VärI EF)TE ALN ID E
Statens väg- och trafikinstitut (VT1) : Fack : 58101 Linköping Nr 17 : 1976 National Road & Traffic Research Institute Fack 58101 Linköping Sweden
Förslag till mätplatsbeskrivning och
1 7
utrustningsbehov för trafikmätningar
Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack 581 01 Linköping Nr 17 1976 National Road & Traffic Research Institute Fack 58101 Lmkopmg Sweden
Förslag till mätplatsbeskrivning och
1 7
utrustningsbehov för trafikmätningar
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G "u J> h m> b 4> b b INLEDNING
BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING
MÄTPLATSBESKRIVANDE PARAMETRAR
METODER FÖR VÄRDETILLDELNING AV PARAMETRAR Bestämning av lägeskoordinat för mätplats Fotografering
Fotogrammetri
Vägnätsrapportören
Linjeföringsredovisning Byggnadsritningar
Metoder för mätning av horisontalradie Skevning
Lutning Filmning
Friktionsmätning Siktmätning
Kontroll och uppmätning på platsen
OLIKA AMBITIONSNIVÅER FÖR MÄTPLATSBESKRIV-NING OCH DÄRAV FÖLJANDE UTRUSTMÄTPLATSBESKRIV-NINGSBEHOV
Nivåer för mätplatsbeskrivning
Utrustningsbehov
LAGRING AV DATA, REGISTER M M LITTERATURREFERENSER
BILAGA 1 Definition av siktbegrepp
BILAGA 2 Beskrivning av vägbeläggningens medelprofildjup med den s k sandmetoden
10 10 10 11 17 17 17 17 18 19 21 22 24 24 26 28 30
INLEDNING
Som en del av projektet mätdata - utrustningsbehov har en utredning utförts med avseende på beskrivning av den fasta "vägmiljön" och de utrustningskonsekven-ser som denna medför. Preciserade praktiska utrust-ningsförslag skall utarbetas med föreliggande utred-ning som underlag.
Dokumentation av förhållanden under mätningen och re-sultat behandlas endast vad gäller principer för slut-lig dokumentation.
Problembehandlingen har disponerats enligt följande:
bakgrund och målsättning
mätplatsbeskrivande parametrar
metoder för värdetilldelning av parametrarna
olika ambitionsnivåer för mätplatsbeskrivning och
därav följande utrustningsbehov 0 lagring av data, register m m
BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING
Trafikmätningar med hastighetsregistrering utgör ett dominerande inslag i de trafikstudier, som utförs av trafikavdelningen. Mätningarna utförs för att förse
olika projekt och frågeställningar med grundinformation. De olika typer av frågeställningar som initierar
mät-ningarna medför olika sätt att dokumentera och samla in beskrivande uppgifter om de miljöer, som gav viss has-tighetsnivå. En närmare beskrivning av mätförfarande och mätutrustning finns dokumenterad i tidigare rap-porter, se referenserna (l), (2), (3), (4) och (5).
Trafikmätningarna utförs i form av restidsmätningar eller punkthastighetsmätningar. En restidsmätning utförs som en serie punkthastighetsmätningar. För att kunna följa varje enskilt fordon som passerat mätsträckan, vid res-tidsmätning, kompletteras den hastighetsregistrerande
utrustningen med en kamera, som tar en bild av varje fordon som passerar mätstationen. Vid punkthastig-hetsmätning finns det ingen anledning att fotografera
fordonen då trafikanalysatorn är fordonsdifferentierande. Som exempel på frågeställningar som har initierat tra-fikmätningar kan följande nämnas:
0 hur förändras hastighetsnivån på vägarna med tiden. Dessa mätningar har utförts fr 0 m 1975 på
slumpmässigt utvalda platser.
Problemställ-ningen har mindre inriktning på Vägmiljöns effekt på hastighetsnivån och miljön har där-med beskrivits på ett enklare sätt.
0 hur förändras hastighetsnivån vid förändring av
trafikreglering, speciellt har studier utförts
då hastighetsbegränsningar har ändrats. Ej heller detta problem kräver någon förfinad
be-skrivning av vägmiljön. Mätningarna utförs
före och efter åtgärden.
0 hur förändras hastigheten vid ombyggnad av en Väg.
Mätningar utförs före och efter åtgärden.
Noggrann beskrivning av vägmiljön.
0 hur inverkar olika Vägbeskrivande parametrar på hastighetsnivån. Hastighetsuppgifter från en
mängd mätplatser relateras till de Vägbeskrivande parametrarna. Denna typ av mätning står princi-piellt nära mätning i anslutning till ombyggnation. En stor andel av de trafikmätningar som utförts under 70-talet har avsett validering av simuleringsmodellen, se referenserna (6), (7) och (8). Dessa mätningar har
genomgående utförts som restidsmätningar. Simulerings-modellen kan bl a ge svar på hur hastighetsnivån eller
restiden förändras vidombyggnation och vid förändring av trafikreglering.
För att de trafikmätningar - hastighets- och
restids-mätningar - som trafikavdelningen utför skall få ett så stort användningsområde som möjligt är det av stor betydelse att mätplatserna beskrivits på ett enhetligt sätt och att sådan information, som enkelt kan mätas
upp och som kan förväntas bli av intresse för
uppkom-mande frågeställningar, kOpplas till den insamlade
mät-datan.
Nya kunskaper om hastighetens miljöberoende bör aven medföra, att de nya miljöfaktorerna som visar sig ha betydelse uppmäts i anslutning till trafikmätningen. En viss beredskap bör även finnas i form av en över-dokumentation, som kan Visa sig få betydelse för fram-tida uppdrag.
'Mätplatsbeskrivningen och lagringen av denna bör göras så att den kan ingå som en del av ett större informa-tionssystem. Lagringen av mätplatsdata - eventuellt
med summariska uppgifter om de väsentligaste
förhållan-dena under mätningen jämte resultatredovisning - bör centraliseras inom avdelningen.
Utvecklingen av vägdatabanken (VDB) bör medföra, att den information som där finns lagrad kan k0pplas till de av VTI utförda trafikmätningarna.
Dokumentationen av mätplatsmiljön och den nivå som denna utförts på begränsas i huvudsak av kostnaden för att
samla in informationen. Viktigt är därför,att till för-slagen om lämplig nivå för den mängd data som skall do-kumenteras även kostnadsnivå anges.
