Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Religion och politik
Hur den konservativa högern påverkar undervisning inom amerikansk
skolundervisning
Religion and politics
How the Christian right wing affects decision making within the American education system
Filippa Marcias
Lärarexamen 270 hp
Religionskunskap och lärande 2013-11-04
Examinator: Bodil Liljefors -Persson Handledare: Erik Alvstad
3 ABSTRACT
Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det
amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan
sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men en stor del av befolkningen är fortfarande osäker. Attityder till homosexualitet har förändrats i positiv riktning mot ett ökat accepterande. Förändringarna i riktning mot ett accepterande är främst beroende av synen på homosexualitetens ursprung. Skolan tar inte upp frågan i
undervisningen utan är mer inriktad på att förhindra diskriminering. Den kristna högern har förlorat kampen om en normativ kristen undervisning. Den ska vara neutral i den offentliga skolan. Amerikaner har fortfarande i sin privata religiösa tro en betydande förankring i skapelsetron. I bibelbältet görs försök att balansera de båda uppfattningarna. I en jämförelse av undervisningen mellan USA och Sverige finns betydande skillnader. Utvecklingsteorin och en helomfattande sexualundervisning har en starkare ställning i Sverige.
Nyckelord: Amerikanska offentliga skolan, Homosexualitet, Abort, Sexualundervisning,
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning……….…6
1.1 Syfte och frågeställningar………...6
1.2 Uppsatsens disposition ………...……...…..8
2. Bakgrund ………...….9
2.1Teoretisk ram ……..………..9
2.2 Amerikanska och svenska styrdokument………..………….….…11
2.3 Framväxten av den kristna konservativa högern i USA ……….…...13
2.4 Religiös och politisk identitet ………..…...15
3. Metod………...17
3.1 Val av metod ………..……...17
3.2 Urval……….……….…17
3.3 Analys………..……..…....18
3.4 Forskningsläge ….……….19
4. Resultat och analys ………..………...………...20
3.1 Sexualundervisning och avhållsamhetsundervisning ………...…20
3.2 Rätten till abort och abortmotstånd ………...….23
3.3 Motstånd mot homosexualitet ……….…...26
3.4 Homosexuella elevers situation i den offentliga amerikanska skolan ……….…...28
3.5 Kristna konservativa och offentliga amerikanska skolor ………...……….…...39
3.6 Diskussionen om skapelse- och utvecklingsläran ………....………...…...30
1. Diskussion ………..…..35
4.1 Inledande diskussion ……….35
4.2 Metoddiskussion………..……..36
4.3 Sekulariseringsprocessen ………...…...37
4.4 Sexualundervisning i Sverige och i USA ……….………....37
4.5 Skapelseläran och evolutionsteorin ………..…39
4.6 Uppsatsens relevans för min lärarroll ………...………...…….40
4.7 Generella slutsatser ………..…….40
Käll- och litteratur förteckning ………..41
6
1. INLEDNING
Jag har bott i USA under ett år och fick då inblick i förhållanden som rör religion, politik och skolundervisning. Jag förstod då att religionen har en mycket starkare ställning i det
amerikanska samhället och detta är bakgrunden till mitt intresse för de frågeställningar som den här uppsatsen behandlar. USA är fortfarande ett djupt religiöst land där religion spelar en stor roll i politiken. Diskussionen kring frågor som abort drivs av den fundamentalistiska oppositionen inom den katolska kyrkan och bland konservativa protestanter. Separationen mellan religion och stat är fortfarande kontroversiell. I Sverige har separationen mellan stat och kyrka genomförts och ifrågasätts sällan. En debatt om de politiska partiernas roll i kyrkovalet finns och fler opolitiska listor förekommer. Granskningen av religionens inflytande i politik har varit åsidosatt i USA under de senaste decennierna. Nu undersöker framstående forskare om amerikanerna förstår sambandet mellan deras religiösa tro och den politiska arenan. Är de medvetna om sin religiositets påverkan på det demokratiska systemet och partipolitiken? 1 The General Social Survey fann att den amerikanska befolkningen (som går frekvent till kyrkan) är mer konservativ på 2000 än på 1970-talet. Strängare åsikter kring sex före äktenskap och abort finns på 2000-talet (bland de frekventa kyrkobesökarna) jämfört med på 1970-talet.2 Min uppsats är inriktat på att studera relationen mellan religion och politik. Jag har särskilt valt att lägga fokus på hur skapelseläran, synen på homosexualitet, abort och sexualundervisning tas upp i den amerikanska skolan.
1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Mitt syfte i uppsatsen är att explorativt undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. En jämförelse görs även med svenska förhållanden. Syftet är att lägga fokus på hur skapelseläran, synen på homosexualitet, abort och sexualundervisning tas upp i undervisningen i den
amerikanska skolan. Under en lång tid har samhällsforskare ansett att religiositet och politisk intolerans är nära sammanflätade. Man har ansett att de människor som är mycket engagerade i sin religiositet tenderar att ha en större intolerans. Forskare har inte varit helt säkra på huruvida religiösa övertygelser orsakar intolerans eller om intolerans och religiösa övertygelser har en gemensam förelöpare såsom dogmatism och maktfullkomlighet/
1
Wolfe, Alan, Katznelson, Ira, Religion and democracy in the United States: Danger or Opportunity. 1 uppl, Princeton: Princeton University Press, 2011, s. 1.
2
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl, New Jersey: Princeton university press, 2011, s. 94-97, 100.
7
auktoritetstro.3 Den första frågeställningen om hur homosexualitet och abort framställs i undervisningen i amerikanska skolor besvaras både genom en analys av aktuell litteratur inom dessa områden, särskilt synen på homosexualitetens ursprung och livets början, och
amerikanernas attityder och uppfattningar kring dessa frågor som de uttryckts i stora
opinionsundersökningar. Dessa har spelat en roll för hur undervisningen utformats, vad som har varit möjligt eller alltför radikalt. Den andra frågeställningen om sexualundervisningen i skolan besvaras utifrån resultatet i surveyn The General Social Survey och avsnittet om attityder till sexuallivet och analys av aktuell litteratur inom området. Särskild hänsyn har tagit till den forskning inom området som genomförts av Kohler vid University of
Washington i Seattle4, och uppfattningar som företräds av viktiga nationella organisationer. Den tredje frågeställningen om diskussionen kring utvecklingsteorin och skapelseläran besvaras dels genom en historisk bakgrund av den legala utvecklingen om villkoren för undervisningen i amerikanska skolor och den kristna högerns kamp för en normativ
religionsundervisning och dels genom den bibelsyn som ligger bakom skapelseläran som den företräds av den kristna högern och attityderna till utvecklingslära och skapelse tro i
omfattande surveyer. De preciserade frågeställningarna lyder:
Hur framställs homosexualitet och abort i undervisningen i amerikanska skolor?
Vilket slags motstånd finns mot en saklig undervisning?
Vilken form av sexualundervisning erbjuds de amerikanska ungdomarna och ser den olika ut beroende på vilka kristna påtryckningar som finns, etnicitet och
familjeinkomster?
Varför är diskussionen om utvecklingsläran kontra skapelseläran i de amerikanska skolorna så intensiv?
3
Wolfe, Alan & Katznelson, Ira (Red.), Religion and democracy in the United States: Danger or Opportunity. 1 uppl. Princeton: Princeton University Press, 2011 .s. 1-156.
4
Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E, 2008. Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of sexual activity and teen pregnancy. Journal of Adolesent Health, Vol. 42 (4), 2008, s. 344-351.
8
1.2 UPPSATSENS DISPOSITION
Uppsatsen inleds med beskrivning av syftet och fördjupade frågeställningar med en kort beskrivning av hur dessa ska besvaras. I den efterföljande bakgrundens teoretiska ram beskriver jag hur religionsforskarna Åke Sander och Daniel Andersson ser på
sekulariseringsprocessen och hur den påverkar det religiösa klimatet i USA och i Sverige. Därefter kommer ett avsnitt om framväxten av den kristna högern i USA. Efter bakgrunden följer en beskrivning av den metod jag använt med en kort diskussion. Resultatet presenteras därefter och börjar med en överblick om religiös och politisk identitet bland amerikaner och hur religiösa övertygelser kan påverka politiska åsikter. Resultatet fortsätter med
beskrivningar av vilka typer av sexualundervisning som amerikanska ungdomar erbjuds. Resultatet går vidare med att presentera kampen om abort i undervisningen. Resultatet
beskriver därefter vilken typ av motstånd det finns mot homosexualitet och vad som har gjorts för att hjälpa homosexuella elever i den amerikanska skolan. Därefter går jag vidare med att visa hur kristna konservativa påverkar amerikanska skolor. Slutligen beskrivs kampen mellan utvecklingsteori och skapelselära och hur undervisningen ska balansera dessa synsätt i den offentliga skolans undervisning. Uppsatsen avslutas med en metod- och resultatdiskussion.
