"Jag vill ju va' som du!" - identifikation genom klass och etnicitet i disneyklassiker

Malmö högskola

Lärande och samhälle

Barn, unga och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

"Jag vill ju va' som du!"

- identifikation genom klass och etnicitet i disneyklassiker

"I want to be like you!"

- identification through social class and ethnicity in Disney classics

Anna Henriksson

Alexandra Svärd

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barn och ungdomsvetenskap 2012-11-21

Examinator: Eva Nyberg Handledare: Mia Karlsson

Sammanfattning/Abstract

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter.

Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att

tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker.

Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar. Detta gäller bland annat huvudkaraktärens familjebild. Filmerna visar också en del föråldrade synsätt på de begrepp som behandlas i uppsatsen.

Slutdiskussionen handlar om hur film kan användas för att behandla begreppen i skolundervisningen. Exempelvis kan film användas för att behandla begrepp som är känsliga att diskutera med sina elever. Det blir då ett användbart verktyg för både lärare och elever för att distansera sig i diskussioner och undvika att någon ska känna sig utpekad.

Nyckelord:

Förord

Vi vill börja med att tacka varandra för allt stöd och trevliga diskussioner under arbetets gång. Vi vill också tacka våra opponenter som givit oss bra kritik som förbättrat arbetets kvalitet.

Under arbetets gång har allt arbete gjorts tillsammans. Endast texterna som behandlar klass- och etnicitetsbegreppen har delats upp. Anna skrev avsnitt 2.5 som handlar om klassbegreppet, medan Alexandra skrev 2.6 som behandlar etnicitetsbegreppet. Övrig text och samtliga analyser och textförfattningar har gjorts tillsammans.

Anna Henriksson & Alexandra Svärd Malmö, 2012-11-14

Innehållsförteckning

1. Inledning...1

1.1 Syfte och frågeställningar...3

2. Litteraturgenomgång...4

2.1 Barnkultur som en del av populärkulturen...4

2.2 Identitetsskapande genom film...5

2.3 Maktförhållanden och värdegrund...6

2.4 Värdegrund i läroplanen...7

2.5 Begreppet klass...8

2.5.1 Karl Heinrich Marx syn på klassbegreppet (marxism)...8

2.5.2 Max Webers syn på klassbegreppet...9

2.6 Begreppet etnicitet...10

2.7 Forskning kring Disney...11

2.8 Teorins betydelse för undersökningen...12

3. Metod och genomförande...14

3.1 Metodval...14 3.1.1 Egen analysmodell...15 3.2 Urval...15 3.3 Genomförande...16 3.3.1 Etiska överväganden...17 3.3.2 Beskrivning av filmerna...17

3.3.2.1 Snövit och de sju dvärgarna...17

3.3.2.2 Peter Pan...18

4. Resultat och analys...19

4.1 Familjebild...19

4.2 Kultur och folkslag...21

4.3 Utseendedrag...22

4.4 Makt och ledarskap...23

4.5 Demokrati och värdegrund...25

5. Diskussion och slutsats...29

5.1 Metoddiskussion...31

5.2 Förslag till fortsatt forskning...31

1

1. Inledning

" Läppar röda som en ros, hår svart som ebenholts, hy vit som snö." (ur Snövit och de sju dvärgarna, 1937,

00.04.16)

Att tv och film fått en större plats i yngre barns vardag är känt sedan tidigare (Höijer & Nowak 1990). Redan på 1980-talet då videon blev allt vanligare i hemmen så började denna utveckling att ta fart och sedan dess har det fortsatt i samma riktning.

Disneys filmer är uppskattade av både barn och vuxna och det är många barn idag som har sett någon eller några av klassikerna. Dessutom lanserar Disney ofta filmrelaterade produkter i samband med att nya filmer kommer ut. Det är då inte ovanligt att även barn som inte är bekanta med den nya filmen ändå vet vilka karaktärerna är och vad filmen handlar om, vilket resulterar i att Disney når en ännu större publik. Härigenom fås då även en förståelse för att massmedia har en större inverkan på barn idag än bara via direkt kontakt med filmen.

Arvastson & Ehn (2007) skriver att barn och unga formas av sin uppväxtmiljö, kultur, människor, religion och media som de växer upp med. Rönnberg (1999) skriver att många barn identifierar sig med karaktärer ur filmerna vilket hon menar kan ha en utvecklande inverkan på barnen. De kan bland annat känna igen sig i både fysiska och mentala likheter. Växer barnet upp med endast en förälder så finns det många karaktärer som de kan identifiera sig med. Snövit i Snövit och de sju dvärgarna är exempel på detta. Kommer åskådaren från en kärnfamilj så har de möjlighet att identifiera sig med familjen Darling i Peter Pan.

Intresset för denna undersökning föddes genom att en av författarna arbetat med disneytema i en förstaklass under en sexveckorsperiod. Lusten att arbeta med detta tema växte snabbt bland barnen, vilket inspirerade till en vilja att utveckla liknande arbete för pedagoger i framtiden. Värdet av att integrera populärkulturen i skolan föder större intresse för lärande hos barnen eftersom det är något många känner igen och kan identifiera sig med (Giroux, 2000). Detta arbetssätt främjade bland annat många av

2

barnen som annars hade svårare att koncentrera sig i klassrummet eftersom ämnet intresserade dem.

För att vi som lärare ska få en större förståelse för barnen så är det av relevans att undersöka vad det är som visas när barn tittar på tv och film. En större inblick kommer ge oss möjlighet att utforma undervisningen efter elevernas intressen och redan befintliga kunskaper. Eftersom Disney är en stor del av barnkulturen idag är det av väsentlig styrka att vara medveten om och kunna använda populärkultur, så som Disney, på olika sätt i sitt samspel med barngruppen eller skolklassen. Genom att arbeta med populärkultur i undervisningen skriver Malmgren (1996) att man som lärare når fram till eleverna på ett lättare och givande sätt. Han skriver även att genom att ta tillvara på elevernas intresse i undervisningen så skapar vi större lust för viljan att lära.

Det står i skolans värdegrund i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (hädanefter benämnd som Lgr 11) att vuxna i skolan ska ge barnen möjlighet att ta ansvar och med detta utveckla sin identitet. För att vi som framtida lärare ska kunna ta vårt ansvar och främja barnen efter läroplanens regler så är det centralt för oss att ta tillvara på elevernas intressen. Därav blir det väsentligt hur disneyfilmer framställer olika värdegrunder, vilket har resulterat i att uppsatsen kommer att behandla hur Walt Disney Productions har framställt perspektiven etnicitet och klass i två utvalda disneyklassiker. Filmerna uppsatsen berör är Snövit och de sju dvärgarna från 1937 och Peter Pan från 1953.

Film är en effektiv metod att använda i undervisning eftersom många barn uppskattar variationen från det klassiska nyttjandet av litteratur (Giroux, 2000). Han hävdar också att vid användning av film i undervisning bör läraren ha kännedom om vilken handling, symbolik och vilka visuella tolkningar och värderingar som kan uppfattas av barn som ser filmen. Läraren bör också vara beredd att ta upp diskussioner om eventuella frågor som barnen får när de ser filmen och vara medveten om att alla barn, beroende på deras tidigare livserfarenheter, inte ser samma sak.

3

1.1 Syfte och frågeställningar

Anledningen till att valet föll på disneyklassiker är för att Disney har en bred publik och det har gjorts många undersökningar om disneyfilmer, bland annat om genus och stereotyper (Olsson & Salihu 2010; Tengdal 2010). Dock har färre undersökningar gjorts om hur begreppen etnicitet och klass framställs.

Undersökningen behandlar hur karaktärer med skilda etniciteter och klasstillhörigheter framställs och om dessa skiftar i umgänge med andra karaktärer.

Syftet med undersökning blir alltså att ta reda på hur dessa begrepp framställs, men också hur dessa framställningar kan användas i klassrummet vid arbete kring värdegrundsfrågor och identitetsutveckling.

Detta har resulterat i följande frågeställningar:

 Hur framställs klass och etnicitet i två utvalda disneyklassiker?  Hur visas maktspel och värdegrund i filmerna?

