Införande av portfoliometodik för professionell utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska

(1)

Hur utvecklas vi som Högskolelärare?

ERFARENHET

vs.

FORSKNING

8 – 9 december

2011

Programbok

A L

akademiskt lärarskap

MALMÖ HÖGSKOLA

K

(2)

Hur utvecklas vi som Högskolelärare?

ERFARENHET

vs.

(3)

Erfarenhet vs. forskning

Hur utvecklas vi som högskolelärare? Programbok till konferens 8–9 december 2011 Akademiskt lärarskap (AKL) Malmö högskola

205 06 Malmö http://mah.se/akl

Akademiskt lärarskap (AKL) Malmö högskola

Grafisk form Magnus Gudmundsson Tryck ADT Digitaltryck, Borgholm ISBN 978-91-980036-0-4

(4)

Hur utvecklas vi som Högskolelärare?

ERFARENHET

vs.

FORSKNING

AKADEMISKT LärArSKAP (AKL) SKrIfTSErIE Nr 1 MALMö HöGSKoLA

(5)

(6)

Program

Torsdag 8 december

12.00 – 13.00

LuNcH I cATHArINASALEN

13.15 – 13.30

VäLKoMMEN ocH INTroDuKTIoN

I MAGASINET

STEfAN BENGTSSoN

rEKTor På MALMö HöGSKoLA 13.30 – 14.50

SESSIoN 1 KoMMuNIKATIVA PrAKTIKEr I MAGASINET

SESSIoN 2 AKADEMISK SocIALISATIoN I cATHArINASALEN

14.50 – 15.10 KAffE

15.10 – 16.30

SESSIoN 3 PEDAGoGISK uTVEcKLING

I MAGASINET

SESSIoN 4 TEorI ocH PrAKTIK I ProfESSIoNSuTBILDNING I cATHArINASALEN 16.30 – 17.30 förELäSNING I MAGASINET KrISTINA EDSTröM, KTH, STocKHoLM 18.00 MIDDAG I fäHuSET

Fredag 9 december

9.00 – 10.00 förELäSNING I MAGASINET TorBjörN frIBErG, MALMö HöGSKoLA 10.00 KAffE 10.30 – 12.30

SESSIoN 5 forSKNINGSANKNuTEN uTBILDNING I MAGASINET

SESSIoN 6 STuDENTAKTIVA ArBETSforMEr I fäHuSET

12.30

(7)

deTaljeraT sessionsProgram

session 1:

Kommunikativa praktiker

MArIE LEIjoN, s 14

Lärande och samhälle

Seminarierumet En plats för lärande?

cEcILIA oLSSoN-jErS, s 16 Lärande och samhälle

Kommunikation mot profession

Muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning

HEDDA SöDErLuNDH, s 18

Kultur och samhälle

Att undervisa på engelska

Några erfarenheter från ett forskningsprojekt

session 2:

akademisk socialisation

LoTTA BErGMAN, s 22

Att läsa och skriva i högre utbildning

En utmaning för högskolans studenter och lärare

cLAES MALMBErG, s 24

Akademiskt lärarskap (AKL) och Lärande och samhälle

Högre utbildning i spänningsfältet mellan akademisering och marknadifiering

HELENA STAVrESKI, s 26

urbana studier

Läsa och skriva i en flervetenskaplig miljö

session 3:

Pedagogisk utveckling

LISBETH AMHAG, s 30

Pedagogik i distansundervisning och nätbaserat lärande

KrISTINA VoN HAuSSwoLff, s 32 Teknik och samhälle

Att utveckla ett didaktisktsamtal om programmeringsundervisning. Didaktik inom ämnet datavetenskap

MArIE STENBErG, s 35

Hölsa och samhälle

Peer learning

Sjuksköterskestudenters utvärdering av en pedagogisk modell i verksamhetsförlagd utbildning

session 4:

Teori och praktik i professionsutbildning

ANNE HArju, s 38

Interaktiv forskning på grundutbildningen Ett sätt att utveckla undervisning och lärande?

BjörN joHNSoN, s 39

Hälsa och samhälle

Brukarfilmer som ett sätt att integrera brukares kunskaper och erfarenheter i internetbaserad professionsutbildning

MArGArETA MELIN, s 40

K3, Kultur och samhälle

Kunskapens mellanrum

(8)

session 5:

Forskningsanknuten utbildning

PErNILLA SEVErSSoN, s 44 K3, Kultur och samhälle

Sara Leckner, Teknik och samhälle HENrIETTE LucANDEr, Teknik och samhälle MArGArETA MELIN, K3, Kultur och samhälle

Att erfara forskningsförankring i medieutbildningar

IB LuNDGrEN, s 46 Bibliotek och IT Informationssökningsprocessen Ett stöd i handledningssituationen cEcILIA LINDBLoM, s 48 urbana studier

Interaktion lärare och studenter Värderingar Maktförhållanden Lärande

EVAGGELIA PAPIA, s 50

odontologiska fakulteten MADELEINE Du ToIT, Bibliotek och IT

fallet ”Such a MeSH”. Problembaserat lärande för informationskompetens på odontologiska fakulteten Ett exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning

session 6:

studentaktiva arbetsformer

TorSTEN BuHrE, s 54

Idrottsvetenskap, Lärande och samhälle

reflekterande extraherande tentamina som bedömning av studenters prestationer (rET-BSP)

MArIETTE BENGTSSoN, s 58 Hälsa och samhälle

Införande av portfoliometodik för professionell utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska

ANNA-KArIN SVENSSoN, s 60 Lärande och samhälle

Lärarstudenters berättelser om läsning

från tidig barndom till mötet med lärarutbildning

ELISABETH cArLSoN, s 62 Hälsa och samhälle

Studentens lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning Med fokus på kommunal äldrevård och hemsjukvård inom sjuksköterskeprogrammet

(9)

Kristina edström

pedagogisk utvecklare Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm kristina@kth.se

(10)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .9

att utveckla utbildning uthålligt

eller kanske inte

Förändring inom högre utbildning anses vara notoriskt svårt. En vanlig erfarenhet i samband med utvecklingsprojekt för pedagogisk utveckling av utbildningsprogram är att resultatet blir mindre än det avsedda, eller att resultaten blir kortlivade.

För att bättre kunna utveckla utbildningsprogram och lärarkompetens måste vi för en stund anlägga ett strategiskt helhetsperspektiv på organisationen. Hur fung-erar högskolan egentligen? Vilka krafter är det som skapat det tillstånd som utgör status quo? Varför är just detta tillstånd så stabilt? Vad behövs för att åstadkomma varaktiga resultat av högskolepedagogisk utveckling?

En modell presenteras för att förklara systemets förändringsresistens (dvs stabili-teten i status quo) och analysera vilken slags utveckling av utbildningen som är svå-rast att åstadkomma och vidmakthålla. Som en konsekvens av modellen identifieras två huvudsakliga förändringsstrategier med mycket olika konsekvenser för föränd-ringens uthållighet.

Slutligen prövar vi lite försiktigt att se varje lärares egna vägval och utveckling i ljuset av analysen. Känsliga tittare varnas…

Kristina Edström har en bakgrund som civilingenjör från Chalmers och arbetar som pedagogisk utvecklare på KTH. Där leder hon högskolepedagogisk utbildning skräd-darsydd för KTH-lärare. Bland annat har över 530 deltagare tagit kursen LH201V Lärande och undervisning, 7,5 hp. Kristina driver och deltar i utvecklingsprojekt, både på KTH, nationellt och internationellt. Hon sitter i styrelserna för det interna-tionella CDIO Initiative och för SEFI. Kristina fick KTH:s pris för framstående insat-ser i utbildningen 2004 och valdes till livstids hedersmedlem i Tekniska Högskolans Studentkår 2009.

För Malmö högskola är Kristina bekant som en av utvärderarna av Akademiskt Lärarskap 2010.

(11)

Torbjörn Friberg

forskare vid centrum för professionsstudier cPS, Malmö högskola torbjorn.friberg@mah.se

(12)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .11

Hur invecklas vi som högskolelärare?

”Utveckling” är ett ständigt återkommande begrepp i samband med allehanda högskolepedagogiska projekt. I dessa sammanhang signalerar utvecklingsbegreppet att det handlar om en positiv händelse, där högskoleläraren vandrar från ett lägre till ett högre mer komplext och upplyst stadium. Detta tycks också vara i linje med högskoleläraren som autonom i sin upplysta pedagogiska vandring. Men, är det verkligen så?

