Värdegrunden i praktiken

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

10 poäng

Värdegrunden i praktiken

Basic Values in practice

Catarina Pettersson

Anna Svennefelt

Lärarutbildningen 60 poäng Höstterminen 2005

Handledare: Ann -Elise Persson Examinator:

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildningen 60 poäng Höstterminen 2005

Pettersson, Catarina & Svennefelt, Anna (2005). Värdegrunden i praktiken (Basic Values in practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Syftet med följande arbete är att kartlägga på vilket sätt lärare och eleverna på två skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat elever och lärare på våra respektive partnerskolor (Barn och Fritidsprogrammet, Hotell och Restaurangprogrammet)

Arbetet ger en översikt om forskning och teori kring värdegrunden. Med hjälp av personliga intervjuer vill vi kartlägga om lärare och elever upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola.

Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på stora skillnader mellan hur lärare och elever uppfattar hur man kan få en lugn och trygg skola. Vi har sett i vårt arbete påståenden som har återkommit. Ett av dessa påstående är att med gemensamma regler, normer och demokratiska diskussioner som är väl förankrade kan man få en skola som av fler upplevs som lugn och trygg. Vår uppfattning är att lärarna måste engagera sig mer i värdegrundsfrågorna och försöka få eleverna intresserade av att diskutera dessa frågor i skolan.

Nyckelord: demokrati, genus, kränkande behandling, mångfald, värdegrund Catarina Pettersson Myltahusvägen 312 260 30 Vallåkra 042-321072 Anna Svennefelt Särögatan 7 257 31 Rydebäck 042-220550

Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Anna-Lena Tvingstedt

FÖRORD

Vi vill tacka alla elever och lärare som på ett positivt och engagerat sätt ställt upp på våra intervjuer, samt rektorn på den nord-väst skånska skolan för ett inspirerande samtal.

Ett stort tack även till de personer som på olika sätt inspirerat oss genom sitt engagemang och som tipsat, lånat ut böcker och material till oss.

Vi vill även tacka våra familjer som har stöttat och ställt upp för oss, samt en god vän för all datasupport.

Vi tackar Jan Härdig och Lars Hansson för all hjälp vi fick i början av vårt examensarbete.

Till sist vill vi tacka Ann-Elise Persson för det positiva stöd och engagemang vi fått.

INNEHÅLL 1 INLEDNING ... 11 1.1 BAKGRUND... 11 1.2 STUDIENS AVGRÄNSNING... 12 2 SYFTE ... 13 3 LITTERATURGENOMGÅNG ... 15 3.1 STYRDOKUMENT FÖR VÄRDEGRUNDEN... 15 3.2 VÄRDEGRUNDENS HISTORIK... 17 3.3 KRÄNKANDE BEHANDLING... 19 3.4 MÅNGFALD... 21 3.5 DEMOKRATI... 23 3.5.1 Demokratiträning ...24

3.6 SKOLAN UR ETT GENUSPERSPEKTIV... 25

3.7 PRAKTISKT ARBETE MED VÄRDEGRUNDEN... 26

4 TEORI ... 29 5 METOD ... 31 5.1 VAL AV METOD... 31 5.2 UNDERSÖKNINGSGRUPP... 31 5.3 GENOMFÖRANDE... 32 5.4 BEARBETNING... 32 5.5 TILLFÖRLITLIGHET... 33 5.6 ETIK... 33

6 RESULTAT OCH ANALYS ... 35

6.1 ELEVINTERVJUERNA... 35

6.1.1 Trygghet...35

6.1.2 Ordningsregler ...36

6.1.3 Våld och kränkande behandling ...36

6.1.4 Vad är bra och vad bör förbättras på skolan. ...37

6.1.5 Det egna ansvaret...37

6.2 LÄRARINTERVJUER... 38

6.2.1 Trygghet...38

6.2.2 Ordningsregler ...39

6.2.3 Våld och kränkande behandling ...39

6.2.4 Vad är bra och vad bör förbättras på skolan. ...40

6.2.5 Det egna ansvaret...40

7 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION... 43

7.1 SAMMANFATTNING... 43

7.2 DISKUSSION... 43

7.3 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER... 45

8 LITTERATURLISTA... 47

Tjugoåtta elever Tjugoåtta elever Individer Människor Med Tjugoåtta viljor Från Tjugoåtta hemförhållande Vilken utmaning! Lars Andersson

1 INLEDNING

1.1 Bakgrund

Arbetet behandlar på vilka sätt pedagogerna och eleverna på två skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola.

Att undervisa om värdegrunden, etik och moral räcker inte anser Zackari och Modig (2002). Värdegrunden måste genomsyra hela skolans verksamhet. All utbildning bör utgå från att se individen i varje människa och från en moralisk grund. En demokratisk skola måste alltid aktivt värna om vissa värden. Den kan inte vara värdeneutral. Det är därför viktigt att man i skolan ges tillfälle att samtala om demokrati, rättigheter, skyldigheter och alla människors lika värde. Alla vuxna i skolan kan vara både goda och dåliga förebilder. Sättet som vi behandlar och bemöter eleverna är det som betyder mest. Ledningen och all personal bör ta ansvar för hur relationer, attityder och samvaro formas och förändras. Zackari och Modig anser att detta uppnår man genom att respektera eleverna och kräva respekt och ansvar tillbaka. Dessa demokratiska spelregler måste gälla i alla skolans utrymme och verksamheter så att inga elever och vuxna känner sig fredlösa. Genom att arbeta med värdegrundsfrågor, anser vi att man kan få en skola som av fler upplevs som trygg och trivsam.

I Skollagen (1 kap.2§) som finns i Lärarens handbok (Lärarförbundet, 2004) kan man läsa följande:

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan. 1. främja jämställdheten mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Skollagen, 1 kap.2§ )

Skolan är en arbetsplats med unika möjligheter. Här möts och konfronteras människor med olika synsätt, bakgrunder, värderingar och förutsättningar med varandra. Skolan som mötesplats är unik genom att människor med olika kulturer, språk och traditioner konfronteras. Många elever möter i skolan en ny värld, där måste eleverna lära sig att göra sin röst hörd, ta för sig, smälta in i ett större socialt sammanhang, skaffa sig vänner och samtidigt prestera ett bra skolresultat.

Våra yrkeserfarenheter är olika, men vår erfarenhet är den samma att elevernas arbetsklimat/miljö har förändrats. Vi upplever att arbetsmiljön har blivit hårdare och många elever reagerar mer aggressivt och impulsivt. Enligt Zackari och Modig (2002) kan en förklaring till att begreppet värdegrunden har blivit så aktuellt vara att mångkulturalismen har ökat i Sverige. En annan förklaring enligt författarna kan vara att nya kulturella subgrupperingar har utvecklat egna normer och värden som inte baseras på etnicitet. Värdegrunden finns formulerad i skollagen, och läroplanen (Lpo 94 & Lpf 94) främst som mål att sträva mot och allmänna skrivningar. För att dessa mål ska bli grunden i plattformen som demokratiska värderingar vilar på måste skolan avsätta tid för att konkretisera dem.

1.2 Studiens avgränsning

Vi har gjort en avgränsning i våra studier om värdegrunden, genom att fokusera på om värdegrunden i praktiken kan ge en trygg och lugn skola. Vi reserverar i detta examensarbete termen ”värdegrunden” just för värderingar och deras knytning till religion, historia, etnicitet, kultur och sociala sammanhang. När vi avser de svenska läroplanernas kapitel ”skolans värdegrund och uppdrag” används termen ”värdegrundstexten”.

2 SYFTE

Vi vill med vårt arbete:

Kartlägga på vilket sätt lärare och eleverna på två skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. För att uppnå vårt syfte kommer vi att intervjua elever och lärare på våra respektive partnerskolor.

I syftet ingår också frågeställningarna:

• Hur får man en skola som av fler upplevs som trygg och trivsam?

• Finns det på skolorna ett gemensamt förhållningssätt vid våld och kränkande behandling?