4

2. Litteraturgenomgång

I detta avsnittet kommer de centrala begreppen att presenteras. Dessa börjar med barnkultur och populärkultur och går sedan vidare till identitetsskapande med hjälp av barnfilm. Sedan kommer avsnitt om makförhållanden, olika typer av värdegrund, för att sedan smalas ner till förklaringar om klass- och etnicitetsbegreppen. För att avrunda det hela kommer ett avsnitt om forskning kring Disney utifrån perspektiven genus, klass och etnicitet.

2.1 Barnkultur som en del av populärkulturen

Enligt Sparrman (2002) så finns ett flertal definitioner på vad begreppet populärkultur innebär. En av dem är att populärkulturen skiljer sig från den så kallade "finkulturen" då populärkulturen, även kallad masskultur, inte anses förstklassig. Medan finkulturen anses vara konst, så är populärkulturen kommersiellt skapad och avsedd för den stora massan. En annan förklaring är att det är något som många människor tycker om och uppskattar. Däremot skriver Storey (2009) att populärkulturen inte kan definieras utan att hänsyn tas till andra former av kultur. Med andra ord är det en osjälvständig kulturform som ofta förknippas med massmedia.

Rönnberg (2006) skriver även att barnkultur har flera olika definitioner. En är att barnkultur skapas av vuxna för barn. Då är det oftast så att de vuxna vill att barnen ska lära sig någonting genom att ta del av kulturen. En annan definition är att barnkultur skapas av barn eller i barns interaktion med varandra genom exempelvis nyskapande av lekar eller nya populärkulturellt relaterade produkter (a.a.).

En annan teori bygger på den förstnämnda definitionen, men barnkulturen blir en slags delkultur när den, av vuxna skapade produkten, vidareutvecklas av barn som tar del av den (Rönnberg, 2006). Det vill säga att barnen omtolkar medieinnehållet genom exempelvis lek och samtal och därmed blir produkten något som intresserar dem. Med andra ord blir användningen av kulturprodukterna till en kreativ process och därmed

5 mer central än själva produkten.

2.2 Identitetsskapande genom barnfilm

Att barn identifierar sig med hjälp av populärkultur som exempelvis film är känt sedan tidigare. Rönnberg (2006) skriver att människor ofta delar de erfarenheter som återges i filmer de tittar på. Detta följer en ofta från barnsben till vuxen ålder och för många ända in i ålderdomen.

När barn ser på film antar forskarna att någon form av identifikation sker hos barnet (a.a.). De kan däremot inte fastställa exakt hur eller vilken filmkaraktär de har identifierat sig med. De säger att det lättaste sättet att se att barn har påverkats av eller identifierat sig med någon eller något ur en film är genom att barnen imiterar i exempelvis lek.

Rönnberg förklarar att forskare vill skilja på två olika slags identifikationsperspektiv. Det ena kallas likhetsidentifikation och kan förklaras som igenkänning av sig själv i filmens karaktärer. Den andra kallas önskeidentifikation och innebär att betraktaren vill vara som karaktären på tv eller filmduken. Detta innebär dock inte att betraktaren automatiskt känner igen sig i samma karaktär. Barn upplever ofta en kombination av de båda perspektiven, med andra ord att barnen upplever att de både känner igen sig och samtidigt vill vara som karaktären i filmen. Vid efterforskning på det givna området har forskarna ofta svårt att formulera frågor som ska leda till svar på likhetsidentifikationen. Vanliga frågor som ställs är exempelvis ”vem skulle du vilja vara i den här filmen?” eller ”vem skulle du vilja vara lik?”. Detta leder till att forskare får svar på önskeidentifikation istället för den tilltänkta likhetsidentifikationen. Rönnberg (2006) menar alltså att vilja likna någon eller bete sig som någon annan i vissa situationer, är inte samma sak som att vilja vara eller tro att man är den andra personen.

Det har varit otaliga debatter om att barn har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket Rönnberg (2006) motsäger sig till. Hon menar att barn kan se likheter med fiktiva personer men samtidigt inte har några problem att se olikheter mellan sig själv och filmkaraktären. Detta menar hon betyder att barn förstår skillnaden mellan

6 fantasi och verklighet.

2.3 Maktförhållanden och värdegrund

Mats Börjesson och Alf Rehn (2009) förklarar begreppet makt med hjälp av dess motsats som exempelvis kan vara frihet, demokrati, rättvisa, jämlikhet och frånvaro av tvång. Alltså att makt är motsatsen till alla dessa begrepp. Detta gör det lättare att få en förståelse för betydelsen av begreppet makt. Den som innehar makten berövar någon från sin frihet att göra egna val samt att tvinga denne att göra något som den inte vill. De beskriver ett exempel som utspelar sig på flygplatsen. Du köar för att checka in, för att ta dig igenom tullen, för att betala för dina eventuella taxfreevaror och för att gå ombord på flygplanet. Detta är inte något som du tycker är roligt att göra, men det är nödvändigt för att upprätthålla ordningen på flyplatsen och för att systemet ska fungera. Det svenska samhället betraktas som rättvist genom att vara en parlamentarisk demokrati. Det sägs att folket har makten, men om man funderar på det, stämmer det verkligen? Befolkningen väljer en grupp människor som de anser passande till att styra vårt samhälle. Tillvägagångssättet som detta sker på är förutbestämt för att det ska fungera med ett stort antal invånare. Alltså är detta ytterligare ett exempel på hur systemet styr även i en demokrati.

Maktbegreppet blir centralt i undersökningen om klass- och etnicitetstillhörighet bland karaktärerna i filmerna. Hänger makt och ledarskap ihop med en viss klass, status och etnicitet och i så fall hur?

Maktrelationer skapas ofta när orättvisor uppstår, men oavsett hur dessa uppkommer så finns alltid den moraliska aspekten med i bilden. Detta för oss vidare till begreppet värdegrund vilket fungerar som ett samlingsbegrepp för att förklara en individs personliga inställningar till etik, moral och normer. Dessa utgör personens värdegrund och blir riktlinjer för interaktionen med omvärlden och människorna i den. Ekstrand och Lelinge (2007) beskriver och diskuterar värdegrund på följande sätt:

7

"Att lära sig respektera andra människors åsikter och ställningstaganden även då man själv inte håller med i sakfråga, är kvaliteter

som ständigt och återkommande måste praktiseras och intellektuellt verbaliseras."

(Ekstrand & Lelinge 2007:76)

Detta är något som det aktivt arbetas med i den svenska skolan. Den nuvarande läroplanen, Lgr 11, uttrycker i klartext att läraren aktivt ska arbeta med värdegrundsfrågor och tydliggöra dess konsekvenser med eleverna i skolan. Därför är det relevant att uppmärksamma vilka maktspel och värdegrundsgestaltningar som förmedlas om man som lärare ska arbeta med film tillsammans med sin klass.

2.4 Värdegrund i läroplanen

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 behandlas värdegrund som en av grundstommarna. Den svenska skolan vilar på demokratiska värderingar vilket ligger till grund för hur skolans värdegrund ser ut. Detta är något som ska upplevas och läras ut i skolan. Detta framkommer bland annat genom följande citat:

"Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg

identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar."

(Skolverket 2011:7)

De skriver alltså att "skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden..." (Skolverket 2011:9) till eleverna. Många av de frågor som diskuteras i skolan är av betydelse för det etiska perspektivet. Att förmedla etiska regler så som att det är oacceptabelt att diskriminera skolkamrater på grund av exempelvis deras kön, religion, etniskt ursprung, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning är av hög prioritet.

8

2.5 Begreppet klass

Wellros (1998) beskriver klasstillhörighet som en känsla av likhet till människor som växt upp i områden med liknande samhällsmiljöer. Det innebär att en viss klass delar normer och värderingar. Även ekonomiska likheter avgör grupperingen av klasstillhörigheten. Alltså innebär klassbegreppet en uppdelning av människor som görs efter kriterier som till exempelekonomiska förhållanden och sociala egenskaper.