9
2. BAKGRUND
2.1 TEORETISK RAM
Två viktiga aspekter som har inflytande på relationen mellan religion och politik är sekulariseringsprocessen och hur människans religiositet uppfattas och definieras.5
Sekulariseringsprocessen började redan under upplysningstiden men accentuerades under 18- och 1900-talen genom filosofer som Nietzsche, Marx och Freud som ur olika perspektiv ifrågasatte religionen och såg den som något som på sikt skulle försvinna genom ökad kunskap och förändrade politiska system. Religionsforskaren Åke Sander föreslår en definition av vad det kan innebära att vara religiös. Han menar att ”religiositet förutsätter någon form av uppfattning om en av mänskligt godtycke oberoende transcendent verklighet och att denna verklighet är av betydelse för uppfattaren och för hur hon lever sitt liv”.6
Sander menar också att det är viktigt att försöka förstå människors religiösa engagemang, hur deras religionsutövning påverkar hur människor lever sina liv och vilka religiösa värderingar de omfattar. Av intresse är också att försöka förstå vilka eventuella samband som kan finnas mellan en individs religiositet och andra uppfattningar (profana) och värderingar som individen har. Människor lever sina liv och utövar sin religiositet i en samhällelig kontext. Under efterkrigstiden har människor fått det materiellt bättre och prioriterar andra värden än de rent materiella. Sekulariseringsprocessens framskridande påverkar
moderniseringsprocessens framskridande. Äldre generationer har starkare tillhörighet i materialismen medan yngre generationer har en större andel individer med postmoderna och postmaterialistiska värderingar. Religionens påverkan på andra livsområden som norm- och värdesystem och politiska uppfattningar minskar i långsam takt. I USA finns dock fortfarande ett tydligt samband mellan nationell identitet (att vara amerikan) och att vara kristen. 7 En stark trend i Europa, särskilt Nordeuropa, är att modernitetsprocessen har framdrivit en utveckling av en stark offentlig sektor med ansvar för utbildningssystem, hälso- och sjukvård och sociala försäkringssystem. Den sociala trygghet som individen tidigare fick genom släkt- och religionstillhörighet har övertagits av samhället. Religionens roll har blivit mer religiös, dvs. uttryck för fromhet och personlig tro snarare än samfunds- och kyrkofromhet.8
5 Andersson, Daniel & Sander, Åke. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring. 2 uppl, Lund: Studentlitteratur, 2010, s. 71.
6
Sander, Åke. Att studera människors religiositet. Opublicerat manuskript. Göteborgs Universitet, läromedelstext till undervisning, s. 1.
7
Sander, Att studera människors religiositet, s. 2. 8
10
Religionens roll har förändrats till att skapa mening för människor i svåra livssituationer. I USA har sekulariseringsprocessen inte framskridit lika långt som i Europa vilket kan innebära att ett starkare samband finns mellan religiositet och politiskt engagemang. Internationellt har det under de senaste decennierna även skett en radikalisering med ”fundamentalistiska” grupper inom de olika världsreligionerna, särskilt inom islam men också fundamentalistiska grupper inom kristna kyrkor. Fundamentalism står bland annat för en syn som hävdar Bibelns ofelbarhet i alla slags frågor, även icke-religiösa. Sekter med en sådan bibeltolkning finns främst inom det protestantiska området men fundamentalistiska rörelser finns även inom den katolska kyrkan.9 Fundamentalism kan också definieras mer precist som: ”trosföreställningen att det enbart finns en uppsättning lärosatser som tydligt och säkert innehåller den
fundamentala, grundläggande, inneboende, essentiella och ofelbara sanningen om mänskligheten och det gudomliga”.10
Min uppsats fokuserar just denna problematik med den normativa bibeltolkningen och hur den tar sig uttryck i skolundervisningen om socialpolitiska frågor och utvecklingsläran i USA.11
I The General Social Surveys undersökning från 1970 svarade 19 % av respondenterna som deltog i gudstjänster varje vecka att deras politiska åsikter var konservativa eller extremt konservativa jämfört med 13 % av respondenterna som var mindre frekventa kyrkobesökare. Samma Survey-undersökning från 2000-2008 visar att 33 % av respondenterna som deltar i gudstjänster varje vecka ansåg sig vara konservativa eller extremt konservativa, jämfört med endast 16 % som är mindre frekventa kyrkobesökare. Religiöst aktiva amerikaner var bara lite mer konservativa än andra på 1970-talet. Idag är det dubbelt så många amerikaner (som deltar i gudstjänster varje vecka) som anser sig vara konservativa eller extremt konservativa i
jämförelse med de amerikaner som inte går till kyrkan varje vecka. Gapet mellan dessa grupper har ökat avsevärt. Detta bredare gap har tydliga kopplingar till politisk konservatism. Aktivt religiösa amerikaner är mer politisk och socialt konservativa än mindre religiösa amerikaner. Aktiva kyrkobesökare stödjer fler restriktioner för legal abort och röstar
republikanskt oftare än mindre religiösa människor. Skillnaderna har funnits sedan 1970-talet men har ökat sedan dess. Det finns en starkare koppling mellan religiositet och vissa typer av
9
Andersson, Sander. Det Mångreligiösa Sverige: Ett landskap i förändring, s. 92. 10
Ibid, s. 94. 11
För vidare läsning: Furseth, Inger & Repstad, Pål. Aldridge, Religion in the Contemporary World.
11
politisk och social konservatism. Religiöst aktiva amerikaner tenderar också att vara mer politiskt konservativa. The General Social Survey undersökning från 1970 uppger att 9 % av de amerikaner som gick till kyrkan varje vecka var republikaner jämfört med 7 % av de amerikaner som var mindre frekventa kyrkobesökare. De jämförbara siffrorna från 2000 visar 19 % för amerikaner som gick till kyrkan varje vecka och 9 % för de andra. De amerikaner som gick till kyrkan varje vecka år 1970 var då svåra att skilja från andra mindre aktiva religiösa amerikaner i deras politiska partitillhörighet till att nu vara betydligt mer
konservativa. Detta är en betydande förändring. Trenden är likartad när det gäller vissa typer av social konservatism som i attityder om abort, sex och homosexualitet. Enligt
undersökningarna från 1970 och från 2000 är de förändrade religiösa åsikterna genomgående i alla kristna grupper.12
2.2 AMERIKANSKA OCH SVENSKA STYRDOKUMENT
Dokumentet Religion in public schools från det amerikanska utbildningsdepartementet ger vägledning om religionens roll i det allmänna skolväsendet. Några frågor framhävs särskilt som förekomsten av bön i skolan, religiösa helger och lov, religiösa sånger och religionen i kursplaner. Amerikanska Högsta domstolen har flera gånger i olika dokument föreskrivet att de offentliga skolorna ska vara neutrala i sin behandling av religion så att de varken ska favorisera eller vara fientliga emot religiösa uttryck som t.ex. bön. Lagen förbjuder religiös aktivitet som är understödd av staten men skyddar individens religiösa aktivitet och rätt att be.13 Lärare och annan skolpersonal får inte leda bön i klassrummet eller läsa Bibeln som religiös akt eller utforma andra religiösa aktiviteter. Någon påtryckning på elever att delta i bön eller andra religiösa aktiviteter får inte förekomma. Enskilda skolor får inte självständigt bestämma om att bön ska förekomma i skolans aktiviteter. Inte heller får präster eller pastorer inbjudas för att leda bön vid t.ex. examen eller avslutningar. Föreläsare får inte bjudas in som favoriserar en viss religiös inriktning. Elever får däremot be i skolan fast inte under lärarledda aktiviteter eller undervisning. De har rätt att organisera bönegrupper och bilda religiösa föreningar. Skolan har rätt att på ett omdömesfullt sätt ge elever ledigt från att delta i
undervisning som skulle vara stötande för dem i religiös mening. Exempelvis kan nämnas att muslimska elever kan få lov för att fullgöra sina religiösa skyldigheter under Ramadan. Studenterna har rätt att uttrycka sin religiösa tro i hemarbeten, konstnärligt arbete och andra
12
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 94-97, 102. 13
12
skrivna och muntliga presentationer utan att behöva bli diskriminerade p.g.a. det religiösa innehållet i sina arbeten. De ska endast bedömas utifrån skolans vanliga bedömnings kriterier.14 I USA är hemmundervisning tillåten om den följer ett hembaserat
utbildningsprogram. För dessa gäller att det inte finns något krav på att inkludera begrepp, ämnen eller tillämpningar som står i strid emot programmets religiösa lära eller att kräva att något utesluts p.g.a. programmets religiösa grundtankar.15 Utbildningsdepartimentet styr inte kursplanerna för religionsundervisningen förutom den lagliga regleringen. Detta ligger på delstatsnivå. Däremot har ett stort antal nationella organisationer, kyrkor och samfund i USA enats om att religionsundervisningen är en konstitutionell rättighet som ska utövas enligt sex grundläggande principer: 1. Religionsundervisning ska vara akademisk och inte tillbedjan, 2. Skolan ska medvetandegöra eleverna om religionens betydelse men inte utöva press på dem att omfatta en religion, 3. Skolan får stödja studiet om religion men inte stödja tillämpning i religion, 4. Skolan får exponera eleverna för en mångfald av religiösa uppfattningar men inte förespråka någon särskild uppfattning, 5. Skolan får undervisa om alla religioner men inte stödja någon särskild religion, 6. Skolan får informera eleverna om olika trosuppfattningar men får inte försöka påverka eleverna efter en särskild trosuppfattning.16
