Har individuellt moraliskt tänkande kopplingar med upplevelse av mening i livet och/eller sökande efter mening?
David Granath & Thomas Skagerlund Örebro universitet
Sammanfattning
Sambandet mellan individuell moral och upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening är relativt outforskade. Begreppen har diskuterats i forskningslitteraturen men sällan tillsammans. Moraliskt tänkande studeras ofta i relation till kognitiv utveckling och mening i livet studeras ofta med koppling till subjektivt välbefinnande. Denna explorativa studie integrerar forskningslitteratur om moral och viljan till mening. Syftet med studien var att utforska om skillnader i moraliskt tänkande hos studenter kan kopplas till skillnader i individuell meningsupplevelse. Det användes en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval och det rekryterades 121 unga vuxna studenter. Moral Foundation Questionnaire med 32 frågor användes för att mäta fem fundament av moraliskt tänkande. Mening med livet formuläret innehållandes tio frågor användes för att mäta två begrepp: upplevelse av mening i livet och sökande efter mening. Därefter jämfördes och analyserades resultaten med hjälp av korrelationsanalys, variansanalys och simultan multipel regressionsanalys samt stegvis multipel regressionsanalys. Resultaten visade signifikanta samband mellan moralfundamentet hänsyn/skada och upplevelse av mening i livet. Dessutom fanns signifikanta samband mellan moralfundamentet helighet/degradering och upplevelse av sökande efter mening.
Nyckelord: moral foundations, moraliskt tänkande, sökande efter mening, mening i livet.
Handledare: Jan Carlsson Psykologi kandidatkurs PS709G
Har individuellt moraliskt tänkande kopplingar med upplevelse av mening i livet och/eller sökande efter mening?
Samverkar min moral med min mening i livet? En person känner mening i livet genom att jobba hårt och uppnå mål medan en annan person kan känna mening genom att vara en god medmänniska och hjälpa andra (Steger & Frazier, 2005). Att vara driftig och produktiv är belönande i individens samhällskontext genom pengar, social status och ära men att vara en god medmänniska som hjälper främmande människor är inte lika belönande.
Problemformulering. Finns det kopplingar mellan upplevd moralisk utvecklingsnivå och upplevd meningslöshet? Studien syftar till att undersöka om det finns kopplingar mellan moraliskt tänkande och upplevelse av mening i livet. Studien syftar även till att undersöka om moraliskt tänkande är kopplat till graden av sökande efter mening. Studien innehöll två hypoteser rörande moral och mening där den första hypotesen prövade om det fanns samband mellan moraliskt tänkande och upplevelse av mening i livet. Den andra hypotesen prövade om det gick att hitta samband mellan moraliskt tänkande och sökande efter mening i livet.
I texten används moral i termer av sociala dygder och kognitiva scheman som har
internaliseras. Detta sätt att se på moral kan beskrivas som individuella bedömningar av vad som är rätt eller fel. Studiens huvudsakliga teoretiska förklaringar gällande denna typ av moral kommer från moralfundamentsteorin (Haidt, 2006).
Det klassiska moralbegreppet
Moral är en kvalitativ egenskap i en handling, ett beteende eller ett karaktärsdrag. Ordet moral kommer från latinets: moralitas, som betyder karaktär, sätt eller korrekt beteende. Det är en
differentiering av avsikter, beslut och handlingar mellan de som utmärks som korrekta och som olämpliga (Long & Sadley, 1987). Ur ett akademiskt perspektiv avser moralregler och principer vad gäller handling och plikt för en enskild människa, grupp eller samhälle. Det kan också syfta till förståelsen inför vad som är rätt och fel, ont och gott (Stanford Encyclopedia of Philosophy, 2002). Psykologerna Adler, Jung, Maslow, Rogers menade att människan har en medfödd inneboende drift som strävar mot moraliskt beteende (Compton & Hoffman, 2020). Dessa typer av teorier fick ny uppmärksamhet efter att studier uppvisat både positiva och negativa fysiologiska fynd (Haidt, 2001). Fynden gällde emotionella effekter på moraliska bedömningar och moraliska dilemman. Följaktligen fick begreppet moral och dess psykologiska inverkan starkare empirisk grund, det vill säga mätbart socio-intuitivt moraliskt tänkande.
Socio-intuitiv moral
Studiens huvudsakliga grundantaganden kring moral diskuteras utifrån en socio-intuitiv förklaringsmodell, denna kallas moralfundamentsteorin (Haidt, 2001). Moral beskrivs som en kognitiv process vilken innefattar sex medfödda moraliska grundfundament i människan och som yttrar sig genom samspel med socialt konstruerade dygder. Moraliska resonemang är
rationaliseringar av tidigare gjorda ställningstaganden medan socio-intuitiva moraliska
ställningstaganden istället grundar sig i snabba, reflexmässiga socialt förankrade intuitioner. En social intuition är en känslomässig reaktion på tidigare internaliserade sociala normer.
Sammanfattningsvis menar Haidt & Bjorklund (2008) att moraliska ställningstaganden bäst förstås som en social process och inte som en individuell kognitiv handling.
och hur mycket känsloreaktioner spelar in i termer av moral. Forskning om moralisk kognition tyder på att det saknas specifika moraliska sinnen eller moraliska kognitiva organ. Detta innebär att det inte finns ett specifikt område i hjärnan som exklusivt processar moraliskt tänkande (Greene, 2013).
Moraliska bedömningar beror på multipla kognitiva system, eller som Greene (2013) kallar dem; psykologiska moduler, vilka tillåter annars själviska individer att dra nytta av fördelar i ett socialt samarbete. Sammanfattat stämmer detta resonemang väl överens med Haidts (2001) moralfundamentsteori.
Användning av begreppet moral. Det är viktigt att klargöra att den här studiens användning av begreppet moral inte är en fråga om beteenden, utan om bedömningar av vad individer ser som rätt eller fel, bättre eller sämre, högre eller lägre, värdigt eller ovärdigt. Det handlar alltså om hur individer tänker, förstår och tar beslut om beteenden som ämnas undersökas. Detta ger också en förståelse av moral som något intersubjektivt, inbäddat i sociala institutioner och grupper, det vill säga något som är större än den enskilda individen. Ett viktigt grundantagande för denna studie är att personer kan tro att deras moraliska tänkande är en produkt av deras egen inre individualism när källan till deras moraliska tänkande faktiskt kommer utifrån personernas sociala kontexter (Hartman, 2015).
Historisk bakgrund till moraliskt tänkande
Jean Piaget (1965) betonar biologiska förutsättningar för moraliskt tänkande. Han studerade barns kognitiva utveckling såsom kvalitativ förändring i olika utvecklingsstadier. Framväxandet av kognitiva scheman beror främst på vilken biologisk mognadsfas barnet befinner sig i. Först genom
uppbyggnad av scheman kan förståelse uppnås. Förmågan till inlärning av moraliskt tänkande är enligt Vygotsky (Moore, 2011) starkt beroende av barnets samspel mellan barn och vuxna.