Den subjektiva klassindelningen innebär att personen själv väljer vilken klastillhörighet han/hon upplever sig ingå i. En uppdelning av människor kan även ske med hjälp av bakgrund och ekonomi. Detta kallas att man blir objektivt klassindelad. Alltså kan en individ objektivt tillhöra arbetarklassen medan denne subjektivt anser sig tillhöra en högre klass.

I verkligheten skriver Wellros (1998) att ett vanligt sätt att klättra uppåt i klasstegen är att utbilda sig i längre utsträckning och/eller skaffa ett högavlönat jobb. Detta kan även göras genom att vara intresserad av kulturen som en annan klass utövar eller möjligtvis byta bostadsort. Många som gör dessa klassresor kommer ofta från en lägre klass och vill stiga i position. Det skulle exempelvis kunna vara en person som växt upp i en arbetarklassfamilj som genom arbetet senare i livet klättrar uppåt.

2.5.1 Karl Heinrich Marx syn på klassbegreppet (marxism)

Karl Heinrich Marx räknas som en av grundarna till sociologin och är skapare av teorin som idag kallas för marxism (Boglind, Eliasson & Månson, 2005). Marx klassbegrepp delade upp människor i ekonomiska kategorier. Den högsta kategorin/klassen kallade han för ”bourgeoisien”, vilket innebar kapitalisterna, den rika och ekonomiskt framgångsrika klassen. Dessa kan exempelvis äga ett eget företag och anställer människor av lägre klass för att själv slippa arbeta. Motsatsen till denna klass är enligt Marx ”proletariat” som kan benämnas som arbetarna. De arbetar för någon och äger inte företaget som de jobbar för själva utan de säljer endast sin arbetskraft. Den tredje klasstillhörigheten är medelklassen, vilket han kallade för ”småborgare”. Det kunde

9

vara mindre företagare som anställer arbetare men som samtidigt jobbar själva.

2.5.2 Max Webers syn på klassbegreppet

Max Weber var en tysk sociolog och även han räknas som en av grundarna till sociologin (Boglind, Eliasson & Månson, 2005). I början av Webers karriär så ansåg han sig inspireras och lära av Marx och hans teorier. Men under de senare åren av hans framgång utvecklade Weber en bredare syn på begreppet klass. Till skillnad från Marx som endast använde sig av den ekonomiska faktorn, så använde Weber även kulturella och subjektiva faktorer för att beskriva begreppet klass.

Weber inriktade alltså sin definition av klassbegreppet på flera tillvägagångssätt. Samhällsklasserna indelades förutom ekonomi, även med hjälp av livsstil, uppväxtvillkor och miljöer. Detta resulterar i att Weber utvecklade en mångfald av olika slags klasstillhörigheter, vilket egendomsklasser, förvärvsklasser och sociala klasser är exempel på. Egendomsklassen baseras på vad människan har för egendom att erbjuda på marknaden. Förvärvsklasser däremot menar Weber berör dem som inte innehar materiella tillgångar och baseras istället på intellekt, som kan ”mätas” genom längre utbildning eller genom hög kompetens inom ens yrke.

Att det ekonomiska förhållandet har en grundbetydelse i alla klasstillhörigheter instämmer både Marx och Weber i. Dock menar alltså Weber att samhällsklasserna är ”många” och kan inte begränsas till ett fåtal indelningar. Medan Marx ser samhällsklasserna gentemot relationen de har till varandra i produktionen så ser Weber vad människor har att erbjuda på marknaden.

Han såg även att det var av betydelse att skilja på begreppen klass och status (a.a.). Innebörden av begreppet status beskriver han ofta som ärvd av tidigare generationer men kan också betecknas av heder och moral. Att tillhöra en hög klass innebär alltså inte enligt Weber att man automatiskt har en hög status.

Det är denna definition av klass som kommer att bearbetas och fungera som verktyg i följande analys.

10

2.6 Begreppet etnicitet

Begreppet etnicitet definieras av att en enskild människa eller en grupp identifierar sig med och känner tillhörighet till en etnisk grupp (Malmström, Györki, Sjögren, 2006). Samhörigheten kan handla om en gemensam historia, ursprung, ras, religion eller språk.

Ordet etnicitet kommer från grekiskans ethnos som betyder folk (NE, etnicitet). Grekerna använde ordet när de kategoriserade och refererade till en grupp människor eller ett folk. Sig själva kallade de för genos som betyder släkte. Denna användning av begreppet kallas etnocentrisk och än idag är det inte ovanligt för västvärlden att prata om sig själv i nationella termer, medan de använder etniska termer om andra folkgrupper och minoriteter. NE förklarar begreppet etnocentrisk som:

"Etnocentrism kan innebära en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som

uppfattas som annorlunda, men kan också innebära en uppfattning om att den egna

kulturen är unik och central." (NE, etnocentrism)

Etnocentrismen har alltså en negativ laddning och har en tendens att negligera värdesystem och normer samt historiska skeenden och processer hos den avvikande kulturen. Dock är det många som har en uppfattning om att den egna kulturens normer och värderingar är de "rätta", men att de ändå accepterar de kulturer som avviker från den egna.

En annan teori om etnicitet är den så kallade konstruktionismen (NE) som menar att människor skapar sin tillhörighet genom att själva utforma sin sociala verklighet. Med andra ord anser konstruktionister att verkligheten är en social konstruktion och en produkt av interaktion mellan människor samt ett kollektivt handlande. Detta är en teori som ofta ifrågasätter om de sociala händelserna är nödvändiga eller kan undvikas. Det vill säga om etnicitet finns eller om det är en social konstruktion.

Begreppet etnicitet infördes inom antropologin (läran om människan) för att undvika att stereotypisera och etnocentriskt beskriva avvikande folk och kulturer (http://www.hh.se). Skulle dessa inte anses som avvikande från den egna befolkningen eller kulturen, skulle det inte finnas någon etnicitet, eftersom denna är en infallsvinkel

11

på en relation och inte en egenskap hos en människa eller grupp.

Som presenterat finns flertalet teorier om etnicitetsbegreppet, men i denna undersökning är det etnocentrismen som kommer att vara central i analysen.

2.7 Forskning kring Disney

Mycket forskning kring Walt Disney och hans multimiljardföretag har gjorts genom tiderna. En hel del av denna rör kritik kring deras framställning av svaga flickor och starka män (Giroux, 2000). Genusaspekten är förmodligen den mest undersökta av forskare runt om i världen, då denna är den som väcker starkast känslor och är mest påtaglig när man ser Disneys filmer.

Tidigare gjorda undersökningar visar hur Disney ofta väljer att framställa sina kvinnliga roller som underordnade en manlig karaktär (Giroux, 2000). Exempel på detta är Ariel, huvudkaraktären i Den lilla sjöjungfrun. Hon verkar till en början vara en självständig tonåring i full färd med att bryta sig loss från sina föräldrars kontroll, inspirerad av sin längtan att utforska den mänskliga världen. Men i sin uppgörelse med sjöhäxan Ursula ger Ariel upp sin röst för att få ben, och med det möjlighet att erövra prins Erik som hon förälskat sig i. Hennes kamp att bli självständig och slå sig fri upplöses och istället blir endast prins Erik viktig.

Rönnberg (1999) skriver om ett annat exempel, nämligen den kinesiska flickan Mulan (1998) som lever i en värld där kvinnan ska hedra sin far genom att ingå ett äktenskap med en bra man. Mulan har däremot en önskan om att förändra systemet hon lever i. Därför iklär hon sig manskläder och döljer sin kvinnliga identitet när hon ger sig ut i kriget mot den ondskefulla Shan-Yu. Filmens budskap blir att en kvinna inte tvunget behöver lyda sin far, utan kan hedra honom på andra sätt.

Historien om Mulan har länge varit populär i Kina och i stort sätt alla kinesiska barn känner till historien om den modiga initiativtagande kvinnan som visar stor beslutsamhet (a.a.). På 1950-60 talet var historien ytterst användbar som en förebild för hur en mönsterkvinna bör vara, enligt Mao, i ett kommunistiskt samhälle. Detta innebär att göra det som är rätt för familjen och staten, (även om det betyder att ta till vapen) om

12

till exempel kapitalistiska stater skulle invadera landet. Detta skulle lätt kunna ses som ren propaganda från det kinesiska försvarsdepartementet (a.a.).