Vilka processer passerar obemärkta när högskoleläraren bevistar kurser i pedago-gisk utveckling? För att söka svar på denna fråga kommer jag att ersätta begreppet utveckling mot inveckling. Det senare begreppet, som hämtas från en kontinental filosofisk tradition, ger möjlighet att studera hur samtidens högskolelärare alltmer invecklas i politisk-ekonomisk-pedagogiska processer. Den grundläggande processen är inte en av utökad autonomi utan av styrning, makt och profession inom den sam-tida högre utbildningen.

Avslutningsvis öppnas det upp för diskussion om högskolepedagogiken bör grun-das på högskolelärarnas egna professionella omdömen, som kontrast till de alltmer dominerande politisk-ekonomisk-pedagogiska villkoren. Provokativa debattörer väl-komnas…

Torbjörn Friberg disputerade år 2006 i socialantropologi vid Lunds universitet. Han är idag verksam som lektor vid Hälsa och samhälle, där han undervisar på Socio-nomprogrammet samt inom Folkhälsovetenskap. Därtill bedriver han ett treårigt forskningsprojekt, Centrum för professionsstudier (CPS) vid Malmö högskola, som handlar om samtidens professionella universitetslärare. Huvudfrågan: Hur påverkas de professionella subjekten av den högre utbildningspolitiken och kravet på att ge-nomgå högskolepedagogisk utbildning?

(13)

(14)

SESSION 1:

Kommunikativa

praktiker

MArIE LEIjoN, Lärande och samhälle

Seminarierumet En plats för lärande?

cEcILIA oLSSoN-jErS, Lärande och samhälle

Kommunikation mot profession

Muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning

HEDDA SöDErLuNDH, Kultur och samhälle

Att undervisa på engelska

(15)

14. erFarenHeT vs. FOrSknInG Session 1

seminarierummet

en plats för lärande?

MarIe LeIjOn

FakuLTeTen För Lärande OcH SaMHäLLe

Fokus i mitt postdoktorprojekt är seminarierummet för att undersöka länkar mel-lan rum, handling och lärande. Rummet som pedagogisk plats i högre utbildning är relativt outforskat Det finns forskningsfält inom multimodala studier som undersö-ker relationer mellan människor, rum och lärande, men med fokus på skola. Mitt postdoktorprojekt kan genom fokus på rum och lärande i högre utbildning bidra till fältets utveckling.

syfte och frågeställningar

Det fysiska rummets förutsättningar och människors agerande i skapandet av sociala rum är intressant här. Hur används seminarierummets resurser? En vanligt förekom-mande resurs är bildspel. Jag utforskar även resurser, i första hand olika mediefor-mer, som studenterna väljer att föra in i seminarierummet. Syftet med studien blir att undersöka seminarierummets betydelse som pedagogiskt rum för studenter och lärare vid två professionsutbildningar vid Malmö Högskola. Följande frågor ställs: Hur är de aktuella seminarierummen utformade vid respektive utbildning? Hur agerar delta-garna utifrån de resurser som rummet erbjuder? Hur används olika medieformer och medietexter, med särskilt fokus på bildspel, under seminarierna? Vilka resurser för meningsskapande, med särskilt fokus på olika medieformer, tillför deltagarna? Vilka tecken på lärande kan spåras över tid?

(16)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .15 kommunikativa praktiker

metod och teoretiska utgångspunkter

Postdoktorprojektet placeras vid Fakulteten för Lärande och samhälle för att utveck-la kunskap om reutveck-lationer melutveck-lan rum och lärande för blivande lärare. Eftersom rum och lärande är intressant för all högskoleutbildning förläggs en del vid Fakulteten för Hälsa och samhälle. I projektet kombineras flera metoder. Observationer filmas och analyseras multimodalt, med fokus på tal, gester, rummets resurser och så vidare. Jag inspireras även av ”stimulated recall”, där deltagarna en kort tid efter inspelningen diskuterar det inspelade materialet med fokus på sitt agerande i relation till rummets resurser. Därutöver görs multimodal textanalys av förekommande bildspel. Teore-tiskt inramas studien preliminärt av socialsemioTeore-tiskt multimodalt perspektiv, design-teori och Goffmans resonemang om interaktion.

(17)

Kommunikation mot profession.

muntlighet som en del av den kommunikativa kompetensen i utbildning

cecILIa OLSSOn jerS

Jag kommer på konferensen Erfarenhet vs. Forskning att presentera ett forsknings-projekt som benämns som Kommunikation mot profession. Muntlighet som en del

av den kommunikativa kompetensen i utbildning och som genomförs inom ramen

för Malmö högskolas postdoktorprogram 2011-2013.

Den muntliga kommunikativa kompetensen är i fokus i detta projekt där syftet är att identifiera på vilket sätt muntliga kommunikativa förmågor i enskilda kurser kor-responderar med den kommunikativa kompetens som efterfrågas i professionell verk-samhet. Projektets resultat kommer att stärka och fördjupa kunskapen kring den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig och därmed forskningsanknyta ett område som idag ofta är omgivet av en mängd förgivettagande.

Kraven ökar på kommunikativ kompetens i arbetslivet. Om man inte har förmå-gan att kommunicera på ett kompetent sätt riskerar man att inte få de arbetsuppgif-ter man hoppas på och i värsta fall hamna utanför arbetsmarknaden. Det innebär alltså ett stort ansvar för högskolan att utbilda studenter att kunna kommunicera i sin yrkesroll. Inledningsvis kommer jag att granska kursplaner på Malmö högskola för att göra en genomlysning och kritisk granskning av hur kommunikativa förmå-gor formuleras och lyfts fram där.

I projektet Kommunikation mot profession sätts alltså strålkastaren mot den del av den kommunikativa kompetensen som är muntlig. Studenter talar fram sin trovärdighet i en mängd olika sammanhang; de ska etablera starka och föränderliga ethos. Projektet har en teoretisk utgångspunkt i retoriken, vilken är en stabil och väl beprövad teori som sätter samman talare och lyssnare i en kommunikativ situation. Undersökningsmetoden kommer att vara kvalitativ. Den övergripande forsknings-frågan i projektet formuleras: Vilka möjligheter ges studenter att förändra sitt ethos

(18)

under utbildningen med tanke på att de i sin professionella verksamhet kommer att möta olika grupper?

I undersökningen kommer blivande sjuksköterskor och blivande interaktionsde-signers vara i fokus. Men eftersom projektet kommer att ge kunskap om hur muntlig kompetens uppnås kommer projektets resultat ha betydelse för alla professionsut-bildningars behov.

På konferensens framläggning vill jag diskutera på vilket sätt muntlig kompetens kan synliggöras och problematiseras i utbildning.

(19)

att undervisa på engelska

några erfarenheter från ett forskningsprojekt

Hedda SöderLundH

FakuLTeTen För kuLTur OcH SaMHäLLe

Engelska är ett allt vanligare undervisningsspråk vid svenska universitet och högsko-lor, också vid Malmö högskola. Men även om undervisningsformen blivit vanligare, saknas samlade rekommendationer kring hur språksituationen kan hanteras på bästa sätt. Ska man som lärare tillåta andra språk än engelska i undervisningen? När ska i sådana fall studenterna få utnyttja dessa andra språk? Då de läser litteratur, under gruppdiskussioner eller till och med i helklassundervisning med utbytesstudenter? Ska studenterna få skriva tentamen på svenska även då undervisningen är på engel-ska?

I föredraget presenterar jag några resultat från ett forskningsprojekt om dagens språksituation i den svenska högre utbildningen. Resultaten baseras på observationer och videoinspelningar av sex kurser i ämnena företagsekonomi respektive teknisk fysik vid Uppsala universitet (se Söderlundh 2010). Jag visar att det förekommer andra språk än engelska i de nominellt engelska kurserna och att svenska språket är särskilt vanligt. Det uppstår ett slags lokala normer för språkbruket – trots att kur-serna har annonserats som helt engelskspråkiga. De lokala normerna och användan-det av svenska är problematiskt för särskilt utbytesstudenterna, som sällan behärskar svenska.

