksköterskors perspektiv vilket var en förutsättning för att svara på syftet med litteraturöversikten. Utgångspunkten är en teori och logiska resonemang i en deduktiv ansats (Priebe & Landström, 2017). Genom en deduktiv ansats kunde den lärandeprocess som nyexaminerade sjuksköterskor genomgick under första året efter examen synliggöras utifrån transitionsprocessens tre steg (Duchscher & Windey, 2018). Några av artiklarna som analyserats har valts ut trots de faktum att transitionsprocessens samtliga steg inte har varit synliga i resultatdelarna. Urvalet i samtliga artiklar var nyexaminerade sjuksköterskor som genomgått första året efter examen. Studierna av Otriz, (2016); Pennbrant et al., (2013); Widarsson et al., (2020) lyfter vikten av samarbete mellan lärosäten och klinisk kontext för att minska nyexaminerade sjuksköterskors osäkerhet. Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser utifrån det tolkades som en del av transitionsprcessens första steg. Vidare i studierna av Feng & Tsai, (2012) och Horsburgh & Ross, (2013) betonades gemenskap samt tillhörighet på arbetsplatsen vilket ingår i transitionsprocessens andra steg. Ett större perspektiv kan ge fördjupad förståelse för varje del av lärandeprocessen, vilket ökar överförbarheten till både andra länder samt vårdkontexter. Genom att lyfta aspekterna i diskussionen vad gäller tolkningen av resultatet samt eventuella brister som det kan bidra till ses som en styrka.

Databaserna MEDLINE samt CINAHL valdes eftersom båda innehåller artiklar vilka är relevanta för omvårdnad. Sökning i flera databaser som har omvårdnadsfokus ökar chansen att finna relevanta artiklar vilket stärker arbetets trovärdighet (Henricson, 2017). Sökorden som använts i CINAHL var: Newly graduated nurse or new registered nurse or new nurse experience and transition and first year. I MEDLINE tillades ”novice nurse” till sökorden för att öka variationerna på träffarna mellan de olika databaserna. Initialt gjordes en bred sökning i båda databaserna för att se om sökorden gav ett tillräckligt brett utbud eller behövde åtgärdas. Sökningen förfinades sedan med begränsningarna vad gällde åren 2010–2021 i båda databaserna samt peer reviewed i CINAHL vilket ökar trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricson, 2017). Ett kritiskt förhållningssätt är betydande vid granskningen av artiklarnas kvalitet (Friberg, 2017a). Kvalitetsgranskningen utfördes enligt ”Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod” vilket är utformat av Jönköping University (u.å.). Kvalitetsgranskningsprotokollet som användes för att kvalitetsgranska artiklarna påverkade resultatets tillförlitlighet positivt (Henricson, 2017). 11 artiklar valdes ut för att ingå i resultatet. Dataanalysen samt kvalitetssäkringen av samtliga artiklar genomfördes både individuellt och gemensamt vilket kan minska risken för feltolkningar. Resultatet färgkodades för att skapa en struktur, det bildades då en helhet av de upplevelser som framkommit (Henricson, 2017). Tillvägagångsättet med metodbeskrivningar samt analyser var en utmaning att sammanställa till en text med akademiskt språkbruk samt tydligt beskriven för att ge möjligheter till andra att replikera.

Gemensam grupphandledning genomfördes med andra studenter vid fyra olika tillfällen under skrivprocessen då resultatet samt strukturen i litteraturöversikten granskades genom ett kritiskt förhållningssätt. Handledningen utgör en grund för utökat lärande genom hela skrivprocessen vilket innebär att förbereda sig och ta ansvar, handledningen påverkar positivt och främjar studentens lärande (Henricson & Lönn, 2017).

12

Då studenterna har en begränsad tid omöjliggör det att omfatta all tillgänglig forskning inom problemområdet, men ger studenterna träning på ett strukturerat arbetssätt sammanställa redan publicerat forskningsresultat (Friberg, 2017b). Risk för feltolkningar under analysen förelåg då samtliga artiklar var skrivna på engelska och brister i engelska språket kan påverka (Kjellström, 2017) vilket togs i bejakande under analysdelen och anses vara en styrka. Då skribenterna snart själva är i samma situation som nyexaminerade sjuksköterskor kan tolkningen kring fenomenet påverkas utifrån den egna förförståelsen av det som framkommit. Tolkningen är skribenternas egen vilket kan bidra med en svaghet i resultatet.

