Gymnasielärares upplevelser av kollegierelationer : Påverkas de vid distansarbete?

Gymnasielärares upplevelser av

kollegierelationer

Påverkas de vid distansarbete?

Sofie Andersson

Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Per Lindström

Gymnasielärares upplevelser av kollegierelationer

Påverkas de vid distansarbete?

Sofie Andersson

Arbetet ses som viktigt inte bara för försörjning utan även för det sociala utbytet som hör till arbetet. Sociala relationer till kollegor möjliggör för individen att få tillgång till socialt stöd. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasielärare upplever att de sociala relationerna till kollegor har påverkats vid en övergång till distansarbete. En kvalitativ metod användes i form av sju semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare, varav fyra var män och tre var kvinnor. En tematisk analys gjordes och olika namngivna teman uppkom som likheter och skillnader i det gymnasielärarna berättat. Resultatet gav fyra huvudteman som var avsaknad av socialt stöd, förändrad kommunikation, förbättrad mötesverksamhet samt ökad social selektering. I diskussionen lyfts för och nackdelar som uppkom i resultatet. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning, men även nytt resultat gällande förbättring av kollegierelationer framkom. Detta innebar att de sociala relationerna till kollegor upplevdes kunna förbättras vid en övergång till distansarbete.

Keywords: teleworking, social relationships, social support, teachers,

pandemic

Inledning

I takt med den ökade digitaliseringen är distansarbete någonting som blivit vardag för många. I samband med Coronapandemin har alltfler övergått till distansarbete. Som ett sätt att minska smittspridningen rekommenderades att människor som har möjligheten att göra det arbetar hemifrån (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Med distansarbete menas att ordinarie arbetsuppgifter kan utföras av en anställd på en plats som är geografiskt skild från arbetsplatsen, exempelvis hemifrån. Kommunikationen med arbetsplatsen sker då med stöd av teknisk uppkoppling via dator och telefon (Fitzer, 1997).

Den definition av distansarbete som nämnts ovan är något som skulle gälla i normalfall och är en valmöjlighet för individen. I och med Folkhälsomyndighetens rekommendation, och den speciella situation som uppstod, ställde många arbetsplatser om till distansarbete och det blev någonting som blev mer eller mindre frivilligt för individen.

Enligt en undersökning gjord av Tele2 och Kantar Sifo har distansarbete ökat med 400% i samband med Coronapandemin. I yrkesgrupper som hade möjligheten att arbeta hemifrån ökade mängden distansarbetet från februari till april 2020 från 15 till 57 procent av den totala arbetstiden (Tele2, 2020).

Arbetet är inte bara viktigt för individen för försörjning utan det sociala i arbetet ses också som viktigt och är något som kan tänkas påverkas i och med att kommunikationen bland annat sker digitalt vid distansarbete. Sociala relationer till kollegor i arbetet möjliggör för individen att få tillgång till socialt stöd. Det sociala stödet bidrar i arbetet till att lättare och bättre kunna utföra sina arbetsuppgifter jämfört med avsaknad av socialt stöd (Warr, 2007). Distansarbete påverkar individens tillgång till socialt stöd. Detta i och med att man inte träffas fysiskt på arbetsplatsen längre och inte får tillgång till det sociala stödet och sociala kontakten naturligt fysiskt, ansikte mot ansikte med exempelvis kollegor. Socialt stöd är enligt Kaufmann och Kaufmann (2016) en av många faktorer i arbetsmiljön som kan vara en betydelsefull resurs. Om den sociala kontakten är liten eller sociala stödet svagt beskrivs det kunna leda till olika typer av ohälsa hos individen såsom stress.

Flera olika typer av socialt stöd finns beskrivna. Socialt stöd beskrivs av Collins et al. (2016) kunna vara känslomässigt stöd i form av att lyssna och ge råd, informativt i form av att ge information eller instrumentellt stöd i form av att ge konkret hjälp med att exempelvis utföra arbetsuppgifter.

En brist på social kontakt med kollegor har visat sig begränsa individens identifiering med organisationens värderingar och mål, vilket i sin tur kan hindra organisationen från att nå mål. Även arbetstillfredsställelse beskrivs kunna minska vid en bristande social kontakt. Med en påverkan på individens tillfredsställelse i arbetet kan inte organisationen fungera på bästa möjliga sätt (Cooper & Kurland, 2002).

En studie av Hagedoorn och Van Yperen (2003) belyser det instrumentella sociala stödet. I studien undersöktes bland annat socialt stöd hos sjuksköterskor. Resultatet visade att en ökad upplevelse av tillgängligt instrumentellt socialt stöd i arbetet kunde minska den upplevda ansträngningen i arbetet och höja motivation. Arbetspåfrestningar på anställda menas kunna minska genom ett ökat socialt stöd i arbetet. Det förklaras ge en möjlighet att kunna klara av mer i arbetet. Detta därför att arbete i och med det sociala stödet upplevs mer motiverande för individen.