En "noll-nivå" för mätplatsbeskrivningen, som kan
till-godose de flesta användares krav på mätplatsinformation,
MÄTPLATSBESKRIVANDB PARAMETRAR
Det första problemet är hur många parametrar, som skall ingå i mätplatsbeskrivningen. Det andra är, hur långt före och efter mätplatsen, som vägen skall beskrivas med dessa parametrar. För restidsmätningar utförs en kontinuerlig beskrivning mellan flera mätpunkter. Att
för punktmätningar precisera, hur långt före och efter
mätpunkten,som olika parametrar påverkar hastigheten i punkten, går ej. Sådana gränser måste ändå anges för att enhetlighet skall kunna uppnås. För restidsmätningar bör parallellt med beskrivningen av sträckan mellan mät-stationerna även finnas en beskrivning, som motsvarar den som finns för punkthastighetsmätningar.
I en mätplatsbeskrivning kan följande uppgifter ingå: o det datum för vilket beskrivningen gäller.
0 län. Framgår bl a ur VDB. 0 väg nr. Framgår ur VDB.
o läge, koordinat för mätplatsen. Koordinaten bör
an-ges så att den kan användas för sökning i VDB. En
punkt är entydigt angiven enligt VDB, om den beskrivs
på följande sätt: 0 från A-pkt o avstånd .... m
0 mot A-pkt
A-punkterna bör utöver koden beskrivas med hjälp av orts-namn eller de vägar, somkorsas i punkten. Lämpligt vore
om mätriktningen kunde kopplas till VDB antingen så att vägens huvudriktning enligt VDB får utgöra riktning 1 vid trafikmätningen eller också så att den riktning, som ges av lägesangivelsen från en Apkt mot en Apkt
-även ger trafikmätningens huvudriktning. Denna riktnings-bestämning är av mycket stor betydelse för att den detal-jerade mätplatsbeskrivningen skall kunna relateras till hastighetsdata.
o körbanebredd i riktning 1 och 2. Denna framgår ej direkt ur VDB men kan på ett ungefär uppskattas. Upp-gifter finns om krönbredd, dvs vägens totala bredd inklusive vägrenar i samma plan, samt om belagd väg-bredd. Till belagd bredd inräknas förutom körbanebredd även belagda eller oljegrusade vägrenar eller annan i förhållande till körbanan icke förhöjd anordning. Stöd-remsa < 0,5 m medräknas icke i belagd bredd. Den 0,5 m breda delen av vägrenen, som ligger i omedelbar anslut-ning till körbanan, kallas vägrensremsa och utförs van-ligen med samma beläggning som körbanan. Körbanebredden kan med god säkerhet uppskattas med kännedom om krön-bredd och med hjälp av typsektioner, se figur 1.
. . x
Figur 1 Typsektioner )
BETECKNWG
TYP - ...I 2 BRCDD
SEK_ sig
C! xUTFORMNING
(m
TION g :71, KB 3,5 0 3:5 lb d :C .5 Nä 0
> vozs KSO vozs
qu25 'i ' 11 H . is 3 tr *s (9 x 3 g' vals ., K 7,0 ..V0.5
7v0,s 'z'
8.0
0 ,W \ O N 3: 8 ;' vLo . K70 r.V1o 7v1 q 1 1] 20 8 r* *x H x 8;- V30 Kic v30 7v3 a I I I 110 8 v' \ N x a I I V30 K'IC '1 Hvaruobo 15 K70 V30 o C 4 _4_._._,_ -4 _. _. - --.1- -..--- I-H MV ä ä ä f ,kap lå I 1 'Variole0 så *
V
' "j
;5 :3 a: r ' 1V:VAGREN KsKORBANA MarMTTREMSA
\
1") gäller även motor-trafikled (HL) och "halv nntorväg" (NV/2) x) Trafikleder på landsbygd, TV 124, Statens vägverk
vägrensbredd, i riktning 1 och riktning 2. Summan av vägrensbredd i riktning 1 och riktning 2 kan upp-skattas med hjälp av typsektioner och krönbredd ur VDB.
stigningsfält i riktning 1 och 2. Var stigningsfält börjar och slutar framgår ur VDB. Stigåingsfälten i de båda körriktningarna överlappar oftast varandra. Denna överlappning framgår ej ur VDB. Inmätning av stigningsfält till VDB sker vid utspetsningen till ökad tvärsektion resp vid återgång till "normal" tvär-sektion.
slitlagertyp på körbanan. Lämpligen bör samma klassi-ficering som i VDB användas - asfaltbeläggning,
olje-grus, grus, cementbetong, sten.
förslitningsgrad av körbanans slitlager.
slitlagertyp på Vägren i riktning 1 och riktning 2. Samma klassificering som för körbanan.
friktion för körbanan. En grov uppskattning av
frik-tionen erhålles genom kännedom om slitlagertyp och
förslitning av slitlagret
hastighetsbegränsning i riktning 1 och 2. Uppgifter finns i VDB.
omkörningsförbud i riktning 1 och 2. Uppgift om
skyltat omkörningsförbud redovisas i VDB. Spärrlinjer finns ej redovisade i VDB.
siktlängd i riktning 1 och 2. Vägverket använder flera typer av siktbegrepp, se bilaga 1. Dessa är
för närvarande under revidering bl a på grund av
för-ändringar hos fordonsparken. De siktkrav som gäller är för enfältiga vägar mötessikt och för tvåfältiga vägar mötessikt och normal stOppsikt.
Om inte linjeföringsdata ingår i mätplatsbeskrivning-en bör ävmätplatsbeskrivning-en anges om siktslut ligger i horisontal-eller vertikalkurva. Speciellt för "korta" siktläng-der kan denna information vara av stort värde,
efter-som siktlängden i vertikalkurvor då kan omräknas till en krökningsradie. Även för horisontalkurvor
skulle en radie kunna uppskattas utifrån kännedom
om siktlängd om vissa antaganden om terrängsikt-hinder görs.
0 linjeföring före, i och efter en mätplats. Ca hälften av huvudvägnätet riksvägar och primära vägar -(ca 12 000 km) var inmätt med avseende på linjeföring i september 1975 och denna data finns lagrad i VDB. Hela huvudvägnätet beräknas vara inmätt under 1976. Av intresse är om mätplatsen ligger i en vertikal-kurva, horisontalvertikal-kurva, på en raksträcka eller i en lutning.