Kohlbergs teori. I kontrast till socio-intuitiv moralisk teori står Kohlbergs
utvecklinsrationella syn på moral. Kohlberg (1984) bygger vidare från Jean Piagets (1965) teorier om utvecklingsfaser och introducerar sex nivåer för moraliskt tänkande. Han menar att moralisk utveckling leder till formandet av det postkonventionella stadiet (Kohlberg, 1983). Ett utvecklat postkonventionellt moraliskt tänkande bygger på att individen tidigare har; 1. internaliserat
samhällets normer, 2. följer sitt samvete, 3. gör sin plikt. Först när dessa tre nivåer är uppfyllda kan personen ta hänsyn till olika mer komplicerade moraliska tankegångar och se till vad som är bäst för flest. För att urskilja i vilken moralisk utvecklingsfas personen befinner sig i hävdade Kohlberg
att det visade sig i hur denne resonerar kring moraliska dilemman (Kohlberg, Levine, & Hewer, 1983). Kohlbergs forskning fokuserade primärt på utveckling av universell moralisk utveckling, samt kognitivt- och rationellt resonerande. Kohlbergs teorier har uppfattats som otillfredsställande eftersom de inte tagit hänsyn till intuitiva känslor utan var alltför cerebrala, det vill säga för kognitivt baserade och inriktade på hjärnan (Haidt, 2012). På senare tid har även forskare konstaterat att faktorerna personlighet, uppfostringsstil, skolning, kultur och samspel med jämnåriga, påverkar barn och ungdomars utveckling av moraliskt resonerande (Berk, 2012). Sammanlagt tyder tidigare forskning på att emotioner, social kontext och samspel spelar en viktig roll i moraliskt tänkande.
Begränsning med nuvarande moralpsykologisk forskning
upplevelse av mening i livet. Mycket utav moralfundamentsteorin har fokuserat på intrapsykiska mekanismer (Greene, 2013), alltså hur hjärnan fungerar i termer av känslor, intuition och kognition. Det förefaller som om forskningen inom moralfundamentsteorin inte hunnit forska på mer avlägsna begrepp som exempelvis mening i livet eller sökande efter mening. Sammantaget finns det många faktorer som spelar in när det gäller att avgöra huruvida en person beter sig när det handlar om att ta moraliska beslut.
Moral kopplat till meningsupplevelse. Moraliskt tänkande är en avgörande faktor för att uppnå självaktualisering (Maslow, 1954). Det är också en obligatorisk byggsten för att uppnå de högre behovsdomänerna i Maslows behovspyramid. I sin teori om behovspyramiden beskrev Maslow (1954) att frihet och moraliska principer är två grundläggande förutsättningarna för personlig utveckling och personlig behovstillfredsställelse. Pyramiden utgör ett hierarkiskt system av 1. fysiska behov, 2. säkerhet, 3. tillhörighet och kärlek, 4. kompetens och anseende, 5.
självaktualisering, 6. självtranscendens. Det är inte som biologiska varelser människan söker mening och svar kring existensen utan som tänkande själar/psyken (Maslow, 1954). Då sanning, rättvisa och godhet är grundförutsättningar för självaktualisering samt ligger till grund för moraliskt tänkande, kan det möjligen finnas outforskade likheter som ytterligare sammanflätar fälten moralpsykologi och positiv psykologi.
Vad är meningens natur?
Enligt Frankls (1963) existentiella meningsperspektiv är den djupaste motiverande drivkraften hos människan en vilja till mening. Vad är meningen med livet? Detta är främst en religiös och filosofisk frågeställning vilket denna studie inte kommer att fokusera på. Studien
fokuserar istället på den subjektiva mätbara psykologiska upplevelsen av mening. Frankl (1963) gjorde subjektiv mening mätbart genom en omdefiniering av det filosofiska begreppet; meningen med livet, till det psykologiska begreppet; mening i livet.
Det individuella subjektiva meningsskapandet. Människan är här på jorden för att uppleva livet (Frankl, 1963). I vilken utsträckning individen uppfattar mening i livet är i hög grad kopplad till förhållandet till våra förväntningar. Om livet ska ha någon mening måste det finnas något övergripande syfte – annars behöver individen inte göra några val och agera enligt dem. Livet innefattar en hel del egna val som måste göras och därför tvingas personen definiera övergripande ändamål för dessa val, det vill säga ett varför. Medan målet/slutdestinationen behövs som
meningsskapande åt vägen, anger det också punkten för vägens slut. Känslan som kommer ur detta varför är meningen i livet (Frankl, 1963). Upplevelse av mening blir till i relationen till individens
mål och syften. Känslan av sökande efter mening kommer av öppenhet och letande efter nya mål och syften. Frankl (1963) hävdar att människan kan uthärda i stort sett vad som helst så länge denne har ett varför. Mening är också någonting som ständigt konstrueras, formas och kan förändras från dag till dag. Människan frågar inte livet om dess mening utan livet frågar varje människa vad deras individuella mening är (Frankl, 1963). Avsaknad av mening kallar han "existentiell frustration" som vidare menar att problemet att finna en mening kan ha sin naturliga förklaring. Detta då det kanske är först vid livets slut som personen lyckas uppfatta delarna som gav livet meningsfullhet. Nyare forskning gjord av Park (2011) har visat att stark känsla av mening i livet fungerar som en motkraft för negativa konsekvenser av stress. Ytterligare forskning visar att hög känsla av mening i livet kan bidra till ett brett omfång av gynnsamma hälsosamma effekter (Brazzai, Piko, & Steger, 2015). I
och med detta är mening i livet ett viktigt begrepp att fortsätta utforska.
Vad skapar mening? Sex övergripande perspektiv vilka skapar mening i livet har
sammanställts av McGregor & Little (1998). 1. Först nämner de harmoni, kongruens och koherens av delar i identitet och livsmål (Compton & Hoffman, 2020). För ökad mening krävs att
diskrepansen minskar mellan individens nuvarande livssituation och dennes övergripande målbild, det vill säga att personen rör sig mot sitt mål. 2. För det andra handlar det om att vara behjälplig till andra och att ge sig hän till ett syfte högre än sig själv, till exempel att hitta en livsuppgift. Att individen åsidosätter sina egna bekvämligheter som högsta livsmål och istället siktar på att göra skillnad i världen, också känt som metamotivation (Maslow, 1954). 3. För det tredje ger kreativitet och skapande ökad mening (Yalom, 1980). 4. Det fjärde perspektivet handlar om att leva livet fullt ut, att öppna sig för nya erfarenheter och involvera sig som en aktiv deltagare i livet (Yalom, 1980). 5. Det femte perspektivet är att lidande ger individen möjlighet till ökad mening. Att genomgå smärtsamma händelser leder människan i riktningen till personlig transformation, en transcendens av tidigare begränsningar och föreställningar om sig själv och omvärlden (Frankl, 1963). Det är genom omvärdering av livet som möjligheten till självtranscendens uppstår (Tedeschi & Calhoun, 1995). 6. Det sjätte perspektivet är att en andlig/religiös Peak-experience kan öka känslan av mening i livet (Maslow (1954). Allt som allt samverkar dessa sex meningsperspektiv tillsammans känslan av mening i livet hos individen (McGregor & Little, 1998).
Begränsningar med nuvarande meningspsykologisk forskning
Bristen på moralpsykologisk forskning kopplat till mening i livet kan möjligtvis bero på att mening är ett komplext och abstrakt begrepp som är svårare att empiriskt mäta jämfört med andra
mer konkreta begrepp.
Positiv psykologi har kommit att bli ett betydande fält inom psykologin men mycket fokus har varit på hur lycka skapar subjektivt välbefinnande (Compton & Hoffman, 2020). Personer som skattar sig högt på lycka har oförändrad motståndskraft jämfört med olyckliga personer vad gäller stresshantering. En hög känsla av mening kan däremot bygga upp en buffert i livet vilket fungerar som ett skydd mot stress (Park, 2011). Mycket av forskningen runt mening och subjektivt
välbefinnande ger stor plats åt lycka som är ett begrepp som är ett lättflyktigt och temporärt känslotillstånd.
