Årsredovisning 2013

Årsredovisning

2013

Boverket februari 2014

Foto omslag: Johnér Bildbyrå Publikationen kan beställas från:

Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50

Fax: 0455-819 27

E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se

Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se

Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera.

3 Årsredovisning 2013 Boverket

Innehåll

Gd har ordet ... 4

1 resultatredovisning

1.1 Hållbara städer ... 9 1.2 Fungerande bostadsmarknad ... 23 1.3 Hållbar energianvändning ... 41 1.4 Effektiv statsförvaltning ... 49 1.5 Organisationsstyrning ... 57

2 Finansiell redovisning

2.4 Tilläggsupplysningar och noter ...73

2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter ...78

3 Bilagor

3.2 Bilaga 2. Utgivna publikationer 2013 ...86

Bygg för unga!

Unga människors situation på bostads-marknaden måste bli bättre! Innovation och förenkling hjälper oss framåt och är riktningsgivare i Boverkets arbete. Vi hanterar ett ekonomiskt stöd för innova-tivt byggande och vi föreslår enklare och effektivare byggregler.

Utmaningar som bostadsmarknad i obalans, urbanise-ring och klimatförändurbanise-ring ställer krav på Boverket som Sveriges myndighet för samhällsbyggnad. Glädjande är att vi under 2013 fått ett 50-tal nya medarbetare som gett oss ytterligare kraft inom många kompetensområden.

Hållbara städer är ett av fyra målområden där Boverket fokuserar för att nå vår vision och arbeta i linje med vårt uppdrag. Här möts alla våra uppgifter. Exempelvis boende-frågor möter boende-frågor om energianvändning, arkitektur, buller och strandskydd. Under året har vi bland annat fortsatt kompetenssatsningen på plan- och bygglagen tillsammans med länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting. Via webbseminarier har vi kunnat nå ut och föra en bred dialog. Utifrån tidigare uppdrag har Boverket även redovisat hur trygghets- och jämställdhets-perspektivet integreras i dagens planering och bebyggelse.

Innovation och förenkling är riktningsgivare inom målområdet Fungerande bostadsmarknad.

Genom förslag till ändringar i byggreglerna vill vi göra det enklare att bygga bostäder. I rapporter och genom vårt direktsända seminarium Bygg för unga! presenterade vi våra förslag om lagstiftning och regelverk som planeras gälla från 1 juli 2014. Boverket hanterar också ett ekonomiskt stöd för innovativt byggande för unga där 15 projekt fått stöd hittills. En annan aktivitet för att främja planering och nybyggnad var Boverkets forum för byggande 2013 med medverkan från flera bransch- och intresseorganisationer.

En väg till ökat byggande är bättre konkurrens i sek-torn. Därför har Boverket på uppdrag av regeringen för-handlat med Swedish Standards Institute om ett avtal för att eurokoder ska bli fritt tillgängliga för alla som är verk-samma i Sverige, därmed inkluderande mindre företag.

gd har ordet

5 Årsredovisning 2013 Boverket

Under 2013 blev avtalet klart.

Boverket har under året förberett byggreglerna för kommande skärpningar på energiområdet. Eftersom vi samtidigt vill göra förenklingar för ökat byggande, kräver arbetet både innovativt tänkande och väl avvägda konse-kvensanalyser. Inom målområdet Hållbar energianvänd-ning märks också förslaget till nationell strategi för energi-effektivisering vid renovering av byggnader. Centralt i strategin är en informationssatsning som innehåller såväl en helt ny funktion som utökade roller för befintliga råd-givare. Uppdraget genomfördes gemensamt med Energi-myndigheten och i samråd med flera aktörer inom både privat och offentlig sektor.

Det fjärde målområdet Effektiv statsförvaltning anger hur vi ska jobba för att förenkla vardagen för medborgare, företag, kommuner, länsstyrelser, med flera. Ett exempel

är vårt arbete med energideklarationerna, där vi bland annat tagit fram en ny energiklassning som nu finns på vår webbplats. PBL kunskapsbanken har under året vidare utvecklats inom flera områden, bland annat med vägledning om riksintressen. Andra kanaler vi utvecklar är vår svarstjänst liksom närvaron i sociala medier.

Vision för Sverige 2025 som finns att läsa på webben, har nära kopplingar till Boverkets

utmaningar och målområden. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med att fördjupa och förmedla bud-skapen i visionen under 2014.

Janna Valik

Foto: IBL Bildbyrå, Bildarkivet, Johnér Bildbyrå, Morgan Karlsson. GD HAR ORDET

Nationell överblick

7

Årsredovisning 2013 Boverket 1 resultatredovisning

Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvud-sak ett instrument för myndighetens återrapportering till regeringen.

Myndigheten ska, enligt förordning (2000:605) om års-redovisning och budgetunderlag, redovisa och kommen-tera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad re-geringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska läm-nas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Resultatredovis-ningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader.

Boverket är, enligt förordning (2012:546) med instruk-tion för Boverket, förvaltningsmyndighet för frågor om • byggd miljö

• hushållning med mark- och vattenområden • fysisk planering

• byggande och förvaltning av bebyggelse • boende

• bostadsfinansiering.

Boverket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd och bidrag inom sitt verksamhetsområde.

en ny struktur

Under året införde Boverket en ny målstruktur för att bättre kunna operationalisera de mål som regeringen an-gett för verksamheten. Den utgår från fyra målområden som definierar de områden där vi ska fokusera arbetet med vårt uppdrag. Målområdena är formulerade med ut-gångspunkt i lagar, förordningar, EU:s rättsakter, mål och uttalanden från regering och riksdag samt dialoger med våra intressenter. Verksamhetsplanen för 2013 följer den nya målstrukturen.

Boverkets fyra målområden är Hållbara städer,

Funge-rande bostadsmarknad, Hållbar energianvändning och Effektiv statsförvaltning. Resultatredovisningens indel-ning följer dessa målområden med ett tillägg, avsnittet Organisationsstyrning.

Inom varje målområde har myndigheten beslutat ett antal strategiska mål som anger vilka effekter i samhället vi vill att Boverkets verksamhet uppnår på tre års sikt. De strategiska målen redovisas under respektive målområde i resultatredovisningen tillsammans med en redovisning av måluppföljningen.

En stor del av Boverkets prestationer är av typen rap-porter, föreskrifter, vägledning och kunskapsspridning. De olika prestationernas omfattning varierar betydligt, och det är därför sällan meningsfullt att redovisa styck-kostnader. I resultatredovisningen redovisas därför van-ligtvis resursanvändningen per prestationstyp medan prestationstypernas volymer redovisas i verbala termer för ett urval av de viktigaste prestationerna. Boverkets prestationstyper är Kunskapsunderlag, Handbok/vägled-ning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn, Bidragshan-tering, GarantihanBidragshan-tering, Svar på remiss och Svar på för-frågning.

Återrapporteringskrav enligt Boverkets regleringsbrev för 2013 och övriga prestationer redovisas fördelade på respektive målområde. Vidare redovisas den totala resurs-användningen för varje målområde. Prestationstyperna Svar på förfrågning och Svar på remiss förekommer under flera målområden men redovisas samlat under målområ-det Effektiv statsförvaltning.

Den nya indelningen av resultatredovisningen medför att årets information om resursanvändning för prestations-typer endast kan jämföras med förra årets information för respektive målområde. I avsnittet Organisationsstyrning finns en redovisning av vissa återrapporteringskrav och av resursanvändning för prestationstyper totalt för Boverket (se avsnitt 1.5.1.3).

Resultatredovisning

Introduktion och läsanvisningar

Foto: Viktor Andersson, Stockholm Parkour Academy, www.parkouracademy.se.

9

Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 HÅllBara städer

Under området Hållbara städer redovisas Boverkets arbete

med att nå de mål som gäller för målområdet. Verksamheterna

inom området handlar huvudsakligen om uppföljning och

utveckling, vägledning, stöd och bidrag samt medborgar- och

myndighetsservice.

Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag,

Handbok/vägledning och Bidragshantering. Prestationstyperna

Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för

alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning.

Prestationstypstabellerna kommenteras avseende årets

verksamhet. Under varje prestationstypstabell redovisas de

viktigaste prestationerna under 2013 och deras resultat i

verbala termer.

Avsnittet inleds med en redovisning och analys av

resurs-användningen under 2013 inom hela målområdet och en

mål-uppföljning.