Linjeföringen skulle kunna beskrivas enligt nedanstående:
YsråiäêlEEeäil
a_-Typ 4
Konvex 1 Konkav I Rak
Radie, m I I
Före mätplats Efter mätplats
Båglängd
Radien i vertikalkurvor skall enligt anvisning i TV 124 i konvexa kurvor vid en dimensionerande hastighet av 80 km/h ha ett minimivärde av 4 000 m. I många mätpunk-ter kommer därför betydligt större värden på radien än 4 000 m att förekomma. En mer lätthanterlig beskrivning av vertikalprofilen kan därför utgöras av en serie
vär-den på lutningen i var 10:e meter §95i§9§§§l9§9§ll
TYP
1 Högerkurva Vänsterkurva Hz riktning l riktning l Rakstracka Radie, m
r Före mätplats Efter mätplats
riktninggl riktning l
Båglängd 1
Enligt TV 124 - "Trafikleder på landsbygd" - bör över-egångskurvor användas vid kurvradier : 1500 m. Om sådan
övergångskurva finns bör också framgå ur mätplatsbeskriv-ningen.
o lutning i mätpunkten samt i en punkt före och efter
själva mätpunkten på ett lämpligt avstånd från denna. I TV 124 - "Trafikleder på landsbygd, Statens vägverk"
- indelas lutningar i sådana kortare eller längre än 150 m.
75 m före resp efter själva mätpunkten.
Det kunde därför vara lämpligt att mäta lutning skevning i eller i anslutning till horisontalkurvor. Det kan vara aktuellt att mäta skevningen i mer än
en punkt på grund av den så kallade
skevningsutjäm-ningen.
avstånd till terräng-sikthinder på var sida Om vägen.
Denna uppgift kan användas för beräkning av radier i horisontalkurvor, då sikten är känd.
avstånd till större parkeringsplatser, korsningar med enskild väg m m, vilka kan tänkas påverka hastigheten
METODER FÖR VÄRDETILLDELNING AV PARAMETRAR
Olika typer av trafikmätningar ställer olika krav på
den mängd miljöbeskrivande information, som bör
rela-teras till trafikmätningar och likaså på graden av
noggrannhet i beskrivningen. De metoder som är aktuella för att beskriva miljön i och omkring en mätpunkt -behandlas nedan.
Bestämning av lägeskoordinat för mätplats
Denna bestämning måste utföras med stor noggrannhet efter-som den ligger till grund för sökning av information om mätplatsen ur VDB.
Antingen kan en kalibrering av vägmätare - "trippmätare" eller mätare k0pplad till ett speciellt mäthjul - utföras
'på en speciell kalibreringssträcka (a) eller också kan i
efterhand en kalibrering utföras mot de länklängder, som angivits i VDB (b).
a) Denna metod bör generellt användas och då uppgifter
finns i VDB för den aktuella mätplatsen, så kan de
uppmätta sträcklängderna kontrolleras mot VDB. In-struktion för hur kalibrering av vägmätare skall
tillgå finns i "Mätinstruktion för vägdatabanken,
vägdatarapportering".
För närvarande används en uppmätt sträcka hos svensk bilprovning. Vägverket har även kalibreringssträckor i Linköpingsregionen.
En kalibreringssträcka borde finnas direkt i anslut-ning till VTI.
b) Längden av den länk, på vilken mätplatsen ligger,mäts
upp. Avståndet från en A-punkt till mätplatsen mäts
upp. I efterhand normeras de uppmätta sträckorna så att de stämmer med den länklängd, som angivits i VDB.
tsiktlängd,
lO
Fotografering
Till beskrivningen av mätplatsen skall alltid höra fotografier.
Ett foto i varje färdriktning samt foton tvärs
färd-riktningen åt varje håll. Fotona kan främst användas
för att åter lokalisera mätplatsen men även för en grov beskrivning av mätplatsen. I ett fotografi bör en riktningsorientering finnas d v 5 man kan hålla upp en skylt med exempelvis riktning l i bild.
Fotogrammetri
Om denna teknik användes kan i efterhand ur foton ut-värderas alla de mått, som kan vara av intresse såsom
vägbredd, båglängd, lutning, avstånd till
terräng- eller sikthinder m m. I princip kan Vilken kamera som helst användas. Man tar två foton av samma
motiv från två punkter på ett avstånd av exempelvis
10 m.
in med ett känt inbördes avstånd.
I den vy som fotograferas läggs två markeringar Utvärdering av bil-derna kan göras i ett spegelstereoskOp. Den information
som mäts upp ur bilderna måste bearbetas ytterligare för
att ge de sökta uppgifterna. Denna slutbearbetning är komplicerad och kan med fördel utföras i dator.
För fotogrammetriska ändamål används normalt en s k
fototeodolit.
Kostnaden för en sådan kamera är av
storleks-Även andra typer förekommer bl a
stereo-kameror.
ordningen 100 000 kr.
punkter längs vägen är det tillräckligt med en bild,
För mätning av avstånd till
om vägbredden är känd.
Vägnätsrapportören
Vägförteckning - Vägnätsrapportören-är underlag för väg-nätsrapporteringen och innehåller samtliga uppgifter om
th m intervall.
ll
vägnätet. Förteckningen skrivs ut vägnummervis inom varje län och redovisningen sker i vägens riktning enligt vägnamnsförteckningen. Vägförteckningen kan
erhållas för alla vägar inom ett län, för vägar med
vägnummer inom angivet intervall eller för uppräknade
Uppgifter-vägnummer. Innehållet framgår ur tabell 1.
na ajourförs en gång per kvartal. Det finns möjlighet att i efterhand söka information i "gamla" kOpior av vägförteckningen.
Linjeföringsredovisning
Linjeföringsdata insamlas med ett specialutrustat for-don. I utrustningen ingår ett gyrosystem, som registre-rar fordonets och därmed vägens kursvinkel i horisontal-planet och dess lutningsvinkel. Registreringen görs med Mätningarna är relaterade till vägdata-bankens referenssystem. Hela huvudvägnätet kan förvän-tas vara inmätt under 1976.