Steger & Frazier (2005) hävdar att forskning borde sluta fråga sig om mening är relaterad till välmående för att istället ställa frågan om det ens är möjligt att uppleva välmående utan mening. En genomgång av ett stort antal studier visar att människor som rapporterar högre mening i sina liv också rapporterar högre välbefinnande, mindre psykopatologi och mer fördelaktiga upplevelser av andlighet. Mening i livet har tidigare varit starkt kopplat till andlighet och religiösa övertygelser (Myers, 2000) men känsla, mening och syfte i livet behöver inte nödvändigtvis vara knutet till religiösa föreställningar (Compton & Hoffman, 2020). Hela strävan med forskning om mening i livet skulle gynnas av nyutvecklade konceptuella modeller och teoretiska ramar.
Samband mellan upplevelse av mening och sökande efter mening. Meningsbegreppen
skiljer sig från varandra. Begreppet mening i livet syftar till subjektiv mening i nuet. Begreppet sökande efter mening innefattar en möjlig brist av meningsupplevelse eller/också öppenhet för nya erfarenheter (Steger, 2006). Dessa två begrepp har visat sig korrelera lågt med varandra. Den låga korrelationen innebär att begreppen statistiskt uppvisat stark distinktion mellan varandra och
kompletterar därmed varandra (Steger, 2006). Syfte
Syftet med studien var att undersöka om moraliska fundament (hänsyn, hederlighet, lojalitet, auktoritet och helighet) kunde kopplas till upplevelsen av mening i livet och/eller sökande efter mening. Den första forskningsfrågan är huruvida moraliskt tänkande bland studenter är kopplad till deras upplevda mening i livet. Den andra forskningsfrågan undersökte huruvida studenters
Metod
En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes i form av en enkätundersökning. All information behandlades konfidentiellt i den bemärkelsen att inga svar kunde kopplas till specifika individer. Enkäten hölls kort för att minimera bortfall.
Deltagare
Det ursprungliga urvalet i studien bestod av 122 deltagare som rekryterades från Örebro universitet. Deltagarna var studenter i åldrarna 18–54 år (M = 24.9, SD = 6.1). En man besvarade inte samtliga frågor på grund av problem med internetuppkoppling vilket ledde till ett bortfall (n=1). Fjorton intervjuer exkluderades senare på grund av invalida svar enligt kontrollfrågor (n=14). Det slutgiltiga antalet deltagare med valida svar blev n = 107, varav 72 kvinnor, 33 män och 2 icke-binära. Deras ålder var 19-54 (M = 25.2, SD = 6.4). 11 personer hade barn (10%) varav 7 var kvinnor och 4 var män. Av deltagarna var 30 personer religiösa/andliga (28%), 77 personer var icke-religiösa/andliga (72%). Av de religiösa personerna var 15 kvinnor (21%) och 14 män (42%). Av de religiösa var en person icke-binär (50%).
Mätinstrument
För att mäta moraliskt tänkande användes ett validerat instrument, en svensk översättning av Moral Foundations Questionnaire (MFQ; Davies, Sibley & Liu, 2014). Den svenska översättningen har samma namn som originalet (fritt tillgänglig på www.moralfoundations.org). Föra att mäta mening i livet användes av en validerad svensk version av Meaning in Life Questionnaire (MLQ; Steger, Frazier, Oishi & Kaler, 2006). Den svenska översättningen heter mening med livet
formuläret (fritt tillgänglig på http://www.michaelfsteger.com).
Moral Foundations Questionnaire. Självskattningsenkäten har 32 påståenden som på olika sätt beskriver människors resonerande vid moraliska överväganden. Exempel på påståenden är ”Huruvida någon led emotionell” och ”Medlidande med dem som lider är den mest avgörande dygden”. Påståendena besvarades på en 5-gradig Likert-skala där 1 motsvaras av ”Stämmer inte
alls” och 5 motsvaras av ”Stämmer helt”. Skattningarna tolkas som olika kombinationer av moraliska fundament. Två av de 32 påståendena är kontrollfrågor vilkas syften är att upptäcka oseriösa, icke-valida svar, samt uppmuntra användandet av höga och låga siffror på skalan. Om en deltagare svarade 3 eller högre på frågan “huruvida någon var bra på matematik” togs hela enkäten bort. Om en deltagare svarade 3 eller lägre på frågan “Det är bättre att göra något gott än att göra något ont” togs även hela enkäten bort. Kontrollfrågorna fungerade endast som ett filter och dessa items uteslöts från den övriga statistiska sammanställningen.
Moralfundamentsteorin består av sex övergripande fundament där varje fundamenten mäts av sex specifika frågor. Instrumentet består sammanlagt av 30 frågor och dess interna validitet har tidigare haft Cronbachs alpha från .68 till .82 (Graham et al. 2011). Följande beskrivningar av fundamenten är formulerade av Graham & Haidt (2010).
1) Hänsyn/skada: Denna grund är relaterad till människans långa utveckling som däggdjur med anknytning och en förmåga att känna (samt känna aversion mot) andras smärta. Det ligger till grund för dygderna av vänlighet, mildhet och vård. Den syftar till beteende att motverka lidande.
2) Hederlighet/fusk: Detta fundament är relaterad till den evolutionära processen för ömsesidig altruism. Denna grund genererar idéer om rättvisa, rättigheter och autonomi. Fundamentet syftar till att reglera ojämlikheter.
3) Lojalitet/svek: Detta fundament är relaterad till människans långa historia som stamfolk som kan bilda skiftande koalitioner. Det ligger till grund för dygderna patriotism och
självuppoffring för gruppen. Denna grund är aktiv när människor känner att de är en för alla och alla för en. Fundamentet reglerar åtagande, engagemang, självuppoffring och vaksamhet mot förräderi.
4) Auktoritet/omstörtning: Detta fundament formades av människans långa historia av hierarkiska sociala interaktioner. Den ligger även till grund för dygderna av ledarskap och
alltså beteenden inom lydnad och respekt inom hierarkiska strukturer.
5) Helighet/degradering: Detta fundament gäller avskyn och renlighetens psykologi. Den ligger till grund för religiösa uppfattningar om strävan efter att leva på ett upphöjt, mindre själviskt, rent och ett mer ädelt sätt. Den ligger även till grund för den utbredda tanken att kroppen är ett tempel som kan skändas av omoraliska aktiviteter och föreningar, en idé som är vanlig
förekommande inom religiösa traditioner. Fundamentet reglerar beteenden som är associerade med social och andlig renhet/orenthet.
6) Frihet/förtryck: Fundamentet handlar om känslorna av reaktans och förbittring som människor känner gentemot dem som dominerar dem och begränsar deras frihet. Dess intentioner är ofta i spänning med myndighetens grundinställning. Hat mot förtryckare motiverar människor att gå samman, i solidaritet, att motsätta sig eller ta ner förtryckaren. Detta moralfundament spelar en stark roll i psykologin av libertarianism och frihet. Vid analys är detta fundament en kombination av andra fundaments medelvärden (www.moralfoundations.org). Detta fundament användes inte i studien.