Förutom att presentera resultat av forskningsprojektet diskuterar jag vilken be-tydelse som iakttagelserna har för den faktiska undervisningen. Utifrån erfarenheter från undervisningssituationerna ger jag förslag på hur man som lärare kan hantera olika språkliga situationer som uppstår i en engelskspråkig kurs. En slutsats är att studenternas och lärarnas samtliga språk utgör resurser i undervisningen, och att engelska, svenska och andra språk med fördel kan samsas i en och samma

(20)

lekurs. Som lärare kan man hjälpa studenterna att hantera språksituationen genom att till exempel upprätta gemensamma riktlinjer för hur skilda språk kan användas i undervisningens olika samtal.

litteratur

Söderlundh, Hedda 2010: Internationella universitet – lokala språkval. Om bruket av talad svenska i engelskspråkiga kursmiljöer. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk 83. Uppsala universitet.

(21)

(22)

SESSION 2:

Akademisk

socialisation

LoTTA BErGMAN, Lärande och samhälle

Att läsa och skriva i högre utbildning

En utmaning för högskolans studenter och lärare

cLAES MALMBErG,

Akademiskt lärarskap (AKL) och Lärande och samhälle

Högre utbildning i spänningsfältet mellan akademisering och marknadifiering

HELENA STAVrESKI,

urbana studier, Kultur och samhälle

(23)

att läsa och skriva i högre utbildning

en utmaning för högskolans studenter och lärare

LOTTa BerGMan

Forskningsprojektet Att läsa och skriva i högre utbildning – en utmaning för hög-skolans studenter och lärare kommer att genomföras under två år med start den 1 november 2011. Projektet utgår från förhållandet att många studenter upplever svå-righeter med att tillägna sig det akademiska språket, i synnerhet att skriva texter som lever upp till de förväntningar och krav som finns i utbildningen men också att läsa och förstå vetenskapliga texter. I internationell forskning finns idag ett intresse för att integrera språkutvecklande arbete i utbildningens kurser istället för att enbart hänvi-sa studenter till träning av generella färdigheter vid sidan av den egentliga utbildning-en, t.ex. i separata kurser eller i studieverkstäder. Det akademiska skrivandet ses inte som ett enhetligt sätt att skriva i högre utbildning, som kan läras en gång för alla, utan det finns skillnader i normer och konventioner för olika discipliner och ämnen. Vidare är det inte främst textens yta, sådant som t.ex. stavning och meningsbyggnad, som är studenternas huvudsakliga problem utan det är snarare diskursmedvetenhet och kritiskt analytisk förhållningssätt som studenterna behöver få stöd i att utveckla, vilket bäst sker i nära anslutning till den specifika utbildningens innehåll. Det hand-lar om att bli aktiv deltagare i en kultur, dess sätt att tänka, förstå världen och bygga kunskap och att engagera sig i menings- och identitetsskapande processer. Genom aktivt deltagande i sådana processer erövras successivt också det språk som bär upp den specifika kulturens kunskaper. Frågan är hur ett sådant språkutvecklande arbete i nära anslutning till utbildningens innehåll kan utformas i praktiken.

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka olika möjligheter att, integrerat med utbildningens innehåll, stödja studenter i att utveckla sin akademiska skrift-språkskompetens. Tanken är att det i arbetet med texter som studenterna läser,

(24)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .23 akademisk socialisation

ver och samtalar om i utbildningens kurser öppnas möjligheter att synliggöra diskur-ser, förväntningar och krav, skapa förutsättningar för delaktighet och identitetsarbete och utveckla studenternas kritiska tänkande. Frågan är vilka förutsättningar de integrerade aktiviteterna ger för studenterna att också utveckla en textkompetens och en repertoar av textstrategier att använda i olika sammanhang. Undersökningen är kvalitativ och genomförs som aktionsforskning tillsammans med lärare på Malmö högskola. Resultatet har betydelse för att forskningsbasera högskolans arbete med studenters språkutveckling och för att ge högskolans lärare redskap för att stödja studenter i att utveckla sin förmåga att läsa och skriva akademiska texter. I min framläggning kommer jag att ge en fördjupad presentation av forskningsprojektet och dess bakgrund samt diskutera möjliga vägar att avgränsa och designa undersök-ningen.

(25)

Högre utbildning i spänningsfältet mellan

akademisering

och marknadifiering

cLaeS MaLMBerG

akadeMISkT LärarSkap (akL) OcH FakuLTeTen För Lärande OcH SaMHäLLe

Under de senaste decennierna har högre utbildning i Sverige genomgått en rad poli-tiska reformer. Bolognareformen innebar att utbildningarna blev målstyrda, med vid-hängande krav på dokumentation av att målen uppfylls och utvärdering av Högsko-leverket. Dessutom medförde reformen ökade krav på anställningsbarhet. Därutöver ställs ökade krav på forskningsanknuten utbildning, samtidigt med ökad samverkan med samhället. Vi vill påstå att svensk högre utbildning på 2000-talet befinner sig i ett spänningsfält mellan två olika utbildningsdiskurser, här kallade marknadifiering och akademisering.

Forskarsamhället har starkt kritiserat att den ekonomiska styrningen har blivit starkare. Denna diskussion har framförallt förts fram av företrädare för ett mer klas-siskt universitet. Många av studierna har rört sig på en makronivå, dvs förändringar i utbildningspolicy, ofta under begreppet New Public Management. Denna studie undersöker istället hur förändringarna uttrycks på institutionsnivå, hur de samtida kraven på marknadsanpassning och vetenskaplig anknytning har skapat spänningar mellan och inom lokala institutionskulturer.

Syftet med studien som ligger till grund för detta paper är att diskutera hur för-ändrade utbildningsvillkor för högskolan uttrycks och hanteras på prefektnivå. Pre-fekternas organisatoriska position är belysande. Klämda mellan krav uppifrån och nedifrån fungerar deras sätt att beskriva verksamheten som ett lackmuspapper på hur olika institutionskulturer svarar på förändringar. Därför har vi intervjuat 16 pre-fekter vid en högskola och analyserat hur diskurserna om akademisering och mark-nadifiering uttrycks på institutionsnivå.

(26)

ningsfält där det formuleras krav på att hålla en hög akademisk nivå samtidigt som utbildningen ska vara ”nyttig”. Studien visar att spänningarna mellan akademisering och marknadifiering emellertid ser olika ut beroende på institutionskultur. Vi kan peka på stora skillnader mellan teoretiska utbildningar och professionsutbildningar. Utifrån dessa resultat vill vi diskutera vikten av att förstå hur krav på förändringar inom högre utbildning hanteras i lokala institutionskulturer. Vi hävdar att den van-ligast förekommande forskningsdiskursen om att marknadsanpassning hotar högre utbildnings signum inte är generell. I professionsutbildningar med stor andel verk-samhetsförlagd utbildning är marknadifiering ett begränsat problem. Dessa institu-tionskulturer har sedan länge bidragit med en kunskapsproduktion som når utanför den egna institutionen. Prefekterna i professionsutbildningarna uttrycker istället en frustration över kravet på akademisering, dvs starkare forskningsanknytning i ut-bildningen och högre andel disputerade lärare. I en tradition där yrkesverksamma har stått för stor del av undervisningen och där det praktiska handlaget har stor betydelse blir utbildningens identitet hotad av kraven på forskningsanknytning och vetenskapliga arbeten. Akademiseringen har även inneburit en omställning till mer tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Prefekterna har ”tvingats” rekrytera vetenskap-ligt kompetent personal från en rad områden eftersom det inte finns starka traditio-ner att forskarutbilda sig. Tvärvetenskapen skapar också spänningar i den lokala institutionskulturen då normer och traditioner utmanas av nya perspektiv och andra kunskapstraditioner.

Vad som tydligt framträder i denna studie är att det är omöjligt att tala om för-ändringar i en ny akademi. Olika typer av utbildningar ställs inför olika utmaningar i förändringsprocessen. Dessa är kopplade till utbildningens syfte, traditioner, aka-demisk förankring och personalsammansättning. Vi menar att man måste praktisera kulturellt inkännande förändringsstrategier istället för att tänka sig att ”one size fits all”.