Olika typer av kommunikation

Vid distansarbete är typ av kommunikationssätt för att kommunicera också någonting som kan förändras. Överföring av information kan ske via muntlig eller skriftlig kommunikation. Vilken kommunikationskanal som väljs vid förmedling av information har betydelse för hur den som tar emot budskap kommer att tolka det. Oavsett vilken kanal som väljs för att förmedla information är målet att det kodade budskapet ska sändas så precist som möjligt till mottagaren. Kommunikation beskrivs kunna variera i sin informationsfyllighet. Muntlig typ av kommunikation ger stor grad av information, är personlig och ger möjligheten till att direkt i stunden kunna återkoppla till det som sägs. Den skriftliga kommunikationen har istället låg grad av informationsfyllighet och det är svårare att förmedla emotionella budskap, men har fördelar som att information kan läsas när det passar mottagaren. Stora mängder skriftlig information gör det även svårt att uppfatta vad som är väsentliga budskapet i det skrivna. Betydelsefulla aspekter i kommunikationen som ger ytterligare information såsom kroppsspråk och ansiktsuttryck beskrivs även gå förlorat vid skriftlig typ av kommunikation (Daft & Lengel, 1986).

Distansarbetets olika konsekvenser

I tidigare forskning lyfts distansarbetet och dess olika konsekvenser. I en fenomenologisk studie av Tudy (2020) undersöktes upplevelsen av att övergå från kontorsarbete till distansarbete som frilansare i samband med Coronapandemin. Resultatet visade att

temaområden som återkom bland deltagarna i studien var frihet, flexibilitet och mer tid för familjen i och med distansarbete.

I en studie av Dalvik och Frisk (2021) var syftet att undersöka den inre motivationen hos revisorer vid distansarbete. Undersökningen studerade kvalitativt variablerna samhörighet, kompetens och autonomi som tillsammans bildar inre motivation. Enligt Dalvik och Frisk minskades sammantaget den inre motivationen hos revisorer vid distansarbete. Resultatet visade att distansarbete hade positiv effekt på autonomi och flexibilitet och negativ effekt på samhörighet och kommunikation. Effekten på kompetens och utveckling var till störst del negativ. Anställda som var mer kunniga och som hade seniora roller, kunde känna kompetens i större uträckning även vid distansarbete än dem som behövde mer stöd och hjälp från kollegor. I en studie av Karlstedt och Andersson (2018) gjordes en kvalitativ undersökning av anställdas upplevelse av distansarbete, ledarskapet vid distansarbete samt hur dess ledarskap kunde vara relaterat till motivationen i arbetet. Även Karlstedt och Andersson rapporterar att friheten att välja var man ska utföra arbetet ledde till en upplevelse av ökad motivation. Dock hade deltagare i denna studie, till skillnad från studien av Dalvik och Frisk (2021), tillgång till den fysiska arbetsplatsen och kunde bestämma själva om att vara på plats på kontoret vid vissa tillfällen.

Enligt Anderson et al. (2015) kan distansarbete påverka det affektiva välbefinnandet. Ett högt positivt affektivt välbefinnande menas vara kopplat till positiva känslor som exempelvis entusiasm och glädje medan ett högt negativt affektivt välbefinnande är kopplat till negativa känslor som exempelvis rädsla och ångest. I studien jämfördes arbete hemifrån och arbete på arbetsplatsen kopplat till affektivt välbefinnande bland anställda på en statlig myndighet. Resultatet visade att anställda upplevde mer positiv arbetsrelaterad affektivt välbefinnande då de distansarbetade. Det beskrivs vidare variera hur stor effekten blir beroende på individuella skillnader och omgivning. Personer som upprätthåller och utvecklar sociala kontakter utanför arbetsplatsen hade bättre förutsättningar för att välbefinnandet skulle påverkas positivt jämfört med personer som inte upprätthåller och utvecklar sociala kontakter utanför arbetsplatsen.

Collins et al. (2016) jämförde socialt stöd bland distansarbetande statligt anställda på regional nivå inom skattemyndighet med anställda som arbetar på kontor. De anställda som arbetade på distans hade starkare socialt stöd av andra som också arbetade distans jämfört med de kontorsanställda. Detta resultat var möjligtvis oväntat, men kan förklaras av inte helt jämförbara grupper av anställda bestående av en grupp distansarbetande och en grupp kontorsanställda. Distansarbetet gav även möjligheten att distansera sig till negativa arbetsrelationer på arbetsplatsen. Anställda som distansarbetade kunde genom detta välja att ha sociala relationer med de man vill och undvika de negativa aspekterna av arbetsmiljön som inte tycktes om.

Även nackdelar med distansarbete har lyfts i tidigare forskning. Enligt Poulsen och Ipsen (2017) upplevdes distansarbetet hos ingenjörer som mer ensamt och ledde till frustration över bristande kommunikationen på distans. I en studie av Wang et al. (2021) undersöktes flera olika branscher, till exempel inom media och finans, där de anställda distansarbetade. Enligt Wang et al. var distansarbete, liksom studien av Poulsen och Ipsen (2017), associerat med nackdelar såsom ensamhet, men även sämre kommunikation och prokrastinering. Vidare beskrivs aspekter som tidigare nämnts såsom tillgång till socialt stöd, men också att arbetsbelastning kan påverka hur distansarbetets nackdelar upplevs. Socialt stöd visade sig enligt Wang et al. ha positiv inverkan, vilket innebär att distansarbetets nackdelar upplevdes mindre negativa. Detta innebär att ju större upplevt socialt stöd av individen desto mindre upplevda svårigheter med distansarbetet.