Religionsundervisningen i den svenska skolan har under senare år varit inriktad på ett livsfrågeperspektiv och religionens roll både för individen och i samhället. Existentiella frågor har fått en särskild platts i undervisningen liksom moralfrågor. Religionsundervisningen har setts som ett led i elevens demokratiska fostran in i samhället. Religionsundervisningen har också varit viktig för att förstå pluralismen i det moderna samhället då människor av olika skäl har kommit till Sverige från många olika länder i världen och haft sina religiösa och kulturella traditioner med sig hit. Religionsundervisningen har därför också blivit en del i integrationspolitiken för att människor ska bli inkluderade i det svenska samhället. Dessa tankar utrycks i Skolverkets kursplan för religionskunskap som återges i citatet nedan: ”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa
14
US Department of Education, Guidance on Constitutionally Protected Prayer in Public Elementary and Secondary Schools, 2003, hämtad 2013-11-04 http://www2.ed.gov/policy/gen/guid/religionandschools,prayer_guidance
15
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
16
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
13
traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation”.17
2.3 FRAMVÄXTEN AV DEN KRISTNA HÖGERN I USA
Den konservativa kristna rörelsen protesterade mot den sexuella frigörelsen under 1960-talet. Rörelsen motsatte sig preventivmedlens utbredning, att aborter blev lagliga, förändringen av de traditionella kvinnorollerna, kampen för de homosexuellas rättigheter och sekulariseringen av skolorna. Dessa frågor kom att leda till att miljontals konservativa kristna började känna att deras moraliska levnadssätt var utsatt för kritik och fara. Resultatet blev att fler konservativa kristna började organisera sig politiskt, men även att fler kristna började återvända tillbaka till kyrkorna och att engagera sig mer religiöst. Detta kan vi se b.la. genom att den evangelikala kristendomen fick ett uppsving under 1970-talet.18 Den konservativa rörelsen i USA
representeras till stor del av vita äldre män och fler blir det ju högre upp i hierarkin man kommer. Trots detta formades den konservativa rörelsens förbund som brukar kallas ”den kristna högern” till stor del av kvinnor. En av dessa framstående kvinnor är Phillis Schlafly. Hon blev en viktig del i den republikanska gräsrotsrörelsen. Schlafly lyckades att för första gången förena konservativa mormoner, katoliker och evangelikala protestanter mot de politiskt liberala organisationerna som växte fram under 1960-talet. Detta gjorde Schlafly flera år innan den kristna högerns inflytelserika institutioner bildades.19 Det var många katoliker, mormoner och protestanter som motsatte sig det statliga inflytandet i skolsystemet, de homosexuellas starkare rättigheter och legaliseringen av abort. Om de enades bakom de gemensamma familjevärderingarna skulle de kunna bjuda motstånd mot de sekulära
humanisterna. Moral Majority blev namnet på det politiska sammarbetet och bara inom ett år hade den politiska organisationen lyckats värva 400 000 anhängare. Moral Majority lyckades att ena katoliker, protestanter och mormoner i en betydligt större utsträckning än vad Schalfly hade gjort tidigare.20
17
Skolverket, Kursplan- Religionskunskap, 2013, hämtad 2013-11-04 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap
18
Gelin, Martin. Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA: s framtid Stockholm: Natur & Kultur, 2013,
s. 190.
19
Gelin, Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 196-197. 20
14
Högsta domstolen hade 1973 mer eller mindre gjort aborter lagliga i alla delstater i USA med domslutet Roe v. Wade. Detta ledde till att många konservativa demokrater gick över till republikanerna som starkt motsatte sig legaliseringen av aborterna. Tidigare hade de flesta evangelikala protestanterna röstat på demokraterna men många kände sig svikna av
legaliseringen av aborter och lämnade därför demokraterna.21 En av de mest betydelsefulla organisationerna för formandet av den kristna högern var inte en kyrka, tidskrift eller
tankesmedia utan ett varuhus, numera känt som Wal-Mart. Varuhuset växte till att i dag vara ett av världens största företag. Efter andra världskriget började kvinnor i USA sakteligen att börja arbeta. Först ut på arbetsmarknaden var låginkomstfamiljernas kvinnor och
storstadsområdenas välutbildade kvinnor. På 1970-talet skedde en förändring i samhället. Nu tvingades även medelklassens konservativa kristna kvinnor ut i arbetslivet. Wal-Mart blev en arbetsplats för många av de kvinnor som motvilligt kom att tvingades ut i arbetslivet. Det uppstod ett systerskap mellan kvinnorna som arbetade ihop eftersom de delade samma nya utmaningar och värderingar.22 Wal-Mart mammorna växte sig politiskt starka framförallt i det geografiskt konservativa mellanvästern och bibelbältet.23
Framväxten av den kristna konservativa högern i USA och användandet av religion för att påverka politiken utlöste en debatt bland journalister och forskare. Den kristna högerns mobilisering ledde till att många akademiker befarade att ett stort antal konservativa och kompromisslösa medborgare skulle påverka landets politik. De skulle driva en intolerant politik och vinna kontroll över det republikanska partiet. Frågan debatteras om det är farligt att religiösa partier och grupper involveras i en demokrati eftersom det kan leda till att icke-liberala får för starkt inflytande i politiken. Clyde Wilcox är professor vid University of Georgetown där han arbetar med religion och politik och hur religion påverkar amerikanska valkampanjer. Han skriver i boken Religion and democrazy in the United States att den kristna konservativa rörelsen påverkar amerikansk politik men att stabiliteten hos de politiska institutionerna och mångfalden av religiösa åskådningar garanterar att de konservativa kristna aldrig kommer att kunna dominera den amerikanska politiken.24
21
Ibid, s. 190. 22
Gelin, Den amerikanska högern, republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 189-191. 23
Ibid, s. 202-203. 24
15
2.4 RELIGIÖS OCH POLITISK IDENTITET
Under en lång tid har samhällsvetare undersökt om religiositet och politisk intolerans och konservatism är sammanflätade. De människor som är engagerade i sin religion tenderar att ha en större politisk konservatism. Däremot har forskare inte varit helt säkra på huruvida religiösa övertygelser orsakar konservatismen eller om konservatismen orsakar en stark religiös övertygelse. En annan fråga är om konservatism och religiösa övertygelser har
gemensamma föregångare såsom en dogmatism eller maktfullkomlighet.25Det finns ett starkt samband i Lee Ross (professor i humaniora och naturvetenskap vid Stanford University) studie mellan de amerikanska undersökningsdeltagarnas konservatism och deras kristna identitet och självkänsla. Tabell 1 (i bilagan) visar hur de olika grupperna identifierade sig själva. De konservativa kristna grupperna visade sig t.ex. mer benägna än liberalerna att se sin religiösa identitet som något mycket centralt.26
I dagsläget anser de flesta amerikaner att de tror på Gud och mer än en tredjedel säger att de deltar i gudstjänster varje vecka. Ändå visar statistiska undersökningar att amerikaner egentligen inte går till kyrkan så ofta som de anger samtidigt som det inte alltid är klart vad de menar när de säger att de tror på Gud eller att de ber. Mark Chaves 27 forskar om trender i religiös mångfald, tro, församlingsliv, religiöst engagemang och om den protestantiska nedgången och polariseringen. Han presenterar uppdaterad information om religiösa trender i USA. Chaves stödjer sig på två viktiga undersökningar. Den första är General Social Survey som inleddes år 1970 och som är en pågående undersökning av amerikanska förändrade attityder och beteenden. Den andra är The National Congregations Study som undersöker amerikanska religiösa församlingar och dess mångfald. Chaves finner att det amerikanska religiösa livet har haft mycket kontinuitet under de senaste decennierna men samtidigt många förändringar. Han utmanar den populära uppfattningen om att religiositeten bland
amerikanerna ökar. Chaves hävdar att religiositeten i själva verket minskar eller att de traditionella trosföreställningarna är oförändrade. Förtroendet för religiösa intuitioner har minskat samtidigt som förtroendet för de sekulära institutionerna är oförändrade. Chaves
25
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 147. 26
Ross, Lee. D. “How Christian reconcile their personal political views and the teachings of their faith: Projection as a means of dissonance reduction”, National Academy of Science, nr. 8, 2010 , s. 2.
