Examensarbete
15 högskolepoäng
Jo! Jag är begåvad!
En studie om hur man kan arbeta med barn med dyslexi
Yes! I am gifted!
A study about how to work with children with dyslexia
Sahar Alamiri
Lärarexamen 210 hp Examinator: Bodil Liljefors Persson
Religionsvetenskap och lärande Handledare: Anders Lindh
Inlämningsdatum: 20130619
Malmö högskola
Lärarutbildning
2
Abstract
Forskningen har visat att dyslexi är en sjukdom som tyder på specifika läs- och skrivsvårigheter, som kan upptäckas redan i tidig ålder och måste bearbetas med olika arbetsmetoder. I studien förklarar jag vad dyslexi är och tar bland annat upp olika metoder och arbetssätt som pedagoger kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos elever. Jag har utgått utifrån svensk- och engelsk forskning kring dyslexi och läs-och
skrivsvårigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagoger kan upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos elever i tidigt ålder utifrån några pedagogers perspektiv. Syftet är även att undersöka vad det finns för olika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara syftet. I resultatet framkom det att respondenter anser att man kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter redan i tidigt ålder, och att man som pedagog kan bearbeta dessa svårigheter genom att använda sig av olika metoder och arbetssätt som kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
2. Syfte ... 6
2.1 Frågeställning ... 6
3. Teoretisk bakgrund och forskningsläge... 7
3.1 Avkodning ... 7 3.2 Förståelse ... 8 3.3 Motivation ... 9 3.4 Vad är dyslexi? ... 9 3.5 Fonologisk förklaringsmodell ... 10 3.6 Ett utvecklingsperspektiv ... 11 3.7 Fonologisk bearbetning ... 12
3.8 Vilka metoder och hjälpmedel kan pedagoger använda? ... 14
4. Metod ... 15
4.1 Kvalitativ intervju... 15
4.2 Urval ... 15
4.3 Genomförande, bearbetning och utredning ... 16
4.4 Etiska resonemang ... 16
5. Resultat ... 18
5.1 Vilka erfarenheter har du av att arbeta med barn som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? ... 18
5.2 Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder? ... 19
5.3 Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? ... 19
5.4 Vilka kunskaper anser du att det finns om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ute på skolorna? .. 20
5.5 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? ... 21
5.6 Vilken/vilka arbetsmetoder anser du kunna rekommendera? ... 22
5.7 Sammanfattning………..22
6. Analys och diskussion ... 24
6.1 Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder? ... 24
4
6.3 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? ... 26 6.4 Avslutande kommentarer ... 27
5
1. Inledning
I läroplanen för grundskolan (lgr11) står det att alla som arbetar i skolan ska ”uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande”.1
Det är därför viktigt att vi pedagoger arbetar extra aktivt med de barn som har svårigheter med språket. Detta citat som nämns i läroplanen kan relateras till barn som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi.
Jag läser religionsvetenskap och lärande på Malmö högskola med inriktning mot de yngre eleverna. Jag har under min praktik tid jobbat med barn med läs- och skrivsvårigheter. Jag tyckte att det var väldigt spännande att lära sig hur man som blivande lärare kan jobba med barn som har läs- och skrivsvårigheter på bästa sätt. Jag funderade därför att forska kring ämnet dyslexi/läs- och skrivsvårigheter och få svar på olika frågor som jag funderat på under tiden jag arbetat med dessa barn. Jag tycker att det är väldigt viktigt för mig som lärare att ha kunskap om hur jag ska lära ut barn som har svårigheter. Speciellt om jag får en egen klass där jag kommer stå ensam framför våra framtida barn. Det är viktigt att ingen elev ska känna sig utanför samt att alla kan vara delaktiga i undervisningen.
Arbetet ”Jo! Jag är begåvad!” handlar om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i tidigt skolår. Jag vill undersöka om man kan se tecken till läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder och hur man som pedagog kan arbeta med språksvårigheter redan i tidigt ålder. Det är ju vi pedagoger som lägger grunden för barnens språkinlärning, det är därför viktigt att vi vet hur vi ska hantera situationen och att vi arbetar aktivt med barnens språkutveckling på ett pedagogiskt sätt.
För att läsaren ska kunna ta till sig studien är det viktigt att förstå vad de olika begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter står för. Det finns otydlighet för vad de olika begreppen står för. Dyslexi är när man får diagnos och dyslektiker har läs- och skrivsvårigheter, medan personer med läs- och skrivsvårigheter inte behöver ha dyslexi. Forskning har visat att alla som har läs- och skrivsvårigheter har inte dyslexi, utan dyslexi är ett språkligt funktionshinder med biologiska orsaker och har inget att göra med intelligens.2
1
Läroplanen för grundskolan LGR11 s. 14
6
2. Syfte
Syftet med arbetet är att undersöka om pedagoger redan i tidig ålder kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos elever utifrån några pedagogers perspektiv, och hur de kan arbeta med dessa elever. Jag vill även undersöka om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i skolan för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.
2.1 Frågeställning
Vad är det för skillnad mellan dyslexi och läs- och skrivsvårigheter? Hur upptäcker man läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos elever?
Hur kan skola och hem stödja den språkliga utvecklingen bland elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Vilka metoder/arbetssätt kan man använda för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
7
3. Teoretisk bakgrund och forskningsläge
Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitetskriver i artikeln Att läsa och skriva, om läs- och skrivsvårigheter3. Han skriver att nästan fem procent av de unga i åldern 20-25 år i Sverige har en läs- och skrivförmåga som gör att de endast klarar de allra enklaste läs- och skrivuppgifterna i vardagslivet. De ligger långt under
kravnivån i ämnet svenska efter nio år i grundskolan. När de möter nya texter klarar de inte av mycket måttliga utmaningar, som att leta reda på fakta i en kort tidningsartikel. Oftast
reagerar de på sina svårigheter med en ”aktiv läsundvikar-strategi” både i arbetslivet och på sin fritid.4
Myrberg klargör att barnen som ligger först i läsutvecklingsspråket har tidigt, ofta redan innan de börjat skolan, upptäckt den alfabetiska kod som skriftspråket bygger på. Med hjälp av denna kod ökar de snabbt sitt ordförråd. ”De kan nästan inte låta bli att läsa till sina föräldrars förundran, stolthet och ibland även förtvivlan”5. Vanliga mönster av bokstavskombinationer ger upphov till automatiserade ”orografiska moduler” som ökar precisionen och hastigheten i avkodning. Vanliga ord bildar så småningom ett ”ortografiskt lexikon” i barnets minne där ordens visuella form och ortografiska särdrag kan matchas direkt mot texten. De barn som å andra sidan får svårigheter i läsinlärningen tenderar att undvika svårigheterna. De läser mindre och väljer lättare texter när de läser. I skolan är texter som inte erbjuder de övriga barnen några svårigheter ofta oöverkomliga för barn med läs- och skrivproblem.6
Myrberg förklarar i sin artikel en känd modell om läs- och skrivsvårigheter som byggs upp av tre komponenter: avkodning, förståelse och motivation.
