Existentiell hälsa:
ett naturligt inslag i
arbetsterapi
HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi
FÖRFATTARE: Evelina Fredriksson & Mikaela Sjöwall HANDLEDARE: Eva Edström
EXAMINATOR: Margit Neher JÖNKÖPING 2021, Maj
- Arbetsterapeuters uppfattningar om hur de
integrerar existentiell hälsa i sitt arbete
Sammanfattning
Existentiell hälsa: ett naturligt inslag i arbetsterapi – Arbetsterapeuters uppfattningar om hur de integrerar existentiell hälsa i sitt arbete.
Som arbetsterapeut kan man möta personer med psykisk ohälsa som bär på existentiella funderingar. Psykisk ohälsa benämns som ett folkhälsoproblem och utgör en stor del av pågående sjukfall i Sverige. Att bemöta och involvera existentiell hälsa i arbetsterapi är därför viktigt för att stödja dessa individer till ökad hälsa och delaktighet. Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar av hur de integrerar existentiell hälsa för personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod valdes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades via snöbollsurval och var arbetsterapeuter inom olika verksamhetsområden runt om i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i en huvudkategori: Existentiell hälsa är ett naturligt inslag i arbetsterapi och tre kategorier:
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekterna i existentiell hälsa, Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor samt I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan. Samtliga kategorier har tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att existentiell
hälsa uppfattades av arbetsterapeuterna som ett naturligt inslag i arbetsterapi och integrerades mer eller mindre avsiktligt gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. Den existentiella dimensionen integrerades på olika sätt, genom miljön, aktivitet och samtal.
Summary
Existential health: A natural element in occupational therapy - Occupational therapists’ perceptions of how they integrate existential health into their work.
Occupational therapists can meet people with mental illness who carry existential thoughts. Mental illness is described as a public health problem in Sweden. Involving existential health in occupational therapy is therefore necessary to increase health and participation. The purpose of the study was to describe Occupational Therapists’ perceptions of how they integrate existential health for people with mental illness. A qualitative method was chosen where data were collected through semi-structured interviews. The participants were recruited through snowball sampling and were occupational therapist in different institutions around Sweden. A qualitative content analysis resulted in a main category: Existential health is a
natural element in occupational therapy and three categories: The environment is used as tool for touching the aspects of existential health, Activities is used to awaken thoughts and feelings and In conversation the existential health is made conscious and strengthened. The
conclusion was that existential health was perceived by Occupational Therapists’ as a natural element in occupational therapy and was more or less intentionally integrated towards the target group with mental illness. The existential dimension was integrated through the environment, activities and conversation.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund... 2
Existentiell hälsa ... 2 Psykisk hälsa/ohälsa ... 4 Arbetsterapi... 5Syfte... 6
Material och metod ... 7
Förförståelse ... 7 Urval/Undersökningsgrupp ... 7 Datainsamlingsinstrument/ datainsamling ... 8 Databearbetning ... 8
Etiska överväganden ... 10
Resultat ... 11
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekter i existentiell hälsa ... 11
Fysisk miljö används som ett rum för upplevelser och känslor ... 11
Social miljö bidrar med en upplevelse av sammanhang ... 12
I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan ... 12
Genom metoder och instrument berörs den existentiella dimensionen... 12
Genom att lyfta begrepp inom arbetsterapi berörs olika aspekter av existentiell hälsa ... 14
Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor ... 15
Skapande aktiviteter ger möjlighet för individen att uttrycka sina inre känslor ... 15
Aktiviteter kopplat till djur och natur möjliggör för att upptäcka känslor av sammanhang och inre lugn ... 16
Diskussion ... 17
Resultatdiskussion ... 17
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekter i existentiell hälsa ... 17
I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan ... 18
Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor ... 19
Metoddiskussion ... 21
Urval och urvalsprocessen ... 21
Intervjuguide och intervjuernas kvalité ... 22
Analysprocess ... 22
Betydelse för arbetsterapi ... 22
Slutsatser ... 24
1
Inledning
Den existentiella hälsan handlar om individens livsgrund och de meningsskapande delarna i livet. Upplevelse av mening i livet, är det som bär upp individens liv (Arlebrink, 2012). Existentiell hälsa är därmed en viktig komponent för att individer ska uppnå en god hälsa (WHOQOL SRPB group, 2006). En existentiell hälsa respektive ohälsa avser en individs fysiska, psykiska, sociala samt ekologiska tillstånd. Hälsodimensionerna avser kroppsliga och mentala tillstånd samt individens relation till sin omvärld (Melder, 2011).
En patientgrupp som är av vikt att belysa inom detta område är de med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa benämns som ett folkhälsoproblem där man identifierar konsekvenser på både individ- och samhällsnivå, i form av lidande och kostnader (Folkhälsomyndigheten, 2019). Det är ett komplext område där det finns flera olika faktorer som påverkar individens nivå av psykisk hälsa. De olika faktorerna är psykologiska, sociala, och biologiska (WHO, 2018). Vidare finns det en risk att psykisk ohälsa ökar som en konsekvens av rådande pandemi, COVID-19, då befolkningen fått anpassa sina liv utefter rådande smittskyddsåtgärder. Folkhälsomyndigheten (2020) har i en rapport identifierat möjliga konsekvenser för individers hälsa som kan uppkomma i spåren av pandemin. Arbetslöshet och stillasittande är bland annat två faktorer som identifierats och kan komma att bidra till en ökad psykisk ohälsa.
I arbetet som arbetsterapeut kan man möta individer som varit med om något livsomvälvande, som sjukdom eller trauma. Det är inte ovanligt att individer i dessa situationer börjar fundera över existentiella frågor som exempelvis meningen med livet (Arlebrink, 2012). Därav är det viktigt att arbetsterapeuter integrerar den existentiella hälsan i arbetet för att stödja individer till ökad hälsa och delaktighet. Arbetsterapeuternas kunskap involverar hur individers görande och hälsa är sammankopplat och har en ömsesidig påverkan av varandra (Sveriges arbetsterapeuter, 2018).
Idag finns det ingen etablerad kunskap kring hur den existentiella hälsodimensionen integreras i arbetsterapi. Däremot går det i flera avseenden att koppla den existentiella hälsodimensionen till filosofiska grundantaganden inom arbetsterapi (Babulal et al., 2018). Vidare nämner flera modeller inom arbetsterapi olika värden som går att koppla till den existentiella dimensionen (Townsend & Polatajko, 2013; Taylor, 2017; Erlandsson & Persson, 2020). Vi ser därför ett behov av att undersöka hur den existentiella hälsodimensionen idag integreras i arbetsterapi, för att kunna möta det växande folkhälsoproblemet i samhället.
2
Bakgrund
Existentiell hälsa
World Health Organization [WHO] (2018) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast utifrån frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning. Den existentiella hälsan utgör en del av WHO:s synsätt på hälsa (WHOQOL-SRPB, 2002). Det existentiella relaterar till en inre dimension som existerar tillsammans med den yttre världen, exempelvis den egna kroppen och andra människor. Den existentiella hälsan respektive ohälsan relaterar inte till kliniska bedömningar utan till individens självskattade hälsa och välbefinnande (Melder, 2011). Kostenius och Melder definierar existentiell hälsa som:
“Existentiell hälsa är de sammantagna processerna av grundläggande tankar, handlingar och känslor när människan förhåller sig till livets olika situationer i relation till sig själv, sitt sammanhang och sina personliga uppfattningar” (Melder, 2019).
