Jag vill inte se din perfekta frukost när jag sitter i
min fåtölj och har brödsmulor på bröstet
En autoetnografisk- och kritisk analys om visuellt material och den egna
upplevelsen på plattformen Instagram
I don't want to see your perfect breakfast while
sitting in my armchair with crumbs on my chest
Research of visual material and the own experience on Instagram
through autoetnography and critical analysis
Elin Filipsson
Designprojekt: Laga brunch
Grafisk design
Examensarbete på kandidatnivå, 30 hp VT 2018
Sammanfattning:
Denna uppsatsen handlar om utmaningen att få distans till ett visuellt material på Instagram och varför ett material betraktas på sättet det görs. Syftet med uppsatsen är på så sätt att hitta en djupare förståelse för min ståndpunkt i det visuella meningsska-pandet och hur dagens visuella kultur speglas på Instagram. Uppsatsen uppnår detta genom en kritisk och subjektiv forskningsansats med hjälp av den teoretiska grunden i fenomenologi, feministisk ståndpunktsteori och autoetnografi. Undersökningen sker genom en metodkombination av autoetnografi och kritisk bildanalys där en instagram-dagbok kombineras med foton från influensers eller kreatörer. I den autoetnografiska metoden tar jag, uppsatsens författare, ståndpunkten som ung kvinna medan jag i den kritiska bildanalysen tar ståndpunkten som grafisk designer. Metodkombinationen ger ett resultat som visar hur ståndpunkten, objekt och människans erfarenhet kan vara med och påverka en tolkning av ett foto. Resultatet visar även att influensers och kreatörer har en tydlig visuellt kommunicerad självrepresentation på Instagram. Den slutsats som kan dras genom uppsatsen är att den egna ståndpunkten har en avgörande betydelse i en analys av visuellt material, samt att branchen bör överväga ståndpunktens roll och ge betraktaren en större transparens.
Sökord: Autoetnografi, fenomenologi, feministisk ståndpunktsteori, Instagram, självre-presentation, visuell kommunikation
Stort tack Staffan Schmidt och Emilia Bergmark för det stöd och den motivation ni gett inför det egna kunskapssökandet.
42 42 42 44 44 47 45 45
1. Inledning
”Går du på kaffedejt med din kompis eller är det era märkesväskor som är på kaffe-dejt?” (En okänd dag mitt på dagen, se bilaga 2 s.1). Att dokumentera vad vi gillar, det vi gör, och hur vi ser ut verkar vara en klar prioritering hos den samtida människan. Statistik från 2019 visar att 83% av svenskarna använder sociala medier, vidare visar statistik att Instagram används av 61% av Svenskarna (Svenskarna och internet 2017). Personligen är jag en del av dessa 61 procenten som använder Instagram, men under den senaste tiden har något hänt. Jag har märkt hur det eviga scrollandet gjort det svårt att distansera sig och har därför valt att avstå från att ta del av Instagrams flöde med ständigt visuella budskap. Jag har märkt hur lätt det är att hitta ett inspirerande instagramkonto av en främmande person, börja följa det för att sedan inse hur svart-sjukan bubblat upp. Precis som Rose (2016) antyder så ger olika personliga förutsätt-ningar olika sätt att tolka en bild. Vidare menar Denscombe (2016) att våra känslor för stunden och det emotionella bagage vi bär med oss är med och formar våra upplevelser. Att jag får känslan av svartsjuka av en bild som i grunden är skapad för att inspirera mig visar då kanske på att en bild inte bara är den bilden som skaparen syftat att den är? Det kanske också visar på att det inte är konstigt att jag ser avspeg-lingar av någon annans värld på Instagram och sedan blickar mot mig själv och får en känsla av att mitt liv är otillräckligt? Frågan är bara varför inte grunden till dessa känslorna som uppstår på Instagram uppmärksammas, utan bara tillåts?
Genom att det visuella är en viktig del av vårat sociala liv är det inte konstigt att Instagram har fått en given plats både privat och i designbranchen. Intressant nog visar statistik från 2019 däremot att endast 24% av den svenska befolkningen tycker att deras tid på sociala medier är meningsfull (Svenskarna och internet 2017). Tiden som läggs på Instagram i förhållande till känslan av meningslöshet är enligt mig viktig att uppmärksamma. Jag har personligen upplevt hur Instagram skapar en känsla av otill-räcklighet och vill därför undersöka plattformen närmre för att förstå hur och varför det händer. I dagens digitala samhälle kommer dessutom arbeten som grafiska designers står bakom oundvikligen att publiceras på Instagram. Med hänsyn till hur många personer plattformen når ut till är det därför viktigt att jag som blivande grafisk desig-ner tar ett ansvar och förstår vad som händer med visuellt material när det hamnar på Instagram. Förutom ämnesrelevansen för branschen grundar sig uppsatsen också i en frustration kring hur det vetenskapliga ramverket inte ger plats åt den personliga erfarenheten. Denna frustration är en viktig drivkraft och har resulterat till att jag utgår ifrån ett feministiskt ståndpunktsperspektiv. På så sätt kommer uppsatsen under-söka instagramkulturen ur betraktarens perspektiv för att bättre förstå det det visuella meningsskapandet. Detta sker med stöd av fenomenologin och autoetnografin.
2. Bakgrund
2.1 Kaffekultur
Många sociala sammanhang involverar en kopp kaffe. Det dricks kaffe över samtal i hemmet, under möten på jobb, tillsammans med vänner på ett kafé och i det offentliga
rummet när vi är påväg någonstans. Koppen kaffe skapar en gemenskap och ses där-igenom som en stor och viktig del av ett vuxet socialt umgänge (Sigfridsson, 2005 se Lahtinen 2013). Under 1700-talet skapade kaffet en nykter mötesplats för den framväx-ande borgarklassen. Affärsöverenskommelser slöts över en kopp kaffe och det nyktra drickandet drickandet genererade diskussioner som till exempel förknippats med den Franska revolutionen (Pearce Rotond, u.å). Idag kallar vi dessa platser för kaféer, vilka sedan 90-talet har kommit att få rollen som ett tredje rum mellan arbete och hem (Arla, u.å). Under senare delen av 2000-talet har vardagsvaror, kaffe inkluderat, dess-utom kommit att bli livsstilsmarkörer. Var kaffet införskaffas, vilken typ av kaffe det är, hur det tillagas och hur det dricks fungerar på så sätt även som markörer för en persons sociala identitet och status (Rosengren 2016). På så sätt har kaffet en koppling till såväl det vardagliga som det kommersiella.
2.2 Stilleben
Stilleben, även. kallat nature morte, är en konstgenre som porträtterar uppställningar av föremål (nationalencyklopedin, u.å). Traditionellt innehåller konst av stilleben olika typer av köksredskap, serviser, frukter, böcker och andra saker som tillhör hemmet. Eftersom ordet nature morte betyder ”död natur” är det inte heller ovanligt att döda djur, växter eller dylikt förekommer. Konst inom genren anspelar ofta på något bortom tavlans sakliga innehåll, vilket gör att konstnären medvetet inkluderar föremål som skapar den symbolism som ska förmedlas i målningen (Rollesart, u.å). Trots att stilleben har sina rötter i konsthistorien så används genren även i den nutida fotokonsten. Inom fotografin anspelar stilleben däremot mer mot berättandet och det känslomässiga, framför det materiellt symboliska. Vid fotograferingar av stilleben
Figur 1. Hur stilleben som konstform bjuder in betraktaren till en värld av skönhet
byggs en miljö upp som med och berättar en historia, medan föremålen arrangeras med målet att skapa en viss stämning (Lidén 2016). Stilleben är på så sätt en konstform som genom sina objekt bjuder in betraktaren till en värld av skönhet och rikedom. Just sambandet är något Wolfgang Heimbachs porträtterat tydligt i sitt konstverk ’Woman looking at a table’ , se figur 1.
2.3 Instagram och kategorin influencer
Den sociala plattformen Instagram är en plattform som skapar en social gemenskap genom det visuella. Instagram bygger på att varje användare har en profil där han eller hon kan ladda upp foton och videor, samt ett personligt anpassat bildflöde utifrån de personerna han eller hon följer. Vidare skapar Instagram en social gemenskap genom att användaren kan ge likes, kommentera varandras inlägg, samt skicka direkta medde-landen (Instagram, u.å). En vanligt förekommande och dominerande kontokategori på Instagram är influencers. En person som benämns som influencer blir betald av företag för att uppmuntra sina följare att köpa företagets tjänster eller varor. Detta sker genom att såväl prata gott om ett varumärke som att visa upp deras produkter (Framtid u.å ). Influencerns blandar på så sätt personliga och marknadsförda inlägg på sin profil. Således skapar Influencern även ett eget personligt varumärke som är med och påverkar andra personers agerande.