(27)

läsa och skriva i en flervetenskaplig miljö

HeLena STavreSkI urBana STudIer

Syfte: Syftet med projektet är att undersöka hur lärare på en flervetenskaplig

utbild-ning, Fastighetsvetenskap på Malmö Högskola, förstår studenters akademiska skri-vande. Lärares praktiker och föreställningar lyfts fram med hjälp av följande frågor: Hur resonerar lärare om de svårigheter som studenterna har inför sitt akademiska skrivande? Vilka nivåer av skriftspråksfärdigheter fokuseras i instruktioner (Ask, 2005)? Kan grundläggande kunskapsteoretiska antaganden identifieras i materialet? (Lea och Street, 1998).

Teori och metod: Utgångspunkten tas främst i den teoretiska modell som Lea och

Street (1998) presenterar som ”Academic Literacy”, i vilken frågor om akademiskt skrivande inte kan reduceras till en diskussion om skrivfärdigheter. Modellen inne-fattar vilka föreställningar lärare har om studenters akademiska skrivande, hur vi utvecklar en vardagspraktik kring detta, och ser på oss själva som akademiska ”skri-benter”. Föreliggande projekt är en mindre fallstudie (Merriam, 1994, Yin, 2007) och det empiriska materialet utgörs av samtal med och mellan kollegor samt av skriftliga instruktioner till studenterna. Forskningsperspektivet är i konsekvens med teoretiska utgångspunkter kvalitativt; ett tolkningsperspektiv (Widerberg, 2002).

Resultat: De skriftliga anvisningarna säger sig syfta till att introducera studenterna

i det akademiska skrivandet samt till att utveckla detta på både en diskursiv och en kritisk- analytisk nivå, men de visar sig fokusera på främst ”study skills”, den

(28)

de studentens färdigheter (Ask, 2005). Anvisningarna kan i övrigt identifieras som en

praktik nära perspektivet ”academic socialisation” i vilket lärarnas uppgift att intro-ducera studenterna i akademins kultur lyfts fram (Lea och Street, 1998). I samtalen

med lärarna identifieras frågor om vår egen praktik, våra egna normer för skrivande

och om oss själva som skribenter. Men också varför studenterna skriver som de gör? Hur och var ”lär de sig” skriva en uppsats? Vilken mening har det akademiska skri-vandet för våra studenter, särskilt i relation till framtida yrkesroll eller profession? Hur kan skillnader mellan lärares förväntningar och studenternas tolkningar av vad som ingår i akademiskt skrivande förstås? Här blir perspektivet ”academic literacy” (Lea och Street, 1998) användbart för att analysera studiens empiriska material. En framåtsyftande fråga i studien blir hur ett samtal om akademiskt skrivande ytterliga-re skulle kunna utvecklas om det skedde i dialog med studenterna, för att där utgöra en del i grunden för ett pedagogiskt utvecklingsarbete?

Key words: Academic socialisation, academic literacies approach, meaning making,

(29)

(30)

SESSION 3:

Pedagogisk

utveckling

LISBETH AMHAG, Lärande och samhälle

Pedagogik i distansundervisning och nätbaserat lärande

KrISTINA VoN HAuSSwoLff, Teknik och samhälle

Att utveckla ett didaktisktsamtal om programmeringsundervisning Didaktik inom ämnet datavetenskap

MArIE STENBErG, Hölsa och samhälle

Peer learning

Sjuksköterskestudenters utvärdering av en pedagogisk modell i verksamhetsförlagd utbildning

(31)

Pedagogik i distansundervisning och

nätbaserat lärande

LISBeTH aMHaG

Under det senaste decenniet har distansutbildning och nätbaserade kurser/kursmoment s.k. ”blended learning” stadigt ökat både nationellt och internationellt och är idag den högskolesektor som växer snabbast, i motsats till annan högskoleutbildning

(ICDE, 20091_{; Högskoleverket, 2010}2_{). Sedan 2002 har antalet helårsstudenter på}

olika distansutbildningar ökat med 100 procent. Kartläggningar i Sverige visar att var femte student studerar helt eller delvis på distans. Två tredjedelar av distansstu-denterna är kvinnor och en tredjedel män. Distansstudier och nätbaserad undervis-ning har därmed ökat tillgängligheten och potentialen till högre utbildundervis-ning, vilket medför ett nytt sätt att undervisa på och lära sig i och med.

Som högskolelärare sedan 2002 och i min avhandling (2010) har jag använt och analyserat pedagogiken i distansundervisningen när studenter använder respons- och argumentationsprocesser som redskap för lärande. I tre studier samlades data in från två distansgrupper, dels från 40 lärarstudenters responsgivning och diskussioner på fyra kursuppgifter om lärarens kunskaps- och lärandeuppdrag i två 15 hp nätbase-rade kurser (N = 759), dels från 30 lärarstudenters argumentationer och diskussio-ner på en kursuppgift om lärarens ledarskap och roll i skolan i en 15 hp nätbaserad kurs (N = 253). I de tre studierna var studenterna indelade i grupper på fem till sju studenter med olika kön och ämnesinriktningar. Varje student arbetade självständigt

1 Icde, International council for Open and distance education. (2009). Global Trends in Higher

Education, Adult and Distance Learning. retrieved 2011-03-13. from

http://www.icde.org/filestore/re-sources/reports/FInaLIcdeenvIrnOMenTaLScan05.02.pdf

2 Högskoleverket. (2010). Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor.

(32)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .31 pedagogisk utveckling

med kursuppgifterna och efter att de lagt in sitt eget svar, gav de respons på och ar-gumenterade om olika påståenden och handlingssätt under en viss tidsperiod med deadline.

Den teoretiska och analytiska ramen i studie 1 och 2 bygger på Bakhtins teorier om dialoger om hur meningsinnehållet i texterna kan synliggöras i olika yttranden/ röster. I studie 3 kombineras Bakhtins teorier med Toulmins argument mönster (TAP) om hur meningsinnehållet i dem används, beläggs och kritiskt granskas, praktiskt som dialogiskt. Resultatet visar att värdet av det studenterna skriver om och hur kreativa de är när de formulerar sina texter, avgörs av i vilken utsträckning de använ-der egna ord som breddar och utvecklar vidare andras beskrivningar, tolkningar och teorier. Dels blir mening ett resultat av spänningen i skillnaden mellan jag och andra med att diskutera och ge och få respons på olika kursuppgifter. Dels blir mening ett resultat av samarbetsförmåga när lärande utvecklas och medieras i en gemensam nätbaserad kontext. Det pedagogiska upplägget och de dialogiska mönstren med till-hörande excerpts som visades kan i förlängningen fungera som didaktiska strategier och redskap för att få förstå och utveckla meningsfulla och lärande dialoger i sam-spel med andra på nätet och därmed främja och höja kvaliteten i nätbaserade kurser och i distansundervisningen.

(33)

att utveckla ett didaktiskt samtal om

programmeringsundervisning

didaktik inom ämnet datavetenskap

krISTIna vOn HauSSwOLFF TeknIk OcH SaMHäLLe

nSTITuTIOnen För daTaveTenSkap

Under vårterminen 2011 har sex pedagogiska seminarier genomförts med fokus på programmeringsundervisning på institutionen för datavetenskap, TS, MAH. Inom ämnesområdet datavetenskap vid Malmö högskola ges många kurser inom området programmering. Det upplevs ofta av lärare och studenter att första kursen i programmering är extra utmanande och kanske till och med extra svår jämfört med andra kurser inom datavetenskap. Under senare år har flera grupper av studenter uttryckt att programmeringen är allt från onödig kunskap till omöjlig kunskap att ta till sig. Bland lärarna inom ämnet datavetenskap är man tämligen överens om att programmeringskunskap är en central del av ämnet. Denna spänning mellan ämnes-företrädare och studenterna uppfattning kring programmering pekar på didaktiska frågor kring hur programmeringskunskap framställs och praktiseras inom vår disci-plin.

För att ringa in problematiken så genomfördes en seminarieserie om sex semina-rier kring programmeringsundervisning. En av utgångspunkterna är att ta fram den erfarenhet som de erfarna lärarna har. Ett antal lärare har presenterat sina erfarenhe-ter kring programmeringsundervisning, praktiska exempel, didaktiska överväganden och explicita kunskapsantaganden. En annan utgångspunkt har varit att knuta semi-nariernas olika teman till artiklar om didaktik(datavetenskap) och allmänpedagogik. Till tre av seminarierna har två artiklar distribuerats i förväg. Urvalet av artiklarna har gjorts efter principen att en artikel är inriktad mot programmering, kanske mer

(34)

konkret och ämnesrelevant, och en mer begreppsinriktad allmändidaktisk. Syftet med dessa seminarier är att hitta en brygga mellan ämneskunskap och didaktiskkunskap inom institutionen för datavetenskap. Att skapa arenor nära den konkreta undervisningen där didaktiska diskussioner kan föras, detta är kanske extra intressant inom tekniska utbildningar där den tekniska kunskapen ofta uttrycks på andra sätt än den didaktiska/pedagogiska kunskapen uttrycks. Ett annat syfte är att problematisera kring de kunskaper och erfarenheter som finns i verksamheten och att inspirera till nya möjliga sätt att förhålla sig till sin undervisning.