Stereotypa rasskildringar har på senare tid blivit mer påtagliga i Disneys långfilmer. Dock har Disney en lång historia förknippad med rasistiska skildringar av bland annat färgade människor (Giroux, 2000). Detta kan ses i filmen Songs of the South (1946) och Djungelboken från 1967. På Frontierlands (ett område i Disneys temaparker) största restaurang, "Pancake House", kunde besökare på 1950-talet fotograferas och få autografer av en livslevande före detta slav, faster Jamina (a.a.).

Rasismen i Disneys senare filmer är märkbar i exempelvis Aladdin (1992). De onda framställs i originalversionen med kraftig brytning medan Aladdin och Jasmine däremot talar med standardengelska (a.a.). Disneys före detta animationschef, Peter Schneider, har försvarat denna kritiken med att Aladdin togs fram med inspiration av skådespelaren Tom Cruise. Före detta talesmannen för the South Bay Islamic Association, Yousef Salem, har kritiserat filmen på följande sätt:

"Alla de onda har skägg och stora, uppsvällda näsor, ondskefulla ögon, talar med stark brytning och svänger hela tiden med svärdet. Aladdins näsa är inte stor; hans

näsa är liten. Han har inget skägg och ingen turban. Han bryter inte. Det som gör honom trevlig är att de ger honom en amerikansk karaktär. ... Jag har en dotter som säger att hon skäms för att kallas arab, och det beror

just på sådana här saker." (Giroux, 2000: 122)

2.8 Teorins betydelse för undersökningen

Ovanstående teorier och perspektiv kommer ligga till grund för hur analysen kommer att utföras. Med hjälp av den tidigare forskningens begreppsförklaringar så kommer en analys av de utvalda filmerna kunna göras. Själva analysen av filmerna kommer att baseras på Webers klassförklaring, den etnocentriska synen på etnicitetsbegreppet och även Börjesson & Rehns (2009) förklaringar av maktbegreppet.

13

avsnittet och blir då en pedagogisk diskussion om värdegrundsfrågor och identitetsutveckling med hjälp av film.

14

3. Metod och genomförande

I detta avsnitt kommer metodvalet att presenteras och förklaras. Här kommer vår egen analysmodell, som låg till grund för analysen, att presenteras. Förklaring av hur urvalsprocessen och hur genomförandet av undersökningen har gått till beskrivs här. Etiska överväganden och korta beskrivningar av filmerna finns med sist i avsnittet.

3.1 Metodval

Vi har valt att använda filmanalys som metod eftersom lärare bör ha kännedom om vad filmer, som det arbetas med i klassrummet, har för värdegrundsperspektiv (Giroux, 2000). Arbetet med filmanalys har gjorts ur ett etnicitets- och klassperspektiv i barnfilm. Genomförandet av en filmanalys innebär att systematiskt undersöka film ur en bestämd infallsvinkel (Andersson & Hedling, 1999). Genom att använda filmanalys som metod så ges kännedom om hur filmkaraktärer framställs och vilka förutsättningar de har för att lyckas i livet. Detta görs genom att titta på etnicitets- och klasstillhörighet, samt familjeförhållanden.

Följande analysmodell utgör en grund för vår filmanalys. Andersson & Hedling (1999) beskriver skapandet av en filmanalys i fyra steg. Det första att tänka på när en filmanalys ska göras är att bestämma vad som ska uppnås med analysen och även vilket sammanhang som är lämpligt. Inom steg ett ingår också att välja vem analysen är avsedd för och vilka förkunskaper dessa har, samt vilka kunskaper som vill uppnås. Steg två går ut på att göra sig bekant med filmen. Här görs en undersökning om hur den blivit till och hur den mottagits av biobesökare när den kom ut samt vilket tema som behandlas och vad det finns för historia i filmen. Här ska också det samhällsenliga och historiska perspektivet undersökas. Liknande undersökningar och relevant litteratur kan vara till hjälp för att få mer kunskap och sedan kunna uttala sig om vad som ses i

15

filmen. Det tredje steget som beskrivs går ut på att strukturera och välja ut relevant material utifrån iakttagelser, som berör undersökningen. Det fjärde och sista steget innebär att sammanställa analysen för ett officiellt syfte.

Utifrån denna kommer vi även att arbeta fram egna analysinstrument som kompletterar syftet för undersökningen.

3.1.1 Egen analysmodell

Under tiden som filmerna visades så stod karaktärernas huvudsakliga drag i fokus, som till exempel utseende, kläder, egenskaper och värdegrund. Även karaktärernas umgängeskrets och familjeförhållande har granskats.

Miljöer som karaktärerna rör sig i har varit väsentliga i denna undersökning för att ta reda på hur klass och etnicitet tydliggörs. För att undersöka hur klass och etnicitet framställts i filmerna så har granskningen även cirkulerat kring om och hur karaktärer med olika klasstillhörigheter interagerar med varandra. Vi har även tittat på om folkgrupper med olika etnicitet samspelar med varandra. Undersökningen berör även sambandet mellan figurer med olika etnicitet och deras klasstillhörighet. Maktspel, demokrati och värdegrund är också att centrala begrepp i analysen. Detta har framkommit genom jämförelser som gjorts i analyserna efter filmerna.

3.2 Urval

Disney är en stor del av populärkulturen idag. För att kunna granska barnfilmer som många barn och unga sett och identifierar sig med så har undersökningen begränsats till disneyfilmer. Många äldre disneyfilmer ses än idag och en del av dem benämns som klassiker. Nationalencyklopedin förklarar ordet klassisk som ett verk som känns till av många och att det är av tidlös anda (NE, klassisk). I denna benämning så ska en filmklassiker vara känd och sedd av många samt kunna ses under vilken tidsperiod som helst. Den skulle kunna vara gjord på 1950-talet men ändå passa att se i det samhället vi

16

lever i idag. Det nämns att det ofta är en konstnär eller ett konstverk som blir kallad för klassisk men att filmer och seriefigurer även kan betitlas med detta begrepp (a.a.). Likt definitionen av filmklassiker så får vi förståelse för att disneyklassiker är av samma innebörd men att det inriktar sig på en särskild kategori, som är just Disney. Totalt har Disney, fram till 2011, gjort 51 stycken långfilmer som räknas till klassikerna (http://www.imdb.com/list/ozrnGs8JQJo/). Av dessa började avgränsningen med sex filmval, där tanken från början var att göra en jämförande analys. Efter halva arbetet ändrades syftet med analysen och under arbetet med filmerna nåddes en materiell mättnad vilket ledde till att det slutliga urvalet blev två stycken filmer, som slutligen inte jämfördes utan analyserades enskilt.

Det första valet blev Walt Disney Productions allra första långfilm, Snövit och de sju dvärgarna (1937). Denna ansågs som ett givet val eftersom filmen kan ses som startskottet på Disneys multimiljardimperium. Filmen är också baserad på en välkänd folksaga som bröderna Grimm skrivit ner, som genom filmen har blivit känd över hela världen. Den huvudsakliga anledningen till att denna film blev utvald är att den benämns som den första disneyklassikern (a.a.).

Därefter valdes filmen Peter Pan (1953) ut, eftersom den också är en disneyklassiker. För att kunna göra en allmän analys av de båda filmerna så behövde de ha liknande drag. Därför valdes filmer som huvudsakligen handlar om människor ut. Detta blev viktigt för att vi skulle kunna använda oss av samma analysmodell för filmerna.

Fler faktorer som spelade roll i valet av filmer var att de skulle utspela sig i en sagomiljö för att karaktärerna skulle ha samma förutsättningar för analysen. Sagomiljön kan vara svårare att jämställa med en verklig miljö som är begränsad i dess möjligheter.

Även identitetsbegreppet hade blivit svårt att definiera, eftersom en sagokaraktär kan ha egenskaper som är ouppnåeliga för en verklig människa.

