Fysioterapeutens roll och betydelse i flicklag
i klubbar i damallsvenskan ur ett
tränarperspektiv
- En kvalitativ intervjustudie
Lisa Kempe
Fysioterapi, kandidat 2020
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet 180hp Lisa Kempe
Fysioterapeutens roll och betydelse i flicklag i
klubbar i damallsvenskan ur ett tränarperspektiv
- En kvalitativ intervjustudie
A physiotherapist’s role and importance in female
youth teams in Damallsvenskan from a coach
perspective
- A qualitative interview study
Inlämningsuppgift: Examensarbete Kurskod: S0090H
Termin: VT 20
Handledare: Tommy Calner, Universitetslektor, Fil Dr Fysioterapi, Utbildningsledare Fysioterapeutprogrammet
2
Jag vill tacka de deltagare som har medverkat i studien.
Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare Tommy Calner för
uppmuntran och vägledning under resans gång.
3
Abstrakt
Introduktion/bakgrund: I dagens samhälle och världen över är fotboll en väldigt stor sport där många av de som utövar sporten är barn och ungdomar. Det har under en längre tid varit känt att skaderisken bland unga flickor som spelar fotboll är hög. Den anatomiska strukturen som skiljer sig åt mellan pojkar och flickor kan vara en faktor till varför flickor har större risk för att ådra sig en skada. Fysioterapi grundar sig på vetenskaplig evidens och forskning om människan i ett helhetsperspektiv och handlar om att förebygga och rehabilitera. Utifrån detta utforskades tränares erfarenheter och perspektiv på fysioterapeuter i flicklag i klubbar i damallsvenskan. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva tränares erfarenheter av fysioterapeuter i ett flicklag i en klubb i damallsvenskan. Metod: Studien gjordes utifrån en kvalitativ design med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Totalt deltog tre tränare i studien som intervjuades individuellt. Resultat: Resultatet som framkom visade sig i tre kategorier, hur det ser ut i nuläget, tränares önskan samt varför tränare anser att
fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag. Konklusion: I studien framkom det att tränare endast
hade erfarenheter av fysioterapeuter i rehabiliteringssyfte. Tränarna hade dock en stark önskan att fysioterapeuten skulle vara mer tillgänglig och att denne även skulle finnas med i ett förebyggande syfte. Att fysioterapeutens arbetsinsats begränsades berodde på att
ekonomiska förutsättningar saknades. Begränsningen innebar även att endast A-lagsspelare och talangfulla flickspelare prioriterades. Ytterligare studier kring damfotbollens ekonomiska förutsättningar i förhållande till tränarnas önskemål kunde vara av intresse.
4 Innehållsförteckning Bakgrund ... 5 Anatomi ... 5 Fysioterapi ... 6 Tidigare studier ... 7 Syfte ... 9 Material/Metod: ... 9 Studiedesign ... 9 Urval... 9 Datainsamling ... 10 Genomförande... 10 Etiska överväganden... 11 Avvikelser ... 12 Förförståelse... 12 Dataanalys: ... 13 Resultat ... 14
Hur det ser ut i nuläget ... 14
Tränares önskan... 15
Varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag... 17
Diskussion ... 19 Resultatdiskussion ... 19 Metoddiskussion ... 20 Konklusion ... 22 Referenser: ... 23 Bilagor
5
Bakgrund
I dagens samhälle och världen över är fotboll en väldigt stor sport där många av de som utövar sporten är barn och ungdomar (1). Under de senaste 20 åren har även damfotbollen vuxit fram mer och mer, mellan år 2000–2006 ökade antalet damspelare med 19% vilket motsvarar 26 miljoner damspelare (2). Med det ökande intresset för fotboll och fler utövare av sporten har fotboll i dagsläget blivit den sport som har flest idrottsrelaterade skador och som riskerar en ökning av knäskador framförallt hos flickor (2).
Det har under en längre tid varit känt att skaderisken bland unga flickor som spelar fotboll är hög (3). De vanligaste skadorna inom fotboll är knäskador, framförallt korsbandsskador (2), detta beror på att fotboll är en sport med snabba stopp, vridningsmoment samt hopp (4). I en studie gjord av Kolstrup, et al.(5) visade det sig att skador i nedre extremitet, det vill säga knä- och fotledsskador, var de vanligaste skadorna hos flickfotbollsspelare.
Anatomi
Den anatomiska strukturen som skiljer sig åt mellan pojkar och flickor kan vara en faktor till varför flickor har större risk för att ådra sig en skada (4). En av de faktorer som skiljer sig åt mellan könen är att flickor har ett mer framåttiltat bäcken samt en framåtvriden höft vilket påverkar den nedre extremitetens vinklar (4). En annan faktor som kan påverka är hur strukturen ser ut i en flickas knä. I jämförelse med pojkars knän har flickor mindre knän där utrymmet för de olika strukturerna blir begränsade. Ett exempel på det är att utrymmet där korsbanden sitter är tämligen mindre än pojkars vilket gör att korsbandet blir kortare i jämförelse med pojkars (4). Det som också är av betydelse är det som sker i kroppen vid puberteten. När flickor växer under puberteten blir det en större komprimering på leder, förändring av tyngdpunkt (4,6) samt att deras koordination och balans påverkas (4). Att det blir en påverkan på dessa saker beror på att i takt med att flickor växer blir det en förändring av vridmomenten som påverkar lår- och skenbenet (4). Det som även sker är att flickors ledrörlighet påverkas (7).
Förutom den anatomiska strukturen som skiljer sig åt har det genom forskning visat sig vara en muskulär skillnad mellan könen (2,4). För en flicka i åldern mellan 9–13 år ökar
muskelstyrkan i quadriceps med ca 20% jämfört med pojkar i samma ålder som ökar sin muskelstyrka med 38%. Det har även visat sig att flickors hamstringsmuskulatur inte har samma utveckling i muskelstyrka som pojkars (4).
6
Den anatomiska strukturen, tillväxten som sker under puberteten samt utveckling av
muskulatur påverkar flickors rörelsemönster vilket leder till en högre belastning på den nedre extremiteten som gör att skaderisken ökar (4,6). Det har även visat sig att när allvarliga skador såsom främre korsbandsskador sker i tidig ålder finns det en hög återfallsrisk (8) och för många flickor innebär en knäskada att deras fotbollskarriär tar slut (2). Det finns även en stor risk för utvecklande av artros och smärta som kan komma att påverka dem i framtiden. Detta är ett stort skäl till varför skadeförebyggande träning för unga flickor i viktig (8). Genom ett forskningsprojekt som heter knäkontrollprogrammet (3) har det visat sig att det går att minska risken för att ådra sig en knäskada med 64% för flickfotbollsspelare.