27
16
undersöker varför tillbakagången i de liberala protestantiska samfunden har åtföljts av ökad mångfald i de liberala protestanternas attityder om religiös och social tolerans.28
Den världomspännande och longitudinella studien World Values Survey (2006) har i datamaterialet från USA undersökt en rad områden som har hög relevans som källa för att undersöka mitt syfte och frågeställningar. WVS visar att amerikaner är ett religiöst folk. I ett randomiserat och köns- och åldersrepresentativt urval anser 71,1 % att religion är mycket eller ganska viktigt (Tabell 2) för dem. När det gäller medlemskap i kyrkor eller religiösa samfund är 37,6 % aktiva medlemmar medan 28,3 % är inaktiva medlemmar (Tabell 3). Flest
medlemmar har de protestantiska samfunden (31,4 %) följt av den romersk katolska kyrkan (20, 3 %). 1, 2 % tillhör judendomen (Tabell 4). Religionspluralismen visar sig i att 16, 6 % tillhör många olika religiösa samfund. Hela 69 % anser att de är en religiös person (Tabell 5). På en 10-gradig skala (1 = inte viktig; 10 = mycket viktig) svarar amerikanerna (84,5 %) i skalläge 5 – 10 att Gud är viktig i deras liv (Tabell 6). 80,4 % (Tabell 7) anger att de är religiöst aktiva med bön och meditation eller något annat. Sammantaget visar resultatet på en hög religiös aktivitet hos amerikanerna som sannolikt har stor betydelse för de områden i skolundervisningen jag har valt att studera i mitt syfte.
Tillhörigheten till politiska partier är lägre men ändå hög när man ser det i jämförelse med andra länder. Bland de aktiva partimedlemmarna finns 16,1 % medan 31,6 % är inaktiva (Tabell 8). Amerikanerna värderar även familjen (Tabell 9) och familjelivet högt (85,8 %). Amerikanerna är traditionsbundna och anser att både familjen och religionen har betydelse för dem när det gäller att följa traditionerna. 42,3 % identifierar sig med detta traditionsmönster. Hela 31,2 % anser att det är viktigt att religiösa auktoriteter tolkar lagarna och att detta är betydelsefullt för det demokratiska systemet. Vidare instämmer 30,5 % i påståenet att politiker som inte tror på Gud är olämpliga för offentliga ämbeten (Tabell 12). Dessutom anser 41,5 % att det vore bättre för landet om det styrdes av politiker med en stark religiös tro (Tabell 13) men bara 10,5 % anser att religiösa ledare direkt ska påverka hur medborgarna röstar (Tabell 14).
28
17
3. METOD
3.1 VAL AV METOD
Uppsatsen har både en kvalitativ ansats då jag valt att genomföra en litteraturundersökning med tolkning av texter och en kvantitativ med material från stora surveystudier för att belysa frågeställningarna och syftet. Litteraturen har valts strategiskt för att den ska kunna belysa förhållandet mellan religion och politik i skolans undervisning om hur skapelseläran, synen på homosexualitet, abort och sexualundervisningen tas upp. Materialet jag använder är valda avsnitt ur böcker och artiklar med vars hjälp jag kan belysa frågeområdena. Någon detaljerad kvalitativ innehållsanalys kommer inte att utföras utan min analys av de för områdena
relevanta texterna följer ett historiskt-kritiskt arbetssätt. Analys av texter förutsätter alltid en tolkning från den som analyserar texten.29 Min utgångspunkt för texttolkningen är att jag strävar efter att göra en text maximalt rimlig och förståelig i sitt sammanhang. I mitt arbete analyserar jag också en debatt om aktuella teman i den amerikanska skolundervisningen. En sådan analys kallas ibland diskursanalys som använder sig av en metod att polarisera olika ståndpunkter i debatten. Jag har följt den metodiska vägen för att beskriva debatten.30 Förutom Sanders artikel är den litteratur som jag använder mig av enbart facklitteratur och vetenskapliga artiklar, tryckta eller internetpublicerade. Surveymaterialet är hämtat från World Values Survey och The General Social Survey. Den amerikanska fältstudien inom World Values Survey från 200631 och ger en rikhaltig information om amerikaners inställning till religion och politik och hur de samspelar i frågor som rör sexualundervisning, abort, homosexualitet och synen på skapelselära respektive evolutionsteorin. Även The General Social Survey belyser i sin jämförelse mellan 1970-talet och 2000-talet dessa frågor.
3.2 URVAL
Valet av litteraturkällor har styrts av att de dels ska vara aktuella och dels att de ska vara relevanta för att belysa de områden och frågeställningar jag valt att studera.Kvalitén på litteraturkällorna säkrades genom deras vetenskapliga tillförlitlighet. Böcker som använts i
29
Ödman, Per-Johan, Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. 2 uppl, Finland: Norstedts Akademiska Förlag, 2007, s. 57-107.
30 Rapley, Tim, Doing Conversation, Discourse and Document Analysis. 1 uppl, Los Angeles: Sagepublications, 2008, s. 8-23.
31
World Values Survey Association, OFFICIAL AGGREGATE v.20090901, 2009, (www.worldvaluessurvey.org). Aggregate File Producer: ASEP/JDS, Madrid), hämtad 2013-09-12 frånHttp://wvsevsdb.com/wvs/WVSData.jsp
18
analysen av frågeställningarna är huvudsakligen vetenskapliga publikationer i monografiform. Några få populärvetenskapliga verk har använts som referenser i bakgrunden då de
förmedlade ett perspektiv jag inte kunde hitta i andra publicerade källor. Utöver böcker har jag använt artiklar publicerade i vetenskapliga refereegranskade tidskrifter. Så gick jag tillväga för att säkrat tillförlitligheten i materialet. I nästa steg har jag valt avsnitt ur litteraturen som belyst mina frågeställningar jag har under mitt syfte. Ett objektivt och
allsidigt urval har eftersträvats som inte ska snedvrida belysningen av frågeställningarna. För den empiriska delen har jag gjort ett urval av områden från World Values Survey (2006)32 och The General Social Survey33 för att belysa huvudområdet religion och politik i
skärningspunkterna för skolundervisningen inom områdena homosexualitet, abort,
sexualundervisning och evolutionslära. Valet av det empiriska datamaterialet har främst sitt värde som en förklaring till hur undervisningen inom de olika områdena ser ut idag.
Material för analysen av avsnittet 4.1 Sexualundervisning och avhållsamhet -sundervisning utgörs av referenserna 37-45 i fotnoterna i texten. Material för analysen av avsnittet 4.2 Rätten till abort och abortmotstånd utgörs av referenserna 47-48, 50-53, 55-56, 61-62 i fotnoterna i texten. Material till analysen av avsnittet 4.3 Motstånd mot
homosexualitet utgörs av referenserna 63-64 och avsnittet 4.4 Homosexuella elevers situation i den offentliga skolan utgörs av referenserna 65-70, 72-74, båda i fotnoterna i texten.
Material för avsnittet 4.5 Kristna konservativa och offentliga amerikanska skolor utgörs av referenserna 75-76 och avsnittet 4.6 Hur ser diskussionen om skapelseläran och
utvecklingsläran ut med referenserna 77-85 båda i fotnoterna i texten. En del av dessa referenser har redan används i bakgrunden för att introducera de teman som resultatanalyser avser. Diskursanalysen för de olika avsnitten i resultatanalysen bygger explicit på följande källreferenser i fotnoterna i texten: 46, 49, 57, 59-60, 71.