3.3 Genomförande

Filmerna sågs tillsammans upprepade gånger medan individuella anteckningar fördes under filmernas gång. Efter varje film presenterade vi våra anteckningar för varandra

17

och under diskussionen gjorde vi en sammanställning som sedan låg till grund för analysen. Efter varje film analyserades den individuellt för att urskilja hur klass, etnicitet, makt och värdegrund framställts, genom användning av den egna analysmodellen. Därefter diskuterades och urskiljdes skillnader och likheter ur filmerna.

3.3.1 Etiska överväganden

Författarna har tagit del av Vetenskapsrådets text God forskningssed (Hermerén, 2011), men inte funnit att denna undersökning innehåller några etiska överväganden eftersom granskningen av disneyklassiker varken involverar människor eller djur.

3.3.2 Beskrivning av filmerna

Här följer en beskrivning av filmernas ursprung och huvudsakliga handling. Detta för att ge en ökad förståelse och göra analysen och diskussionen lättare att följa.

3.3.2.1 Snövit och de sju dvärgarna

Filmen Snövit och de sju dvärgarna från 1937, har baserats på en folksaga, nedskriven av bröderna Grimm, som handlar om en prinsessa som kallas Snövit. Hennes styvmor, drottningen, vill vara den vackraste i landet. Men en dag säger den magiska spegeln att Snövit är vackrare än drottningen och hon befaller en jägare att döda Snövit. Jägaren klarar inte av att döda henne och låter henne fly. Snövit får bo med de sju små dvärgarna i deras hus i skogen. När drottningen får veta att Snövit lever så förklär hon sig till en gammal gumma och bjuder Snövit på ett förgiftat äpple som hon biter i och dör. Historien slutar med att prinsen finner Snövits glaskista och väcker henne till liv genom att bryta förtrollningen med kärlekens första kyss.

18 3.3.2.2 Peter Pan

Peter Pan från 1953, bygger på den skotska författaren James Matthew Barries saga om pojken som inte ville växa upp. Här får vi möta syskonen Lena, John och lillebror Mikael som en kväll får besök av en flygande pojke som tappat bort sin skugga. Nu börjar resan till landet Ingenstans där syskonen följer med Peter Pan på hans äventyr mot den förfärliga kapten Krok. I landet Ingenstans får syskonen också möta "de vilda pojkarna" som är Peters föräldralösa vänner. Peter, syskonen och hans vänner utkämpar en kamp mot Kapten Krok och hans pirater. I filmens slut ror piraterna bort mot solnedgången för att aldrig mer återvända till landet Ingenstans. Piraternas skepp blir till guld och Peter blir dess nya kapten.

19

4.

Resultat och analys

I följande kapitel beskrivs hur familjebilden ser ut för karaktärerna. Kultur och folkslag samt utseende kommer att analyseras utifrån undersökningens huvudbegrepp. Makt och ledarskap samt demokrati och värdegrund tas också upp. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av resultatet och analysen.

4.1 Familjebild

Familjebilden i dessa två disneyklassikerna skiljer sig mellan filmerna. Snövit kommer exempelvis från ett otryggt hem där hennes enda målsman försöker mörda henne. Syskonen Darling i Peter Pan tillhör en kärnfamilj medan de vilda pojkarna förmodas ha bildat en egen slags familj tillsammans med Peter. Om Peter Pans biologiska familjebild får vi inget veta.

I dessa disneyklassiker blir dock vissa gemensamma drag ändå återkommande. Ett exempel är att huvudkaraktären är föräldralös eller endast har en förälder med i bilden. Tankarna förs här till barns identitetsskapande genom film. Det är möjligt att Disney vill att åskådaren ska känna sympati för den stackars flickan vars enda förälder behandlar henne illa. Likartade tendenser kan ses i att Snövits styvmor är en elak häxa, vilket gör att det blir lättare att åskådaren känner skuld för att Snövit inte har ett tryggt hem. Analysen av filmen visar att Snövit har en given hög status eftersom hon tillhör kungahuset. Detta synliggörs exempelvis när dvärgarna inser att hon är prinsessa och blir överrumplade av att drottningen har försökt mörda Snövit. Weber (Boglind,

Eliasson & Månson, 2005) menar att man objektivt kan inneha en hög status men samtidigt anse sig tillhöra en lägre klass. Med hjälp av Webers idéer om status och klass kan i filmen utläsas att Snövits styvmor inte vill att Snövit ska tillhöra samma samhällskikt som henne och därför tvingar henne att gå i trasiga kläder och städa slottet.

20

Drottningens uppfattning gör här att Snövit tilldelats en subjektiv låg klass. Däremot så säger Marx teori att Snövit fortfarande tillhör en hög klass eftersom hon är prinsessa oavsett hur hon är klädd och vad hon gör. Man skulle kunna tänka att drottningen däremot har fryst Snövits tillgångar och att det därför är lättare att använda Webers tolkningar eftersom det handlar mer om status än om finansiella tillgångar.

Genom analysarbetet med filmerna kan utläsas att tillhöra en kärnfamilj inte är typiskt för en huvudkaraktär i en disneyfilm. Anledningen till detta skulle kunna vara att Disney försöker förmedla till åskådaren att karaktären har låga förutsättningar att lyckas i livet, vilket kan ifrågasättas. Något som också är vanligt är att karaktärerna i dessa filmerna, har någon annan än sina föräldrar som ser efter dem. Ett exempel är Snövit som lever på slottet tillsammans med sin styvmamma. Dock nämns inget om hennes pappa i denna filmen. Peter Pan är ytterligare ett exempel på en karaktär där familjebakgrunden blir oklar. Filmen förtäljer inte om han har några föräldrar eller om vad som har hänt med dem. Han påpekar i filmen att han inte vet vad en mamma är vilket är ett tecken på att han aldrig har träffat sin, alternativt inte har någon mamma.

Sällan får man alltså en tydlig bild av hur familjesituationen för karaktären ser ut. Tänker man steget längre kan reflektioner göras om hur familjebilden kunde sett ut eller varför situationen ser ut som den gör. Kanske har Snövits pappa gift sig med drottningen. Kan det då vara så att Snövits pappa är kung, och att drottningen är ingift, eller är det tvärtom? Om Snövits pappa var kung så bör Snövit ha rätt till att ta över tronen när han gått bort. En långsökt förklaring av detta tillstånd kan vara att sagan inte alls handlar om skönhet, utan att drottningen är bekymrad att Snövit ska ta ifrån henne makten nu när kungen inte längre finns med i bilden.

Syskonen Darling i Peter Pan lever däremot ett lyckligt liv tillsammans med både sin mamma och pappa. Av de två undersökta filmerna är det endast de som det tydligt framställs att de har syskon. Om Peter Pan har familj på något annat ställe får vi inte veta, men en upplevelse av tillhörighet med de vilda pojkarna blir synlig och sannolikt har de skapat sig en egen familj tillsammans eftersom de inte har någon. På så sätt kan man tänka sig att de har blivit varandras nya syskon och lever efter den relationen. De känner inget behov av att ha varken en mamma eller en pappa, utan Peter har blivit utnämnd till ledare för gruppen och är den som ser efter dem.

Analysen pekar alltså på att identifikationer med dessa karaktärerna kan göras på flera sätt. Även om dessa karaktärerna börjar med låga förutsättningar lyckas de ändå

21

uppnå målen de strävar efter vilket kan fungera som positiva förebilder för barn med dåligt självförtroende.

4.2 Kultur och folkslag

Mellan de vilda pojkarna och de sju dvärgarna finns flera likheter. Båda har utformat en egen kultur där frånvaro av en vuxenkultur är centralt. Alla har de ett dåligt uppförande och blir barnsligt överexalterade när något ovanligt händer. Skillnaden mellan filmerna är att de vilda pojkarna faktiskt är barn medan dvärgarna ska föreställa vuxna små män, som Snövit kallar dem.

