Det vardagliga livet med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning : - en litteraturöversikt

Det vardagliga livet

med beviljad

sjuk-/aktivitetsersättning

-

en litteraturöversikt

HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi

FÖRFATTARE: Elin Kjellqvist & Emma Brink HANDLEDARE: Eva-Marie Sundkvist EXAMINATOR: Inger Ahlstrand JÖNKÖPING 2021 Maj

Sammanfattning

Bakgrund: Alla människor har individuella förutsättningar och möjligheter gällande

aktiviteter i vardagen. För personer som inte har möjlighet att arbeta på grund av olika funktionsnedsättningar finns det olika förmåner i Sverige där sjuk-/aktivitetsersättning är två varianter. För dem personerna kan vardagen ha en annan betydelse och där forskning har visat att det kan leda till oro, psykisk ohälsa samt saknad av aktivitet.

Syfte: Att beskriva hur vardagen såg ut utifrån ett aktivitetsperspektiv hos personer i Sverige med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning.

Metod: En litteraturöversikt baserat på Arksey och O’Malley:s ramverk där åtta

vetenskapliga artiklar inkluderades av kvalitativ och kvantitativ metod samt tio av grå

litteratur. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE och CINAHL.

Resultat: Två teman framställdes: Förutsättningar för personer med sjuk-/aktivitetsersättning och Hantering av livssituation. Varje tema har även tillhörande kategorier.

Slutsatser: Personer med sjuk-/aktivitetsersättning hanterar sin vardag och innehållande aktiviteter utifrån individuella förutsättningar. Resultatet har belyst förutsättningar i vardagen gällande den sociala kontexten, miljön och socialförsäkringen där flertalet brister uppkommit. Gällande hantering av livssituation berör resultaten individens hälsa och aktivitet samt inställning till arbete.

Nyckelord: Aktivitetsförutsättningar, Aktivitetsperspektiv, Levnadsförhållanden & Livshantering.

Summary

Title: An everyday life with sickness/activity compensation - A scoping review. Background: People have individual conditions and opportunities regarding activities in everyday life. There are different disability benefits in Sweden where sickness/activity compensation are two variants. For those people everyday life can have a different meaning and research has shown that it can lead to mental illness and lack of activity. Aim: To describe how everyday life looks from an activity perspective for people in Sweden with granted sickness/activity compensation.

Method: A literature review based on Arksey and O’Malley’s framework where eight science articles were included by qualitative, quantitative methods and ten of grey literature. The articles came from MEDLINE and CINAHL.

Result: After the analysis two themes were identified: Conditions for people with sickness/activity compensation and Management of life situation.

Conclusion: People with granted sickness/activity compensation manage their everyday life and activities based on individual conditions. The results have shown that different conditions in everyday life regarding the social context, the environment and social insurance where many of them were flaws. When it comes to manage their life situation the results are focusing on individual health and activity as well as their attitude to work.

Innehållsförteckning

1.

Inledning ... 1

2.

Bakgrund ... 2

2.1 Sjuk- och aktivitetsersättning ... 2

2.2 Aktivitet & begreppsdefinition... 4

3.

Syfte ... 6

4.

Material och metod ... 7

4.1 Design ... 7

4.2 Urval & datainsamling ... 7

4.3 Dataanalys ... 8

4.4 Forskningsetiska överväganden ... 10

5.

Resultat ... 12

5.1 Förutsättningar för personer med sjuk-/aktivitetsersättning ... 12

5.1.1 Sociala förutsättningar ... 12

5.1.2 Miljöns förutsättningar ... 13

5.1.3 Socialförsäkringens förutsättningar ... 14

5.2 Hantering av livssituation ... 15

5.2.1 Hälsa och aktivitet... 15

5.2.2 Inställning till arbete ... 16

6.

Diskussion... 17

6.1 Metoddiskussion ... 17

6.2 Resultatdiskussion ... 19

7.