Meaning in Life Questionnaire. Självskattninsenkäten består av fem påståenden som behandlar upplevd mening “Jag förstår meningen med mitt liv” medan andra frågor handlar om meningssökande “Jag söker alltid efter min uppgift i livet”. Dessa påståenden är på en 7-gradig Likert-skala som går från 1 (absolut osant) till 7 (absolut sant). Den totala möjliga poängen
varierar mellan 7 till 35. Högre skattning visar på högre självuppfattad mening i livet. De fem frågor som avser mening i livet har i tidigare studier uppvisat Cronbach´s alpha (α = .85) och de frågor som avser sökande av mening har haft upp till Cronbach´s alpha (α = .86), (Steger, Frazier, Oishi, & Kaler, 2006). De mått på mening som användes var upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening.
Procedur
deltagarna skulle vara svenska universitetsstudenter. Alla deltagare rekryterades via universitetets Facebook-grupp “Dom kallar oss studenter”, Facebook Messenger samt genom spontana personliga förfrågningar i universitetetslokaler. Deltagarna ombads även rekommendera andra potentiella deltagare och ingen erhöll någon ersättning för sitt medverkande. Ett fullt randomiserat urval användes inte eftersom det saknade adekvata resurser för att genomföra det.
Enkätplattformarna som användes var ORU-survey och SurveyMonkey. All kommunikation och alla instruktioner skedde på svenska. Deltagarna fick börja med att läsa igenom generell
information om studien och fick även möjlighet att ställa frågor. I den generella informationen fanns även en redogörelse för de etiska principerna. De fick även fylla i ett dokument gällande informerat samtycke. När deltagarna hade genomfört enkäten fick de som önskade återkoppling i ett svarsmejl om deras egen poäng och vad studiens sammanfattande och övergripande resultat blev. Eftersom enkäten delades via sociala medier gick det inte att exakt säga hur många som exponerats för enkäten men som valt att inte delta.
Datainsamlingen efterföljdes av att datan justerades enligt enligt de principer som Moral Questionnaire.org föreskrev (https://moralfoudations.org/questionnarires). Exkluderingar gjordes baserade på två kontrollfrågor där den första löd; “huruvida någon var bra på matematik”. Eftersom matematik inte är en fråga om moral exkluderas alla intervjuer som har svarat tre eller högre på den frågan. Motiveringen till exkluderingen var att deltagaren inte hade svarat seriöst eller inte förstått frågorna. Den andra frågan var “det är bättre att göra något gott än att göra något ont”. Då ingen som inte tidigare exkluderats svarade tre eller högre, togs ingen enkät bort baserat på denna kontrollfråga. 14 enkäter exkluderades totalt.
Statistiska analyser
SPSS 27.0.0 användes för att analysera svaren från enkäterna (MFQ och MLQ). Den interna validiteten analyserades av insamlad data genom att räkna ut Cronbach's alpha och analys av inter-item correlation-matrix på samtliga skalor gjordes (Christensen, Burke Johnson and Turner, 2014).
Levene's Test of Normality användes för att se om fördelningen av data mellan deltagare var tillräckligt normalfördelad. Pearson’s korrelationsanalys genomfördes med alla variabler (se Tabell 2). Två analyser, en per beroendevariabel, utfördes med simultana multipla regressionsanalyser. De moraliska fundamenten (oberoende variablerna) räknades in simultant som jämlika och jämfördes mot upplevelse av mening i livet (beroende variabel i första frågeställningen) samt sökande efter mening (beroende variabel i andra frågeställningen). Därefter genomfördes två stegvisa multipla regressionsanalyser. I dessa analyser inkluderades endast de oberoende variablerna som visade på signifikant samband i förhållande till beroendevariablerna.
Etiska överväganden
Vetenskapsrådets etiska principer följdes under studiens gång (Vetenskapsrådet,
2017). Det innebar att deltagandet var frivilligt och anonymt samt att deltagarna när som helst kunde avbryta ifyllandet av enkäten utan påföljder. Detta innebär att all insamlad data enbart syftade till att användas för denna studie. Utifrån konfidentialitetskravet bedömdes risken att identifiera någon enskild individ som liten eftersom den ifylldes anonymt på internet. Informerat samtycke krävdes för att delta i studien.
Resultat
Deskriptiv frekvensanalys
Deskriptiv statistik sammanställdes för alla variabler i MFQ och MLQ (se Tabell 1).
Tabell 1
Deskriptiv statistik för män (n = 33), kvinnor (n = 72) och Icke binära (n = 2) samt det totala urvalet (N = 107).
Kön
Kvinna Man Icke binär Totalt
Variabler M SD M SD M SD M SD Hänsyn/Skada1 3.68 0.59 3.03 0.59 3.42 0.12 2.48 0.66 Hederlighet/Fusk2 3.85 0.60 3.46 0.57 4.00 0.71 3.73 0.61 Lojalitet/Svek3 2.32 0.86 2.67 0.67 2.30 1.00 2.43 0.81 Aktoritet/Omstörtning4 2,53 0.84 2.79 0.69 1.57 0.40 2.60 0.81 Helighet/Degradering5 1.56 0.98 2.07 1.14 .58 0.12 1.70 1.06 Mening i liveta 4.78 1.23 4.16 1.44 3.60 2.26 4.57 1.34
Sökande efter meningb 4.34 1.49 4.30 1.43 5.30 2.12 4.35 1.47
Not. M = medelvärde, SD = standardavvikelse. MFQ = 1. Hänsyn/Skada, 2. Hederlighet/Fusk,
3. Lojalitet/Svek, 4. Auktoritet/Omstörtning, 5. Helighet/Degradering.
MLQ = a. Mening i Livet, b. Sökande efter mening.
Shapiro-Wilks test användes för att se om datan var normalfördelad (Borg & Westerlund, 2012). Hänsyn/skada, hederlighet/fusk, lojalitet/svek, och auktoritet/omstörtning, var
normalfördelade. Mening i livet, visade sig vara signifikant snedfördelad (α = .025) med skevhet på -.25 samt kurtosis på -.71. Sökande efter mening, var normalfördelad.
Westerlund, 2012). Testet visade att samtliga moralfundament tillika beroendevariabler hade god homogenitet förutom fundamentet helighet/degradering (α = .001). Därefter undersöktes
prediktorerna och utfallsvariablernas validitet och reliabilitet (se Tabell 2).
Tabell 2
Tabell för Chronbach´s Alpha för samtliga variabler inom MFQ och MLQ.
Variabel Cronbach’s Alpha
Hänsyn/Skada1 .38 Hederlighet/Fusk2 .57 Lojalitet/Svek3 .57 Auktoritet/Omstörtning4 .68 Helighet/Degradering5 .80 Mening i liveta .85
Sökande efter meningb .85
MFQ = 1. Hänsyn/Skada, 2. Hederlighet/Fusk, 3. Lojalitet/Svek, 4. Auktoritet/Omstörtning,
5. Helighet/Degradering.
MLQ = a. Mening i livet, b. Sökande efter mening.
Finns det samband mellan individuellt moralisk tänkande och subjektiv upplevelse av mening i livet, samt sökande efter mening?
Korrelationer. Resultat av Pearsons korrelationsanalys visade på ett antal signifikanta positiva samband mellan de fem moraliska fundamenten och mening i livet samt sökande efter mening.
Tabell 3
Korrelationer för sex moraliska fundament samt mening i livet och sökande efter mening.
