• No results found

Ledare; Theorin och Hussein

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ledare; Theorin och Hussein"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

'FDARE

Theorin och Hussein

A

ldrig kan en ide avslöjas så grymt som när den prövas mot verklig-heten. Då finns det inga undan-flykter, enbart mänskliga konsekvenser av att ideen inte höll vad den lovade i diskus-sionen. När det gäller ideer om säkerhet och fred, handlar konsekvenserna om liv och död, frihet eller förtryck och om natio-nell självständighet. Det finns därför inget annat område där det är så befogat att stäl-la krav på realism som i den säkerhetspoli-tiska debatten.

Inom svensk socialdemokrati återupp-väcktes under 1970-talet en gammal paci-fistisk och anti-militaristisk ideströmning. Maj Britt Theorin - numera svensk ned-rustningsambassadör - gick i täten för denna tendens. Vid några socialdemokra-tiska partikongresser lyckades hon få om-buden med sig på en gradvis nedrustning av det svenska försvaret. Diskussionen på kongresserna och i media var framgångs-rik. Sedan 1970-talets början har det svenska försvaret sakta men säkert ned-rustats. Den politiska debattens effekter på verkligheten är uppenbara och den kan uttryckas i termer av nedlagda brigader, utebliven materiel, ett halverat flygvapen och en halverad marin. Det som Maj Britt Theorin och andra sade, och vad den socialdemokratiska partiledningen fri-villigt och ofrifri-villigt gick med på, har fått direkta konsekvenser för den svenska säkerhetspolitikens förutsättningar.

När Saddam Hussein nu har invaderat och ockuperat Kuwait ger han ett exempel som gör att man kan testa Maj Britt Theo-rins, med fleras, säkerhetspolitiska ideer gentemot verkligheten. Inte minst för de-ras moraliska ansvar borde det vara av vär-de att se om kraven på ensidig nedrustning håller gentemot verkligheten. Det är svårt

att finna någon av Theorins säkerhetspoli-tiska teorier som håller mot polisäkerhetspoli-tiska leda-re som Saddam Hussein.

En tes i den säkerhetspolitiska debatten har varit att ett gemensamt politiskt troende är viktigare än avskräckande för-svar. Är det över huvud taget någon som kan hävda att denna tes hade varit av rele-vans för Kuwait?

Hur skall man för det första kunna få förtroende för en person som mördat egen civilbefolkning och som tidigare kastat in sitt land i ett fullkomligt hänsynslöst krig? Och hur skulle politiskt förtroende kun-na byggas upp gentemot Saddam Hussein? Hur skulle politiska förhandlingar kunna avvärja krigshandlingar när det i själva verket var så attHussein-liksom tidigare andra despoter - använde förhandlingar-na till att ställa omöjliga krav, som gav ho-nom motiv för krig?

En ytterligare tes i den säkerhetspoli-tiska debatten - som inte bara Theorin utan också t ex Svenska Freds- och skilje-domsföreningen bygger sitt tänkande på - är att militärt försvar i sig är konflikt-skapande samt att militärer i synnerhet men även politiker i allmänhet vill ha ett militärt försvar för att de sitter fast i ett gammaldags konflikttänkande.

Detta skulle möjligtvis kunna sägas om Saddam Hussein men vore ur kuwaitiskt perspektiv, och ur den övriga världens, fullkomligt meningslöst. Saddam Hussein fanns ju där, och hade knappast föränd-rats av ett par timmars fredsfostran med Maj Britt Theorin.

Ingen kan hävda att det befintliga kuwaitiska försvaret var konfliktskapan-de. Invasionen berodde inte på att kuwai-tisk militär och det kuwaikuwai-tiska försvaret provocerade Saddam Hussein. Kriget kan

(2)

ej heller skyllas på att kuwaitiska militärer och politiker sitter fast i gamla förlegade militära konfliktdoktriner.

Om Kuwait inte hade haft något för-svar alls hade detta knappast hindrat Sad-dam Hussein.

När allt detta är sagt kommer den kan-ske viktigaste frågan till den socialdemo-kratiska nedrustningsflygeln och till orga-nisationer som Svenska Freds- och Skilje-domsföreningen. Anser de att man bör låta en diktator utplåna andra nationers suveränitet? Detta är nämligen den ytter-sta och oundvikliga konsekvensen som måste följa på allt tal om ensidig

nedrust-ning.

Saddam Husseinkommer inte att läm-na Kuwait så länge han inte måste. Han kommer att fortsätta att vara ett militärt hot mot andra länder så länge han inte

309

möter ett militärt försvar som är starkare än hans egna militära styrkor. Den ekono-miska blockaden skulle han kunna nonchalera om den inte hade en militär uppbackning. Maj Britt Theorin m fl tar på sig ett betydande moraliskt ansvar om de inte kan visa att ensidig nedrustning inte lämnar fåltet fritt och öppet för despoter.

Detta vore den inbyggda konsekvensen av Maj Britt Theorins säkerhetspolitik för svensk del. Om inte teorin om att en svensk nedrustning avhåller från angrepp fungerar gentemot Saddam Hussein,

hål-. ler den inte heller gentemot andra despo-ter, som vi sett i Europa och som vi aldrig kan räkna bort. För de allra flesta är den konsekvensen oacceptabel. Svensk so-cialdemokrati har anledning att klargöra att man inte tror på Theorin.

References

Related documents

En arbetsförmedlare (2) menar att man behöver kartlägga innan man kommer fram till en lämplig plats: “[…] jag brukar alltid utgå ifrån att “vi vet inte”, det

Ansatsen i denna studie kommer vara i chefers förutsättningar för hälsofrämjande ledarskap inom svensk byggbransch där studiens empiri utgår från chefer från ett

Varje gång någon internationell konferens diskuterar när Isafs eller koalitionens styrkor ska läm- na Afghanistan, grips majoriteten av afghanerna av oro för sin framtid och

Pensamos que la generalización pone más énfasis en el TM ya que el traductor usa un término que es conocido por los lectores del TM y así facilita la comprensión, pero esta

• Smer menar att det bör finnas en generell bestämmelse i transplantat­ ionslagen om att utredningen av den möjlige donatorns inställning till donation endast får inledas

V˚ ara *-or st˚ ar allts˚ a f¨or de valda elementen och vilka streck de st˚ ar emellan st˚ ar f¨or vilket element det ¨ar

BVC-sköterskan har en viktig uppgift att i stödja mammor genom transitionen och för att kunna ge ett bra stöd och relevant information till mammorna i frågor kring barnet är

Ja de här e ju… va menar man me … enkla å relativt väl å goda … de e väldigt diffust […] den nya läroplanen e mer otydligare än den andra … de här e ju …de uppmanar