3 LITTERATURGENOMGÅNG

3.1 Styrdokument för värdegrunden

Linné (2001) menar att svensk folkundervisning alltid har förenat kunskap och moral, vilket ligger till grund för vår nu gällande läroplan för grundskolan och gymnasiet. Hon konstaterar att ”kunskap och färdigheter” och ”fostran” varit skolans huvuduppgifter enligt nästan alla styrdokument för skolan.

Författaren anser att den skola som fick sin första stadga år 1842 formades i ett samhälle där kristendomen i luthersk tappning var den självklara grunden.

[…] och ernåendet af det dermed åsyftade wigtiga ändamål, det uppwexande slägtets danande till christelige och gagnelige samhälls medlemmar […]

(SFS 1842:19§14) Efter krigsslutet tillsattes en skolkommission som lyfte fram sina visioner om en demokratisk skola som fostrar fria individer. Citat ur denna följer nedan:

Demokratin bygger på alla medborgares fria samverkan. En sådan samverkan måste i sin tur bygga på fria personligheter. Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor.

(SOU 1948:27, s.3) Styrdokumenten som formulerades för 1962 års läroplan präglas i hög grad av idén om eleven i centrum.

Samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga individer. Men friheten och självständigheten får inte utgöra självändamål: de måste vara grundvalen för samarbete och samverkan. Skolans sociala fostran skall därför grundlägga och vidareutveckla sådana egenskaper hos eleverna, som i en tid av stark utveckling kan bära upp och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande mellan kön, nationer och folkgrupper. Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig integritet är en

huvuduppgift också för den sociala fostran, som skolans verksamhet ska omfatta.

(Läroplan för grundskolan 1962, s.18) Efter 1960 talets läroplaner kom en SIA-utredning (skolans inre arbete) på 1970-talet (Marklund, 1982) om skolans arbetsmiljö och sociala ordning. Därefter kom 1980 års läroplan för grundskolan med tyngd på att fostra till demokratins värderingar.

Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

( Lgr 80, s.16) I 1994 års läroplan (Lpo 94, Lpf 94) försöker man uttryckligen formulera en värdegrund för skolan och gör detta mer kortfattat än i både 1962 års läroplan och Lgr 80.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.

Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

(Lpo 94, Lärarens handbok, 2004, s.9) Andra nationella bestämmelser om värdegrunden är Skollagen (Lärarförbundet, 2004).

1. Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållande, ha lika tillgång till utbildning i den offentliga för barn och ungdom. Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

(Skollagen, Lärarens handbok, 1 kap.2§ s.55) Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljön på alla arbetsplatser. Eleverna omfattas av de flesta bestämmelser i arbetsmiljölagen och de ska också få möjlighet att vara med i arbetsmiljöarbetet på skolan.

17§

De som genomgår utbildning skall av huvudmannen för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamhet på arbetsställe, om det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperioden längd. Elevmedverkan gäller dock inte elever i lägre årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning.

18§

Elevskyddsombuden utses av eleverna.

Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.

Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13§ första stycke. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).

( Arbetsmiljölagen, kap.6,17§, 18§)

http://www.av.se/regler/arbetsmiljolagen/kapitel6.shtm) 3.2 Värdegrundens historik

Författarna Hedin och Lahdenperä (2000) skriver på följande sätt: ”Ordet värdegrund är sammansatt av två beståndsdelar: grund som är konkret: fast och hållbart samt värde som är abstrakt och ger en bild av något som är mjukt.” (s.7).

Hedin och Lahdenperä (2000) tar upp att 1842 infördes folkskola i vårt land och då ansågs det självklart att vi måste hålla samman nationen genom en gemensam ideologi. Skolan var skyldig att förmedla den moral som samhället och kyrkan hade som grund. Innehållet var bestämt av tiden och kulturen där ingick lydnad för överheten, man skulle vara nöjd även om samhällets rikedomar var fördelade på ett orättvist sätt. Vid denna tiden trodde man att den fattige lättare kom till himlen, så det gjorde ingenting att man blev orättvist behandlad på jorden.

Skolans moralundervisning blev under mellankrigstiden föremål för en livlig debatt. Debatten handlade om hur man skulle kunna undervisa i moralfrågor utan att den enskildes rätt att välja sin egen moral kränktes. En av rollerna som skolan hade var att förmedla de dygder som uppskattades i samhällets borgliga kretsar. Författarna tar också upp att elever från lägre samhällsklasser gick färre år i skolan jämfört med högre samhällsklasser som i regel gick vidare till gymnasiet. På gymnasiet lärdes den borgerliga moralen ut som stod i samklang med hemmens värderingar. Förutom detta fick man lära sig att inte stjäla, en av skolan förpliktelse var att varna för det som samhället fördömde och stöld bestraffades strängt. I undervisningen kunde man ta upp Tio Guds budord men respekten för religionen minskade under denna tid, då var det lättare att tro på samhällets straff än det gudomliga.

Hedin och Lahdenperä (2000) menar att politikerna hade svårt att enas om formuleringarna om beskrivning av skolans värdegrund i läroplanen (Lpo94). Problemet var att precisera vad kristen etik är och hur den skiljer sig från annan etik. En av orsakerna till att vi har en värdegrund i skolan är att den har en uppgift att framhäva samhällets värderingar. Eleverna förväntas att lära sig dessa så att de kan leva efter dess ideal, men även verka för att samhället ska bevara dem. Enligt Hedin och Lahdenperä (2000) finns det ingen skillnad från 1842 då skolans uppgift var att verka för medborgarnas moral möjligtvis är det innebörden av ordet som då stod för sparsamhet, lydnad och flit medan idag står det för människovärde, demokrati och mänskliga rättigheter.

I Regeringens skrivelse (2000/01:59) kan man läsa att 1999 bestämde regeringen sig för att sätta igång ett värdegrundsprojekt för att få igång en diskussion och en debatt om

Enligt Regeringens skrivelse (2000/01:59) tog Utbildningsdepartementet initiativet till värdegrundsprojektet, som verkade under perioden 1februari 1999 – 31 mars 2000. Projektet hade i uppdrag att genom målgruppen barn och ungdomar samt lärare, annan skolpersonal, rektorer, föräldrar och kommunpolitiker stimulera det lokala arbetet att omsätta värdegrunden i praktisk handling. Det var viktigt att ha med eleverna i arbetet med värdegrunden för att få deras syn på och erfarenhet av undervisningen om samlevnad och relationer utifrån ett makt- genusperspektiv. Därför knöts till projektet ett ungdomsråd som bestod av tio gymnasieungdomar från tio olika kommuner. Ett faktablad på tolv olika språk togs fram till föräldrar och andra vuxna utanför skolan. Resultatet av detta projekt blev ”Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan" (Zackari & Modig, 2002) .

3.3 Kränkande behandling

I Lpo 94 och Lpf 94(1994) kan man läsa att skolan skall försöka få eleverna att förstå och leva sig in i andra människors situation. Skolan ska också arbeta för den enskildes välbefinnande och utveckling. I skolan ska ingen utsättas för mobbing, det är också viktigt att aktivt bekämpa alla tendenser till trakasserier. Genom aktiva insatser, öppen diskussion och kunskaper bemöter man bäst intolerans och främlingsfientlighet.

I Lpo 94 kan man under normer och värden läsa följande mål att sträva mot: Skolan skall sträva efter att varje elev

• utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,

• respektera andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverka till att bistå andra människor,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visa respekt för och omsorg om så väl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

I riktlinjerna för Lpo 94 och Lpf 94 har vi plockat ut följande punkter: Alla som arbetar i skolan skall

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt

Läraren skall

• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,

(Lpo 94, Lärarens handbok, s.14) (Lpf 94, Lärarens handbok, s.46) Rektorns ansvar

• upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsplan för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteende bland elever och anställda.