Tre av resultatartiklarna var från Sverige, en från Asien, tre från Amerika, en från Skottland samt tre från Oceanien vilket kan påverka överförbarheten av resultatet till andra vårdkontexter globalt sett. Transitionen in i den nya rollen som sjuksköterska ses som ett fenomen vilket globalt upplevs liknande. Sjukvårdsystemen är olika uppbyggt världen över och genom en geografisk spridning av kunskapsläget kan ändå olika aspekter jämföras med varandra (Henricson, 2017). Tydlig beskrivning av urvalsprocessen och datainsamlingen stärker litteraturöversiktens överförbarhet samt reproducerbarhet (Henricson, 2017).

Resultatdiskussion

I litteraturöversikten har nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition sammanställts och resultatdiskussionen utgår från tre fynd: Egen osäkerhet, gemenskap i teamet och ökad trygghet. Utöver de huvudfynd som framkommit fanns även upplevelser av utmaningar att omsätta teoretiska färdigheter till klinisk kontext, att utveckla klinisk blick samt ett ökat självförtroende som upplevdes mot slutet av första året efter examen. Resultatets huvudfynd kommer att diskuteras utifrån vald referensram och jämföras med liknande forskning.

Upplevelsen av egen osäkerhet fanns hos nyexaminerade sjuksköterskor som stod inför att ta hand om flera patienter samtidigt och omsätta teoretisk kunskap till praktisk färdighet. Deltagarna i studien av Brown et al., (2018) ansåg att skolan förberett dem tillräckligt för att hantera flera patienter samtidigt samt att utföra medicintekniska moment. Bisholt (2012) kom fram till att nyexaminerade sjuksköterskor lärde sig genom att observera mer erfarna sjuksköterskor då de utförde komplicerade medicintekniska moment. Studierna av Hezaveh et al., (2013) och Kumaran & Carney (2014) har kommit fram till liknande resultat. Vidare nämner Hezaveh et al., (2013) att nyexaminerade sjuksköterskor insett att det finns stora skillnader i praxis mellan teorin samt klinisk kontext vilket Eklund et al., (2021) styrker i sin studie. Willman et al., (2021) menar vidare att osäkerheten grundar sig i rädsla för att begå misstag samt styrker att det finns en bristande tilltro till den egna kompetensen. Flera andra studier har kommit fram till liknande slutsatser (Kumaran & Carney, 2014; Labrague et al., 2019; Murray et al., 2019). Vidare menar Naseri-Salahshour & Sajadi (2020) att nyexaminerade sjuksköterskor upplever att de saknar kompetens att bemöta patienter och närstående. Skapandet av egna strategier under första steget av transitionen kan upplevas komplext då nyexaminerade sjuksköterskor har fullt upp med att lära sig hantera rutiner och nå upp till de krav som de ställs inför (Duchscher & Windey, 2018).

Upplevelser av gemenskap i teamet påverkade nyexaminerade sjuksköterskors fortsatta utveckling inom professionen. Kommunikation och att blir respekterad inom teamet utgjorde grunden för en god teamkänsla. Att ständigt vara nåbar och kärnan i teamet med stort ansvar som följd kunde upplevas betungande. Men med ett öppet förhållningssätt och samarbete mellan kollegor skapades välbefinnande i gruppen.