För närvarande finns möjlighet att:
0 rita en länk horisontalt eller vertikalt i valfri
skala, se diagram 1 och 2
o lista rådata för en länk (kursvinkel och lutnings-vinkel) med 10 meters intervall, se tabell 2
TA BE LL 1 Exe mp el på ut sk ri ft av väg för te ckni ng ar 0 ST OC KH OL MS Län DA TU M V N 0 P O R 7 C C K H I 3 G VA S 81 :5 2 19 70 -0 3-92 ' Va gn AT SR AP Pn nT uR . 13 1 O -N -h a n un -n ø-n -O -O a - uñ-H - u-O Q C -h -D U U . -. -O O n --G _ -. . . -N -. -. -_ -ø D K. 5 S R J 3 A V Å å-pU quT 1 Aus Lur An ge 7 VÄG LKUG D BR ED D LMI TT " I VÄG HAST BH K V KO NS T-T X TR AF IK T Xi u AO 3 EL LE R .Y VA UA R H. n. « (K d) (H ) 1 RE NS AK TY P BE GR FÖR c avs oun n' I ' z go r/ no v r x-nuuxT P _ T LÖP SE KT KQ QN BE L T (M ) T (K H/ H) BH D K-NR TY P C L . H V H-V H-v 1 2 3 4 4A 48 5 6A 6 7 '8 9 10 11 12 13 14 15 16 1? 18 19 20 21 2. 25 26 25 -. -_ _ -_ _ _ -_ -_ -_ -p -_ _ - u -_ -_ -_ -_ -_ -_ -_ -O . O 0 11 72 A 97 2_ 13 3 so c 7. 5 7. 5 B 70 70 10 1021 4/ 7 E 39 24 ÄG G 79 0 ? 0 0 A3 9 50 50 6/ 12 90 4 J
54
0
VA
R
VA
R
_'
315 000 o ' 10 57 8/ 2 ' 16 2 13 .0 13 .0 90 90 i 3 3 5 V A R V A R ':0
8-'
70
an
a
.
5a 3 70 4 6 9 . 00 0 6. 3 6. 3 1. 2 8 H -' ' 52 39 !? T 15 9 1 1 0 ' 8 5 2 V A R V A R V A R 31 8 - s-' . . _ 61 6 13.0 13 .0 ' ?0 7 9-13 12 29 10 0 36 6-13 » * un a 11 76 10 0 >2 2 11 86 10 0 13 6 11 77 10 0 49 8 9 -1 3 I F S V A R .N SU VA R VA R . 14 .4 7. 15 0 12 .0 12 .0 "14
.4
7.
41
0
.
*0
"
14 ,7 7. *R h . 15 .u /. r0 9 [ . 5 6 0 1 5 K -_ n -n -_ -_ -...-00011
81
51
39
.
3
34
0
5 A 6 7 7 1 3 8 3 9 1 4 7 0 T 7 7 7 . C C C D . O O . L$ OCIOv-U\U\O00f*v'°v-CJOOOO(iv-NMVIICON O. 10 0 10 0 NG) CO?- '-7- 1-1-.lá2000 H __ I 1000 H b 1 1 1 I 1000 H 2000 N Q
FIA H FROM 1093A61 1093A39 750911
Diagram l Horisontalprofil 50 H F
LN'
i 1000 H 2600 n FM V FROM 1093AM-1093A39 750911 Diagram 2 Vertikalprøfil 13T A B E L L 2 Exe mp el på li st ni ng av råd at a för väg s kur sän dr in g va r 10 :e m 0 o JÄâc hA BA NK PR OG RA M VV 75 9 FI AV KO OR DI NA TB ER ÄK NI NG apa: KH UT PK T TI LL KN UT PK T LxN a ; 3 T ' A -N Q K A uT A A -L R 39 :0 0 2 VÄG NR MÄY T MÄT I NG S-RE G. IN T LA GR LA GR IN GS -LK NG D CH ) DA TU (M ) NR en vuw m 10 93 61 :3 0 10 93 68 6p 00 66 56 75 09 11 10 ?9 07 15 A YX es s? Mi x? 24
os
s:
a n ,o '0 .M _2- .0.4_ .0 -4 _r;'..J'.J'.J' .. 0 . 0 0 0 10 .9 00 20 .0 30 30 .0 0D O O ÖU U 5 0 . 0 1 0 Q U . G W O ? 0 . 0 0 0 an .n 3 90.0 00 iu0 .4 0 11 0. 31 0 1 2 0 . 0 0 0 33 0. 30 0 14 0. 37 0 1 5 0 . 0 0 0 1 u0 . 0 ? 0 17 0. 37 0 1 . 0 . W Ö0 1 0 0 .0 3 0 ?3 .U SD 21 U. C D 2 5 0 . 3 " 0 7 3 3 0 : ) : 1 0 , 2a n. 30 ?3 0. 43 0 ?5 0. 32 0 27 0. WC U st ur NNNNNNNNNNNNNNNNNPJNNNNNNNNNNNN Y M I N X 0 MI NY '3 C ME TE R ) LÄN GD +0,0 0 +2 .1 6 +2 .5 0 +2.5 8 +2,5 8 *2 .6 3 *2 .3 7 +2 ,1 4 42 .2 1 +2 ,2 5 +2 ,3 4 +2 .18 + 1 , 6 8 +1 .0 2 -c ,0 9 -9 .6 5 '6 .2 0 +0 .64 *1 .4 2 +1 .?5 +1,9 4 +2 ,0 4 +2 , 0 8 +1.8 5 *1 .3 0 +7 .7 0 +9 .2 0 -O .1 O -0 .0 9 -0 .0 1 0 c ME TE R 5 .1.415
Horisontal- och vertikalradier kan bestämmas ur dia-grammen. Eventuellt kan det vara vissa problem att med tillräcklig noggrannhet bestämma vertikalradier ur diagram 2 i och med radiens storlek. Enligt
anvisning skall radien i konvexa kurvor vertikalkurvor -vid en dimensionerande hastighet av 80 km/h ha ett
mini-mivärde av 4 000 m. Ett bättre mått kan därför vara lutning i var 10:e meter. Ur diagrammen kan båglängd
och lutning även uppskattas. Det finns även program, som genom omfattande datakörningar direkt kan ge upp-gifter om radierna.