(Lpo 94, Lärarens handbok, s. 21) (Lpf 94, lärarens handbok, s. 49) I Lärarförbundet(2000) tas det upp att det är viktigt att alla berörda parter i skolan (personal, elever och föräldrar) är överens om ett gemensamt förhållningssätt och vilka regler, normer och sanktioner som ska gälla för att få ett bra arbetsklimat. Alla som arbetar i skolan måste också känna till vilka rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer. Ett sätt att få en skola som av fler upplevs som trygg och trivsam är ett gemensamt förhållningssätt där normer och regler ingår och det är en fördel om eleverna redan i tidig ålder får vänja sig vid att diskutera sådana frågor. För att få med sig eleverna bör de vara med och utforma de gemensamma reglerna och även få

lära sig att inte kränka någon, att visa respekt och ta hänsyn bl.a. genom att ta ansvar för sin egen utbildning och för sitt eget beteende. Regler och normer måste kontinuerligt utvärderas och diskuteras men även implementeras bland nya elever och föräldrar. Enligt Lindell och Hartikainen (2001) är det viktigt att skolan lyckas utveckla en dialog med föräldrarna så att det inte blir ett Vi och ett Dom, för då försvåras skolans möjligheter att arbeta med elevernas värderingar. Då riskerar många elever att hamna i kläm mellan skolans värdegrund och föräldrarnas etiska och moraliska övertygelse. Man kan se detta som en baksida på individualiseringen, då vi förlorar vårt ansvar för andra. Det gäller att hitta en fungerande balans mellan det kollektiva (familjen och klassen) i vardagen och den enskilde individens behov och förväntningar. Författarna menar att brist på trivsel, engagemang och personliga relationer i skolan ökar risken för kränkande beteende.

3.4 Mångfald

Zackari och Modig (2002) tar upp att den ökade mångkulturalismen i Sverige är en viktig orsak till att intresset för värdegrund och demokrati ökar (invandringen har ökat drastiskt de sista 50 åren, var 10:e person i Sverige är idag född i ett annat land). Det har också tillkommit nya kulturella subgrupperingar som utvecklar egna normer och värden som inte bygger på etnicitet. Enligt demokratirådet går samhällsutvecklingen mot ökad segregation och detta ställer stora krav på samtal och diskussion om demokratiska värden. Detta mångkulturella samhälle synliggör sprickorna i värdegrunden, då den inte längre är självklar och given för alla. Värdegemenskapen saknas i många fall.

Mogård (1999) refererar till Skolverket som säger att ”Samhället måste bygga på någon form av gemensam värdegrund. Men det måste finnas en stor medvetenhet bland lärare om det uppstår problem. Och skolan måste hela tiden förklara och utveckla sitt praktiska arbete med värdegrunden, bearbeta de uppfattningar elever, lärare och föräldrar har.” (Skolverket, 1999 s.37). Det blir ofta värdekrockar när föräldrar som kommer från andra länder där skolan är auktoritär och kräver sträng disciplin, möter en skola som de ofta uppfattar som kravlös och utan normer och regler. Detta medför att dessa föräldrar inte har något större förtroende eller respekt för den svenska skolan. Det är ofta kommunikationen mellan skolan och hemmet som brister och detta bidrar till att skolan framstår som obegriplig för dessa föräldragrupper. Författarna Zackari och

Modig (2002) tar upp att barnen ofta kommer i kläm mellan föräldrarnas etiska och moraliska övertygelse och skolans värdegrund. Dessa värdekonflikter är extra tydliga hos flickor med invandrarbakgrund som slits mellan dubbla lojaliteter (hemmet, skolan och kompisarna).

Den svenska skolan ska vara icke-konfessionell, den får alltså inte förespråka någon religion, men ska ändå ge plats för elevernas religioner och kulturer. En vanlig lösning på religionsfriheten i skolan är att låta vissa barn ”slippa” religionsundervisning och julavslutningar i kyrkan mm. Detta är enligt Zackari och Modig (2002) inte tillräckligt för att skolan ska bli en mångkulturell mötesplats, utan man bör erbjuda barnen ett alternativ där den egna tron och de egna traditionerna får utvecklas. Olika uppfattningar ska uppmuntras så länge de överensstämmer med demokratiska värden, men denna rättighet upphör när någon annans rättigheter kränks t.ex. att inte bli bemött med respekt.

Mångfalden gör att skolan måste öppna sig och möta nya kulturer och därmed förtydliga, omformulera och göra nya etiska ställningstaganden. Detta medför värderingskonflikter mellan och inom olika grupper. Enligt Skolverket, nr.00:557(2000) har många skolor inte beredskapen till att lösa dessa frågor och känner även stor osäkerhet inför dem. Osäkerheten kan ge utrymme för kreativt tänkande, men det kan också medföra att man blundar för moraliska och etiska ställningstagande om vad som är rätt och fel. Hur man arbetar med värdegrunden beror på hur man tolkar styrdokumenten.

I Skolverket, nr.00:577(2000) beskrivs hur man kan tolka styrdokumenten.

Erfarenheter från ett framgångsrikt arbete med värdegrunden, och mot de uttryck som bryter mot den, visar att det inte finns några färdiga modeller som är allmängiltiga och fungerar överallt. Skolor som har kommit långt i sitt värdegrundsarbete har integrerat dessa frågor i det dagliga arbetet i stället för att separera de olika delarna genom exempelvis fristående temadagar.

friskola. Författarna tycker att det är viktigt att skolan ser och tar tillvara de olika kulturtraditionerna så att dessa möts och diskuteras. En av orsakerna till att den kommunala skolan har misslyckats med att behålla eleverna kan vara att man inte prioriterat värdegrundsfrågorna som skapar goda och trygga miljöer. En annan orsak kan vara att friskolorna står för en gemensam värdegrund vilket kan bidra till en känsla av sammanhang och samhörighet. Därmed finns grunden för nära relationer och stark informell kontroll. Då friskolorna ofta är mindre än de kommunala skolarna upplever eleverna att de blir sedda och bekräftade. Zackari och Modig (2002) tar upp att föräldrar till barn som går på friskolor medvetet har valt vissa värderingar, traditioner och livsåskådningar framför andra. Därmed har man valt bort ett ömsesidigt samtal och en diskussion om vår gemensamma värdegrund. Risken är därför att vi får en mångfald av skolor, istället för mångfald i skolan.

3.5 Demokrati

Ordet demokrati kommer från Grekiskans (d´emokratia), och enligt Brüel (1987, s.93) betyder ordet folkmakt eller folkstyre. Styrelseform enligt vilken alla medborgare deltar i eller har inflytande på ledningen; även stat som styrs enligt denna princip.

Zackari och Modig (2002) menar att det demokratiska uppdraget för en gemensam nationell skola är att alla elever skall utvecklas och undervisas i mångsidiga sociala miljöer. Skolan erbjuder eleverna en gemenskap som skiljer sig från den enskilda familjen. Denna gemenskap ger möjlighet till möten mellan många människor och deras erfarenheter och kunskaper. Det är dessa samtal och möten som är själva kärnan enligt författarna i skolans demokratiska funktion. Eleverna lever i olika världar trots att de går i samman klass under samma tid. De lär sig härmed olika saker om sig själv, sin förmåga, om sociala skillnader och vem och vilket kön som har tolkningsföreträde i skolan och i den stora världen. Eleverna ”lär demokrati”. Det spelar stor roll för deras fortsatta liv som vuxna och samhällsmedborgare vilket stöd, hjälp och bekräftelse eleven får och behöver för att kunna utveckla ”demokratisk mentalitet”.

Enligt Larsson (2004) har skoldemokrati definieras såsom att skolan skall ge alla samma undervisning. Demokrati kan uppnås genom att alla elever läser samma kurser och dessutom i heterogena klasser. Om man i stället skulle tolka skoldemokratin som att elevernas attityder och normer skall vara demokratiska, då räcker det inte att den yttre

ramen är jämlik. För att kunna påverka attityderna i demokratisk riktning måste lärarna i skolan och hela den övriga vuxenvälden ta en aktiv ställning för demokratiska värderingar så väl i praktiken som i teorin. För att kunna stå emot antidemokratiska värderingar måste lärarauktoritet tillämpas. Författaren anser att varje demokrati måste hävda den demokratiska beslutsordningen och sina värderingar om allas lika rättighet och skyldighet, om så behövs med tillämpning av auktoritära medel. Skolan har en aktiv fostrande roll som inte får förväxlas med att vara allmänt välvillig. Alla människor är olika och har rätt att vara olika i ett demokratiskt samhälle.