Existentiell hälsa kategoriseras utifrån 8 aspekter vilka är andlig kontakt, mening och syfte med livet, upplevelse och förundran, helhet och integration, andlig styrka, harmoni och inre frid, hoppfullhet och optimism samt tro (Melder,2011; WHOQOL-SRPB, 2002). Cecilia Melder förklarar mer ingående betydelsen av dessa 8 aspekter enligt följande:
Mening och syfte med livet handlar om huruvida en individ har en känsla av mening med sitt
liv. En mening av att exempelvis kliva upp på morgonen. Vad som är meningsfullt är individuellt. Harmoni och inre frid handlar om att individen kan slappna av i sin tillvaro och känna sig tillräcklig. En tillvaro där individen kan vara precis som den är, känna sig trygg och skyddad. Tryggheten behöver inte vara kopplat till en fysisk plats utan kan infinna sig i ett sammanhang med andra människor. Helhet och integration handlar om i vilken utsträckning individen upplever hur de fysiska, psykiska och existentiella delarna går ihop. Drabbas man av en sjukdom exempelvis kan det leda till att man inte orkar göra samma saker som tidigare vilket resulterar i en obalans mellan ovanstående komponenter. Det kan påverka den egna identiteten och ens existentiella värden. En individs självbild, mål och mening med sitt liv kan exempelvis handla om sin fysiska kapacitet, att identifiera sig som en ”handy man”. Fråntas en identitet från individen kan obalans uppstå. Aspekten involverar också den balans som infinner sig mellan tanke, känsla och handling. Kan individen inte göra det hen behöver eller vill göra uppstår en känsla av otillräcklighet och individens känsla av existentiell helhet kan succesivt brytas ned. En anledning till det kan exempelvis vara att det är så mycket att göra på
3
jobbet. Otillräcklighetskänslan kan också infinna sig i familje- och vänskapsrelationer (Jansson, 2018).
Känsla av förundran är när en individ känner en inspiration och en nyfikenhet vad livet har
att erbjuda. Det kan exempelvis handla om de ögonblick i en individs tillvaro där hen upplever inspiration från exempelvis konst, ett uppträdande eller ett gott samtal. Det kan i sin tur mynna ut i en känsla av förundran och en nyfikenhet på livet. Hopp och optimism är en aspekt av den existentiella hälsan som rent biologisk bottnar i människans överlevnadsinstinkt. Hoppet om att leva är den livskraft som infinner sig när individen vill leva en stund till och ytterligare en dag framåt. Människans biologi är inriktad på framtid ur överlevnadssynpunkt och i samband med det sker positiva saker i kroppen, exempelvis känslan av att längta efter något som kan komma. Känslan över att längta efter något behöver nödvändigtvis inte förverkligas, utan handlar mer om funktionen och vad den gör för individen, att den vill leva en stund till (Jansson, 2018).
Andlig kontakt är när individen känner att den är del i ett större sammanhang. När individen
känner att den har en “större uppgift”. Uppgiften kan exempelvis handla om att hjälpa utsatta barn, främja naturen eller uppfylla guds löfte. I samband med det har individen kontakt med något större än sig själv. Andlig styrka är när individen befinner sig i ett sammanhang där en ”vi” känsla uppstår och som hen finner styrka av. En andlig styrka behöver inte härröra från ett sammanhang av en religiös åskådning. Det kan exempelvis vara politiskt, ideologiskt eller från en viss vetenskap. Personlig tro involveras av de grundläggande värden som individen har. Grundläggande värden kan handla om huruvida människan har ett värde i sig eller om värdet baseras på vad man presterar, om människan i grunden är god eller ond eller om jorden är till för att brukas eller förbrukas. Baseras ens människovärde i det man presterar och den individen exempelvis drabbas av en halvsidesförlamning blir konsekvensen att den inte har samma möjlighet att prestera på samma sätt som tidigare, vilket påverkar personlig tro. (Jansson, 2018).
Arbetsterapeuter har i sin profession ett holistiskt synsätt på människan. Inom arbetsterapi beskrivs holistisk syn på hälsan som att se hela människan, där både fysiska och mentala komponenter integrerar. Komponenterna har en ömsesidig påverkan på varandra, vilket kan påverka individens aktivitetsutförande (Taylor, 2017). Holism benämns som ett viktigt område i arbetet för att utveckla hälsofrämjande strategier (WHO, 1986). Vidare nämns att meningsfullhet påverkar hälsan, då individens välbefinnande är nära kopplat till den kraft som meningsfullhet bidrar med (Leufstadius & Arngentzell, 2020).
4
Psykisk hälsa/ohälsa
Psykisk hälsa förklaras som ett tillstånd av välbefinnande och innebär att individen har förmågan att arbeta produktivt, bidra till samhället samt hantera de prövningar som uppkommer i livet. Det är både psykologiska, sociala och biologiska faktorer som påverkar individens nivå av psykisk hälsa exempelvis olika typer av våld, socioekonomiska påfrestningar, könsdiskriminering, stress, social exkludering, ohälsosam livsstil och fysisk ohälsa (WHO, 2018).
Psykisk ohälsa är ett begrepp som kan omfatta många olika typer av tillstånd med olika svårighetsgrader. Tillstånden kan variera alltifrån mildare psykiska besvär till mer allvarliga psykiska sjukdomar. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige sedan år 2014 är psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom och stressrelaterad ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020). Psykisk ohälsa har sedan 1990-talet utgjort en omfattande del av alla pågående sjukfall i Sverige enligt Försäkringskassan. De första kvartalet år 2020 var antalet sjukfall med psykisk ohälsa 41, 3 procent. Vidare visar att de psykiatriska diagnoserna leder till längre sjukskrivningar i åldrarna 20–69 år (Försäkringskassan, 2020). Nedsatt psykiskt välbefinnande är en indikator som Folkhälsomyndigheten väljer att mäta i deras nationella folkhälsoenkät ” Hälsa på lika villkor”. Året 2018 uppgav 17 procent av befolkningen lida av nedsatt psykiskt välbefinnande i åldrarna 16–84. Det visar en risk, enligt självskattingsformuläret General Health Questionnaire, för vanligare former av psykiatrisk problematik som depression och ångestsyndrom. Under perioden år 2006–2018 har andelen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande ökat, både bland kvinnor och män i samtliga utbildnings- och åldersgrupper (Folkhälsomyndigheten, 2020).
När individer lider av psykisk ohälsa som exempelvis depression och olika ångestsyndrom kan symtom på rädsla, förtvivlan, hopplöshet och existentiell isolering infinna sig hos individen (Koslander et al., 2009). Vidare finns det en stigmatisering i samhället gentemot personer med psykisk ohälsa. Samhällets negativa stereotyper samt fördomar kan orsaka en påfrestning hos individen. Möjligheten att tillgå bostad, arbete och utbildning kan begränsas som en konsekvens av stigmatisering. Vidare kan individen självstigmatisera genom att införliva samhällets fördomar, något som kan leda till försämrad självkänsla och minskad tilltro till den egna förmågan (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Arbetsterapeuter kan arbeta inom många olika områden där man kan möta individer som lider av psykisk ohälsa. World Federation of Occupational Therapists [WFOT] (2019) nämner arbetsterapeutens roll i sammanhanget som att främja psykisk hälsa genom att identifiera meningsfulla aktiviteter där individens behov och förmåga möts.
5
Arbetsterapi
De filosofiska grundtaganden inom arbetsterapi bygger på att människan är en aktiv varelse och att meningsfulla och målinriktade aktiviteter är en förutsättning för människans potential att utvecklas. Upplevelse av hälsa grundar sig i individens rätt till aktivitet (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). När individen kan och vill utföra det som denne själv önskar eller behöver, talar man om hälsa inom arbetsterapi (Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Genom att främja delaktighet påverkas individens hälsa, välbefinnande samt livskvalité (WFOT, 2019). Livskvalité, som är en individuell upplevelse, förknippas ofta med individers meningssökande (Arlebrink, 2012). I en studie av WHOQOL-SRPB group (2006) undersöktes hur spiritualitet
andlighet, religiositet och personlig tro var kopplat till livskvalitén. Studien visade en stark koppling till samtliga domäner i WHOQOL.