MÅloMrÅde

Hållbara

städer

1.1

Tabell 2 Prestationstyp: Kunskapsunderlag

2013 2012 Kostnader i mnkr -30,0 -36,2 Årsarbetskrafter 28,7 35,5

Källa: Agresso.

Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestations-typen Kunskapsunderlag utgör cirka 60 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbara städer, och drygt 25 procent av Boverkets totala resursan-vändning inom prestationstypen. Av tabellen framgår att

resursanvändningen har minskat jämfört med 2012. Sam-tidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp under målområdet Fungerande bostadsmarknad ökat. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och prestationstypernas sammanlagda resurs-användning har ökat, liksom för Boverket totalt. I avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3 finns en samlad redovisning av resurs-användningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket.

I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet.

1.1.2 Uppföljning och utveckling

1.1.1 Resursanvändning och måluppföljning

Tabell 1 Resursanvändning inom målområde Hållbara städer

2013 2012 åak mnkr åak mnkr Intäkter av anslag 50,9 63,2 Övriga intäkter 2,5 4,9 Kostnader -53,3 -68,1 – Förvaltningskostnader -51,2 -65,9 – Transfereringar -2,2 -2,3 Årsarbetskrafter 49,6 64,5 Källa: Agresso. Resursanvändning

Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet Hållbara städer utgjorde drygt 20 procent av Boverkets totala resursanvändning under året. Av tabellen framgår att den minskade med cirka 20 procent jämfört med 2012. (Se avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3). Resursanvändningen har minskat för alla redovisade prestationstyper inom mål-området. Samtidigt har resursanvändningen för målom-rådet Fungerande bostadsmarknad ökat med cirka 50 procent. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och deras sammanlagda resursanvänd-ning har ökat med drygt 10 procent. I avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket.

Måluppföljning

De strategiska målen för målområdet Hållbara städer är • ökad samordning och ett nationellt helhetsperspektiv i

samhällsbyggandet

• ökad attraktivitet i miljonprogramområdena.

Boverket har under 2013 verkat för ett fungerande system för nationella intressen och en bättre samordning i sam-hällsbyggandet. Åtgärderna, som redovisas i följande av-snitt, rör bland annat plan- och bygglagen – tillämpning och tillsynsvägledning, riksintressen enligt miljöbalken, Vision Sverige 2025, miljö- och funktionshinderfrågor och regional tillväxt. Många av aktiviteterna handlar om sam-ordning för hållbar stadsutveckling, både internt och med externa aktörer. De rör såväl processer för hållbar stadsutveckling, till exempel ökat medborgardeltagande, som frågor om klimatanpassning, buller, fysisk aktivitet och utevistelse samt infrastruktur. Boverket deltar också i Bostadsplaneringskommitténs (S 2013:13) arbete som handlar om fysisk planering och kunskapsunderlag på re-gional nivå, bostadsförsörjning och hållbar utveckling.

Bland åtgärder som rör miljonprogramområdena kan nämnas arbetet med urban utveckling, främjande av håll-bar stadsutveckling, urbant prestationsbidrag och det fortsatta arbetet efter Delegationen för hållbara städer.

11

Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 HÅllBara städer

1.1.2.1 Plan- och bygglagen och miljöbalken

Uppföljning plan- och bygglagen

Enligt 8 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och Boverkets regleringsbrev ska Boverket ge råd och stöd för, följa upp och analysera samt regelbundet samman-ställa erfarenheterna från tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, och föreskrifter som har med-delats i anslutning till lagen och lämna sammanställningen till regeringen.

Boverket redovisade i april rapporten Plan- och bygg-lagen i praktiken 2012 (Rapport 2013:16). Underlaget i rapporten är bland annat hämtat från årets svar på Boverkets årliga plan- och byggenkät från länsstyrelserna samt från länsstyrelsernas återrapporteringar inom PBL-området. Rapporten visar bland annat att det finns behov av vägledning och utbildning hos länsstyrelser och kom-muner. Boverket kommer därför att utöka sitt arbete med vägledning, allmänna råd och utbildning de närmaste åren. Förberedelser inför nästa års rapportering har pågått under hela året. Former för ett nytt arbetssätt har arbetats fram tillsammans med länsstyrelserna och plan- och bygg-enkäten har arbetats om och lagts in i ett nytt enkätverk-tyg. Nytt för i år är också att uppföljning av PBL även ska finnas som en egen kategori på PBL kunskapsbanken.

Riksintressen enligt miljöbalken

Boverket har enligt förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. (hushållningsför-ordningen) allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden och ska enligt sin instruktion verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av 3–5 kap. och 6 kap. 19–21 §§ miljöbalken (1988:808), MB, samt PBL.

Boverket har under året utvecklat sin samordningsroll. Dialogen och samarbetet med de 12 myndigheterna med ansvar enligt hushållningsförordningen har utvecklats, och andra myndigheter som berörs av arbetet med hus-hållning med mark- och vattenområden deltar nu också i utvecklingsarbetet. Vid dialogerna diskuterades bland annat markanvändningens utveckling, exploateringen av jordbruksmark, vilka kriterier som används av myndig-heterna som grund för att peka ut riksintressen och hur dessa kan utvecklas samt lämpligt faktaunderlag som grund för utpekande av riksintressen.

Under året har Boverket också särskilt behandlat riks-intressefrågor kring friluftsliv, vindbruk, mineralfyndig-heter, kommunikationer och kulturmiljön i dialoger och remisser med ansvariga myndigheter (dnr 2311-1011/2013).

Arbetet med riksintressen och mark- och vattenan-vändningen bedöms bidra till flera av generationsmålets strecksatser, bland annat att natur- och kulturmiljön ska bevaras samt att en god hushållning sker med natur-resurserna.

Bullerfrågor

Boverket deltar i den nationella samordningen av omgiv-ningsbuller under ledning av Naturvårdsverket. I arbetet medverkar också Socialstyrelsen, Trafikverket, Transport-styrelsen och länsstyrelserna. Arbetet inleddes 2012 och tog vid där det tidigare samarbetsprojektet Strategi för kommunikation om samhällsbuller (dnr 2242-1305/2010) avslutades. Arbetet bedrivs i ett antal arbetsgrupper inom olika områden. Den nationella samordningen ska ses som ett långsiktigt arbete, där ambitionen både är att lösa konkreta frågor och vara ett forum för erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning. Arbetet bidrar till att nå miljö-kvalitetsmålet God bebyggd miljö och generationsmålets strecksats om att människors hälsa ska utsättas för mini-mal negativ miljöpåverkan.

Hanteringen av flygbuller har under ett antal år disku-terats i olika sammanhang. I april lämnade Boverket till-sammans med Naturvårdsverket Redovisning av regerings-uppdrag Riktvärden för flygbuller (dnr 20121-936/2012). Uppdraget var att redovisa en gemensam ståndpunkt av-seende hur riktvärdet för maximalt flygbuller utomhus under dag- och kvällstid bör tolkas och tillämpas i sam-band med prövning enligt MB och PBL. Inför redovis-ningen har Boverket och Naturvårdsverket gemensamt inventerat de kunskapsunderlag som finns, riktvärden som tillämpas och kopplingen mellan de båda lagstift-ningarna. I redovisningen utvecklas Boverkets motivering i flygbullerfrågan från Flygbuller i planeringen (Vägled-ning och allmänna råd 2009:1) respektive Naturvårds-verkets ställningstaganden.

Genom redovisningen förtydligas de skilda stånd-punkter som Naturvårdsverket och Boverket intar. Mate-rialet har utgjort ett viktigt underlag till Bullersamord-ningsutredningens slutbetänkande Flygbuller och bostadsbyggande (SOU 2013:67).

1.1.2.2 hållbar stadsutveckling och regional tillväxt

Främjande av hållbar stadsutveckling

Boverket samarbetar sedan hösten 2009 med Riksantik-varieämbetet, Formas och Arkitektur- och designcentrum kring hållbar stadsutveckling. Sociala och kulturella per-spektiv har särskilt lyfts fram. Syftet är att medverka till en ökad samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, arkitektur och kulturmiljö. I mars 2013 redovisade Boverket i Främjande av hållbar stadsutveckling (Rapport 2013:10) utförda och pågående insatser 2011–2013 samt planerade gemensamma aktivi-teter till och med 2017.