13

Vidare i resultatet framkom det att upplevelsen av att utvecklas genom teamsamverkan och behärska ledarrollen, likaså en positiv feedback stärkte nyexaminerade sjuksköterskor att mogna i sin egen profession. Svensk sjuksköterskeförening (2017) poängterar att det är av vikt för sjuksköterskor att kunna prioritera och samordna teamarbetet utifrån patientens behov samt säkerställa korrekt informationsöverföring mellan medlemmarna. Teamsamverkan innebär att skapa god dialog och främja kontinuitet för gemensamt lärande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Studierna av Ehrenberg et al., (2016); Mansour och Mattukoyya (2018) anser att relation och kommunikation påverkar vårdkvaliteten då negativa händelser oftast beror på krockar inom teamet. Vidare menar de att kommunikationsmotgångar är den främsta orsaken till ofrivilligt lidande för patienterna. Enligt Mansour och Mattukoyya (2018) kan bristande möjligheter till kommunikation skapa oro och maktlöshet hos den enskilda sjuksköterskan. Välutvecklad kommunikationsförmåga ligger till grund för en fungerande teamsamverkan mellan olika professioner vilket bidrar till kvalitativ patientvård (Ehrenberg et al., 2016; Mansour & Mattukoyya, 2018). Blomberg och Welander (2019) stärker resultatet att förhållandet till kollegors stöttning ansågs betydelsefullt samt att som nyexaminerad sjuksköterska få känna sig som en del av gruppen. Att ha en relation i teamet där kollegorna tillsammans kan diskutera skapade gemenskap och en god sammanhållning (Brown et al., 2018). Vikten av en funktionell relation i teamet styrks i flera andra studier (Eklund et al., 2021; ten Hoeve et al., 2018). Vidare har ten Hoeve et al., (2018) kommit fram till att förtroendegivande relationer i teamet bidrar till god vård och en fungerande teamsamverkan. Under det andra steget i transitionsprocessen skapas relationer i teamet. Uppmärksamheten riktas från individen själv och det är nu som den nyexaminerade sjuksköterskan börjar känna sig mer bekväm i sin roll och mogna i sin praxis (Duchscher & Windey, 2018).

Upplevelser av ökad trygghet infann sig hos nyexaminerade sjuksköterskor och en god introduktion på arbetsplatsen sågs som en viktig faktor för en gynnsam och lyckad tranisiton in i den nya professionen. Relationer i teamet och ett klimat som tillät alla typer av frågor var något nyexaminerade sjuksköterskor upplevde bidrog till ett ökat lärande. Gellerstedt et al., (2019) kom fram till att nyexaminerade sjuksköterskor ansåg reflektion med andra i samma situation som en resurs. Vidare kom Gellerstedt et al., (2019) fram till att efter introduktionens slut borde sjuksköterskor erbjudas reflektion en gång per månad. Flera studier styrker att reflektion kollegor emellan är av stor vikt för ett fortsatt lärande i arbetet (Eklund et al., 2021; Willman et al., 2021). Al Awaisi et al., (2015) har vidare kommit fram till att nyexaminerade sjuksköterskor upplever att deras introduktion till rollen som sjuksköterska är viktig för transitionen. Region Jönköpings län (2020) bedriver ett introduktionsprogram för nyexaminerade sjuksköterskor där de under åtta månader träffas 20 gånger för att reflektera, simulera olika situationer samt utveckla rollen och ledarskapet som kommer med professionen. Eklund et al., (2021) framhåller i sin studie att nyexaminerade sjuksköterskor blir styrkta i att möta andra i samma situation för att inte känna sig ensamma och att utbyta olika erfarenheter. Resultatets överförbarhet till läkarutbildningen kan göras gällande där en god introduktion till den kliniska kontexten anses vara betydelsefullt. Nyexaminerade läkare bör genomgå bastjänstgöring på minst fem år och sex månader för att underlätta övergången från student till specialiserad läkare (Lagrådet, 2018). Lagen om bastjänstgöring har ännu inte trätt i kraft relaterat till rådande pandemi och kommer börja gälla från första juli 2021 (Regeringskansliet, 2020; SFS 2020:1099). Sista steget i transitonsprocessen kännetecknas av att kunna flytta sitt fokus ytterligare från sitt eget perspektiv till att hjälpa andra. Samtidigt har erfarenheter lett till en förmåga att kunna svara på andras frågor snarare än att alltid vara den som frågar samt

14

ökad möjlighet att ta större ansvar och en utvecklad förmåga att leda (Duchscher & Windey, 2018).