Enligt Crosbie och Moore (2004) är en av nackdelarna med distansarbete gränsdragningen mellan arbetsliv och familjeliv. Arbetslivet beskrivs göra intrång i familjelivet, vilket i sin tur kan orsaka konflikter. Distansarbetet beskrivs kunna leda till risk för överarbete, alltså att man

arbetar fler timmar än vanligt för samma lön. Detta uppstår när gränsdragningen mellan arbetet och fritid och familjeliv blir otydligare i och med att arbete sker hemifrån och arbetsplatsen kan befinna sig i rummet intill.

Studierna som nämnts tar sammanfattningsvis upp fördelar med distansarbete såsom positiv påverkan på välbefinnandet och valmöjligheten att ha sociala relationer till de man vill (Anderson et al., 2015; Collins et al., 2016). Nackdelar som togs upp var sammantaget negativ påverkan på inre motivation vid distansarbete, då främst gällande aspekterna samhörighet och kommunikation, ensamhet, bristande kommunikation samt otydlig gräns mellan arbete och privatliv (Crosbie & Moore, 2004; Dalvik & Frisk, 2021; Poulsen & Ipsen, 2017; Wang et al., 2021).

Frågeställning och syfte

Utifrån tidigare nämnda aspekter kring arbetets sociala betydelse och socialt stöd (Warr, 2007; Kaufmann & Kaufmann, 2016) kan det vara intressant att undersöka om sociala relationer till kollegor påverkas vid distansarbete och i så fall hur det upplevs att dessa förändras. Som ett sätt att minska smittspridningen infördes distansundervisning för gymnasieskolor och gymnasielärare blev därmed tvungna att ställa om till att bedriva undervisning därefter. Den yrkesgrupp som är tänkt att undersökas är gymnasielärare mot bakgrunden att just gymnasielärare inte tidigare har några erfarenheter av undervisning på distans. Denna studie skulle därmed undersöka en ny grupp av deltagare och kan ge en ökad förståelse för deras upplevelse av distansarbetet och kollegierelationer. Frågeställning i denna studie är: Hur upplever gymnasielärare att de sociala relationerna till kollegor har påverkats vid övergång till distansarbete?

Metod

Deltagare

Deltagarna i studien var alla gymnasielärare. Alla gymnasielärare undervisade i teoretiska ämnen. För att de skulle vara relevanta för studien skulle de någon gång under Coronapandemin behövt arbeta på distans. Deltagarna var totalt sju personer, varav fyra var män och tre var kvinnor. Ålder på deltagarna varierade mellan 29 och 57 år. Genomsnittsåldern var 43 år (Mdn = 44 år). Deltagarnas erfarenhet av att ha arbetat som gymnasielärare varierade mellan 2 och 28 år, i genomsnitt 13 år (Mdn = 5 år). Tid som de arbetat på sin nuvarande gymnasieskola varierande mellan 1 och 28 år med ett genomsnitt på 8 år (Mdn = 3 år).

Material

Vid datainsamlingen användes en intervjuguide som var semistrukturerad, vilket möjliggjorde för intervjupersonerna att mer fritt kunna berätta om vilka för- och nackdelar som upplevdes. Bakgrundsfrågor om intervjupersonerna kring deras ålder, hur länge de arbetat som gymnasielärare samt hur länge de arbetat på den gymnasieskola de nu arbetade på ställdes. Detta gjordes för att kunna skapa en överblick över specifika urvalet av deltagare. Intervjufrågor som vidare användes som underlag i datainsamlingen var exempelvis frågor såsom ”Kan du berätta om hur det är att arbeta på distans?” och ”Kan du ge exempel på en situation då det upplevdes bättre/sämre att arbeta på distans kopplat till professionella relationerna till kollegor?” samt följdfrågor som utvecklades under intervjuns gång beroende

på vad intervjupersonerna berättade. Med intervjufrågorna var tanken att lyfta både för- och nackdelar som intervjupersonerna kunde tänkas uppleva, med koppling till sociala relationer till kollegor.

Procedur

Deltagarna kontaktades via mail och blev informerade om syftet med intervjun och tillvägagångssätt. Att syftet med studien var att undersöka om gymnasielärare upplever att sociala relationer till kollegor påverkats vid en övergång till distansarbete. Totalt kontaktades 11 olika gymnasieskolor via mail och deltagarna bestod slutligen av sju gymnasielärare från fem olika gymnasieskolor. Intervjupersonerna som ville delta gav sitt samtycke till att delta i intervju och en tid för intervju över telefon bestämdes. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en i förhand gjord intervjuguide. Deltagarna blev i början av intervjun informerade om hur de etiska aspekterna; samtycke, nyttjande, informations- och konfidentialitetskravet togs hänsyn till enligt Vetenskapsrådet (2017). Intervjupersonerna informerades i början av intervjun återigen om syftet med intervjun. Avseende materialet ifrån intervjun beskrevs det att inga obehöriga skulle få ta del av materialet. De informerades även om att de kunde avbryta sitt deltagande närsomhelst. Intervjupersonerna gav även sitt samtycke till att intervju spelades in med hjälp av inspelningsfunktion på telefonen med flygplansläge påslaget. Efter att intervjuerna transkriberats raderades inspelningarna från mobiltelefonen. Intervjuerna tog i genomsnitt cirka 35 minuter att genomföra.