Variabel 1 2 3 4 5 6 7 1. Hänsyn/Skada1 - .428** .070 .027 .096 .272** .030 2. Hederlighet/Fusk2 - .000 .119 .124 .153 .113 3. Lojalitet/Svek3 - .568** .574** .059 .039 4. Aktoritet/Omstörtning4 - .617** .003 .035 5. Helighet/Degradering5 - .089 .198* 6. Meaning i liveta - -.029
7. Sökande efter meningb
-Not. * p <.05, ** p<.01 *** p <.001
MFQ = 1. Hänsyn/Skada, 2. Hederlighet/Fusk, 3. Lojalitet/Svek, 4. Auktoritet/Omstörtning,
5. Helighet/Degradering.
MLQ = a. Mening i livet, b. Sökande efter mening.
Det fanns ett positivt signifikant samband mellan hänsyn/skada och mening i livet bland studenter på Örebro universitet. Däremot fanns det inget signifikant samband mellan hänsyn/skada och sökande efter mening. Det fanns signifikanta positiva samband mellan fundamenten hänsyn och hederlighet. Samband fanns även mellan lojalitet och auktoritet, lojalitet och helighet samt helighet och auktoritet. De två grundläggande fundamenten hänsyn och hederlighet samvarierade positivt. Positiva samband fanns även mellan alla de tre ytterligare fundamenten lojalitet, auktoritet och helighet.
Inferentiella analyser. Inledningsvis genomfördes två simultana multipla
regressionsanalyser. För att få statistisk power krävdes en stickprovsstorlek på n > 50 + (8 x m) där m är antalet prediktorer i modellen (Borg & Westerlund, 2012). Lägsta antal deltagare för att få
statistisk power var alltså 98 personer vilket överträffades i studien (n = 107). Resultatet för den ena simultana multipla regressionsanalysen med beroendevariabeln mening i livet var icke-signifikant (se tabell 4). Resultatet för den andra simultana multipla regressionsanalysen med
beroendevariabeln sökande efter mening var även den icke-signifikant (se tabell 4). Det var endast regressionskoefficienten för hänsyn/skada och mening i livet som var signifikant.
Tabell 4
Resultat av multipla regressionsanalyser av mening i livet och sökande efter mening
Variabel Mening i livet
a Sökande efter meningb
β β Hänsyn/Skada1 .024* -.04 Hederlighet/Fusk2 .05 .11 Lojalitet/Svek3 .04 -.06 Auktoritet/Omstörtning4 -.09 -.13 Helighet/Degradering5 -.09 .30* R2 .04 .02 F(5,101) 1.84 1.38
Not. ß = standardiserad regressionskoefficient, * = .05 signifikansnivå
MFQ = 1. Hänsyn/Skada, 2. Hederlighet/Fusk, 3. Lojalitet/Svek, 4. Auktoritet/Omstörtning,
5. Helighet/Degradering.
MLQ = a. Mening i livet, b. Sökande efter mening.
Ytterligare två regressionsanalys genomfördes i form av två stegvisa multipla regressionsanalyser. Resultaten av stegvisa multipla regressionsanalyser
Mening i livet. För att se om det fanns samband mellan moralfundamenten och upplevd mening i livet genomfördes en stegvis multipel regressionsanalys (se Tabell 5). Fyra av fem oberoende variabler exkluderades (hederlighet/fusk, lojalitet/svek, auktoritet/omstörtning, helighet/ degradering), då de var icke-signifikanta. Analysen visade ett signifikant samband mellan
Tabell 5
Stegvis multipel regressionsanalys för hänsyn/skada och mening i livet
Variabel β t R R2 ΔR2
Step 1 .27 .065 .07
Hänsyn/Skada1 .27 2.89**
Not. N = 106. R2= adjusted R square. ∆R2 = skillnaden mellan respektive värden av R2. ß = standardiserad regressionskoefficient. ** p < .01
Resultatet av den andra stegvis multipla regressionsanalysen (se tabell 6) visade att 7% av variansen i studenternas upplevelse av mening i livet samvarierade signifikant med moraliskt tänkande utifrån moralfundamentet hänsyn/skada. Med andra ord har moraliskt tänkande utifrån hänsyn/skada ett samband med studenters upplevelse av mening i livet. Sammantaget verkar personer som högaktar dygden att inte skada andra människor också känna högre mening i livet.
Sökande efter mening i livet. För att se om fanns samband mellan moralfundamenten och sökande efter mening genomfördes en stegvis multipel regressionsanalys (se Tabell 6). Fyra av fem oberoende variabler exkluderades (hänsyn/skada, hederlighet/fusk, lojalitet/svek,
auktoritet/omstörtning), då de var icke-signifikanta. Analysen visade signifikanta samband vad gäller helighet/degradering och sökande efter mening i livet.
Tabell 6
Stegvis multipel regressionsanalys för helighet/degradering och sökande efter mening
Variabel β t R R2 ΔR2
Steg 1 .20 .03 .04
Helighet/
Degradering5 .20 2.07*
Not. n = 204. R2= adjusted R square. ∆R2 = skillnaden mellan respektive värdes R2. ß = standardiserad regressionskoefficient. * p < .05 ** p < .01 *** p < .001.
Resultatet visade att 3% av variansen av studenternas sökande efter mening i livet
helighet/degradering har alltså ett samband med studenters sökande efter mening i livet.
Sammantaget verkar personer som högaktar och respekterar symbolvärden också söka efter mening i livet.
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka om socio-intuitivt moraliskt tänkande hade något samband med upplevelse av mening i livet och sökande efter mening i livet. Syftet var att få överblick och ett initialt test av teorin (Christensen, Burke Johnson & Turner, 2014).
Det ena resultat visade att moralfundamentet hänsyn/skada med sju procent kunde kopplas till upplevelse av mening i livet hos studenter. Det andra resultat visade att helighet/degradering me tre procent kunde kopplas med upplevelse av sökande efter mening. En kunskapsvinst från denna studie är att personer som vill vara hänsynsfulla och minimera lidande förefaller ha meningsfullare liv. Dock bör det tas i beaktning att moralfundamentet hade mycket låg intern reliabilitet och alla tolkningar knutna till detta moralfundament (hänsyn/skada) bör tolkas extra försiktigt. En annan kunskapsvinst är att personer som respekterar heliga gemensamma symbolvärden också ha en högre grad av sökande efter mening i livet.
Resultatdiskussion
Det första moraliska fundamentet som analyserade var hänsyn/skada som hade lågt, ej reliabelt värde. Reliabilitetsanalysen visade att vissa frågor drog ner värdet på skalors totala Cronbach's alpha. Utöver det visade reliabilitetsanalysen ett möjligt högre Cronbach´s alpha om påståendet “att göra illa ett försvarslöst djur” exkluderas (α = .42). Även möjligt högre Cronbach´s alpha om “rika barn får ärva medan fast fattiga inte får” skulle exkluderas (α = .66). Trots detta valdes inte några frågor bort då skalorna ska vara validerade (Davies et al., 2014).
Korrelationerna från analysen stämmer överens med tidigare forskning (Graham & Haidt, 2010). Moralfundamenten hänsyn och hederlighet korrelerar positivt med varandra, medan auktoritet, omstörtning och helighet korrelerar positivt med varandra.
Efter att de simultana multipla regressionsanalyserna endast gav icke-signifikanta resultat tittade vi oss runt efter alternativ. Efter konsultation med statistisk expertis fick vi anledning att tro att stegvis multipel regressionsanalys möjligen kunde passa vår insamlade data bättre. Två stegvisa
multipla regressionsanalyser utfördes och de visade sig vara signifikanta. Det ena resultatet visade att de personer som vill vara goda och schyssta också har högre upplevelse av mening med livet. Det andra resultatet visade att de personer som högaktar och respekterar symbolvärden, också i högre utsträckning söker efter mening.