För att förstå hur Instagram är med och påverkar oss, samt vara transparent för läsaren, är det viktigt för mig att poängtera att varje användare oavsett kontokategori på Instagram är med och ger inflytande på andra. Den enda, och mest centrala, skillnaden är att influen-sern blir betald och har därför en yrkesroll som bygger på att påverka andra.
2.4 Designprojekt: Laga brunch
Designprojektets del av research där jag undersökt uppbyggnaden av enkla recept har öppnat upp en reflektion kring mätbarhet och att arbeta kring ramverk. Att smaka av, testa och rent av känna sig fram får inte ta plats i matlagningen, även när det är enkla maträtter som egentligen inte kräver så mycket. Istället visar receptet hur ingredienser ska mätas upp, processen ska ske genom steg istället för på känsla. Designprojektets resonemang har även influerats av filosofen Jonna Bornemark och hennes bok ”Det omätbaras renässans, en uppgörelse med pedanternas världsherravälde” (2018). Där beskriver Bornemark (2018, s. 9) hur vår samtid till stor del baseras på att räka, mäta och kvantifiera, vidare hur detta gör att våra liv och samhället i stort blir mer omänsk-ligt. Reflektionen kring det objektiva och det subjektiva, samt hur kontexter påverkar hur en aktivitet uppfattas är något som fått följa med in i uppsatsen.
2.5 Semiotik och semiotisk analys
Enligt John Fiske (Fiske, 1997 se Norberg s. 3), professor inom kommunikation, ser det semiotiska fältet kommunikation som en form av tolkning. Han menar att
kommuni-kation ses som ett skapande och utbyte av betydelser där tolkningen sker genom läsa-rens uppfattning och förhandling med olika betydelser i texten. Semantikern Barthes (Barthes, 1972 se Hall 1997, s. 39-40) förklarar närmre att visuellt material består av tecken som ska behandlas som ett språk genom vilket mening kommuniceras. Vid en semiotisk analys betraktas därför det visuella materialet som ett material fyllt av tecken som behöver avkodas. De tecken som kan tolkas betyder något, vilket vidare kan ha en underliggande mening eller avsikt (Fogde, 2010). Avkodningen sker genom en detonation och en konotation. Denotationen sker genom en objektiv beskrivning av vad som syns på bilden. Detta menar Barthes (1977) representerar tecknets bokstavliga betydelse. Vidare sker en konotation genom en djupare reflektion, vilket representerar högre nivåer av mening som är kopplade till tecknet (Rose 2016). Tecknets bokstavliga betydelse tillsam-mans med de högre betydelserna bidrar i sin tur till en enhetlig förståelse för vad bilden kommunicerar och betyder. Semiotikens grundläggande lära om tecken är något som bidragit till såväl intressanta upptäckter som en kritisk diskussion i uppsatsen.
3. Problemområde
Människan lever i en samtid där det visuella är en del av det sociala livet. På så sätt står sociala medier för en stor del av de meningsskapande aktiviteterna som sker i vår västerländska kultur. Genom plattformen Instagram synliggörs kopplingen mellan det visuella och det sociala extra tydligt. Inte minst genom flödet av fotografier och platt-formens slagord ”We bring you closer to the people and things you love” (Instagram u.å). Genom att erbjuda varje människa ett sätt att dela med sig av sitt liv genom det visuella skapar Instagram oundvikligen en social jämförelse hos användarna. Genom att instagramflödet ständigt låter betraktaren ta del av vad andra gör får unga människor en känsla av att de missar livet (Anxiety UK, 2012 se Royal society for public health, 2017). . Studier visar dessutom att social jämförelse på Instagram leder till negativa känslor som otillräcklighet och sämre självkänsla (Buunk och Gibbons 2005 se Schmuck 2019). En del av den sociala jämförelsen har att göra med att en verklighet inte går att spegla, den är inte objektiv. Den mänskliga faktorn har därför betydelse. Enligt Nilsson (2005) är hur man själv ser på världen styrd av var i världen man står. Vidare argumenterar Bergström (2007, s. 156) att det är omöjligt att undgå den skenverklighet, att förväxla en bild med verklighet, om en bild betraktas utan reflektion. Detta visar hur viktigt det är med en förståelse för den egna positionen i förhållande till det visuella materialet. Som beskrivet i inledningen har jag själv märkt hur det eviga scrollandet på Instagram gör det svårt att distansera sig. Jag har upplevt hur jag jämför mig med diverse bilder som speglar en viss livsstil och önskat att min vardag också sett ut så. Sedan när jag har jag reflekterat över hur vardagen bakom de iscensatta bilderna ser ut och insett att det inte alls är något jag egentligen strävar mot. Det är på så sätt en utmaning att få distans till ett visuellt material, men nödvändigt för att få en bredare förståelse för varför ett material betraktas på sättet det görs. Problemområdet blir på så sätt intressant för både privatpersoner och yrkesverk-samma inom branschen. En professionell grafisk designer vet vilka medel och material som kan användas för att konstruera betydelser. Den grafiska designern sitter således med en makt och har inflytande över den visuella kommunikationen. Innehåll som den gra-fiska designern producerar är vidare avsett för en betraktare, oftast en konsument, vilken den grafiska designern strävar efter att involvera i den meningsskapande aktiviteten. Barthes
(1977, s. 148) argumenterar för att ett innehåll har sin destination i betraktaren. På så sätt menar han att betraktaren inte kan undgå att bli involverad i den meningsskapan-de aktiviteten. Jag ser därför att meningsskapan-det är nödvändigt för såväl privatpersoner som meningsskapan-den grafiska designern att ta ett ansvar att lära sig mer om och erkänna betraktarens plats i den visuellt meningsskapande aktiviteten.
Genom kandidatprogrammet för grafisk design har jag skolats in i ett förhållningssätt där visuellt material observeras utifrån kunskap. När semiotik används i en analys undersöks exempelvis det visuella i en utgångspunkt med kunskapen om att visuellt material innehåller tecken, vilka är laddade med betydelse som vidare kan berätta vilket budskap bilden sänder ut (Rose 2016). Däremot kvarstår det faktum att betraktaren sitter med en stor inverkan på hur visuellt material tolkas. Uppsatsen kommer därför använda teorier och metoder som tillåter och framhäver betraktarens ståndpunkt. Förhoppningsvis kommer det leda till ett skifte där förhållningssättet istället skapar kunskap genom observationen. Hedenus, Björk och Shmulyar Gréen (2015, s.35) menar att det är omöjligt att vara i någon annans perspektiv och därför går det inte heller att kritiskt se från dessa punkter. Jag kommer därför ställa mig själv som måltavla, bejaka det jag upplever och acceptera det subjektiva.
3.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att hitta en djupare förståelse för min ståndpunkt i det visuella meningsskapandet och hur dagens visuella kultur speglas på Instagram.
3.2 Frågeställning
Hur påverkas det som ger mening i min vardag om det kommer att jämföras med ett foto på Instagram?
3.3 Avgränsningar
Det finns mycket att hämta i problemområdet, men med hänsyn till uppsatsens begräns-ningar har jag inte kunnat ta med allt. Bland annat skulle det vara intressant att gå närmre in på vad som händer med instagramfoton när uppdragsgivare involveras i processen. Även att undersöka hur plattformen i sig bidrar till materialets tolkning skulle kunna vara relevant. Van Leeuwen och T. Jewitt (2001) förklarar att bilders mening inte kan åtskiljas från de processer av relevans eftersom dessa är med och skapar mening till bilden. Detta är något jag är medveten om, men att ta med alla processer av relevans skulle tge en allt för omfattande undersökning. I denna uppsatsen väljer jag därför att avgränsa den meningsskapande processen till det som sker hos betraktaren. Avgräns-ningen medför att jag väljer bort hur Instagram som plattform är med och skapar mening. På så sätt kommer undersökningen inte gå närmre in på den betydelse som Instagramflödet av omkringliggande bilder har. Detta eftersom en sån ingång skulle undersökas genom det visuellas perspektiv och på så sätt avvika från övriga avgräns-ningar till betraktaren. Undersökningen är tänkt att fånga in betraktarens roll i den meningsskapande aktiviteten, inte hur de visuella materialen är med och skapar
mening. Därför avgränsas undersökningen till enskilda instagraminlägg som undersöks separerade från varandra. Genom den avgränsningen blir det också lättare att sätta
betraktaren i fokus i undersökningen.