Myndigheterna ser ett mervärde av fortsatt samverkan, gärna tillsammans med andra aktörer. Med utgångspunkt i hittills gjorda erfarenheter kommer myndigheterna även fortsättningsvis att använda styrkan av varandras olika roller. Samverkan prioriteras inom områdena urban ut-veckling och social inkludering, fysisk planering och stads-byggnad, arkitektur, internationellt arbete och forskning.

Delegationen för hållbara städer

Delegationen för hållbara städer fördelade ekonomiskt stöd till utveckling av hållbara städer under åren 2008–2012. Boverket har under 2013 övertagit delega-tionens tidigare roll att följa, dokumentera och stödja projekten i genomförandet, erbjuda projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sprida erfaren-heter från dem samt att utvärdera stödet. Dessa uppdrag styrs i regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende anslag 1:15 (dnr M2012/3408/S). Boverkets arbete med bidragshanteringen beskrivs i avsnitt 1.1.4.1.

Stöd har lämnats till sammanlagt 98 projekt, 9 investe-ringsprojekt och 89 planeinveste-ringsprojekt. I september an-ordnade Boverket ett möte om uppföljning med de nio investeringsprojekten som bland annat omfattade dis-kussion kring hur dessa projekt ska slutredovisas då de avslutas nästa år. I december anordnades en projektträff för samtliga stödprojekt om mätbarhet och resultatredo-visning. Dessutom anordnade Boverket ett seminarium om stadspolitik i oktober då rapporter från Boverkets uppdrag att främja hållbar stadsutveckling presenterades.

Erfarenheter från projekten har spridits vid seminarier och konferenser, bland annat Nordiska Ministerrådets konferens Medskapandets konst i Umeå i september. Boverket har även anlitat forskare vid Umeå universitet och Örebro universitet för att ta fram underlag inför en kommande extern utvärdering av stödet.

Vision Sverige 2025

Boverkets vision för Sverige 2025 har presenterats på fem konferenser under hösten 2013 och vidareutvecklas ge-nom utvecklade kartor och statistik, en kortfilm samt ett påbörjat strategiarbete med det urbana stationssamhället i fokus. Visionens bilder ska konkretiseras genom förslag till planeringsstrategier och verktyg som kommuner, läns-styrelser och regioner kan tillämpa i arbetet med att nå de nationella målen. Ett genomförande av Boverkets vision 2025 bedöms bidra till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och flera av de andra miljökvalitetsmålen samt flera aspekter av generationsmålets strecksatser.

Östersjöstrategin

Boverket har redovisat uppdraget att medverka i genom-förandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan (dnr 502-4560/2011). Av redovisningen fram-går bland annat Boverkets bedömning att en samverkan mellan de etablerade nätverken CBSS (Council of the Baltic Sea States), RFSC (Reference Framework for European Sustainable Cities) och UBC (Union of BalticCities) skulle ge goda förutsättningar för ett framtida nätverkande mellan hållbara städer och tätorter i Östersjöregionen.

Boverket har under året utvecklat kontakter och erfarenhetsutbyte med ryska städer och med projekt-parter inom EFFECT (Dialogue Platform on Energy and Resource Efficiency in the Baltic Sea Region), ett projekt som handlar om städers energi- och resurseffektivitet.

Urban utveckling

I februari redovisade Boverket Urbant utvecklingsarbete (Rapport 2013:6), en delrapport som beskriver läget i de 9 kommuner och 15 stadsdelar som ingår i regeringens urbana utvecklingsarbete. Boverkets uppdrag att koppla forskning närmare berörda kommuner har lett till att två kunskapsprojekt har startat under året. I Göteborg pågår ett forskarlett projekt som syftar till att ge stöd för en håll-bar stadsutveckling som gynnar de boende i de områden som berörs av det urbana utvecklingsarbetet (dnr 200-2833/2013). I Malmö pågår en förstudie för att utreda för-sättningarna att bilda ett strategiskt fastighetsägarpart-nerskap i det urbana utvecklingsområdet Södra Sofielund (dnr 200-4246/2013).

I september arrangerade Boverket, tillsammans med Arbetsmarknadsdepartementet, Kristianstads kommun och länsstyrelserna, ett möte på temat kunskapshöjande insatser och metoder för att minska utanförskapet i de kommuner som ingår i det urbana utvecklingsarbetet. På

13

Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 HÅllBara städer

mötet presenterades aktuell forskning från både Sverige och Danmark. Sedan tidigare pågår även ett följeforsk-ningsprojekt i Landskrona.

Regional tillväxt

Boverket har regeringens uppdrag (dnr 20133-1610/2013) att tillsammans med Tillväxtverket 2013–2015 genomföra ett program för att stärka förutsättningarna till samspel mellan det lokala fysiska planeringsarbetet och det lokala arbetet för näringslivsutveckling och hållbar tillväxt. Åtta pilotprojekt som ska arbeta med nya metoder och verktyg kring temat tillväxt och planering tillsattes under året, och en broschyr med goda exempel gavs ut. En nationell konferens med 149 deltagare hölls i november. Enligt ut-värderingen ansåg cirka 90 procent av deltagarna att kon-ferensen gav dem inspiration att arbeta för att stärka sam-banden mellan fysisk planering och näringslivsutveckling.

I februari redovisade Boverket (dnr 20135-481/2013) sina erfarenheter om hur myndigheten bidragit till att sprida erfarenheter och kunnande om EU:s territoriella samarbets-program till Tillväxtverket. Den samlade bedömningen var att arbetet i huvudsak varit framgångsrikt, särskilt ar-rangemangsformen Interregforum. I samband med slut-konferensen Interregforum IV anordnade Boverket ett se-minarium om strategisk planering från vision till politiskt handlande.

Länsstyrelserna och regionala organ redovisade i november sitt arbete med att stärka kopplingen mellan kommunalt och regionalt planerings- och tillväxtarbete till Boverket. En sammanställning och analys av materialet ska redovisas till regeringen i mars 2014 (dnr 20132-483/2013).

Boverket deltar i Trafikverkets projekt Den attraktiva regionen (dnr 2330-3006/2013) som syftar till att utveckla samspelet kring ett transportsystem som bidrar till regio-nal utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbar-het. Vidare har Boverket under året deltagit i Arbetsgrup-pen för grön tillväxt och fysisk planering under Nordiska ministerrådet och i Reglab som är ett svenskt forum för lärande om regional utveckling.

1.1.2.3 Miljö

Enligt sin instruktion ska Boverket inom sitt verksamhets-område samordna uppföljning, utvärdering och rappor-tering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Dessutom ska Boverket verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljö-arbetets utveckling.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö – uppföljning, utvärdering och rapportering

Uppföljning

Boverket har lämnat underlag om God bebyggd miljö till den årliga uppföljningen av miljömålen som presenteras i rapporten Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljö-kvalitetsmål och etappmål 2013 (Naturvårdsverket 2013).

För att följa upp flera aspekter av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö används den årliga miljömålsenkäten till kommunerna. Miljömålsenkäten görs i samverkan mellan Boverket och länsstyrelsernas gemensamma mil-jömålsorgan RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet). Under året reviderades miljömålsen-käten och genomfördes med 81 procents svarsfrekvens. Resultaten redovisas på Boverkets webbplats som tabel-ler, diagram och kartor.

Miljömålsenkäten visar bland annat att 30 procent av kommunerna har eller håller på att ta fram åtgärdspro-gram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller, samt att nära hälften av kommunerna har ak-tuella planer och program för dricksvattenförsörjningen.

Boverket har bildat en referensgrupp för arbetet med uppföljning och utvärdering av God bebyggd miljö inklu-sive miljömålsenkäten. Deltagare är handläggare från länsstyrelserna, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och några centrala myndigheter. Ett möte med represen-tanter från 15 länsstyrelser har hållits som stöd för läns-styrelsernas årliga uppföljning 2014 av God bebyggd miljö med preciseringar. Boverket deltar i Naturvårdsverkets arbete med uppföljning och utvärdering av miljömålen och förberedelser för den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015.

Under hösten 2013 har en studie om kommunernas arbete med God bebyggd miljö utifrån resultaten från miljömålsenkäten 2006–2013 påbörjats. Arbetet redovisas under 2014.