3.1 Avkodning
Avkodning är en teknisk färdighet som i sina grundläggande drag utvecklas i samband med läs- och skrivinlärningen, normalt vid 6-8 års ålder. I ett alfabetiskt skriftspråk som vårt innebär avkodning att det minsta betydelseskiljande språkljuden – fonemen – matchas med ett begränsat antal bokstavstecken. Vidare har bokstäverna namn, som i sig kan bestå av flera fonem, vilket bidrar till svårigheter i läs- och skrivutvecklingen för många barn. Ett viktigt villkor för att barn skall lära sig den alfabetiska koden är att de upptäckt att tal flödet kan
3Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.73 4Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.73 5
Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.73-74
6
8
delas upp i minde beståndsdelar. De barn som inte upptäckt den alfabetiska principen kommer med mycket stor sannolikhet att få problem i sin läsinlärning. Får de inte hjälp med
upptäckten kommer den fortsatta läsinlärningen också att misslyckas. Ytterligare ett viktigt villkor för att bli en god läsare är en omfattande överinlärning av bokstavsteckens former.7 En första förutsättning för att stava är att kunna orden. Man måste veta hur de låter och vara medveten om hur många och vilka ljud de är uppbyggda av. ”Man måste kunna höra skillnad på ord som ´dag´, ´tag´, ´tak` och inse var i ordet skillnaden finns”8. Man måste alltså kunna höra skillnad på snarlika ljud, identifiera dem och veta vilken bokstav man ska använda för att skriva just det ljudet. ”Det blir mer komplicerat med dubbelstavning som ´dagg´, ´tagg´ och ´tack´. För vissa språkljud finns det ingen särskild bokstav utan man får använda mer än en bokstav”9. Så är det med begynnelseljudet i följande ord: skjuta, stjärna, skärm, själv, schäfer och chef. Allt det som krävs för att bli en god stavare kan i varierande grad vara svårt för den som har läs- och skrivsvårigheter. Hon/han kan vara fonologiskt omedvetna. Minnesbilden av hur ordet låter kan vara oklar, ljudbilden är suddig. Det kan vara svårt att höra skillnad på snarlika ord och ljud, att identifiera vilket ljud det är fråga om i just det här ordet och var i ordet det kommer. 10
3.2 Förståelse
Förståelse är läsningens syfte och slutprodukt, men samtidigt en fortlöpande delprocess på väg mot målet att tillgodogöra sig ett textinnehåll. Medan läsforskning som inriktas på avkodningsfärdigheter uppvisar god vetenskaplig kvalitet och hög grad av pedagogisk relevans, uppvisar forskningen om läsförståelse tyvärr inte samma positiva bild. Många studier som haft inflytande på läromedelsutveckling och pedagogiska program uppvisar stora kvalitetsbrister. Trots dessa grundläggande forskningsmetodiska brister har resultaten ändå fått kraftigt genomslag i pedagogiska tillämpningar. Förhandsdiskussioner om textens tema, genomgång av grunddragen i historien och utveckling av viktiga begrepp är bärande element i effektiva läsförståelsestrategier. 11
7
Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter”(2007) s. 75
8
Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter”(2007) s. 75
9
Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter”(2007) s. 75
10 Ulla Föhrer & Eva Magnusson, ”Dyslexi- förbannelse eller möjlighet” (2010) s.48-49 11
9
3.3 Motivation
Motivation har med läsningens och textens roll i ”individens livsrum”12 att göra. Det har visat sig att de viktigaste läs- och skrivmotiverande faktorerna står att finna i barnens och
ungdomarnas uppväxtmiljö. Här ingår bland annat tillgång på text och skrivmaterial i hemmet, läsar-förebilder hos föräldrar och äldre syskon, föräldrar som påverkar varandra språkligt med barnet kring text och läsning och läser högt och sjunger med barnet, uppmärksammar sina barn på skrift i umgänget, och också reagerar på deras tankar kring skriften.Riklig tillgång på böcker med lämplig svårighetsnivå och varierat innehåll genom hela grundskolan är en viktig förutsättning för att utveckla elevernas läsförmåga, men tillgänglighet av böcker är i sig inte tillräckligt. För att böckerna skall bli en aktiv resurs för alla, och för att förhindra uppkomsten av läs- och skrivproblem, måste läraren använda dem som en systematisk och medveten del av sin pedagogik. Detta är avgörande för de barn som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter.13
Att stötta barnet är hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse. Stöttning är en tillfällig hjälp som läraren ger eleverna för att de så småningom ska kunna utföra samma uppgift utan hjälp. Den är framtidsorienterad som Vygotsky har uttryckt det: ”Det ett barn i dag kan göra med stöd, kan hon eller han göra på egen hand i morgon”.14
3.4 Vad är dyslexi?
Myrberg (2007) förklarar att dyslexi är den form av läs- och skrivsvårigheter som fått störst uppmärksamhet i media och skola. Han menar att dyslexi emellertid är en form av läs- och skrivsvårigheter vid sidan av flera andra. ”De utmärkande dragen i dyslexi är dåligt
automatiserad, långsam, mödosam och hackig ordavkodning. Bakom dessa svårigheter finns brister i en eller flera aspekter av den fonologiska förmågan”15. Det vanligaste problemet, och också det som är mest mottagligt för pedagogisk ingripande, är bristande ”fonologisk
medvetenhet”. 16
Vidare förklarar Myrberg (2007) att alla som har läs- och skrivsvårigheter har inte dyslexi, men i skolan ska man naturligtvis få det stöd man behöver, med eller utan dyslexidiagnos.