Oväntade resultat. Ett oväntat resultat var det mycket lågt Cronbach´s alpha på moralfundamentet hänsyn/skada där tre frågor var särskilt problematiska. Studiens
reliabilitetsanalyser visade att mätinstrumentets variabler hänsyn/skada och hederlighet/fusk var icke-reliabla. Resultaten är förvånansvärt låga då MFQ är ett validerat mätinstrument som i andra studier visat upp acceptabel konsistens (Graham et al. 2011). Kodningsproceduren kontrollerades ytterligare efter slutförd studie och inga kodningsfel uppdagades. Fel kan ändå begåtts, det kan också vara på grund av ren slump. För att kunna kontrollera för eventuell slump, behöver studien replikeras.
Bristen på tidspress kan ha gjort att de som tog längre tid på sig att besvara den moraliska delen i enkäten kan ha börjat kognitivt rationalisera (filosofisk moral) istället för att socio-intuitivt svarat på frågorna (psykologisk moral). Deltagarna tog 12 minuter på sig i genomsnitt att
genomföra enkäten vilket är dubbelt så lång tid som den uppmätta tiden tog i de inledande pilot-enkäterna. Frågorna har möjligen övertänkts hos vissa personer. Längre betänketid blir mer i linje med Kohlbergs rationella efterkonstruktioner i det moraliska tänkandet, medan kortare betänketid leder till en mer intuitiv respons (Haidt, 2001).
Spekulationer kring huvudfynd. Enligt Haidt (2001) har de flesta personer hänsyn och hederlighet som moralisk dygd. Att hänsyn återfinns i resultatet av mening i livet är inte oväntat då människor tvärkulturellt högaktar ett minimerande av lidande. Helighet är däremot kulturellt varierande (Graham & Haidt, 2010).
Denna studie visar att högaktning av heliga symbolvärden har ett samband med ett sökande efter mening hos studenter. Detta kan bero på studenternas grad av religiositet/andlighet vilket i sig
självt innebär en högre öppenhet för nya meningsfulla erfarenheter och insikter om livet och dess innehåll.
Svagheter i studien
Svagheter kan hittas i studien. Som forskare är det svårt att helt och hållet inta en objektiv ståndpunkt och inte aktivera sin egen moral i något hänseende i en studie om moral. Hänsyn till detta har tagits så långt det går.
En möjlig brist kan ha varit avsaknaden av ett randomiserat urval (Christensen, Burke Johnson & Turner, 2014). Det finns ingen tidigare forskning som har mätt mening i livet
tillsammans med moralfundamenten vilket gör att det saknas relevanta resultat att jämföra med. Detta gör att våra resultat inte i nuläget inte kan generaliseras till populationen. För att få
generaliserbarhet måste replikering ske. En annan möjlig svaghet kan vara avsaknad av deltagare i högre åldersgrupper.
Ålders möjliga inflytande på resultatet. Medelåldern bland deltagarna var 24 år med en ganska koncentrerat åldersspann. Ett problem med låg medelålder för denna typ av studie kan vara att individer i unga åldrar ännu inte hunnit konfronterats med de stora existentiella åldersrelaterade realiteterna, som exempelvis livsfrågor som berör moral och mening. Universitetstiden är en fas för självupptäckelse och identitetsformering. Universitetsstudier innehar i sin omedelbara kontext en inneboende tro på framtiden och känsla av mening vilket möjligtvis har stört resultatet. Detta kan ha bidragit till att det inte gick att urskilja någon skillnad mellan de moraliska grupperingarna i relation till mening. Cullberg (2003) säger att åldersgruppen tjugoåringar har förväntningar på livet som senare ska realiseras. När de blir trettoiåringar börjar skillnaden mellan förväntningarna och vad som har förverkligats att tydliggöras. Åldern kring 40 år innebär ofta psykologiska omställningar (Cullberg 2003). Om det hade samlats in en bredare spännvidd vad gäller population, exempelvis 18-65 år, hade möjligen resultaten sett annorlunda ut. Mening är också ett fenomen som framför allt aktualiseras senare i livet, vilket därmed möjligen öppnar upp för att bli mer relevant för statistisk
mätning.
Förslag till framtida forskning
Då denna studie visar att det finns kopplingar mellan högaktning av helighet och sökande efter mening öppnar det upp för vidare forskning kring denna relation. Tidigare meningsforskning (Steger, 2005) har visat att religion/andlighet är starkt förknippad med ett sökande efter mening. Vidare forskning av denna koppling skulle kunna vara att analysera sökande efter mening och moralfundamenten tillsammans med religion/andlighet som möjliga moderatorer eller/och mediatorer. Först krävs dock att replikering sker för att först styrka resultatets giltighet.
Alternativ till mätinstrument för att mäta mening. Vad gäller framtida forskning föreslås undersökningar av moralfundamentens relation till KASAM (Antonovsky, 1979) som alternativ för instrumentet MLQ. Antonovsky hittade genom sin forskning fler begrepp som ligger nära
meningsupplevelsen och som bildar koncept KASAM. Det mäter fyra begrepp. Det består av tre delar: Begriplighet – individens förmåga att förstå, förklara och bedöma olika händelser, framför allt de oväntade. Hanterbarhet – individens förmåga att hantera de här händelserna utan att känna att denne blir offer för omständigheterna. Meningsfullhet – individens förmåga att känna
delaktighet, se en mening, känna att den kan påverka situationen och att den är värd att investera energi i. Balansen mellan dessa tre delar påverkar hur individen hanterar svåra och stressiga
situationer och hur de sedan mår. KASAM är det fjärde begreppet utgör summan av de tre delarnas enskilda resultat. Meningsfullhet är den viktigaste delen eftersom personer som känner mening kämpar även när de inte vet hur de ska hantera situationen (Antonovsky, 1979).
En möjlig systematisk brist med MLQ är att den ter sig mer diffus och abstrakt än KASAM vilken innehåller mer konkreta frågor om tankar och beteenden i det dagliga livet. Ytterligare en möjlig teoretisk brist gällande MLQ är att deltagarna tvingas spekulera i det intrasubjektiva utan något direkt samspel med den sociala världen. I KASAM-formuläret förhåller sig deltagaren istället inter-subjektivt vilket innebär i relation med den yttre sociala världen.
Sammanfattningsvis föreslås KASAM som ett alternativ för framtida forskning mellan socio-intuitiv moral och mening.
Referenser
Antonovsky. A. (1979). Health, stress, and coping: New perspectives on mental and physical well-being. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Berk, L. E. (2012). Child development 9th ed. Pearson Education, Inc. NJ, USA
Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare, Faktabok, Tredje upplagan. Liber AB, Stockholm
Brazzai, L., Piko, B.F., & Steger, M. F. (2015) A reason to stay healthy: The role of meaning in life in relation to physical activity and healthy eating among adolescents. Journal of Health Psychology, 20(5), 473–482.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177/1359105315576604
Christensen, L. B., Burke Johnson R. and Turner, L. A. (2014). Research Methods, Design, and Analysis, 12th edition, Published by Pearson Education, USA
Compton. C. W. & Hoffman E. (2020). Positive Psychology, The Science of Happiness and Flourishing, Third Edition, SAGE Publications, Inc. CA, USA
Cullberg. J. (2003). Kris och utveckling : en psykodynamisk och socialpsykiatrisk studie. Natur och kultur, Stockholm
Davies, C. L., Sibley, C. G., & Liu, J. H. (2014). Confirmatory Factor Analysis of the Moral Foundations Questionnaire. Social Psychology. 45(6), 431–436.
