• No results found

Visar Äldre på arbetsmarknaden i Danmark

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Äldre på arbetsmarknaden i Danmark"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

recensioner

Socialmedicinsk tidskrift 5/2014 551

Äldre på arbetsmarknaden i Danmark

Recensionen av boken: 55-70 åriges forbliven på arbejdsmarkedet. Adfaerd, forventninger, aftaler og kendskab til regler

Författare: Mona Larsen, Henning Bjerregaard Bach och Lise Sand Ellerbaek Förlag: Det Nationale Forskningscenter For Velfaerd (SFI), 2011

Rapporten ”55-70-åriges forbliven på arbejdsmarkedet” är utgiven av Det Nationale Forskningscenter For Vel-faerd (SFI) och författad av forskarna Mona Larsen, Henning Bjerregaard Bach och Lise Sand Ellerbaek. Rap-porten som utkom år 2011 är aktuell också i Sverige där såväl diskussioner som debatt pågått under flera år om äldres situation på arbetsmarknaden och hur länge vi kan respektive får lov att arbeta i arbetslivet. Sysselsättnings-situationen, arbetsförmågan och sy-nen på arbete är något som intresserat såväl debattörer som forskare under senare år. Den danska studien som är genomförd av forskare vid SFI är fi-nansierad av Arbetsmarknadsstyrelsen i Danmark. Undersökningen visar att det finns stora potentialer i de förvänt-ningar som handlar om de personer som är i åldersgruppen 55-59 år ska fortsätta arbeta i arbetslivet. 55 procent av personerna i denna grupp räknar med att de ska fortsätta vara aktiva och arbeta på arbetsmarknaden efter 60 års ålder. 40 procent i gruppen räknar med att de också ska jobba efter 62 år ålder medan 15 procent anger att de kom-mer att vara aktiva på arbetsmarknaden efter 65 års ålder. Rapporten innehåller flera intressanta resultat. Ett resultat visar att en hög lön inte är den enda eller självklara motivationen till att man vill fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Studien visar att personer som har en

relativt låg månadsinkomst är intres-serade av att arbeta efter 65 års ålder eftersom de upplever sig ha attraktiva arbetsvillkor hos sin arbetsgivare. Det finns enligt SFI-studien flera fakto-rer som påverkar i vilken utsträckning som en äldre person väljer att fortsätta arbeta på sin arbetsplats efter 60 års ålder. Om arbetsplatsen är attraktiv och gynnsam underlättar detta väsent-ligt för personen att fatta sitt beslut att fortsätta arbeta. En god lön och en bra arbetsledning på arbetsplatsen är också faktorer som främjar personen att vara kvar i arbetslivet. Likaså har goda ar-betsvillkor som omfattar en god fy-siska och psykosocial arbetsmiljö en stor betydelse om den äldre personen kommer att fortsätta jobba eller ej. Un-dersökningen visar att det också finns andra faktorer som kan vara avgörande nämligen om det finns signaler på ar-betsplatsen som säger att en äldre per-son ska sluta. Det kan då handla om såväl mer uttalade signaler som oskriv-na regler på arbetsplatsen. Forskaroskriv-na skriver följande om vilka faktorer som kan ha inverkan på benägenheten att fortsätta att arbeta för en äldre person. De skriver: ”Høj lønindkomst ser ut til at være en vigtig parameter for nogle når de vælger at blive længe på arbejds-markedet. Det gælder personer, der har en lang arbejdsuge og dermed en relativ stærk tilknytning til arbejdsmar-kedet. Høj lønindkomst gør det

(2)

imid-552 Socialmedicinsk tidskrift 5/2014 recensioner

lertid ikke alene. Der er således en an-den gruppe-, som ligeledes forventer at blive længe på arbejdsmarkedet. Det drejer sig om personer, der nærmer sig folkepensionsalderen og som har lav lønindkomst og en relativ kort arbejd-suge. Denne gruppe ser ud til at arbej-de, fordi de har attraktive arbejdsvilkår, snarere end af økonomiske årsager” (s.31). SFI-forskarna genomförde en forskningsenkät som omfattade tele-fonintervjuer med äldre yrkesverksam-ma personer. Dessa intervjuer genom-fördes under perioden september till november år 2010. Totalt medverkade 5.140 personer i studien. Rapporten som kan ses som en statistikrapport är intressant och välskriven. Den omfat-tar totalt 6 kapitel och en bilaga med tabeller. Rapporten som baseras på en stor forskningsenkät omfattar totalt 89 tabeller och figurer. I slutet av rappor-ten återfinns också litteraturreferenser. Den danska studien är högaktuell att ta del av utifrån den samhällsdebatt som har pågått och som pågår om äldre personer på arbetsmarknaden och äld-reperspektivet.

Jörgen Lundälv

Docent, Göteborgs Universitet och Umeå Universitet Jorgen.Lundalv@socwork.gu.se Jorgen.Lundalv@surgery.umu.se

References

Related documents

 Personer som kommer att få rätt till garantipension men inte till bostadstillägg vid 65 års ålder tjänar ofta ekonomiskt, eller förlorar i alla fall endast marginellt, på

Detta är intressant då hjärnan är plastisk, vilket betyder att den förändras och att vi kan lära oss saker även när vi blir äldre (Trevisol & Tomtich (2017). Att studera

Litteraturstudiens resultat, som beskriver närståendes upplevelser av att leva nära en person med demenssjukdom, diskuteras utifrån Erikssons omvårdnadsteori. De närstående

I sjukvården används Senior alert som ett redskap för att identifiera de äldre som har en ökad risk för att utveckla trycksår, undernäring, fallskador samt ohälsa i munnen,

Om den operativa kapaciteten inte redan finns inom organisationen behöver den integreras på något vis, vilket kan ske genom till exempel något slags samarbete

Mann-Whitney U test användes också för att undersöka skillnaden mellan avhoppare och fortsättare gällande angivna orsaker till varför de började med idrott, skillnaden

- länk till SKL:s utbildningsmaterial Använd SIP – ett verktyg för samverkan.. Skriv ut reflektionsblad

Resultaten från ELITE baserades på 722 patienter och påvisade en minskad risk för total mortalitet till fördel för losartan, men ingen skillnad i effekt visades på