I de arbetsterapeutiska teorierna är begrepp som spirituality (Townsend & Polatajko, 2013), viljekraft (Taylor, 2017) samt värdetriaden (Erlandsson & Persson, 2020) viktiga komponenter för människans inre drivkraft och motivation till att göra, som berör aspekter som ingår i den existentiella dimensionen. Spiritualitet beskriver Townsend & Polatajko (2013) som den inre kärnan i personen som innefattar en individs livsåskådning och skapar en ökad känsla av förståelse om sig själv och ens plats i världen. Vidare beskrivs spiritualitet som grunden för individens vilja samt motivation (Townsend & Polatajko, 2013). Värdetriaden är bestående utav tre dimensioner; konkret, sociosymboliskt samt självbelönande. Dimensionerna syftar till att förklara upplevelserna i samband med görande och hur vi tillskriver aktiviteter olika typer av värden (Erlandsson & Persson, 2020). Viljekraft innefattar en persons intressen, värderingar och självuppfattning och involveras av den uppsättningen tankar och känslor som individen har inom sig. Det uppstår i samband med görandet då individen förväntar, upplever, väljer och tolkar det som den gör (Taylor, 2017). Babulal et al. (2018) tar upp att känslor och motivation är evigt kopplade till individers handlingar som utgör deras vardagliga aktiviteter. Vidare påtalas vikten av att utveckla den filosofiska grunden inom arbetsterapi till att bli mer mångsidig, detta för att anpassa till den komplexa och globaliserade värld som vi idag lever i. Den existentiella kunskapen utgör ett komplement till yrkets filosofiska grund (Babulal et al.,2018). På grund av att den existentiella hälsodimensionen inte är studerad i större utsträckning finns idag en brist på empiriska studier rörande existentiell hälsa och arbetsterapi.
6
Syfte
Syftet var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar av hur de integrerar existentiell hälsa för personer med psykisk ohälsa.
7
Material och metod
För att genomföra studien användes en kvalitativ metod. En kvalitativ studie bygger på deltagarnas perspektiv på det som undersöks. Studien utgick från en induktiv ansats som innebär att man utgår från fakta för att sedan formulera en teori eller hypotes (Kristensson, 2014). Kvalitativ metod valdes i syfte att få en djupare och mer beskrivande bild av hur arbetsterapeuter integrerar existentiell hälsa i arbetsterapi.
Förförståelse
Författarna har genom utbildning, både teoretiskt och praktiskt, fått kunskap om existentiell hälsa och arbetsterapi. Kunskapen om existentiell hälsa skapade en reflektion hos författarna gällande den existentiella hälsans betydelse i arbetet som arbetsterapeut. Författarna anser att dem tidigare teoretiska kunskaperna var ett stöd för att kunna genomföra examensarbetet.
Urval/Undersökningsgrupp
Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna skulle vara legitimerade arbetsterapeuter som arbetar eller har arbetat gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. För att nå lämpliga deltagare användes ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval. Bekvämlighetsurval innebär att personer i ett visst sammanhang tillfrågas (Kristensson, 2014). Det genomfördes via annonsering i två valda grupper på det sociala mediet Facebook:
Arbetsterapeuter på Facebook samt Nätverket för existentiell folkhälsa. Annonseringen
innehöll studiens syfte samt beskrivning av vilka deltagare som efterfrågades. Vidare valdes även snöbollsurvalet för att rekrytera deltagare. Snöbollsurval innebär att en tillfrågad person också ger förslag på en annan person att kontakta (Kristensson, 2014). Vilket genomfördes via mejlkontakt. Genom förslag togs kontakt via mejl med potentiella deltagare. Mejlet innehöll studiens syfte samt beskrivning av vilka deltagare som efterfrågades. I mejlet har även rekommendationer på andra lämpliga deltagare efterfrågats. De personer som uttryckte ett intresse av att delta i studien fick via mejl ett utförligt informationsbrev samt samtyckesblankett bifogat (bilaga 1 och 2). I informationsbrevet bifogades en förklaring på de åtta aspekter som ingår i den existentiella dimensionen. Samtyckesblanketterna skrevs under och skickades åter via mejl och sms, antingen som inskannade dokument eller som bifogade bilder. Rekrytering via snöbollsurval genomfördes löpande under studiens gång tills att tio deltagare hade rekryterats. Det insamlade materialet från samtliga intervjuer bedömdes som tillräckligt omfattande för att besvara studiens syfte. Ett material kan bedömas som tillräckligt när det inte längre framkommer några nya perspektiv på fenomenet (Kristensson, 2014). Deltagare som rekryterades var legitimerade arbetsterapeuter runt om i landet som arbetar inom olika verksamhetsområden: primärvård, öppenvårdspsykiatri, grön rehabilitering samt
8
arbetslivsinriktad rehabilitering och daglig sysselsättning med 5 – 34 års yrkeslivserfarenhet. Arbetsterapeuterna arbetade gentemot personer med psykisk ohälsa i form av depression, utbrändhet, ångest och psykossjukdomar. Sammanlagt rekryterades 10 arbetsterapeuter. Arbetsterapeuterna kommer fortsättningsvis att benämnas som deltagare och målgruppen som de arbetar gentemot kommer att benämnas som klienter.
Datainsamlingsinstrument/ datainsamling
Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade individuella intervjuer. Detta för att få en djup och beskrivande bild av hur existentiell hälsa integreras i arbetsterapi. Samtliga 10 intervjuer genomfördes digitalt via kommunikationsplattformen Microsoft Teams, med hänsyn till rådande pandemi. Ljudet från de olika intervjuerna spelades in på författarnas privata mobiltelefoner. Efter avslutad intervju fördes ljudinspelningen över till författarnas privata lösenordskyddade datorer och bearbetades i ett senare skede.
En intervjuguide innehållande sex frågor formulerades innan datainsamlingen påbörjades. De inledande frågorna berörde arbetsterapeuters yrkesbakgrund och kunskaper kring existentiell hälsa medan huvudfrågorna var riktade direkt mot studiens syfte (bilaga 3). Frågorna var öppna och ställdes till samtliga deltagare. Det gav deltagarna en möjlighet att berätta fritt och gav utrymme för författarna att ställa följdfrågor. Intervjuguide är ett stöd under intervjuer för att få en struktur i arbetet (Kristensson, 2014). Utifrån vad deltagaren sa under intervjun ställdes klargörande frågor för att bekräfta att man förstått det som sagts. Båda författarna var närvarande vid samtliga intervjuer men turades om att vara intervjuledare, vilket resulterade i fem intervjuer var. Längden på intervjuerna var mellan 25 och 50 minuter. Varje intervju påbörjades med en kort presentation om författarna samt studiens syfte. Därefter fick deltagaren en muntlig genomgång av innehållet i informationsbrevet. Vidare fick deltagarna en chans att ställa frågor för att säkerställa att det inte fanns några frågetecken eller funderingar innan intervjustart.
Databearbetning
Det insamlade datamaterialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Databearbetningen sker utifrån de centrala begrepp som beskriver analysprocessen: domän, meningsenhet, kondensering, abstraktion, kod, kategori, tolkning och tema (Lundman & Graneheim, 2017). Kristensson (2014) förklarar att innehållsanalysen syftar till att hitta likheter, skillnader och gemensamma nämnare i texter. Samtliga intervjuer skrevs ut ordagrant och avidentifierades vilket benämns som transkribering (Lundman & Graneheim, 2017). Analysen genomfördes stegvis och samtliga intervjuer lästes individuellt av författarna. Enligt Kristensson (2014) är detta en metod för att få en övergripande bild utav materialets
9
innebörd. Övergripande intryck diskuterades gemensamt. Därefter identifierades de delar som relaterade till studiens syfte, de meningsbärande enheterna. Det som inte svarade mot studiens syfte raderades. I nästa steg kodades de meningsbärande enheterna. Kristensson (2014) beskriver kodning som en slags sammanfattning eller etikett. Texten kortades därmed ned, något som benämns som kondensering (Kristensson, 2014). Kodning genomfördes först individuellt för att sedan jämföra och diskutera tillsammans. Arbetssättet genomfördes genomgående på samtliga intervjuer. I det fjärde steget jämfördes koderna, för att hitta likheter och skillnader. De koder som hade likheter sammanfattades i en kategori. Kategorin syftar till att summera kodernas betydelse (Kristensson, 2014). Materialet lästes igenom individuellt. Med materialet menas samtliga koder, kategorier och texter. Kategorierna sågs sedan över för justering och förkortades till underkategorier. Därmed når innehållet i texten en högre nivå, något som Kristensson (2014) benämner som abstraktion. I det sista steget genomfördes en ny genomläsning av materialet. Med materialet menas kategorierna samt dess underkategorier och intervjuerna. Detta för att se hur väl intervjuerna relaterade till de framtagna kategorierna. Genom att hitta och identifiera en övergripande mening av kategorierna kunde en övergripande huvudkategori tas fram. Detta resulterade i en huvudkategori samt 3 kategorier med 6 tillhörande underkategorier. I tabellen nedan visas exempel på hur analysprocessen genomförts.