Målmanual

Boverket arbetar med att utveckla en målmanual för God bebyggd miljö som ska fungera som stöd vid länsstyrel-sernas och Boverkets uppföljning och bedömning av målet. I samband med detta görs också en översyn och utveckling av indikatorer som ska användas för uppfölj-ningen av miljökvalitetsmålet. Som led i processen med att ta fram målmanualen har temadiskussioner hållits med Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen. Boverkets första utkast till

målmanu-al för God bebyggd miljö har diskuterats med represen-tanter från 15 länsstyrelser.

I augusti 2013 anordnade Boverket och RUS ett mål-övergripande seminarium om fysisk planering och sam-hällsplanering, som stöd för Boverkets och andra mål-ansvariga myndigheters arbete med målmanualer. Ett fyrtiotal personer medverkade, och bland deltagarna fanns representanter från 16 centrala myndigheter, fem länsstyrelser och en intresseorganisation. Experter från Boverket har också deltagit vid målövergripande semina-rier på teman som andra myndigheter har haft huvudan-svar för, som transporter, energi, hälsa och kulturmiljö.

indikatorer

Data från miljömålsenkäten har använts för uppdatering av flera av de indikatorer som presenteras för God bebyggd miljö på Miljömålsportalen. Indikatorerna Antikvarisk kompetens, Planering energi, Planering grönstruktur och vattenområden, Planering kulturmiljö, Planering trans-porter och Rivningsförbud uppdaterades två gånger un-der 2013. Boverket har också medverkat i uppdateringen av indikatorerna q-märkt och Byggnadsminnen.

Boverket har under året arbetat med metodutveckling av miljöindikatorerna för uppföljning av bygg- och fastig-hetssektorns miljöpåverkan. Arbetet har bedrivits i sam-arbete med Kemikalieinspektionen, Trafikverket, Statistiska centralbyrån, Naturvårdsverket och Kungliga tekniska högskolan. Boverket har under året uppdragit åt Statistiska centralbyrån att uppdatera miljöindikatorerna, och denna uppdatering kommer att slutföras under år 2014 (dnr 100-4934/2013).

tillståndet i den byggda miljön

Boverket, Riksantikvarieämbetet och Socialstyrelsen har sedan 2009 samarbetat i ett projekt att ta fram ett pro-gram för uppföljning av den byggda miljön. Fortsatt sam-arbete under år 2012 och 2013 innebar identifiering, urval och sammanställning av tillgängliga miljödata och resul-terade i en gemensamt framtagen rapport Tillståndet i den byggda miljön (dnr 2218-3867/2013). Rapporten inne-håller ett antal indikatorer som tillsammans ger en bild av den byggda miljön i ett brett perspektiv där bland an-nat bebyggelsestruktur, tillgång till grönområden och ser-vice samt hälsoaspekter utom- och inomhus ingår. Sär-skilt fokus läggs på tätorter. Det finns en tydlig koppling till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och rapporten kan ses som en komplettering till den uppföljning som

sker inom miljökvalitetsmålet.

Arbetet med att synkronisera Boverkets GIS-skikt över byggnadsinventeringar med Riksantikvarieämbetets be-byggelseregister fortgår. Tekniska lösningar för detta tas fram under 2014.

Boverkets arbete för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen

Boverket är förvaltningsmyndighet för byggd miljö, hus-hållning med mark- och vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende, och bo-stadsfinansiering. Många av Boverkets verksamheter bi-drar därför på olika sätt till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Några exempel är arbetet med bul-lerfrågor, hushållning med mark- och vattenområden, stödet till hållbara städer och Vision Sverige 2025 som re-dovisas under avsnitt 1.1.2. Under avsnitt 1.2.4 rere-dovisas arbetet med PBL kunskapsbanken och ÖP-resan, och un-der avsnitt 1.1.4.2 arbetet med radonbidraget. Arbetet med energideklarationer och byggregler energi redovisas under avsnitt 1.3.3.

Boverket medverkade under året i Miljömåls-beredningens (M 2010:04) arbete med en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning.

Boverket har påbörjat en studie om miljömålen i över-klagade detaljplaner i mark- och miljödomstolarnas res-pektive mark- och miljööverdomstolens domar enligt PBL (dnr 144-4830/2013). I studien granskas också hur domarna beaktat översiktsplanen, miljöbedömning/miljökonse-kvensbeskrivning och miljökvalitetsnormer, vad läns-styrelsen anfört i målet och om det påtalats processfel och brister i underlaget. Studien kommer att slutredo-visas 2014.

Internt pågår arbete för att bättre integrera Boverkets miljömålsarbete i verksamhetsledningssystemet. I maj gjordes en analys av myndighetens indirekta miljö-aspekter, Miljöutredning för Boverket (dnr 209-2362/2013), där miljökvalitetsmålen utgör en grund. Bedömning av effekter på miljömålen har införts i relevanta styrdoku-ment i verksamhetsledningssystemet. Under 2013 ge-nomfördes också en större organisationsförändring av myndighetens miljömålsarbete för att bättre integrera miljöfrågorna i verksamheten.

1.1.2.4 Funktionshindersfrågor

Enligt instruktionen har Boverket ett samlat ansvar, sek-torsansvar, för funktionshinderfrågor med anknytning till

15

Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 HÅllBara städer

sitt verksamhetsområde. Arbetet med sektorsansvaret har under året inriktats på delmålen för funktionshinderpoli-tiken 2011–2016.

Delmålen för funktionshinderpolitiken 2011–2016 I mars lämnade Boverket uppföljning och redovisning av arbetet med delmålen under 2012 (Rapport 2013:12). Rapporten beskriver bland annat hur vi organiserade oss internt och skapade samverkansformer med länsstyrelser och kommuner. Boverkets arbete med att för bättra den fysiska tillgängligheten och arbetet med delmålen inte-greras i den ordinarie verksamheten. Här redovisas de in-satser som tydligt genomförts med anledning av det sär-skilda sektorsansvaret under respektive delmål.

delmål 1 en bättre kommunal tillsyn över hur bestämmel serna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs

Ett löpande samarbete med länsstyrelserna har startats och en treårig Plan för tillsynsvägledning PBL – till bygg-nadsnämnderna 2013–2015, TVL (dnr 2409-429/2013), har antagits för Boverket och var och en av länsstyrelserna. Under året har Boverket och länsstyrelserna hållit två ge-mensamma seminarier om enkelt avhjälpta hinder (EAH) som följts upp med länsvisa kommunsammandragningar där Boverket deltagit vid en del. Boverket höll även ett webbseminarium om TVL i maj.

delmål 2 en förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder

Under året har Boverket reviderat föreskrifterna om en-kelt avhjälpta hinder (BFS 2013:9, HIN 3) och justerat Boverkets byggregler, bland annat för att anpassa dem till remissynpunkter på HIN 3. Boverket har även uppdaterat relaterat informationsmaterial, utbildat Boverkets svars-tjänst i tillgänglighetsfrågor samt kompletterat frågor och svar på myndighetens webbplats.

delmål 3 Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshus-bestånd ur tillgänglighetssynpunkt

Boverket har sammanställt goda exempel på kommuner som genomfört en inventering; Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet – uppföljning av delmål 3 och exempel från fem kommuner (Rapport 2013:24). Under hösten hölls en workshop med handikappförbunden för att inhämta synpunkter på vad en inventering bör under-söka. Frågor i Bostadsmarknadsenkäten (BME) har an-passats till delmålet.

delmål 4 Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016

Boverket granskar och analyserar kontinuerligt kommu-nernas översiktsplaner ur funktionshindersperspektivet. Dialogen med kommuner och länsstyrelser har utvecklats inom projektet ÖP-resan (se avsnitt 1.2.4.2).

delmål 5 senast 2016 ska kommunerna ha en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet

Boverkets rapport Kommunernas handläggning av bo-stadsanpassningsbidraget – en undersökning av 33 kom-muner (Rapport 2013:4) bidrar med underlag till arbetet med uppdraget (dnr 10136-1346/2013) att göra en översyn av lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m. En arbetsgrupp med projektledare samt referensgrupp har satts samman för uppdraget. Boverket deltog vid För-eningen kommunalt bostadsstöds årliga konferens och mötte styrelsen på Boverket i Karlskrona. Vidare har en förvaltningsplan för webbhandboken beslutats (dnr 444-3268/2012) och informationsfilmer om beslutsprocessen och rollfördelningen har tillförts webbhandboken liksom fortlöpande kompletterande information.