Att bli bortriven från sin normala tillvaro och abrupt införd i en ny, kan få vem som helst att bli osäker på sig själv. Eftersom människor ofta känner sig trygga när de har andra levande varelser omkring sig, finns chansen att känna och finna tillhörighet i samspel med de första man träffar på. Så kan vara fallet när Snövit blir benådad av jägaren och rymmer in i skogen. De första hon träffar på är skogens djur. Detta kan leda till att hon känner samhörighet med djuren och dessa blir som hennes nya vänner. När syskonen Darling kommer till landet Ingenstans så dröjer det inte länge förrän John och Mikael anammar de vilda pojkarnas livsstil. Desto svårare blir det för Lena som upplever en kulturkrock när hon tas från sitt familjeliv i London och hamnar mitt i ett vildmarksäventyr där det helt saknas rutiner och regler. Detta skulle kunna vara en av anledningarna till att hon anammar moderrollen så fort. Hon fortsätter att leva efter de rutiner hon är van vid för att kunna skapa sig en trygghet i sin nya tillvaro.

I slutet av Snövit och de sju dvärgarna överger Snövit dvärgarnas kultur för att återgå till sin "normala" kultur i människornas värld. Den givna anledningen i filmen är att Snövit lämnar dvärgarna för sin kärlek till prinsen. Att hon gör detta kan dock tolkas på flera sätt. Ett sätt är att hon är färdig med att visa dvärgarna hur man borde hantera ett hem. Ett annat är att dvärgarna framställs som ett annorlunda och omänskligt folkslag och att hon därför överger dem för att hon inte kan fortplanta sig med någon av dem.

Dvärgarna kan tolkas som något som avviker från normen och man kan då undra varför dvärgarna inte är normalväxta män. Eftersom sex av sju dvärgar har långt skägg,

22

alla använder strumpor istället för skor, sover i samma kläder och görs lustiga så kan de betraktas som sagofigurer. Eller blir detta ett rastypiskt utseende? Då skulle det kunna tänkas att dvärgarna är ett eget folkslag och att alla sju har en gemensam härkomst. En långsökt spekulation kan göras om dvärgarna är besläktade med varandra eller om de, som Rönnberg (1999) skriver, bor i kollektiv tillsammans ute i skogen.

En förklaring till varför de bor där skulle kunna vara att de inte är accepterade i stadsmiljön. Ett annat alternativ kan vara att det är ett medvetet val som dvärgarna har gjort för att de trivs i skogsmiljö, vill vara i fred eller vill ha nära till jobbet.

Dvärgarnas etiska värderingar och uppförande samt att de är bosatta i skogen kan analyseras med hjälp av Webers klassdefinition. Utifrån hans tankar om social tillhörighet resulterar analysen i att dessa anledningar gör att dvärgarna tillhör en lägre klass.

4.3 Utseendedrag

Snövit anses i filmen som den allra vackraste flickan i hela kungariket. Filmen, som är gjord på 1930-talet, tar tydligt upp i detta skede att en vacker flicka är vit. Spegeln benämner att det vackraste i kungariket är:

" Läppar röda som en ros, hår svart som ebenholts, hy vit som snö." (ur Snövit och de sju dvärgarna, 1937,

00.04.16)

Utifrån detta förmodas att Snövit har fått sitt namn från sin vita hy. Skulle hon lika gärna kunna heta något i stil med "Svartholts" eller "Rosenröd"? Då hade det varit möjligt att hon hade haft en annan etnisk bakgrund. Kanske hade namnet "Svartholts" givit ett negativt intryck om att hon är en ondskefull kvinna istället för en oskuldsfull prinsessa. Namnet "Rosenröd" hade förmodligen också givit en annorlunda uppfattning om vad Snövit är för en person.

Relateringen till den vita färgen kan även ha andra innebörder som exempelvis att vit används som en symbol för fred och oskuldsfullhet. Kanske är detta en av

23

anledningarna till varför hon fick namnet Snövit. En annan anledning till detta skulle kunna vara att den vita hyn är det allra viktigaste skönhetsidealet i kungariket och att hon därför fått ett namn som påpekar hennes vita hudfärg, vilket kunde anses vara överlägset.

Till skillnad från Snövit så har Peter Pan mer sagolika och alviska drag med sin ståtliga hållning och spetsiga öron. Om Peter ska vara en sagofigur eller en "riktig pojke" förblir oklart. Möjligheten finns att han ska representera en blandning mellan människa, fe och de "röda männen" i urbefolkningen som indianerna kallas i filmen. Spekulationer kan göras om att han inte ska ha någon speciell tillhörighet till en viss etnisk grupp, utan vara en blandning av, och förenlig med, alla invånare från landet Ingenstans. Det skulle även kunna vara så att Peter själv är en av urinvånarna i landet Ingenstans. Detta förblir oklart eftersom man i filmen inte får klargjort om det bor fler invånare i landet.

I Peter Pan får man veta relativt mycket om sykonen Darling, exempelvis att de är hemmahörande i London i Storbritannien. Detta blir synligt genom att miljön som familjen rör sig i ska föreställa London och genom deras europeiska utseende. Om man använder Webers klassteori och ser till klädsel, språkbruk och härkomst kan det förmodas att familjen tillhör någon av de bättre ställda ekonomiska samhällsklasserna. Ett tydligt exempel på detta är när syskonen följer med Peter till landet Ingenstans. Då tar mellanbrodern John med sig ett paraply och en hög hatt, men behåller sin pyjamas på. Anledningen till att han gör detta kan vara att John, som är äldsta sonen i hushållet, vill vara som sin far och möjligen känner lite ansvar för sina syskon. En annan anledning kan vara att det var typisk för den samhällsklass som familjen tillhörde att alltid ha dessa accessoarer med sig.

4.4 Makt och ledarskap

En likhet mellan dvärgarna i Snövit och de sju dvärgarna och de vilda pojkarna i Peter Pan är att de båda saknar kvinnlig närvaro. När sedan en kvinnlig karaktär plötsligt dyker upp blir de lite osäkra på hur de ska agera runt henne och låter henne själv finna

24

en roll som känns passande för henne. Både Snövit och Lena anammar tidigt moderrollen vilket får både dvärgarna och de vilda pojkarna att anpassa sig efter den nya informella ledaren i sällskapet.

Börjesson & Rehn (2009) skriver att makt utövas när någon får någon annan att göra något som de inte vill. Detta ses i båda filmerna. Snövit utövar makt över dvärgarna genom att få dem att gå och tvätta sig innan middagen. Lena säger till sina småbröder och de vilda pojkarna att det är dags att gå och lägga sig efter festen hos indianerna. Dock är drottningen ett klassiskt exempel på en maktutövare, då de flesta tänker makthavare när de hör ordet drottning. Drottningen i Snövit och de sju dvärgarna, har en hög ekonomisk klasstillhörighet eftersom hon är drottning och bor i ett stort slott. Hennes status är dock något som kan diskuteras, genom sitt yrke anses hon inneha en given hög status, eftersom hon är kunglig precis som Snövit. Dock har Snövit även en hög status tack vare sin godhjärtade personlighet. Detta anses drottningen inte ha, vilket i detta anseende ger henne en lägre status bland folket. Hennes yrke är förmodligen anledningen till att hon är en kvinna med stor makt. Sannolikheten att makten har förtärt henne är dock stor och hon förmodas ha blivit maktgalen. Detta syns i att hon kräver att folk ska underkasta sig henne och ur det kan tydas att hon inte har förtjänat makten hon besitter, utan att hon har tagit den. Hon tvekar inte att ta till de medel som behövs för att få sin vilja genom, även om det går så långt att hon vänder sig till svart magi och mord.

Dvärgarna är inte så förtjusta i drottningen och anser att hon är en ondskefull häxa istället för en respekterad drottning. Det skulle kunna vara därför som de har bosatt sig i skogen, så att de får vara i fred. Att ha sju ledare i en grupp har de förmodligen insett att det inte skulle fungera. I filmen uppfattas Kloker som en av de ej utnämnda ledarna. Han styr med förnuft i vardagen men blir lätt distraherad i sitt ledarskap. Hans argument blir ofta röriga och osammanhängande, vilket leder till att ledarrollen skiftar. Även Butter har en informell men samtidigt dominerande ledarroll. Samtidigt som de andra dvärgarna tycker om att retas med honom så säger de inte gärna emot Butter av rädsla att han ska bli arg.