12 Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.77 13 Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.77 14 Gibbons (2007) s.29
15
Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.77-78
16
10
Dyslexi är ett språkligt funktionshinder med biologiska orsaker och har inget att göra med intelligens utan inlärning kan gå hur lätt som helst. Signaler man bör vara uppmärksam på, eftersom de kan tyda på dyslexi, är om ett barn inte visar något intresse för bokstäver, ord och böcker. Barnet lär sig läsa och skriva långsammare än kamraterna. Barnet kan ofta läsa fel på snarlika ord, till exempel ”igen” och ”ingen”. Oftast brukar barn med dyslexi bli frustrerade, ledsna och får låg självkänsla. De har svårt att koncentrera sig och hittar på saker för att slippa läsa och skriva. 17
För att underlätta förståelsen av dyslexi utformade Uta Frith (1999) en förklaringsmodell som utgår från tre olika nivåer: en biologisk nivå (neurologisk och/eller genetisk), en kognitiv nivå (hur språk och icke-språklig information bearbetas) och en beteendemässig nivå (hur
svårigheterna tar sig uttryck). Dessa tre nivåer samspelar med den omgivande miljön.18
3.5 Fonologisk förklaringsmodell
Den fonologiska modellen är en språklig förklaringsmodell av dyslexi. Det innebär att aspekter av en individs ”språkliga process” identifieras som ett grundproblem, till skillnad från annan typ av kognitiv process av t ex visuella intryck. En individ med dyslexi har framför allt svårigheter med pressningen av språkets ljudsystem eller fonologiska system19. Eventuella problem med att bearbeta språkljud (fonem) kan prövas genom att låta barnet ta bort, lägga till eller kasta om fonem i ett ord. Svårigheterna med detta kan leda till att barnet utvecklar oklara inre bilder av ord och stavningar och att läsflytet påverkas. Läsningen blir antingen långsam och mödosam eller snabb och full av gissningar. Barnets förmåga att stava rätt och att minnas hur ord stavas och låter kan också påverkas.20
En välkänd definition av medfödd dyslexi baserad på den fonologiska förklaringsmodellen har formulerats av The international Dyslexia Association:
”Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter
17 Myrberg, ”läs- och skrivsvårigheter” (2007) s.77-78 18 Hedman, Christina i Flerspråkighet i skolan (2012) s. 99 19
Lundberg (1999) s.24
20
11
med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och bakgrundskunskaper”. 21
Den fonologiska förklaringsmodellen hör fortfarande till den mest utbredda och accepterade. En svaghet med modellen är att den inte kan förklara varför så många individer har andra svårigheter, förutom med läsning och skrivning. Det kan t ex röra sig om förmågor som berör rumsuppfattningen, så kallade visuo-spatiala förmågor, vilket gör att en individ kan ha svårt att skilja höger och vänster och att skriva bokstäver och siffror åt rätt håll.22
3.6 Ett utvecklingsperspektiv
Hug W. Catts som är professor och ordförande för tal- språk och hörsel vid University of Kansas har i sin artikel Defining Deslexia as a Development Language Disorder diskuterat några av problemen med de traditionella definitionerna som ligger bakom den snabbt växande mängd forskning som tyder på en mer omfattande definition av läs- och skrivsvårigheter. Enligt denna definition är dyslexi ett utvecklingsperspektivs språkstörning som innebär ett underskott i fonologisk bearbetning. Catts skriver att under de senaste 10-15 åren har
betydande framsteg gjorts i förståelse av dyslexi och de faktorer som ligger bakom det. ”Som en följd av denna utveckling har man kunnat röra sig framgångsrikt bortom de perceptuella baserade teorier av dyslexi som har dominerat fältet för en stor del av historien. Dessa teorier har ersatts av språk baserade teorier som hävdar att språkliga brister ligger i kärnan av de flesta fall av dyslexi.23 Catts argumenterar även vissa brister i de traditionella definitionerna och ger förslag för att införliva de senaste resultaten på språkets grund för dyslexi i en mer omfattande definition. Han tar bland annat upp definitionen av World Federation of Neurology, enligt denna definition är utvecklande dyslexi:
” a disorder manifested by difficulty learning to read, despite conventional instruction, adequate intelligence and sociocultural opportunity. It is dependent upon fundamental cognitive disabilities which are frequently of constitutional origin.”24
Catts anser att det primära problemet med denna definition är att den ger en mycket begränsad beskrivning av de egenskaper som finns i störningen. Andra än svårigheter med att lära sig läsa och skriva, att symptomen eller brister i samband med dyslexi definieras oftast i
21
The International Dyslexia Association, 2002, hämtad från http://www.dyslexistiftelsen.se/Vad-aer-dyslexi.html 101012
22 Hedman, Christina (2012) s.100 23 Hugh W. Catts (1989) s. 74 24
12
traditionella definitioner. Han menar att dyslexi definieras primärt i termer av utestängande kriterier som används för att utesluta andra faktorer t.ex. låg intelligens som kan ligga bakom svårigheterna. Catts anser att denna definition liksom andra berättar mycket mer om vad dyslexi inte är än vad dyslexi är.
Vidare förklarar Catts att den utestängande karaktären för de flesta definitionerna av dyslexi gör det särskilt svårt att identifiera individer med dyslexi. Utövare som försöker diagnostisera och åtgärda individer med dyslexi måste förlita sig på förekomsten av lässvårigheter och ange positiva symptom i samband med svårigheterna. Detta är ganska olyckligt eftersom
användning av detta kriterium endast kräver normalt att barn upplever misslyckande i skolan innan de identifieras som dyslektiker. Med detta misslyckande anser Catts att det kommer en allt större uppsättning av negativa konsekvenser som måste konfronteras med praktiker och forskare. Bristen på motivation, självkänsla och praxis som kan följa akademiskt
misslyckande föreningar är redan svåra uppgifter att sanera läs- och skrivsvårigheter. Dessa sekundära faktorer gör det svårt för forskare att avslöja den underliggande orsaker av dyslexi.25
3.7 Fonologisk bearbetning
Catts anser att istället för att granska dessa begränsningar har han erbjudit några förslag för att utveckla mer omfattande definition av dyslexi. Han menar att svårigheten med traditionella definitioner är att de innehåller lite beskrivning av de specifika beteenden eller brister i allmänhet som förknippas med dyslexin. Istället förlitar de huvudsakligen på utestängande kriterier för att utesluta andra orsaker. Catts presenterar en ny mängd forskning som visar att dyslexi är ett specifikt språk sjukdom och att denna sjukdom yttrar sig i språkbehandlings svårigheter som går utöver en viss läs- och skrivsvårigheter. Talrika undersökningar är nu överens om vilket som indikerar att dyslektiker ofta visar särskilda svårigheter i kognitiva och metakognitiva bearbetning av fonologiska uppgifter. Dessa fonologiska bearbetningar eller kodnings svårigheter har observerats i flera områden. Dessa innefattar (1) kodning av talljud information (långtidsminnet), (2) användning av fonologiska koder i arbetsminnet, (3) hämtning av fonologisk information från långtidsminnet, (4) produktion av komplexa