3.5.1 Demokratiträning

Larsson (2004) menar att vissa skolämnen arbetar mer än andra med frågor kring demokrati och samhällets utformning, främst historia och samhällskunskap, men det är även nödvändigt att andra lärare har en god kunskap i demokratins villkor och betydelse. Vuxna är elevers förebilder vare sig att de är medvetna om det eller ej, därför är det viktigt hur vuxna agerar i kontakt med barnen, men även allmänt i barns närvaro. Eleverna bör teoretiskt lära sig vad demokrati och demokratiska värderingar är men även lära sig att tillämpa dessa. Hur det sistnämnda skall gå till ankommer på lärarna, beroende av deras yrkesprofessionalism anser författaren. Det kan gå till på följande vis: att eleverna gradvis får ett allt större inflytande när det gäller skolarbetets planering och innehåll. Ramarna för elevinflytande måste vara tydliga och klara för såväl läraren som eleven. Det gäller också att se till att demokratiska regler upprätthålls.

Larsson (2004) refererar till Dewey som tar upp om demokratiträningens betydelse. Dewey menar att man genom egen successiv utökad erfarenhet kan finna sin egen väg till ökad förståelse av sig själv och andra. Därför är ”learning by doing” nödvändigt. I sin försöksskola utanför Chicago lade han barnets aktivitet och intresse till grund för all undervisning. Han menade även på att skolans viktigaste uppgift var att förbereda eleven för ett fungerade socialt liv i en demokrati. Detta fick stor betydelse för det amerikanska skolväsendets utveckling.

Finnbogadóttir (2002) säger att hur vi än vrider och vänder på det så är människan inte född med vissa värden och normer förutom den att ta hand om sin avkomma, men uppfostran som leder till värdegrundens medvetenhet, är just att värna om hela

Det har aldrig varit så svårt att vara ung som nu med globalisering, europeiseringen och otrolig materialism, hot om krig, invandrare med helt annan livsstil än vi, med IT, GSM och SMS. Demokratiträningen i skolan bör därför börja med de vuxnas uppträdande mot varandra och i förhållande till barnen.

3.6 Skolan ur ett genusperspektiv

Ordet genus är latin och betyder härkomst, släkt, stam, kön och är den grammatiska termen för femininum och maskulinum. Inom forskningen används termen/begreppet som det kulturella och socialt skapande könet och begreppet kön för det biologiskt skapade könet (http://www.educ.umu.se/~siv/iktgenus.htm).

Genusperspektiv innebär att man ska synliggöra könsförhållanden och försöka förändra och utjämna dessa genom att skapa nya förhållningssätt och beteendemönster.

Enligt skollagen och samtliga läroplaner (Lpo 94 & Lpf 94) ingår det i alla lärares uppdrag att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. I Prop.1994/95:164 anges det att skolan ska ge flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta förutsätter att lärarna både har kunskaper om det rådande könsmönstret och att de har kunskap om könstillhörighetens betydelse för lärandet. Ytterligare en förutsättning är att lärarna har insikt om att varken flickor eller pojkar är några enhetliga grupper. I Prop.1994/95:164 poängteras att även om skillnaderna inom könen kan vara stora så kvarstår den generella könsstrukturen som ger pojkar och män en högre status än flickor och kvinnor.

Enligt Berg (2004) kan man läsa att förr var skolan till för pojkar och skolans uppdrag var att uppfostra män till positioner i samhället Det var inte förrän att den allmänna folkskolan infördes 1842 som vi fick en skola som var öppen för båda könen. I boken beskrivs att flickor och pojkar lärde sig olika saker eller olika mycket, med olika mål. Pojkar gick i skolan med siktet inställt på karriär, ett offentligt liv och trygg försörjning, medan flickorna fostrades till moral, dygd och äktenskap där följande uppgifter ingick såsom att vara moder, barnaföderska och hushållerska.

Enligt Lärarens handbok (Skollagen, 1. kap.2§) skall de som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen.

Berg (2004) menar att jämställdhetsarbetet som man ofta kommer i kontakt med på skolorna idag, är när man har gjort indelningen i könssegregerade grupper. Detta kan vara ett arbetssätt om man vill stärka någon av könsgrupperna t.ex. flickor. Flickor kan på så sätt våga mer och lära sig ta för sig, medan pojkar i sådana indelningar kan lära sig att visa omsorg om varandra. Risken kan vara att ett sådant arbetssätt understryker skillnader där flickor ses som en svagare part och pojkar som bråkstakar. Ett sätt att komma ifrån detta är att, som man har gjort i Storsjöskolan utanför Umeå, införa ämnet livskompetens som ett tillval. Där har eleverna möjlighet att diskutera och söka svar på frågor om hur de värderar olika saker i sitt liv men även hur de ser på sin framtid. Berg (2004) anser att man kan ha ett särskilt jämställdhetstema men bäst är om genuskunskapen ingår i alla relevanta kurser. Då kan man skapa diskussioner så att eleverna gör kopplingar till andra ämnen och till den generella världen för att motverka att nya myter bildas. När lärarna diskuterar med eleverna kan det vara bra om läraren visar sig medveten om samhällets stereotyper genom att våga ifrågasätta dem inför eleverna. Eleverna lär sig genom att härma vuxnas beteende och att pröva dem gentemot oss, men hur mycket kan egentligen en lärare bidra till en förändring? Som genusmedvetna lärare kan vi motverka könsmyter genom att agera som goda förebilder. 3.7 Praktiskt arbete med värdegrunden

På de gymnasieskolor där vi gjort intervjuerna har man nyligen börjat med det praktiska arbetet med värdegrundsfrågor. För att få en uppfattning om hur man kan arbeta med värdegrundsfrågorna i skolan har vi valt att göra en intervju med en rektor (Personlig kommunikation, 2005) på en 0-9 skola i nordvästra Skåne som har kommit långt med utvecklingsarbetet kring värdegrundsfrågor. Vi menar att grundskolan har kommit längre än gymnasiet med arbetet kring värdegrunden. Vi upplever att kontakten rektorn var värdefull för att ge oss en bakgrund till och en helhet i våra studier. I följande stycke har vi redovisat vad som framkom i intervjun och som vi tyckte var särskilt relevant för vår undersökning.

Rektorn beskrev (Personlig kommunikation 2005) att skolan har 850 elever och ca 100 personal. Under ett års tid har de arbetat med värdegrundsfrågor. Syftet med detta arbete är att skolan ytterligare ska förbättra sin arbetsmiljö så att alla kan känna sig trygga och

de bästa förebilderna för sina barn. Arbetet började med att arbetslagen fick arbeta med problemformulering kring värdegrunden. Där fick man fram frågor till enkätundersökningen som skickades ut till föräldrar och elever, för att få fram en plattform för fortsatt värdegrundsarbete. Efter sammanställningen av förälder- och elevenkäten kom man fram till gemensamma regler som ska gälla på skolan, dessa går under tre kategorier: Respekt, Ansvar, och Miljö. Man poängterade även att skolan är elevernas arbetsplats

Personalens enkäter hämtade man från Skolverket, anledningen till detta var att man ej ville vinkla dessa frågeställningar. All personal på skolan fick besvara enkäterna. Efter sammanställningen av personalens enkätsvar och långa diskussioner kom man fram till gemensamma mål.

Därefter gjordes en implementeringsplan för skolans värdegrund. Ledningen sammanställde utifrån enkätsvaren en personalhandledning för att eleverna ska må bra och lära sig så mycket som möjligt när de går på skolan. Det är viktigt att det finns tydliga regler och struktur i verksamheten, en gemensam grund. Värdegrundsarbetet genomsyrar all verksamhet på skolan. Detta arbete kommer att fortgå aktivt och inte bli en hyllvärmare säger rektorn.