Frankl, V. E. (1963). Man's search for meaning. New York, PocketBooks, USA
Graham, J., Nosek, B. A., Haidt, J., Iyer, R., Koleva, S., & Ditto, P. H. (2011). Mapping the moral domain. Journal of Personality and Social Psychology, 101(2), 366–385.
https://doi.org/10.1037/a0021847
Graham, J., & Haidt J. (2010). Beyond Beliefs: Religions Bind Individuals Into Moral Communities. Personality and Social Psychology Review, 14(1) 140–150 doi: 10.1177/1088868309353415
Greene J. (2013). Moral Tribes: Emotion, Reason, and the Gap Between Us and Them. Penguin Books, NY, USA
Gruszczyńska, E. (2006). What is measured by the Orientation to Life Questionnaire? Construct validity of the instrument for the Sense of Coherence measurement. Polish Psychological Bulletin 37(2). 74-83
Haidt, J. (2001). The emotional dog and its rational tail: A social intuitionist approach to moral judgment. Psychological Review, 108, 814–834.
doi:10.1037/0033-295x.108.4.814
Haidt, J. (2006). The happiness hypothesis: finding modern truth in ancient wisdom. New York: Basic Books
Haidt, J., & Bjorklund, F. (2008). Social intuitionists answer six questions about moral psychology. In W. Sinnott-Armstrong (Ed.), Moral psychology (Vol 2). The cognitive
science of morality: Intuition and diversity (pp. 181-217). MIT Press.
Haidt, J. (2012). The righteous mind: Why good people are divided by politics and religion. New York: Pantheon Books.
Hartman D. (2015). Moral Orientation and Meaning: Morality and life Satisfaction in Emerging Adults. Counseling and Spirituality, 34/1, 13-30.
doi:10.2143/CS.34.1.3087644
Kohlberg L. (1984). Essays on moral development, Vol. 2: The nature and validity of moral stages. San Francisco, CA, Harper & Row, USA.
Kohlberg, L., Levine, C., & Hewer, A. (1983). Moral stages: A current formulation and a response to critics. Contributions to Human Development, 10, 174.
Long, A. A. & Sedley, D. N. (1987). The Hellenistic Philosophers: Translations of the Principal Sources with Philosophical Commentary. 1. Cambridge University Press. Pp.366-67. ISBN
978-0521275596.
Maslow, A. H. (1954). Motivation & Personality. New York, NY: Harper & Row. Park, C. L. (2011). Meaning and growth within positive psychology : Toward a more
complete understanding. In K. M. Sheldon, T. B. Kashdan, & F. M. Steger (Eds.), Designing positive psychology: Taking stock and moving forward (pp. 324-334). New York,
Oxford University Press.
McGregor, I., & Little, B. R. (1998). Personal projects, happiness, and meaning: On doing well and being yourself. Journal of Personality and Social Psychology, 74, 494 - 512. Moore M. (2011). Vygotsky’s Cognitive Development Theory. In: Goldstein S., Naglieri J.A.
Encyclopedia of Child Behavior and Development. Springer, Boston,
MA.https://doi.org/10.1007/978-0-387-79061-9_3054 Moral Foundations.org, Moral FoundationsTheory Questionnaires,
https://moralfoudations.org/questionnarires/
55, 55-67.
Piaget, J. (1965). The moral judgment of the child. New York: Free Press.
Stanford Encyclopedia of Philosophy. (2002). The Definition of Morality. https//plato.stanford.edu/entries/morality-definition
Steger, M. F., Frazier, P., Oishi, S., & Kaler, M. (2006). The meaning in life questionnaire: Assessing the presence of and search for meaning in life. Journal of Counseling Psychology, 53(1), 80–93.
doi:10.1037/0022-0167.53.1.80
Steger, M. F., & Frazier, P. (2005). Meaning in life: One link in the chain from religion to well-being. Journal of Counseling Psychology. 52(4), 574-582
doi:10.1037/0022-0167.52.4.574
Tedeschi, R. G., & Calhoun, L. G. (1995). Trauma and transformation: Growing in the aftermath of suffering. Thousand Oaks, CA: Sage
Vetenskapsrådet, (2017). God Forskningssed.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Yalom, I. D. (1980). Existential psychotherapy. New York, NY: Basic Books.
Bilaga 1. Svarsformulär persondata
Syftet med denna studie är att studera om moralutveckling och upplevelse av mening i livet samverkar. Du är anonym i undersökningen, dina svar är konfidentiella och kan inte kopplas ihop med dig. Känn efter och fundera ett ögonblick på vad som gör att ditt liv känns menings och betydelsefullt för dig. Svara på följande påståenden så ärligt och uppriktigt som du förmår. Kom ihåg att detta är mycket subjektiva frågor och att det inte finns något rätt eller fel svar. Svara enligt nedanstående skala. Välj ett alternativ och skriv siffran på raden!
1. Ange om du är: ☐ kvinna man ☐ Icke-binär☐ 2. Hur gammal är du?
18–24 25–34 35–44 44–53 54–65 65 äldre
☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐
3. Vilket är ditt nuvarande civila stånd?
Gift Singel Skild Sambo☐ ☐ ☐ ☐ Randomiserade partners vid behov och tillfälle☐
4. Har du ett barn? ☐ Ja ☐ Nej 5. Har du ett arbete? ☐ Ja ☐ Nej 6. Är du religiös/andlig? ☐ Ja ☐ Nej
7. Vilken är din nuvarande utbildningsnivå?
Grundskola Gymnasieutbildning 3 årig Ettårig eftergymnasial utbildning
Tvåårig eftergymnasial utbildning Kandidatexamen – 3 årig utbildning på universitetsnivå
☐ ☐ ☐
Magisterutbildning – 4 årig utbildning på universitetsnivå
Masterutbildning - 5 årig utbildning på universitetsnivå Forskarutbildning
☐ ☐
8. Hur många dagar motionerar du en genomsnittlig vecka?
Bilaga 2. Enkät och svarsformulär Moral Foundations Questionnaire
Del 1. I vilken utsträckning är följande överväganden relevanta för ditt tänkande när du avgör om något är rätt eller fel? Var god bedöm varje påstående med hjälp av denna skala:
[0] = inte alls relevant (Detta övervägande har inget alls att göra med mina bedömningar av rätt och fel),
[1] = inte särskilt relevant, [2] = något relevant, [3] = ganska relevant, [4] = mycket relevant, [5] = extremt relevant (Detta är en av de viktigaste faktorerna när jag bedömer rätt och fel)
1.______ Huruvida någon led emotionellt.
2.______ Huruvida några människor behandlades annorlunda än andra.
3.______ Huruvida någons handling uppvisade kärlek för hans eller hennes land.
4._____ Huruvida någon visade brist på respekt för auktoritet.
5._____ Huruvida någon bröt mot regler för renhet och anständighet.
6.______ Huruvida någon var bra på matematik.
7.______ Huruvida någon tog hand om någon som var svag eller sårbar.
8.______ Huruvida någon agerade orättvist.du
9.______ Huruvida någon gjorde något för att svika sin grupp.
10.______ Huruvida någon rättade sig efter samhällets traditioner.
12._____ Huruvida någon var grym.
13.______ Huruvida någon förnekas sina rättigheter.
14.______ Huruvida någon uppvisade en brist på lojalitet.