fonologiska sekvenser, och (5) medvetenhet eller känslighet för talljud (språkets struktur).26
25 Hugh W. Catts (1989) s. 75-76 26
13
Catts förklarar vidare att när dyslektiker hör ett nytt ord så brukar de behöva flera
presentationer av ordet innan de kan exakt och konsekvent producera det. Forskning har visat att dyslektiker har oftast svårigheter att upprepa nya fonologiska sekvenser eller utföra parade förknippade arbetsuppgifter som innebär sådana sekvenser. Dyslektiker har även svårigheter att på kort sikt lagra av muntlig information. Dyslexi verkar också vara förknippad med problem att hämta fonologisk information från minnet. Många dyslektiska barn har
svårigheter att memorera listor såsom bokstäver och alfabetet eller årets månader. Dyslektiker reagerar långsammare på uppgifter som kräver en snabb namngivning av en serie, siffror, färger och objekt. Studier har vidare visat att dyslektiker är mindre noggranna eller långsammare att hämta namn koder eller fonologiska koder från minnet.27
Martin Ingvar, som är en av Sveriges mest framstående hjärnforskare och en van debattör när det gäller barnens behov i skolan, förklarar i artikeln ”Alla barn har rätt till bra läsning”28
att för personer utan dyslexi är läsandet till stor del automatiserad. Ingvar förklarar att hjärnan snabbt kopplar och snabbt avkodar sekvenser som innebär att mycket av intrycken sker automatiskt. Detta gör att hjärnans arbetsminne avlastas, läsningen kan ske utan större ansträngning och går fortare. Om avkodningen inte sker automatiskt blir det ett hårdare tryck på arbetsminnet, det är det som händer hos personer med dyslexi. Då sjunker läsförståelsen och läshastigheten. Ingvar menar att då blir det jättetråkigt att läsa, vilket gör att barnen inte läser. Bristen på automatiseringen syns när man studerar hjärnan genom att språksystemet får arbeta mer och arbetsminnet ”lyser som ett tivoli”29
även när den enklaste text läses30. Catts förklara ytterligare att barn med dyslexi har visat sig ha mindre förståelse för rim och ramsor än normala barn, eftersom de oftast har brist på medvetenhet eller känslighet för ljudning och ”språkets struktur”31. Catts anser att det är viktigt att inse att åtminstone en del av de svårigheterna hos en dyslektiker visas i talljud medvetenhet och är resultatet av läsnings problemet. Forskning tyder dock på att visa aspekter av talljudsmedvetenhet t.ex. rim och ramsor, kan utvecklas oberoende av läsupplevelse och kan ha en betydande inverkan på läsnings prestation. Med lämplig instruktion, hög motivation och stor praxis lär sig många dyslektiker skriva och räkna matematik. Forskning visar att språkbehandling som ligger
27 Hugh W. Catts (1989) s.77
28 Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning hämtat från www.kod-knäckarna.se den 091012 29
Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning (2012)
30
Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning (2012)
14
bakom dyslexi går inte bort, men fortsätter att manifestera sig på andra sätt under slutet på skolåren och i vuxen ålder.32
3.8 Vilka metoder och hjälpmedel kan pedagoger använda?
Enligt Mats Myrbergs konsensusprojekt (2006) finns det en rad viktiga faktorer i en lyckad läs- och skrivpedagogik för yngre barn med dyslexi, bland annat att ägna mycket tid åt läs- och skrivinlärning. Att eleven behöver en till en undervisning av läraren. Myrberg anser att läraren måste också känna till och bemästra olika metoder för att hjälpa barn med dyslexi. Han menar att det finns ingen universalmetod, olika barn lär sig på olika sätt, men viktigt är att eleven får träna sina fonologiska förmågor. Det är även viktigt enligt Myrberg att sätta in specialpedagogiska insatser för att eleven inte ska hinna drabba av en negativ självbild eller fastna i användandet av verkningslösa strategier. Att eleven måste få känna att han eller hon lyckas i sitt arbete: ”Jag kan!”. Läslusten är viktigt för att eleven ska känna motivation att lära sig läsa. Det är viktigt med upprepad högläsning, där eleven får läsa samma text flera gånger och känna att det går bättre och bättre. Samtidigt blir det tydligt för läraren vilka fel som blir kvar och alltså är de största stötestenarna för eleven. 33
32 Hugh W. Catts (1989) s.74
33 Mats Myrbergs konsensusprojekt (2006) hämtad från:
15
4. Metod
4.1 Kvalitativ intervju
Metoden som valts för uppsatsen är den kvalitativa metoden. Detta val gjordes p.g.a. att informationen kan begränsas till det som är av intresse genom att ha frågor med fastställda svar får man endast reda på det som är intressant för forskningsområde. Men också för att syftet med denna studie var att lyfta fram hur lärare arbetar med elever med läs- och
skrivsvårigheter. Undersökningen som genomfördes är i intervjuform och genom att använda intervjuer tror jag att jag kommer få mer information och tankar från pedagoger som är insatta i just det ämnet. Genom att använda mig av kvalitativa intervjuer ger det mig innehållsrika svar där jag får respondenternas erfarenheter och tankar kring ämnet.
4.2 Urval
I studien har jag vänt mig till två specialpedagoger, en pedagog och en barnpsykolog som är verksamma i förskola och skola. Både specialpedagogerna och pedagogen verkar inom en liten kommun i södra Skåne. Alla respondenter har arbetat under en längre period. I studien valde jag att ge mina respondenter figurerade namn, jag har valt att kalla dem för Carolina, Petra, Agneta och Olle.
Carolina är utbildad som 1-3 lärare och har arbetat som pedagog i 40 år. Hon har jobbat i samma skola hela tiden och i år är hon ansvarig för årskurs 3.
Petra har arbetat som pedagog i 35 år och hon minns inte exakt hur länge hon har arbetat som specialpedagog. Hon arbetade innan som klasslärare och för tillfället har hon fått tjänsten som specialpedagog.
Agneta har arbetat som specialpedagog i ungefär 11 år. Hon hjälper till i olika klasser och sätter stöd när det behövs.
Olle har arbetat som barnpsykolog i 33 år. Han är inte riktigt bunden till skolan men kommer dit när pedagoger behöver hjälp med utredningar.
16
4.3 Genomförande, bearbetning och utredning
Jag tog kontakt med en av pedagogerna på skolan via mail. Därefter bokade vi en tid som passade oss för att utföra intervjun. Specialpedagogerna tog jag kontakt med när jag var på skolan och utförde min första intervju. Barnpsykologen var närvarande på skolan den dagen och då sa han att han var redo att bli intervjuad. Jag förklarade för respondenterna vad
studiens syfte var. Mötet ägde rum på respondenternas arbetsplats, där intervjun genomfördes ostört. Ett av intervjutillfällen med en av specialpedagogerna avbokades på grund av särskild själ och intervjun genomfördes via telefonsamtal istället. Intervjuerna spelades in på Iphone34 förutom en intervju där respondenten inte kände sig redo för att spela in sin röst. Intervjun ägde rum den 9 och 10 oktober år 2012.