Seminariet besöktes av mellan tio och sjutton lärare med intresse för program-mering och undervisning. Ämnen som berördes är situerat lärande, peer assesment och treehold concept. Vid utvärderingen har ett fokus varit nytta av denna seminarie-serie i sin undervisning och vilka konkreta förändringar som gjorts eller planeras att göra. Ett annat har varit hur det ämnesdidaktiska samtalet ska fortsätta att utvecklas bland lärarna på institutionen.

Åtminstone tre linjer i diskussionerna kunde urskiljas; Den didaktiska linjen där olika förståelse för ”viktig kunskap” och ”riktig programmering” kopplades till un-dervisningsstrategier. Den praktisk/teoretiska linjen där olika grader av ”autentiska” problemlösningssituationer ställdes mot grundläggande begreppsförståelse som kan framträda i förenklade situationer. Den kollabrativa linjen där studentens lärande tillsammans och av varandra reflekterades mot lärarens roll och ansvar för undervis-ningen.

(35)

referenser

Ben-Ari, M.(2004) Situated Learning in Computer Science Education, Computer Science Edu-cation, Volume 14, Issue 2

Boustedt, J. (2010) On the Road to a Software Profession - Students’ Experiences of Concepts and Thresholds Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 734. 61 pp. Uppsala

Chinn, D. (2005) Peer Assessment in the Algorithms Course, ACM SIGCSE Bulletin

Kölling, M. & Barnes, D. J. (2004) Enhancing apprentice-based learning of Java, Proceedings of the

35th SIGCSE technical symposium on Computer science education, ACM New York Meyer J. H.F. & Land R. (2005) Threshold concepts and troublesome knowledge (2): Episte-mological considerations and a conceptual framework for teaching and learning, Higher Edu-cation (2005) 49: 373–388, Springer,

Sorva J. (2010) Reflections on threshold concepts in computer programming and beyond, Proceedings of the 10th Koli Calling International Conference on Computing Education, New York

(36)

Peer learning

Sjuksköterskestudenters utvärdering av en pedagogisk modell i

verksamhetsförlagd utbildning.

MarIe STenBerG

FakuLTeTen För HäLSa OcH SaMHäLLe

Peer learning is a two-way reciprocal learning activity often used in international nursing education during the students’ clinical placement. Pear learning is described as mutually beneficial and involves sharing of knowledge, experience and ideas bet-ween the students. Previous studies have shown that peer learning holds the potential to increase students’ knowledge, clinical skills, autonomy and leadership ability in an environment where they feel secure having fellow student partner. The model was implemented three years ago at five wards at the Emergency centre at the University hospital in Skane/Malmo.

Two students from the same course learn from each other in a clinical environme-nt supervised by a registered nurse and with support from two clinical teachers. The aim of this study was to describe obstacles and possibilities as illustrated by nursing students.

A qualitative approach was used. Data was collected by written evaluations in-cluding 16 nursing students from their second and sixth semester. The students have conducted five (second semester) or eight (sixth semester) weeks of clinical practice. Content analysis with a manifest approach was used to identify themes emerging from the evaluations.

Three main themes emerged and is presented as: Security, Learning and Competi-tion. The result of this study illustrates that the feeling of being secure in a clinical environment is essential for nursing students and is gained by the peer learning mo-del. Working with a peer seems to offer the opportunity to ask questions to someone else besides the supervisor. However, even if the nursing students are generally very

(37)

positive and pleased with the peer learning concept they highlight the impact of com-petition between each other, especially regarding the attention from the supervisor. There is a challenge for the nursing education programs, supervisors and further researchers to account for the essence of competition between the students and how this influences the learning outcome in the peer learning model.

references

Boud, D., Cohen, R., Sampson, J (1999) Peer learning and assessment. Assessment and Evalu-ation in Higher EducEvalu-ation, 24, 4, 413-426.

Topping, K (1996) The effectiveness of peer tutoring in further and higher education. Higher Education 32, 321-345.

Topping, K & Ehly, SW (1998) Peer assisted learning: a framework for consultation. Journal of Educational and Physiological Consultation 12, 113-132.

(38)

SESSION 4:

Teori och praktik

i professionsutbildning

ANNE HArju, Lärande och samhälle

Interaktiv forskning på grundutbildningen Ett sätt att utveckla undervisning och lärande?

BjörN joHNSoN, Hälsa och samhälle

Brukarfilmer som ett sätt att integrera brukares kunskaper och erfarenheter i internetbaserad professionsutbildning

MArGArETA MELIN, K3, Kultur och samhälle

Kunskapens mellanrum

(39)

interaktiv forskning på grundutbildningen

ett sätt att utveckla undervisning och lärande?

anne Harju

Avsikten med projektet är att tillsammans med studenter på lärarutbildningen genom interaktiv forskning undersöka lärarprofessionens innehåll och utmaningar. Syftet är att skapa ny kunskap som är praktiskt användbar och teoretiskt intressant för både studenter och utbildning. Syftet är också att undersöka användandet av interaktiv forskningen som metod för närmandet av ”praktik” och ”utbildning” i undervisning.

Frågor som ställs är: Vilka aspekter av förskollärarprofessionen och kommande yrke

identifieras som centrala? Vilka möjligheter och utmaningar finns med det interaktiva tillvägagångssättet i förhållande till undervisning?

Genomförandet planeras ske i samband med studenternas uppsatsskrivande. Processen är interaktiv och en del av forskar rollen är därmed att understödja gemen-samma reflektioner. Jämfört med ett mer traditionellt handledarskap innebär rollen ett större engagemang i studenternas uppsatsarbete, vilket i sin tur förutsätter ett explorativt förhållningssätt med krav på ett närmande av studenterna med öppenhet, tillit och känslighet. Genom hela processen genomförs också en parallell undersök-ning som inkluderar de moment som en traditionell forskundersök-ningsprocess innebär: inläs-ning av tidigare forskinläs-ning, insamlande av material, analysarbete och skrivande.

Projektet tar vetenskapsteoretiskt avstamp i interaktiv forskning som är en inrikt-ning inom aktionsforskinrikt-ning, men som till viss del skiljer sig från denna. I stället för fokus på handling och förändring riktar sig interaktiv forskning mer mot gemensam kunskapsbildning. Forskningen knyter därmed an till en tradition kring lärande som handlar om att erbjuda miljöer och möjligheter som stimulerar till ett student aktivt lärande.

(40)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .39 Teori och praktik i professionsutbildning

brukarfilmer som ett sätt att integrera brukares

kunskaper och erfarenheter i internetbaserad

professionsutbildning

Björn jOHnSOn

FakuLTeTen För HäLSa OcH SaMHäLLe

Att kombinera filmat material med forumdiskussioner är en användbar strategi i internetbaserad distansutbildning. I denna artikel redovisas erfarenheter från ett pro-jekt där särskilda ”brukarfilmer” använts för att integrera ett brukarperspektiv i en internetbaserad kurs om läkemedelsassisterad behandling för opiatmissbrukare.

Brukarfilmer kan bidra till att lösa två vanliga pedagogiska problem inom distans-utbildning. Det ena problemet är den höga andelen avhopp, något som bland annat hänger samman med att många distansstudenter känner sig ensamma och isolerade. Det andra problemet handlar om hur man kan förena teori och praktik inom distans-baserade professionsutbildningar.

I artikeln beskrivs arbetet med att producera filmerna och exempel på hur de använts under den aktuella kursen redovisas. Filmerna togs fram i samarbete med enskilda brukare och brukarorganisationer. Användningen har inspirerats av pro-blembaserat lärande och andra fallbaserade metoder som används inom vårdutbild-ningar. I artikeln redovisas även resultat från utvärderingar som gjorts av kursen och filmerna.