Trots att dvärgarna bor enkelt så arbetar de hela dagarna i en juvelgruva där de förgyller vardagen med att sjunga arbetarvisor. Detta skulle kunna tyda på att gruvan inte tillhör dem, utan att de är anställda av någon som tar vinsten av arbetet. Detta kan liknas vid det som Marx benämner som bourgeoisien, det vill säga det mest ekonomiskt välställda klasskiktet som anställer arbetskraften. Dvärgarna sjunger att det inte är svårt

25

att bli rik, men att de egentligen inte vet vad ni ska ha alla ädelstenar till. Frågan om vilka dvärgarna menar när de sjunger ni är öppen för spekulationer. De skulle kunna mena drottningen och att det är hennes gruva, eftersom den ligger i hennes rike. Ytterligare en marxistisk reflektion är att marken som de bor och arbetar på ägs av någon och att dvärgarna erbjuder sin arbetskraft i utbyte mot att få bo i stugan i skogen.

I Peter Pan är kapten Krok en ekonomiskt välställd men ej respekterad kapten som leder piraterna. Hans största och viktigaste uppdrag är att hämnas på Peter Pan, som kastade kaptenens ena hand till en krokodil. Piraterna anser att detta är onödigt och vill inget hellre än att komma ut på havet igen för att röva. Detta ger en förståelse för att kapten Krok tvingar piraterna att göra något som inte ligger i deras intresse, nämligen att hjälpa honom att fånga Peter Pan. Här kan maktspelet som Börjesson & Rehn (2009) skriver om åter ses, det vill säga att makt ofta uppkommer när någon tvingas att göra något som de inte vill.

Filmernas maktspel bygger på statusfrågor där den som har makten sällan är ensam om maktpositionen. I Peter Pan har både kapten Krok och Peter Pan makt, fast inte inom samma grupp av människor.

Den som är makthavare behöver inte nödvändigtvis inneha en hög status. Ledarrollen är inte självklar utan det är möjligt att den skiftar mellan olika karaktärer och situationer. Detta syns tydligt bland dvärgarna där ledarrollen är situationsbunden och skiftar mellan olika karaktärer. Detta gör att gruppen inte har en utsedd ledare utan har flera informella och ibland dominerande ledare.

Tydliga kopplingar gällande dvärgarnas boende- och arbetssituation kan dras till Marx klassteorier. De framställs som arbetare för den så kallade bourgeoisien. Dock kan man se i kapten Krok att ekonomisk välfärd inte behöver innebära respekt.

4.5 Demokrati och värdegrund

I Snövit och de sju dvärgarna finns en drottning som styr över kungariket. Hon regerar med skräck och svart magi, vilket får hennes undersåtar att frukta henne. I Peter Pan däremot, verkar landet Ingenstans inte ha någon gemensam ledare. Istället så lever varje

26

grupp för sig själv och har egna ledare, värderingar och regler som de följer.

De vilda pojkarnas värdegrund är och förblir otydlig. De lever för dagen och har inga tankar på etik och regler. Men utan varandra hade de förmodligen inte överlevt, vilket gör dem beroende av varandra.

Det är tydligt att indianerna lever som en stam för sig själva med sin egen hövding. De har en egen hierarkisk klassindelning där hövdingen står överst. Tigerlilja, som är hövdingens dotter och den som råkar illa ut i filmen, har enligt Webers teorier, status genom att hon sedan kommer ärva makten efter sin far. Det kan tänkas att hövdingen inte är en folkvald ledare utan förmodas ha ärvt makten från sina föräldrar. En tydlig bild av ett demokratiskt styre bland indianerna ges inte, men till skillnad mot kapten Krok, så verkar indianhövdingen vara respekterad och omtyckt av sin stam.

Kapten Krok är den formella ledaren bland piraterna men verkar inte vara respekterad av piraterna då de kastar kniv på en bild som de ritat av kaptenen. Trots detta följer piraterna med kapten Krok i hans jakt på Peter Pan i landet Ingenstans. Varför de följer kaptenen mot sin vilja kan det reflekteras om. Ett myteri mot kaptenen skulle vara fullt möjligt men av någon anledning så gör de inte det. Innan Peter Pan kastade kapten Kroks hand till krokodilen och kaptenen blev besatt av att fånga Peter, så är det tänkbart att de respekterade sin kapten eftersom de fick röva och plundra skepp. En annan tänkbarhet till varför de följer med kapten Krok kan vara den ekonomiska faktorn. Kaptenen har en båt, vilket ger dem möjlighet att få röva och plundra skepp. Den ekonomiska faktorn blir här anledningen till att kapten Krok inte är en vald ledare utan en given ledare på grund av sina ekonomiska tillgångar. Ett demokratiskt styre bland piraterna går därför inte att uppfatta och det är detta som skiljer sig från dvärgarnas kollektiva boende.

Hos dvärgarna finns det ett demokratiskt synsätt i gruppen vilket synliggörs genom att alla får säga sin mening och att bli respekterade för sin åsikt. När någon väljer att ta kommandot så följer de andra med utan någon större diskussion, men den som intar ledarrollen skiftar beroende på situationen. Vilka värderingar dvärgarna har är otydligt för åskådaren, men desto tydligare är Snövits värdegrund. Hennes personlighet gestaltas som den mest godhjärtade och oskuldsfulla varelsen som någonsin funnits, vilket även gör henne aningen blåögd och naiv. Hon uttrycker sig inte illa om någon, inte ens om sin styvmor som just försökt få henne dödad. Detta tyder på att hon tänker gott om alla, både människor och djur. Att vara så godhjärtad och oskuldsfull kan dock också föra

27

olycka med sig. Risken finns, som i Snövits fall, att hon blir utnyttjad som städhjälp hos dvärgarna och att hon släpper in drottningen, utklädd till häxa, som vill sälja henne förgiftade äpplen.

Drottningens syn på demokrati förblir oklar. Dock framställs hon som en allsmäktig drottning som styr med järnhand, vilket kan dras till likheter med en diktator. Besattheten av att vara den vackraste i kungariket får hennes fåfänga att förtära henne.

4.6 Sammanfattning

Sammanfattningsvis är en av de stora likheterna i filmerna att huvudkaraktärerna inte har någon eller endast har en förälder med i bilden. Peter Pans föräldrar nämns det, som tidigare berättat, inget om medan Snövits enda målsman inte är en biologisk förälder utan en styvmor. Trots att detta kan göra dem aningen utsatta så verkar de nöjda och glada med sin tillvaro.

Båda filmernas huvudkaraktärer är huvudsakligen vithyade och mänskliga. Birollerna däremot innehas av annorlunda och blandade varelser. I deras fall är utseendet ofta inte normativt, vilket är utstickande på olika sätt. Deras utseende gör att de uppfattas som ett annorlunda folkslag då skaparna även har utformat egna kulturer åt dem, som blir främmande för utomstående.

Den demokratiska synen görs inte tydlig och det demokratiska styret saknas i båda filmerna. Detta synliggörs eftersom karaktärerna interagerar med varandra på ett sätt så att maktpositioner och ledarskap skiftar mellan olika grupper och individer under filmernas gång.

För att knyta ihop analysen så skulle det kunna påstås att dessa två disneyklassiker innehåller en del föråldrade perspektiv när det gäller klass och etnicitet. Dessa tydliggörs dock inte förrän man gör en filmanalys och går ner på djupet i vad som skildras. Snövit är ett exempel på en osannolik prinsessaga som förmodligen skulle ha berättats på ett annorlunda sätt om den hade författats idag. Det kan även tänkas att dvärgarna i sådana fall hade framställts på ett mer komiskt sätt alternativt inte varit dvärgar utan normalväxta människor.

28

Om Peter Pan hade skrivits i dagens samhälle så hade scenen där Lena blir kränkt av Peter och sjöjungfrurna troligtvis haft en annorlunda utgång. Mobbingen hade antagligen inte ignorerats utan svartsjukedramat hade förmodligen fått en lösning där alla parter varit nöjda med utgången.