För simuleringsmodellen har linjeföringsdata behandlats så, att man som resultat fått ut en vägbeskrivning, som delat in vägen i raksträckor och kurvor, för vilka medel-radien angivits. För varje kurva har även minimiradie angivits. Speciellt äldre vägar har en varierande kurv-'radie i en och samma kurva. Av tabell 3 framgår, hur en
TA BE LL 3 Exe mp el på ut sk ri ft av be ar be ta d li nj ef ör in gs da ta . va s k a _. . -_ L 4 5 , _, VA GD ÅT AB AN K PR OG RA M VV 75 9 FI A H UT VÄR DE RI NG AV HO RI SO NT AL RA DI ER ra zu KN UT PK T YI LL KN UT PK T VÄG NR MK T? MÄT NI NG Sa RE G. xN T LA GR BE RÅK NING S-KA RT A Ae NR KA RT A As MR LK NG D (M ) DA TU M (M ) MR DA TU M 12 51 22 ,0 0 11 83 30 .0 0 70 :0 0 12 48 0 71 11 02 -10 7202 03 FR RN (T P1 ) TI LL (TP2 ) LÄN GD .0 RA DIE MI NS TA RA DI E , 0 70 ?0 R A K L I N J E 70 20 0 21 0 RA DI E 18 51 12 70 v2 0 17 0 M ?8 0 35 0 70 RA KL IN JE 35 0 42 0 70 RA DI E 19 10 10 40 v1 0 36 0 M 4 2 0 1 8 9 0 1 4 7 0 R A K L I N J E 10 90 20 30 100 RA DI E a0 222 22 90 V1 0 1970 M 20 31 22 00 1? 0 RA KL IM JE ' 22 00 22 10 10 RA OI E n573 0 ' 57 30 v1 0 22 10
22
10
23
20
11
0
RA
KL
IN
JE
,
23 20 23 70 50 RA DI E u4 77 s 38 20 vxo 23 30 23 70 25 20 15 0 RA KL IN JE 25 20 25 00 60 RA DI E. a3 82 0 22 90 v1 0 zs vo 25 50 27 70 19 0 RA KL IN JE . 2 7 ? 0 2 7 0 0 10 R A D I E : 510 3 2 1 4 3 0 V 1 0 2 7 8 0 27 30 ?9 50 17 0 RA KL ZN JE 29 50 29 60 10 RA DI E »1 91 0 19 10 V1 0 29 6024
:1
0
30
90
13
0
RA
KL
IN
JE
'
30 90 31 00 50 RA DI E u2 20 4 19 10 v2 0 31 20 31 40 33 30 19 0 R A K L I N J E 33 30 33 00 10 RA DI E -2 86 5 28 60 v1 0 33 40 M 33 00 35 00 16 0 R A K LIN J E -55 00 35 10 10 RA DI E .a 28 65 28 60 V1 0 35 10 M -35 10 36 60 15 0 RA KL IN JE n 36 60 41 L0 480 RA OI E u5 00 0 1910 v1 0 37 10 M 4140 4200 15 0 RA KL iNÅE 02 90 43 00 10 00 01 5 a573 0 57 30 v1 0 43 00 M AS CO ' 00 30 13 0 R A K L I NJE 40 30 00 00 10 RA DI E 05 73 0 57 30 v1 0 44 40 M 44 00 05 00 10 0 R A K L INJ E ' 05 00 45 50 10 RA DI E \n 14 32 14 30 V1 0 4550 M 05 50 40 00 11 0 RA KL IN JE 00 60 06 ?0 10 RA DI E 05 73 0 57 30 V3 0 46 70 M 23:22' X: 164.8
4.9
kompass.
l7
Byggnadsritningar
Från byggnadsdistrikten kan ritningar på vägen över mätplatsen beställas. Ur ritningarna framgår
linje-föring samt övriga data bredd m m. Det tar ofta lång tid att få fram ritningar. Ritningarna stämmer ej heller säkert med verkligheten, varför denna möjlighet endast bör användas i undantagsfall.
Metoder för mätning av horisontalradie
För kurvor med "små" radier kan ett "långt" måttband
användas för mätning av korda och pilhöjd, vilket ger kurvradien. För kurvor med "stora" radier bestäms vinkeln mellan de två tangenterna till kurvan som
ut-går från kurvans ändpunkter. Till detta används en Kurvans båglängd mäts upp. Tangentvinkeln plus båglängden ger kurvradien. För avstånds- och
vin-kelmätning kan avvägningsinstrument och teodolit an-vändas. Det kan även vara aktuellt att mäta de s k
Övergångskurvorna.
Skevning
Denna har mätts upp genom att lägga en U-balk över vä-gen och använda en vinkelmätare samt ett vattenpass.
Lutning
Mätningen utförs med ett avvägningsinstrument eller en teodolit.
Lutningen kan även bestämmas med hjälp av ett lod, ett
På vägavdelningen finns tre sådana instrument.
.10
18
Filmning
Vägmiljön omkring mätplatsen har vid en del
trafik-mätningar filmats från en bil som kört över
mätplat-sen. Antingen kan vanlig filmkamera eller också videoutrustning användas. Med filmkamera kan bild-utlösningen göras vägstyrd exempelvis var 10:e meter. Videoutrustningen går alltid med samma hastighet vid
inspelning. Möjlighet finns att lägga in
avstånds-angivelser i bilden exempelvis från trippmätare.
Videoutrustningen innebär den fördelen, att man direkt
på platsen kan kontrollera, att bildupptagningen
verk-ligen fungerat. Videon medför även helt andra
möjlig-heter att "packa" upptagningar från olika mätplatser på ett band.
lägre än för film.
Kostnaden för video bör bli väsentligt
Någon videokamera för färg finns dock ej tillgänglig på avdelningen. Svartvit
video-kamera ger betydligt bättre bildkvalitet än färgvideo-kamera. Ett videoband medca 35 minuters speltid kostar ca 70 kr.
band beror på vilken färdhastighet inspelningen görs vid och hur lång sträcka före och efter mätplatsen, som
skall filmas.
Hur många mätplatser som kan få plats på ett
Videokameran tar 25 bilder/sek. Om man kör med en hastighet av 70 km/h - 19,4 m/sek - skulle videon ge mer än en bild/meter. Antalet mätplatser som kan få plats på ett videoband med 35 min speltid för olika has-tighet och sträcklängd framgår ur tabell 4.
Beskriv-ning i två riktBeskriv-ningar förutsätts.
Tabell 4 Antal mätplatsbeskrivningar/videoband
STRÄCKLÄNGD i FORDONSáASTIGHET
KM
50 KM/H
70 KM/H
110 14 202'0
7
10
4,0 ' 3 8,0 l 1'Ur film kan de flesta parametrar grovt uppskattas.
19
En 16 mm's färgfilm kostar med framkallning ca 100 kr. Filmkamera innebär fördelen att bildtagningen kan sty-ras exakt, antingen med vägstyrning eller tidsstyrning. En 16 mm's film har 4 000 bildrutor, av vilka ca 3 500 effektivt kan utnyttjas. Om en bild tas var 10:e meter skulle en film räcka till beskrivning av så många mät-platser, som framgår ur tabell 5.
Tabell 5 Antal mätplatsbeskrivningar/film
STRÄCKLÄNGD ANTAL MÄTPLATSER KM 1,0 17 h
2,0
'
8
i
4.0 850 2 Ävensiktlängd om filmen innehåller någon längdinformation exempelvis visst avstånd mellan varje filmruta eller en
ljuspuls per längdenhet.