Efter varje intervjutillfälle transkriberades varje intervju grundligt. Intervjuerna krävde långa stunder och många avlyssningar, för att få med allt som sagts och få det nedskrivet på datorn. När all data var insamlad sållade jag ut det som var relevant och gjorde en översikt utifrån mitt syfte och mina frågeställningar.
Jag analyserade all data utifrån översikten genom att försöka jämföra intervjuarna med varandra och försöka se om det finns likheter och olikheter. Därefter samlade jag all data för sammanställning för att kunna skriva ett resultat. Jag kopplade hela tiden till mina
frågeställningar för att inte gå utanför ramen för min undersökning.
4.4 Etiska resonemang
Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra forskningsetiska principer som man ska följa som forskare. Den första är informationskravet, detta innebär att forskarna måste informera de berörda om undersökningens syfte. Jag berättade för mina intervjuare om studien och studiens syfte. Enligt informationskravet är det viktigt att man delger syftet till respondenterna. Sedan finns det Samtyckeskravet, detta innebär att de som medverkar själva har rätt att välja om de vill delta. Jag informerade även enligt samtyckeskravet att det var frivilligt att delta i
intervjuerna. Jag förklarade att de uppgifter som jag samlar in om respondenterna endast kommer att användas i denna studie. Konfidentialitetskravet, innebär att uppgifter om
17
personer som medverkar ska behandlas på ett säkert och konfidentiellt sätt, uppgifterna är inte offentliga. Forskarna ska avidentifiera de personer som medverkar i forskningen genom att fingera namnen på individerna och platserna. Jag frågade mina respondenter om jag fick spela in på min egen Iphone där jag kommer spara intervjun och endast jag kommer att komma åt inspelningarna. Den sista principen är nyttjandekravet, detta innebär att uppgifterna som har samlats in om enskilda personer endast får användas i forskningsändamål.35 Enligt
nyttjandekravet har mina data enbart används till denna studie.
35Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning (2002)
18
5. Resultat
I detta avsnitt kommer jag att redovisa respondenternas svar. Som jag tidigare nämnt har alla intervjuade personer fått påhittade namn. Jag kommer här att använda mig av intervjufrågorna som underrubriker.
5.1 Vilka erfarenheter har du av att arbeta med barn som har läs- och
skrivsvårigheter eller dyslexi?
Alla respondenter hade väldigt stora erfarenheter av att arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Carolina berättade att hon har två elever i klassen som har föräldrar som är flerspråkiga, och att det är väldigt svårt i denna ålder att veta om det beror på en språk
försening, som man kan ha ändå, eller om det beror på språket. Hon menar även att det kan ha med mognaden och göra, för att en av pojkarna ”kommer jättestarkt” och därför tror hon att det har med språk förseningen och göra. Agneta menar att efter så många år som hon har jobbat som specialpedagog så kan man aldrig säga säkert att det är läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Men hon anser att det är ganska säkra tecken när hon träffar eleverna som
sexåringar i maj månad för att kolla igenom på ett lustfyllt sätt hur många bokstäver de känner igen. De elever som inte kan bokstäverna i sitt eget namn och endast känner till fem eller tiotal bokstäver anser hon klart att där är någon form av läs- och skrivsvårigheter. Olle
berättade att en gång i tiden när han började arbeta som psykolog pratade man om ordblindhet och då var det psykologen som gjorde allting själv. Han gjorde ett begåvningsprov och DLS, som innehåll läsförståelse, läshastighet och diktamen, och då använde man sig av stenain skala från 1-9 så om det var en diskrepans mellan begåvning och läs- och skrivförmåga på mer än 3 stenain poäng då skrev han ett intyg att barnet här var ordblind. Olle berättade även att lite senare kom det påbud från staten att man skulle vara lite försiktig för att det visade sig att pojkar, som hade med sig lappar att de var ordblinda, inte hade några bekymmer längre, och då visade sig att ”gosse hjärnor” mognade senare än flickors hjärnor därför fick man vara försiktigt med det. Alla respondenter anser att man kan upptäcka svagheter hos elever redan i tidigt ålder men att man ska vara försiktig med att kategorisera dem som dyslektiker. Man ska istället sätta in stöd och hjälpa dem direkt när man ser att det är något som inte stämmer.
19
5.2 Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och
skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder?
Petra relaterade till att man som pedagog märker när eleven inte är i sin läsutveckling och däremot inte befinner sig i läsandekravet. Eleven brukar inte kunna ljuda alla bokstäver och blandar ihop p/b och b/d. Petra menar att elever med läs- och skrivsvårigheter inte kan laborera med ord t.ex. att byta ut ord, de brukar inte ha språklig förmåga och har svårt med rim och ramsor. Olle hade intryck av att pedagogerna känner av om det här är ett barn som inte fungerar normalt för övrigt, sedan menar han att det handlar om att få ihop det med bokstäver och siffror. Det kan även ta tid med att knäcka koden och när man väl har gjort det så är ändå läshastigheten rätt så långsam. Agneta fastställde att det för det första så krävs väldigt mycket erfarenhet och att man ska vara försiktigt med att klassa det ena och det andra. Hon anser att man kan säga att man i de yngre åldrarna sätter in stöd men på ett lekfullt och lustfyllt sätt så att barnen inte riktigt förstår att det är träning, att man hittar motivation helt enkelt. Carolina anser att man redan i förskoleklass ser det fort men att man inte kan veta så tidigt eftersom man inte kan ställa någon diagnos. Hon menar att man får en varningsklocka att här är det någon som behöver hjälp och känner inte igen några bokstäver och har inte varit intresserad. Då måste man titta på vad det beror på. De flesta av respondenterna berättar att man kan upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter utifrån barnens intresse av bokstäver och siffror. Har inte barnen intresse alls för bokstäver och siffor bör varningsklockan plinga och då ska man gå in djupare och se vilka svårigheter barnet har och sätta in stöd så tidigt som möjligt.