Litteraturöversikten har synliggjort de tre stegen i transitionsprocessen och därigenom genererat fördjupad kunskap om utvecklingen hos nyexaminerade sjuksköterskor under första året. Redan under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) kan upplevelser av osäkerhet, rädsla och frustration uppstå. Genom fördjupad kunskap om transitionsteorin kan känslorna enklare hanteras och tillsammans med handledaren kan den blivande sjuksköterskan reflektera om tankarna som uppkommit. Det här möjliggör utvecklandet av strategier vilka underlättar övergången från student till yrkesverksam sjuksköterska. Exempel på några strategier är visad förståelse för hur nyexaminerade sjuksköterskor upplever situationen samt en strukturerad introduktion. Osäkerhet kan bidra till att patientsäkerheten riskeras vilket inte är till gagn för varken enskilda patienter eller samhället i stort. Verksamheterna och lärosätena behöver förstå transitionsprocessens olika faser för att underlätta och förbereda studenterna för framtiden.

Slutsatser

Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde att det fanns förväntningar och krav att leva upp till ute i den kliniska verksamheten. Det framkom vidare att de kände stress över att prestera samt att socialt passa in i arbetsgruppen. Introduktion för nyexaminerade sjuksköterskor bidrar till en ökad trygghet och större självständighet. Det är av vikt för verksamheter samt högskolor att ha insikt i transitionsprocessen för att kunna stötta nyexaminerade sjuksköterskor och därigenom främja deras utveckling. Aspekterna tillsammans innebär långsiktigt en kvalitativ och säker omvårdnad med utgångspunkt i beprövad evidens. Från ett globalt perspektiv är bristen på utbildade sjuksköterskor akut inom vårdens samtliga kontexter. Förslag till framtida forskning utifrån litteraturöversiktens resultat kan vara att undersöka hur nyexaminerade sjuksköterskor genom introduktionsprogram/utbildning kan få stöd och strategier att hantera sin stress, med fokus på ökad återhämtning och problemlösning i nya yrket.

Kliniska implikationer

Litteraturöversiktens fokus var att belysa sjuksköterskors upplevelser av övergången från student till färdig sjuksköterska. Via teamsamverkan utökas förståelse för samtliga delar av vårdkedjan vilket är gynnsamt utifrån patientperspektivet. Verksamheterna bör verka för att synliggöra teamets betydelse med möjlighet till yrkesmässiga relationer vilket ger trygghet. Att teamets olika kompetenser blir synliga kan ge stöd för nyexaminerade sjuksköterskor. Genom samlad kunskap kan nyexaminerade sjuksköterskor bli styrkta i att inte vara ensamma om sina upplevelser. Medvetenhet om sjuksköterskans sex kärnkompetenser samt den etiska koden bidrar till att kunna säkerhetsställa en god omvårdnad.

15

Referenser

Al Awaisi, H., Cooke, H., & Pryjmachuk, S. (2015). The experience of newly graduated nurses during their first year of practice in the Sultanate of Oman – A case study.

International Journal of Nursing Studies, 52(11), 1723-1734.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2015.06.009

*Andersson, P., & Edberg, A. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from Swedish nurses 1 year after graduation. The

Journal of Continuing Education in Nursing, 41(4), 186–

192. https://doi.org/10.3928/00220124-20100326-05

Asber, S. (2019). Retention outcomes of new graduate nurse residency programs: An Integrative Review. The Journal of Nursing Administration, 49(9), 430–435. https://doi.org/10.1097/NNA.0000000000000780

Benner, P. (1993). Från novis till expert-mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet (T. Grundberg & B. Hedèn, övers.). Studentlitteratur.

Bisholt, B. (2012). The learning process of recently graduated nurses in professional situations — Experiences of an introduction program. Nurse Education Today, 32(3), 289–293. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2011.04.008

Blomberg, H., & Welander, J. (2019). A narrative study of newly graduated registered Swedish nurses’ establishment in the profession and the portrayal of a healthcare organisation. Journal of Health Organization and Management, 33(4), 413–425. https://doi.org/10.1108/JHOM-09-2018-0251 Brown, J., Hochstetler, G., Rode, S., Abraham, S., & Gillum, D. (2018). The lived

experience of first-year nurses at work. The Health Care Manager, 37(4), 281– 289. https://doi.org/10.1097/HCM.0000000000000228

Chick. N., & Meleis. A. (2010), Transition-

a nursing concern I A, Meleis. (red). Transitions theory

middel-range ans situatioen specific therories in nursing research and practice (s.25-37). Springer publishing company.