29

5. Diskussion och slutsats

Uppsatsen behandlar både klass och etnicitet, men dessa är svåra att se var för sig. Undersökningen har givit resultatet att klass och etnicitet ofta hänger samman. Detta har framkommit under arbetet med analysen, då författarna ofta har diskuterat om en iakttagelse har tillhört klass eller etnicitet. I några fall har författarna även halkat in på genus, eftersom även det är ett begrepp som lätt kan kopplas samman med de två huvudsakliga begreppen som uppsatsen behandlar.

De valda klassiska disneyfilmerna framställer klass och etnicitet på olika sätt. I Snövit och de sju dvärgarna gör Snövit en klassresa. Hon går från att leva på slottet som en hushållerska till att i slutet gifta sig med en prins och bli drottning. Det vill säga att hon klättrar på klasstegen (Wellros, 1998) både i relation till status och ekonomi. Även Peter Pan gör en klassresa men denna är något mer otydlig. Han börjar som ledare för en grupp föräldralösa pojkar för att sedan besegra den onda kapten Krok och bli ny kapten för hans skepp, som i slutet förvandlas till guld.

I båda filmerna framställs klasstillhörigheten i förhållande till karaktärens sociala samvaro. Det vill säga att klasstillhörigheten kan skifta i förhållande till vilka huvudkaraktären umgås med. När den är ensam upplevs den ofta vara av lägre klass än när den umgås med andra. Däremot är detta svårare att applicera på en karaktär av högre klass. Kapten Krok är exempelvis ekonomiskt välställd oavsett om han ses i samband med piraterna, de vilda pojkarna, syskonen eller Peter Pan.

Genom att använda sig av populärkultur så som film i skolan ges möjligheter till fria tolkningar och diskussioner i klassrummet. Ett exempel på hur populärkultur skulle kunna användas i detta syfte är att diskutera om var Snövits pappa är och varför han inte finns med i bilden. Populärkultur skulle även kunna användas i arbete med frågor som rör värdegrund och etik. Här ges eleverna möjlighet att utveckla sitt logiska tänkande och även lära sig att tänka ett steg längre. Läraren bör vara förberedd på diverse värdegrundsfrågor som kan dyka upp samt kunna hantera och arbeta vidare med elevernas frågor. Lgr 11 (Skolverket, 2011) beskriver att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, vilket Malmgren (1996) påstår underlättas genom att grunda undervisningen i elevernas intressen för temat.

30

etnicitet. Film ger även ett tillfälle att arbeta med och samtidigt behålla ett visst avstånd till dessa begrepp. Det vill säga att läraren kan arbeta med etnicitets- och klassbegrepp utan att någon blir utpekad. I filmerna tar sig etniska tillhörigheter olika uttryck. Detta kan bli väsentligt som underlag i diskussioner med barnen om att alla är olika men ändå lika värda, trots att de tillhör olika kulturer eller är av annan härkomst.

Att vara medveten om vilka värderingar som synliggörs i dagens populärkultur, ökar förståelsen för barns möjligheter till identitetsutveckling (Rönnberg, 2006).

Film behöver inte bara vara användbart i undervisningen utan kan även belysa hur maktspelet i lärarens klassrum ser ut. Medvetenheten gör att läraren kan främja elevernas gemenskap och förebygga att en hierarki utvecklas i klassrummet. Samtidigt är det väsentligt för eleverna att få möjligheten att prova på att inta och hantera ledarrollen i olika situationer. Detta kan vara betydelsefulla övningar som ger erfarenheter som kan vara användbara längre fram i livet.

Föräldrabilden i Snövit kan liknas vid barns familjeförhållanden idag där många lever med styvföräldrar och halvsyskon. Barn som lever i dagens samhälle hade kanske ställt frågan om var Snövits pappa är och om hon inte kan få bo hos honom varannan vecka. Detta skulle kunna leda till diskussioner om olika familjekonstellationer och uppväxtvillkor. Genom sådana diskussioner ges eleverna möjlighet att utveckla sin empatiska förmåga samt att förstå andras livsvillkor, vilket Lgr 11 (Skolverket, 2011) belyser. Detta gör att denna typ av populärkultur blir ett användbart underlag vid arbete i skolan med etiska begrepp så som jämlikhet och solidaritet vilket berörs i läroplanen.

Upplevelsen av Snövit är att hon ska representera allt som är gott och vackert i världen. Hon blir därför en positiv förebild för barnen att sträva efter, tack vare sin goda värdegrund. Som nämnts tidigare i uppsatsen så beskriver Rönnberg (2006) två olika identifikationsperspektiv som med fördel kan utnyttjas av läraren i barnens identitetsutveckling. En problematisering av att identifiera sig med Snövit skulle kunna vara att det kan anses vara svårt att uppnå hennes godhet. En konsekvens av att vilja vara så god som Snövit skulle kunna vara att det resulterar i naivitet.

Peter Pan kan representera en slags mångfald, vilket gör att många har någon i filmen som de kan identifiera sig med. Eftersom han är en rödhårig pojke och filmen innehåller flera olika kulturer så ges möjligheten att känna igen sig i ett flertal karaktärer. Genom att vara en mångkulturell skola så kan diskriminering förebyggas. Detta benämns exempelvis på följande sätt i läroplanen:

31

"Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk

tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet

eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan

kränkande behandling." (Skolverket, 2011:7)

Skolverket skriver också i Lgr 11 att det är skolans skyldighet att förmedla demokratiska värderingar, samt att bedriva en sådan verksamhet. Ett demokratiskt förhållningssätt saknas i båda filmerna, vilket skulle kunna användas som ett bra exempel på hur odemokratiska samhällen är uppbyggda. Här ges eleverna utrymme att föra diskussioner och resonemang om demokrati och demokratiska förhållningssätt.

5.1 Metoddiskussion

I denna undersökning har filmanalys varit det optimala metodvalet för att arbeta med och analysera film. Den egna analysmodellen har fungerat bra för att få svar på frågeställnigarna samt för att göra ingående analyser utifrån valda perspektiv.

För att få ut mer skulle vi kunna ha pausat filmerna för att ha en diskussion om iakttagelser som gjordes i stunden. Detta hade kunnat resultera i djupare diskussioner då händelsen legat färskt i minnet. Det valda arbetssättet kan därför ha gjort att vissa observationer fallit i glömska. Filmerna skulle även kunna ha setts individuellt för att förhindra störningsmoment från varandra. Detta hade möjligen lett till att flera detaljer hade blivit uppmärksammade.

5.2 Förslag till fortsatt forskning

För vidare forskning på området skulle undersökningar som rör Disney i relation till annan barnkultur kunna vara aktuellt. Även analyser av produkter ur populärkulturen

32

samt nöjesfält så som Disneyland skulle kunna bli intressant. För att kunna göra en mer täckande analys av Disneys verk överlag så hade fler filmer kunnat vara involverade. Genus som är ett ständigt aktuellt ämne, skulle kunna användas som perspektiv i denna form av forskning.

33

Referenser

Litteratur

Andersson, Lars Gustaf & Hedling, Erik (1999). Filmanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (red.) (2007). Kulturnavigering i skolan. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Boglind, Anders, Eliaeson, Sven & Månson, Per (2005). Kapital, rationalitet och social sammanhållning: en introduktion till klassisk samhällsteori. 5., rev. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Börjesson, Mats & Rehn, Alf (2009). Makt. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). Klassen som gud glömde: hur man förebygger och åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Giroux, H. A. (2000) Att animera de unga - barnkulturens disneyfiering, I Populärkulturen

och skolan. M. Persson (red). Studentlitteratur. s. 105-131. (26 s).

Höijer, Birgitta & Nowak, Lilian (red.) (1990). I publikens intresse: om radio och tv i människors liv. Stockholm: Rabén & Sjögren

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2., [aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Malmström, Sten, Györki, Iréne & Sjögren, Peter A. (2006). Bonniers svenska ordbok. 9., [rev.] uppl. Stockholm: Bonnier