Databearbetning

En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys bestående av sex steg. Tematisk analys används för att identifiera likheter och skillnader som lyfts av deltagarna. De likheter och skillnader som identifierats bildar sedan olika teman som uppkommit ur det insamlade intervjumaterialet. Det som är betydelsefullt beskrivs enligt Braun och Clarke (2020) vara att temat belyser någonting viktigt kopplat till studiens frågeställning. I ett första steg transkriberades intervjuerna. Efter genomförandet transkriberades intervjuerna genom att lyssna på varje intervju och skriva ner det som sades i ett digitalt dokument. Upprepningar och utfyllnadsord som till exempel ”ehh” togs inte med. Detta togs inte med då det ansågs som irrelevant för frågeställningen. Det transkriberade materialet var totalt 28 sidor, Times New Roman, 12 punkters storlek. Allt transkriberat material lästes sedan igenom för att skapa en överblick. De textsekvenser som skulle kunna kopplas till ett visst tema färgmarkerades i en viss färg, för att verkligen gå igenom all data inte viktiga delar skulle missas vid analys. När intervjuerna transkriberats och lästs igenom kodades materialet. Det gjordes genom att textsekvenser i intervjumaterialet kodades genom att nyckelord antecknades, vilket var Braun och Clarkes andra steg i den tematiska analysen. Efter att det identifierats koder i materialet söktes det i ett tredje steg efter olika teman och underteman i materialet. Det kodade materialet blev sen till olika underteman och teman. Allt kodat material som kunde kopplas till ett visst tema sammanställdes till ett tema. För exempel på koder som framkom, se tabell 1 som redovisas under resultatdelen. I ett fjärde steg analyserades olika teman ytterligare en gång för att säkerställa att både underteman och teman passade i förhållande till studiens frågeställning. I ett femte steg identifierades innebörden i varje tema och teman namngavs. Det sjätte och sista steget bestod av att sammanställa teman och presentera dem så som dem är framställda i resultat. Utöver en beskrivning av varje temas innebörd kopplades specifika intervjucitat till respektive tema. Detta gjordes för att kunna ge exempel på vad som konkret sagts under intervjuerna och visa vad som kunde vara exempel på temat som beskrivits.

Resultat

Utifrån tematisk analys av intervjumaterialet uppkom fyra huvudteman samt olika underteman till respektive huvudtema. I sammanställningen av resultatet är intervjupersonerna anonyma och benämns i koppling till intervjucitat som IP1, för den första intervjupersonen, till och med IP7, för den sjunde intervjupersonen. I Tabell 1 redovisas exempel på koder, tillsammans med underteman och teman som framkom ur analysen av intervjumaterialet.

Tabell 1

Exempel på koder, undertema och tema

Koder Undertema Tema

Inte träffas, diskutera, hjälpa varandra pedagogiskt, saknad av att kunna fråga någon, kunna bolla idéer

Saknad möjlighet att bry sig om, se varandra

Brist på professionellt stöd

Brist på emotionellt stöd

Avsaknad av socialt stöd

Formellt, stelt, inte dialog på samma sätt, fattas läsa mellan raderna

Svårare att läsa av andra, Saknad av att kunna läsa av kroppsspråk

Missförstånd i skriftlig

kommunikation, misstolkning

Saknad av spontana möten, spontana samtal, direkt kunna fråga någonting

Mer formell stämning

Brist på avläsning av kroppsspråk

Ökad risk för missförstånd

Avsaknad av informella möten

Förändrad kommunikation

Lättare med möten på distans, organisera möten, mötas allihop

Mer effektiva möten, rakt på sak, korta ner tiden

Förenklad organisering

Ökad effektivitet

Förbättrad

Avsaknad av socialt stöd

Övergripande handlade temat avsaknad av socialt stöd om saknaden av kollegornas stöd. Samtidigt som det upplevdes som lättare att organisera möten med kollegor vid distans, så beskrevs också negativ påverkan genom en saknad av den hjälp som kunde fås av andra kollegor genom att kunna diskutera och hjälpa varandra med arbetsuppgifter på plats, på skolan. Det saknades ett utbyte kollegor emellan.

Brist på professionellt stöd. Det beskrevs en brist på professionellt stöd i och med

distansarbetet. En intervjuperson om avsaknaden av kollegornas stöd: ”jag saknar det här med att direkt kunna fråga någon i det egna kontorslandskapet.” (IP3). En annan intervjuperson sa:

När man träffas i lärarrummet eller finns i sitt arbetsrum kan man hjälpa varandra och ge varandra råd kontinuerligt. Till exempel om man springer på varandra i korridoren och har något problem så kan en annan lärarkollega säga ”Ja, men tänk så här istället...”. Det får man ju inte distans… den där hjälpen. (IP1)

En annan intervjuperson beskrev det som: ”vi träffas ju mycket på skolan mellan lektioner och diskuterar och hjälper andra pedagogiskt. Allt det där saknar man ju när man sitter hemma på distans.” (IP4)

Brist på emotionellt stöd. En intervjuperson beskrev även att ett mer emotionellt typ av

stöd var möjligt när man inte arbetat på distans: ”träffas man så kan man bry sig om varandra, man kan se.. att någon mår dåligt eller om jag mår dåligt… man ser sådana saker mycket bättre när man är på arbetet.” (IP2)

Förändrad kommunikation

Övergripande handlade temat förändrad kommunikation kollegor emellan om att en övergång till distansarbete kunde innebära att kommunikationen upplevdes bli förändrad på olika sätt och vad det innebar för intervjupersonerna. De underteman som tas upp är en mer formell stämning, brist på avläsning av kroppsspråk, ökad risk för missförstånd och avsaknad av informella mötet.