5.3 Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Carolina betraktade att det för henne är samma sak, men att man kan vara allmän svag i alla ämnen då handlar det inte om dyslexi utan att det handlar om att man har en lägre förmåga, man kan inte mer. För Petra var även läs- och skrivsvårigheter och dyslexi den samma. Olle förklarade att läs- och skrivsvårigheter kan alla ha, men sådana specifika svårigheter är det man kallar för dyslexi, det är om allting annat fungerar bra men inte läsa och skriva. Olle menar att om man har tillexempel en utvecklingsstörning eller en väldigt svag begåvning så har man ju naturligtvis läs och skrivsvårigheter, man kan inte läsa så bra och man kan inte skriva så bra. Han avslutade med att säga ”alla rävsvansar är svansar med alla svansar är inte rävsvansar”. Agneta förklarade att när hon gick utbildningen då klassade man inte allting till dyslexi. Men med tiden så blev man mycket generös med att sätta diagnosen dyslexi och
20
sen kan de vara så att man har blivit mycket mer observanta och hittar eleverna oftare än vad man gjorde förr. Agneta anser att det är ärftligt med dyslexi och att hon träffar på många föräldrar som själv berättar att de har diagnosen dyslexi. Hon förklarar att om man själv som förälder har svårigheter då är det inte konstigt att de inte tar fram boken och läser, om inte föräldrarna läser så kan inte barnen veta varför de är viktigt och då vill de inte läsa heller, det blir liksom dubbelt komplicerat. Respondenterna hade olika svar på hur de ser på skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Carolina och Olle pratade om specifik svårighet och en lägre förmåga hos barn med dyslexi, att man inte kan läsa och skriva där stannar det, man kan inte mer.
5.4 Vilka kunskaper anser du att det finns om läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi ute på skolorna?
Carolina tycker att det finns mycket kunskap om läs- och skrivsvårigheter på sin skola. Hon anser att deras specialpedagoger är så duktiga och att de på skolan, även om inte det är fastställd någon diagnos, så ser de väldigt tidigt om de misstänker något och sätter in kompensatoriska hjälpmedel med det samma. Carolina förklarade att de inte väntar tills eleverna får någon diagnos eftersom det kan ta för långt tid ibland innan den är fastställd, därför kör de in hjälpmedel på direkten som tillexempel dator, Daisy spelare, tangent fingersättning o.s.v. Hon berättade även att de hade fått lite kurs allihop för att känna till de kompensatoriska hjälpmedlen. Carolina tycker bara att det är väldigt svårt att hinna i klassen när man har 24 barn att hela tiden ge dem rätt och vara där och hjälpa dem. Eftersom barnen är nybörjare på det i denna ålder är det så viktigt att man sätter igång tidigt med sådana hjälpmedel så att eleverna är säkra på hur man ska använde dem och kan se det som ett hjälpmedel. Petra tycker även att de är duktiga på att hitta barnen. Hon berättar att de brukar ha olika tester i olika årskurser under höst- och vårtermin. Innan arbetade de med LUS (Läsutvecklings Schema) som är ett instrument som man kan använda för att ta reda på hur långt eleverna har nått i sin läsutveckling. Från och med höstterminen kommer man börja använda Nya Språket lyfter som är ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk. Agneta tycker däremot att det tyvärr inte finns tillräckligt med kunskap och att
specialpedagogernas uppgift nu för tiden är att arbeta på ett konstruktivist sätt. Hon menar att när hon som specialpedagog berättar för klasslärarna vad de ska göra så blir det inte gjort och att det beror på olika anledningar, dels brist på kunskap och dels att man anser att där inte finns tid. Då blir det specialpedagoger som får ta det i alla fall. Agneta tycker att de står själv nu inför ett svårt dilemma, att de har alldeles för många barn som de har tagit an och att man
21
vill alltid elevens bästa. Agneta och Petra som är specialpedagoger anser att där inte finns tillräckligt med kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.
Specialpedagogerna anser att pedagoger inte hinner göra det dem blir tillsagda att göra med elever med svårigheter. Carolina som är ansvarig för 24 barn menar att det är omöjligt att hinna med alla 24 barnen själv och ge de den hjälpen som behövs.
5.5 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda
för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?
Olle relaterade till olika modeller, han toga b.la. upp LTG metoden (läsa på talets grund), Bornholms modell (Språklekar) och olika ljudningsmetoden. Carolina har själv jobbat väldigt mycket med LTG metoden i form av olika dikteringar. Hon anser att man som pedagog måste tro på sin uppgift själv ”det du inte tror på själv som pedagog kan du inte förmedla så bra utan man måste se vinsterna och då gäller det att hitta någonting”. Hon berättade att hon vet att många har jobbat med denna metod och att det tilltalade henne på direkten därför valde hon att arbeta efter den. Hon tycker att LTG metod ger alla, även dyslektiker kan få grunden där och kan ta till sig vad det handlar om bokstäver och former ”jag kan känna att alla oberoende av var de stod i läsförmågan så kunde de ta det som dem var mogna för”. Vidare tycker Carolina så som Petra, Agneta och Olle att det är jätteviktigt att läsa för barnen och att man aldrig ska sluta med det, diskutera och resonera om vad man läst. Agneta anser att det gäller att fånga upp barnen och sätt in träning på ett lustfyllt sätt och få in kompensatoriska hjälpmedel att tillexempel använda Daisy spel för att höra på böcker och att använda stavningsprogram o.s.v. Hon menar att om inte eleven känner vinglighet så är det ingen mening att sätta in dem här hjälpen. Agneta påpekar även att man ska tänka efter som klasslärare vad det är jag vill med den här uppgiften, för att det tar väldigt mycket energi för elever med dyslexi när de ska läsa och skriva. Petra anser att man ska arbeta med språkbiten hela tiden t.ex. stavelser, dela in ord, läsa och även prata om läsförståelse. Petra brukar även använda sig av RAFT metod där man läser en kort bok, samma varje dag och spelar in sin egen röst. Sista dan i veckan jämför man hur det har gått och man märker så klart att det går bättre och bättre för varje dag. Man gör även staplar och ser hur staplarna blir högre och högre varje dag. Petra berättade att barnens självförtroende förstärktes när barnen märkte skillnaden för varje gång och kände att det går framåt med läsningen. Det är även vad Carolina, Agneta och Olle menar att man som pedagog ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende.
22
5.6 Vilken/vilka arbetsmetoder anser du kunna rekommendera?
Carolina, Agneta och Petra tyckte ungefär samma sak att man inte kunde låsa sig vid en viss metod utan man ska alltid prova sig fram och känna av vilken metod som passar till just den här eleven. Carolina uttryckte sig så här ”jag tycker om LTG metoden och jag tror att den passar mig jättemycket och jag tror på det att man ska tro på det själv så jag förkastar
ingenting utan det är vad en pedagog tror jättemycket på…”. Agneta tycker att det finns olika läsmetoder och att man inte ska köra sig fast vid ett och säga att jag kör den läsmetod för att det tycker jag är bäst, utan man får prova sig fram för alla elever är olika. Olle tycker att ljudningsmetoden är bäst eftersom han ansåg att man kan ha väldigt nytta av det i tidigt ålder för att lära sig knäcka koden. Han berättade att han använde metoden ”på skoj” med sina egen barn när dem var små. Då klippte han ut små lappar och skrev bokstäver då kallade han en lapp för s, och kallade den andra för o och den sista för l, sedan samlade han ihop lapparna och barnen lärde sig otroligt snabbt att få ihop det till sol, ros o.s.v. Därefter brydde sig inte barnen om det mer, men när de började skola då var de intresserade av innehållet. Olle avser att ” det mekaniska läsandet kan man lära sig väldigt fort det är rätt så bra för att det ska ju automatiseras, du ska inte sätta ner mycket energi och tid, men en hel del dyslektiker får lägga ner mycket tid på det som skulle var automatiserad.”