3.3 ANALYS
Analysen av de texter och dokument som resultatavsnittet bygger på har varit utformad så att viktiga begrepp som ingår i de teman som syftet anger har varit utgångspunkten. Genom att sammanställa de innehåll som omfattats av dessa begrepp har innehållet i de teman som rubrikerna anger formats.34 De för resultatdelarna valda texterna har först lästs ur ett
32 Ibid.
33
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl, New Jersey: Princeton university press, 2011. 34
19
helhetsperspektiv för att fånga textens innebörd och därigenom hjälpa mig att förstå texten i relation till frågeställningarna. Därefter har jag gjort ett urval av avsnitt eller sekvenser från den aktuella texten (sekvensanalys) för att på ett djupare sätt nå förståelse. Diskursanalysen har genomförts med en metod som precenterar motsatta uppfattningar i en viss fråga och även mellan liggande uppfattningar har presenterats. Analysen har inspirerats av Rapleys
utformning av diskursanalys.35 Analysen av det kvantitativa materialet har skett genom
sammanställa och bearbeta tabeller från World Values Survey och The General Social Survey. Bearbetningen av materialet i tabellerna har skett på en 10-gradig skala (Instämmer helt/tar helt avstånd ifrån eller vice versa) som gjorts dikotoma, dvs. 1 -5 blir sammanslagna till instämmer helt och 6 – 10 tar helt avstånd ifrån (eller vice versa). Flera skalor var dikotoma redan från början, dvs. i princip svarsalternativen Ja (1) eller Nej (2). Några skalor låg mitt emellan i antalet svarsalternativ och där har jag följt samma princip för dikotomisering. Skälet till dikotomiseringen är att jag velat tydliggöra opinioner i de olika frågorna.
3.4 FORSKNINGSLÄGE
Aktuell forskning kring temat religion och politik i USA sker idag främst vid University of Washington, Seattle, och Princeton University, New Jersey. Publikationer, både i form av böcker och artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, betonar att området är relativt sparsamt utforskat och att den senare forskningens resultat visar att religionen har ett starkt inflytande på politiken genom aktivt kristna politiker. Andra studier knyter an till
sekulariseringsprocessen och att även hos amerikaner har religionen förskjutits till det privata området och från det offentliga livet. Religionssociologisk forskning inom området har skett genom främst två stora longitudinella studier The General Social Survey och World Values
Survey. Det finns tidigare forskning om evolutionslära kontra skapelselära, abort,
homosexualitet, sexualundervisning i den offentliga amerikanska skolan. Min uppsats ger ett nytt bidrag till området då jag kopplar ihop hur den konservativa kristna högern påverkar undervisningen inom dessa områden. Vidare relaterar jag studier av amerikanernas attityder till religion och politik till forskningsområdet begränsat till några centrala teman. Jag gör kopplingar mellan amerikanska och svenska förhållanden med utgångspunkt från viktiga styrdokument. 36
35
Rapley, Doing Conversation, Discourse and Document Analysis, s. 8-23. 36
20
4. RESULTAT OCH ANALYS
4.1 SEXUALUNDERVISNING OCH AVHÅLLSAMHETSUNDERVISNING
The General Social Surveys undersökning från 1970-talet visar att 53 % av frekventa kyrkobesökare ansåg att sex före äktenskapet alltid är fel jämfört med 23 % av de mindre frekventa besökarna. I samma undersökning från 2000-talet ansåg 55 % av de frekventa kyrkobesökarna att sex före äktenskapet är oförsvarbart jämfört med 16 % av de mindre frekventa besökarna. Amerikanerna som går till kyrkan varje vecka är ungefär lika konservativa till sex före äktenskap idag som de var på 1970-talet. De amerikaner som är mindre frekventa kyrkobesökare har blivit mer liberala. Åsikterna kring sex före äktenskapet påverkar synen på sexualundervisningen i skolorna. De som anser att sex före äktenskapet alltid är fel är generellt sett inte positivt inställda till en allomfattande sexualundervisning för ungdomar. De är däremot för en avhållsamhetsundervisning.37 Under de tre senaste
decennierna har diskussionen om sexualundervisningen begränsats till ett par olika frågor: preventivmedel, abort och avhållsamhet 38Olika åsikter finns kring sexualundervisningen i offentliga skolor i USA. En del talar för ett förbud av sexualundervisningen i offentliga
skolor. Andra stödjer en undervisning i avhållsamhet fram till äktenskapet. Samtidigt finns de som stödjer en omfattande undervisning i sexualkunskap där eleverna undervisas i
preventivmedel, graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar, homosexualitet osv. Den kristna högern har varit framgångsrik i att stödja undervisningen om avhållsamhet i skolorna. 30 % av USA: s sexualutbildningar undervisar enbart om avhållsamhet fram till äktenskapet i
36. US Department of Education, Guidance on Constitutionally Protected Prayer in Public Elementary and Secondary Schools, 2003, hämtad 2013-11-04 http://www2.ed.gov/policy/gen/guid/religionandschools,prayer_guidance
US Department of Education, Private Schools, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www2.ed.gov/about/offices/list/oii/nonpublic/wyoming.htlm
Freedom Forum, Religion in the Public School Curriculum, 2013, hämtad 2013-11-04 från
http://www.freedomforum.org/publications/first/findingcommonground/B07.inpublicschools
Skolverket, Sex och samlevnad i styrdokumenten, 2013, hämtad 2013-10-06 från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/vardegrundsarbetets-delar/sex-och-samlevnad/i-styrdokumenten-1.198556
Skolverket, Kursplan:Biologi,2013 hämtad 2013-10-07 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi
Skolverket, Kursplan- Religionskunskap, 2013, hämtad 2013-11-04 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap
37
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl, New Jersey: Princeton university press, 2011, s. 100-101. 38
Luker, Kristin. When sex goes to school: warring views on sex-and sex education-since the sixties, Norton & Co, New York,2006, s. 416.
21
syfte att förhindra oönskad graviditet, sexuellt överförbara sjukdomar och känslomässiga problem. Många vetenskapliga studier visar att denna typ av sexualundervisning inte begränsar tonårsgraviditeter i det långa loppet.39Mer än 95 % av ungdomar som går i offentliga skolor i åldrarna 15-19 har haft undervisning i någon typ av sexualundervisning. General Social Survey fann stora regionala skillnader. Avhållsamhets har en högre prioritet än information om hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dessa. Undervisning om preventivmedel, abort, relationer och homosexualitet förekom glesare. Innehållet i sexualundervisning varierar mellan geografiska regioner och efter lärarens inställning. Undervisning enbart i avhållsamhet är vanligare i de södra delstaterna där 30 % av sexualundervisningen endast består i avhållsamhetsundervisning. Analyser har visat att vuxna som lever i de södra staterna har mindre tillåtande attityder till sexualitet (sex före äktenskap och homosexualitet) än vuxna som lever i andra delstater. Invånare i de södra staterna har mer traditionella värderingar och attityder och de kristna fundamentalistiska samfunden har en starkare ställning. 69 % av de amerikanska skoldistrikten hade en policy att undervisa i sexualfrågor. 35 % av dessa undervisade enbart i sexuell avhållsamhet. 55 % av skoldistrikten i de södra delstaterna i USA krävde att enbart få undervisa i sexuell
avhållsamhet. 40
Pamela Kohler vid University of Washington i Seattle har gjort en undersökning om sexualundervisning för ungdomar 41. Den första frågan var om de innan de fyllt 18 år fått någon formell undervisning i sexualkunskap i skolan, kyrkan eller någon annan plats i hur man lär sig att säga nej till sex. En uppföljande fråga ställdes om de hade fått instruktioner om preventivmedel, om sexuellt överförbara sjukdomar och aborter. Undersökningen fann att cirka 25 % av amerikanska tonåringar fick enbart utbildning i avhållsamhet medan två tredjedelar fick omfattande sexualundervisning. Cirka 9 % av dem, framför allt tonåringar från fattiga familjer och på landsbygden, fick ingen sexualundervisning överhuvudtaget (Tabell 19). Kohler menar att den roll som sexualundervisning spelar i det inledande stadiet av sexuell aktivitet spelar en stor roll för att förhindra tonårsgraviditeter och sexuellt
överförbara sjukdomar. Undervisning om preventivmedel ökar inte ungdomars sexuella
39
Kohler, P.K., Manhart, L.E. & Lafferty, W. E, 2008. Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of sexual activity and teen pregnancy. Journal of Adolesent Health, Vol. 42 (4), 2008, s. 344-351.
40
Landry, D, J,. Darroch, J, E,. Singh, S,. Higging, J,. Factors Associated with the Content of Sex Education in U.S. Public Secondary Schools. Vol 35, Nr 6, 2004, s. 1-2.
41
Kohler, Pamela.K., Manhart, Lisa.E. & Lafferty, William. E. “Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of sexual activity and teen pregnancy”,Journal of Adolescent Health, vol. 42, nr.8, 2008, s. 344-351.