Tabell 1. Exempel på analysprocessen
Meningsbärande enhet Kod underkategori kategori #3“..Istället för det här
som många beskriver som att ha varit som i ett vakuum. Vara hemma och ingen som hör av sig efter ett tag och att man heller inte orkar med sociala sammanhang, så att den delen att komma tillbaka och ingå i ett socialt sammanhang ger ju väldigt mycket en känsla utav mening,
meningsfullhet.”
Verksamheten bidrar med ett socialt
sammanhang, vilket ger en känsla av mening
Social miljö bidrar med en upplevelse av sammanhang
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekterna i existentiell hälsa
#10..ibland kan vara bättre och va utomhus och så, när vi gått promenader nu har vi märkt att det nästan vart mer hälsosamt för vissa av dem, mer stärkande än det här att träffas i huset. För då upplever vi dem som mer i
Att vara utomhus bidrar till mer balans och harmoni
Fysisk miljö används som ett rum för
upplevelser och känslor
Miljön utför ett verktyg för att beröra aspekterna i existentiell hälsa
10 balans mer harmoni under
längre tid..”
#8”..sen så låter jag personen berätta om bilden, då kommer det ju ofta upp saker som leder vidare in på personens situation, historia, boende, framtidstankar, om det finns några.”
Bilden utgör en genväg till samtal om existentiell hälsa Skapande aktiviteter ger möjlighet för individen att uttrycka sina inre känslor
Använda
aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor
Etiska överväganden
Individskyddskravet består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, u.å.) Författarna har tagit hänsyn till samtliga forskningsetiska principer för att säkerställa individskyddkravet. En etisk egengranskning enligt Hälsohögskolans anvisningar har genomförts. Då författarna har genomfört en etisk egengranskning har nyttoprincipen beaktats. Principen belyser att studien ska vara motiverad genom att nyttan alltid ska överväga risken för skada (Kristensson, 2014).
Studiens syfte har framgått i annonsering på Facebook, i mejlkontakt samt i det utskickade informationsbrevet. Informationsbrevet innehöll information om att intervjuerna skulle ske digitalt och att ljudet skulle spelas in på en extern enhet och förvaras på ett säkert sätt där ingen obehörig kommer åt materialet (bilaga 1). Det insamlade datamaterialet avidentifierades, för att säkerställa deltagarnas konfidentialitet. På så vis har författarna tagit hänsyn till inte skada-principen som enligt Kristensson (2014) innebär att minimera risken för skada som rör bland annat deltagarnas integritet och konfidentialitet.
Vidare informerades deltagarna om att materialet kommer att raderas efter studiens godkännande. Samtycke inhämtades från samtliga deltagare. I samtyckesblanketten, som deltagarna fick per mejl, framgick det att deltagarna själva har rätten att bestämma över sin medverkan och har rätt till att avbryta, utan att ange skäl (bilaga 2). Detta går att koppla till autonomiprincipen som innebär att medverkan ska vara frivillig med respekt för individens självbestämmande (Kristensson, 2014). Deltagarna ska ha lika villkor och behandlas rättvist, något som rättviseprincipen belyser (Kristensson, 2014). Detta har tagits i beaktning då samtliga deltagare har fått samma information innan studiestart samt samma frågor under datainsamlingen.
11
Resultat
Innehållsanalysen resulterade i ett huvudtema: existentiell hälsa är ett naturligt inslag i
arbetsterapi. Huvudtemat delades sedan in i tre kategorier samt sex underkategorier.
Tabell 2. Beskrivning av huvudkategori, kategorier samt underkategorier.
Underkategorier Kategori Huvudkategori
Fysisk miljö används som ett rum för upplevelser och
känslor
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekter inom
existentiell hälsa
Existentiell hälsa är ett naturligt inslag i arbetsterapi Social miljö bidrar med en
upplevelse av sammanhang Genom metoder och instrument berörs den existentiella dimensionen
I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella
hälsan Genom att lyfta begrepp
inom arbetsterapi berörs olika aspekter av existentiell
hälsa
Skapande aktiviteter ger möjlighet för individen att
uttrycka sina inre känslor
Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor Aktiviteter kopplat till djur
och natur möjliggör att upptäcka känslor av sammanhang och inre lugn
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekter i existentiell hälsa
Kategorin belyser hur den fysiska samt sociala miljön används som ett medel av deltagare för att integrera den existentiella hälsan.
Fysisk miljö används som ett rum för upplevelser och känslor
Det framkom att den fysiska miljön, både ute och inne, används som en aspekt för att förmedla harmoni och inre frid till klienterna. I verksamheterna används naturen som ett rum för att öppna upp för de existentiella frågorna. Naturen och trädgården möjliggör för klienter att uppleva ett sammanhang. Vidare nämndes att klienterna upptäcker och hittar andra värden i naturen, något som möjliggör och bidrar till en nyfikenhet och en känsla av förundran. Att klienterna vistas i naturen kan vara stärkande i form av ökad energi, motivation samt
12
inspiration. Deltagarna uttryckte också att naturvistelse bidrar till att klienterna känner sig som en del av något större.
“(…) en känsla av förundran vill jag gärna lyfta ... //... Att hitta andra värden och att vi jobbar mycket med naturen ... //... det finns mycket att förundras över där, och att upptäcka, att vara nyfiken på. ” - Intervju 5
Social miljö bidrar med en upplevelse av sammanhang
Verksamheterna
har grupper som träffas över aktivitet, vilket ger ett tillfälle för klienterna attha erfarenhetsutbyte med varandra. Den sociala miljön bidrar med en upplevelse av sammanhang och en känsla av att vara en del av något större, vilket ger en känsla av mening för klienterna. Det kan även bidra med känslan av att ha en uppgift, något som kan förbättra livskvalitén. Det framkom att man arbetar med att skapa en välkomnande och trygg miljö genom att i sitt bemötande vara accepterande och bekräftande. En god social miljö verkar uppmuntrande, inspirerande och lockar till lust och motivation hos klienterna.
“Medan här är det då är det mer fokus på acceptans och kom som du är, alla känslor är tillåtna. Och att vi också är väldigt bekräftande och välkomnande när någon kommer (…) ”- Intervju 3
” (...) att just få känna att man utför någonting, är en del av något större, det är en mening i livet lite mera än att bara stå utanför och inte ha någon struktur alls (...)” -Intervju 10
I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan
Genom olika metoder, instrument, strategier och arbetsterapeutiska begrepp berörs den
existentiella hälsan i samtal med klienter.
Genom metoder och instrument berörs den existentiella dimensionen
Existentiella samtalskort används som ett stöd för att samtala om existentiella frågor vid svåra situationer vilket möjliggör för klienten att få ett annat perspektiv på sin tillvaro. Samtalskorten innehåller olika kategorier/teman och på baksidan av korten finns frågeställningar som bygger på den existentiella dimensionen. Samtalskorten tillämpas oftast i grupp där klienterna får berätta och diskutera sina tankar utifrån dessa frågeställningar, något som sker i olika kontexter och miljöer. Det framkom att samtalskorten blir ett inslag i de redan befintliga rehabiliteringsprogrammen på verksamheten, men också som en sittande
13
paus under klienternas trädgårdsaktiviteter. Att använda korten i kursform, på plats och digitalt, var också något som nämndes. Vidare kommer samtalskorten att användas individuellt på grund av rådande pandemi eftersom gruppverksamheterna för närvarande ligger nere.