Slutsatser ... 23

1

1. Inledning

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slås det fast att delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsvillkor är en rättighet som myndigheter ska verka för (Regeringskansliet, 2008). Funktionsnedsättning är en definition som Socialstyrelsen använder och betyder att en person har en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsen, 2019). Samordnande aktörer har som ansvar att främja personer med funktionsnedsättning att få möjlighet att skapa arbetslivserfarenhet på arbetsmarknaden (Försäkringskassan, 2012). Ser man på den globala befolkningen lever cirka 15% med någon form av funktionsnedsättning och detta är ett antal som hela tiden ökar. Människor med funktionsnedsättning upplever negativa hälsoeffekter, har mindre tillgång till utbildning och arbetsmöjligheter samt mer benägna att leva i fattigdom än de utan funktionsnedsättning (World Health Organization [WHO], 2020). Att ett samhälle har många invånare utan arbete är kostsamt och riskerar att försvaga den gemensamma välfärden. Därav är det av stor vikt att samhället tar sitt ansvar gällande denna utsatta grupp och möjliggöra delaktighet samt aktivitet i vardagen (Regeringskansliet, 2020). Att vara en del av ett arbete är en meningsfull aktivitet för många människor (Håkansson & Wagman, 2018). Dock är det många personer med funktionsnedsättning som inte har en meningsfull sysselsättning eller arbete (Försäkringskassan, 2012).

Somliga människor har inte möjlighet att utföra ett arbete och kan vara i behov av sjuk-/aktivitetsersättning. Nedsatt arbetsförmåga kan grundas i många olika orsaker så som funktionsnedsättning, skada eller sjukdom. Personer med olika funktionsnedsättning har ofta svårigheter att möta de krav som omvärlden ställer på exempelvis en arbetsplats (Funktionsrätt Sverige, 2020). Ett arbete innebär ofta flera olika områden och uppgifter som en arbetstagare har som krav att klara av. Kraven kan innebära att passa tider och utföra uppgifter samtidigt som man ska klara av att förhålla sig till kollegor eller andra personer man möter i arbetet. Utöver prestationskrav kan det handla om rent fysiska krav vilket kan leda till hinder. För personer som har nedsatt funktion kan kraven överstiga deras förmåga vilket kan försvåra deltagandet i aktivitet (Funktionsrätt Sverige, 2020). Att stå en längre tid utan arbete kan påverka individers sociala nätverk (Regeringskansliet, 2020). Att få beviljat sjuk-/aktivitetsersättning kan bidra till en större ekonomisk trygghet och ha en inverkan på personliga faktorer så som utbildning, inkomst, familjesituation, status på arbetsmarknad samt personens hälsa (Ydreborg & Ekberg, 2009). Flertalet studier har tidigare fokuserat på eventuella riskfaktorer för att i framtiden få sjuk- och aktivitetsersättning beviljat. Riskfaktorer som återkommer i tidigare studier är bland annat personers hälsotillstånd, arbetsförhållanden, utbildningsnivåer och sociala kontext (Falkstedt et al., 2014: Norberg et al., 2020: Canivet et

2

al., 2014). I vår studie vill vi undersöka vad tidigare studier bearbetat gällande personer som beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning och hur deras vardag påverkas när det kommer till aktiviteter. Att studera detta område är viktigt då nästan alla människor upplever någon form av funktionsnedsättning under livets gång, vilket kan påverka ens förmåga gällande vardagliga aktiviteter (WHO, 2020).

2. Bakgrund

2.1 Sjuk- och aktivitetsersättning

Det finns en mängd olika bidrag samt förmåner till stöd i livets olika skeden från socialförsäkringen. En individs möjligheter och delaktighet i samhället kan förändras vid sjukdom, skada eller funktionsnedsättning (Arvidsson, 2019). Socialförsäkringen ska stödja och hjälpa människor att kunna bli delaktiga i samhället. Socialförsäkringens insatser kan vara att möjliggöra återgång till arbete, sysselsättning, studier eller egen försörjning. Att beviljas bidrag kan underlätta den dagliga livsföringen i hemmiljön, närmiljön och i samhället. Det kommer alltid att finnas en grupp med människor som sannolikt inte kommer att kunna arbeta på grund av funktionsnedsättning (Arvidsson, 2019). Vår studie har fokus på två former av ersättning som Sverige har för personer med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga;

aktivitetsersättning och sjukersättning. Aktivitetsersättning kan beviljas för personer i ålder

19 – 29 år med en arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Aktivitetsersättning betalas ut tidigast från juli det år man fyller 19 år vilket gör att 18-åringar kan förekomma (Försäkringskassan, 2019a: Försäkringskassan 2021). Sjukersättning kan beviljas för personer i ålder 30 – 64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel samt personer i ålder 19 – 29 år som har en stadigvarande nedsatt förmåga med helt nedsatt arbetsförmågan (Försäkringskassan, 2019a: Försäkringskassan, 2021). Försäkringskassan redovisar att 48% av personer med aktivitetsersättning går direkt till sjukersättning när de når övre åldersgränsen för aktivitetsersättning (Försäkringskassan, 2017).