Mer formell stämning. Den kommunikation som blev med kollegor via digitala möten

upplevdes av intervjupersoner vara mer formell. Stämningen beskrevs som någonting som förändrades vid en övergång till distansarbete. En intervjuperson om mer informella möten: ”är ganska social av mig, men det blir väldigt konstigt om det är 14 personer som sitter och tittar in i en skärm och så är det kanske fyra personer som håller igång. Det blir stelt och konstruerat.” (IP3) En annan intervjuperson berättade: ”man kan inte föra en dialog på samma sätt utan det är mer som att en håller tal och sen håller nästa tal. Det blir ett hackigare sätt att Komma varandra närmare, lära

känna, mer kontakt med vissa kollegor

Undvika vissa kollegor, undslippa kommentarer, inte komma överens med alla

Förbättrade relationer

Möjlighet att undvika kollegor

kommunicera på.” (IP6) En annan intervjuperson om humor vid distans: ”det fattas det där mellan raderna, man ser inte folks reaktioner… någon kul kommentar som hade livat upp, den kommer inte på samma sätt. Inte på samma sätt som om man hade träffats alla i ett och samma rum.” (IP1)

Brist på avläsning av kroppsspråk. Bland intervjupersonerna fanns även en upplevelse av

att distansarbete innebar brist på möjligheten att läsa av andras kroppsspråk, vilket gjorde det svårare att läsa av andra. En intervjuperson sa: ”det blir svårare att känna av rummet och svårare att läsa folk.” (IP6) En annan intervjuperson förklarade detta som:

Visst, man har ju nästan en hel skärmbild framför sig med personen men det är liksom inte bara ansikte, det är ett kroppsspråk man saknar i det här distansverktyget […] när man pratar ansikte mot ansikte så ser man ju hur ens budskap tas emot. (IP4)

Ökad risk för missförstånd. En konsekvens av att kommunikationen förändrades var ökad

risk för missförstånd. Vid en till exempel mailkontakt som blev vid distansarbete beskrevs det finnas en ökad risk för missförstånd kollegor emellan. Lättare att kunna prata med kollegor ansikte mot ansikte och var istället större risk att en kollega skulle missförstå vid skriftlig kommunikation. En intervjuperson sa: ”man måste skriva så ordentligt att det inte kan misstolkas på något sätt. För då kan det ju fördärva en relation framåt.” (IP4)

Avsaknad av informella möten/spontana samtal kollegor emellan. Det upplevdes en saknad

av det informella mötet och spontana samtalen som kunde bli på skolan. Det upplevdes en saknad efter att kunna fråga kollegor direkt om någonting. En intervjuperson sa att: ”allt det där med spontana kommunikationen försvinner.” (IP6) En annan intervjuperson sa att:

Man saknar ju input från kollegor och den levande kontakten. Ett fysiskt möte är ju ett fysiskt möte. Det otvungna kommer lättare fram vid fysiska möten, exempelvis ”hur går det med det… och det…?”. Det är mycket lättare att kunna ta upp sådant som inte är förberett utan bara är frågor och undringar. (IP7)

Förbättrad mötesverksamhet

Övergripande handlade temat förbättrad mötesverksamhet om att distansarbetet kunde innebära en upplevelse av förbättrad mötesverksamhet. Mötesverksamheten upplevdes kunna förbättras genom en förenklad organisering, men också genom ökad effektivitet.

Förenklad organisering. Det fanns en upplevelse av att det på distans blivit lättare att

organisera möten. Det menades att det på distans upplevdes som att andra kollegor var mer tillgängliga och i och med att mötena var digitala och de satt framför sina datorer och lättare kunde anordna digitala möten jämfört med om det varit på plats på gymnasieskola. En intervjuperson sa: ”det har varit lätt att organisera möten när vi är på distans.” (IP4). En annan intervjuperson uttryckte detta som: ”det blir lättare att ha möten när alla är digitalt tillgängliga, det har blivit lättare att ha snabba, korta möten. ” (IP6)

Ökad effektivitet

. Det upplevdes även att möten kunde vara någonting som blev effektivare

digitalt och på distans, vid en övergång till distansarbete. Detta uttrycktes av en intervjuperson som: ”vi vet att vi har en halvtimme avsatt och då ska vi använda den tiden väl och sitter vid våra datorer uppkopplade. Det blir inte något prat i onödan, utan man går ofta rätt så rakt på sak och jag upplever att de mötena ibland är snabbare och mer effektiva.” (IP3) En annan intervjuperson berättade att:

Vi är mer effektiva. Detta för att det har krävts stringens under distansundervisning … man kommer till skott lite snabbare. Vid normalläge blir vi kanske lite mer effektiva, men kommer ändå ha lite social kontakt, men att inte den biten får svämma ut för mycket. (IP2)

Ökad social selektering

Övergripande handlade temat ökad social selektering om att distansarbetet kunde innebära både förbättrade relationer med kollegor, men också möjlighet att undvika kollegor och ökad social selektering genom att välja vilka man hade mer eller mindre kontakt med.