4 TEORI

Vi har valt att kartlägga hur lärare och elever på två skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. Vi kopplar vårt arbete till Antonvsky (1923-1994) därför att vi anser att hans teorier stödjer vårt arbete om värdegrunden. Antonovsky (2005) menar att ”Känsla Av SAMmanhang – KASAM” speglar i vilken utsträckning vi upplever tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Begriplighet är kärnan i definitionen. Antonovsky menar i vilken utsträckning människan upplever både inre och yttre stimuli som sammanhängande, strukturerande, ordnade och förståndsmässigt gripbara. Har människan hög känsla av begriplighet förväntar hon sig att framtida stimuli är begripliga och förutsägbara. Om dessa stimuli kommer som överraskningar ska de kunna ordnas och förklaras. Viktigt är att nämna att det inte säger något om stimulis önskvärdhet. Även om det förekommer död, krig och misslyckande kan människan göra dem begripbara.

Hanterbarhet är det andra begreppet, vilket Antonovsky förklarar med i vilken grad människan upplever att hon har resurser till sitt förfogande och att hon kan lita på dessa. Har människan hög känsla av hanterbarhet kommer hon inte att känna sig som offer i olika omständigheter och inte anse att livet är orättvist. Då det händer sorgliga saker i livet kommer hon att acceptera och klara av dem.

Meningsfullhet är det tredje begreppet som Antonovsky säger, har med motivationen att göra. Med meningsfullhet menar Antonovsky i vilken utsträckning människan känner att livet har en känslomässig innebörd. Då människan upplever svåra situationer tycker hon att det är värt att bearbeta och lösa dem, hon upplever situationen som utmaningar. För att praktiskt kunna arbeta med värdegrundsfrågorna måste man ha ett sammanhang. Antonovsky har arbetat fram ett livsfrågeformulär som man kan använda vid praktiskt värdegrundsarbete, detta i sin tur kan bidra till kunskapsutvecklingen i skolan.

5 METOD

5.1 Val av metod

Vårt syfte med arbetet är att kartlägga hur lärare och elever på två skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. Vi valde att göra intervjuer som ger data av kvalitativ art för att få ut så mycket som möjligt av undersökningen. I en intervju får man lättare en helhetsbild av den intervjuade. Styrkan i dessa data är att den är mer flexibel på så vis att vi kan förklara frågeställningarna och rätta till eventuella fel under undersökningens gång (Holme & Krohn-Solvang, 1997). Vi har också haft möjlighet att ändra ordningsföljen på frågorna vid intervjun.

Enligt Holme och Krohn-Solvang (1997) är en enkäts styrka är att den är strukturerad och man kan göra statistiska generaliseringar om urvalet är tillräckligt stort. Svagheten med denna metod är att vi inte kan garantera att svaren är relevanta, och även om vi upptäcker detta under insamlingsfasen är det för sent att göra något åt det, då man inte får ändra eller komplettera någon frågeställning. Kvantitativa undersökningar präglas av urval och avstånd till undersökningspersonerna.

Vi har upptäckt att med en intervju kan man lättare fånga personens egenart och livssituation, det hela underlättas av att man får en personlig kontakt och kan föra ett samtal av så naturlig art som möjligt. Genom denna undersökning vill vi se hur lärare och elever på två skolor upplever att man kan utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola.

5.2 Undersökningsgrupp

Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på våra respektive partnerskolor. Urvalet bestod av elever och lärare på Hotell och Restaurangprogrammet och Barn och Fritidsprogrammet. Att vi valt just dessa program beror på att vi utbildar oss till karaktärsämneslärare inom dessa områden. Vi intervjuade fyra lärare och fyra elever i årskurs två på Hotell och Restaurangprogrammet samt fyra lärare och fyra elever i årskurs två på Barn och Fritidsprogrammet. Eleverna och lärare är slumpmässigt uttagna av oss men har frivilligt velat delta. Vi valde att inrikta oss på årskurs två för att få en bild av hur skolan arbetar med de demokratiska frågorna utifrån värdegrunden. Vi

tror att man bör ha gått minst ett år på gymnasiet för att kunna uttala sig i dessa frågeställningar. Genuset är jämnt fördelat mellan flickor/kvinnor och pojkar/män bland de intervjuade eleverna och lärarna på de båda skolorna.

5.3 Genomförande

Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer, för att få en uppfattning om hur lärare och elever på två olika skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. Frågorna fick de deltagande personerna ta del av i god tid innan intervjutillfället (bilaga nr.1). Genomförandet av samtliga intervjuer med elever och lärare gjordes av oss två tillsammans. En av oss agerade dock åhörare vid hälften av intervjuerna eftersom vi inte ville leda samtalen och eventuellt påverka de elever vi själva undervisat. För att kunna analysera intervjuerna och uppfatta nyanserna i samtalen spelades samtliga intervjuer in på bandspelare. Intervjuerna genomfördes i ett avskilt rum där vi kunde samtala ostört. Eleverna intervjuades under lektionstid så de fick gå ifrån sina pågående lektioner. Samtalen med lärarna genomfördes på deras lektionsfria tid i skolan. Vi var noga med att berätta syftet bakom dessa intervjuer och vad vi skulle använda materialet till, därav fick de intervjuade en chans att avböja om de inte ville medverka i undersökningen. Vi valde att använda samma frågeställningar till elever och lärare, då det kunde vara intressant att jämföra elever och lärarnas svar.

5.4 Bearbetning

För att inte glömma nyanser och stämningar i intervjuerna bearbetade vi materialet direkt efter genomförandet. Tanken med detta var att vi skulle kunna återkomma till intervjupersonerna med eventuella frågor. Vi skrev ut alla intervjuer för att sedan kunna analysera samtalen grundligt.

Nästa steg var att sammanställa svaren och ställa dem emot varandra för att se eventuella skillnader och likheter mellan skolorna. Lärarnas och elevernas svar har även jämförts för att få en uppfattning om vilken syn lärare, respektive elever har i de olika frågorna. Under hela förfarandet fanns intervjuutskrifterna med som arbetsunderlag. Vi redovisar resultatet av intervjuerna med citat som vi delar upp enligt följande: På skola

i skola 1 är uppdelade från A-D och lärarna i skola 2 är uppdelade från E-H. Vi har valt att redovisa först elevsvaren och sedan lärarsvaren.

Kvale (1997) beskriver att tre delar kan urskiljas av en intervju. Det första är utskriften för att få en struktur, därefter kartläggningen av materialet och sist själva analysarbetet där innebörden av intervjun utvecklas.

5.5 Tillförlitlighet

Vi anser att tillförlitligheten är stor bland svaren då de berörda lärarna och eleverna har fått svara på intervjuerna i lugn och ostörd miljö, frivilligt och individuellt. Eleverna och lärarna fick i god tid innan intervjun ta del av frågorna, och frågeställningarna bygger på en sammanställning av vad lärarna, eleverna och vi har tyckt vara viktigt att ta upp om värdegrunden. Detta medför att engagemanget att medverka har varit positivt och detta ökar också tillförlitligheten.

5.6 Etik

Vi har inför intervjuerna beaktat de fyra forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet (http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=12)

• Informationskravet, vilket innebär att man som forskare ska informera de berörda om uppgiftens syfte och att deras medverkan är frivillig och att de har rätt att avbyta.

• Samtyckeskravet, detta innebär att forskaren ska inhämta undersökningsdeltagarens samtycke och i vissa fall bör samtycke inhämtas från föräldrar/vårdnadshavare (deltagare under 15 år).

• Konfidentialitetskravet, vilket innebär att personerna och personuppgifterna ska förbli anonyma och ska förvaras på sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dem.

• Nyttjandekravet, innebär att intervjuerna av personerna endast får användas för forskningsändamål.

6 RESULTAT OCH ANALYS

I detta kapitel redovisas resultatet och analys till lärar- och elevintervjuerna. Utifrån arbetets syfte och vad intervjupersonerna sagt har vi fått fram fem teman. Dessa är följande: ”Trygghet”, ”Ordningsregler”, ”Våld och kränkande behandling”, ”Vad är bra och vad bör förbättras på skolan” och ”Det egna ansvaret”. I ”Trygghet” samlas de stycken om hur de intervjuade upplever trygghet på skolan och hur det kan förbättras. I ”Ordningsregler” kan man avläsa vilka ordningsregler och påföljder intervjupersonerna tycker att skolan ska ha. I ”Våld och kränkande behandling” tar vi upp hur de intervjuade reagerar och agerar när de ser våld, hör kränkande ord och bevittnar okamratligt beteende. I ” Vad är bra och vad bör förbättras i skolan” tar vi upp vilka saker som är bra på skolan och vilka saker som skolan snarast borde ”ta itu med” för att bli en ännu bättre skola. I ”Det egna ansvaret” tar vi upp vilket ansvar intervjupersonerna uppfattar att de har i skolan. Svaren redovisas i text och i form av citat. Efter varje citat anges med en siffra eller bokstav vilken elev eller lärare som uttalat sig. Vi kommer att lägga tyngdpunkten på att hitta samband och skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta med värdegrundsfrågorna för att få en skola som av fler upplevs som trygg och trivsam.