4. Teori
I uppsatsen kommer jag utgå från en kritisk och subjektiv forskningsansats. Detta gör jag med hjälp av den teoretiska grunden i fenomenologi, feministisk ståndpunktsteori och autoetnografi. Dessa teorier bejakar den egna positionen och möjliggör att jag kan involvera mig själv och min subjektivitet i undersökningen. Teorierna blir således en vik-tig grundsten för uppsatsens undersökning av den egna upplevelsen och positionen som ung kvinna i den meningsskapande aktiviteten på Instagram. För att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt till Instagram och dess bildmaterial kommer uppsatsens även ta avstamp i teori om den sociala jämförelsen och självrepresentationen som sker på Instagram.
4.1 Social jämförelse på Instagram
Instagram och andra sociala nätverk är digitala platser där människor kan utvärdera sig själva genom att jämföra sig med andra (Lee 2014 se Schmuck 2019). Tidigare studier visar att den vanligaste förekommande typen av jämförelse på sociala medier är de upp-åtgående sociala jämförelserna (Vogel 2014). När en jämförelse är uppupp-åtgående riktas den mot någon som anses vara ovanför det egna jaget i värde. Denna typ av jämförelse framkallar en känsla av andra har det bättre, vilket i sin tur leder till negativa känslor som otillräcklighet och sämre självkänsla (Buunk och Gibbons 2005 se Schmuck 2019). Vidare menar Vogel (2014) att den sociala jämförelsen leder till mer missnöje då använ-dare av sociala nätverk jämför sina faktiska jag med de ideala online-versionerna av de andra. Det som tas upp genom referenserna tolkar jag vidare som att bildens sociala innehåll på Instagram är mer betydelsefull än bildens konstnärliga eller fotografiska uttryck. På så sätt pekar dessutom referenserna på att instagrambilden ses som ett uttryck av sociala livet framför en estetisk bild.
4.2 Självrepresentation på Instagram
Precis som andra sociala medier är Instagram en plats där vi presenterar informa-tion om oss själva. De bilder vi laddar upp får därför en representativ funkinforma-tion. Vogel (2014) argumenterar för att användaren på Instagram vill säkerställa ett positivt intryck och därav publicerar de endast bilder som stämmer med deras ideala självbild. På så sätt framhävs ofta en idealiserad bild individer på Instagram (Vogel 2014). Genom Instagrams influencers får dessutom självrepresentationen en ny dimension. Att en influencer hamnar som en förmedlare mellan annonsörer och konsumenter påverkar sin sin tur hur de representerar sig själva på Instagram. Genom Van Driel och Dumi-trica (2020 s.9) artikel tillsammans med en intervjustudie med elva influencers belyser Van. Driel och Dumitrica (2020) hur influencerns värde mäts av följarna och ligger i händerna på annonsören. Autenticitet och lojalitet mot sina följare blir på så sätt en fråga om ett strategiskt val för att ge en positiv förknippning till det personliga brandet och inte mot den egna personen. Av intervjun framstår också att influencers skapar
en autentisk självrepresentation för att möta målgruppens förväntningar även om de själva inte står bakom innehållet (Elisa, 2020 se Van Driel och Dumitrica 2020 s.12). Att de bilder vi visar utåt inte alltid väljs utifrån oss själva är även något Rose (2016, s. 46) argumenterar för. Hon menar att de bilder vi väljer att publicera på Instagram inte bara har en estetisk, utan även social funktion. Bilder säger därför något om oss, den vi är, men också hur vi vill ses. Genom referenserna från denna delen av teorin tillsammans med referenserna från punkt 4.1 tolkar jag att vi publicerar utvald information för att kunna vara en ideal version av oss själva. Både för vår egna skull och andras skull. Detta baserar jag på Rose (2016, s. 46) argumentation för bildens funktion av att säga något om den vi är, tillsammans med det Vogel (2014, s. 207) menar kring att vi vill ge ett ett positivt intryck till andra.
4.3 Fenomenologi
Grundtanken inom fenomenologin är att vi aktivt formar våra uppfattningar. Den verk-lighet vi möter framställs på så sätt genom våra sinnen, känsloliv och ett mänskligt begri-pande (Psykologiguide, u.å). Mer specifikt är det upplevelsen av de fenomen som uppträ-der i medvetandet som fenomenologin syftar att unuppträ-dersöka. Hansson (2011) menar att fenomenen kan te sig i form av minnen, emotioner, perceptioner eller omdömen och stu-deras inom fenomenologin skilt från alla tänkbara föreställningar om betydelser. Bjurwill (1995, s. 49) förklarar vidare det fenomenologiska synsättet på världen och vetenskapen genom att jämföra det med ett par glasögon. Å ena sidan ser människan världen ur det naturalistiska ögat, vilket vänds mot den direkta verkligheten. Genom människans begri-pande finns även ett behov att förstå meningen med allt vi stöter på, därför riktas det an-dra ögat åt det egna medvetandet. Där sker ett självkritiskt och reflekterande sökande efter samband och helheter i föreställningen om det vi sett. Enligt Allwood och Eriksson (2017) går denna upplevelsen av verkligheten gå under begreppet livsvärld. Livsvärlden avser hur världen upplevs där varje individ har sin unika livssvärld. Samtidigt poängterar Allwood och Eriksson (2017) att två människor som lever under lika villkor kan dela upplevelser om livsvärlden. I kontrast skiljer sig alltså livsvärlden åt hos någon som lever under helt andra villkor. Således är en viktig aspekt i fenomenologin att personliga upplevelser kan ses som fakta där varje persons upplevelse av ett fenomen är av betydelse (Bjurwill 1995).
Som forskningsstrategi är fenomenologin deskriptiv inriktad. Denscombe (2016) menar att för att förstå människors levda erfarenheter ligger kärnpunkten i att beskriva och presentera upplevelsen på ett troget sätt. På så sätt anses därför subjektivitet, beskriv-ning och tolkbeskriv-ning som viktigare än objektivitet, analys och mätbeskriv-ning. Denscombe (2016) uttrycker på grund av detta att fenomenologin har en inbygd respekt för människor och associeras ofta med humanistisk forskning.
4.4 Feministisk ståndpunktsteori
Enligt Nilsson (2005) har ståndpunktsteorin växt fram som en feministisk kritisk teori om relationen mellan kunskapsproduktion och maktpraktiker. De feministiska stånd-punktsteorierna grundar sig på ett antagande om att könsidentitet har betydelse för den vetenskapliga praktiken. Den skillnad som finns mellan könen lägger grunden till antagandet om att kvinnor kan utveckla en annorlunda vetenskaplig praktik. Enligt Harding hämtas stöd åt de feministiska ståndpunktsteorierna just genom kvinnors histo-riska och samtida hem-, känslo- och reproduktionsarbete (Zita 1988). Kvinnan har blivit underordnad på grund av hur samhället är uppdelat och strukturerat. Kvinnans position i hemmet och familjebildningen gör på så sätt att hon ger stor uppmärksamhet åt att stärka relationer med känsloarbete (StuDucu, u.å). Detta innebär att kvinnan anpassar sig till andra genom förståelse eller inlevelse. Positionen ger således kvinnor ett annan syn på den sociala verkligheten, vilket innefattar ett annat förhållningssätt till kun-skapssökandet (Zita 1988).
Den feministiska ståndpunktsteorin sätter den kvinnliga, förtryckta eller relevanta erfaren-heten i centrum. Haraway (2004) argumenterar för detta genom att påpeka att det enda sättet att hitta en större vision är att vara någonstans särskilt. En ståndpunkt och partisk objektivitet formar oundviktligt världen på ett bestämt sätt, men tar också ansvar för att individen eller gruppens ståndpunkt i en rörlig värld har betydelse. Harding menar att det inte går inte att vara i någon annans perspektiv och därför går det inte heller att kritiskt se från dessa punkter. Kunskapen som utvinns genom det riktiga perspektivet ger således en mycket mer värdefull, kostsam och smärtsam kunskap än den utanför (Harding se Hedenus, Björk & Shmulyar Gréen 2015). Kunskap kan på så sätt alltid prövas från flera infallsvinklar där position och erfarenhet har betydelse. Att vara partisk och bekräfta olika positioner som är med och bidrar till kunskapsproduktion handlar därför om att tillåta forskaren att undersöka fler faktorer för kunskapsproduktionen än bara den slutgiltiga produkten (Zita 1988). Vidare argumenterar den feministiska ståndpunktsteorin för att kunskap aldrig kan vara generell och objektiv. Lundberg och Werner (2016) belyser detta genom att uttrycka det faktum att kunskap alltid produceras i specifika sammanhang, till och för specifika aktörer eller andra sammanhang och därför är kunskapen socialt situerad. Hedenus, Björk och Shmulyar Gréen (2015) förklarar vidare att all forskning därför formas av sina teoretiska utgångspunkter och forskarens position. På så sätt finns ingen ”utifrånposition” där forskaren objektivt kan se allt. Likt nämnda referen-ser argumenterar för är att ta ett parti, eller utgå ifrån ett visst perspektiv därför något som handlar om en rationellt placerad objektivitet. Kunskap om förtryckande sociala strukturer blir trovärdigare då de tas i en position av de förtrycktas erfarenheter. En position försvagar därav inte objektiviteten, utan kan istället skapa en stark objektivi-tet. Den feministiska vetenskapspraktiken menar alltså att kunskap och kunskapspro-duktion ska förstås som partiell och bestämd i tid och rum, därav bör också objektivi-teten betraktas som partisk (Hedenus, Björk & Shmulyar Gréen 2015).