Knäkontrollprogrammet togs fram av bland annat fysioterapeuten Näsmark och innehåller olika övningar för bålstyrka, benstyrka, ledrörlighet samt balans och ska göras i samband med uppvärmningen med jämna mellanrum (3).
Fysioterapi
Fysioterapi grundar sig på vetenskaplig evidens och forskning om människan i ett
helhetsperspektiv, det vill säga fysiologiskt, psykologiskt och socialt (9). Fysioterapi handlar om att förebygga och rehabilitera skada och sjukdom, bibehålla de funktioner som finns samt främja hälsa. För att fysioterapeuter ska kunna hjälpa sina patienter på bästa sätt är det viktigt att ha kunskap i dessa områden. I ett möte med patienten görs en undersökning för att få reda på vilka besvär patienten har, därefter läggs en behandlingsplan upp i samverkan med
patienten (9).
Fysioterapeutens arbetsuppgifter i ett elitfotbollslag kan se olika ut från klubb till klubb (10). Enligt Football Medical Association (FMPA) (10), kan deras arbete bestå av att bedöma och ställa en funktionell diagnos av muskuloskeletala tillstånd och lägga upp en behandlingsplan samt förbereda spelare inför träning och match med behandling såsom att tejpa eller linda. De kan även ge individuella- och gruppträningsprogram för att förebygga skada och hjälpa spelarna till att öka deras prestationer på planen utifrån ett medicinskt perspektiv. De kan också kommunicera med tränarna angående spelarnas fysiska status och uppdatera dem om spelares framsteg i deras rehabiliteringsprocess. Förutom att de kan bidra med ovan nämnda kan de vara med på träningar och matcher för att ta hand om akuta skador som kan uppstå. (10). Det har även visat sig att skador hos idrottare minskar och träningsresultat ökar om de tränar under bevakning av fysioterapeut jämfört med idrottare som tränar oövervakat (11).
7
Tidigare studier
I en studie gjord av Nygren-Bonnier (7), intervjuades fem tränare i damallsvenskan i ett syfte att få mer kunskap kring korsbandsskador och dess problematik samt undersöka vilken träning som utförs i förebyggande syfte av korsbandsskador. Samtliga tränare som
intervjuades hade gått utbildningar och hade en hög kompetens inom träning. Det som skiljde tränarna åt trots deras kompetens inom träning var att deras kunskap om skador, prevention och rehabilitering inte var densamma. Att det var skillnad på deras kunskap kunde bero på att de utöver sina tränarutbildningar hade gått olika kurser, där en tränare exempelvis hade gått en kurs för akuta skador samt en tejpkurs medan en annan tränare hade läst idrottsmedicin. Det kunde också enligt studien bero på att det fanns fysioterapeuter och läkare som var tillgängliga för spelarna. Detta gjorde att tränarna själv inte behövde hjälpa sina spelare vid skador utan skickade dem vidare till de resurser som fanns.
Det som även framkom i studien var att samtliga tränare var övertygade om att en
kombination av kondition, styrka, rehabilitering, skadeförebyggande träning, knäkontroll och grundträning var viktigt i ett förebyggande syfte av skador. Därav var fysioterapeuten
delaktig i att planera och lägga upp skadeförebyggande träningar tillsammans med tränarna för att kunna ge spelarna de bästa förutsättningarna (7).
I en studie gjord av Norlin (12), intervjuades åtta unga fotbollsspelare om skador de hade haft samt hur de hade upplevt rehabiliteringsperioden. Syftet med studien var att ta reda på om det fanns psykologiska skillnader mellan skadade spelare som valde att gå tillbaka till sin idrott och de som valde att sluta på grund av en allvarlig skada. Det som framkom var att det inte fanns några psykologiska skillnader mellan spelarna som avgjorde om de valde att avsluta eller fortsätta sin karriär. Att många valde att avsluta sin karriär berodde på en nedsatt funktion efter skadan samt på grund av den psykologiska faktorn att det var rädda för att skada sig igen. Den psykologiska faktorn att uppleva rädsla inför att gå tillbaka till träningar och matcher var något som alla spelare upplevde på grund av den ökade medvetenheten om skaderisken (12).
Det som även framkom i studien (12) var vilken resurs fysioterapeuten hade varit för de spelare som hade haft tillgång till denne under sin rehabiliteringsperiod men även hur de spelare som inte hade haft samma resurs tänkte kring en fysioterapeut. Många upplevde att deras största stöd kom från deras fysioterapeut, att de litade på sin fysioterapeut och det var
8
denne som fick dem till att fortsätta med sin rehabilitering. Fysioterapeuten hade ett stort inflytande på spelarna. Någonting som också togs upp var hur spelarna upplevde sina tränare under sin rehabiliteringsperiod. Spelarna upplevde sina tränare som frånvarande under deras rehabiliteringsperiod. Tränarna fanns inte där som ett stöd under rehabiliteringsperioden utan kontakten mellan tränare och spelare avtog successivt, vilket ledde till att spelarna kände sig exkluderade ur laget. De upplevde även att tränarna inte förstod vad skadan innebar och att det krävdes rehabilitering för att kunna komma tillbaka till spel. Det fanns till exempel spelare som fick spela trots sin skada (12).
I en studie gjord av Lindblom, et al. (13) intervjuades 20 tränare angående deras syn och användning av ett skadeförebyggande träningsprogram, IPEP (knäkontrollprogram) som framställts av Näsmark (3). Det som framkom i studien (13) var att det var skillnad på olika tränares syn på IPEP och skadeförebyggande träning. Många tränare utgick utifrån egen erfarenhet av skador och dess verkan samt deras egen uppfattning om att skadeförebyggande träning var av betydelse för spelarna. De tränare som hade gått tränarutbildningar använde sig också av skadeförebyggande träning men inte av IPEP. Det fanns även de tränare som ansåg att det var en självklarhet att använda sig av IPEP medan resten av ledarteamet inte ansåg att det skulle prioriteras. Bland de tränare som intervjuades fanns det även de tränare som inte ansåg att det var nödvändigt att köra skadeförebyggande träning. De ansåg att skador som sker hör till sporten och att de inte gick att förebygga. De fanns också de som beskrev att de hade kunnat köra IPEP om de hade varit mer övertygade om att det var betydelsefullt. Det var heller inte ovanligt att tränare inte använde sig av IPEP då de inte ansåg att inverkan var stor nog till att prioriteras (13).