6.1 Elevintervjuerna

6.1.1 Trygghet

Eleverna anger olika anledningar till varför de känner sig trygga i skolan. Anledningar som nämns är vänner, elevsammansättningen på programmet och kommunikation. Man kan alltså se en likhet mellan skolorna på eleverna svar vad det gäller tryggheten, vännerna betyder mycket för att eleverna ska känna sig trygga, men även lärare som tar sig tid för samtal är viktiga.

”Jag känner mig trygg för jag känner vissa personer i skolan.” (2)” Jag är med mina vänner och med dem känner jag mig trygg.”(3)” Ibland går det lite för vilt till här, människor överallt och ingenstans.”(4)”Rätt lugnt, normalt folk på programmet.”(6) ”Jag känner mig trygg pga. att jag har många vänner på skolan och även lärare som jag kan prata med.”(8)

Vid undersökningen kom det även fram att eleverna anser att skolan inte arbetar tillräckligt med att skapa en lugnare och tryggare skola. Med större personaltäthet och rätt anpassade lokaler skulle fler uppleva skolan som trygg och trivsam.

”Släng ut dom som stör, och inte uppför sig ordentligt.”(1) ”Låt inte alla elever ha rast samtidigt.” (3) ”Mer personal som typ skolvärd.” (7)

6.1.2 Ordningsregler

Vad man kan se av resultatet är att eleverna i stort sätt svarar identiskt med varandra därför har vi valt att lägga kommentarerna tillsammans. För att ordningsreglerna ska följas måste reglerna utformas i samarbetet med eleverna i demokratisk anda. Att veta vilka normer och regler som gäller skapar trygghet.

”Dom vi har är bra, problemet är bara att eleverna inte alltid följer dom.”(3) ”Tycker inte att man ska ändra dom man har nu.”(4)” Alla som finns nu, utom godis, dryck, keps och mobilförbud.”(5) ”Bra regler, någon elevrepresentant har varit med och bestämt.”(7)

Vid undersökningen om vilka påföljder elever ska få som bryter mot ordningsreglerna kom det fram att eleverna efterfrågar strängare straff, för dem som bryter mot reglerna. Men samtidigt vill eleverna anpassa straffet till brottets art.

”Vet ej, beror på vilken regel det är, hårdare och hårdare straff.” (1) ”Tillsägelse och böter.” (4) ”Tillsägelse, strängare straff och avstängning.” (6) ”Kvarsittning, avstängning och böter.” (7)

6.1.3 Våld och kränkande behandling

Vid frågeställningen hur reagerar och agerar du när du ser våld, hör kränkande ord och bevittnar okamratligt beteende svarade eleverna i stort sett identiskt med varandra i hur de reagerade, men deras agerande var olika. Det är positivt att så många reagerar när de ser våld, hör kränkande ord eller bevittnar okamratligt beteende. Alla agerar däremot olika, för att undvika detta måste alla i skolan känna till vilka rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer.

”Jag säger till ibland och ibland kanske jag inte bryr mig.”(1) ”Blir arg oftast, ger den skyldiga en giftig blick eller säger till dom på ett schyst sätt.”(2)” Beror på ifall det riktas allvarligt mot mig eller mot mina kompisar.”(3)”Griper in, jag har varit med i antimobbningsgrupp.”(5) ”Tar tag i det själv ibland eller säger till någon annan.”(6) ” Vill inte alltid säga ifrån själv, man kan råka illa ut.”(8) 6.1.4 Vad är bra och vad bör förbättras på skolan.

Vid jämförelse mellan skolorna kan man se att gemensamma utrymmen som t.ex. cafeteria är viktigt för trivseln på skolan. Eleverna nämner att skolans storlek är av betydelse, medan andra är mer nöjda med utbildningen. Övrigt som nämns är att det positiva med skolan är att den är liten, har många datorer och ett fint bibliotek.

”Cafeterian, vissa lärare och skolan.”(2) ”Skolan är liten, min flickvän och inga läxor.”(3) ”Cafeterian, många datorer och kommer inte på mer.”(4)”Raster, lektioner och vet ej mer.”(5) ”Cafeterian, biblioteket och matsalen.”(6) ”Utbildningen, lärarna och god stämning på skolan.”(8)

Vid frågeställningen vad skolan snarast borde ” ta i tu med ” för att bli en ännu bättre skola framkom det att eleverna efterfrågar gemensamma normer och regler, men även elevinflytande. Vid en sammanställning av elevernas svar kan man urskilja vissa kommentarer som är gemensamma för eleverna. De anser att skolan bör ”ta itu med” stökiga elever som ej följer ordningsreglerna, ändra på uppehållsrummen och se till att få ”bra” lärare. Skadegörelsen bör minskas, ändra schemaläggningen och mer aktiviteter på rasterna. Ett aktivt arbete med värdegrundsfrågor skulle kunna ge ett bra resultat.

”Busstiderna, stökiga elever och dåliga lärare.”(1) ”Följa ordningsregler, ljusa upp allmänna ytor och byta ut stolarna.”(4)”Mer aktiviteter som man kan göra på skolan och som man kan göra med klassen.”(5)” Minska skadegörelsen, schemaläggningen t.ex. för kort middagsrast och lärarna är dåligt utbildade på kärnämnena.” (8)

6.1.5 Det egna ansvaret.

Vid frågeställningen vilket ansvar har du i skolan kan man se att den gemensamma nämnaren för eleverna på skolorna är att de vill ”sköta sig” sedan kan innebörden av detta ord betyda olika beroende på vilka värden och normer de bär med sig. Vissa elever

nämner självdisciplin som en viktig egenskap för att klara sina studier och där kan man se motivationen som en drivkraft. Många elever ser också ”rätt” kamratskap som en viktig beståndsdel i ordet ”sköta sig”.

”Att sköta mig själv och mina uppgifter, gör alla detta skulle det inte vara så stökigt.”(2), ”Sköta mig och inte ställa till problem.”(4)”Komma på lektionerna, sköta skolarbetet och sköta sig allmänt.”(5) ”Har ansvar för hela min utbildning med hjälp av lärarna.”(6)

6.2 Lärarintervjuer

6.2.1 Trygghet

I frågeställningen känner du dig trygg i skolan kom det fram att alla lärare inte känner sig trygga. De lärare som inte känner sig trygga uttrycker en oro över situationer som skapar otrygghet och som skolan inte har beredskap för. Detta kan undvikas genom att alla måste känna till vilka rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer i skolan.

”Nej, man måste hitta rätt program till rätt elev det blir det inte med en skola för alla.”(A) ”Ja för det är en liten arbetsplats.”(C)”För det mesta, har upplevt viss aggressivitet från missbrukande elever och psykiskt sjuka.”(E)”Ja, personalen och skolan känns trygg.” (H)

Vi intervjutillfället kom det upp konkreta förslag på vad som skulle kunna göras för att få en lugnare och tryggare skola. Vissa lärarna anser att det handlar om hur man organiserar och leder skolan andra påpekar skolvärdens betydelse för en lugnare och tryggare skola. Lärarna anser att man bör ha fler vuxna ute bland eleverna på rasterna, men även att kraven är för små på eleverna.