Erfarenheterna från projektet visar att filmer och diskussioner kan vara ett effek-tivt sätt för att understödja aktiva lärandeprocesser. Modellen med brukarfilmer har stor potential att användas inom andra distansbaserade professionsutbildningar.

(41)

Kunskapens mellanrum

om gränsöverskridande möten mellan teori och gestaltning

MarGareTa MeLIn

kOnST, kuLTur OcH kOMMunIkaTIOn FakuLTeTen För kuLTur OcH SaMHäLLe

Utifrån Donald Schöns idéer om den reflexive praktikern och John Deweys tankar om att lära genom att göra skapades grundtankarna för det pedagogiska manifest som K3 (Konst, kultur och kommunikation) baserade sitt ideologiska pedagogik på vid starten 1998. Grundföreställningen var (och är) att den traditionella, tudelade uppdelningen mellan konst–vetenskap, konst–teknik, görande–vetande, handlande– reflekterande i själva verket är socialt konstruerade dikotomier, med inbyggd makt-problematik. Den således uttalat ideologiska och politiska tanken med K3 var att skapa en mer demokratisk, gränsöverskridande mötesplats för konst och teknik, te-ori och praktik. Studenter och personal skulle i den dagliga verksamheten både göra och reflektera, tänka och kreera. Varje kurs skulle ha detta dubbla förhållningssätt, men kronan på verket blev examensarbetena, terminslånga projekt, där studenter integrerar teori och gestaltning.

Syftet med presentationen är att undersöka hur det här gränsöverskridande mötet

mellan teori och gestaltning fungerat. Vad händer när studenter arbetar i mellanrum-met mellan teori och gestaltning och försöker integrera dessa praktiker? Vilken roll har detta arbetssätt och tankesätt för studenternas lärandeprocesser och för hur stu-denterna använder detta i sina professionella liv?

Presentationen är baserad på ett treårigt VR-projekt Kunskapens

framträdande-former, och det är projektets huvudresultat som kommer att presenteras. Studien

gjordes med tre kohorter av examensarbetesstudenter på Medie- och kommunika-tionsvetenskapsprogrammet mellan 2008-2010 och en metodologisk mosaik (Sjö-berg, 2010) har använts, bland annat deltagande observationer, enkäter och inter-vjuer med studenter och lärare, interinter-vjuer med alumnistudenter samt textanalyser av

(42)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .41 Teori och praktik i professionsutbildning

examensarbeten.

Projektet (och presentationen) är situerat i den teoretiska korsningen mellan kul-tursociologi, feministisk intersektionell maktteori, pedagogik och kunskapsteori. De centrala teorierna som utgör grunden för projektet är Pierre Bourdieus fältteori, San-dra Hardings och Donna Haroways feministiska kunskapsteori om det kunskapande subjektet, Gillian Rose och Sarah Pinks epistemologiska tankar om kunskapande genom det visuella, James Youngs tankar om konst och kunskap samt Donald Schön och John Deweys pedagogiska filosofier kring tänkande och görande.

I presentationen kommer jag att visa att det finns ett gap mellan K3s idealiserade ideologi och den vardagliga verklighet i vilken lärare och studenter arbetar. Jag dis-kuterar hur kulturella skillnader och disciplinära förförståelser tar sig uttryck i kul-turella maktkonflikter. Jag diskuterar gapet mellan lärares teoretiska förståelse och förkroppsligade erfarenhet av mellanrummet mellan teori och gestaltning. Detta har resulterat i oklara definitioner och kriterier. I dessa oklarheter har studenter arbetat under tre år med att förstå och göra detta mellanrum. Huvudresultatet av studien är att studenterna därför har en djup förståelse för vad integrationen mellan teori och gestaltning är, hur den kan göras och vilken roll den kan spela i deras professionella liv.

Projektet och dess resultat mynnar ut i en serie frågor. Dessa har utgjort grun-den för det PostDoc-projekt jag kommer att genomföra de kommande två åren på Malmö högskola. Som en avslutning på presentationen vill jag därför kort presentera PostDoc-projektets syfte och metod.

(43)

(44)

SESSION 5:

Forskningsanknuten

utbildning

PErNILLA SEVErSSoN, K3, Kultur och samhälle Sara Leckner, Teknik och samhälle HENrIETTE LucANDEr, Teknik och samhälle MArGArETA MELIN, K3, Kultur och samhälle

Att erfara forskningsförankring i medieutbildningar

IB LuNDGrEN, Bibliotek och IT

Informationssökningsprocessen Ett stöd i handledningssituationen

cEcILIA LINDBLoM,

urbana studier, Kultur och samhälle

Interaktion lärare och studenter Värderingar Maktförhållanden Lärande

EVAGGELIA PAPIA, odontologiska fakulteten MADELEINE Du ToIT, Bibliotek och IT

fallet ”Such a MeSH”. Problembaserat lärande för informationskompetens på odontologiska fakulteten Ett exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning

(45)

att erfara forskningsförankring i medieutbildningar

pernILLa SeverSSOn

k3, FakuLTeTen För kuLTur OcH SaMHäLLe Sara Leckner

TeknIk OcH SaMHäLLe HenrIeTTe Lucander TeknIk OcH SaMHäLLe MarGareTa MeLIn

k3, FakuLTeTen För kuLTur OcH SaMHäLLe

Det finns olika ideala föreställningar om vad högskolestudier är och bör vara. Det finns också olika föreställningar om att dessa skiljer sig åt utifrån disciplins- eller fakultetsgränser. Studien Vetenskapens olika sidor i medieutbildningar tar avstamp i dessa olika sätt att förhålla sig till högskoleideal – specifikt i olika medieutbildningar. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan medieutbildningarna på K3 och TS och ett grundantagande var att våra medieutbildningar präglas av olika högskoleideal: det bildningsmässiga (K3) och det ingenjörsmässiga (TS). Denna uppdelning äger emel-lertid idag mindre relevans i och med utvecklingen och förståelsen av (i synnerhet) digitala medier (Faiola et al, 2010).

Projektet har löpt 2010-2011 och har haft som syfte att utforska hur forsknings-förankringen ser ut idag och hur den skulle kunna stärkas inom och mellan medieut-bildningarna på Malmö högskola. Vi har undersökt hur man i

utbildningssamman-hang kan engagera snarare än exkludera epistemologier (Adams St Pierre, 2006)och

skapa utrymme för att olikheter är närvarande (Mouffes, 1996). Målet var att skapa en handlingsplan för hur detta skall kunna genomföras. Projektet har metodologiskt baserats på litteraturstudier, innehållsanalys av kursplaner, och flertalet intervjuer

(46)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .45 Forskningsanknuten utbildning

med studenter och lärare samt en workshop.

Syftet med presentationen är att diskutera studiens huvudresultat, specifikt

kom-mer vi att fokusera på hur vi kan arbeta för att skapa utrymme för olikheter och för att engagera snarare än exkludera epistemologier. Detta, menar vi, är kärnpunkten i att både skapa forskningsförankrad utbildningar och samarbeten över institutions-gränser.

Presentationen kommer inte att vara en presentation i traditionell bemärkelse. Vi kommer inte heller att presentera den handlingsplan som studien mynnat ut i. Istället kommer vi att arbeta för att inkludera olika epistemologier också i diskussionerna. Vi kommer att använda den så kallade case-metodiken, en metod som beskriver en i tiden passerad, verklig problemsituation (Kjellén, Lundberg och Myman). Vi börjar med att beskriva en händelse som problematiserar temat inkluderande och

exklu-derande i forskningsförankringssammanhang inom våra utbildningar. Utifrån detta

öppnar vi för åhörarna att medverka i djupare diskussioner kring problem och hand-lingsalternativ. Avslutningsvis vävs en sammanfattning av diskussionerna ihop med huvudresultaten av vår studie. Vi hoppas med detta kunna inspirera till diskussion kring undervisning och lärande samt forskning om detta.

(47)

informationssökningsprocessen

ett stöd i handledningssituationen

IB LundGren BIBLIOTek OcH IT

syfte

Jag vill presentera vår analys, samt inbjuda andra intresserade till en diskussion kring våra slutsatser och andra aspekter av handledning.

beskrivning

Under 2010 och 2011 pågår ett projekt, ”Högskolebibliotekets roll i en inkluderande lärandemiljö”, på Malmö högskolas bibliotek. Projektet syftar till att vi ska bli bättre på att möta våra studenter och den mångfald som finns representerad bland dessa, samt undersöka hur högskolebiblioteket och bibliotekarien, mot bakgrund av frågor rörande retention och breddad rekrytering, kan bidra till skapandet av goda läran-demiljöer.