Ur den tidigare forskning som har gjorts kan författaren se att tränares erfarenheter och perspektiv på en fysioterapeut i fotbollslag skiljer sig. Detta trots att det har visat sig att skaderisken för fotbollsspelare framförallt för flickspelare är stor. Varför författaren anser att en studie kring tränares perspektiv och erfarenheter av fysioterapeut i flicklag i en klubb i damallsvenskan kan vara av betydelse är för att få en ökad förståelse för tränares perspektiv och på så sätt skapa en konstruktiv ingång för fysioterapeuter i tränarens arbete.
9
Syfte
Syftet med studien är att utforska och beskriva tränares erfarenheter av fysioterapeuter i flicklag i klubbar i damallsvenskan.
Material/Metod: Studiedesign
Denna studien är en kvalitativ studie (14). Att det blev en kvalitativ design beror på att det var viktigt att få fram tränares personliga åsikter samt deras erfarenhet av att ha ett samarbete med en fysioterapeut i laget. För att få fram tränares personliga erfarenheter och åsikter var en kvalitativ ansats med intervjuer det mest lämpliga då det fanns en möjlighet till att få en djupare insikt i hur tränarna tänkte kring ämnet (15).
Kvalitativ design rör sig oftast om en småskalig design med ett litet antal individer där en fördjupning av ämnet kan göras. Tankar och idéer beskrivs i ord och texter där det finns en möjlighet för nya teorier att växa fram allt eftersom. I en kvalitativ design fokuserar forskaren på särskilda tillfällen och deras kontext (14).
Urval
Inklusionskriterierna för att få delta i studien var att personen skulle vara eller ha varit huvudtränare eller assisterande tränare för ett flicklag i en klubb i damallsvenskan samt ha eller haft ett samarbete eller tillgång med/ till en fysioterapeut i klubben eller laget.
För att hitta informanter till studien startade rekryteringen ur ett så kallat bekvämlighetsurval (16). Tränare som författaren kände till personligen och som var eller hade varit tränare för ett flicklag i en klubb i damallsvenskan kontaktades i första hand för att se om de föll in under inklusionskriterierna. Utifrån de tränare som hade tillfrågats fortsatte urvalsprocessen enligt “Snowball sampling” där författaren blev rekommenderad fler eventuella informanter (16). I början av urvalsprocessen användes även “Snowball sampling” genom två damspelare som författaren kände för att på så sätt få rekommendationer på eventuella informanter (16). De som blev rekommenderade av tränare såväl som av spelare var tränare som författaren redan hade haft i åtanke.
10
Av de sex tränare som författaren tog kontakt med ur ett bekvämlighetsurval var det en tränare som föll bort då denne ej föll under inklusionkriterierna och två tränare som ej svarade. Två tränare som från början tackade ja till att delta föll sedan bort då den ene hade svårt att få ihop det på jobbet på grund av COVID-19 krisen (17) och den andra inte längre var tillgänglig. Då fler informanter efterfrågades gavs en rekommendation av min handledare på en klubb i norra Sverige. Författaren tog även kontakt med ytterligare två damspelare som tidigare hade spelat i ett flicklag i en klubb i damallsvenskan samt en damspelare som spelar i en klubb i damallsvenskan för ytterligare rekommendationer. Då det var svårt att hitta
informanter till studien inkluderas två tränare samt en assisterande tränare.
Datainsamling
Då detta är en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med tränare för att samla in data (14). Fördelen med att intervjuerna genomfördes individuellt var att huvudtränare inte påverkades av varandra dock blev det en intervju där huvudtränare och assisterande tränare tillsammans svarade på frågorna. Att intervjuerna var semistrukturerade med få och öppna frågor (bilaga 1) var för att det skulle vara möjligt att ställa öppna följdfrågor under intervjuerna (14). Genom att ha semistrukturerade intervjuer kunde tränarna tolka frågorna på sitt sätt och uttrycka sina egna värderingar och önskningar (14). Intervjufrågorna som ställdes motsvarades studiens syfte.
Genomförande
Vid försök att få tag på informanter till studien användes olika tillvägagångssätt. De tränare som författaren kände till kontaktades genom Messenger och fick en förfrågan om de kunde tänkas delta i studien. De fick även ett informationsbrev (bilaga 2) om studiens syfte samt vad det innebar att delta. Två tränare som författaren inte kände till kunde kontaktuppgifter hittas på deras officiella hemsida. Då kontaktuppgifter till en av tränarna låg ute på klubbens officiella hemsida kunde kontakt tas direkt med tränaren per telefon samt att ett
informationsbrev skickades på mejl. Vid kontakt med den andra tränaren fick författaren gå genom klubbens sportchef för att få kontaktuppgifter till tränaren. Kontakt togs sedan genom SMS och ett informationsbrev skickades på mejl.
För att få kontakt med den tränare som blev rekommenderad ringde författaren en damspelare som hon kände som i sin tur tog kontakt med sin nuvarande tränare som kände den andra tränaren. På så sätt kom författaren i kontakt med den önskade tränaren.
11
Resterande fyra damspelare som kontaktades för att bli rekommenderad fler tränare inför studien var det en som blev kontaktad genom Messenger, två som författaren ringde och den sista blev tillfrågad i skolan.
När tränarna hade tackat ja till att ställa upp i studien bokades en dag för att genomföra intervjuerna samt att intervjufrågorna skickades till tränarna på förhand för att det skulle finnas en möjlighet för dem att kunna förbereda sig.
Tanken var från början att alla intervjuer skulle ske genom ett personligt möte där tränaren fick bestämma tid och plats samt att inspelningen skulle göras på en telefon. Detta blev problematisk att verkställa då reserestriktioner infördes i Sverige på grund av COVID-19 (17). För att underlätta inspelningen av intervjuerna spelades de in med hjälp av en diktafon. Innan intervjuerna skulle genomföras gjordes även en provintervju med en familjemedlem. Detta gjordes för att säkerställa att frågorna i intervjuguiden var relaterade till studiens syfte samt för att säkerställa funktionen av diktafonen. Det som framkom var att frågorna i intervjuguiden var relevanta för studiens syfte.
Totalt sett gjordes två intervjuer där en intervju genomfördes med huvud – och assisterande tränare tillsammans och den andra intervjun gjordes enskilt med en huvudtränare. I början av alla intervjuer fick författaren tränarnas tillåtelse att göra intervjun samt att en inspelning gjordes under tiden.