”Det handlar om hur man organiserar och leder skolan plus anpassning till elevunderlaget.”(B) ”Vi har en skolvärd och det är positivt.”(D)”Mer vuxna ute bland eleverna, inte bara lärare.”(F) ”Stäng av elever vid misskötsel.” (G) Lärarna på den ena skolan efterfrågar mer inflytande över de organisatoriska besluten, medan lärarna på den andra skolan anser sig nöjda med denna del. Båda skolorna

6.2.2 Ordningsregler

Vid jämförelse mellan skolorna skilde sig lärarnas åsikter åt. På ena skolan ansåg man att det är viktigt att man ska ha regler, de ska gärna vara förberedande för arbetslivet och samhället och dessa bör följas om de finns. Den andra skolan betonar elevernas demokratiska inflytande som det viktigaste. Man bör göra eleverna delaktiga vid införandet av regler och att reglerna bör efterlevas. Påföljder bör vara strängare.

”Så enkla och så få som möjligt, förberedelse för arbetslivet.”(A) ”Rätt tid, rätt plats och rätt utrustning.”(C) ”Ordning och reda.”(D) ”Man måste förankra reglerna hos eleverna.”(E) ” Samma regler.” (G)

Det man kan se vid jämförelse mellan skolorna är att den ena skolan ej har de stora problem som den andra skolan har. Detta kan bero på olika saker t.ex. att den ena skolan har infört skolvärd, men även att det är en liten skola. På den ena skolan betonar lärarna att det är viktigt att man får ta konsekvenser av sitt handlande som t.ex. indraget studiemedel. Lärarna på den andra skolan tycker att påföljderna vid grövre förseelser bör vara strängare vid t.ex. mobbning och våld.

”Konsekvenser för sitt handlande t.ex. frånvaro - indraget studiemedel.”(B) ”Påföljderna ska vara kännbara och följas upp.”(D) ”Ordningsbetyg.”(E) ”Mobbning, flytta de som mobbar om inget annat hjälper.”(F) ”Våld, misshandel och droger ska medföra avstängning.”(H)

6.2.3 Våld och kränkande behandling

Vid undersökningen framkommer det att alla som arbetar i skolan måste känna till vilka rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer. Detta saknas på den ena skolan, medan det efterföljs till stor del på den andra skolan. Studier visar att brist på trivsel, engagemang och personliga relationer i skolan ökar risken för kränkande beteende. Det är viktigt att alla berörda parter i skolan (personal, elever och föräldrar) är överens om ett gemensamt förhållningssätt och vilka regler, normer och sanktioner som ska gälla för att få ett bra arbetsklimat. Detta är något som båda skolorna bör arbeta med. De flesta lärare använder sig av de rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer på skolan. Andra svarar att de reagerar och säger ifrån direkt när det gäller deras egna elever, men om det gäller okända elever tvekar de att gripa in

”Jag får ångest.”(C) ”Följer upp enligt policy för skolan.”(D) ”Det känns hotfullt och otäckt när man träffar okända elever.”(F) ”Jag har ej kommit i denna situation.”(H)

6.2.4 Vad är bra och vad bör förbättras på skolan.

Då storleken på skolorna skiljer sig åt återspeglar det sig i svaren om vad skolorna anser är positivt. Den ena skolan har en mer familjär framtoning, en liten skola där alla känner igen elever och lärare och ingen är anonym. Den andra skolan ser mera till ändamålsenliga lokaler, bra kvalitet på utbildningen, bra elevmiljö och bra kolleger.

”Liten skola, ingen anonym.”(A) ”Känner igen alla elever+ lärare.”(B)”Tradition och kvalitet.” (F) ”Kollegerna är bra och praktiska lokaler.” (G)

Vid frågeställningen vad skolan snarast borde ” ta i tu med ” för att bli en ännu bättre skola framkom det att de båda skolorna anser att en förändring av arbetsledningen bör ske snarast, men även att ordningsreglerna bör förankras och följas upp bättre. På den ena skolan uttrycker lärarna detta enligt följande: Omorganisering av ledarskapet på skolan och ”ta tag” i problemen. Den andra skolans lärare framhöll att arbetsmiljön för lärarna borde förbättras. De framhöll, bättre arbetsledning, att ordningsreglerna borde förankras i verkligheten och de ville också ha bättre fortbildning.

”Bättre information mellan arbetslagen och ledningen, en tvåvägskommunika-tion.”(A) ”Möta stökiga och struliga pojkar med invandrarbakgrund.” (B) ”Ordningsregler bör följas upp.” (D) ”Se över klasstorleken och antal klasser så att inte kvalitén, på utbildningen försämras och se över lärarens administrativa uppgifter.”(E) ”Ordningsreglerna är ett spel för galleriet och de har blivit en hyllvärmare.” (G)

6.2.5 Det egna ansvaret

I undersökningen uttrycker båda skolorna samma sak men på olika sätt att de har ett ansvar att förmedla allt de kan om sitt yrke och därmed överföra den yrkesstoltheten. En annan likhet är att båda skolorna vill vara en förebild och leda sina elever mot deras framtida mål. Alla svarade att de har undervisningsansvar men även ansvar för trivsel,

det var viktigt att vara en förebild och att vara lyhörd, dessutom att det är viktigt att vara stolt över sitt yrke.

”Ge rätt feedback och handledning till verkliga livet.”(B) ”Ansvar gentemot elever och kolleger för trivsel.”(C) ”Vara uppmärksam på allt som händer och bry sig om andra både elever och lärare.”(F) ”Att vara vuxen.”(H)

7 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

7.1 Sammanfattning

Syftet med vårt arbete är att kartlägga på vilket sätt lärare och elever på två skolor upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. Vi valde att göra intervjuer på våra partnerskolor för att få fram en bild av hur skolorna arbetar med detta. De frågeställningar vi har valt att arbeta med är följande:

Hur får man en skola som av fler upplevs som trygg och trivsam? Finns det ett gemensamt förhållningssätt vid våld och kränkande behandling? Hur är ordningsreglerna förankrade på skolan?

Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på stora skillnader mellan hur lärare och elever upplever hur man kan få en lugn och trygg skola. Alla som arbetar i skolan måste känna till vilka rutiner som ska tillämpas i konkreta problemsituationer. Studier visar att brist på trivsel, engagemang och personliga relationer i skolan ökar risken för kränkande beteende. Eleverna efterfrågar gemensamma normer och regler, men även elevinflytande. Ordningsreglerna bör förankras och följas upp bättre. Vi har också sett att arbetet med värdegrunden kräver tid och för att få så gynnsam förutsättning för detta kan man använda olika övningar och diskussioner för att som Zackari och Modig (2000) säger för att ”lära värdegrunden” måste man ”göra värdegrunden” (s.29).

7.2 Diskussion

I bakgrunden tog vi upp våra två olika kompetenser som en tillgång för vårt kommande examensarbetet. Detta tillsammans med den litteratur vi läst och alla de möten vi haft med pedagoger och elever har berikat vår arbetsprocess. Vi har sett i vårt arbete påstående som har återkommit. Ett av dessa påstående är att med gemensamma regler, normer och demokratiska diskussioner som är väl förankrade kan man få en skola som av fler upplevs som lugn och trygg. Författarna Zackari och Modig (2000) understryker att det är varje skolas uppgift att ta ställning till och förankra begreppet värdegrund och vad det betyder för just dem, man påpekar även att det måste leda till handling och inte stanna vid en pappersprodukt.

Lärarförbundet (2000) tar upp vikten av att avsätta tid till diskussion utifrån värdegrundsfrågorna i olika konstellationer såsom elev-elev, elev-lärare och lärare-lärare etc. för att sedan eventuellt komma fram till gemensamma regler och normer. Enligt rektorn (Personlig kommunikation, 2005) på den 0-9 skola i nordvästra Skåne som vi besökte avsattes det ganska mycket tid för diskussioner och reflektioner inom värdegrundsarbetet, men annars är det vår uppfattning att just tiden är det svåraste att göra något åt. Det flesta lärare som vi mött anser att de inte riktigt har tid med ytterligare ett ”område” som de ska arbeta med. De anser ofta att ledningen lägger på fler och fler uppgifter och detta tror vi kan leda till att vissa lärare upplever det som stressande att behöva leda dessa demokratiska samtal om värdegrunden. Enligt vår mening skulle vissa lärare gärna se att dessa samtal låg på t.ex. samhällskunskapen och inte berörde deras egna ämnen. Värdegrundsarbetet måste som vi tidigare sagt integreras i det dagliga skolarbetet i stället för temadagar. Detta är enligt vår mening mycket viktigt.