Samverkan

Boverket har reviderat instruktionen till samrådet med handikappförbunden. Representationen i samrådet har utökats med en person och består nu av sex representanter från Handikappförbunden (HSO), DHR och Lika Unika samt en representant var från SKL och länsstyrelserna. Samrådet har träffats tre gånger under året. Återkommande frågor har varit Boverkets arbete med delmålen, enkelt avhjälpta hinder (EAH), frångänglighet, HIN, lokala funk-tionshindersråd och bostadsanpassningsbidraget (BAB).

Under 2013 har Boverket samverkat med Handisam i framtagandet av åtta indikatorer samt medverkat i Han-disams temaseminarier kring kulturbyggnader och skol-miljöer, där dessa omfattas av EAH i den mån det rör sig om publika lokaler.

1.1.2.5 allmännyttiga kommunala

bostads-aktiebolag

Enligt 4 § förordningen (2011:1159) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska Boverket årligen sam-manställa uppgifter om gjorda värdeöverföringar från de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen. Vidare ska myndigheten följa bolagens utveckling och roll på

bo-stadsmarknaden inklusive de förändrade förutsättningar-na för bostadsaktiebolagen när det gäller konkurrens, val-frihet, segregation samt modernisering och underhåll av beståndet.

I rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räkenskapsåret 2011 (Rapport 2013:1, dnr 1329-2365/2012) konstaterar Boverket att färre kommunala bostadsbolag lämnar otill-låten värdeöverföring till ägaren jämfört med räkenskaps-året 2010. År 2011 lämnade 5 procent av bolagen värde-överföringar utöver tillåtet belopp jämfört med 18 procent året dessförinnan. Enligt rapporten Värdeöverföringar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag för räken-skapsåret 2012 (dnr 1329-2730/2013) som redovisades i början av 2014, har andelen minskat till 4 procent. Totalt har 8,5 miljoner kr överförts utöver vad som är tillåtet. Det är en halvering jämfört med räkenskapsåret 2011 då siffran låg på drygt 17 miljoner kr. Samtidigt har de totala värdeöverföringarna ökat till följd av reglerna om undan-tag i lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. De totala värdeöverföringarna från

bostadsbolagen till ägarna/systerbolag uppgår till drygt 3,6 miljarder kr för räkenskapsåret 2012. Av detta belopp avser undantagen drygt 3,5 miljarder kr. De tre allmän-nyttiga bostadsbolagen i Stockholms stad svarar för huvuddelen av undantagen, runt 96 procent.

I rapporten De allmännyttiga bostadsbolagens utveck-ling och roll på bostadsmarknaden 2011–2012 (Rapport 2013:9) redovisas dels försäljningar av allmännyttiga bo-städer, dels de följder som lagen (2010:879) om allmän-nyttiga kommunala bostadsaktiebolag fått i form av nya ägardirektiv och avkastningskrav. Ägardirektiven har än-nu inte hunnit ändras i större omfattning. Försäljningar-na präglas av vad som händer i Stockholmsområdet. För-säljningar till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning respektive ombildning till bostadsrätt har minskat mar-kant. I rapporten Bostadsmarknaden 2013–2014 – med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2013 (Rapport 2013:19) redovisas dock att försäljningar av allmännyttiga lägenheter ökade från cirka 6 700 lägenheter 2011 till drygt 10 300 under 2012. Samtidigt fortsätter trenden att försäljning för ombildning inte dominerar längre.

Tabell 3 Prestationstyp: Handbok/vägledning

2013 2012 Kostnader i mnkr -12,3 -16,8 Årsarbetskrafter 11,8 16,2

Källa: Agresso.

Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestations-typen Handbok/vägledning utgör cirka 25 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbara städer, och drygt 60 procent av Boverkets totala resursan-vändning inom prestationstypen. Av tabellen framgår att resursanvändningen har minskat jämfört med 2012. Sam-tidigt har resursanvändningen för samma prestationstyp under målområdet Fungerande bostadsmarknad ökat. Prestationstypernas sammanlagda resursanvändning har dock minskat liksom för Boverket totalt. I avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3 finns en samlad redovisning av resursanvänd-ningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket.

I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet.

1.1.3.1 tillsynsvägledning PBl

Enligt 8 kap. PBF och Boverkets regleringsbrev ska Boverket och länsstyrelsen ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt PBL och PBF. Myndigheterna ska aktivt verka för samordning och samverkan i tillsynsväg-ledningen, och både Boverket och länsstyrelsen ska ha en plan för sin tillsynsvägledning.

Boverket ska enligt förordningen ge tillsynsvägledning till länsstyrelsen i plan- och byggfrågor, och till byggnads-nämnden genom råd och stöd i dess tillsynsarbete. Vidare ska Boverket regelbundet sammanställa erfarenheterna från kommunens tillsynsarbete, och länsstyrelsens och verkets tillsynsarbete och tillsynsvägledning.

Samverkan och samordning mellan Boverket och läns-styrelserna sker genom regelbundna videomöten med länsstyrelsernas arbetsgrupp för tillsynsvägledning. Boverket har också deltagit vid flera länsstyrelsesemina-rier och diskuterat arbetet med tillsynsvägledning med länsstyrelsernas kontaktpersoner.

I maj reviderade Boverket sin treåriga plan för tillsyns-vägledning till byggnadsnämnderna Plan för

17

Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 HÅllBara städer

ledning PBL – till byggnadsnämnderna 2013–2015 (dnr 2409-429/2013). En viktig del av vägledningsarbetet fram-över är att komplettera PBL kunskapsbanken med vägled-ningsmaterial, i linje med regeringens uppdrag om väg-ledning för tillsyn med mera. (S2013/7763/PBB (delvis)).

Boverket anordnade den 16 maj ett webbseminarium om tillsyn riktat till byggnadsnämnderna1_.

Webbsemina-riet förbereddes av en arbetsgrupp med deltagare från bland annat Boverket, länsstyrelser och kommuner. Drygt 1 000 personer följde webbseminariet. Sändningen har visats 1 570 gånger i efterhand.

I mars redovisades Boverkets tillsynsrapport för 2012 (Rapport 2013:14). Rapporten grundar sig i huvudsak på svar från länsstyrelserna på den plan- och byggenkät som Boverket skickade ut under hösten 2012. I rapporten nämns bland annat att byggnadsnämndernas tillsynsar-bete fortfarande är otillräckligt på grund av svårigheter att rekrytera kompetent personal och väntan på ändrade regler om byggsanktionsavgift.

Under våren utarbetade länsstyrelserna tillsammans med Boverket en kommunenkät om byggnadsnämnder-nas tillsynsarbete som besvarades under tidig höst. En ny plan- och byggenkät för 2013 med bland annat frågor om tillsyn och tillsynsvägledning skickades ut till länsstyrel-serna under hösten och svaren kommer att ligga till grund för Boverkets tillsynsrapport i april 2014.

1.1.3.2 viss övrig vägledning

Fysisk aktivitet

Som en fortsättning på regeringsuppdraget om samhälls-planering som stimulerar till fysisk aktivitet som Boverket hade under år 2011–2012 publicerades Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen (dnr 10149-4269/2011) i maj. Vägled-ningen riktar sig främst till kommunala planerare och visar på behovet och nyttan av stimulerande miljöer för fysisk aktivitet, beskriver lagramar inom den fysiska sam-hällsplaneringen och ger inspirerande exempel. Fokus-områden är tillgänglighet till grönFokus-områden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor. Särskilt hänsyn har tagits till samhälls-grupper barn och unga, funktionshindrade samt äldre. En slutkonferens arrangerades 24–25 april 2013 i

sam-arbete med Gymnastik- och idrottshögskolan för att spri-da kunskap om fysisk aktivitet i samhällsplaneringen och med syftet att vara en mötesarena för företrädare för både planerings- och folkhälsfrågor. Cirka 175 personer deltog, däribland tjänstemän från kommunala förvaltningar för bland annat planering, infrastruktur, friluftsliv och folk-hälsa, från länsstyrelserna och friluftsorganisationerna. Innehållet från konferensen har sammanfattats i en kort-skrift Planera för rörelse! – så kan den byggda miljön sti-mulera till fysisk aktivitet i vardagen (dnr 10149-4269/2011) som tillsammans med vägledningen skickades ut till alla kommuner och länsstyrelser i augusti 2013.