Den första av de två intervjuerna kunde genomföras personligt på en plats som tränaren önskade då avståndet var inom räckhåll. Intervjun tog plats i lagets klubbhus efter att författaren varit med på lagets träning. Intervjun gjordes med lagets huvudtränare samt assisterande tränare. Intervjufrågorna som från början var på svenska fick översättas till engelska (bilaga 3) då tränarna var engelsktalande.
Den andra av de två intervjuerna genomfördes per telefon då det inte fanns möjlighet till ett personligt möte på grund av avståndet och reserestriktionerna. Tränaren och författaren kom överens om dag och tid då intervjun kunde göras. När intervjun skulle genomföras ringde författaren upp tränaren och startade intervjun.
Etiska överväganden
För att säkerställa konfidentialitet har inga namn, personuppgifter eller vilken klubb de är eller har varit aktiva i tagits upp i studien. Författaren förvarade även alla dokument på en låst data som endast denne hade tillgång till samt att de utskrivna dokumenten bevarades inlåsta.
12
Samtliga tränare fick ett informationsbrev (bilaga 2) om vad syftet med studien var och vad det innebar att medverka samt att det hade rätt att avbryta sin medverkan fram tills intervjun hade genomförts. De fick även ett papper som skulle skrivas på om informerat samtycke (bilaga 4). Vid intervjun som togs per telefon fick tränare under inspelningen ge sitt medgivande av studien samt att intervjun spelades in. Vid intervjun som genomfördes på plats fick de skriva på om informerat samtycke samt att de under inspelningen gav sitt samtycke att medverka samt att intervjun spelades in.
Det finns alltid risker med en studie, både för deltagaren och för författaren (14). I denna studien anser författaren att risken som kunde ske var ytterst liten i jämförelse med vad studien kan göra för fysioterapeuter, tränare och spelare som är aktiva i ett flicklag i en klubb som är i damallsvenskan. De risker som eventuellt kunde ske var att deras anonymitet röjdes.
Avvikelser
Under arbetets gång uppkom det avvikelser i studien. Efter intervjuerna såg författaren att hon hade glömt att redigera information om vad studien handlade om i informerat samtycke (4) då det stod ”Jag har muntligen och skriftligen, tagit del av information gällande studien “Fysioterapeutens roll och betydelse i ett elit flickfotbollslag ur ett tränarperspektiv”. Den korrekta informationen hade varit om det stod, ”Fysioterapeutens roll och betydelse i flicklag
i klubbar i damallsvenskan ur ett tränarperspektiv”. Det som även uppmärksammades av
författaren var att i informationsbrevet (bilaga 2) stod det ”I intervjun kommer inga
personuppgifter eller tillhörighet av klubb att nämnas”. Den korrekta informationen hade
varit ”I studien kommer inga personuppgifter eller tillhörighet att nämnas” då tränarna början av intervjun fick presentera sig samt uppge vilka klubbar de varit tränare i.
Förförståelse
Författaren inledde denna studie med en viss förförståelse då hon är fysioterapeutstudent och därmed erhåller god kunskap om muskuloskeletala tillstånd. Förförståelsen kommer även utifrån egen erfarenhet av att ha varit flickspelare i en klubb i damallsvenskan där en fysioterapeut fanns tillgänglig vid rehabilitering samt erfarenhet av att ha spelat i en klubb i division två där tillgången till en fysioterapeut inte fanns i laget. Risken med att ha
förförståelse kan resultera i att det på förhand skapats en subjektiv bild om hur resultatet kommer att bli. Detta kan omedvetet påverka tolkning av dataanalys samt studiens resultat.
13
Dataanalys:
Den manifest kvalitativa innehållsanalysen som gjordes av det insamlade materialet kan sammanfattas i sex steg (15). Alla sex steg var viktiga för att en analys skulle kunna göras. Det första steget i analysen påbörjades under intervjuerna då de spelades in. Inspelningarna lyssnades igenom och transkriberades sedan ordagrant. När materialet sedan hade omvandlats till skrift lästes det igenom flertalet gånger och meningsbärande enheter plockades ut.
Meningsbärande enheter bestod av betydelsefulla stycken, meningar och ord som motsvarade studiens syfte. Dessa kondenserades sedan, vilket betyder att enheterna kortades ner samtidigt som det betydelsefulla det vill säga det som besvarade syftet kvarstod (tabell 1). Vid
selektering klipptes de kondenserade meningarna ut för att underlätta processen med att placera in dem i olika kategorier. När de hade placerats in i olika kategorier kunde de sedan delas in i olika underkategorier (tabell 1) (15). Kodningen kom sist i processen då det blev enklare att koda meningarna när det redan hade satts i olika underkategorier.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen
Meningsbärande enheter
Kondenserade meningsenheter
Kod Underkategorier Huvudkategorier tyvärr så finns inte
de ekonomiska resurserna till att göra det och det märks tydligt när man kommer längre ner lite grann i hierarkin
Tyvärr saknas de ekonomiska resurserna för det och det märks tydligt längre ner i hierarkin Segmentering mellan spelarna på grund av ekonomi
Ekonomi Hur ser det ut i nuläget?
jag hade väl önskat att man kunnat få till en en ekonomisk kompensation för att kunna tillhandahålla den här typen av tjänster
Önskat att man kunnat få ekonomisk kompensation för att kunna tillhandahåller den här typen av tjänster Skapa ekonomiska förutsättningar för fysioterapeuter
Ekonomi Tränares önskan
vi har ingen
specifik för vårt lag ehm hon kan hjälpa till om vi har träning samtidigt ehm om vi har problem kan vi skicka över spelare
Vi har ingen fysioterapeut i vårt lag, behöver vi hjälp kan vi skicka över spelare om vi har träning samtidigt Begränsad tillgänglighet
Tillgänglighet Hur ser det ut i nuläget?
14
Resultat
Resultatet som framkom ur en manifest analys visar sig i tre kategorier, hur det ser ut i
nuläget (tabell 2), tränares önskan (tabell 3) samt, varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag (tabell 4).
Hur det ser ut i nuläget
Tabell 2. Huvudkategori och underkategorier
Hur det ser ut i nuläget
Hur laget/klubben påverkas av hur det ser ut ekonomiskt Hur fysioterapeutens tillgänglighet ser ut
Vilka prioriteringar som görs i klubben/lagen Tränarens kompetens att hjälpa spelarna vid skador
I sammanställningen under analysen växte kategorin, hur det ser ut i nuläget fram. Det som togs upp var hur laget och klubben påverkades av hur det såg ut ekonomiskt, hur
fysioterapeuten tillgänglighet såg ut, vilka prioriteringar som gjordes i klubben och laget samt vilken kompetens tränare hade inom skador.