4.5 Autoetnografi
Ellis, E Adams och Brochner (2011, s.273) definierar autoetnografi som ”Autoethnography is an approach to research and writing that seeks to describe and systematically analyze (graphy) personal experience (auto) in order to understand cultural experience (ethno)”. Grunden till teorin har växt fram genom en kritik riktad mot hur det traditionella sättet att förhålla sig mot forskning är för formellt, smalt och begränsande. Kritiken belyser att vetenskapen inte tar hänsyn till det faktum att människor besitter olika antaganden om världen, har olika sätt att prata, skriva, värdera och tro på. Styrkan i den autoetnografiska traditionen är att den tar tillvara på den mänskliga faktorn och är lojal mot den personli-ga erfarenheten. Subjektivitet, det känslomässipersonli-ga livet och forskarens inflytande erkänns och blir således betydelsefullt i undersökningen (Ellis, E Adams & Brochner 2011). Jag ser därför att autoetnografin, tillsammans med fenomenologi och feministisk ståndpunktsteori, har förmågan att ifrågasätta och förändra föreställningar om objektiviteten som fristående från tolkning och social påverkan. Ellis, E Adams och Brochner (2011) betonar dessutom hur autoetnografin påverkar grunden i antagandet om en binär skillnad mellan subjektivi-tet och objektivisubjektivi-tet (Ellis, E Adams & Brochner 2011). De menar att de två områdena inte behöver skiljas åt. Detta eftersom det kreativa skrivande inte utesluter vetenskapligt rele-vant text.
Ellis, E Adams och Brochner (2011) menar på att målet inom autoetnografin är att producera analytiska texter vars innehåll förändrar till det bättre. Vem som läser arbetet, hur de kommer påverkas av det, den ton som finns i texten och hur arbetet håller igång en konversation, blir på så sätt viktigt. Autoetnografin använder därför ett stämningsfullt och något mer estetiskt sätt att förmedla och analysera den personliga erfarenheten på. Även etnografins täta beskrivning används, vilket syftar på en beskrivning som fångar in de induktiva kritiska mönster som framstår av en kulturupplevelse. Detta för att under-lätta förståelsen för en kultur (Jorgenson 2002 se Ellis, E Adams och Brochner 2011). Genom sättet att producera lättillgängliga texter menar autoetnografer att de lättare kan nå en mer mångfaldig publik som gör personlig och social förändring möjlig för fler människor (Ellis, E Adams & Brochner 2011, s. 283)..
5. Metod och material
För att kunna besvara min frågeställning har jag valt att utgå ifrån en metodkombina-tion av autoetnografi och kritisk bildanalys. Enligt Denscombe (2016, s. 213-215) bör metoderna att kombinera i en metodkombination väljas strategiskt där de två olika infallsvinklarna är med och skapar en mer omfattande bild när de kombineras. Den autoetnografiska metoden blir en given metod på grund av valet att utgå ifrån ett femi-nistiskt ståndpunktsteori och fenomenolgi. Detta eftersom den tillåter och bejakar den egna positionen. Eftersom autoetnografin inte kan fånga in meningen som skapas av det visuella materialet ser jag däremot inte metoden som tillräcklig för att stå ensam. Därför läggs den kritiska bildanalysen till. Att jag utökar tillvägagångssättet till en metodkombination med kritisk bildanalys gynnar uppsatsen och frågeställningen. Detta eftersom autoetnografin lyfter fram erfarenheten av det betraktade materialet, vilket ökar en förståelse för menings-skapandet hos betraktaren. Vidare lyfter den kritiska bildanalysen fram vad i det visuella
materialet som skapar mening, vilket ger en bättre förståelse för materialet som betraktas. Eftersom den autoetnografiska metoden kombineras med den kritiska bildanalysen kom-mer även det material som ska analyseras bli en kombination. Denscombe (2016) menar att en lyckad kombination producerar olika typer av information som respektive metod inte skulle kunna generera enskilt. Därför sker även kombinationen av material med fördel. För en tydlighet i uppsatsen kommer detta kapitlet först gå igenom materialet och metoderna som valts ut och sedan beskriva hur analysen kommer gå till.
5.1 Val av material
Materialet som kommer undersökas består av en erfarenhetsbaserad text i form av en instagramdagbok, samt ett bildmaterial i form av fyra foton från Instagram. Eftersom instagramdagboken utgår ifrån betraktarens perspektiv, medan bildmaterialet utgår från det visuellas perspektiv skapar kombinationen ett sammanställt material som tar hänsyn till båda sidorna av den meningsskapande aktiviteten. Syftet till att välja kombinationen utgår ifrån att jag ska kunna redogöra och analysera från båda perspektiven. Materialet och urvalsprocessen presenteras närmre i nästkommande stycken.
5.1.1 Autoetnografisk instagramdagbok
Den autoetnografiska instagramdagboken väljs för att kunna undersöka den egna erfarenheten. Dagboken ligger bifogad i uppsatsen, se bilaga 2, och tillvägagångssättet presenteras närmre i punkt 5.2 och 5.4.
5.1.2 Bildmaterial från Instagram
Bildmaterialet består av fyra stycken inlägg från Instagram som var och en innehåller ett foto av en eller flera koppar kaffe. Materialet är direkta skärmdumpar från Instagram, vilket gör att de innehåller såväl instagramprofil, foto, som den beskrivande texten. Varje instagraminlägg är från fyra olika instagramkonton som placeras under kategorin kreatör eller influencer. För att vara trogen och inte komma bort från uppsatsens syfte och frågeställning har jag aktivt valt att ringa in innehållet i mitt material. Detta gör jag genom att begränsa bildmaterialets innehåll till en vardaglig aktivitet och två olika typer av instagramkonton. Ramverket i form av bilder på kaffe från influensers och kreatörer väljs eftersom jag anser att dessa bidrar till en tydlig undersökning av problemområdet. Likt bakgrunden tar upp så har kaffedrickandet som aktivitet en tydlig koppling till det sociala. Genom att då undersöka hur den sociala aktiviteten av kaffedrickandet uttrycks visuellt i form av kaffet som objekt hoppas jag få en närmre förståelse för hur det visuella är en del av det sociala livet. Vidare väljer jag inlägg från kategorierna influencers och kreatörer utifrån mitt antagande om att dessa kontokategorier i större omfång arbetar med en aktiv och medveten iscensättning för bra bilder. Detta ger mening då det dels går att likna vid stillebenstraditionens sätt att arbeta med symbolik, känslor och skönhet, men även för att kontotypen är dominerande på Instagram. Just den aktiva iscensätt-ningen är något som exempelvis influencern Paige Watts är transparent med och visar på sitt Instagramkonto Paigearminta. Figur 2, se nästkommande sida, visar ett exempel på detta då Paige Watts publicerat två bilder där hon uppmanar sina läsare att hitta det
Figur 2. Paige Watts @paigearminta visar i ett instagraminlägg
från 29 augusti 2019 hur hon arbetar med aktiv iscensättning
som redigerats på fotot. Tillsist visar hon en bakom kulisserna video där hon visar för sina följare att handduken på huvudet och morgonrocken endast är påtaget för bildens skull då hon har torrt hår under handduken.
5.1.3 Urvalsprocess
Material till den autoetnografiska Instagramdagboken kommer hämtas från instagra-minlägg från mitt publika instagramkonto. På detta kontot följer jag diverse kreatörer, influensers och konton från andra personer jag inte känner. Att materialet till instagram-dagboken hämtas från flödet i mitt publika konto baseras på att det är där jag oftast upplever en förväxling av bild och verklighet.