22
aktiviteter eller sexuellt överförbara sjukdomar. Undersökningen visar att ungdomar som fick omfattande sexualundervisning hade en lägre risk för graviditet än ungdomar som fick enbart avhållsamhetsundervisning eller ingen sexualundervisning. 42Antalet sexuellt överförbara sjukdomar, tonårsgraviditeter och tonårsfödslar är högre i USA än i de flesta andra industriländer. I en studie från 2000 av sexuellt överförbara sjukdomar undersöktes i 16 industriländer förekomsten av syfilis, gonorré och klamydia. Resultatet visade att antalet sexuella sjukdomar per invånare i USA var endast högre i Rumänien och i Ryssland. Skillnaderna på sexuell aktivitet var minimala i de industriländer som undersöktes. Tonårsgraviditeter, födelsetal och antal abortförekomst var högre i USA än i många andra utvecklingsländer. År 1995 var förekomsten i USA av ungdomsgraviditeter 83,6 per 1000 ungdomar. I England och Wales var antalet 47,0, i Kanada 45,4, i Sverige 24,9 och i Frankrike 20,2.43
Nationella organisationer som The American Medical Association, The American Academy of Pediatrics och The National Academy of Science har rekommenderat att amerikanska skolor bör undervisa eleverna i en helomfattande sexualundervisning. De har hittat väldokumenterade samband mellan vad tonåringar lär sig om säkert sexuellt beteende och sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter. De anser därför att en helomfattande sexualundervisning är viktig för elevernas hälsa och att det är det effektivaste sättet att stoppa sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter och därmed
aborter. Trots detta finansierar den amerikanska staten nästintill enbart avhållsamhetsprogram. Avhållsamhetsprogramen fick en framträdande roll 1998 då lagen 510 om social trygghet började ge 50 miljoner dollar i årliga belopp. Ytterligare 37.5 miljoner dollar kommer årligen från statliga fonder. Den sexualundervisning som sponsras från staten innehåller ingen information om preventivmedel och säkert sex.44Det fanns ingen evidens som visade att avhållsamhetsutbildning minskade sannolikheten för sexuellt överförbara sjukdomar bland tonåringar visade sexualundervisningsexperter vid Browns universitet. 45Bill Travner är
42
Kohler, Pamela.K., Manhart, Lisa.E. & Lafferty, William. E. “Abstinence – only and comprehensive sex Education and the inittion of sexual activity and teen pregnancy”,Journal of Adolescent Health, vol. 42, nr.8, 2008, s. 344-351.
43
Singh Susheela, Darroch Jacquelin, E. “Adolescent pregnancy and childbearing: Levels and trends in developed countries”, Guttmacher Institute, vol. 32, nr. 1, 1999, s. 1-4.
44
Landry, D, J, Darroch, J, E. Singh, S, Higging, J, s. 1-2. 45
Underhill, Kristen, Montgomery, Paul. & Operario, Don, “Sexual abstinence only programmes to prevent HIV infection in high income countries: Systematic review.”British Medical Journal, nr.1. 2007, hämtad 2013-09-15 från
23
förespråkare för organisationen Center for Family Life Education som är för en helomfattande sexualundervisning i de amerikanska skolorna. Organisationen producerar
sexualundervisningsmaterial och erbjuder gästföreläsare till amerikanska skolor. Center for Family Life Education undervisar i sin sexualundervisning om relationer, familj, kropp, pubertet och graviditet. Eleverna i de lägre åldrarna får lära sig att diskutera kring frågor som hur man är en bra vän. I de högre åldrarna diskuterar eleverna hur en bra kärleksrelation ska vara där respekt och jämlikhet tas upp. I de skolor som undervisar i en helomfattande sexualkunskap har föräldrar rätt att låta sina barn vara hemma och missa
sexualundervisningen. Under Clintons tid som president infördes avhållsamhetsundervisning för ungdomar i den offentliga skolan under välfärdsreformen. Detta ledde till att de delstater som önskade statliga bidrag till sexualundervisningen blev tvungna att inskränka
sexualundervisningen till enbart avhållsamhetsundervisning. 2009 togs reformen bort för att igen återinföras av president Obama. Obama tvingades att förhandla med de konservativa kristna i kongressen för att genomföra sin hälso- och sjukvårdsreform. Resultatet blev att avhållsamhetsundervisningen återinfördes på federal nivå. Under åren 2010-2014 satsades 250 miljoner amerikanska dollar på utbildning i avhållsamhet.46
Sammanfattningsvis visar resultatet på betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs. Skillnaderna är störst mellan sydstaterna i bibelbältet och nordöstra delstaterna i USA. I bibelbältet är undervisningen fortfarande begränsad och med betoning på
avhållsamhet medan övriga stater ger en mer fullständig undervisning med begränsning av inslag som gäller preventivmedel.
4.2 RÄTTEN TILL ABORT OCH ABORTMOTSTÅND
Högsta domstolens beslutade 1973 i Roe v. Wade att ge USA:s kvinnor rätt till abort under de första tre havandeskapsmånaderna. 47 Under 1960-talet fanns det många republikaner som var abortförespråkare. En av dessa var den dåvarande amerikanska senatorn Barry Goldwater. Hans fru var också aktiv i abortfrågan och sponsrade organisationen Planned Parenthood.48 Trotts att den övervägande delen av dagens republikaner inte stödjer abort, reproduktiv frihet
46
Knöfel Magnusson, Anna. People are having sex, I USA styr dubbelmoralen sex- och samlevnadsundervisningen,
2010,hämtad 2013-09-29 från http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Artiklar-och-reportage/People-are-so-having-sex-I-USA-styr-dubbelmoralen-sex--och-samlevnadsundervisningen-/
47
Karlsson, Ingmar Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik. 3 uppl. Finland: Whalström & Widström,2004, s. 97.
48
24
och familjeplanering betyder det inte att alla stödjer dessa frågor inom partiet. Det finns republikaner som stödjer aborter, reproduktiv frihet och familjeplanering i alla amerikanska stater och de som bildar opinion över hela landet. Dessa republikanska förespråkare anser att kvinnors sjukvård är personlig och privat. De vill att besluten ska överlåtas helt till kvinnan för att hon ska kunna göra ett självständigt val med stöd av sin familj, sin tro och assistans från sin läkare. Statligt intrång är något som de starkt motsätter sig.49
Kristna som anser att aborter borde vara olagliga anser att fostret borde ha mänskliga rättigheter. Argument om mänskliga rättigheter har tidigare använts i kampen för
handikappade och de svartas rättigheter.50De som är emot abort hämtar sina argument från Bibeln som citaten illustrerar:51 ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, innan du kom ut ur moderlivet gav jag dig ett heligt uppdrag; att vara profet för folken” 52
och ”Du skall välja livet, så att du och dina efterkommande får leva”.53 De mest aktiva i abort -motståndsrörelsen är "Anti choice"-rörelsen och de katolska biskoparna. Abortfrågan är ofta rykande het i amerikanska valrörelser. President Obama försvarar rätten till abort men alla de fyra republikanska presidentkandidaterna vill riva upp den nuvarande lagstiftningen. Så många som hälften av amerikanerna säger sig vara emot abort. Tjugo procent av den amerikanska befolkningen tycker att abort borde vara olagligt.54
The General Social Survey frågade amerikaner om det finns giltiga anledningar för laglig abort. Respondenterna som motsatte sig laglig abort hade hög gudstjänstnärvaro. På 1970-talet motsatte sig 29 % av de amerikaner som var frekventa kyrkobesökare abort i fall av våldtäkt jämfört med 12 % av de mindre frekventa besökarna. Under 2000-talet visade
undersökningen att 43 % som var frekventa kyrkobesökare motsatte sig en laglig abort i denna situation jämfört med bara 16 % av de mindre frekventa besökarna. Trenden är likartad för abort i fall av allvarlig fosterskada. Det finns en trend i sambandet mellan
gudstjänstnärvaro och flera typer av social konservatism. Att vara religiöst aktiv är mer
49
Planned Parenthood. Republicans For Planned Parenthood, 2013, hämtad 2013-09-12 från
http://www.plannedparenthoodaction.org/get-involved/advisory-boards-and-initiatives/republicans-choice/
50
Karlsson, Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik, s. 222-223. 51 Ibid, s. 95. 52 Jeremia 1:5 53 Femte Moseboken 30:19 (95) 54
World Values Survey Association, OFFICIAL AGGREGATE v.20090901, 2009, (www.worldvaluessurvey.org). Aggregate File Producer: ASEP/JDS, Madrid), hämtad 2013-09-12 från Http://wvsevsdb.com/wvs/WVSData.jsp