Det som den ena tränaren beskrev angående hur ekonomin avgör fysioterapeutens arbete var att på grund av att de ekonomiska resurserna inte fanns kunde fysioterapeuten inte bli
kompenserad för ett arbete som inkluderade en större delaktighet. Detta i sin tur gjorde att fysioterapeutens tid med spelarna blev begränsad och på så sätt blev det en segmentering mellan spelarna då fysioterapeutens tid fick disponeras.
“just med tanke på att det inte fanns de ekonomiska resurserna till att ha den där så ofta så blev den begränsad också”
Det som tränarna beskrev angående fysioterapeuten tillgänglighet var att dennes
tillgänglighet var begränsad och att denne inte fanns på plats så ofta som de hade önskat. När fysioterapeuten fanns där under träningarna var dennes tillgänglighet även då begränsad. Det som även framkom var att fysioterapeuten oftast enbart var tillgänglig om det var i samband med att damlaget eller utvecklingslaget hade träning eller match samtidigt som de hade träning med sitt lag. Ifall detta synkade kunde deras spelare få hjälp av fysioterapeuten.
15
En tränare beskrev hur det kunde se ut på följande sätt:
”om våra spelare skadar sig då kan de gå till fysioterapeuten ute på fotbollsplanen för att få fysioterapeutens bedömning om vad det kan vara för något”
Tränarna beskrev även att det blev en prioritering bland spelarna samt vilka arbetsuppgifter som fysioterapeuten skulle utföra. De som prioriterades och fick hjälp av fysioterapeuten var främst damspelare och talangfulla spelare och på så sätt blev det en segmentering mellan spelarna. Fysioterapeuten användes enbart i ett rehabiliteringssyfte. En tränare beskrev segmenteringen mellan spelarna på följande sätt:
“så blev det en ganska stor segmentering mellan just talangfulla spelare och spelare som inte kanske var lika talangfulla”
Det som även framkom var att tränarna inte hade kompetens till att hjälpa sina spelare när de var skadade eller blev skadade. De upplevde att de inte hade den kunskapen om kroppen som gjorde dem kvalificerade till att hjälpa sin spelare utan att tränarnas fokus var att göra dem till bättre fotbollsspelare. En tränare uttryckte sig enligt följande:
”när spelarna är skadade är det svårt för oss att hjälpa dem eftersom vi inte vet eller kan allt om kroppen”
Tränares önskan
Tabell 3. Huvudkategori och underkategorier
Tränarens önskan
Hur tränare hade velat att det skulle se ut ekonomiskt Fysioterapeutens tillgänglighet
Hur prioriteringar i klubbar och lag skulle se ut Samarbete med en fysioterapeut
16
Den andra kategorin som framkom av analysen var, tränarens önskan. Denna kategorien innefattar tränares önskan om hur de hade velat att de skulle se ut ekonomiskt,
fysioterapeutens tillgänglighet, hur prioriteringarna skulle se ut, att ha ett samarbete med en kompetent resurs samt att fysioterapeuten skulle vara mer delaktig i prevention och
rehabilitering.
Det som tränare beskrev som en önskan var att det skulle finnas bättre ekonomiska
förutsättningar. De menade på att det var viktigt att skapa de ekonomiska förutsättningar för att kunna kompensera fysioterapeuten för dennes tid och arbete som lades ner på laget. De hade också en önskan om att fysioterapeuten skulle finnas mer tillgänglig på träningar och matcher. Att fysioterapeuten skulle fungera som en resurs för både spelare och tränare där denne kunde hjälpa till med kommunikationen mellan spelare och tränare samt vara med mer aktivt i träningarna och ha hand om återhämtningen efter träningar och matcher. En av tränarna uttryckte sin önskan på följande sätt:
“jag hade väl önskat att man kunnat få till en ekonomisk kompensation för att kunna tillhandahålla den här typen av tjänster”
Det som framkom av tränarna var att de önskade att en större satsning skulle ske på
fysioterapeuter. Detta skulle gynna både tränare och spelare. De menade att genom att ha en fysioterapeut på träningen som såg till att spelarna var väl förberedda inför träning kunde hjälpa tränarna att enbart fokusera på själva fotbollsträningen. De menade också på att det framförallt skulle vara en fördel för spelarna att ha tillgång till denna resurs då denne kunde hjälpa spelarna individuellt med att lägga upp program som skulle förbättra deras fysiska status. Tränarna menade också på att genom en större satsning på fysioterapeuter kunde alla spelare prioriteras vilket är viktigt för att få ett fungerande lag. En av tränarna uttryckte sig enligt följande:
”kanske om spelarna hade haft en fysioterapeut hade de kunnat ha mer egentid med denne och förbättra sig själva i gymmet och utanför planen som de sedan kan ha fördel av när de kommer till träningen”
Tränarna hade en önskan om att ha ett samarbete med en resurs som är kvalificerad till att hjälpa dem och deras spelare. De menade på att ett samarbete med en fysioterapeut är en
17
viktig del för att kunna förbättra tränare och spelare som ett lag tillsammans. Detta för att de anser att fysioterapeuten besitter kunskap som tränare kan ha nytta av framförallt för att kunna sträva mot att ha friska och skadefria spela. De ansåg även att spelarna behöver en kvalificerad resurs, en fysioterapeut som ser till att de inte slarvar med sina
rehabiliteringsövningar. Ett citat från en av tränarna:
”strävan i huvudsak är att ha unika spelare vältränade och friska vilket fysioterapeuter kan hjälpa till att bidra med genom deras erfarenhet och kunskap”
Det som tränarna hade en önskan om var att fysioterapeuten skulle vara mer delaktig i laget. Det vill säga att fysioterapeuten inte enbart skulle användas när spelare var i behov av rehabilitering utan att denne skulle vara delaktig i ett förebyggande syfte. De ville att fysioterapeuten skulle vara delaktig under försäsongen med att planera fysträningar mer långsiktigt och enhetligt. De ansåg att fysioterapeuten var viktig i ett förebyggande syfte på grund av deras vetskap om hur stora skaderiskerna är. De ansåg även att en fysioterapeut kunde ha sessioner med spelarna efter träningar och matcher som skulle göra att det var förberedda inför kommande träning. Ett exempel kommer nedan på hur en av tränarna uttryckte sin önskan angående fysioterapeutens delaktighet:
“det vill säga komma in tidigare i säsongen framförallt vid uppbyggnad och sen planera fysen mer långsiktigt med hjälp av fysioterapeuten inte bara i rehabilitering utan även i uppbyggnad”
Varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag
Tabell 4. Huvudkategori och underkategorier
Varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag Tränares syn på fysioterapeutens kompetens
Fysioterapeutens betydelse
Fysioterapeutens arbetsuppgifter i ett lag
Den sista kategorin som framkom av analysen var, varför tränare anser att fysioterapeuter är
18
kompetens, fysioterapeutens betydelse samt vad tränaren anser att fysioterapeutens arbetsuppgifter i ett lag skulle kunna vara.