Filmning bör göras över hela länken - från A-punkt till A-punkt - och i de fall detta blir onödigt långt bör
annan referenspunkt väljas som ändpunkt exempelvis någon brokonstruktion eller korsning med enskild väg s k X-punkt.
Friktionsmätning
Ett friktionsvärde kan kopplas till typ av beläggning oberoende av väderlek. Detta friktionsvärde kan enkelt mätas upp. Genom uppgifter om väderlek under själva
hastighetsmätningen kan sedan en viss uppfattning om
verk-lig friktion erhållas. Två enkla metoder som
20
Den ena metoden utnyttjar en pendel, se figur 2.
*
då?
.
-
;<0
(RÅWMKUNS
Figur 2 Pendel för friktionsmätning
På pendeln finns monterad en gummiklots, som ger frik-tionen mot den yta som skall mätas. Pendeln lyfts till bestämd höjd och släpps. Utslaget kan översättas i ett
friktionsvärde. På institutet finns för närvarande två sådana pendlar. Lämpligt är att alltid mäta på våt
väg-bana. En pendel används för närvarande av TF-avdelningen vid haveriundersökningar. Att på en plats ta 10 mätvär-den tar för 2 man ca 15 minuter. Pendeln ger ofta ett för högt friktionsvärde, på asfalt mellan 0,9 och 1,0. Även värden större än 1,0 förekommer. Pendeln är så lätt att hantera, att det även borde vara praktiskt möjligt att göra friktionsmätningar i anslutning till själva
tra-21
fikmätningen.
Friktionen och dess beroende av väderlek beror i hög grad av ytgrovleken hos vägbeläggningen. Ytgrovleken kan mätas med den så kallade sandmetoden, se bilaga 2. En viss mängd sand av en speciell typ stryks ut på
väg-banan. Den täckta ytan är ett mått på ytgrovleken.
På varje Tids-Mätningen måste utföras på torrt underlag.
mätplats bör ca 5 upprepade mätningar utföras. åtgången för detta är ca l/2 timme.
Det vanligaste sättet och mest rättvisande är att ut-nyttja bromsprovvagn. Om önskemål om regelbundna så-dana mätningar skulle finnas, så kan TF-avdelningen kapacitetsmässigt ordna detta. Kostnaden per dag för
sådana mätningar är ca 1 000 kr.
Siktmätning
Sikten mäts enkelt upp på platsen. Mätningen kan
ut-föras av en eller två personer. Mötessikt mäts från
1,2 m höjd till 1,4 m höjd över vägbanan. Stoppsikt -normal - mäts från 1,2 m till 0,0 m. Mätfordonet place-ras på mätplatsen och vägmätaren avläses. Fordonet körs därefter fram till siktslut och ny mätaravläsning utförs. Mätningen utförs i båda körriktningarna. För stora
längder borde det vara tillräckligt att uppskatta sikt-slut från mätplatsen, ta ett ögonmärke och köra fram till detta.
i vilken de angivna höjderna exakt följs,utföras.
För korta siktlängder måste en noggrann mätning,
Total tid för siktmätning i 2 riktningar, ca 20 minuter. Sikt-uppgifterna kan kompletteras med uppgift om vad som ger siktslut, vertikal - eller horisontalkurva. För korta siktlängder ger detta komplement plus siktlängderna en god uppfattning om linjeföringen. Restidsmätningar för-utsätter ofta siktmätning längs hela den sträcka, som mätningen avser. Vägverket har utfört dessa mätningar
22
Kontroll och uppmätningppå platsen
Kontroll av hastighetsbegränsning och omkörningsför-bud bör alltid utföras på platsen. Körbane- och Väg-rensbredd bör även mätas upp. Uppgifterna i
vägnäts-rapportören kan vara felaktiga, då en förändring ännu
ej hunnit införas i VDB.
Informationsvärdet i de olika metoderna som ovan be-skrivits redovisas i tabell 6.
_ l eq uL ø . L -L L. _ " 2: un g e f är l i g up p g i f t TA BELL 6 IN FO RMAT IO NS VÄR DE FO R OL IK A MET O D E R () ka n ge m 2 4 m 4 0-4 V E R T IK A L -H O R I SO N T A L -P RO F I L P R O F IL 2
GHHHQÅ
-SLHHDILSVH
GDNYTLXIS -SDNINHQHWO DNINSNyHDHH dÃL NHH A -HHDVTLITS GGHHH -SNHHOYA GGHHH -HNVGHQX NOILXIHJ VNVHHQX HHWWDNSYA LOIHAQ ONINAHXS XHANOX ( l ) K O O R D I N A T B E S T . E N L V D B ( 2 ) F O T O G R A F I E R S p är r l i n(3
)V
ÄG
NÄT
SR
AP
P
+
(1
)
Je
r
( 4 )L I N J E R E D O V I S N I N G + (1 )(5
)B
YG
GN
AD
SR
IT
NI
NG
+
(1
)
( 6 ) F I L MNI N G , V I D E O E L L E R F I L M K A M E R A s p är r l i n je r ( 7 ) F R I K T I O N S M ÄT N I N G P E N D E L + S A ND P A T C H B R O M S P R O V VA G N ( 8 ) S I K T M ÄT N I N G ( 9 )ÖV R I G M ÄT N I N G O CH K ON T R O L L P Å P L A T S U D ) F O T O GR A M M E T R I 23denna service är kostnadsfri då
24
OLIKA AMBITIONSNIVÅER FÖR MÄTPLATSBESKRIVNING OCH DÄRAV FÖLJANDE UTRUSTNINGSBEHOV
Ambitionsnivån för mätplatsbeskrivningar kan uppdelas i två huvudfrågor. Den ena frågan gäller,vad som skall
ingå,och den andra gäller,hur lång vägsträcka, som skall beskrivas. Den nivå som beskrivningen läggs på medför
ett krav på en viss utrustning för datainsamling om mät-platsen.
Nivåer för mätplatsbeskrivning
En lägsta nivå för den datamängd, som bör beskriva varje mätplats, bör innehålla ett grundelement, som alltid gör det möjligt att komplettera beskrivningen. Den
beskriv-ning som finns lagrad i VDB bör inhämtas från VV, då
den avser vägverks-projekt. Denna "O-nivå" kan beroende på typ av mätning kompletteras med ytterligare data.