*Clark, C. M., & Springer, P. J. (2012). Nurse residents’ first-hand accounts on transition to practice. Nursing Outlook, 60(4), e2–e8. https://doi.org/10.1016/j.outlook.2011.08.003

Cronenwett, L., Sherwood, G., Barnsteiner, J., Disch, J., Johnson, J., Mitchell, P., Sullivan, D., & Warren, J. (2007). Quality and safety education for

nurses. Nursing Outlook, 55(3), 122–131.

https://doi.org/10.1016/j.outlook.2007.02.006

*Della Ratta, C. (2016). Challenging graduate nurses’ transition: Care of the deteriorating patient. Journal of Clinical Nursing, 25(19–20), 3036–3048. https://doi.org/10.1111/jocn.13358

Duchscher, J. (2009). Transition shock: the initial stage of role adaptation for newly graduated registered nurses. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1103–1113. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04898.x

Duchscher, J., & Windey, M. (2018). Stages of transition and transition shock. Journal

for Nurses in Professional Development, 34(4), 228–232.

https://doi.org/10.1097/NND.0000000000000461

Ehrenberg, G., Gustavsson, P., Wallin, L., Boström, A. M., Rudman, A. (2016). New graduate nurses’ developmental trajectories for capability beliefs concerni ng core competencies for healthcare professionals: A national cohort study on

patient‐centered care, teamwork, and evidence‐

based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 13(6), 454–462. https://doi.org/10.1111/wvn.12178

16

Eklund, A., Billett, S., & Skyvell Nilsson, M. (2021). A bridge over troubled water? – Exploring learning processes in a transition program with newly graduated nurses. Nurse Education in Practice, 51, 102982–102982. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2021.102982

Fallatah, F., & Laschinger, H. (2016). The influence of authentic leadership and supportive professional practice environments on new graduate nurses’ job satisfaction. Journal of Research in Nursing, 21(2), 125–136. https://doi.org/10.1177/1744987115624135

* Feng, R., & Tsai, Y. (2012). Socialisation of new graduate nurses to practising nurses. Journal of Clinical Nursing, 21(13-14), 2064–2071. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03992.x

Florence Nightingale Museum, (u.å.). Florence Nightingale biography. Biography.com/scientist/Florence-nightingale

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s.129–140). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s.141–152). Studentlitteratur.

Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A., Karin, B., & Craftman, Å. (2019). Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting—A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), 1685–1694. https://doi.org/10.1111/jocn.14733

Geuens, N., Verheyen, H., Vlerick, P., Van Bogaert, P., & Franck, E. (2020). Exploring the influence of core-self evaluations, situational factors, and coping on nurse burnout: A cross-sectional survey study. PloS One, 15(4), e0230883–e0230883. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0230883

Helsingforsdeklarationen. (2018).

WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involvi

ng human subjects. World medical association.

https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.411–420). Studentlitteratur.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.111–120). Studentlitteratur.

Henricson, M., & Lönn, A. (2017). Handledningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.459–474). Studentlitteratur.

Hezaveh, M., Rafii, F., & Seyedfatemi, N. (2013). Novice nurses’ experiences of unpreparedness at the beginning of the work. Global Journal of Health Science, 6(1), 215–222. https://doi.org/10.5539/gjhs.v6n1p215

Holmgren, J., & Eriksson, H. (2009). I princip, men aldrig mer» — Sjuksköterskors resonemang kring omvårdnadsforskning och forskningsanvändning. Nordic

Journal of Nursing Research, 29(3), 4–7.

17

*Horsburgh, D., & Ross, J. (2013). Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), 1124–1132. https://doi.org/10.1111/jocn.12141

International Council of Nurses. (2012). The

ICN code of ethic for nurses. https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

International Council of Nurses. (2020). Twelve decades of the international council of nurses, https://icntimeline.org/2010-2019/0007.html

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.81–97). Studentlitteratur.