5.7 Sammanfattning
Sammanfattningsvis framkom följande påståenden av respondenterna utifrån resultatets angående:
Hur kan man upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter: Svårigheter med att ljuda bokstäver
Ingen språklig förmåga (rim och ramsor) Befinner sig inte i läsande kravet
Försent med att knäcka koden
Får inte ihop bokstäver och siffror
Metoder som pedagoger kan använda sig av:
LTG metoden
RAFT metoden
23
Bornholms modell
Arbetssätt som pedagoger kan använda sig av: Lässtunder
Lyssna på Daisy spel
Använda data (stavningsprogram)
Stavning
Kompensatoriska hjälpmedel
Dessa arbetsätt och metoder kan användas som ett bra hjälpmedel för pedagoger som arbetar med elever som har dyslexi. Denna hjälp kommer enligt respondenterna att utveckla eleverna och stärka deras självkänsla. Därför är det viktigt för pedagoger att arbeta aktivt redan från första klass för att upptäcka om eleven har svårigheter eller kommer att få svårigheter i undervisningen lite längre fram, så att man kan börja ta tag i situationen redan från tidig ålder för att det inte ska bli värre.
24
6. Analys och diskussion
Jag kommer i detta avsnitt att föra en diskussion där jag sätter min teori mot mitt resultat. I mitt intervjuresultat fick jag fram att respondenterna anser att man kan upptäcka tendenser till läs- och skrivsvårigheter och dyslexi redan i tidigt ålder. Man brukar redan i förskolan märka det i samtalet när barnet pratar och iaktta om de har alla ljud. Respondenterna beskriver att om man redan i tidig ålder jobbar på ett lustfyllt och lekfullt sätt då kan man hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter att komma vidare i sin utveckling.
6.1 Hur kan man som pedagog upptäcka elever med läs- och
skrivsvårigheter eller dyslexi redan i tidigt ålder?
Som jag tidigare nämnt i teoridelen så har Mats Myrberg (2007:72) klargjort att barnen som ligger först i läsutvecklingsspråket har tidigt, ofta redan innan de börjat skolan, upptäckt den alfabetiska kod som skriftspråket bygger på. Med hjälp av denna kod menar Myrberg att barnet snabbt ökar sitt ordförråd. De kan nästan inte låta bli att läsa till sina föräldrars förundran, stolthet och ibland även förtvivlan. En av respondenterna berättade att hon
upptäcker barn med läs- och skrivsvårigheter genom att barnet i första hand inte är intresserad av bokstäver och siffror. Barnet tycker inte om att läsa och när man väl gör det så är
läshastigheten rätt så långsam. Det är klart att läshastigheten går långsamt för barn med läs- och skrivsvårigheter eftersom de har svårt med att automatisera orden och då minskar precisionen och hastigheten i avkodningen precis som Myrberg förklarar. Myrberg beskriver även att barn som ligger först i läsutvecklingsspråket kan nästan inte låta bli att läsa till sina föräldrars förundran. Specialpedagogen förklarade att de flesta barn med läs- och
skrivsvårigheter brukar ha föräldrar som själv har svårigheter och då menar specialpedagogen att om man själv som förälder inte tar fram boken och läser kan inte barnet veta varför det är viktigt att läsa och då läser de inte heller. Myrberg (2007) förklarar att motivation har med läsningens och textens roll i individens livsrum att göra. Han beskriver att det inte är oväntat att det har visat sig att de viktigaste läs- och skrivmotiverande faktorerna står att finna i barnens och ungdomarnas uppväxtmiljö. Myrberg klargör att man bland annat behöver ha tillgång på text och skrivmaterial i hemmet, läsar-förebilder hos föräldrar och äldre syskon, föräldrar som integrerar språkligt med barnet kring text och läsning och läser högt och sjunger med barnet, uppmärksammar sina barn på skrift i omgivningen, och också reagera på deras tankar kring skriften. För barn som inte lever i en sådan läsmiljö blir det väldigt svårt att själv
25
bli intresserad av att ta fram en bok och börja läsa i den, speciellt inte om man har svårigheter och inte kan begripa vad man läser.
6.2 Är det någon skillnad mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hälften av respondenterna anser att läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är samma sak. Medan psykologen och specialpedagogen förklarade att läs- och skrivsvårigheter kan alla ha men specifika svårigheter är vad som kännetecknar dyslexi. Att man är duktigt i allt annat men inte att läsa och skriva. Forskning har visat att alla som har läs- och skrivsvårigheter inte har dyslexi, utan dyslexi är ett språkligt funktionshinder med biologiska orsaker och har inget att göra med intelligens36. Det är precis som barnpsykologen förklarade att ”alla rävsvansar är svansar men alla svansar är inte rävsvansar”. Myrberg (2007) förklarar att dyslexi är en form av läs- och skrivsvårigheter vid sidan av flera andra. Att de utmärkande svågheterna i dyslexi är att man har dåligt automatiserad, långsam, mödosam och hackig ordavkodning. Bakom dessa svårigheter finns brister i en eller flera aspekter av den fonologiska förmågan.
Barnpsykologen förklarade även att barn med läs- och skrivsvårigheter har ett korttidsminne eller arbetsminne och kan därför inte automatisera ord som ”kustlandskap” för när man väl har ljudat fram till p så måste man komma ihåg att ordet började med k och då blir det svårt för elever med dyslexi. Det är även vad Martin Ingvar förklarar i sin artikel ”Alla barn har rätt till bra läsning” att hjärnan snabb kopplar och snabb avkodar sekvenser som innebär att mycket av intrycken sker automatiskt. Ingvar menar att detta gör att hjärnans arbetsminne avlastas och läsningen kan ske utan större ansträngning och går fortare. Om avkodningen inte sker automatiskt blir det ett hårdare tryck på arbetsminnet, det är det som händer hos personer med dyslexi. Deras läsförståelse och läshastighet sjunker. Det är även vad Hugh W. Catts beskriver i sin artikel att dyslektiker ofta observeras att demonstrera svårigheter som kodar eller företräder sekvenser till talljud i minnet. Till exempel när de hör ett nytt ord så brukar dyslektiker behöva flera presentationer av ordet innan de kan exakt och konsekvent producera den.