Bildmaterialets urvalsprocess sker genom ett explorativt tillvägagångssätt. Detta eftersom Densombe (2016) menar att det exporativa tillvägagångssättet är lämpligt för småskalig forskning då det ger en chans att få med intressanta, extrema eller ovanliga exempel som kan belysa det som studeras. I urvalet börjar jag med att samla ihop ett bibliotek av instagraminlägg utifrån kategorierna café, kaffetillverkare, influenser och kreatör. Kategorierna väljs utifrån Instagrams olika kategoriseringar av privatpersoner, busi-ness och kreatörer, samt på vilka ytterligare typer av konton som kaffe kan uppträda på (Instagram u.å). Efter det går bildmaterialet igenom ett flerstegsurval av tre nivåer där varje urval baseras från det tidigare urvalet (Denscome 2016). De tre nivåer som bilderna gått igenom är en kategorisering, ett fokus på intresseväckande bilder och till sist hur aktiviteten kaffedrickande representeras, se bilaga 1. Urvalet tar fram sex stycken inlägg från Instagram, men genom uppsatsens omfång har materialet avgränsats till endast fyra inlägg. Avgränsningen utesluter inlägg från kategori café och kaffeförsäljare då deras tydliga agenda mot försäljning inte ger mening till undersökningens syfte.
5.2 Autoetnografi
I en autoetnografisk forskningsmetod beskrivs och analyseras den personliga erfaren-heten för att förstå den bredare kulturupplevelsen. Erfarenerfaren-heten förklaras och skrivs fram genom en estetisk, stämningsfull och tät beskrivning av upplevelsen, sedan analy-seras den. Detta gör att autoetnografi som metod är både en process och en produkt på samma gång (Ellis, E Adams & Brochner 2011). Genom metodens beskrivning av den personliga erfarenheten får texten en narrativ karaktär, vilket inte ska blandas ihop med ett underhållande berättande. Enligt Ellis, E Adams och Brochner (2011) behöver den skrivna texten som produkt betraktas analytiskt och kunna ramas in genom metodiska verktyg och forskningslitteratur. Eftersom autoetnografin behandlar upplevelser ur det egna perspektivet får läsaren en möjlighet att gå in i ett annat perspektiv än det egna. En text som bjuder in läsaren till forskarens subjektiva värld och uppfattning av det som undersöks är därför nödvändig (Ellis, E Adams & Brochner 2011). Hur pass giltig berät-telsen är bedöms vidare genom dess verisimilitude, vilket handlar om ifall berätberät-telsen beskrivs på ett sätt som gör att läsaren uppfattar den som sanning eller inte.
Enligt Ellis, E Adams & Brochner (2011) skiljer sig den autoetnografiska metoden åt i hur mycket vikt som läggs på studier och interaktion av andra. I den här uppsat-sen läggs en grund i det feministiska ståndpunktsperspektivet och jag kommer därför rikta in metoden på en undersökning som endast utgår mina personliga upplevelser av Instagrambilder. De personliga upplevelserna kommer i sin tur utgå ifrån min ståndpunkt som ung kvinna. Vidare kommer den autoetnografiska metoden tillämpas genom en instagramdagbok där jag parallellt med mitt instagramanvändande kommer skriva ner de tankar och känslor som dyker upp. Skrivprocessen kommer på så sätt dokumentera den personliga upplevelsen och bidra till material som sedan kommer analyseras djupare. När och hur jag dokumenterar kan läsas mer under punkt 5.4.
5.3 Kritisk bildanalys
Van Leeuwen och Jewitt (2001) argumenterar för att bilders mening aldrig kan åtskiljas från de processer av relevans som är med och skapar mening till bilden. En kritisk bil-danalys kräver på så sätt en förståelse för att visuellt material skapar mening genom flera perspektiv för att i sin tur kunna vara representativ. I den kritiska bildanalysen kommer jag därför ta avstamp i analysmodellen som Rose (2016, s. 25) tagit fram. Ramverket till ana-lysmodellen är utvecklad från de olika sidorna där visuella materials mening skapas. Dessa definieras som bildens produktion, bilden i sig själv, bildens cirkulation och bildens publik. Vidare inringas sidorna genom ytterligare tre delar: teknologisk, kompositionell och social modalitet (Rose 2016). Analysmodellen som Rose tagit fram är ett komplext och omfattan-de sätt att se på bilomfattan-dens meningsskapanomfattan-de aktivitet. Med hänsyn till uppsatsens begräns-ningar, teori och problemområde har jag därför avgränsat och aktivt riktat vissa delar i den kritiska bildanalysen. Avgränsningen jag gör sker till den sociala modaliteten. Detta efter-som Rose (2016, s.26) menar att den denna kan ge en förståelse för de vanor och prakti-ker som är med och styr hur ett visuellt material betraktas och används. Vidare kan den sociala modaliteten även fånga in de ekonomiska, sociala och politiska relationerna som omger det visuella materialet. Den sociala modaliteten är således ett relevant perspektiv att undersöka uppsatsens problemområde och frågeställning på.
För en tydlig och konsekvent analys kommer bildmaterialet gås igenom utifrån varje sida där mening skapas. Varje sida kommer i sin tur bestå av de frågor som Rose (2016, s. 25) antyder i sin analysmodell. För att koppla analysen till frågeställningen och det utvalda bildmaterialet har frågorna preciserats, se figur 3.
5.3.3 Analysens aktiva inringning
Med hänsyn till uppsatsens syfte att hitta en förståelse för min ståndpunkt i det visuella meningsskapandet kommer jag aktivt ringa in kategorin publik i analysmodellen från Rose (2016, s.25). Genom att poängtera att det är viktigt att ifrågasätta vem eller vilka som ser på bilden vid en analys klargör Rose (2016) för betraktarens plats i den menings-skapande aktiviteten. Jag upplever däremot, baserat på min teori om fenomenologi och feministisk ståndpunkt, att publik är en för bred utgångspunkt. Jag kommer därför snäva in kategorin publik till en betraktare. Eftersom jag inte kan sätta mig in i hur andra betraktar bilden, tillsammans med att jag tagit ett aktivt val att utgå ifrån den feministiska ståndpunktsteorin och fenomenologin, kommer jag bejaka min egen ståndpunkt och upp-levelse. Därför kommer jag aktivt undersöka bildmaterialet ur min egen ståndpunkt, vilket i detta fallet är som grafisk designer. Valet med ståndpunkten som grafisk designer görs även för att få ett samspel mellan uppsatsens metoder. Genom att jag tillåter min stånd-punkt som ung kvinna i den autoetnografiska metoden och min ståndstånd-punkt som grafisk designer i den kritiska bildanalysen hoppas jag få en bättre förståelse för hur en ståndpunkt fungerar. Vidare hoppas jag kunna förstå hur ståndpunkten i sig påverkar upplevelsen. Likt Zita (1988) förklarar tillåts forskaren att undersöka fler faktorer för kunskapspro-duktionen än bara den slutgiltiga produkten när han eller hon bekräftar en position som bidrar till kunskapsproduktion.
5.4 Tillvägagångssätt
Eftersom uppsatsen använder två metoder kommer analysen för tydlighetens skull delas upp i två delar. Den första delen av analysen utgår från Instagramdagboken som skrivs fram genom en autoetnografisk metod. Instagramdagboken utgår ifrån min ståndpunkt som ung kvinna och kommer produceras genom att jag parallellt med mitt
instagraman-PRODUKTION
OCH CIRKULATION BILDEN I SIG PUBLIK
Vilket instagramkonto står bakom
bilden? Hur ser fotots komposition ut? Hur tolkas fotot? Varför har instagraminlägget lagts
upp? Vilka visuella meningar finns i fotot? Varför tolkas fotot som det görs? Av vilken ”instagramtyp” är bilden
organiserad av? Varför?
vändande på mitt publika konto skriver ner de tankar och känslor som dyker upp, se bi-laga 2. Dokumentationen av den personliga upplevelsen kommer göras trovärdig genom att beskriva på ett sätt som får läsaren att förstå i vilken situation tanken och känslan tar plats (Ellis, E Adams & Brochner 2011, s. 282) Detta genom att nämna tidpunkt, humör, dåvarande situation och anledning till att gå in på Instagram. Den personliga erfarenheten som dokumenterats i Instagramdagboken kommer sedan analyseras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk. Den andra delen av analysen kommer utgå från utvalda foton från Instagam. Dessa analyseras genom metoden för kritisk bildanalys där sidan av produktion och cirkulation inleder analysen. Efter det kommer bilden i sig analyseras och till sist kommer en analys kring bildens betraktare, se figur 2. I den kritiska bildana-lysen kommer jag utgå ifrån min ståndpunkt som grafisk designer. För att ha ett konse-kvent tillvägagångssätt, samt vägleda läsaren kommer jag fylla bildmaterialet med cirklar eller linjer som antyder vad som tolkats.
Genom metodkombinationen uppstår ett behov av att jämföra och integrera upptäckter i analysen med varandra (Denscombe 2016, s. 215). För att koppla upptäckterna från den autoetnografiska analysen kommer varje foto i den kritiska bildanalysen därför avslutas med en reflektion, vilken stöds upp med citat från instagramdagboken och uppsatsens teo-retiska ramverk. Jag väljer även att lägga till en reflektion under den kritiska bildanalysen för att vara trogen mot min fenomenologiska teori och feministiska ståndpunktsteori.