"O-nivån" skulle förslagsvis kunna innehålla följande:
0 tidpunkt för vilken beskrivningen gäller 0 län
0 väg nr
0 lägeskoordinat för mätplats. Koordinaten angiven i VDB's referenssystem (från) A-pkt - (till) A-pkt,
avstånd. Mät alltid avståndet mellan A-pkterna. 0 riktningen i koordinatangivelsen skulle också kunna
bestämma riktnign 1 vid trafikmätningen eller också får riktning l utgöras av den riktning, som VDB är
organiserad efter.
0 fotografier från mätplatsen. Fotot i riktning 1 bör Visa en skylt med riktningsangivelse.
begär in vägnätsrapportör från VV
begär in linjeföringsredovisning från VV
uppmätt värde på körbanebredd i riktning 1 och 2
uppmätt värde på vägrensbredd i riktning 1 och 2 slitlagertyp körbana
25
förslitningsgrad av körbanans slitlager slitlagertyp vägren
hastighetsbegränsning riktning 1 och 2 omkörningsförbud riktning 1 och 2
siktlängd i riktning 1 och 2. Mötessikt.
filmning - filmkamera eller Videoutrustning - av
den vägsträcka mätplatsen ligger på
Med detta innehåll skulle "O-nivån", då VDB innehåller alla sökta uppgifter, täcka in mycket högt ställda krav på mätplatsbeskrivning. En "O-nivå" för
mätplatsbeskriv-ning bör även bestå av en anvismätplatsbeskriv-ning om hur långt före
och efter mätplatsen, som beskrivning skall finnas.
Några villkor för den sträcklängd, som skall beskrivas
för några av de uppgifter som ingår i "O-nivån", kan
upp-ställas. Sträcklängden bör minst uppfylla något av
följande villkor:
0 länklängden eller, om denna är exceptionellt lång,
beskrivning fram till korsning med enskild väg eller
till någon bro eller liknande
0 500 m före och efter mätplatsen
0 siktlängden i båda riktningar från mätstationen
De uppgifter, som bör finnas för de våglängder, som
upp-fyller ovannämnda villkor, är följande: 0 vägnätsrapportör eller motsvarande
0 linjeföringsredovisning (VV) då denna är uppmätt o Vägfilm
Vad gäller restidsmätningar skall alltid en fullständig
beskrivning - enligt "O-nivån" - finnas mellan
mät-stationerna.
Nya nivåer kan bildas genom att komplettera "O-nivån" med följande:
26
o friktionsmätning
i de fall linjeföringsredovisning ej finns i VDB uppmäts denna på mätplatsen
skevning i horisontalkurvor
foton tagna för fotogrammetrisk utvärdering avstånd till terrängsikthinder
avstånd till större parkeringsplatser, korsning med
enskild väg m m
0 siktmätning även före och efter mätplatsen
Utrustningsbehov
Utrustningen bör vara fordonsbaserad, så att de fordon som normalt används vid mätplatsrekognocering och tra-fikmätning har en komplett utrustning eller arrangemang
för montering av sådan, tillräcklig för inmätning av
"O-nivån".
För inmätning av "O-nivån" krävs följande utrustning: Halda trippmätare i samtliga bilar
kalibreringssträcka i direkt anslutning till VTI kamera av så god kvalitet att den även kan användas för fotogrammetriska ändamål
o mäthjul av den typ som används av VV för VBB-ändamål.
Mätning av vägbredd, vägrensbredd m m
0 arrangemang för inkoppling av filmkamera eller video-utrustning till vägmätaren
o stativ i varje bil för montering av kamera
Mätplatsdatan, utöver den som ingår i "O-nivån", kräver
följande utrustning:
0 pendel för friktionsmätning samt utrustning för sand-metoden, se bilaga 2
o måttband och kompass för bestämning av radier i ho-risontalkurvor. Även ett avvägningsinstrument samt en teodolit skulle kunna användas, vilka kan lånas av vägavdelningen
för mätning av skevning. Kan även användas för mätning av lutning i vägens längdriktning.
28
6. LAGRING AV DATA, REGISTER M M
Hantering av mätplatsbeskrivningar och grunddata från trafikmätningar kan beskrivas under följande punkter:
konstruktion av mätblankett och hänvisning från denna till övrig mätdata
handhavande och bevakning av att beställd vägnäts-rapportör, linjeföringsredovisning och eventuellt byggnadsritningar kommer in
utrensning av inaktuella uppgifter
meddelanden om nyinkomna respektive planerad utrensad data
lagring av väsentliga mätplatsdata och trafikdata för sökning med hjälp av automatisk databehandling förvaring av mätprotokoll och grunddata. Grunddata
i allmänhet lagrad på hålremsor. Förvaring av foton
och filmer. Samtliga originalhandlingar om mätningar
bör behållas och förvaras av den grupp, som samlar in
data d V 5 mätlaboratoriet
generella resultatuttag såsom hastighetsfördelningar för hela fordonsströmmen respektive för fria fordon. Eventuellt separata resultat för olika fordonskate-gorier.
Målsättningen med lagringen och organisationen av mätdata är ej i första hand som hittills varit fallet -en r-en dokum-entation utan att skapa möjligheter för att en mätning skall kunna utnyttjas för att belysa mer än ett problem.
I figur 3 Visas vad som bör ingå i beskrivningen om var-je mätning.
.. 4 'W i Pr in ci pf ör sl ag för do kum en tati on av tr af ik mät ni ng F i g ur 3 O m ug g -* m a m a * *-A Mät sa mm an fa tt ni ng , de
vi
kt
ig
as
te
da
ta
fr
ån
m ät ni n g e n , h än vi s n i n g a r t h J . a l l t b a k g r un d s m a t e r i a lJ
M ät p l a t s b e s är i vn i n g V äg n ät s r a p p o r t ör L i n j e f ör i n g s r e d o vi s n i n g B yg g n a d s r i t n i n g a r . U p p m ät t a p l a t s b e s k r i va n d e da t a F o t o n a v m ät p l a t s e n V äg b e s k r i va n d e f i l m e r A ut um n -A ' ^ -i t "-M ät f ör h ål l a n d e n V äd e r l e k o c h väg l a g S p e c i e l l a t ra f i k r e g l e r i n g a r un de r m ät n i n g en sås om ve ck o-s l ut s f ör b ud f ör t un g a ' f o r d o n " äl t p r o t o k ol l f ör a p p a r a t e r T e s t r e s t i d T i d s yn k r o n i s e r i n g m e d a n d r a s t a t i o n e rj
R e s ul t a t m m D T A -Z e r e m s o r o c h f i l m e r U t vär d e r a d e r e s ul t a t , s t a t i -s t i k R a p po r t e r s o m ut n yt t j a t g r un d m a t e r i a l e t 29(l)
(2)
(3)(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
30 LITTERATURREFERENSERClaes Östman, Lennart Larsson Trafikanalysator DTA-2.
Stockholm, 1974 Teknisk beskrivning.