Förbättrade relationer. I motsättning till avsaknaden av socialt stöd, upplevdes det även av

intervjupersoner att distansarbetet kunde innebära en möjlighet för relationerna till kollegorna att förbättras. Det beskrevs att kollegorna kom varandra närmare, hjälpte varandra samt lärde känna varandra på ett helt annat sätt: ”jag kunde närsomhelst gå in på en kollegas (digitala) lektion och prata i några minuter… under en vanlig skoldag hade vi kanske inte alls setts… så jag tror vi lärde känna varandra helt annorlunda.” (IP5)

Det upplevdes även att relationen till några utvalda kollegor och som man hade mer kontakt med kunde förbättras. Det kunde därför ge en bättre relation med vissa utvalda, och relationer kunde därmed förbättras vid en övergång till distansarbete. Övergången till distansarbete gav därmed möjligheten till att intervjupersonerna kunde ha kontakt med några utvalda kollegor. En intervjuperson om kontakten med kollegor: ”det ligger på plussidan, tycker jag. Välja vem man vill ha närmare kontakt med, kollegialt.” (IP7)

Möjlighet att undvika vissa kollegor. Övergången till distansarbete beskrevs även innebära

en möjlighet att undvika kontakt med vissa av ens kollegor och välja vilka man hade kontakt med. En intervjuperson sa: ”Det är vissa kollegor som man…vars kommentarer man kan vara utan. Det har varit skönt att undslippa.” (IP1)

En annan intervjuperson beskrev minskad kontakt med vissa kollegor som: ”ens arbetsplats fyller ju en social funktion, helt klart. Vi har haft tur som har hamnat på en skola med bra stämning mellan kollegorna generellt, med några få undantag, de kan man ju då minimera kontakten med.” (IP7)

Diskussion

Resultatdiskussion

Både positiv och negativ påverkan i och med distansarbete lyfts sammanfattningsvis av intervjupersonerna. Distansarbetets fördelar uppkommer såsom frihet när det gäller att välja vilka kollegor man har kontakt med samt förenklad organisering och ökad effektivitet i digitala möten på distans. Samtidigt saknas kollegorna vid distansarbete och det sociala stödet de kan innebära. Både formellt genom hjälp med arbetsuppgifter men också den informella kontakten beskrivs det vara en saknad av.

Svar på frågeställning. I denna studie är frågeställningen: Hur upplever gymnasielärare att

de sociala relationerna till kollegor har påverkats vid övergång till distansarbete? Resultatet visar att sociala relationerna upplevs har påverkats genom en avsaknad av socialt stöd, förändrad kommunikation, förbättrad mötesverksamhet samt ökad social selektering. Avsaknaden av socialt stöd innefattar utifrån studiens resultat brist på professionellt och

emotionellt stöd från kollegor. Förändrad kommunikation handlar om förändringar i kommunikationen kollegor emellan genom mer formell stämning, brist på avläsning av kroppsspråk, ökad risk för missförstånd samt avsaknad av informella mötet. Förbättrad mötesverksamhet är förbättringar i form av förenklad organisering och ökad effektivitet. Ökad social selektering handlar om förbättrade relationer och möjlighet att undvika vissa kollegor.

Ett nytt resultat som framkom av studien var att övergången till distansarbete också kan innebära en förbättring av relationen till kollegor. Resultatet visar påverkan positivt och negativt när det gäller kollegierelationerna, men en påverkan till det bättre som upplevdes är förbättring av relationen till en del kollegor. Istället för att kollegorna blev distanserade ifrån varandra kan övergången till distansarbete innebära en ny situation och förändrade omständigheter för alla, vilket gör att kollegorna i situationen kommer varandra närmare och tar hjälp av varandra. Detta resultat skulle även kunna förklaras utifrån Collins et al. (2016) studie där en konsekvens av distansarbetet var att kunna välja sina kollegierelationer i större utsträckning. Distansarbetet skulle därmed istället innebära möjlighet att förbättra utvalda relationer med kollegor då det finns mer tid att lägga på enskilda kollegierelationer.

Resultatet överensstämmer med tidigare forskning gällande kommunikationen vid distansarbete. Resultatet visar en förändrad kommunikation vid distansarbete på olika sätt, till exempel genom att det är svårare att läsa av andras kroppsspråk. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning av Wang et al. (2021) kring sämre kommunikation vid distansarbete då flera olika anställda inom olika branscher distansarbetade. Även Dalvik och Frisk (2021) tar upp en negativ påverkan på kommunikation när det gäller inre motivationen hos revisorer som distansarbetade. En annan aspekt där resultatet överensstämmer med tidigare forskning är gällande ökad social selektering genom att distansarbete kan innebära möjligheten att kunna välja vilka kollegor man har kontakt med mer. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning av Collins et al. (2016) som också tar upp att distansarbete kunde innebära valmöjligheten att undvika negativa arbetsrelationer på arbetsplatsen. Collins et al. beskriver hur negativa aspekter i arbetsmiljön såsom negativa arbetsrelationer kunde undslippas från dem som distansarbetade, vilket detta resultat också visar att deltagarna upplevde.