5.5 Metodkritik
Valet att göra en metodkombination av autoetnografi och kritisk bildanalys kan kritiseras. Detta eftersom att kombinera två metoder enligt Denscombe (2016, s. 215) kräver en större färdighet och ger en mer komplex och utmanande analys än om man håller sig till enbart en metod. I uppsatsens fall förutsätter metodkombinationen förmågan att gå in i två skilda roller med helt olika förutsättningar. Autoetnografins subjektiva karaktär bör inte förknippas med den kritiska bildanalysens mer objektiva beskrivning. Samtidigt menar Denscombe (2016, s. 228) att fynden från en metod-kombination behöver integreras för att kunna samspela i metodmetod-kombinationen. Att interagrera två roller av så olika karaktär ger en större risk för misstag. Detta gör att metodkombinationen av autoetnografin och den kritiska bildanalysen kan kritiseras. Enligt den feministiska ståndpunktsteorin är det däremot viktigt att jag bekräftar min ståndpunkt, vilket i detta fallet blir två stycken. Den ena som ung kvinna i den autuetnografiska metoden och min ståndpunkt som grafisk designer i den kritiska bildanalysen.
I den autoetnografiska analysen kan användningen av ”som ung kvinna” kritiseras för att vara otillräcklig. Detta eftersom ”ung kvinna” är en väldigt snäv position som enbart utgår från ålder och könstillhörighet. Faktum kvarstår att etnicitet, klass och sexualitet också är med och bidrar till den kvinnliga positionen. Jag ser däremot att snäva ner ståndpunkten till endast ung kvinna är ett rationellt val som uppsatsen i slutändan vinner på. Valet av metoderna, dess kombination, samt sättet jag använder dem på kan i all me-ning kriticeras. Viktigt att poängtera är däremot att uppsatsen bygger på en ståndpunkts-feministisk teori. För att tillgodose denna behöver jag utgå från min erfarenhet i mötet med mitt material, men även bekräfta att jag har en ståndpunkt. Jag behöver dessutom
kombinera min erfarenhet med en metod som undersöker mitt bildmaterial ur ett annat perspektiv för att få en bredare förståelse för det ger mig in på. Att ta mig an material från Instagram genom olika metoder gör jag på så sätt för att öka trovärdigheten och kunna diskutera uppsatsens fynd.
6. Analys
I följande avsnitt kommer det valda materialet analyseras utifrån en autoetnografisk analys och en kritisk bildanalys. Analysen är uppdelad i två delar som inleds med den autoetnografiska analysen av instagramdagboken. Efter det undersöks valda instagra-minlägg genom frågorna från den kritiska bildanalysen, se figur 2. För att underlätta för läsaren är varje analys strukturerad med rubriker i versaler.
6.1 Instagramdagbok
EN INRE KONFLIKT
Som ung kvinna verkar foton på Instagram medföra en ständig inre konflikt inom mig. Jag dömer andra och har åsikter kring deras bilder, men dömer samtidigt mig själv för att jag dömer och har åsikter om andra. Det verkar som att jag som ung kvinna har ett inbyggt system som sätter krav på att vara duktig och ta hand om andra i min närhet. Likt Haraway säger ger det mig som kvinna ett annat förhållningssätt till den sociala samvaron (Zita 1988). Å ena sidan är omhändertagandet en bra egenskap, men instagramdagboken visar att det också leder till att jag förminskar mina egna känslor. Jag verkar som ung kvinna sällan tillåta mig själv att känna det jag känner eller stå för det jag tycker när jag är inne på Instagram. Jag ska istället försöka förstå andras situation för att inte oskyldigt döma dem:
… Det känns verkligen som om de måste visa upp den för vore det inte en väska värd att visa upp skulle den ju inte medvetet varit med i fotot? Skulle min ryggsäck visas när jag satt på ett café hade jag justerat kameran så att den inte kom med i bild, ellerhur. Men blir ändå provocerad. Samtidigt kanske de bara råkar sitta så och snabbt vill ta en för att visa hur situationen är på riktigt. Det kanske inte handlar om att visa upp väskorna, utan om att ta en spontan blid? (En okänd dag mitt på dagen, se bilaga 2
s.1)
Jag har egentligen bara tagit del av någons vardagliga situation genom Instagram, men ändå intar jag ett ifrågasättande över varför väskan ska vara på bordet. Det blir på något sätt samma känsla som att se på en reklam. Kan det bero på väskans tydliga positione-ring? Björk (2013) menar reklamvärlden förmedlar relationer mellan människor genom saker och på så sätt förväntas vi köpa varor, medan det är det mänskliga vi vill ha (Björk 2013). I förhållande till influencers yrkesroll kanske det således inte är så konstigt att väskan står på bordet.
KRAV OCH OBEFOGADE BEGÄR
och får en känsla av att deras verkligheter kräver att jag längtar till något bättre. Björk (2013) argumenterar för att en längtan till någonting, också är längtan bort ifrån någonting. Att en längtan börjar med ett missnöje och ett konstaterade kring att man inte är nöjd, att man vill något annat (Björk 2013).
…”Jag vill också ha blommor i lerkrukor som är sådär estetiskt matchande”. Blickar vidare mot mitt palettblad. ”När den växer till sig kommer den bli finare”. Jag blir arg på mig själv. Märker hur en ilska och besvikelse sveper över mig. ”Varje växt jag har på min fönsterbräda bär på en mening, det behöver inte alltid vara estetiskt snyggt. Tappa inte bort den personliga präglingen i ditt hem pga strävan efter perfektion Elin” (En lördag klockan 14.00, se bilaga 2 s.2)
Instagramdagboken gör det tydligt att jag inte är missnöjd med hur mina växer ser ut, men ändå får jag en längtan till något annat. Likt Bergström (2007) poängterar så bjuder visuellt material in betraktaren till någon annans verklighet. När min vardag möts med någon annans skapas oundvikligen en kontrast. Kanske är det således inte det egna jaget som skapar känslan av otillräcklighet och begäret till något mer. Kanske är det snarare kontrasten som skapar ett obefogat begär? Instagamdagboken gestaltar trots allt hur jag som ung kvinna fastnar i känslan av otillräcklighet för andra, trots att jag inte känner det inför mig själv.
KRÄNKT INTIM SFÄR
Att se iscensatta bilder på Instagram verkar ge mig en upplevelse av en kränkt intim sfär. Som ung kvinna ser och dömer jag inte foton på Instagram, jag ser och dömer hur andra har det och sätter det i kontrast till mina egna val. Hur andra representerar sig själva gör att jag vidare ifrågasätter hur jag väljer att representera mig själv:
… Är det bara jag som sätter fram smöret i smörpaketet, mjölken i mjölkkartongen och havrepuffarna i sin kartongförpackning när jag ska äta frukost? Är det ett naturligt beteende att lägga upp och fixa en fin frukost, har jag i såna fall missat något? Det blir ju bara massa mer disk? (….) jag vill fortfarande inte se detdär när jag sitter här i min fåtölj och har brödsmulor på bröstet p.g.a att jag ätit min smörgås på ett bekvämare ställe än vid köksbordet” (En fredag klockan 13.30, se bilaga 2 s.3)
TILLSKRIVNA SVAR PÅ DET SOM UPPLEVS
I instagramdagboken riktar den inre rösten gång på gång in sig på den sociala samvaron som porträtterats. Nästintill aldrig bedöms fotot i sig. Genom människans begripande finns ett behov att förstå meningen med allt vi stöter på, i medvetandet sker därför ett självkri-tiskt och reflekterande sökande efter samband och helheter i föreställningen om det vi sett (Bjurwill 1995). Det är alltså en mänsklig funktion att hitta logik och vidare tillskriva ett svar på de reaktioner som uppstår och känslor som upplevs. Detta sker automatiskt:
… Hon gillar jag, fin bild (En onsdag klockan 13.30 ,se bilaga 2, s.2)
… Varför har man med sig en snygg silvrig kanna och porslinsmuggar ut i naturen? Blir lite irriterad. Är man i naturen ska man ha termos och fula plastmuggar, funktion före snygghet. Varför tycker han eller hon som tagit denna bilden att koppen kaffe måste glorifieras? (…) De vet inte vad de gör, de hör inte hemma där, sluta försök inkräkta på något som inte är erat (En okänd dag mitt på dagen, se
bilaga 2 s.1)
6.2 Kritisk bildanalys
6.2.1 Svanfeldscoffee
PRODUKTION OCH CIRKULATION
Fotot har publicerats av Svanfeldscoffee, vilket är ett instagramkonto inom kategorin mat och dryck. Svanfeldscoffee säljer sitt egna kaffe och skänker 10 kr till hjärnfonden för varje sålt kilo kaffe. Instagraminlägget blir på så sätt publicerat av Svanfeldscoffee för att sprida sitt varumärke, både gällande produkt och vision.