” Samtalskorten är uppbyggda på ...//... vad ska jag säga, öppna upp för att man kan se, för att kunna se på saker ur ett annat perspektiv och få lite stöd i det, att kunna känna saker är meningsfulla, att det faktisk finns meningsfulla saker.” -Intervju 1
De arbetsterapeuter som har grupper har själva varit delaktiga i syfte att öppna upp samtalen och sänka gränsen mellan gruppledare och gruppdeltagare. Vidare uttrycktes att personliga exempel hjälper klienter att relatera till sig själva. Att vara olika professioner som gruppledare bidrar med olika infallsvinklar gällande existentiell hälsa. Att samtala om den existentiella hälsan i grupp nämndes också som en viktig komponent som bidrog till en annan dimension på diskussionerna. Gruppen kan lyfta och stärka varandras självbild och egenvärde.
“Då har jag ihop med den andra gruppledaren då försökt att vara lite delaktiga också för att sänka gränsen mellan ledare och deltagare, då har vi alltid öppnat upp med lite exempel från våra egna liv för att komma in i samtalen
.”
-Intervju
7
Deltagarna nämner att existentiell hälsa berörs i metoden Recovery som är en återhämtningsprocess för personer med psykisk ohälsa. Fokuset i återhämtningsprocessen handlar om att klienterna ska återta sin egen kraft och autonomi. Metoden går hand i hand med de existentiella frågorna där hopp och inspiration berörs. Vidare nämndes att existentiell hälsa berörs i samband med arbetsterapeutiska metoder och instrument. I Vardag i balans och ReDO-metoden får klienter reflektera bland annat över sina aktiviteter genom livet. Vad som var meningsfullt förr och vad som är meningsfullt just nu väcker existentiella funderingar. Vidare framkom att det finns inslag av existentiell hälsa i det arbetsterapeutiska instrumentet Occupational Circumstances Assessment – Interview and Rating Scale (OCAIRS) då de olika frågeområdena skapar en reflektion kring existentiella funderingar hos klienten. Den existentiella hälsan har också integrerats i grupp i form av seminarier, föreläsningar workshops utifrån teman som meningsfullhet, motivation, förändringsprocess, självkänsla och självkännedom.
14
”I vardag i balans finns en aktivitetspil där man får skriva upp vad som har vart meningsfullt för en förr och vad som är det nu ...//... ett samtal kring värdet att få känna fascination och förundran... //... identifiera när känner du det här, är det när du går en promenad och så vidare...//... ha ett samtal kring, hur kan vi öka detta.” -Intervju 2
Genom att lyfta begrepp inom arbetsterapi berörs olika aspekter av existentiell hälsa
Meningsfulla aktiviteter är något som deltagarna lyfter i sina klientmöten i syfte att klienterna skall hitta tillbaka till det som känns meningsfullt att göra. Utifrån ett aktivitetsperspektiv samtalar man om vad som ger mening och vad klienten finner en glädje av, på så vis berörs livsfrågor kring vad som är meningsfullt. Det finns ett starkt inslag av mening och syfte i livet när man samtalar kring meningsfulla aktiviteter. Genom att fråga vad som är viktigt skapas en medvetenhet hos individen samt att gränssättning uppmärksammas.
“(...) bara ställa frågor egentligen vad som är viktigt för personen och vad personer vill ...//… framförallt hur personer ser på sig själv ...//... låta individen uppmärksamma ...//… vad har jag själv för behov. ”- Intervju 6
” (…) att man frågar efter vad mår du av bra, vad gör dig gott, vad blir du glad av vad får dig att känna dig lugn, att man letar efter dem sakerna för att se dem som resurser.” – Intervju 8
I samtal kring meningsfulla aktiviteter och drivkraft berörs begreppen förundran och fascination kopplat till att öka aktivitetsförmågan. Deltagarna nämnde att man många gånger använde sig själv som ett verktyg för att förmedla hopp och visa att man tror på klienten. Relationen med klienten blir stärkt av att lyfta existentiella frågor och funderingar.
“(…) när man berör frågorna på det området så får man ett annat, man får en annan relation med den personen man jobbar med, och försöker hjälpa. Man bygger ju också ett förtroende. Man väcker också en lyhördhet för att vilja stanna upp där personen befinner sig.” – Intervju 4
I samband med att identifiera vad som egentligen är viktigt för klienten berörs även aktivitetsbalans, att ha balans mellan olika aktiviteter och i livet. Både genom rådgivning och samtal skapar man och stöttar klienten till balans i vardagen. Det handlar om att finna en balans, känna efter och göra lagom mycket. Det uttrycktes att man i samband med
15
aktivitetsbalans kommer in på upplevelse av harmoni och inre lugn genom att prata om medveten närvaro. Att man försöker hjälpa klienten att kunna hitta samt spara energi. Vidare nämndes att man försöker inspirera klienter till att avsätta tid för avkoppling. Inre frid berörs genom att man kan tillhandhålla information gällande avslappning. I samma led som balans handlade det om att tillsammans med klienten identifiera tankstationer där hen kan befinna sig kravlöst, vila och känna: här mår jag bra. Att identifiera de saker som klienten mår bra av och finner glädje i, utgör viktiga resurser för individen.
“(...)aktivitetsbalans som vi jobbar jättemycket med och upplevelse av harmoni och inre lugn känns väldigt nära då vi pratar om medveten närvaro och att stanna upp, känna in.” -Intervju 2
Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor
Genom skapande aktiviteter och aktiviteter kopplat till djur och natur berörs olika teman i den
existentiella dimensionen.
Skapande aktiviteter ger möjlighet för individen att uttrycka sina inre känslor
I skapande aktiviteter framkom det att man använder bilden som ett verktyg med syftet att klienten ska hitta tillbaka till sina resurser och förmågor. Utifrån bilden utgår man ifrån olika teman som kan beröra klientens situation och framtidstankar. Symboliken i naturen kan avvändas som ett medel för det ändamålet. Genom bilden kan klienten uttrycka sina inre känslor och upplevelser vilket kan bidra till en inre process om sin självbild och att se sig själv i nya sammanhang. Bilden utgör en genväg till samtal med klienterna, hur de ser på sin omvärld vilket resulterar i att existentiella frågor berörs. Samtalen kan ske både individuellt och i grupp. Gruppen blir också ett verktyg eftersom klienterna får ta del av varandras bilder och därmed utvecklig genom bilderna, vilket kan väcka känslor av hopp och inspiration. Skapande aktiviteter i form av att använda sig av naturinspirerade material kan bidra med att klienterna flyttar fokus ifrån sina egna tankar. Det kan också vara en genväg till självreflektion och en påminnelse om vikten av att se till sina egna gränser och behov
”Skapande aktivitet göra en paussymbol …//... Det kan vara en sten eller en pinne, någonting. Så får dem ta med sig det och jobba vidare, kanske tälja på, knyta fjädrar eller pärlor ...//... så ska det va en personlig symbol för de att ha på jobbet sen eller hemma ...//... påminna om vikten av paus …//... Det här med
16
att inte gå in i samma mönster som tidigare, där man inte ser sina gränser och egna behov” - Intervju 3
Aktiviteter kopplat till djur och natur möjliggör för att upptäcka känslor av sammanhang och inre lugn
Deltagarna nämnde att man i arbetet använder aktiviteter utomhus för att väcka sinnen hos klienter genom att stanna upp och känna efter, både känslomässigt och taktilt. Att genom lugna promenader ute i naturen, både i grupp och individuellt, hitta lugnet och fokusera på medveten närvaro.
” (…) försöker väcka deras sinnen genom sakerna vi gör, att vi stannar vid saker, känner efter, hur det här, alltså rent taktil ta i saker.” -Intervju 5
Genom att odla skapas en känsla av sammanhang då klienten genom sitt görande påverkar naturen. Förekommer också att man i verksamheter använder djur för att väcka en reflektion hos klienterna, känna efter vad som händer i kroppen när man klappar och borstar ett djur.