Tryggt och Jämt

Under 2008–2010 genomförde Boverket i samverkan med länsstyrelserna ett uppdrag att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. I ett se-nare uppdrag (S2011/6087/PBB) fick Boverket i samverkan med länsstyrelserna uppdraget att utvärdera effekterna i ett urval av de 127 projekt som beviljats medel. Utvärde-ringen visade att satsningen har lyft frågorna om jäm-ställdhet och trygghet inom verksamheter som arbetar med samhällsplanering och att kunskapen kring dessa frågor har ökat. Mer än 50 procent av projekten har ut-vecklat metoder för hantera dessa aspekter i planeringen. Utvärderingen visar också att flera verksamheter inte skulle ha jobbat med trygghet ur ett jämställdhetsper-spektiv i samma utsträckning utan stödet. Projekten har också gett positiva sidoeffekter som de inte hade räknat med eller haft med i sin projektplanering, som till exem-pel att stödet medfört ett ökat intresse för kommunens övriga arbete med jämställdhetsintegrering, men också till ett förändrat arbetssätt genom ökad samverkan med andra aktörer. Utvärderingen visade dock att det var be-tydligt fler åtgärder som varit trygghetsskapande än som har haft jämställdhet i fokus. Av den anledningen föreslog Boverket i slutrapporten Sammanställning och spridning av erfarenheter från uppdraget att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer (Rapport 2013:8) att ett stöd in-rättas för ett antal pilotprojekt för att gestalta jämställda offentliga miljöer. Som en följd av detta avser regeringen att ge Boverket i uppdrag att samordna en satsning på tio pilotprojekt (se prop. 2013/14:1).

Tabell 4 Prestationstyp: Bidragshantering

2013 2012 Kostnader i mnkr -5,5 -7,9 Årsarbetskrafter 5,9 7,4

Källa: Agresso.

Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestations-typen Bidragshantering utgör drygt 10 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Hållbara städer, och knappt 50 procent av Boverkets totala resurs-användning inom prestationstypen. Av tabellen framgår att resursanvändningen har minskat med cirka 20 pro-cent jämfört med 2012. Samtidigt har resursanvändning-en för samma prestationstyp under målområdet Funge-rande bostadsmarknad ökat. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och prestations-typernas sammanlagda resursanvändning har ökat, lik-som för Boverket totalt. I avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3 finns en samlad redovisning av resursanvändningen för del-områden och prestationstyper totalt för Boverket.

I följande avsnitt redovisas de stöd och bidrag som Boverket administrerar inom målområdet.

1.1.4.1 stöd till hållbara städer

Tabell 5 Stöd till hållbara städer

2013 2012 2011 Antal utbetalningar 24 31 21 Utbetalt belopp mnkr 10,6 12,3 128,8

Källa: bidragssystemet Bofinc samt Agresso för utbetalt belopp.

Den 31 december 2012 slutförde Delegationen för hållbara städer sitt uppdrag efter fyra års arbete. Delegationens uppdrag kan beskrivas som insatser för att bidra till att utveckla hållbara städer, stadsdelar och bostadsområden. Boverket har bistått delegationen med handläggning

samt bedömning av ansökningar om stöd. Projekten som beviljades stöd skulle bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, samtidigt som ekologiskt, socialt och eko-nomiskt hållbara stadsmiljöer skapas. Totalt har 357 mil-joner kr delats ut i stöd till sammanlagt 98 projekt, varav nio är stora och flerdimensionella investeringsprojekt. Övriga 89 är planeringsprojekt som förstudier, processut-veckling och informationsinsatser. Projekten löper under flera år, där de sista kommer att avslutas 31 december 2016. Från och med den 1 januari 2013 har Boverket över-tagit ansvaret för stödet, vilket innebär att Boverket beta-lar ut förskott, godkänner slutrapporter för projekten och betalar ut resterande bidrag samt följer upp, dokumente-rar och stödjer projekt som fått statligt stöd och erbjuder projekten möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt sprider erfarenheter. (Se avsnitt 1.1.2.2).

Våren 2013 lämnades 42 lägesrapporter in, varav nio kom från investeringsprojekt. Alla lägesrapporter utom en innehöll tillräcklig information för Boverkets tillsyn. En lägesrapport var för ofullständig för att kunna godkän-nas, även efter att projektägaren kommit in med kom-pletteringar. Boverket har begärt ytterligare komplette-ring. Åtta slutrapporter från planeringsprojekt godkändes under året. 15 ansökningar om ändringar hanterades, var av åtta handlade om att ändra tid för färdigställande, sex handlade om innehållsmässiga ändringar i projekten och en ändring innebar en begäran om att få lägga ner ett projekt.

1.1.4.2 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Tabell 6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

2013 2012 2011 Antal utbetalningar 1 920 2 595 2 639 Utbetalt belopp mnkr 22,4 30,1 31,8

Källa: bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso.

1.1.4 Stöd och bidrag

Riksintressesystemet

I oktober publicerade Boverket broschyren Riksintressen – nationella värden och möjligheter. Det är en vägledning som beskriver myndigheternas roller och översiktsplanen som viktigt instrument för dialog kring riksintressena i

riksintressesystemet. Processen från myndigheternas riksintresseförslag till beslut av myndighet/domstol vad avser riksintressena i 3 kap. MB tydliggörs. Vägledning om riksintressesystemet finns även som tema på PBL kun-skapsbanken (se avsnitt 1.2.4.1).

19

Årsredovisning 2013 Boverket 1.1 HÅllBara städer

Under 2013 inkom 2 256 ansökningar motsvarande 28,7 miljoner kr. Antalet ansökningar minskade därmed jäm-fört med förgående år och av det disponibla anslaget återstod vid årsskiftet 10,2 miljoner kr. Orsaken till minsk-ningen av antalet ansökningar är inte känd. Under 2013 genomfördes en kommunikationsanalys med målgrupp-sinventering inför den uppföljning som kommer att ge-nomföras under 2014.

Boverkets arbete med bidrag till åtgärder mot radon i bostäder bidrar till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och generationsmålets strecksats om att människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan.

1.1.4.3 stöd till icke-statliga kulturlokaler

Tabell 7 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

2013 2012 2011 Antal utbetalningar 9 7 16 Utbetalt belopp mnkr 9,9 9,0 15,2

Källa: bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso.

Tilldelat anslag för 2013 uppgick till 9,9 miljoner kr. För anslaget fanns ett bemyndigande som innebar att det vid utgången av 2013 fick finnas högst 9 miljoner kr i bevilja-de, men inte utbetalade medel. Vid årsskiftet fanns det utestående åtaganden motsvarande 9 miljoner kr. Hela detta belopp förväntas att utbetalas under 2014.

Årets bidragsbeslut fattades i enlighet med förordningen under februari månad. Totalt kom det in ansökningar från 19 projekt med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 26 miljoner kr. 11,5 miljoner kr fördelades mellan nio kulturlokaler, varav två länsmuseer och sju övriga museer. 52 procent av ansökningarna avslogs. Under året betalades 9,9 miljoner kr ut till färdigställda projekt.

1.1.4.4 stöd till allmänna samlingslokaler

Tabell 8 Stöd till allmänna samlingslokaler

2013 2012 2011 Antal utbetalningar 82 129 125 Utbetalt belopp mnkr 31,4 33,5 31,6 – varav investeringsbidrag 22,6 24,7 22,8 – varav bidrag för

verksam-hetsutveckling 8,8 8,8 4,8 – varav bidrag till

samlings-lokalhållande föreningars riksorganisationer

- * - * 4,0

Källa: bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. * Anslagsposten slogs samman med bidrag för verksamhetsutveckling 2012.

Stöd lämnas enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till allmänna samlingslokaler. Stödet kan ges dels som investeringsbidrag, dels som utvecklingsbidrag.

Investeringsbidrag

Till årets beslutsomgång om stöd till investeringsbidrag kom det in ansökningar från totalt 230 projekt, med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 99 miljo-ner kr. Årets tillgängliga beslutsutrymme på cirka 23 mil-joner kr fördelades till 90 projekt, vilket innebär att cirka 39 procent av ansökningarna beviljades. Alla län förutom Stockholms och Gotlands län fick bidrag till minst ett projekt vardera. Stödet gick i första hand till åtgärder som är miljövänliga, ska spara energi och förbättra tillgänglig-heten samt upprustningar för att höja lokalernas stan-dard. Under året har 22,6 miljoner kr betalats ut.