BILDEN I SIG
På bilden syns någon hälla upp en kopp kaffe ur en termos vid en sjö. Fotot har kom-ponerats så att kaffekannan är i fokus, men den ligger något åt vänster i bilden så att skogen och sjön i bakgrunden också framträder. Objekt i bilden som specifikt skapar visuella meningar är det rinnande kaffet, den silvriga kaffekannan, muggen, fleecejackan och sjön.
Den silvriga kaffekannan och porslinskoppen på fotot kopplas till ett hem, något tryggt. Samtidigt kopplas den silvriga skaffekannan till något mer exklusivt genom dess färg. Att kaffet hälls upp i bilden kopplas till något pågående, en aktivitet. Skogens avspegling på
Figur 4. Bild från instagramkontot @svanfeldscoffe 16 november 2019, samt visuell vägledning i tolkningen av bilden.
vattnet indikerar att det är lugnt och vindstilla. Den beiga fleecejackan visar på friluftsliv och en avslappnad inställning.
BETRAKTARE
Ur min ståndpunkt som grafisk designer upplevs fotot som tvetydigt. På grund av upp-hällningen av kaffet ute i en skogsmiljö tolkas fotot som en aktivitet som har ägt rum, men samtidigt tolkas fotot som iscensatt på grund av valet att ta med vanligt porslin och en silverkanna till skogen.
Genom bildtexten förstärks tvetydigheten då texten både riktas mot att motivera till att vara i skogen mer på grund av hälsan, men också mot att sprida varumärket genom att uppmana till att tagga bilden. Att referera mot vetenskapen tolkas därför som ett strategiskt val för att övertyga om att läsaren ska köpa just deras kaffe. Detta tolkas då texten inledningsvis skapar ett förtroende för läsaren att det är bra att vara i naturen med vetenskapens hjälp. Sedan leder texten in läsaren till att gå ut i naturen med en kopp kaffe och tagga kontots varumärke, vilket med andra ord kan ses som en uppmaning till att köpa svanfeldscoffee.
REFLEKTION
I den kritiska bildanalysen betraktar jag bildmaterialet ur min ståndpunkt som grafisk designer. Detta har medfört att tolkningen endast kunnat framhäva hur kaffekannan som avbildat objekt skapar en tolkning. Denna tolkningen kan inte vara representativ för hela tolkningen jag gör genom att i människans begripande finns ett behov att förstå meningen med allt vi stöter på. På så sätt är det egna medvetandet också av betydelse. Bjurwill (1995) förklarar detta genom att det inom oss sker ett självkritiskt och reflekterande sökande efter samband och helheter i föreställningen om det vi sett. För att utveckla tolkningen är det därför viktigt att även ta hänsyn till mitt subjektiva, vilket görs i den autoetnografiska instagramdagboken, se bilaga 2. Bildens tolkning bör således kompletteras med följande:
”Jag tittar på instagramfototot och beundrar naturen, tänker tillbaka till skogarna där jag kommer från. Inser hur mysigt det måste varit för dem att ta med sig kaffet ut sådär. Saknar det. Men det är lite kon-stigt. Varför har man med sig en snygg silvrig kanna och porslinsmuggar ut i naturen? Blir lite irriterad. Är man i naturen ska man ha termos och fula plastmuggar, funktion före snygghet. Varför tycker han eller hon som tagit denna bilden att koppen kaffe måste glorifieras? Varför är inte utsikten och den vackra naturen i sig nog för att sprida budskapet? Blir arg när stockholmare och andra från stan försöker bli människor som hänger i naturen. De vet inte vad de gör, de hör inte hemma där, sluta försök inkräkta på något som inte är erat.” (En okänd dag mitt på dagen, se bilaga 2 s.1)
6.2.2 Hannalicious
PRODUKTION OCH CIRKULATION
Fotot har publicerats av Hannalicious, vilket är ett instagramkonto inom kategorin offentlig person. Hannalicious driver en blogg, designar, spelar in podcasten måndags-vibe och lägger upp videor på youtube. Hennes instagraminlägg blir på så sätt publi-cerat för att dela med sig av sitt liv.
BILDEN I SIG
På bilden syns en hand sträcka sig efter cappuccino som står på ett magasin. Fotot är taget ovanifrån och har komponerats så att så att kaffekoppen mer eller mindre är centrerad. Magasinet som ligger under koppen beskärs av kompositionen så att bara en sida av upp-slaget visas. Samma sak gäller omkringliggande glittriga objekten i fotot kanter där bara en liten bit syns. Objekt i bilden som specifikt skapar visuella meningar är cappuccinon, glitterskeden och nagellacket.
Glittret på skeden symboliserar något dyrt. Att glittret återkommer på flera ställen i bilden gör att den visuella meningen av något dyrt förändras till något exklusivt. En krämig cappuccino görs vanligtvis på andra ställen än hemma och kopplas därför till att cappuchinon är köpt. De målade naglarna uttrycker ordentlighet, samtidigt som de visar ett mån om utseende.
BETRAKTARE
Ur min ståndpunkt som grafisk designer tolkas fotot som ett försök till att visa sig exklusiv. Genom glittret uppfattas cappuchinon som dyr eller att den är köpt på ett exklusivt ställe.
Figur 5. Bild från instagramkontot @hannalicious 2
Det är mycket fokus på detaljer i fotot och därför genomsyras fotot även av perfektion och noggrannhet. Att naglarna matchar tidningens blåa färg, glitterskeden matchar glittret på tidningsuppslaget och den guldiga ringen matchar cappuchinon kan vara en tillfällighet, men tyder mer på ett medvetet tänk om det estetiska uttrycket, vilket i sin tur kommuni-cerar att perfektion är viktigt, saker ska matcha. Att handen är med och håller den halv-druckna cappuchinon tolkas till att just detta specifika sätt att dricka kaffe är nära kopplat med personen bakom kameran och på något sätt ska representera denna. Utifrån den perfekta stylingen blir fotot tolkat till en aktivitet där Hannalicious medvetet köpt en kopp kaffe och medvetet valt en miljö och använt objekt för att konstruera en estetiskt tilltalande bild att lägga upp på Instagram. Genom bildtexten tolkas dessutom New York som viktigt för Hannalicious att poängtera eftersom det nämns två gånger. Vidare tolkas kommentaren om oat cappuccinoino till ett försök att trots allt exklusivt i bilden också vara medveten. REFLEKTION
I den kritiska bildanalysen betraktar jag bildmaterialet ur min ståndpunkt som grafisk designer. Detta har gjort att jag endast fokuserat på hur bilden tolkas utifrån dess innehåll i förhållande till min kunskap om hur visuellt material kommuniceras. Jag har alltså inte involverat någon annan ståndpunkt än den jag tar som grafisk designer och dessutom inte gett plats åt betraktarens livsvärld. En livsvärld avser hur världen upplevs och utifrån den fenomenologiska teorin kan två människor som lever under olika villkor således ha skilda upplevelser om livsvärlden (Allwodd & Eriksson, 2017). Vidare formar en ståndpunkt oundviktligt världen på ett bestämt sätt (Hedenus, Björk & Shmulyar Gréen 2015). För en representativ tolkning måste dessa involveras. Därför är det viktigt att jag personligen använder min livsvärld och ståndpunkt för att komplettera tolkningen med följande:
Utifrån mina nuvarande villkor som student med CSN-lån och de tidigare livsvillkor i en medelklassfa-milj där resor inte var en självklarhet så upplever jag inlägget som nonchalant och otacksamt. Dessutom tolkar jag inte inlägget som exklusivt eller att det finns en mån om det estetiska, utan mina tolkningar går snarare mot skryt och ytlighet.
6.2.3 Lovisabarkman
PRODUKTION OCH CIRKULATION
Fotot har publicerats av Lovisabarkman, vilket är ett instagramkonto inom kategorin blog-gare. Lovisabarkman driver klädvarumärket Peonias och har även en träningsinstagram vid namn. Hennes instagraminlägg blir på så sätt publicerat för att dela med sig av sitt liv eller stärka sin roll som skapare av sitt varumärke.
BILDEN I SIG
På bilden syns en träskiva med kaffekoppar, glas och böcker framför ett fönster. Fotot komponeras lite från sidan så att hela bordskivan tar plats i bilden. Detta gör att allt som står på bordet syns, men i och med kompositionen hamnar kaffekopparna och den svarta väskan i centrum. Den svarta väskan är i ögonhöjd och fångar blicken. Objekt i bilden som specifikt skapar visuella meningar är de svarta väskorna, böckerna, glasen och kopparna kaffe.