Kemp, S., & Baker, M. (2013). Continuing professional development – Reflections from nursing and education. Nurse Education in Practice, 13(6), 541–545. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2013.04.009

Kenzie, M., & Wilson, C.B. (2011). Newly registered nurses’ experience in the first year of practice: A phenomenological study. International Journal for Human Caring, 15(2), 21–27. https://doi.org/10.20467/1091-5710.15.2.21

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.57–80).

Studentlitteratur.

Kumaran, S., & Carney. M. (2014). Role transition from student nurse to staff nurse; Facilitating the transition period. Nurse Education in Practice, 14(16), 605-611. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2014.06.002

Labrague, L., McEnroe‐Pettite, D., & Leocadio, M. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource‐scarce rural health care setting: A qualitative study. Nursing Forum (Hillsdale), 54(2), 298–306. https://doi.org/10.1111/nuf.12330

Lagrådet. (2018). Bastjänstgöring för läkare.

https://www.regeringen.se/49bce7/contentassets/fb11f56ec2b04e539f3871e3e 6121871/bastjanstgoring-for-lakare.pdf

Lofmark, A., Smide, B., & Wikblad, K. (2006). Competence of newly-graduated nurses - a comparison of the perceptions of qualified nurses and students. Journal of

Advanced Nursing, 53(6), 721–728.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.03778.x

*Malouf, N., & West, S. (2011). Fitting in: A pervasive new graduate nurse need. Nurse Education Today, 31(5), 488–493. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2010.10.002 Mansour, M., & Mattukoyya, R. (2018). A cross-sectional survey of british newly

graduated nurses’ experience of organization empowerment and of challenging unsafe practices. The Journal of Continuing Education in Nursing, 49(10), 474– 481. https://doi.org/10.3928/00220124-20180918-08

Meleis, A. I. (2018). Theoretical nursing: development and progress. (6. Uppl.). Wolters Kluwer Health.

*Mellor, P., & Gregoric, C. (2016). Ways of being: Preparing nursing students for transition to professional practice. Journal of Continuing Education in Nursing, 47(7), 330–340. https://doi.org/10.3928/00220124-20160616-10

Murray, M., Sundin, D., & Cope, V. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing, 28(13-14), 2543–2552. https://doi.org/10.1111/jocn.14839

18

Naseri‐Salahshour, V., & Sajadi, M. (2020). Ethical challenges of novice nurses in clinical practice: Iranian perspective. International Nursing Review, 67(1), 76– 83. https://doi.org/10.1111/inr.12562

*Ortiz, J. (2016). New graduate nurses’ experiences about lack of professional confidence. Nurse Education in Practice, 19, 19–24. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2016.04.001

Oulton, J. (2000). Inside view. International Nursing Review, 47(3), 137–141. https://doi.org/10.1046/j.1466-7657.2000.00031.x

*Pennbrant, S., Nilsson, M. S., Öhlén, J., & Rudman, A. (2013). Mastering the professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today, 33(7), 739–745. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2012.11.021

Priebe. G., & Landström. C (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori I M. Henricsson (red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 25–42), Studentlitteratur.

Regeringskansliet. (2020). Bastjänstgöring för läkare införs den 1 juli 2020. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/bastjanstgoring-for-lakare-infors-den-1-juli-2021/

Region Jönköpingslän. (2020). Introduktion för nyutbildade sjuksköterskor (RIU). https://plus.rjl.se/info_files/infosida44104/Kompetensomrade_till_RIU_202 0.pdf

Rudman, A., Gustavsson, P., Ehrenberg, A., Boström, A., & Wallin, L. (2012). Registered nurses’ evidence-based practice: A longitudinal study of the first five years after graduation. International Journal of Nursing Studies, 49(12), 1494– 1504. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.07.007 SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160 SFS 1993:100. Högskoleförordningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100 SFS 1998:204. Personuppgiftslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204

SFS 1998:1531, Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19981513-om-yrkesverksam-pa_sfs-1998-1531 SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser

människor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2020:1099. Förordning om ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen.

https://www.svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2020-12/SFS2020-1099.pdf

Socialstyrelsen. (2 mars, 2020). Nytt stöd i planeringen av vårdens kompetensförsörjning.