En del av projektet består av att vi analyserar våra studenters informations-sökningsprocess, de problem de upplever och de behov av hjälp som de uttrycker. Studenter har möjlighet att boka en bibliotekarie i en timme för handledning i in-formationssökning. Bokningen sker genom att de fyller i ett formulär online, där de uttrycker sitt problem och den situation de befinner sig i, och de uppgifter de lämnar har vi sparat och analyserat. Analysen bygger till största delen på Carol Kuhlthaus sex stegs-modell över informationssökningsprocessen.

En av slutsatserna vi har dragit är att studenter bokar handledning i informationssökning i alla stadier av processen, men behoven av stöd varierar. Genom att vi som handleder (bibliotekarier och lärare) känner till hur processen ser ut kan vi bli bättre på att möta studenten där just den befinner sig, på det sätt som är

(48)

mest effektivt ur en lärandesynpunkt. Kuhlthau talar om en ”zone of intervention”. Det är också viktigt att studenten inser att den är i en lärandeprocess för att bättre kunna tackla de motgångar som den onekligen kommer att möta.

nyckelreferenser:

Kuhlthau, Carol Collier (2006). Informationssökningsprocessen: en lärande process med

lära-re och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus. Lund: Btj

Kuhlthau, Carol Collier (2004). Seeking meaning: a process approach to library and

(49)

interaktion lärare och studenter

Värderingar maktförhållanden lärande

cecILIa LIndBLOM urBana STudIer

Titel: Interaktion lärare och studenter –Värderingar- Maktförhållanden- Lärande Nyckelord: interaktion lärare-student, värderingar, makt, lärande, vuxenpedagogik,

högre utbildning,

Mitt arbete handlar om hur interaktionen mellan lärare, studenter och lärande på-verkas av våra värderingar och det maktförhållande som råder mellan läraren och studenter. Det är vi lärare som bedömer studenternas prestationer och därmed också avgör vilket betyg studenten ska erhålla. Vid dessa bedömningar så resonerar jag som så att våra egna värderingar och det rådande maktförhållandet spelar roll. Det innebär också det omvända förhållandet, där studenten i sin tur utifrån sina värde-ringar och rådande makt-förhållanden, har åsikter om att läraren bedömt studentens prestationer felaktigt eller orättvist.

Syftet med mitt arbete har varit att öppna upp för diskussioner i lärar-/och student-grupper för att ytterligare kvalificera interaktionen lärare-studenter och lärande ba-serat på våra värderingar och det rådande maktförhållandet. Mitt arbete grundar sig framför allt på litteraturstudier men jag har i mitt arbete också fört diskussioner med kollegor på Malmö högskola, i huvudsak på Urbana studier, där jag själv arbetar som lärare. Jag har också ställt öppna frågor kring värderingar och maktförhållandet till studenter (fokusgrupp).

Vad jag funnit är indikationer på att både värderingar och maktförhållanden på-verkar interaktionen lärare och studenter och lärandet. Mitt underlag behöver

(50)

betas, fördjupas och utvecklas för att jag ska kunna dra några generella slutsatser. Det jag kan konstatera är att området som sådant är mycket intressant, både utifrån litteraturen, men också utifrån hur kollegor och studenter har uttryckt sig och reflek-terat kring frågan. Med andra ord så finns det behov av att ytterligare fördjupa och synliggöra dessa förhållanden i lärar-/och studentgrupper.

Området som sådant, är ett pedagogiskt utvecklingsområde, som jag i framtiden skulle vilja fördjupa mig ytterligare inom och arbeta vidare med.

Huvudreferenser

Bron, A., & Wilhelmsson, L., (2005): Lärprocesser i högra utbildning. Stockholm:Liber. Biggs & Tang (2007): Teaching for Quality Learning at University. BWS. Bookwell. Bolman & Deal (2005): Nya perspektiv på organization och ledarskap. Studentlitteratur. Lund.

Bolstad, A. (1998): Handbok i lärande. Hur du lär ut för att andra ska lära in. Utbildningshu-set.

Borgström, L., & Gougoulakis, P., (red) (2006): Vuxenantologi. En grundbok om vuxnas

lärande. Stockholm:Atlas.

Engquist, A. (1992):Kommunikation på arbetsplatsen. Raben&Sjögren, Kristianstad.

Laurie Brady (2011) ”Teacher Values and Relationship: Factors in Values Education”.

Austra-lian Journal of Teacher Education. Volume 36, Issue 2.

Tak Ming Ya & Chang Zhu (2010) ”Relationship between teachers´preffered teacher-student interpersonal behaviour and intellectual styles” Educational Psychology. Vol.31, No. 3, May 2011, 301-317

(51)

Fallet ”such a mesH”

exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och

bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning

evaGGeLIa papIa

TandTeknIkeruTBILdnInGen, OdOnTOLOGISka FakuLTeTen MadeLeIne du TOIT

BIBLIOTek OcH IT

Fallet ”Such a MeSH” - exempel på interprofessionellt samarbete mellan utbildning och bibliotek samt på integration av ämne och informationssökning.

Hur når vi målen som rör informationskompetens i vår undervisning? Vi vill presen-tera ett praktiskt exempel som utvecklar studenternas förmåga att söka information och granska källkritiskt samt ge upphov till diskussioner omkring begreppet veten-skaplighet.

År 2005 ingick vi, en lärare och en bibliotekarie, ett fördjupat samarbete inför tandteknikerstudenternas kurs. Intentionen var att betona frågor som utvecklar informationskompetens och att göra det i en odontologisk kontext. Genom att in-tegrera de olika kunskapsområdena ville vi ge studenten en bred och samtidigt djup förståelse för både huvudämne och informationskunskap. Odontologiska fakulteten arbetar med problembaserat lärande (PBL) enligt Malmömodellen (Rohlin et al., 1998). Lärandet sker genom problemlösning av verklighetsanknutna scenarier och studenterna arbetar i basgrupper med dessa så kallade fallstudier för att diskutera och lösa problemställningarna.

I linje med det problembaserade lärandet beslutades att bibliotekets undervisning skulle integreras i ett fall som konstruerades av bibliotekarie och lärare gemensamt. Syftet med fallet är att studenterna ska börja reflektera och starta

(52)

cesser mot inlärningsmålen; att lära sig att hitta och bearbeta data, identifiera de för kursen väsentliga delarna i en text samt anta ett analyserande och vetenskapligt kritiskt förhållningssätt. Dessutom gäller kunskapsmålen; att bli orienterad om pro-tetiska konstruktioner samt lära mer om materialens egenskaper.

Tandteknikerstudenterna examineras genom en hemtentamen vid terminens slut. Studenterna svarar på frågor med hjälp av en artikel som de letar upp på egen hand. Sökstrategi och artikelval skall motiveras. Både tentamensresultat och studenternas egna kursutvärderingar visar att upplägget har bidragit till att utveckla studenternas förmåga att söka information i databaser men också till att skapa en djupare för-ståelse för källkritisk granskning och reflektion kring vad begreppet vetenskaplighet innebär. Studenterna arbetar med mer avancerade sökstrategier och använder andra referenser efter ”fallet MeSH” vilket i sin tur höjer kvaliteten på studenternas diskus-sioner och problemlösningar.

nyckeleferens

Rohlin, M., Petersson, K. & Svensäter, G. (1998). The Malmö model: a problem-based learn-ing curriculum in undergraduate dental education. European Journal of Dental Education:

(53)

(54)

SESSION 6:

Studentaktiva

arbetsformer

TorSTEN BuHrE,

Idrottsvetenskap, Lärande och samhälle

reflekterande extraherande tentamina som bedömning av studenters prestationer (rET-BSP)

MArIETTE BENGTSSoN, Hälsa och samhälle

Införande av portfoliometodik för professionell utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska

ANNA-KArIN SVENSSoN, Lärande och samhälle

Lärarstudenters berättelser om läsning

från tidig barndom till mötet med lärarutbildning

ELISABETH cArLSoN, Hälsa och samhälle

Studentens lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning Med fokus på kommunal äldrevård och hemsjukvård inom sjuksköterskeprogrammet

(55)

reflekterande extraherande tentamina som

bedömning av studenters prestationer (reT-bsP)

TOrSTen BuHre OcH jOakIM InGreLL IdrOTTSveTenSkap

Projektet tog sin utgångspunkt i begreppet ”constructive alignment1_{”. Det ska också}

ses i ljuset av de i högskolelagen övergripande målen med högre utbildning 2_{. Ett}

verktyg för att bedöma studenternas prestationer, en reflekterande extraherande ten-tamina (RET) har utformats. RET bygger på ett tillvägagångssätt som tränar studen-terna att utveckla sin reflexiva förmåga i ett meta perspektiv och där igenom visa att de uppnått lärandemålen i en kurs. Syftet med projektet var att tillämpa en RET och en självvärdering av prestationen för att öka student aktiva lärandet.