”Upplevelse av sammanhang känner jag också att vi har med när vi är ute i naturen och när vi är i trädgården ...//... vi sätter det här fröet i jorden så blir det ju att vi styr och liksom och det hjälper naturen.” -Intervju 2
17
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuternas uppfattningar av hur de integrerade existentiell hälsa för personer med psykisk ohälsa. Resultatet visade att existentiell hälsa uppfattades av arbetsterapeuterna som ett naturligt inslag i arbetsterapi gentemot målgruppen och integrerades på olika sätt i verksamheterna genom miljön, samtal och aktiviteter. Författarna kunde urskilja att existentiell hälsa integrerades och tillämpades mer eller mindre avsiktligt utifrån deltagarnas kunskaper och resonemang. Den existentiella terminologin användes i varierande grad i verksamheterna. Deltagarna uttryckte att arbetsterapi och existentiell hälsa går hand i hand och det var svårt att skilja dem åt. Det går i linje med vad författarna refererat till tidigare när det handlar om arbetsterapeutiska teoretiska begrepp som berör aspekter inom den existentiella hälsodimensionen. Författarna hänvisade till begreppen spiritualitet, viljekraft och värdetriaden, vilka ligger till grund för att förstå en människans inre drivkraft och motivation till att göra (Townsend & Polatajko, 2013; Taylor, 2017; Erlandsson & Persson, 2020). Vidare uttryckte deltagarna att klientens existentiella funderingar och existentiella hälsa lyfts i arbetet, utifrån den kunskap som arbetsterapeuter besitter om aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande men också genom professionens holistiska synsätt på människan. Holism innebär att ha ett integrerande förhållningsätt för att förstå sina klienter (Taylor, 2017). Att ta hänsyn och beakta alla aspekter i klientens liv och bilda en helhet av dem för att kunna göra en bedömning (Kielhofner, 2009).
Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekter i existentiell hälsa
Miljön var något som deltagarna använde som ett verktyg för att beröra den existentiella dimensionen. Taylor (2017) beskriver miljön som det kontext som påverkar individens motivation och utförande av aktiviteter. Vilket talar för att miljön påverkar individen på ett djupare plan i form av inre drivkraft och känslor. Miljön kan antingen vara hindrande eller stödjande för individers aktivitetsutförande (Taylor, 2017). I resultatet framgick det att man genom den fysiska samt sociala miljön, berör aspekterna harmoni och inre frid, känsla av
förundran samt andlig styrka. Den fysiska miljön inkluderar alla de platser och rum, både
naturliga och konstruerade, som individen befinner sig i men också de föremål som används i den specifika miljön. Den sociala miljön beskrivs som tillgången till människor och relationer samt de interaktioner som kan bidra med stöd för individen. Vidare ingår attityder från gemenskaper och samhället (Taylor, 2017).
I naturen kan klienterna befinna sig kravlöst vilket kan inbringa ett lugn. Kravlöshet var något som återkom även i den sociala miljön där mycket vikt läggs på acceptans och välkomnande,
18
något som går att koppla till aspekten harmoni och inre frid som handlar om att individen kan slappna av i sin tillvaro (Jansson, 2018). Genom att vara ute i naturen kan klienterna hitta andra värden vilket väcker en inspiration, vilket går att koppla till känsla av förundran. Där individen, genom känsla av förundran, kan få en nyfikenhet på livet (Jansson, 2018). Deltagarna nämnde att miljön, både social och fysisk, ger klienterna en upplevelse och känsla av sammanhang.
Att vara ute i naturen bidrar till att klienterna upplever att de är en del av något större. Upplevelsen av att vara en del av naturen och finna mening genom det, är något som individer många gånger uttrycker inom grön vård (Fieldhouse et al., 2014). Miljöns roll för att integrera existentiell hälsa går att koppla till andlig styrka som innebär att individen upplever att hen har en uppgift och är del av något större (Jansson, 2018). I bakgrunden nämndes spiritualitet, något som författarna kopplade till existentiell hälsa. Spiritualitet syftar till individens inre kärna samt livsåskådning. Fieldhouse et al. (2014) nämner att man genom grön vård, som är kopplat till natur, kan väcka spiritualitet hos individer.
I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan
Det framkom av deltagarna i studien att samtalet var en väg in för att integrera den existentiella hälsan. Dels genom att den medvetandegörs och diskuteras utifrån olika metoder och instrument, dels i samband med kartläggning av klientens aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter. Aspekter som berörs i samtal är harmoni och inre frid och mening och syfte med
livet.
I den gruppbaserade interventionen Vardag i Balans, där aspekter inom aktivitetsbalans lyfts, upplevde deltagarna att den existentiella hälsan berörs. Avkoppling, näringslära, fysisk aktivitet, sociala relationer och produktivitet är några utav de ämnen som berörs i interventionen där individer reflekterar kring sitt aktivitetsengagemang (Lund et al., 2020). Detta går att koppla till det som nämns under bakgrunden: att en individs fysiska, psykiska, sociala samt ekologiska tillstånd ligger till grund för den existentiella hälsan respektive ohälsan. Existentiella hälsa blir därmed, på ett naturligt sätt, ett inslag i Vardag och i Balans som berörs under interventionens gång. I arbetsterapeutiska instrument där individen får identifiera sin aktivitetshistorik och roller genom livet, väcks existentiella reflektioner och funderingar. Genom att se till varje individs vilja, vanor, utförandekapacitet samt miljö kan arbetsterapeuter underlätta till att skapa mening i livet genom aktivitet då individer möts av omständigheter som är utmanande. Mening i livet skapar individen genom att integrera sitt förflutna, nutida samt framtida jag (Taylor, 2017).
19
Deltagarna uttryckte att när man identifierar klienters aktivitetsbalans så integreras den existentiella hälsan genom att man i samtalen kommer in på ämnena som berör aspekterna
harmoni och inre frid och mening och syfte i livet. Aktivitetsbalans är ett vanligt förkommande
begrepp inom arbetsterapi som definierar en individs uppfattning om rätt mängd och variation av aktiviteter i sitt dagliga aktivitetsmönster (Dhas & Wagman, 2020). En repertoar av aktiviteter som innehåller olika kategorier och av varierande värden är angeläget för individen för att främja till god hälsa (Eklund, 2020). Skötsel, arbete, lek och rekreation är 4 olika aktivitetskategorier som Erlandsson & Persson (2020) redogör för. Värdetriaden som författarna tidigare refererat till handlar om hur en individ tillskriver aktiviteter av olika värden, värdena tillför huruvida individen upplever mening i sitt liv (Erlandsson & Person, 2020).
Aspekten mening och syfte i livet är något som deltagarna berör ur ett aktivitetsperspektiv och handlar om huruvida en individ har en känsla av mening med sitt liv (Jansson, 2018). Mening i aktivitet eller meningsfulla aktiviteter betraktas som ett dynamiskt begrepp. Vad som är en meningsfull aktivitet är ytterst individuellt, något som också kan ändras genom livets olika faser (Townsend & Polatajko, 2013). Den meningsbildande kraften i en aktivitet utgörs av en individs hopp och förväntningar (Erlandsson & Persson, 2020). Genom att prata om meningsfulla aktiviteter och aktivitetsbalans berörs den existentiella hälsan utan att använda terminologiska begrepp inom existentiell hälsa. Deltagarna uttryckte dock att vissa existentiella begrepp, som fascination och förundran, står i synonym till det man lyfter i klientmöten och kan därför användas för att identifiera vad klienten tycker är meningsfullt att göra.
Deltagarna uttryckte olika strategier och tillvägagångssätt för att lyfta och stärka klienternas existentiella hälsa genom samtal. Inom arbetsterapi är det terapeutiska förhållningsättet av stor vikt för hur lyckad arbetsterapin blir (Taylor, 2017). Att visa att man tror på klienten var något som bidrog till att individen i sin tur vågar tro på sig själv. Bara genom att lyssna på klienten kunde man ingjuta hopp om framtiden, vilket går att koppla till aspekten hopp och
optimism. Vidare nämndes att små och uppnåbara mål är ett sätt att stärka klientens
självkänsla.
Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor
Studiens resultat visade att skapande aktiviteter och aktiviteter ute i naturen var ett sätt att integrera den existentiella hälsan i arbetsterapi. Aspekter som författarna kunde urskilja samt som deltagarna berör och involverar genom aktiviteterna var hopp och optimism, harmoni och
20
Skapande aktiviteter eller kreativa aktiviteter har tillämpats av arbetsterapeuter sedan yrkets framväxt. Förhållandet mellan kreativitet, hälsa och välmående har undersökts både av arbetsterapeuter och forskare inom arbetsterapi (Walters et al., 2014). Bland annat av Perruzza och Kinsella (2010) som i sin studie kom fram till att kreativa aktiviteter i ett terapeutiskt sammanhang kan bidra med viktiga kvalitativa värden, relaterat till hälsa och välmående. Kreativitetens meningsfullhet och värde uttrycks i nöjet att skapa en produkt men också genom den skapande processen i sig. I en kreativ process kan glädje infinna sig genom problemlösning, självuttryck och möjligheten att upptäcka nya saker om sig själv (Walters et al., 2014). Fördelar med att använda sig av kreativa aktiviteter är att det kan bidra med en förbättrad upplevd kontroll, självkänsla, förmåga att uttrycka sig samt få en känsla av syfte och möjlighet att bygga ett socialt stöd (Perruzza & Kinsella, 2010). Deltagarna uttryckte att tillämpning av s
kapande aktiviteter bidrog till att klienterna kunde flytta fokus från sig själv
och sina tankar. Detta kan kopplas till aspekten harmoni och inre frid som innebär att individen
slappnar av i sin tillvaro (Jansson, 2018).
Det framkom att gruppen
var en källa till hopp hos klienterna genom att de får ta del av
varandras bilder och utveckling. Detta går att koppla till aspekten hopp och optimism, vilket
förklaras som den livskraft som infinner sig och bidrar till att individen vill fortsätta leva
(Jansson, 2018). Genom gruppen är individer benägna att tro på en möjlig förändring, vilket
tillför hopp (Cole, 2014). Vidare berörs aspekten känsla av förundran, då klienterna får
inspiration av varandra.
Cole (2014) nämner att gruppen kan generera läkande krafter genomatt diskutera existentiella funderingar som samtal om meningen med livet. Grupper i arbetsterapi är passande för att dela upplevelser mellan deltagarna. Gruppen kan symbolisera och bidra med att man som individ inte känner sig ensam i sin situation. Gruppdeltagarna kan inspireras till utveckling, lärande och att våga göra nya saker (Eklund, 2020).
Deltagarna nämnde att man gör olika aktiviteter i naturen, som att odla i verksamheternas trädgårdar och promenera. Att använda sig av grön vård är en komplex intervention, effekten är flerdimensionell och baseras på en synergi mellan användare, engagemang i specifik aktivitet i den naturliga gröna miljön (Walters et al., 2014). Andlig styrka är när individen befinner sig i ett sammanhang där en ”vi” känsla kan uppstå och som hen kan få en styrka av (Jansson, 2018). Deltagarna nämnde att en känsla av sammanhang kan infinna sig hos klienterna i samband med aktiviteter i naturen. Genom att odla påverkar individen naturen vilket bidrar med upplevelsen att vara en del av naturen. Harmoni och inre frid var en aspekt som integrerades i samband med aktiviteter kopplat till djur och natur. Djurassisterad terapi kan främja olika faktorer hos en individ som exempelvis sensoriska och psykiska funktioner
21
(Andreason et al., 2017). Deltagarna uttryckte att när klienter borstar och klappar djur kan ett lugn infinna sig och även ett sätt att väcka sinnen, både känslomässigt och taktilt.
Metoddiskussion
Urval och urvalsprocessen
För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod. Inom kvalitativ forskning används trovärdighetsbegreppet för att bedöma en studies kvalité. För att säkerställa trovärdigheten är det fyra dimensioner som är viktiga att ta hänsyn till vilka är tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet (Kristensson, 2014). Till en början var fokuset i studien att studera hur existentiell hälsa integreras inom psykiatri. Inklusionskriterier för studien var att deltagarna skulle vara verksamma arbetsterapeuter inom psykiatri som arbetade med den existentiella hälsodimensionen. För att hitta lämpliga deltagare användes i första hand bekvämlighetsurvalet, där annonsering skedde i två lämpliga grupper på det sociala mediet Facebook. Det valda urvalsförfarandet gav ingen respons vilket kunde tänkas bero på att syftet samt inklusionskriterierna var för snäva och avgränsande.
Syftet formulerades om till hur existentiell hälsa integreras i arbetsterapi för personer med psykisk ohälsa. Inklusionskriterierna blev därför legitimerade arbetsterapeuter som arbetar eller har arbetat gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. Ändringen bidrog till att urvalet blev mer öppet. Vidare valdes snöbollsurvalet som metod, detta för att öka chanserna att hitta lämpliga deltagare. Det senare urvalsförfarandet fick bättre resultat än tidigare vald urvalsmetod och bidrog till att sammanlagt 10 deltagare rekryterades till studien. Fördelen med att ändra syftet och inklusionskriterierna var att deltagare från olika typer av verksamheter kunde rekryteras. Att intervjuerna hölls digitalt, via en kommunikationsplattform, var något som bidrog till att deltagare kunde rekryteras oavsett geografisk plats. En geografisk variation på urval kan bidra till en spridning av upplevelser och erfarenheter. Kristensson (2014) nämner att ett varierat urval som bidrar med olika perspektiv på det som ska undersökas är ett sätt att öka sanningshalten i studien. Sanningshalten benämner Kristensson (2014) som tillförlitlighet.
Nackdelen med att ändra syftet och därmed
inklusionskriterierna var att alla deltagare inte hade
samma förkunskap kring ämnet existentiell hälsa. För att bemöta detta valdes att, i
informationsbrevet, bifoga en bilaga som förklarade de åtta aspekter som ingår i den
existentiella dimensionen. Genom att bifoga en förklaring av den existentiella dimensionen blev
det tydligt att deltagarna, både medvetet och omedvetet, integrerade dimensionen på olika sätt
i verksamheterna. Författarna anser att det bidrog till att intervjuerna blev mer innehållsrika.
22
Att rekrytera deltagare som har erfarenhet av det som ska studeras och som är motiverade till att berätta utgör en god förutsättning för ett bra resultat (Höglund & Granskär, 2017).
Att
deltagarna hade varierad förkunskap kring ämnet kan ha påverkat materialets innehåll och djup.
Intervjuguide och intervjuernas kvalité
Intervjuguiden bidrog med ett att samtliga deltagare fick svara på samma frågor (Bilaga 3). Intervjuguiden utgjorde ett stöd för intervjuledaren att behålla fokus på det valda ämnesområdet för studien. Det insamlades materialitets stabilitet och även resultatets stabilitet handlar om studiens giltighet och kan stärkas genom att man tillämpar en intervjuguide (Kristensson, 2014). En fråga i intervjuguiden var ”Hur ser du på existentiella
hälsa i relation till arbetsterapi?”. Vid en första anblick av frågan kan den tyckas vara
irrelevant i förhållande till studiens syfte. Frågan bidrog med ett uttömmande svar från deltagarna, något som noterades under första intervjun. Därför valde författarna att ha kvar denna i intervjuguiden vilket resulterade i att en övergripande huvudkategori kunde tas fram som relaterade till studiens syfte. De inledande frågorna bidrog med information om deltagarnas yrkesbakgrund vilket var ett bra sätt att inleda intervjuerna. Huvudfrågorna bidrog med användbart material för att besvara studiens syfte. De öppna frågorna bidrog till ett omfångsrikt datamaterial vilket medförde att intervjuerna varade mellan 25–50 minuter. Kristensson (2014) nämner att ett djupt och omfångsrikt material kan stärka tillförlitligheten
Analysprocess
Analysprocessen inleddes med att transkribera det inspelade materialet ord för ord, vilket är ett sätt att öka verifierbarheten. Kristensson (2014) nämner att det är ett sätt att säkerställa att datamaterialet tolkats riktigt och att studiens resultat kan verifieras. Författarna har under processens gång bearbetat materialet både enskilt och tillsammans. Arbetssättet, att kombinera individuell bearbetning med gemensamma diskussioner, benämns som triangulering och är ett sätt att stärka studiens tillförlitlighet och sanningshalt (Kristensson, 2014). I en tabell har författarna valt att visa exempel ur analysprocessen med meningsbärande enheter, koder, kategorier samt underkategorier i syfte att stärka studiens trovärdighet. Detta är ett sätt att öka sanningshalten och därmed tillförlitligheten (Kristensson, 2014). I resultatbeskrivningen har citat från intervjuerna använts, för att visa att materialet tolkats riktigt. Vilket är ett sätt att öka verifierbarheten (Kristensson, 2014).
