Estland
Sedan självständigheten återvanns 1991 har Estland
genom-gått en fullständig förnyelse. Det tidigare sovjetiska centralstyret
har bytts ut mot marknadsekonomi, flerpartisystem och fria
allmäna val.
Samarbetet mellan Sverige och Estland började i liten skala 1990. Efter självständigheten 1991 har utbytet breddats och Sverige är idag ett av de länder som driver mest omfattande utvecklings-samarbete med Estland. Det övergripande målet för utvecklings-samarbetet är att stödja omvandlingsproces-sen i riktning mot demokrati och marknadsekonomi. Insatserna genomförs i samarbete med en rad olika svenska företag, organisationer och myndigheter.
Stödet var tidigare inriktat på näringsliv och den finansiella sektorn. I takt med att den estniska ekonomin utvecklats, övergår samarbetet mot den sociala sektorn, förvaltningsstöd, miljö samt förberedandet av landets integrering i EU.
Sveriges bistånd till Estland och övriga Central- och Östeuropa har en särskild konstruktion. An-svaret för samarbetet är delat mellan tre aktörer: Utrikesdepartementet, Sida och Svenska institu-tet. Samarbetet genom UD är inriktat på säkerhetsfrämjande insatser, samt tull- och polissamar-bete. Stöd går också till integreringen av olika minoriteter. Svenska instituet svarar för samarbete kring kultur, högre utbildning och forskning, samt stipendier för avancerade akademiska studier och forskning.
Sverige bidrar även till EU:s utvecklingsprogram Phare, som omfattar de baltiska staterna samt Centraleuropa.
Sida svarar för samarbetet inom följande områden:
Offentlig förvaltning. En rad insatser har gjorts för att utveckla estniska institutioner så att de
kan fungera i ett demokratiskt samhälle. Ett exempel är det estniska statistikverkets samarbete med Statistiska Centralbyrån för att förbättra nationalräkenskaperna.
Sida har också bidragit till utformningen av ett rikstäckande redovisningssystem för att öka kon-troll och insyn i myndigheter och departement.
1996 inleddes ett mer omfattande och långsiktigt samarbete på det rättsliga området. Syftet är dels att förbättra det estniska domstolsväsendet, åklagarmyndigheten och kriminalvården, dels att för-bereda landets EU-integration genom insatser på det lagtekniska området.
För att öka kunskaperna om demokrati och lokal förvaltning ger Sida stöd till kunskaps- och erfa-renhetsutbyte mellan svenska och estniska kommuner och län. Ett åttiotal estniska kommuner del-tar i ett fördjupat vänortssamarbete som hanteras av Svenska Kommunförbundet.
Miljöinsatser. På miljöområdet har stöd gått främst till åtgärder inom Östersjöprogrammet, som syftar
till att minska utsläppen i Östersjön.
Sida delfinansierar bland annat ett avloppsreningsprojekt i staden Haapsalu som omfattar om-byggnad av vattenreningsverket, samt förbättring av stadens ledningsnät och vattenförsörjning. Projektet drivs i samarbete med bland andra Världsbanken och Finland.
Sida stöder också utvecklingen av ett luftövervakningssystem i Tallinn för mätning av industri- och trafikutsläpp.
I takt med att energipriserna höjts i Estland har intresset för att spara energi ökat. Tillsammans med Världsbanken finansierar Sida ett omfattande arbete med att bygga om fjärrvärmenäten i Estlands största städer. Panncentraler som tidigare eldades med olja har byggts om för inhemska bränslen som torv och flis.
Näringslivsutveckling. Tillsammans med det svenska närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek, och
den estniska regeringen har Sida stöttat etableringen av tre regionala företagscenter i Estland. Vid centren har hittills 3 000 företagare utbildats och 44 lokala konsulter har skolats i affärsrådgivning.
L A N D F A K T A STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE 105 25 Stockholm Besök: Sveavägen 20 Telefon: 08-698 50 00 Telefax: 08-698 56 15
www.sida.se, info@sida.se F8939/dec1997
Transporter. I samband med självständigheten har Estland fått bygga upp egna nationella myndigheter
med ansvar för luftfart, sjöfart och vägar. Sverige har bland annat hjälpt till att bygga upp kom-petensen inom det estniska luftfartsverket och sjöfartsverket.
Inom sjöfarten har svenska experter förmedlat kunskap om bland annat organisationsutveckling, lagstiftningsfrågor, sjösäkerhet och tekniskt underhåll. Samma sak har skett inom luftfarten, där områden som institutionsuppbyggnad, flygsäkerhet och flygnavigering har prioriterats.
Sociala sektorn. Samarbetet inom det sociala området är det som har vuxit mest under de senaste åren.