Tillgänglighetsskapande åtgärder vanligast

Den vanligaste åtgärden som bidrag beviljas för är till-gänglighetsskapande åtgärder för personer med funk-tionsnedsättning, det gäller 51 procent av de beviljade projekten. Näst vanligast är olika former av standard-höjande reparationer, 46 procent, medan ombyggnad och tillbyggnad var 21 procent av de beviljade projekten.

Bidrag för verksamhetsutveckling

Av årets anslag på totalt 8,782 miljoner kr har 3,98 miljo-ner kr fördelats till riksorganisatiomiljo-ner för föreningar med samlingslokal. Bidragen var 1,63 miljoner kr till Riksorga-nisationen Folkets hus och parker, 1,42 miljoner kr till Bygdegårdarnas riksförbund och 0,93 miljoner kr till Våra gårdar. Tack vare bidraget kan de tre riksorganisationerna bland annat anlita bygghandläggare. Det blir ett kompe-tent stöd till medlemsföreningarna som förutom att bistå med hjälp vid bidragsansökningar till Boverket även råd-gör i frågor om energi, ekonomi och enklare reparationer.

Verksamhetsutveckling för ungdomar

4,8 miljoner kr har fördelats i bidrag för ungdomsutveck-ling av allmänna samungdomsutveck-lingslokaler. Totalt kom det in an-sökningar från 36 projekt med ett sammanlagt ansökt bidragsbelopp på drygt 16,6 miljoner kr. Det tillgängliga anslaget fördelades till totalt 16 projekt, vilket innebär att cirka 45 procent av ansökningarna beviljades bidrag. Un-der 2013 beviljades tre ansökningar från Riksorganisatio-nen Folkets hus och parker, Bygdegårdarnas riksförbund och Våra gårdar. Totalt beviljades bidrag till

organisatio-nerna på 2,1 miljoner kr. De övriga tio projekten från en-skilda föreningar beviljades cirka 2,6 miljoner kr.

1.1.4.5 stöd för planeringsinsatser för vindkraft

Tabell 9 Stöd för planeringsinsatser för vindkraft

2013 2012 2011 Antal utbetalningar - 19 82 Utbetalt belopp mnkr -2,1* -2,1* 9,9

Källa: bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. * Utbetalt belopp minus återkrav.

Stödet enligt förordning (2007:160) om stöd för plane-ringsinsatser för vindkraft avslutades och utvärderades under 2012 i Utvärdering och uppföljning av stöd till pla-neringsinsatser för vindkraft (Rapport 2012:21). Under 2013 har fem omprövningsärenden handlagts. Därutöver har Boverket arbetat med att slutföra det administrativa arbetet med stödet.

1.1.4.6 Urbant prestationsbidrag

Tabell 10 Urbant prestationsbidrag

2013 2012* 2011* Antal utbetalningar 9 - -Utbetalt belopp mnkr 99 -

-Källa: bidragssystemet Bofinc samt för utbetalt belopp Agresso. * Bidraget infördes 2013.

Bidrag lämnas till kommuner som har stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet enligt reger-ingsbeslut 12 januari 2012 (A2012/174/IU) och 5 december 2013 (A2013/4640/IU).

Boverket fördelade under december 99 miljoner kr till de av regeringen särskilt utpekade stadsdelar med låg för-värvsfrekvens, hög andel försörjningsstöd och låg behörig-het till gymnasieskolan. Det är stadsdelarna Hässleholmen (Borås), Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskops-gården (Göteborg), GamleBiskops-gården (Kristianstad), Centrum-Öster (Landskrona), Herrgården och Södra Sofielund/ Seved (Malmö), Rinkeby och Tensta (Stockholm), Hovsjö och Ronna (Södertälje), Kronogården (Trollhättan) samt Araby (Växjö).

21

Foto: IBL Bildbyrå.

23

Årsredovisning 2013 Boverket 1.2 Fungerande Bostadsmarknad

Under området Fungerande bostadsmarknad redovisas

Boverkets arbete med att nå de mål som gäller för

mål-området. Verksamheterna inom området handlar

huvudsak-ligen om uppföljning och utveckling, vägledning, arbete med

byggregler och övriga författningar, tillsyn, stöd och bidrag,

bostadsfinansiering samt medborgar- och myndighetsservice.

Prestationstyper som redovisas är därför Kunskapsunderlag,

Handbok/vägledning, Föreskrifter och allmänna råd, Tillsyn,

Bidragshantering och Garantihantering. Prestations typerna

Svar på förfrågning och Svar på remiss redovisas samlat för

alla målområden under målområdet Effektiv statsförvaltning.

Under varje prestationstypstabell redovisas de viktigaste

pre-stationerna under 2013 och deras resultat i verbala termer.

Avsnittet inleds med en redovisning av resursanvändningen

under 2013 inom hela målområdet och en måluppföljning.

MÅloMrÅde

Fungerande

bostadsmarknad

1.2

Boverket ska i årsredovisningen redovisa en läges-beskrivning av arbetet med att förvalta informations-portalen om boende, byggande och inomhusmiljö. Lägesbeskrivningen ska göras i samråd med Konsu-mentverket och efter samråd med Fastighetsmäklar-inspektionen.

Boverket ska redovisa antalet marknadskontroll-ärenden och den systematiska marknadskontroll som gjorts under året, resultatet av marknadskontrollen samt vilka eventuella åtgärder som har vidtagits med anledning av felaktigheter.

1.2.2 Återrapportering enligt regleringsbrevet

1.2.1 Resursanvändning och måluppföljning

Tabell 11 Resursanvändning inom målområde Fungerande bostadsmarknad 2013 2012 åak mnkr åak mnkr Intäkter av anslag 93,0 58,6 Övriga intäkter 43,5 13,0 Årets kapitalförändring -108,6 -6,5 Kostnader -27,9 -65,1 – Förvaltningskostnader* -27,0 -64,5 – Transfereringar -0,9 -0,7 Årsarbetskrafter 91,5 59,9 Källa: Agresso.

* Varav 72,0 mnkr 2013 och -4,6 mnkr 2012 utgör infriade garantier och förluster i garantiverksamheten. Garantiverksamheten infördes på Boverket 1 oktober 2012.

Resursanvändning

Resursanvändningen av årsarbetskrafter för målområdet Fungerande bostadsmarknad utgjorde drygt 40 procent av Boverkets totala resursanvändning under året. Av ta-bellen framgår att den ökade med cirka 50 procent jäm-fört med 2012. Resursanvändningen har ökat för alla redovisade prestationstyper inom målområdet utom Föreskrifter och allmänna råd som minskade. Samtidigt har resursanvändningen för målområdet Hållbara städer minskat med cirka 20 procent. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och deras sam-manlagda resursanvändning har ökat med drygt 10 pro-cent. I avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3 finns en samlad redo-visning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket.

Måluppföljning

De strategiska målen för målområdet Fungerande bostadsmarknad är

• ökad rörlighet på bostadsmarknaden och bättre nyttjande av beståndet

• ett ökat bostadsbyggande.

Boverket har under 2013 arbetat med åtgärder för att under-lätta en anpassning av beståndet och åtgärder som bidrar till att bostadsbeståndet används mer effektivt. Åtgärderna, som redovisas i följande avsnitt, är dels generella, dels riktade mot särskilda målgrupper. Några exempel på ge-nerella åtgärder för ökad rörlighet är förslag till utökning av byggnadsarea för friggebodar och annan tillbyggnad och olika kunskapsunderlag om hyressättningssystemet. Exempel på åtgärder inriktade mot särskilda målgrupper är förslag till regellättnader för att underlätta smarta lös-ningar för ungas och studenters boende, stödet till inno-vativt byggande för unga och investeringsstödet till äldre-bostäder.

Arbetet för att främja ett ökat bostadsbyggande har in-riktats mot åtgärder som kan bidra till att korta tiden från idé till färdig byggnad och åtgärder som kan leda till minskade byggkostnader. Boverket har bland annat läm-nat förslag till förenkling och effektivitet i planprocessen, sett över byggreglerna och utvecklat vägledningen till kommuner och länsstyrelser både genom PBL kunskaps-banken och projektet ÖP-resan. Eurokoderna har gjorts tillgängliga på marknaden till en lägre kostnad.

Boverket har också redovisat ett antal kunskapsunderlag som belyser bostadsmarknadens tillstånd och funktionssätt.