15.______ Huruvida en handling orsakade kaos eller oordning.
16.______ Huruvida någon handlar på ett sätt som gud skulle godkänna.
Del 2. Var god läs följande påståenden och markera hur mycket du håller med dem: [0] = håller absolut inte med
[1] = håller till stor del inte med
[2] = håller till viss del inte med
[3] = håller till viss del med
[4] = håller till stor del med
[5] = håller fullständigt med
17.______ Medlidande med dem som lider är den mest avgörande dygden.
18._____ När de styrande politikerna skapar lagar bör den främsta principen vara att försäkra sig om att alla behandlas rättvist.
19.______ Jag är stolt över mitt lands historia.
21.______ Människor bör inte göra saker som är äckliga, även om ingen kommer till skada.
22.______ Det är bättre att göra något gott än att göra något ont.
23.____ En av de värsta saker en person skulle kunna göra är att göra illa ett försvarslöst djur.
24.______ Rättvisa är det viktigaste kravet på ett samhälle.
25.______ Människor bör vara lojala mot sina familjemedlemmar även när dessa har gjort något fel.
26._____ Män och kvinnor har olika roller att spela i samhället.
27.______ Jag skulle kalla någons handlingar fel baserat på att de är onaturliga.
28.______ Det kan aldrig vara rätt att döda en människa.
29.______ Jag anser att det är moraliskt fel att rika barn ärver mycket pengar medan fattiga barn inte ärver något alls.
30.______ Det är viktigare att vara en lagspelare än att uttrycka sig själv.
31.______ Om jag vara en soldat och inte höll med om min överordnades order så skulle jag lyda ändå eftersom det är min plikt.
MLQ Meningen med livet formuläret
Ta en ögonblick och fundera på vad som får ditt liv att kännas viktigt. Vänligen svara så ärligt och uppriktigt som möjligt, kom ihåg att frågorna är väldigt subjektiva så det finns inga rätt eller fel svar. Svara enligt skalan nedanför.
[1] = Stämmer definitivt inte, [2] = Stämmer oftast inte, [3] = Stämmer delvis inte, [4] = Vet ej
[5] = Stämmer delvis, [6] = Stämmer oftast, [7] = Stämmer helt
1._____ Jag förstår meningen med mitt liv.
2._____ Jag söker efter någonting som får mitt liv att kännas meningsfullt.
3._____ Jag söker alltid efter min uppgift i livet.
4._____ Jag har en tydlig känsla av att veta vad min uppgift i livet är.
5._____ Jag har en bra känsla för vad som får mitt liv att kännas meningsfullt.
6._____ Jag har funnit en livsuppgift som tillfredsställer mig.
7._____ Jag söker alltid efter något som gör att mitt liv känns betydelsefullt.
8._____ Jag söker efter en livsuppgift eller kall i livet.
9._____ Det finns ingen tydlig uppgift för mig i livet.
10._____ Jag söker efter mening i mitt liv.
The Moral Foundations Questionnaire (full version, July 2008) by Jesse Graham, Jonathan Haidt, and Brian Nosek. For more information about Moral Foundations Theory and scoring this form, see: www.MoralFoundations.org
Moral Foundations Questionnaire: 30-Item Full Version
Nedan följer items som utgör av MFQ20. Variabla namn är i versaler. Förutom de 30 frågorna finns det två “kontrollfrågor”, en om matematik och en om gott och ont.
---DEL 1 ITEMS (svarade på att använda följande svarsalternativ: inte alls relevant, inte särskilt relevant, något relevant, något relevant, mycket relevant, extremt relevant)
Matematik - Huruvida någon var bra på matte eller inte [Det här objektet får inte poäng; det ingår både för att tvinga människor att använda den nedre änden av skalan och för att fånga och klippa deltagare som svarar med de tre senaste svarsalternativen].
Skada
KÄNSLOMÄSSIGT – Huruvida någon har lidit känslomässigt eller inte. SVAGHET - Huruvida någon brydde sig om någon svag eller sårbar. GRYMHET - Huruvida någon var grym.
Rättvisa:
BEHANDLING - Huruvida någon var annorlunda behandlad än de andra. ORÄTTVISA - Huruvida någon agerade orättvist.
RÄTTIGHETER - Huruvida någon förvägras sina rättigheter. Ingroup:
ÄLSKA LANDET - Huruvida någon visade kärlek för sitt land. FÖRRÄDERI - Huruvida någon förrådde sin grupp.
LOJALITET - Huruvida någon visade brist på lojalitet. Auktoritet:
RESPEKT - Huruvida någon visade brist på respekt för en auktoritet. TRADITIONER - Huruvida någon följer samhällets traditioner. KAOS - Huruvida någons handlingar orsakar kaos och oordning. Renhet:
ÄCKEL - Huruvida någon gjorde något äckligt.
GUD - Huruvida någon agerade som om Gud skulle kunna godkänna det.
DEL 2 ITEMS (svarade på att använda följande svarsalternativ: inte alls relevant, inte särskilt relevant, något relevant, något relevant, mycket relevant, extremt relevant) BRA - Det är bättre att göra gott än att göra dåligt. [Ej betygsatt, inkluderat för att tvinga
användningen av toppen av skalan och för att fånga och klippa personer som svarar med de första 3 svarsalternativen]
Skada:
MEDLIDANDE – Medlidande för dem som lider är en kritisk egenskap.
DJUR – En av de värsta saker en person kan göra är att skada ett försvarslöst djur. DÖDA – Det kan aldrig vara rätt att döda en annan människa.
Rättvisa:
RÄTTEN – När regeringen stiftar lagar så är den huvudsakliga principen att alla behandlas rättvist. RÄTTVISA – Rättvisa är den absolut viktigaste förutsättningen för samhället.
RIKEDOM – Jag tycker det är moraliskt fel att rika barn ärver mycket pengar medan fattiga barn ärver ingenting.
Ingroup:
HISTORIA – Jag är stolt över mitt lands historia.
FAMILJ – Folk ska vara lojala med sina familjemedlemmar, även om de har gjort något fel. TEAM – Det är viktigare att vara en teamspelare än att framhäva sig själv.
Auktoritet:
BARNS RESPEKT – Respekt för auktoritet är något alla barn behöver lära sig. KÖNSROLLER – Män och kvinnor har olika roller att spela i samhället.
SOLDAT – Om jag vore en soldat som inte instämde med min befälhavares befallningar skulle jag ändå följa order och göra min plikt.
OFARLIGT – Folk ska inte göra något som är äckligt, även om ingen blir skadad. ONATURLIGT – Jag kan kalla några handlingar som fel eftersom de är onaturliga. KYSKHET – Kyskhet är en viktig och värdefull dygd.
1. Jag förstår meningen med mitt liv.
2. Jag söker efter någonting som får mitt liv att kännas meningsfullt. 3. Jag söker alltid efter min uppgift i livet.
4. Jag har en tydlig känsla av att veta vad min uppgift i livet är.
5. Jag har en bra känsla för vad som får mitt liv att kännas meningsfullt. 6. Jag har funnit en livsuppgift som tillfredsställer mig.
7 Jag söker alltid efter något som gör att mitt liv känns betydelsefullt. 8. Jag söker efter en livsuppgift eller kall i livet.
9. Det finns ingen tydlig uppgift för mig i livet. 10. Jag söker efter mening i mitt liv.
Kalkylera:
Närvaro: 1,4,5,6 & 9 (9 - reverserad skala) Sökande: 2,3,7,8 & 10