Resultatet i studien visade också att intervjupersoner upplevde en avsaknad av stöd från kollegorna i form av brist på professionellt och emotionellt stöd. Utifrån det Warr (2007) nämner om sociala stödets betydelse i arbetet riskerar gymnasielärares arbete kunna påverkas till det sämre. En upplevd brist på professionellt stöd kan för intervjupersonerna innebära att inte få hjälp med till exempel arbetsuppgifter. Detta kan sägas vara brist på informellt stöd som är beskrivet av Collins et al. (2016). Avsaknaden av kollegiestöd kan leda till det Cooper och Kurland (2002) tar upp, det vill säga en lägre arbetstillfredsställelse även hos gymnasielärarna vilket i sin tur påverkar prestationer i arbetet negativt.

Enligt resultatet är det sociala stödet någonting som kan bli sämre vid distansarbete. Både avsaknaden av kollegorna fysiskt när de arbetar hemifrån och den förändrade kommunikationen som upplevdes vid distansarbete kan påverka gymnasielärarnas möjligheter till socialt stöd. Till den förändrade kommunikationen hör i resultatet exempelvis också en ökad risk för missförstånd i och med den större andelen skriftlig kommunikation som är en följd av distansarbete. I kommunikationen med kollegor upplevs förändringar när det gäller stämning, kroppsspråk och att det där att kunna läsa mellan raderna saknades. Försämrade möjligheterna gällande avläsning av kroppsspråk kan relateras till Daft och Lengel (1986) resonemang om hur information till mottagaren går förlorad vid avsaknaden av kroppsspråket som kan bli helt vid mailkontakt eller delvis vid digitala möten med video. I och med att resultatet ifrån intervjuerna av gymnasielärarna visar att det sociala stödet är någonting som kan bli lidande vid distansarbete, så påverkas därmed deras psykosociala arbetsmiljö. Det sociala stödet är därmed en viktig aspekt i distansarbetet som måste beaktas för att en bra arbetsmiljö ska kunna bestå även för distansarbetare.

Metoddiskussion

Styrkor och svagheter. Valet av kvalitativ metod var relevant då det som skulle undersökas

och som var det intressanta var upplevelsen av någonting och gymnasielärares subjektiva upplevelse av övergång till distansarbetet. Genom kvalitativ metod och intervjuer var det tänkt att få tillgång till hur just gymnasielärare som inte tidigare har erfarenheter av distansarbete upplevde eventuella förändringar. De svar som framkommit av intervjuerna kan sägas ge en ökad förståelse för hur just gymnasielärare upplevt distansarbete och om de upplevt att sociala relationer till kollegor är någonting som förändras vid en övergång till distansarbete. Validiteten i studien stärks genom att metoden anses vara relevant för det som man har som syfte att undersöka, vilket är subjektiva upplevelser.

Den valda metodens risker är att intervjuer bygger på mänsklig interaktion, vilket gör att intervjuresultat är beroende av hur pass bra kommunikationen mellan intervjuare och intervjuperson är. Olika svar kan därmed framkomma av olika intervjuare, vilket i sin tur ger olika resultat. Intervjukvalitén och därigenom validiteten i studien kan sägas bli bättre ju fler intervjuer författaren genomförde. Erfarenheten av att genomföra intervjun och intervjufrågor gör att exempelvis validiteten kan bli bättre med tiden och intervjuernas gång. Ju fler intervjuer författaren genomförde, desto bättre kan intervjukvalitén tänkas bli. Genom den tematiska analys som gjordes har även den som genomför analysen, författaren, en aktiv roll när det gäller vilka mönster som upptäcks i data och vilka teman som väljs ut och anses vara intressanta att lyfta. Data kan tolkas olika av olika individer. Den som genomför studien gör sin egen tolkning av det insamlade intervjumaterialet och studiens resultat blir därefter. En svaghet är att urvalet av deltagare var litet. Med ett litet urval påverkas studiens generaliserbarhet. Vid ett litet urval påverkas möjligheten för studiens resultat att generaliseras till populationen i stort. Samtidigt så upplevdes en mättnad i intervjusvaren genom att intervjupersonerna återkom till liknande områden i sina intervjusvar om sina upplevelser. Användbarheten för resultatet skulle kunna vara stor utifrån att många lärare kan tänkas ha liknande upplevelser av övergången till distansarbete i samband med Coronapandemin. Vidare är resultatet användbart utifrån tidigare resonemang om psykosocial arbetsmiljö och vad som kan behöva göras för att inte socialt stöd, som är en så betydelsefull aspekt i arbetsmiljön, ska bli lidande. När det gäller utformningen av intervjuguiden och dess frågor var syftet att med olika infallsvinklar få intervjupersoner att berätta om upplevda för- och nackdelar gällande sociala relationerna mer ingående med möjligheten att fördjupa sina egna svar. Det som var tanken med intervjufrågorna var att inte förutsätta att de sociala relationerna till kollegor var förändrade vid övergång till distansarbete skulle göras, utan intervjupersonerna får fritt berätta om eventuella upplevda för- och nackdelar som de själva upplevde. Författaren har själv ingen egen erfarenhet av distansarbete, däremot erfarenheter av distansstudier vilka inte skulle få påverka intervjupersonernas upplevelser.

Reliabiliteten kan sägas stärkas genom att man försökt redovisa hur man har gått tillväga vid genomförandet av intervjuerna för att de ska kunna genomföras av andra. Validiteten kan också stärkas genom att redogöra för intervjupersoners kön, ålder, erfarenhet av yrket som gymnasielärare samt hur länge de arbetat på den gymnasieskola de arbetar på just nu, när det gäller just detta urval av deltagare.