Gudrun öberg
Mätning med DTA-2. PM, 1976-03-23 Henrik Schiöld
Mätning med differentierade trafikanalysatorer. nadsbehandling och lagringssystem för fältdata. Internrapport nr 178, Stockholm, 1974
Kost-Carl Anlêr
Trafiksimulering: Emittering av registrerad trafik. Internrapport nr 215, Linköping, 1975
Arne Carlsson, Gösta Gynnerstedt, Bengt Westerlund,
Gudrun Öberg
Stigningsfälts inverkan på framkomlighet
lnternrapport nr 233, Linköping, 1976 Arne Carlsson
Validering av simuleringsmodell genom restidsmätning. I. Hofors-Barkhyttan
Internrapport nr 30, Stockholm, 1971 Arne Carlsson
Validering av simuleringsmodell genom färdtidsmätning II. Ryggan, Falun-Ornäs, Gräsberg-Rämshyttan
Internrapport nr 39, Stockholm, 1971 Arne Carlsson
Dokumentation av färdtidsmätningar 1973-1974 Internrapport nr 236, Linköping, 1976
blLAbA .L : .L Föremåiefs höjd -. 00m »Ed stppsikt ' M m vid möfcssikf Ögonh'o'jd 12m \ . . över körbanan _./
§_kgm mande kontur*
Figur 2 Sikt i vertikalkurvor
Normal stoppsikb \Rv normal S toppströcka Exccptionell :toppsikt Dag-3* _-- *- L Q 'ä RV exceptionell 0;! m högt föremål Höbcssêkt Normal :Logpnkb __ ..15
Bilaga 2:1 ?5. .'-liä'ziile VHG i ?å S'HTUT " 19.1.1971
o 0 . C
PrOiSL Å.C.9.á Frtkfzonsegen3L'cpér
Delgoizki A.c .9.4.4 Utvecka av apparater och mätmetoder
Undes'pçoiekt A.c.9.4.4.3 Dröneringsmätare
Besfämning (w medegrofåldjup medels? sandmefoden
(Meiod [ MF. 32/69 3 för cemenibefongbelággningar enligt Centre de
Reche.shes RoutiZt-res, Bryssel)
A HiölrszdC-L
...h'1) Mötcyiindcr cv mässing eniigt fig 1
§25 N §20/
__.
IWf 2 a
' _ n u_ 0 -. . . . un a -. 9 . i? Envönd Eg ,c.
voiym bHr 25. '00 :HSO mmg
W a y-up . [ g ' Iödes I.Q
v
km
_
:7
"
r
\
5..
-..
.
M
2) Ubi'rykare av trä en!?
i ' 3? (C D Ä) bh* f'"!'7""1i Hmmm""" J ' ' 5 M *4 ø.---. _1303* ' m - 1 'åkt
1
i, 50 +1
\
,i
4
*
3) påfyll'ningysbzhüålcre .får send, i' ex plasmaskc. Sanden ska vara runikornig
-. ' o .0 v . 0 . . 0 g 0
Bilaga 2:2 STATENS VÄGll*l$TlTUT l9.l.l97l
sikt
'
kvarvarande mängd
US nr mm %40
0,420
0
50
0,297
5 - 10
70
0,210
70 - 90
100
0,149
100
4) passaro med ungefärlig benlöngd 50 mm..
5) möistic ko, min längd 200 mm, graderad i mm.
6) borste för rengöring av provyton.
7) kassero? bildäck som vindskydd.
8) liten gasolbr-ännare för torkning av provytan.
8 Metod Ik
l . Vüli mötsiölle (normalt l m från vägkanten mot vögmiiten) borsia och torka
eveniuell? vögytan.
2. Fyll mötcylindern med sand, Särö? cylinderiolen tre gånger mot vögytan för
att packa sanden och kompleüera påfyllningen.
3. Häll utsanden i en liten kan på ytan och skydda mot vindens inverkan med
den fria handen och bildäckei'.
4. Fördela sanden i en cirkulär fläck med hiälp av utstrykaren, som utan att
utöva något h'ka får utföra små cirkulöz'a rörelser i vögyians plan.
5. Sandflöckens medelradie bestäms genom inskrivning av en cirkel med possarens
hiölp. Radion avlases på malariaan till närmaste mm.
,
6. Medelprofildiupei breräknos ur
71% mm
där V dr sandvolymon (25.000) i mm3 och R är sondfiöckens medelradie i mm.
Modelprofildiupet anges på 0,05 mm
Om profildiupe'r skall kunna anges
med en nOggronnhet av á: 0,l0 ö i 0,20 mm krövs vid 95 °/o sannolikhet 50 målningar och vid 90 % sannolikhet 20 mätningar. '
,vl
cl
Bilaga 2": 3
,4,
L".
3). (33 19.1.1971
. § I' i. . .J '0 t' OH
From?? Amy/1 rrak'rion:
3510?:32'x0ä33-Delpr fsk? A.c .9.4.4 UWeckiing cv apparater och m'd'rmetoder
Underproiak? A.c.9.4.4.3 Dröneringsmääare
Bestämning cv .rm-;delge iâdåup medelst sandmefoden
(The sand pcich method, Road Research Laboratory. Ätkomlig referens
emelåerñd dansk, rapport från Si'atens Veilcborcforium maj 1970)
A Hiöipmcdel_
1) CyHnd-risk behållare, Inre dicxmei'cr 3/4", 'nöid 3 5/16"
) U'mi'rvkcre, gummibelugd skiva? diamc-:i'er
IOja-»0,30 mm.
Sänd med avrundcd komform,
r .5 F' 5 g __ q ,_ b .. l 9 b . .
aichcilcren tyda med sand. Den nu".an "m avmat? kvcni'zteten badis ur pa bcåcgg"
ningen. Mac? spimiformcuc röreisu av ufsñ'yknren fördeics sand-en över yi'cm ?EH
nivå i iänazufxöEO* med beibggningem toppa-r. Sandflöc.<ens meöiekadie müis avrunda?
i: .n t i n i 9 _ ' ' 5 in 9 ° . ,. .
mi ncmxosrc t/B . Medeigcrofddiupuå bara (nas genom dwssmn av sancvoiyman nas-u'
sondfl'dc ksns area .
I England kz'åivsipåx nylcgcia cemembçmngbsz[tiggningar) ett medelpréifiidiup på minst