25

Årsredovisning 2013 Boverket 1.2 Fungerande Bostadsmarknad

1.2.2.1 omboende.se

Tabell 12 Omboende.se, kostnader och antal besökare

2013 2012 2011 Kostnader i mnkr 1,6 1,3 1,0 Totalt antal besök 297 762 284 118 208 799 Unika besökare* 244 619 234 601 217 766 Besökare mobil/surfplatta 82 146 44 116 Uppgift saknas

Källa: Adobe Analytics (tidigare SiteCatalyst) samt Agresso för kostnader. * Unika besökare beräknas genom att ta fram unika besökare per dag. Siffrorna är framtagna med ett nytt statistikverktyg som bygger på cookies och ger säkrare siffror. Föregående årsredovisningar har sifferunderlag med äldre statistikverktyg som bygger på loggfiler från webbservern.

Webbplatsen Omboende.se förvaltas och utvecklas ge-mensamt av Boverket och Konsumentverket. Samverkan sker med Fastighetsmäklarinspektionen. Tillsammans er-bjuder myndigheterna konsumenterna en webbplats med bred information om boendefrågor. Utöver informa-tion om allt från skriftliga avtal, budgetkalkyler, renove-ring till nybyggen uppdateras webbplatsen varje vecka med aktuella nyheter som rör boende, till exempel om hushållens sparande och bostadspriser. Under de senaste tre åren hade webbplatsen årligen ökade besökssiffror. Under 2013 var det drygt 20 000 unika besökare per månad.

Under 2013 har satsningar skett på den tekniska ut-vecklingen och Omboende har anpassats till en följsam design för mobila enheter. Inloggningen till webbplatsens forum har även utvecklats och är nu möjlig via de sociala medierna Facebook, Google+ och Twitter. Besökare som läser Omboende via mobil eller på surfplatta har för-dubblats sedan föregående år, vilket visar att satsningen på mobil anpassning har legat rätt i tiden. Det är framför allt information om köp av bostäder som lockar denna grupp av besökare.

I slutet av 2013 marknadsfördes webbplatsen genom annonsering på Hemnets webbplats och utskick till bland annat mäklare och kommunala konsumentvägledare med syftet att marknadsföra webbplatsen och öka antalet länkningar till Omboende från andra sidor.

1.2.2.2 Marknadskontroll

Tabell 13 Marknadskontroll , kostnader och antal avslutade ärenden

2013 2012 2011 Kostnader i mnkr 9,3 6,5 4,8 Antal avslutade proaktiva

ärenden 10 1 0 Antal avslutade reaktiva

ärenden 40 18 1

Källa: Agresso och Boverkets diarium.

EU:s byggproduktförordning2 _{innebär att ansvaret har}

förtydligats för alla ekonomiska aktörer, såväl för pro-dukttillverkare som för distributörer, importörer och åter-försäljare av byggprodukter. Ramarna för marknadskon-troll av byggprodukter inom det harmoniserade området har också blivit tydligare.

Boverket handlägger dels proaktiva ärenden där myn-digheten granskar produkter inom ett visst produktions-område, dels reaktiva ärenden där anmälningar av pro-dukter kommer in till myndigheten.

Under 2013 har Boverket avslutat tio gamla proaktiva projekt. Några av dem startades för några år sedan. Sam-tidigt startades tre nya granskningsprojekt som kommer att avslutas under första halvan av 2014. I övrigt har Boverkets proaktiva marknadskontroll till stor del handlat om information. De ekonomiska aktörerna inom utvald produktgrupp har fått information om vad som sedan 1 juli 2013 gäller för deras produkt enligt byggproduktför-ordningen. Boverket har gjort företagsbesök, begärt ut dokumentation och haft diskussioner med företagen om vad som gäller och hur dokumentation och märkningar borde se ut. I vissa fall har produkter tagits och skickats till anmälda organ för provning. Det projekt som genom-förs tillsammans med andra europeiska marknadskon-trollmyndigheter genom arbetsgruppen AdCo-CPD (Ad-ministrative Cooperation Group for the Construction Products Directive) startades i slutet av året och pågår fortfarande.

Marknadskontrollen har också hanterat ett antal av tidigare startade proaktiva ärenden. Under året har det varit ett allt större inflöde av anmälningar till den reaktiva marknadskontrollen. Boverket har kommunicerat och av-slutat 40 ärenden. Både reaktiva och proaktiva ärenden

2 _{Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring}

Tabell 14 Prestationstyp: Kunskapsunderlag

2013 2012 Kostnader i mnkr -54,3 -27,8 Årsarbetskrafter 49,7 28,7

Källa: Agresso.

Resursanvändningen av årsarbetskrafter för prestations-typen Kunskapsunderlag utgör drygt 50 procent av den totala resursanvändningen inom målområdet Fungerande bostadsmarknad, och knappt 50 procent av Boverkets totala resursanvändning inom prestationstypen. Av tabel-len framgår att resursanvändningen har ökat med drygt 70 procent jämfört med 2012. Samtidigt har resursan-vändningen för samma prestationstyp under målområdet Hållbara städer minskat. Verksamheterna inom de båda målområdena tangerar varandra och prestationstypernas sammanlagda resursanvändning har ökat, liksom för Boverket totalt. I avsnitt 1.5.1.2 och 1.5.1.3 finns en sam-lad redovisning av resursanvändningen för delområden och prestationstyper totalt för Boverket.

I följande avsnitt redovisas ett urval av de viktigaste prestationerna inom prestationstypen för målområdet.

1.2.3.1 regelsystemet

Planeringsförenklande åtgärder

Boverket har haft regeringens uppdrag att redovisa erfa-renheter och möjligheter samt sprida information och kunskap om hur regelverket kan tillämpas i syfte att åstadkomma en effektiv planprocess, en ökad plan-beredskap och ett rationellt plangenomförande.

Slutsatserna i kunskaps- och erfarenhetsrapporten Planeringsförenklande åtgärder – delredovisning (Rapport 2013:11) kan sammanfattas med att det är för tidigt att dra några slutsatser angående tillämpningen av den nya plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som trädde i kraft 2 maj 2011. Enkäten som ligger till grund för rapporten ut-fördes under december 2012–januari 2013. Kommunerna har således inte hunnit använda de möjligheter som för-ändringarna i lagen ger, de flesta har inte hunnit göra nå-gon fullständig detaljplan med normalt planförfarande efter 2 maj 2011. Rapporten bör enligt Boverket följas av ytterligare utvärderingar om några år för att se effekterna. Kommunerna anser dock att flera av ändringarna i regel-verket förbättrar planinstrumenten, men att det behövs fler och andra förändringar för att åstadkomma kortare processtider.

Rapporten Planeringsförenklande åtgärder II – slutrap-portering av regeringsuppdrag, redovisning av kunskaps-spridning (Rapport 2013:26) visar att det finns ett stort be-hov av vägledning och allmänna råd hos kommuner och länsstyrelser. Kompetensen hos länsstyrelserna och kom-munerna behöver förstärkas, de behöver förenkla och effektivisera sitt arbete och kunskapsutbytet mellan läns-styrelserna och mellan kommuner och länsstyrelser behöver utvecklas. Boverket kommer därför att utöka sitt arbete med vägledning, allmänna råd och utbildning de närmaste åren. PBL kunskapsbanken är ett viktigt verktyg i arbetet, och en satsning för att samordna PBL-utbild-ning för nyanställda i kommuner och på länsstyrelser kommer att göras under åren 2014–2016.

En fortsatt kunskapsåterföring är viktig för både

1.2.3 Uppföljning och utveckling

innebär en omfattande kommunikation med enskilda företag, ofta över en längre tidsperiod.

Anläggningsprodukter är också byggprodukter under Boverkets tillsynsområde, varför Trafikverket tillfrågades om en angelägen produkt för marknadskontroll under året. Den produkt som valdes ut var stenrik asfalt, med hänvisning till att det är en produkt som används i stora volymer. Information och företagsbesök genomfördes under hösten. Kommunikation genomförs under 2014.

Boverket har även marknadskontroll inom områdena hissar, rulltrappor, motordrivna portar och skidliftar. Un-der året har två reaktiva ärenden öppnats. Ett samarbets-avtal mellan Arbetsmiljöverket och Boverket är i slutskedet för ett undertecknande. Detta avtal reglerar bland annat ansvaret för marknadskontrollen av de rulltrappor, motor-drivna portar, sopsugar, sopkomprimatorer och vissa his-sar som Boverket skriver säkerhetsföreskrifter för, men som omfattas av maskindirektivets3 _{tillämpningsområde.}