När tränarna pratade om fysioterapeuter beskrev de denne som en kvalificerad resurs som har kunskap om kroppen och att de vet hur de ska göra för att hjälpa spelarna. De ansåg att fysioterapeutens kunskap var en viktig nyckel för att kunna ha en struktur i laget. En av tränarna uttryckte sig enligt följande:
”det är bra att ha en fysioterapeut som kan hjälpa spelarna och vet exakt hur de ska göra”
När tränarna beskrev deras perspektiv på fysioterapeuter och dennes arbete ansåg de att fysioterapeutens och dennes arbete i allmänhet var viktig. I ett lag ansåg de att
fysioterapeuten var den viktigaste delen i en lagstruktur samt att resursen var viktig för att värdesätta spelarna. En annan anledning till varför de tyckte att fysioterapeuten var viktig var för att de själva hade varit skadade och hade behövt hjälp med sin rehabilitering. De tog även upp att spelarna inte alltid var ärliga till tränarna när de hade en skada men om de hade haft en fysioterapeut i laget kunde de prata med denne som sedan kunde prata med tränarna. Ett exempel på hur en av tränarna uttryckte sig:
“men absolut en fysioterapeut för att värdesätta liksom helheten i spelarna”
När tränarna beskrev vad fysioterapeutens arbetsuppgifter i ett lag skulle kunna vara pratade de om att denne skulle kunna användas både i ett förebyggande och rehabiliterande syfte. Att fysioterapeuten till exempel skulle kunna ge spelarna träningsprogram som de kunde köra på gymmet för att jobba med sin fysiska kapacitet. De pratade också om att fysioterapeuten skulle kunna hjälpa spelarna med förberedelser inför träningar och matcher samt hjälpa spelarna efter träningar och matcher. De tog också upp att även om fysioterapeuten endast var med på två träningar i veckan så skulle det vara till gynnsamt för laget. En tränare uttryckte sig på följande sätt:
19
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska och beskriva tränares erfarenheter av fysioterapeuter i ett flicklag i en klubb i damallsvenskan.
Resultatet av studien presenterades i tre huvudkategorier, hur det ser ut i nuläget, tränares
önskan samt, varför tränare anser att fysioterapeuter är viktiga i fotbollslag.
Resultatet av studien visar på att fysioterapeuters tillgänglighet inom damfotbollen i nuläget fallerar. Varför det är så kan bero på att de ekonomiska förutsättningarna inte finns i de olika klubbarna för att kompensera fysioterapeuterna för deras tid och arbete. Konsekvensen som blir av detta är att alla spelare inte kan prioriteras samt att fysioterapeutens arbete blir begränsat. Detta trots att det har visat sig att det sker färre korsbandsskador vid användning av knäkontroll (3). Den prioritering som föreliggande studiens resultat visar på var att spelarna oftast bara hade tillgång till fysioterapeuten i ett rehabiliteringssyfte ute på planen om det var i samband med att damlaget eller utvecklingslaget hade träning samtidigt.
Att fysioterapeutens tillgänglighet överlag fallerar inom fotbollsvärlden behöver inte endast bero på att de ekonomiska förutsättningarna inte finns. Tränarnas syn på skadeförebyggande träning kan därför också vara en avgörande faktor till varför fysioterapeuter inte finns tillgängliga i fotbollslag. Detta visas tydligt i studie gjord av Lindblom, et al. (13) där 20 tränare intervjuades angående deras syn på ett skadeförebyggande program IPEP
(knäkontrollprogram).
Vidare visar resultatet i denna studien på att tränarna ansåg att fysioterapeuten var viktig för spelarna och laget då denne kunde användas i ett förebyggande - och rehabiliteringssyfte. Tränarna uttryckte en önskan om ett utökat samarbete med fysioterapeuten då de ansåg att detta var viktigt för att kunna sträva mot att ha friska och skadefria spelare. Detta
överensstämmer med studien gjord av Nygren-Bonnier (7), där fem tränare i damallsvenskan intervjuades. I Nygren-Bonniers studie framkom det att samtliga tränare var övertygade om att en kombination av kondition, styrka, rehabilitering, skadeförebyggande träning,
20
hade även ett samarbete med fysioterapeuten där de tillsammans la upp träningar för att kunna ge spelarna de bästa förutsättningarna.
I denna studiens resultat framkom även att tränarna ansåg att spelarna behöver en kvalificerad resurs, en fysioterapeut som ser till att de inte slarvar med sin rehabilitering. Detta nämns även i studien gjord av Norlin (12) där många spelare menade på att det var fysioterapeuten som fick dem att fortsätta med sin rehabilitering.
Metoddiskussion
Studien genomfördes med en kvalitativ ansats för att få fram tränares erfarenheter och personliga åsikter (15). På så sätt öppnades det upp en möjlighet att få en djupare insikt i hur tränarna tänkte. Intervjuguiden som användes var semistrukturerad. Att jag gick utefter en semistrukturerad design var på grund av att jag ville ha basfrågor som svarade till syftet samtidigt som det skulle finnas utrymme för att ställa följdfrågor.
Det insamlade materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys där materialet delades in i kategorier och sedan underkategorier. Att detta gjordes var på grund av att det var ett litet material som skulle analyseras samt att jag ville jobba textnära med materialet och se det utifrån tränarnas perspektiv med egna upplevelser, erfarenheter och åsikter (15).
Inför studien var förhoppningen att intervjua mellan fyra och fem tränare för att få ett större perspektiv med flera olika tränares erfarenheter och personliga åsikter. För att få tag på tränare användes främst personliga kontakter för att på så sätt bli rekommenderad vidare ifall fler tränares behövdes. Detta gjordes ur ett bekvämlighetsurval för att säkerställa att tränarna föll in under de inklusionskriterier som fanns samt för att undvika att jaga tränare. När författaren märkte att det var svårt att få tag på tränare gick hon genom damspelare som hon kände personligen för att bli rekommenderad vidare. Tillvägagångssättet att hitta tränare till studien kan ha påverkat antalet som deltog i studien. Om fler klubbar i damallsvenskan hade kontaktats förutom författarens personliga kontakter hade förhoppningsvis studien haft fler deltagare. Dock hade alternativet att ta kontakt med samtliga damlag i allsvenskan som hade ett flicklag enligt författarens mening inte varit realistiskt utifrån tidsramen.