Antalet väskor, muggar med kaffe och glas med vatten tyder på att kaffet dricks i ett sällskap av två personer. Att kaffet inte är druckit än indikerar att fotot tagits strax efter kaffet blivit gjort. De två väskorna i bilden uttrycker stil. Dessutom står de placerade på ett sätt som är med och skapar ett begränsat område kring kaffekopparna. Väskorna markerar på så sätt ett utrymme som skapar ett ”eget rum”. I bakgrunden av fotot står tomma glas, muggar och även någon typ av vattenflaska. Detta visar på att kaffet tar plats i ett offentligt utrymme med fler människor, möjligast ett café. Detta bekräftas även genom bildbeskrivningen ”coffee date”.
Figur 6. Bild från instagramkontot @lovisabarkman 2 april
BETRAKTARE
Ur min ståndpunkt som grafisk designer tolkas fotot som en spontant tagen bild för att dokumentera vardagen, detta för att den inte ser överdrivet genomtänkt eller stylad ut. Mötet som sker över en kopp kaffe verkar intimt och innehålla viktiga samtalsämnen, vilket tolkas utifrån att väskorna är med och skapar ett begränsat område som ses som avskilt från det offentliga. Väskorna ser moderna ut och att de står på bordet tolkas där-för också som ett medvetet val där-för att dem är värda att visa upp.
REFLEKTION
I den kritiska bildanalysen betraktar jag bildmaterialet ur min ståndpunkt som grafisk designer. Detta har medfört att det som framhävs endast är hur de visuella meningarna i bilden som skapar en tolkning. Enligt fenomenologin formar vi aktivt våra uppfattningar och den verklighet vi möter framställs genom våra sinnen, känsloliv och ett mänskligt begripande (psykologiguiden, u.å). För en representativ tolkning är det därför viktigt att även ta hänsyn till mitt inre känsloliv, vilket görs i den autoetnografiska instagramdagbo-ken, se bilaga 2. Bildens tolkning bör således kompletteras med följande:
”Okej helt ärligt går du på kaffedejt med din kompis eller är det era märkesväskor som är på kaffedejt? Väskan är tydligen viktig att visa upp tillsammans med kaffet, för varför skulle man annars ha den på bordet? Känns lite som samma princip att lägga sin mössa på bordet, det gör man väl inte? Men okej jag stylear också bilder så är själv inte helt oskyldig. Hade jag varit på café skulle jag säkert tagit kort på min bok liggandes bredvid kaffekoppen och då vill jag ju egentligen bara visa situationen som den är och att jag läser. Precis som mina böcker på bordet kanske väskan ger dem värde? Det kanske visar något av deras intresse av mode? Att väskan som accessoar är med för att visa en liten del av vem de är? Men sam-tidigt förstår jag inte varför man lägger en väska på bordet sådär? Det känns verkligen som om de måste visa upp den för vore det inte en väska värd att visa upp skulle den ju inte medvetet varit med i fotot? Skulle min ryggsäck visas när jag satt på ett café hade jag justerat kameran så att den inte kom med i bild, ellerhur. Men blir ändå provocerad. Samtidigt kanske de bara råkar sitta så och snabbt vill ta en för att visa hur situationen är på riktigt. Det kanske inte handlar om att visa upp väskorna, utan om att ta en spontan blid? Men blir ändå provocerad. Samtidigt kanske de bara råkar sitta så och snabbt vill ta en för att visa hur situationen är på riktigt. Det kanske inte handlar om att visa upp väskorna, utan om att ta en spontan blid? Fast samtidigt, ”coffee date” och sen inte ens visa människan känns konstigt. Det är precis som om väskorna är och dricker kaffe, blir lite förvirrad.”
6.2.4 Johannabradford
PRODUKTION. OCH CIRKULATION
Fotot har publicerats av Johannabradford, vilket är ett instagramkonto inom kategorin bloggare. Johannabradford driver en blogg, organiserar och skapar inom kategorierna inredning, livsstil och mat. Hon är även delägare i cupboardsandgoods, samt grundare av frukostfolket. Hennes instagraminlägg blir på så sätt publicerat för att visa livsstil eller inspirera inom intresseområdena av inredning eller mat.
BILDEN I SIG
På bilden syns en uppdukad frukost på ett träbord. Fotot är taget ovanifrån och är kom-ponerat så att bordet är något snedvridet. Kompositionen gör att frukosten är centrerad i fotot, samtidigt som beskärningen visar att upprustningen fortsätter något utanför bilden. Objekt i bilden som specifikt skapar visuella meningar är kökshandduken, blombuketten, värmeljuset, underlägget i trä och porslinet.
Att brödet ligger i en kökshandduk kopplas till att brödet antingen är nybakat och behöver hålla värmen eller färskt och inte ska smutsa ner bordet. Blombuketten be-står av olika sorters blommor, löv och har en tydlig färgskala i rosa och orangea toner, detta kopplas till romantik. Bukettens orangea löv indikerar att det är en höstmånad. Värmeljuset som står på bordet är med och bidrar till en lugn och hemtrevlig atmosfär. Underlägget i trä som ligger under brödet, smöret och osten är mörkbrunt och kopplas till något robust. Antalet muggar tyder på att det är två personer som äter och porslinets karaktär kopplas till något antikt, men också modernt.
Figur 7. Bild från instagramkontot @johannabradford
BETRAKTARE
Ur min ståndpunkt som grafisk designer tolkas fotot som hemtrevligt och omsorgsfullt, detta på grund av den uppdukningen med fint porslin, ett värmeljus, fint framställda ingredienser och blombuketten. Blombuketten tolkas som inköpt och noga utvald. Detta eftersom blommor kan inte tas från trädgården under höstmånaderna och genom färgpalettens harmoni. Vidare tolkas uppdukningen som omsorgsfull och stilen som hemtrevlig. Detta på grund av tiden som lagts för att fixa iordning allt. Att porsli-net är av olika varianter, men ändå matchar tolkas som både stilfullt, men drar också tolkningen mot det lantliga.
REFLEKTION
I den kritiska bildanalysen har jag inte gett plats åt situationen då bilden betraktades och vad situationen i sig gjorde med tolkningen. Jag har endast tolkat bildens innehåll utifrån min ståndpunkt som grafisk designer och har på så sätt bara tagit hänsyn till objekten i den situation de framstått i bilden. Enligt (Lee 2014 se Schmuck 2019) är Instagram en digital plats där människor kan utvärdera sig själva genom att jämföra sig med andra. Situationen jag är i när jag ser på Instagram är således viktig i tolkningen och hur jag upplever den visuellt kommunicerade situationen i bilden. Olika situationer när bilden betraktas skulle således kunna ge olika typer av tolkningar, trots att innehållet är det samma. När jag betraktat denna bilden har jag gjort det i en utgångspunkt att jag ska göra en kritisk bildanalys. Jag har därför separerat fotot från instagramflödet för att kunna sitta vid min dator och analysera vad innehållet kommunicerar utifrån min stånd-punkt som grafisk designer. I sin tur har det gett resultatet som uppsatsen beskriver. I en text från den autoetnografiska instagramdagboken, se bilaga 2, betraktar jag en liknande bild på en uppdukad frukost. Situationen då bilden betraktas är däremot annorlunda och den tolkning jag gör visar tydligt situationens viktiga betydelse i tolkningsprocessen:
” Jag är trött idag. Väldigt trött. Har valt att äta min frukost i min fåtölj och tittar igenom mitt hemflöde för att fördriva tiden. Jag scrollar och är lite för trött för att tänka. Registrerar knappt vad jag ser på, vet bara att det jag sett funnits där i flödet. Ett sponsrat inlägg på en uppdukad frukost dyker upp och jag känner hur något händer inom mig. Något sätts igång, vaknar vid liv. ”Frukost ser alltid så iscensatt ut när den är tagen uppifrån. Upphackat äpple, en skål med havrepuffar, smör på en tallrik, mjölk i en kan-na, bröd i en fin brödkorg. Är det bara jag som sätter fram smöret i smörpaketet, mjölken i mjölkkartongen och havrepuffarna i sin kartongförpackning när jag ska äta frukost? Är det ett naturligt beteende att lägga upp och fixa en fin frukost, har jag i såna fall missat något? Det blir ju bara massa mer disk? Det kan i och för sig kanske vara helg och man vill göra det lite extra fint, men jag vill fortfarande inte se detdär när jag sitter här i min fåtölj och har brödsmulor på bröstet p.g.a att jag ätit min smörgås på ett bekvämare ställe än vid köksbordet. Ser på profilnamnet och ser att det står ”sinnerlig_interior”, visst visst är det ett konto som bryr sig om inredning men blir så irriterad ändå”- Vill inte scrolla mer, går ut ur appen.