Alla respondenter anser att man ska sätta in stöd direkt när man märker att någonting inte stämmer. En av respondenterna berättade att hon inte väntar på diagnos eller åtgärder för att det tar för långt tid, utan istället pratar hon med specialpedagogerna och försöker sätta in hjälp så fort som möjligt. Enligt Ewa så är det så här pedagoger ska reagera, Ewa menar att det är helt fel att pedagoger som upptäckt svårigheter hos elever att skjuta på problemet för att de
36
26
vill ”vänta och se” om det försvinner, utan åtgärder skall sättas in så fort som möjligt utan att invänta en diagnos.
6.3 Vad finns det för olika arbetsmodeller i skolan som man kan använda
för att förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?
I teoridelen beskrev jag att Lundberg (1999) menar att god motorik behövs för skrivandet och även för att kunna forma ljud. De menar att god motorik är viktigt för att få en god självbild och att självbilden är viktigt för all inlärning och även för läsinlärningen. Därför är det viktigt att ha stimulans i undervisningen. Utifrån mitt resultat så tycker mina respondenter att man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och dyslexi genom att använda sig av olika arbetssätt på ett lustfyllt sätt. Respondenterna nämnde olika arbetsmodeller bland annat LTG metoden, ljudningsmetoden och RAFT metoden. Två av respondenterna anser att man inte ska fästa sig vid en metod och säga att den här metoden är bäst, eftersom alla barn är olika och lär sig på olika sätt. Jag tycker även att man som pedagog ska prova sig fram och se vilken metod som passar just den här eleven. Sen måste man även vara säker på det man gör och kunna
argumentera för sina val av olika arbetsmetoder. Myrberg (2006) skriver att pedagogerna bör känna till och använda olika metoder för att hjälpa barn med dyslexi. Det finns ingen särskild metod, olika barn lär sig på olika sätt, men det är viktigt att eleven får träna sina fonologiska förmågor.
Myrberg (2006) anser att man ska ägna mycket tid åt läs- och skrivinlärning, att eleven behöver en- till- en undervisning av sin lärare. I mitt resultat beskrev en av
specialpedagogerna att pedagoger inte ägnar så mycket tid åt elever med svårigheter eftersom det inte finns mycket tid. Utifrån pedagogens synvinkel så är problemet att hinna i klassen när man har 24 barn att hela tiden ge dem rätt och vara där. Pedagogens önskescenarion är att man kunde vara två pedagoger när man har en stor grupp som 24 barn. Det är alltid problematik när det gäller resurser.
I resultatet framkom det att det är viktigt att läsa med och för barn som har läs- och
skrivsvårigheter. Man ska aldrig sluta med att läsa och man bör som pedagog hitta spännande böcker och försöka locka eleven på ett lustfyllt sätt. Catts anser att med lämplig instruktion, hög motivation och stor praxis lär sig många dyslektiker läsa och skriva. Därför ska man alltid ge beröm och motivation. I mitt resultat framkom det att alla respondenter berättade om motivationen och att man som pedagog och förälder ska vara positiva och som Myrberg
27
skriver att eleven måste få känna att han eller hon lyckas i sitt arbete: ”jag kan!”. Myrberg menar att läslusten är viktig för att eleven ska känna motivation att lära sig läsa.
6.4 Avslutande kommentarer
Utifrån mitt resultat kan jag dra slutsatsen att respondenterna anser att skolan arbetar aktivt med barns språkinlärning genom olika material och arbetssätt. Jag tycker att den nya och fortsatta forskningen gör det mer tydligt för oss pedagoger att vi måste anstränga oss att arbeta på ett varierande arbetssätt genom varierande resultat. Detta för att hjälpa barnen att få ett bra ordförråd, kunna leka med ord och få ett bra talspråk för att kommunicera med
varandra. Jag kan även dra en annan slutsats att det är väldigt viktigt för pedagoger att tidigt sätta in stöd och arbeta med språkinlärningen. Detta gör att barnen får en god språklig grund och blir mer språkmedvetna. Jag tycker att man som pedagog ska ha kunskaper om
dyslektiska barn i skolan och även att man får lära sig hur de kan arbeta aktivt för att underlätta för barn som har läs- och skrivsvårigheter.
Mitt val föll på kvalitativa intervjuer detta för att mina frågeställningar var relativt öppna. Där jag ville att intervjuarna skulle likna ett samtal och därför valde jag öppna intervjufrågor. Jag anser att alla intervjuer ledde till ett väldigt intressant och lärorikt samtal där frågorna flöt under alla intervjuer. Genom att spela in intervjuerna hade jag en fördel av att lyssna igenom respondenternas svar flera gånger för att inte missa något viktigt. Jag tycker även att det blev lättare att lyssna på respondenterna och diskutera med dem när man spelade in samtalet. Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant i vidare forskning att undersöka hur pedagoger och specialpedagoger jobbar ihop och vilka kunskaper om dyslexi som nyexaminerade pedagoger har med sig.
Jag anser att jag har fått svar på mina frågeställningar, detta fick jag med hjälpa av den litteratur som jag läste samt mina intervjuer och artiklar.
28
Referenslista
Catts, Hugh W. Defining Dyslexia as a Developmental Language Disorder I Annals of
Dyslexia, Vol. 39, 1989
Föhrer Ulla & Eva Magnusson, Dyslexi- förbannelse eller möjlighet (Författarna och BTJ förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2010)
Gibbson Pauline, Stärk språket stärk lärandet, Övers. Inger Samuelsson, (Hallgren och Fallgren Studieförlag AB, 2007, 1:a uppl.)
Hedman, Christina Flerspråkighet i skolan (Författarna och Natur & Kultur, Stockholm 2012) Hoien, Torleiv. Lundberg, Ingvar. (1999) Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur
Läroplanen Lgr11– Edita, Västerås 2011
Myrberg, Mats ”läs- och skrivsvårigheter” i Att läsa och skriva, forskning och beprövad erfarenhet. 2007
Myrberg, Mats, Konsensusprojekt (2006)
Övriga källor
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasning/dyslexi.4.43f23345119701ae9068000151 7.html den 041012
The International Dyslexia Association, 2002, hämtad från
http://www.dyslexistiftelsen.se/Vad-aer-dyslexi.html 101012
Martin, Ingvar Alla barn har rätt till bra läsning hämtat från www.kod-knäckarna.se den 091012
Myrbergs, Mats konsensusprojekt (2006) hämtad från:
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
29
Bilaga 1
Intervju frågor
1.