Det som även kunde ha gjorts annorlunda var att kontakt kunde tagits med tränare och damspelare samtidigt för att undvika att hitta tränare i efterhand, då detta försenade hela arbetsprocessen.
21
Tanken från början var att alla intervjuer skulle ske genom ett personligt möte på en plats där de kände sig bekväma, detta för att skapa en trygghet för tränarna (18). På grund av COVID-19 krisen i Sverige var detta svårt att genomföra då folkhälsomyndigheten (17) gick ut med reserestriktioner. En av intervjuerna kunde göras på plats då avståndet var inom räckhåll medan den andra intervjun gjordes per telefon då avståndet var för långt.
Inför intervjuerna gjordes en provintervju för att säkerställa att diktafonen fungerade som den skulle samt för att få en känsla av hur det var att göra en intervju.
Båda intervjuernas tidsåtgång var väldigt kort vilket kan bero på olika faktorer. En av det faktorer som kan ha påverkat var att intervjuguiden innehöll frågor som var direkt kopplade till syftet. Även om det fanns utrymme för att ställa följdfrågor var det inte alltid det
behövdes kompletteras med ytterligare frågor då tränarna från början gav ett utvecklat svar. En annan faktor kan ha varit att en av intervjuerna var på engelska då tränarna var
engelsktalande. Detta gjorde att det ibland blev svårt att formulera och ställa följdfrågor. Den sista faktorn som kan ha påverkat är att en intervju togs per telefon. Genom att ha intervjun per telefon fanns det ingen möjlighet att se tränarens kroppsspråk eller ansiktsuttryck när denne svarade på frågorna vilket hade kunnat vara bra för att kunna ställa följdfrågor samt för att få en klarare tolkning av svaren.
De avvikelser som upptäcktes under arbetets gång var att det fanns felaktig information i informationsbrevet (bilaga 3) samt informerat samtycke (bilaga 4). I informationsbrevet stod det ”I intervjun kommer inga personuppgifter eller tillhörighet av klubb att nämnas”, där det skulle det ha stått att i studien kommer inga personuppgifter eller tillhörighet av klubb att nämnas. I informerat samtycke stod det “Fysioterapeutens roll och betydelse i ett elit
flickfotbollslag ur ett tränarperspektiv” där det skulle ha stått i flicklag i klubbar i
damallsvenskan. Då intervjuerna redan var genomförda och tränarna hade lämnat samtycke till studien blev det svårt att korrigera efteråt. För att bibehålla tränarnas konfidentialitet då de hade lämnat personliga uppgifter under intervjun fanns det endast med i inspelningen. Under transkriberingen plockades deras namn samt tillhörighet av klubb bort. Detta gjorde att det inte gick att identifiera vilka tränare som hade deltagit i studien genom materialet som analyserades.
För att bedöma om en kvalitativ studie är valid kan begreppet trovärdighet användas som ett kriterium (15). För att en studie ska bli trovärdig krävs det att en relevant metod har
22
genomförts för att svara på syftens studie och frågeställning. I denna studien intervjuades tränare som hade varit eller var tränare för ett flicklag i en klubb som låg i damallsvenskan och som hade haft eller har ett samarbete med en fysioterapeut. Detta gjordes för att svara på studiens syfte som var att utforska tränares perspektiv på fysioterapeuter i ett flicklag.
För att öka studiens trovärdighet analyserades materialet med en manifest innehållsanalys med huvud – och underkategorier samt att handledaren för denna studie gick igenom analysen (15).
De tränare som intervjuades hade olika erfarenheter av ett samarbete med en fysioterapeut till laget. I den ena intervjun där huvud – och assisterande tränare intervjuades hade tränarna varit i klubbens flicklag i ca 3 månader. De hade ingen fysioterapeut kopplad till sitt lag utan det var damlagets fysioterapeut som kunde hjälpa deras spelare på planen om de hade en skada. Deras erfarenhet och personliga åsikt om att ha en fysioterapeut kopplad till sitt lag blir på så sätt från ett perspektiv utifrån samtidigt som de ändå har ett samarbete med en fysioterapeut.
Den andra tränaren som intervjuades hade varit tränare för ett flicklag för 10 år sedan där en fysioterapeut var kopplad till utvecklingslaget där några av dennes spelare ingick. Dennes perspektiv på hur det var att samarbeta med en fysioterapeut blir därför också från ett perspektiv utifrån samtidigt som denne hade haft ett samarbete med en fysioterapeut. Tillförlitligheten av studien kan därav diskuteras då intervjuerna var med tränare som inte hade ett direkt samarbete med en fysioterapeut samt att de två av tränarna hade varit tränare under en kort tid medan den andra var tränare för 10 år sedan.
Konklusion
I denna studie framkom det att tränare endast hade erfarenheter av fysioterapeuter i ett rehabiliteringssyfte. Tränarna hade dock en stark önskan om att fysioterapeuten skulle vara mer tillgänglig och att denne även skulle finnas med i ett förebyggande syfte som till exempel planering av träning etc. Att fysioterapeutens arbetsinsats begränsades berodde på att
ekonomiska förutsättningar saknades. Begränsningen innebar även att endast A-lagsspelare och talangfulla flickspelare prioriterades. Ytterligare studier kring damfotbollens ekonomiska förutsättningar i förhållande till tränarnas önskemål kunde vara av intresse.