Betydelse för arbetsterapi
Då studien baseras på ett varierat urval med arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden är studien relevant för alla arbetsterterapeuter som arbetar gentemot målgruppen med psykisk
23
ohälsa. Arlebrink (2012) nämner: “det existentiella handlar om vår livsgrund, det som på ett djupare plan bär upp våra liv” (s.41.). Existentiell hälsa är därmed viktigt för samtliga patientgrupper. Arbetsterapeuter som arbetar gentemot annan målgrupp kan därför finna inspiration från studien, hur den existentiella hälsan kan integreras på olika sätt i arbetsterapi. Studien kan därmed anses ha en överförbarhet. Kristensson (2014) skriver att överförbarhet innebär i vilken omfattning resultaten kan vara användbara i andra sammanhang. Studien bidrar med kunskap och förståelse om existentiell hälsa och hur det kan integreras i arbetsterapi.
24
Slutsatser
Existentiell hälsa uppfattades av arbetsterapeuterna som ett naturligt inslag i arbetsterapi och integrerades mer eller mindre avsiktligt gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. Arbetsterapeuter integrerar den existentiella dimensionen på olika sätt, både genom miljön, aktivitet och samtal. Miljön används som ett verktyg för att beröra aspekterna harmoni och inre frid, känsla av förundran och andlig styrka. Genom aktiviteter väcks tankar och inre känslor hos klienterna vilket bidrar till att aspekterna hopp och optimism, harmoni och inre
frid, andlig styrka samt känsla av förundran integreras. I samtal medvetandegörs existentiell
hälsa genom olika metoder, instrument, strategier samt arbetsterapeutiska begrepp som aktivitetsbalans och meningsfulla aktiviteter. Vilket bidrar till aspekterna harmoni och inre
25
Referenser
Andreasen, G., Stalla, T., Wilkison, M., Szczech Moser, C., Hoelzel, A., & Hendrics, L. (2017). Animal-assisted therapy and occupational therapy. Journal of Occupational Therapy, Schools,
& Early Intervention, 10(1), 1–17. https://doi.org/10.1080/19411243.2017.1287519 Arlebrink, J. (2012). Existentiella frågor - Inom vård och omsorg. Studentlitteratur.
Babulal, G., Selvaratnam, A., & Taff, S. (2018). Existentialism in Occupational Therapy: Implications for Practice, Research, and Education. Occupational Therapy In Health Care,
32(4), 393–411. https://doi.org/10.1080/07380577.2018.1523592
Cole, M B. (2014). Client-centred groups. I W. Bryant, J. Fieldhouse & K. Banningen (Red.), Creek’s Occupational Therapy and Mental Health (5.uppl., s.241–259). Churshill Livingstone Elsevier.
Dhas, B., & Wagman, P. (2020). Occupational Balance from a clinical perspective.
Scandinavium Journal of Occupational Therapy.
https://doi.org/10.1080/110381128.2020.1865450
Eklund, M. (2020). Aktivitetsmönster och aktivitetsbalans. I M. Eklund, B. Gunnarsson & J. Hultqvist (Red.), Aktivitet & Relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering (s.181– 196). Studentlitteratur.
Eklund, M. (2020). Grupper i arbetsterapi. I M. Eklund, B. Gunnarsson & J. Hultqvist (Red.),
Aktivitet & Relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering (s.89–97).
Studentlitteratur.
Erlandsson, L-K., Persson, D. (2020). ValMo- modellen- Arbetsterapi för hälsa genom
görande. Studentlitteratur.
Fieldhouse, J., Sempik, J. (2014). Green care and occupational therapy. I W. Bryant, J. Fieldhouse & K. Banningen (Red.), Creek’s Occupational Therapy and Mental Health (5. Uppl., s. 309–327). Churshill Livingstone Elsevier.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige – hur är den psykiska
hälsan fördelad och vad beror det på? https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/o/ojamlikhet-i-psykisk-halsa-i-sverige--hur-ar-den-psykiska-halsan-fordelad-och-vad-beror-det-pa/
26
Folkhälsomyndigheten. (2020, 16 mars). Nedsatt psykiskt välbefinnande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande
Folkhälsomyndigheten. (2020, 24 juni). Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på
folkhälsan.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/c/covid-19-pandemins-tankbara-konsekvenser-pa-folkhalsan/?pub=76637
Folkhälsomyndigheten. (2020). Stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6191b7bece1e4e25b69cc291cfedbdf2/s tigmatisering-kopplad-psykisk-ohalsa.pdf
Försäkringskassan. (2020, 8 september). Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre
risk för kvinnor. https://www.forsakringskassan.se/press/pressmeddelanden
Leufstadius, C., & Argentzell, E. (2020). Meningsfull aktivitet. I M. Eklund, B. Gunnarsson & J. Hultqvist (Red.), Aktivitet & Relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering (s.221–238). Studentlitteratur.
Lund,K., Hultqvist,J., Bejerholm,U., Argentzell, E., & Eklund, M. (2020). Group leader and participant perception of Balancing Everyday Life, a groupbased lifestyle intervention for mental health service users, Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 27 (6), 462–473. https://doi.org/10.1080/11038128.2018.1551419
Lundman, B., & Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård. (3.uppl., s. 219 –
234). Studentlitteratur.
Jansson, M. (Värd). (2018, 26 juni). Cecilia Melder, om existentiell hälsa [Poddcast]. NSPH.
https://nsph.se/podcast/2018-12-cecilia-melder-om-existentiell-halsa/?fbclid=IwAR2ffnPc8AMBdsiHQ9AUp1XgExNE3Ya3kMfQ9Og3bDUdwdjJ7OFOAiGs JRk
Kielhofner, G. (2009). Conceptual Foundation of Occupational Therapy Practice. Margaret Biblis.
Koslander, T., Barbosa da Silivia, A., & Roxberg, Å. (2009). Existentiell and Spiritual Needs in Mental Helath care-An Ethical and Holistical Perspective. Journal of Holistic Nursinig, 27(1), 34–42. https://doi.org/10.1177/0898010108323302
27
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso-och vårdvetenskap. Natur & Kultur.
Melder, C. (2011). Vilsenhetens epidemiologi – en religions-psykologisk studie i existentiell
folkhälsa. [Doktorsavhandling, Uppsala University]. Digitala Vetenskapliga Arkivet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-134249.
Melder, C. (2019). Existentiell hälsa - en resurs i utveckling av vård och omsorg.
[Powerpoint-presentation]. Docplayer.https://docplayer.se/149034937-Existentiell-halsa-en-resurs-i-utveckling-av-vard-och-omsorg-utvecklingskraft-jonkoping.html
Perruzza, N., & Kinsella, E.A. (2010). Creative arts occupations in therapeutic practice: a review of the literature. British Journal of Occupational Therapy, 73(6), 261–268. https://doi.org/10.4276/030802210X12759925468943
Sveriges Arbetsterapeuter. (2018). Etisk kod för arbetsterapeuter. Sveriges Arbetsterapeuter. Taylor, R. (2017). Model Of Human Occupation. (5.uppl.) Wolters Kluwer.
Townsend & Polatajko. (2013). Enabling occupation II: Advancing an occupational therapy
vision for health, well-being, & justice through occupation. (2.uppl.) Canadian association of
Occupational therapist.
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Walters, J H., Sherwood, W., & Mason, H. (2014) Creative Activity. I W. Bryant, J. Fieldhouse & K. Banningen (Red.), Creek’s Occupational Therapy and Mental Health (5.uppl., 260–276). Churschill Livingstone Elsevier
World Federation of Occupational Therapists. (2019). Occupational therapy and mental
health. https://wf§ot.org/resources/occupational-therapy-and-mental-health
World Health Organization. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion.
https://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0004/129532/Ottawa_Charter.pdf
World Health Organization. (2018, 30 mars). Mental health: strengthening our response.