Genomförande: projektet genomfördes i 4 steg (1) en kursvärdering baserat på

en anpassad modell av constructive alignment, som synliggjorde relationen mellan

lärandemål, examinationsform, läraktiviteter och lärresurser3_{(2) konstruktionen av}

en Reflekterande extraherande tentamina (3) en utvärdering där en RET och en själv-värdering har tillämpats, och (4) genomförande och utsjälv-värdering av ytterligare en ny kurs.

Resultat (1) Utvärderingen av pilotkursen skedde både kvantitativt och

kvalita-tivt. Studenternas upplevelse av måluppfyllelsen av de fyra lärandemålen i kursen var till 89 % god till utmärkt. Examinationsformen upplevdes av 89% som väldigt utmanande. Självvärderingen hade god överensstämmelse med betygen 78%, samma betyg, 11% underskattade sig själva och 11% överskattade sig själv) De studenter som underskattade sig själva var också de studenter som inte tyckte examinations-formen var utmanande. Nedan följer fyra citat från de kvalitativa intervjuerna med

1 biggs (1996) Enhancing teaching through constructive alignement, Higher education, 347-64. 2 Högskolelagen 1 kap §8-9, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.HTM, tillgänglig

2010-12-16

(56)

erFarenHeT vs. FOrSknInG .55 Studentaktiva arbetsformer

studenterna som kan härledas till den övervägande delen av studentgruppen; ”Jag

har gått igenom kurslitteraturen, föreläsningarna och kursguiden för att komma på frågor. Jag tror inte jag hade läst lärandemålen annars, jag har aldrig gjort det tidigare”, ”man skapar sina egna förutsättningar genom att skapa sina egna frågor. Det jag tycker är viktigt för mitt framtida yrke kan jag få chansen att utveckla ännu mer”, ”det var en bra övning att lära sig bedöma sig själv och sitt arbete mer objek-tivt” man får ta mycket mer ansvar själv istället för att allt ansvar ligger hos läraren”

Samtliga kommentarer sorterades och organiserades i en SWOT-analys.

Resultat (2) i en tematisk kurs tillämpades RETens grunder. Även här

genomför-des en kvantitativ och kvalitativ värdering av kursen. Studenten skrev en rapport med syfte att visa att de hade uppnått lärandemålen och genomförde en självvärde-ring av denna rapport, med utgångspunkt från en kriteriemall. 70% av läraktivite-terna ansågs vara goda till utmärkta. Bedömningsformen ansågs som god till utmärkt av 70% av studenterna, och 75% upplevde att de har utmanats i att tänka i nya banor. Egenbedömningen upplevdes som god till utmärkt av 75%, både då det gäller som stöd i skrivande processen men också som ett verktyg för att bli uppmärksam på det egna lärandet

Slutsatserna är dragna tillsammans med studenterna i den andra kursen under

den kvalitativa kursvärderingen (a)Lärandet blir tydligare när vi ansvarar för att visa att vi uppnått lärandemålen, (b) tydlighet i information uppfattas varierande, (c)ut-maningen blir större och roligare när examination knyter an till professionen, och (d) genomgång på kriteriemallen behöver vara noggrann.

(57)

Kategorier Styrkor Möjligheter Hot Svagheter

LÄRANDE man får tänka

mycket själv

mycket bättre än hemtentor, därför det är lösta frågor

Osäkerheten Osäkerheten – inga fasta frågor engagerar eleverna mer lär sig grundligt för man måste bygga upp den själv

Svår, man låser sig Svårt att hitta

frågorna

friheten anpassa reten så

man får en större inblick = t.ex. sätta upp egna mål för kursen också

Man kanske vill ha strikta riktlinjer Allt man måste göra själv rannsaka sig själv på ett grundligt plan Kanske blir för stor press

positivt att man får reflektera mycket själv

(58)

MÅL

UPPFYLLELSE

riktlinjerna – här ska man befinna sig

alla slags hemtentor Jag ser inga hot eftersom diskussionen vi haft i klassen menar på att det är en bra tenta Nytt – kanske prova en mindre form djupare in på lärandemålen

finputsa t.ex. skicka in frågorna + mer plats att skriva

Alla kanske inte vill reflektera

titta djupare in i kursmålen gällande frågorna och bedömningen

att utveckla det till fler kurser Kanske möter motstånd från andra lärare/ studenter på grund av svårigheten utmaning – det

räckte inte bara att läsa böckerna

Kanske passar i vissa kurser men inte andra

(59)

införande av portfoliometodik för professionell

utveckling mot yrkesrollen som sjuksköterska

MarIeTTe BenGTSSOn

cHrISTIne wann-HanSSOn FakuLTeTen För HäLSa OcH SaMHäLLe

En portfolio är inte bara en samling alster utan är också en lär-, kommunikations- och utvärderingsstrategi för att spegla studentens utveckling under utbildningstiden för att säkerställa att lärandemålen uppfylls. Portfoliouppgifter baserade på kurs-planens lärandemål skall underlätta för studenten att nå målen med aktuell kurs och utbildning (Biggs & Tang, 1998; Ellmin & Ellmin, 2003). Intentionen med portfolio-metodiken är att skapa ett helhetsperspektiv över studentens utveckling och ska vara ett hjälpmedel för både läraren och studenten att på ett strukturerat sätt dokumente-ra, kommunicera och skapa forum som främjar ett optimalt lärande. Studenten skall se sin utveckling och lärandeprocess under hela utbildningen och inte bara i en ensta-ka kurs. När utbildningen är klar har studenten en portfolio som visar på den egna utvecklingen och kompetensen som färdig sjuksköterska. Portfoliometodiken ska stimulera till ökat ansvarstagande och genom att formulera egna mål kan studenten öka medvetenheten hos sig själv och belysa de områden som behöver utvecklas (Gan-non et al, 2001). Studenter har under sin utbildning behov av olika former av stöd och portfoliometodiken kan möjliggöra att studenten får det stöd som behövs genom att studenten belyser sina speciella behov. I utvecklings- och bedömningssamtalen vars summativa och reflekterande dokumentation kan ingå i portfolion, skall studen-ten vara en aktiv samtalspartner och genom att leda samtalet får studenstuden-ten också ett större ansvar för sitt eget lärande (Ellmin & Ellmin, 2003; Van Tartwijk & Driessen, 2009). Portfoliometodiken stimulerar också till reflektion då studenten tittar tillbaka på och analyserar sina tidigare genomförda uppgifter och upplevelser från såväl teo-retiska som praktiska moment (Van Tartwijk & Driessen, 2009). På

(60)

utbildningen på Malmö högskolan finns metodiken till viss del implementerad sedan vårterminen 2010. Implementeringen fokuserades initialt på hur portfoliometodiken ska användas i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) men finns nu även i andra kurser. Denna process har varit komplicerad men utmanande då flera hundra handledare men också många lärare varje termin blir involverade i denna pedagogik (FoU-rapport 2, 2011, http://hdl.handle.net/2043/11938).

referenser

Biggs, JB,& Tang, C (1998) Assessment by portfolio: constructing learning and designing teaching. I Stimpson & Morris (red) Curriculum and assessment for Hong Kong. Hong Kong: Open university of Hong Kong press.

Ellmin, R & Ellmin, B (2003) Att arbeta med portfolio – teori, förhållningssätt och praktik. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.

Gannon, FT, Draper, PR, Watson, R, Proctor, S, Norman, I (2001) Putting portfolios in their place. Nurse Education Today 21, 534-540.

Van Tartwijk, J & Driessen EW (2009) Portfolios for assessment and learning: AMEE Guide no. 45. Medical teacher 31, 790-801.