Enligt Zackari och Modig (2000) kan man använd olika övningar och diskussioner kring olika dilemma, det vill säga att man både samtalar (använder språket) och gör (upplever dessa dilemman). För att ” lära värdegrund ” måste man ” göra värdegrund” (s.29). Detta är något som vi också anser är viktigt för det fortsatta arbetet med värdegrunden.

Kommunikationen mellan skolan och hemmet är av största vikt enligt vår uppfattning. Lindell & Hartikainen (2001) tar upp vikten av att skolan lyckas utveckla en dialog med föräldrarna så att det inte blir ett Vi och ett Dom, eftersom detta försvårar skolans möjlighet att arbeta med elevernas värderingar. Risken finns också att eleverna hamnar i kläm mellan skolans värdegrund och föräldrarnas etiska och moraliska övertygelse. Vår uppfattning är att lärarna måste engagera sig mer i värdegrundsfrågorna och försöka få eleverna intresserade av att diskutera dessa frågor i skolan. Både lärare och elever behöver bli mer insatta i vad skollagen och läroplanen säger, angående värdegrunden i skolan. Enligt vår mening är det viktigt att alla elever får reda på att enligt Lpo94/Lpf 94 vilar skolan på en gemensam värdegrund som ska genomsyra all verksamhet.

Begriplighet är kärnan i definitionen. Antonovsky menar här i vilken utsträckning människan upplever både inre och yttre stimuli som sammanhängande, strukturerande, ordnade och förståndsmässigt gripbara. Har människan hög känsla av begriplighet förväntar hon sig att framtida stimuli är begripliga och förutsägbara. Har människan hög känsla av hanterbarhet kommer hon inte att känna sig som offer i olika omständigheter och inte anse att livet är orättvist. Med meningsfullhet menar Antonovsky i vilken utsträckning människan känner att livet har en känslomässig innebörd. För att praktiskt kunna arbeta med värdegrundsfrågorna måste man ha ett sammanhang.

Att arbeta med värdegrunden är viktigt för att eleverna ska få så gynnsamma förutsättningar som möjligt att fungera i sociala sammanhang. Detta gäller både under uppväxten och i vuxenlivet. Det är inget som man är klar med efter en viss tid utan det är en ständigt pågående process som ska leda fram till ett förhållningssätt i hur man ser på sig själv, bemöter varandra och övriga världen. Detta ska löpa parallellt med annan pedagogisk utveckling i skolan, men även i relation med familjen, bland vänner och ute i arbetslivet.

När vi ser tillbaka på intervjufrågorna till elever och pedagoger, anser vi att vi borde ha frågat mer om tidens betydelse för diskussioner och reflektioner kring värdegrundsfrågorna, men även om vikten av förankring hos ledningen. Trots att vi inte hade med dessa frågor fick vi ändå till viss del svar på dem i intervjuerna.

Vår vision är att värdegrundsfrågorna ska få en större genomslagskraft i skolan än vad det hittills haft och som rektorn i kontaktintervjun sa ”inte bli en hyllvärmare”. Lärarna bör erbjudas fortbildning i ämnet, tid för att utveckla arbetssätt och tid för gemensamma reflektioner och diskussioner. Detta kräver förankring och samsyn i arbetslagen och hos skolledningen.

7.3 Förslag till vidare studier

Under arbetets gång är det många frågor och frågeställningar som dykt upp och vi har även upptäckt områden som skulle vara intressanta att fördjupa sig i vid ett annat tillfälle. Intressanta förslag på vidare studier är:

• Att göra en större undersökning om värdegrundsarbete på en skola som arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Intressant hade varit om man hade titta på det ur ett elev, lärare och föräldraperpektiv.

• Kan man ”adoptera” ett bra värdegrundsarbete rakt av till en annan skola eller måste varje skola genomgå en process med värdegrundsarbetet.

• Att göra en undersökning för hur man kan utveckla det praktiska arbetssättet med värdegrunden så att det gynnar elevernas behov.

8 LITTERATURLISTA

Andersson, L. (1989). Kärlek och uppror. (s.154). Falun: Litteraturfrämjandet. Antonovski, A. (2005). Hälsan mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Berg, B. (2004). Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförbundet. Brüel., S.(1987), Prismas Främmande ord. (9:e uppl.). Stockholm: Prisma.

Hedin, C. & Lahdenperä, P. (2000). Värdegrund och samhällsutveckling. Stockholm: HLS förlag.

Holme, M. I. & Krohn-Solvang, B. (1997). Forkningsmetodik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Jelang, E. (2001). Utvecklingspsykologiska teorier. ((3:e uppl.). Angered: Liber. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forsknings intervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, H. A. (2004). Vår demokratis värdegrund. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag.

Lindell, B. & Hartikainen, V. (2001). Var går gränsen? Uppsala: Fortbildning AB. Linné, A.(2001). Moralfostran i svensk obligatorisk skola. Värdegrund och svensk

etnicitet. (s. 26-53) Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet. (2000). Så kan skolan förebygga våld, hot och mobbning. Stockholm: Nordisk Bokindustri AB.

Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri Information. Läroplan för grundskolan. (1962). Stockholm: Kungl. Skolöverstyrelsen. Läroplan för grundskolan. (1980). Stockholm: Skolöverstyrelsen.

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo 94, Lpf 94 (1994). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Marklund, S. (1982). Skolsverige 1950-1975. Del 3 Från Visbykompromissen till SIA. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

Mogård, B.(1999). ”Kortsiktigheten i alla perspektiv är förödande” kommentarer till skolans värdegrund. Ständigt. Alltid! (s. 31-38) Stockholm: Skolverket. Liber Distribution.

Prop. 1994/95:164. (1999). Jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet. Riksförsäkringsverket.s. 1-99.

SFS 1842:19. Kongl. Maj:ts Nådiga Stadga angående Folk-underwisningen i Riket. Skolverket. nr.00:557 (2000). Med demokrati som uppdrag. Stockholm: Liber

Distribution.

Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling.

Zackari G. & Modig, F. (2002). Värdegrundsboken. Stockholm: Skolverket. Fritez kundservice.

Internet adresser

Regeringens skrivelse 2000/01:59 Nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. (2000)

< http://www.regeringen.se/content/1/c4/21/13/fe55c055.pdf > Hämtat 20/11 2005. Arbetsmiljölagen (1980) <http://www.av.se/regler/arbetsmiljolagen/kapitel6.shtm> Hämtat 23/11 2005. Forskningsetiska principer (2002) <http://www.vr.se/publikationer/sida.jsp?resourceId=12>

Genus (2001) <http://www.educ.umu.se/~siv/iktgenus.htm> Hämtat 12/12 2005 Tidningsartikel Finnbogadóttir, V.(2002). Hämtat från < http://spektri.oph.fi/svenska/page.asp?path=835,837,839,13156> Publicerat 4/10 2002. Hämtat 25/11 2005. Personliga kontakter

Personlig kommunikation med rektorn på skola i nordvästra Skåne. Torsdagen den 17/11 2005 Kl. 9.30-11.00.

9 BILAGA

Malmö högskola Bilaga 1 Examensarbete l0p

Catarina Pettersson Anna Svennefelt

Intervjufrågor

Vi ska göra ett examensarbete på 10 poäng. Vi har valt ämnet Värdegrunden i praktiken, en trygg och lugn skola.

Syftet med vårt arbete är: genom att arbeta med värdegrundsfrågor,kan man då få

en skola som av fler upplevs som trygg och trivsam. Vi vill gärna ha hjälp av dig att besvara följande frågor. 1. Känner du dig trygg i skolan? Varför?

2. Vad skulle kunna göras för att få en lugnare och tryggare skola? 3. Vilka ordningsregler skall skolan ha?

4. Vilka påföljder ska elever få som bryter mot ordningsreglerna?

5. Hur reagerar och agerar du när du ser våld, hör kränkande ord, bevittnar

okamratligt beteende?

6. Nämn tre saker som är bra på vår skola.

7. Nämn tre saker som vår skola snarast borde “ta itu med” för att bli en ännu bättre skola.