25
sammankopplat med mottståndet mot abort än vad det var på 1970-talet. 55Även World
Values Survey (2006) visar på ett starkt abortmotstånd (Tabell 15). 64,9 % anser på en 10-gradig skala att abort aldrig går att rättfärdiga. De som inte helt tar avstånd från abort anser att särskilda skäl måste föreligga som t.ex. våldtäkt eller risk för moderns liv. Republikanerna har gjort och gör på delstatsnivå allt de kan för att reducera aborträttigheterna i USA. En
republikansk kongressledamot i delstaten South Dakota vill kunna ge dödstraff till de läkare som gör sena aborter.56
De flesta demokrater stödjer Roe v. Wade domslutet. Det finns en stark uppfattning inom partiet att kvinnan ska ha rätt till sin egen kropp och därför självständigt kunna fatta beslut rörande sin graviditet med hjälp av sin familj, präst och läkare. Kvinnan ska ha rätt till en säker och laglig abort oavsett betalningsförmåga. Partiet motsätter sig alla försök att försvaga den nuvarande lagstiftningen. Med hjälp av sjukvård och en fullständig
sexualundervisning minskar antalet oönskade graviditeter och således behovet av aborter. Partiet stödjer en subventionerad hälso-och sjukvård för de program som hjälper kvinnor under graviditeten, efter födelsen och adoptionsprogram.57Det finns även andra åsikter inom demokraterna angående abortfrågan. De katolska demokraterna är inte för abort. 58 På deras hemsida refererar de till en konferens (2007) med landets katolska biskoppar. Biskoparna anser att ett avsiktligt avbrytande av människolivet från befruktningsögonblicket till en naturlig död alltid är orätt och inte försvarbart. De stödjer program som uppmuntrar att barn föds genom att bekämpa fattigdom, erbjuda stöd till gravida kvinnor, ge sjukvård till barn och familjer och erbjuda adoptions möjligheter hoppas de minska antalet aborter.59 De flesta nationella "profamily" och ”antiabortion” organisationer är antingen aktivt fientliga eller som den nationella rätten till liv kommittén neutral till preventivmedel och familjeplanerings- och serviceprogram. I stället har de arbetat för att ta bort abort helt och hållet från sin agenda. De vill dock avskräcka så många kvinnor som möjligt från att utföra en abort. Många av dessa åtgärder bygger på uppfattningen att kvinnor som har för avsikt att göra abort inte helt förstår
55
Chaves, American Religion: Contemporary trends, s. 97-98. 56
Karlsson, Tro terror och tolerans: essäer om religion och politik, s. 218-219. 57
Catholic demokrats. Issus: Abortion, Hämtad 2013-09-14 från http://www.catholicdemocrats.org/issues/abortion/
58
Catholic demokrats. Issus: Abortion. 59
Conference of Catholic Bishops Forming Consciences for Faithful Citizenship, by the U.S, s 8-9,28, 2007, hämtad 2013-09-13 från
26
vad en abort verkligen är och att om de gjorde det skulle de fatta ett annat beslut. Fem delstater i USA kräver nu att läkarna innan en abort utförs ska utföra ett ultraljudstest på fostret hos de kvinnor som söker abort och sedan erbjuda dem möjligheten att se bilden. Slutligen, i det mest extrema exemplet som antogs i Oklahomas lagstiftning 2008, krävs att ett ultraljud utförs före varje abort och att läkaren också ska granska bilden tillsammans med kvinnan. Liknande lagstiftning infördes i Alabama, Indiana, Kentucky, North Carolina, Rhode Island, Texas och Wyoming. 60 Republikanerna har genomfört en lag i flera amerikanska delstater där flickor som vill göra abort och är minderåriga först måste få tillstånd av sina föräldrar. Till och med i de fall som graviditeten beror på att de har våldtagits av en
närstående i familjen.61Sedan dombeslutet Roe v. Wade. genomfördes har 383 läkare som har gjort aborter fått dödshot. Av dessa har åtta blivit mördade. Abort kliniker har blivit utsatta för: bombhot vid 619 tillfällen, 41 bombattentat, tänts på med eld 175 gånger, 1264 gånger blivit vandaliserade, invaderats 391 gånger av aktivister och 2053 gånger har
antiabortaktivister anmälts p.g.a. olagliga demonstrationer utanför klinikerna.62
Sammanfattningsvis visar resultatet att abort aldrig får bli en ”lätt” utväg. De blivande föräldrarna, särskilt mamman, utsätts för påtryckningar och ibland en brutal form av
information om abortens innebörd. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men en stor del av befolkningen är fortfarande osäker. Religiösa ledare är fortfarande mycket aktiva i frågan för att påverka både individer och politiska beslut i frågan.
4.3 MOTSTÅND MOT HOMOSEXUALITET
Haider Markel och Joslyn undersöker amerikanska medborgares uppfattningar om orsakerna till homosexualitet och hur deras åsikter kring orsaken påverkar deras syn kring
homosexuellas lika rättigheter i samhället. De har funnit att om orsaken till homosexualitet är inlärd, påverkad av miljön eller kontrollerbar genom ett individuellt val blir inställningen generellt negativ. De som uppfattar orsaken som okontrollerbar och biologisk till sitt ursprung är oftast positivt inställda och ger ett politiskt stöd för att stärka de homosexuellas rättigheter. Positiva känslor till homosexuella och samkönade äktenskap representeras av de som anser att homosexualitet är genetiskt orsakat. Haider Markel och Joslyn har i sina analyser använt sig av uppgifter från två unika opinionsundersökningar (Pew Research Center). Deras analys
60
Benson Gold, Rachel. “All That's Old Is New Again: The Long Campaign To Persuade Women to Forego Abortion.
Guttmacher Policy Review”, Guttmacher Policy Reviw, vol 12, nr. 2, 2009.
61
Karlsson, Tro terror och tolerans, essäer om religion och politik, s. 218-219. 62
27
innehåller en undersökning kring den roll som religion, ideologi och erfarenhet har för
inställningen till och bemötandet av homosexuella. Ideologiska och religiösa skillnader spelar stor roll i stödet för de homosexuellas rättigheter i samhället. Flertalet amerikanska
medborgare är osäkra på sin inställning till homosexuellas rättigheter och därför vänder de sig ibland till sin församling som ofta ger färdiga svar. Den religiösa aktoriteten får sina argument från Bibeln att homosexualitet är onaturligt och en synd. I Gamla Testamentet, 3 Mos., finns moraliska normer för hur kristna och judar ska agera mot homosexuella. Homosexuella handlingar framställs som en styggelse. Logiken i texten är att en människas syndiga handling är ett självständigt val. Därför är synd inte genetiskt betingad eller determinerad.63 De som anser sig tolka Bibeln bokstavligt och som har hög närvaro vid gudstjänster förknippas ofta med att vara fientligt inställda till homosexualitet. De individer som ser sig som politiskt liberala är mer benägna att ha en positiv inställning gentemot homosexuellas rättigheter. 64
The General Social Surveys undersökning visar att när det gäller attityder om
homosexualitet har både de frekventa och mindre frekventa kyrkobesökarna blivit mer liberalt inställda. På 1970-talet svarade 85 % av de frekventa kyrkobesökarna att homosexualitet alltid är fel jämfört med 67 % av de mindre frekventa kyrkobesökarna. På 2000-talet svarade 79 % av de frekventa kyrkobesökarna att homosexualitet alltid är fel jämfört med 48 % av de mindre frekventa kyrkobesökarna. Både religiösa och icke religiösa amerikaner har liberaliserats på denna fråga men de mindre religiösa amerikanerna har liberaliserats snabbare.65 Trotts den förändrade inställningen till homosexualitet i positiv riktning så kvarstår ett betydande motstånd mot jämställdhet för homosexuella män och kvinnor.66 Homosexualitet fortsätter att vara en het debattfråga. Allmänhetens acceptans för
homosexuella i USA har kraftigt ökat under de senaste decennierna. En majoritet ser inte längre homosexuellas relationer som omoraliska. Och en stor andel är villiga att bevilja medborgliga rättigheter. Dessa förändringar i den allmänna opinionen speglas i lagändringar som skett både på federal och på delstatsnivå. 67President Obama visade 2012 sitt stöd för
63
Haider- Markel, D, P,. Joslyn, Mark, R,. “Beliefs about the origins of homosexuality and support for gay rights: An empirical test of attribution theory”., Public Opinion Quarely, vol. 72, nr. 2, 2008, s. 1, 295.
64
Whitehead, Andrew, L. “Homosexuelity, religion and science: Moral authority and the persistence of negative attitudes”Sociological Inquiry,vol,82, nr.4, 2012, s 489.