När det gäller resultatet av intervjuerna stärks studiens validitet genom det Braun och Clarke (2020) nämner som validering. Temaområden har tagits upp i anknytning till olika intervjucitat vilket stärker validiteten genom att visa på att det verkligen är någonting som sagts under intervjun och som intervjudeltagarna tagit upp som upplevelse av det som undersöktes.

Slutsatser

Sammanfattningsvis var syftet med studien att undersöka om gymnasielärare upplever att sociala relationer till kollegor påverkats vid en övergång till distansarbete. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet av kvalitativa intervjuer med gymnasielärare är att detta kan vara förknippat med påverkan positivt på sociala relationer som en förbättrad mötesverksamhet genom förenklad organisering och ökad effektivitet, förbättrade relationer med kollegor men även möjligheten att kunna undvika vissa kollegor. Negativ form av påverkan på sociala relationer som framkom i resultatet visar sig kunna vara exempelvis avsaknad av socialt stöd från kollegor, avsaknad av informella möten/spontana möten samt en mer formell stämning vid distansmöten. Inför framtida distansarbete kan det därför vara viktigt att en medvetenhet finns om de individuella upplevelserna av distansarbete och hur det kan finnas olika nyanser av hur människor upplever att de sociala relationerna kan påverkas. Studiens mindre urval gör att resultatet inte kan generaliseras till att gälla gymnasielärare i stort. Däremot kan studiens resultat ge en indikation på hur människor som fått övergå till distansarbete övergripande skulle kunna uppleva de sociala relationerna till kollegor vid en sådan övergång och den speciella situation som uppstod. Studiens resultat skulle vidare vara användbart i anknytning till hur en bra arbetsmiljö ska kunna bestå för gymnasielärare även distans och kan sammanfattningsvis ses som viktig då lärdomar om förbättringsmöjligheter vid distansarbete kan dras.

Referenser

Anderson, A. J., Kaplan S. A., & Vega R. P. (2015). The impact of telework on emotional experience: When and for whom, does telework improve daily affective well-being?

European Journal of Work and Organizational Psychology, 24(6), 882-897.

https://doi.org/10.1080/1359432X.2014.966086

Braun, V., & Clarke, V. (2020). One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative Research in Psychology, 1-25.

https://doi.org/10.1080/14780887.2020.1769238

Collins, A., Hislop, D., & Cartwright, S. (2016). Social support in the workplace between teleworkers, office-based colleagues and supervisors. New Technology, Work and

Employment, 31(2), 161-175. https://doi.org/10.1111/ntwe.12065

Cooper, C., & Kurland, N. (2002). Telecommuting, professional isolation, and employee development in public and private organizations. Journal of Organizational Behaviour, 23 (4), 511-532. https://doi.org/10.1002/job.145

Crosbie, T., & Moore, J. (2004). Worklife balance and working from home. Social Policy and

Society, 3(3), 223-233. https://doi.org/10.1017/S1474746404001733

Daft, R.L., & Lengel, R. H. (1986). Organizational information requirements, media richness and structural design. Management Science, 32 (5), 554-571. https://doi.org/10.1287/mnsc.32.5.554

Dalvik, F., & Frisk, L. (2021). Motivation under distansarbete: En kvalitativ studie om

distansarbetets påverkan på inre motivation under Coronapandemin. Kandidatuppsats,

Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Fitzer, M. M. (1997). Managing from afar: Performance and rewards in a telecommuting environment. Compensation and Benefits Review, 29(1), 65-73. https://doi.org/10.1177/088636879702900110

Folkhälsomyndigheten. (2020). Arbete hemma. Hämtad 21 april 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se

Hagedoorn, M., & Van Yperen, N. (2003). Do high job demands increase intrinsic motivation or fatigue or both? The role of job control and job social support. Academy of Management

Journal 46(3), 339-348. https://doi.org/10.2307/30040627

Karlstedt, I., & Andersson J. (2018). Frihet på kontoret: En intervjustudie om distansarbete. Examensarbete i Pedagogik med inriktning mot personal och arbetsliv, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

Kaufmann, G., & Kaufmann, A. (2016). Psykologi i organisation och ledning (4e uppl.) Studentlitteratur.

Poulsen, S., & Ipsen, C. (2017). In times of change: How distance managers can ensure employees’ wellbeing and organizational performance. Safety Science, 100, 37- 45. https://doi.org/10.1016/j.ssci.2017.05.002

Tele2. (2020). Coronakrisen: Distansarbete har ökat med 400%. Hämtad 19 maj 2021 från https://www.tele2.se/foretag/content/pressrelease/distansarbetet

Tudy, R. A. (2020). From the corporate world to freelancing: The phenomenon of working from home in the Philippines. Community, Work & Family, 24(1), 77-92. https://doi.org/10.1080/13668803.2020.1809994

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.

Wang, B., Liun, Y., Qian, J., Parker, & Sharon K. (2021). Achieving effective remote working during the COVID–19 pandemic: A work design perspective. Applied

Psychology, 70(1), 16 - 59. http://doi.org/10.1111/apps.12290

Warr, P. B. (2007). Work, happiness, and unhappiness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.