23
Referenser:
1. Faude, O., Ro¨ßler, R., Junge, A. (2013). Football Injuries in Children and Adolescent Players: Are There Clues for Prevention? Sports Med (2013) 43:819–837. DOI
10.1007/s40279-013-0061-x
2. Kiani, A, MD., Hellquist, E, MD., Ahlqvist, K, MSc., Gedeborg, R, PhD., Michaëlsson, K, PhD., Byberg, L, PhD. (2010). Prevention of Soccer-Related Knee Injuries in Teenaged Girls. Arch Intern med/ vol 170 (NO. 1), Jan 11, 2010. doi:10.1001/archinternmed.2009.289 3. Sisuidrottsböcker. Färre korsbandsskador med knäkontroll. Stockholm:Sisu idrottsböcker; 2018 [ Uppdaterad: 180504; citerad 191006]. Hämtad från
https://www.sisuidrottsbocker.se/farre-korsbandsskador-med-knakontroll/
4. Sernert, N. Könsaspekter på främre korsbandsskador. (2010) Svensk idrottsforskning 3-2010 [ Uppdaterad 3-2010; Citerad 191006] Hämtad från:
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Konsaspekter-framre-korsbandsskador.pdf
5. Kolstrup-Agger, L., Koopmann, Ugelvig, K., Nygaard, Harboe, U., Nygaard, Harboe, R., Agger, P. (2016). Injuries during football tournaments in 45,000 children and adolescents.
European Journal Of Sport Sience Vol. 16 (NO.8), 1167–1175,
Doi:10.1080/17461391.2016.1205145
6. Jacobson, I. Injuries among female football players. Luleå University of Technology Department of Health Science Divison of Physiotherapy. 2006:43 ISSN: 1402-1544 ISRN: LTU-DT -- 06/43 -- SE
7. Nygren-Bonnier, M. Skadeförebyggande träning inom elitdamfotboll: Tränares fokus på att förebygga en främre korsbandsskada. (2012). Linnéuniversitetet, Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI. OAI: oai:DiVA.org:lnu-23911
8. Fridén, C. (2018). Hälsa och skador hos unga elitsatsande idrottare. Fysioterapi (1): 30-35. 9. Broberg, C., Lenné R. Fysioterapi, Profession och vetenskap. Fysioterapeuterna. 2017. 10. Physiotherapy [Internet]. Football Medic. [citerad 3 mars 2020]. Tillgänglig vid: http://www.footballmedic.co.uk/physiotherapy
11. Augustsson, S., Svantesson, U., Augustsson, J., Thomeé, R., Karlsson, J., & Eriksson, B. (2011). Performance enhancement following a strength and injury prevention program: A 26 week individualized and supervised intervention in adolescent female volleyball players.
24
International Journal of Sports Science and Coaching, 6(3), 399-417.
doi:10.1260/17479541.6.3.399
12. Norlin, T. Att komma tillbaka till spel eller sluta efter allvarlig fotbollsskada hos unga. (2014) Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för idrottsvetenskap (ID). OAI: oai:DiVA.org:lnu-34776
13. Lindblom, H., Carlfjord, S., Hägglund, M. (2017) Adoption and use of an injury prevention exercise program in female football: A qualitative study among coaches. DOI:10.1111/sms.13012
14. Olsson, H., Sörensen, S. Forskningsprocessen. 3 uppl. Liber AB. 2011.
15. Lundman, B., Hällgren-Graneheim, U. (2017) Kvalitativ innehållsanalys. Höglund-Nielsen, B., Granskär, M. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3 uppl. Studentlitteratur AB. 2017. S. 211-225.
16. Holloway, I., Galvin, K. Qualitative research in nursing and healthcare. Fourth edition. Chichester, West Sussex, UK : Wiley-Blackwell. 2017 Related ISBNs: 9781118874493. 9781118874479. 9781118874486.
17. Folkhälsomyndigheten COVID-19. Hämtad 200315 från:
(https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/)
18. Kvale, S. och Brinkman, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2009.
25
Bilaga 1
Intervjuguide
● Hur ser du på fysioterapeuter och deras arbete?
● Vad anser du att fysioterapeuten bidrar med i ledarteamet och för laget?
● När du hade samarbete med FT, hur fungerade samarbetet och vad hade FT för uppgifter/ansvar?
● Har du i nuläget samarbete med en FT? Och hur fungerar samarbetet och vad har FT för uppgifter/ansvar?
● Om du fick önska fritt, vilken roll skulle då fysioterapeuten ha i ditt arbete? ● Är där något mer du vill säga om det här eller berätta mer om?
26
Bilaga 2 Informationsbrev till deltagare i en kvalitativ studie
Jag heter Lisa Kempe och går sista terminen på fysioterapiutbildningen på Luleå Tekniska Universitet. Jag har ett stort intresse för fotboll, då jag själv har spelat i ett u-lag i en
allsvensk klubb när jag var yngre. Bakgrunden till studien kommer från att fotboll idag är en av de sporter med mest idrottsrelaterade skador där skaderisken för flickor är större än hos pojkar. Utifrån detta och tidigare forskning är min förhoppning att studien ska väcka
nyfikenhet och förståelse för den resurs som fysioterapeuten kan utgöra. Syftet med studien är att undersöka och beskriva tränares erfarenheter av fysioterapeut inom allsvenska flicklag, därför riktar jag mig till er som har varit eller är tränare i ett allsvenskt flicklag och har eller har haft ett samarbete med en fysioterapeut i klubben.
Undersökningen kommer att ske genom intervjuer som kommer ligga till grund för mitt examensarbete. I intervjun kommer inga personuppgifter eller tillhörighet av klubb att nämnas. Inspelning som görs kommer att läggas på min dator som endast jag har tillgång till och datorn kommer att vara lösenordsskyddad. Vid bearbetning av inspelningen då jag har fått ner det i skrift kommer dokumenten att vara inlåsta hemma hos mig. Detta gör att ni som individer inte kommer kunna identifieras. Medverkan i studien är frivillig och det går att avbryta sin medverkan fram till att intervjun är slut. Dokument om informerat samtycke bifogas.
Studien kommer att publiceras och finnas tillgänglig på
Luleå tekniska universitets hemsida http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214. Vid eventuella frågor och funderingar, vänligen hör av er.
Lisa Kempe, fysioterapeutstudent termin 6, S0090H Examensarbete Telefonnr: xxxx-xxxxxx
Lisa.kempe93@gmail.com
Tommy Calner, Universitetslektor, Fil Dr Fysioterapi, Utbildningsledare Fysioterapiprogrammet.
27
Bilaga 3 Interview guide
● How do you view physiotherapists and their work?
● How do you think physiotherapists contribute to the team, both in terms of management and players?
● Do you currently work together with a physiotherapist? What tasks and responsibilities do they have, and how does the colloboration work?
● What roles and responsibilities would you prefer a physiotherapist to have in a team setting?
● Do you have any additional information to share regarding this topic?
28
Bilaga 4 Informerat samtycke
Jag har muntligen och skriftligen, tagit del av information gällande studien “Fysioterapeutens roll och betydelse i ett elit flickfotbollslag ur ett tränarperspektiv”.
Ort och Datum:
---
Underskrift:
---