Ett pågående projekt syftar till att förbättra ledningen inom den estniska sjukvården. Utbildning hålls också för socialarbetare på lokal nivå.
Särskilda insatser riktas till kvinnor. Sida gör sedan tidigare speciella jämställdhetssatsningar i fyra länder för att stödja utvecklandet av lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. 1997 beslutade riksdagen att utöka kretsen med Estland. Jämställdhetsinsatserna ska vara långsiktiga och omfattande, och är ofta av medvetandegörande karaktär.
Även svenska enskilda organisationer är verksamma inom det sociala området i Estland. Ett par exempel är Sociala Missionen som utbildar lekmän i diakoni samt IOGT-NTO-rörelsen som in-formerar om alkohol- och drogmissbruk.
Estlands historia är intimt sammanlänkad med Sveriges. Från 1561
till 1710 hörde delar av Estland till Sverige, en period som ofta beskrivs som den gamla goda svensktiden. Estland har i långa perioder lytt under främmande herravälde, främst tyskar och ryssar.
Under mellankrigstiden var Estland, liksom grannarna Lettland och Litau-en, en självständig nation med internationellt erkännande. 1940 ockupera-des de tre baltiska staterna av Sovjetunionen. En omfattande rysk inflytt-ning följde, framför allt till Estland och Lettland.
I mitten av 80-talet fick Sovjetunionen en ny ledare, Michail
Gorbat-jov, med ledord som öppenhet och ombyggnad. Esterna tog honom på orden och den nationella frihetsrörelsen tog fart. 1988 förklarade det est-niska högsta sovjet att estnisk lag hade företräde framför sovjetisk. Ett år senare bröt det estniska kommunistpartiet med moderpartiet i Moskva. Kraven radikaliserades snabbt; esterna krävde total frihet och obereoende. Balterna sattes under hård press från Moskva.
1990 valdes den estniska folkfronten till ledningen för Estlands högsta sov-jet. Senare samma år förklarades den estniska överhögheten illegal.
Själv-Nyckeldata
Yta: 45 000 km2
Huvudstad: Tallinn Befolkning: 1,5 miljoner Valuta: 1 kroon=0,55 SEK Befolkningstillväxt/år 90-95: – 1,1 % Förväntad livslängd vid födseln: 70 år BNI/invånare: 2 860 USD Köpkraft (USA=100): 15,6 Ekonomisk tillväxt 1995 2,9 % 1996 3,3 % 1997 (beräknad) 4,0 % Skuldtjänstkvot
Räntor och amorteringar på stats-skulden i förhållande till exporten: 0,8 %
Näringarnas andel av BNP
(Andel av arbetskraften inom parentes)
Jordbruk 10 % (14 %), industri 36 % (41 %), tjänstesektorn 55 % (44 %)
ständigheten återupprättades 20 augusti 1991 och de första fria valen hölls i september 1992. Parallellt med parlamentsvalet hölls presidentval. I mars 1994 lämnade de ryska trupperna Estland efter mer än 50 års ocku-pation.
Reformeringen av landet tog ordentlig fart efter självständigheten och
reformpolitikens grundläggande inriktning har legat fast oberoende av re-gering. Privatiseringen av industri och handel är i det närmaste slutförd. Landet utvecklas nu snabbt mot en mer småskalig, diversifierad och öppen ekonomi. I juni 1992 togs rubeln ur cirkulation och ersattes med estniska kronor (kroon).
Från ett tidigare stort handelsberoende av före detta Sovjetunionen står nu Norden och det övriga Västeuropa för 80 procent av utrikeshandeln. Estland för idag en mycket liberal handelspolitik och handelshinder saknas i princip. 1994 fick Estland frihandelsavtal med EU och följande år ingicks ett associationsavtal. Målsättningen är ett fullvärdigt medlemskap och så småningom även anslutning till Nato.
Viktigaste exportvaror
Verkstadsindustri, livsmedel, trä-varor, textil och konfektion.
Svenskt bistånd 1996
Utbetalningar, miljoner kronor Sida: Undervisning 1,0 Hälsovård 1,1 Naturbruk 4,1 Infrastruktur 8,8 Näringsliv 3,8 Förvaltningsuppbyggnad 13,3 Övrigt 2,2 Andra myndigheter och UD: Naturvårdsverket 1,6 Statens strålskyddsinstitut 0,5 Svenska institutet 0,3 Sveriges lantbruksuniversitet 0,5 UD 25,1 Summa 62,3
Källor: World Development Report 1997, Human Development Report 1997, Sveriges internationella samarbete, statistisk åsbok 1996, EBRD Transition Report, April 1997