65
Chaves, Mark, American Religion: Contemporary trends. 1 uppl. New Jersey: Princeton university press, 2011, s. 100. 66
Whitehead, “Homosexuelity, religion and science: Moral authority and the persistence of negative attitudes”, s. 1. 67
28
samkönade äktenskap. Demokraterna har historiskt varit mer positiva än republikanerna till att stötta de homosexuellas rättigheter.68 Sedan 1970 och 80-talen har stödet för
homosexuellas rättigheter ökat starkt i USA samtidigt som stödet för samkönade äktenskap fördubblats.69 År 2012 är en majoritet av amerikanerna för samkönade äktenskap. Frågan förblir en taktiskt vinnande valfråga för den konservativa kristna högern.70Amerikanernas inställning till homosexualitet är fortfarande ambivalent. WVS undersökning 2006 (Tabell 16) visade att i en 10-gradig skala ansåg 64 % (fem skalsteg som tog avstånd) att homosexualitet aldrig går att rättfärdiga. Sannolikt påverkar detta massiva motstånd, ojämnt fördelat över landet och i sociala grupper, skolans möjligheter att utforma en adekvat undervisning.
4.4 HOMOSEXUELLA ELEVERS SITUATION I DEN OFFENTLIGA SKOLAN
Det offentliga skolväsendet i USA ska ge en fri och lika utbildning för alla elever, oavsett ras, kultur, religion och sexualitet. Diskriminering mot homosexuella i skolan och trakasserier p.g.a. av personers val av livsstil strider mot de mänskliga rättigheterna.71National Education Association (1991, NEA) kämpar mot diskriminering av homosexuella och transexuella elever i den offentliga skolan. De hävdar att det finns elever som upplever en stark fientlighet och försummelse i skolmiljön. NEA har get ut en handbok för lärare. I denna står det att varje elev ska ha tillgång till en korrekt information, inte dömas negativt och att undervisningen sker av utbildade vuxna som inte bara informerar eleverna utan bejakar dem. 72NEA vill förmedla en korrekt syn på homosexualitet som förespråkar mångfald i synen på sexuell läggning. Handboken erbjuder en ökad medvetenhet om de fördomar som finns mot sexuella stereotyper och ger tips på hur man ökar tolerans och mångfald i undervisningen. Handboken motsätter sig stark diskriminering av sexuell läggning genom mobbning, glåpord eller
”skämt” som sker i klassrummet. NEA tror på att i en skiftande miljö bör varje människa värderas som unik. Erkännandet att vår värld är heterogen och inte homogen är ett första steg mot att validera förekomsten av olika grupper av människor. Det andra steget är att tala om
68 Gelin, Den amerikanska högern: republikanernas revolution och USA:s framtid, s. 228.
69
Ibid, s. 218. 70
Ibid, s. 226. 71
Hillary Clinton, Remarks in Recognition of International Human Rights Day, 2011, hämtad 2013-09-16 från
http://photos.state.gov/libraries/belize/231771/PDFs/Remarks%20in%20Recognition%20of%20International%20Human%2 0Rights%20Day.pdf
72
National Education Association, “Training Handbook for Educators”. National Education Association 1991, nr, 4, 2005 Washington, s. 40.
29
och erkänna skillnader. Det tredje steget innebär att acceptera de individerna som vi tidigare såg som de ”andra”. Vi måste vara beredda att acceptera människor som är annorlunda mot oss själva.73Flera amerikanska lärare anser att en positiv och trygg skola är viktigt för produktiv undervisning och lärande. 1980 kom domen Fricke v. Lynch i Rhode Island där en man framgångsrikt utmanade skolans förbud mot att samkönade par deltog i
skolavslutningsbalen. Delstaten Massachusetts är den första delstaten i USA som direkt har riktat säkerheten i skolan för just homosexuella elever. 1992 utfärdade guvernören Weld en verkställande order om att förbättra situationen för homosexuella ungdomar. 1996 kom dombeslutet Nabozyn v. Podlesny att offentliga skolor överallt i USA har en skyldighet att behandla kränkningar och diskrimineringar av homosexuella elever på lika stort allvar som alla andra slags kränkningar. Samma år kom Högsta domstolen i Romer v. Evans beslut att klargöra att skolor som bygger på fientlighet och fördomar mot homosexuella kränker lagen.74
Sammanfattningsvis visar resultatet att amerikanernas attityder till homosexualitet har förändrats mer i positiv riktning mot ett accepterande jämfört med attityderna till abort. Förändringarna i attityder i riktning mot ett accepterande är främst beroende av synen på homosexualitetens ursprung. Om man anser att den är biologiskt betingad är man mer böjd att acceptera den medan om man anser att homosexualiteten är förvärvad och går att kontrollera är man mer böjd att vara negativt inställd. Skolan tar inte upp frågan i undervisningen utan skolan är mer inriktad på att undvika diskriminering av homosexuella individer. Detta tyder på att frågan fortfarande är laddad.
4.5 KRISTNA KONSERVATIVA OCH OFFENTLIGA AMERIKANSKA SKOLOR
De amerikanska offentliga skolorna är idag organiserade enligt den sekulära ideologin vilket innebär att undervisnigen och läroplanerna utgår från att religion tydligt skall skiljas från andra sekulära ämnen som historia, språk och vetenskap. Detta innebär att
kristendomsundervisningen inte ska strida med skolans policy för andra ämnen. Sekulariseringsprocessen har skett i de amerikanska offentliga skolorna genom dess undervisning och i läroböcker. Om undervisningen i offentliga skolor bryter mot dessa
73
National Education Association. “Understanding Gay, Lesbian, and Bisexual Students through Diversity” Acton Sheet:NEA
Human and Civil Rights, Washington, 1995 , s. 1.
74
Szalacha A Laura,”Safer Sexual Diversity Climates: Lessions Learned from an Evaluation of Massachusetts Safe Chools Program for Gay and Lesbian Students”, American Journal of Education, nr.1, 2003, s. 58-61.
30
principer bryter de mot den amerikanska Högsta domstolens beslut. 75Den kristna högern anser att det är ett allvarligt problem att kristendomen har en avgränsad status i offentliga skolor. Därför kämpar den kristna högern för att förändra den offentliga skolans läroplaner och undervisning. Många av de konservativa kristna familjerna i USA anser att utbildning är en privatsak och att offentliga myndigheter inte bör ha något eller väldigt lite att säga till om vad föräldrar väljer att lära sina barn. Därför vägrar de låta sina barns utbildning ligga i händerna på staten. Många väljer att placera sina barn på privata skolor eller ge dem
hemundervisning. Homeschool-rörelsen har vuxit i popularitet bland den kristna konservativa högern sedan 1980-talet. År 1999 undervisades 1,7 % barn i hemmet och år 2003 blev 2,2 % av barnen undervisade i hemmet. 30 % av föräldrarna till de barn som blev undervisade i hemmet år 2003 angav att anledningen till deras val var att de ville ge moralisk eller religiös undervisning till sina barn. Ett annat allternativ till hemundervisning är de religiösa privata skolorna som har större frihet och mindre inblandning från myndigheterna. De kristna skolorna har sedan 1980-talet fortsatt att växa eftersom många konservativa troende inte vill ge ansvaret för sina barns utbildning till en sekulär kommunal skola eftersom det skulle strida mot deras gudagivna ansvar att uppfostra sina barn i sin tro. Det är en kamp om kontrollen över utbildningen men också en kamp om gränserna mellan det offentliga och den privata. Den religiösa tron och skolan har tidigare gått hand i hand i de offentliga amerikanska skolorna men nu har religiös tro tvingats in i den privata sfären av det moderna amerikanska ”sekulariserade” samhället.76
Sammanfattningsvis pekar resultatet på att den konservativa kristna högern förlorat kampen om en normativ kristen undervisning. Ett alternativ har därför blivit att antingen sätta sina barn i privata kristna skolor med en tydligare kristen profil än i den offentliga skolan eller att undervisningen i religion sker i hemmet. Den amerikanska lagstiftningen tillåter detta. Undervisningen i den offentliga skolan om religion ska vara neutral.
4.6 DISKUSSION OM SKAPELSEL- OCH UTVECKLINGSLÄRA
Charles Darwin publicerade 1859 boken On the Orgin of species by means of natural
selection. Boken förklarar härstamningsläran och teorin kring det naturliga urvalet och blev en
stark konkurrent till den bibliska skapelseläran. Enligt Darwins teori har människan i
75
Brekke, Torkel. Fundamentalism, Prophency and protest in an age of globalization. 1 Uppl, New York: Cambridge University Press, 2012, s. 212-215.
76