Sjuk-/aktivitetsersättning kan en individ ansöka om själv och Försäkringskassan ska i dessa fall utreda om förutsättningarna föreligger för att bevilja sjuk-/aktivitetsersättning samt i vilken omfattning. Försäkringskassan kan själv starta en utredning om förutsättningarna för sjuk-/aktivitetsersättning föreligger i ett pågående sjukpenningärende. Försäkringskassan kan begära ett läkarutlåtande med bedömning från läkare och ett utlåtande från exempelvis arbetsterapeut. Om Försäkringskassan anser att förutsättningarna föreligger kan de fatta beslut om att omvandla sjukpenning till sjuk-/aktivitetsersättning (Arvidsson, 2019). Det finns även möjlighet för personer med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning att prova ta steget till

3

arbetslivet eller att studera. De som har aktivitetsersättning och vill prova på att studera kan ansöka om att behålla sin aktivitetsersättning under sex månader vid studier. Vid sjukersättning kan man pröva att ha vilande sjukersättning för att få en möjlighet att prova på att arbeta men i högst två år. Vilande sjuk-/aktivitetsersättning ger en ekonomisk trygghet över tid medan man provar på att arbeta eller studera för att få chans till större möjligheter (Försäkringskassan, u.åb).

Socialförsäkringen har olika bestämmelser gällande krav och regler beroende på land. I Sverige kallas det sjuk-/aktivitetsersättning medan i de nordiska grannländerna heter det förtidspension (Nordiskt samarbete, u.å). Tidigare har förtidspension och sjukbidrag varit begrepp inom den svenska sjukförsäkringen, men avskaffades 2003 då sjuk-/aktivitetsersättning infördes. Syftet med sjuk-sjuk-/aktivitetsersättning är att personer ska få förutsättningar till ekonomisk trygghet och att stimulera eget arbete (Hultqvist, 2014: Försäkringskassan, 2021). Ekonomisk trygghet är en viktig del i Sveriges välfärdssystem för att ge stöd och hjälp vid sjukdom, skador samt funktionsnedsättning (Arvidsson, 2019). Ekonomiska standarden för 19–29 åringar med beviljad aktivitetsersättning är lägre i jämförelse med allmänna populationen med 19–29 åringar. Den ekonomiska situationen för de med beviljad aktivitetsersättning har haft en negativ utveckling jämfört med andra i samma åldersgrupp under perioden 2003–2010. När ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden börjar inkomsten för unga med aktivitetsersättning komma på efterkälke. Detta visar att de har lägre ekonomisk standard, lägre inkomst och många är ekonomiskt utsatta. Efter år 2003 när aktivitetsersättning ersatte förtidspension och sjukbidrag har den ekonomiska situationen har försämrats för målgruppen (Försäkringskassan, 2012).

Övergången från tonårslivet till vuxenlivet är för många en omställande period där man försöker identifiera sig själv och olika yrkesvägar. Ett arbete är inte bara en finansiell trygghet utan kan även vara viktigt för att stärka självkänslan, skapa sociala nätverk, struktur i vardagen samt ge en upplevelse av mål och mening. Detta i sig kan vara avgörande för en persons hälsa och välbefinnande (Statens offentliga utredningar [SOU], 2013). Exkluderas en individ från arbetsmarknaden redan från tidig ålder kan det leda till marginalisering och social isolering vilket kan ha en direkt påverkan på individers psykiska hälsa. Att få beviljat aktivitetsersättning kan tänkas ha både positiva och negativa konsekvenser för individer. Det finns en begränsad vetenskaplig information om eventuella konsekvenser (SOU, 2013). I en avhandling (Hultqvist, 2014) redovisas sjutton unga individers erfarenheter om att ha beviljad aktivitetsersättning. Gällande aktivitetsersättning måste individen ansöka på nytt inom tre år för att få beviljad aktivitetsersättning. Att behöva göra en ny ansökan för fortsatt beviljad aktivitetsersättning kan innebära mycket oro och risk över att få avslag. Denna risk kan betyda att individer står utan försörjning när den innevarande perioden löper ut. Ett annat orosmoln

4

kan vara att hamna mellan ersättningsperioder och att individen kan stå utan inkomst under några månader (Hultqvist, 2014). Hultqvist (2014) nämner att de personer som närmar sig sin 30-årsdag har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden när permanent sjukersättning en gång beviljats. Det beskrivs tydligt att tiden med aktivitetsersättning alltid är övergående, men aldrig bestående (Hultqvist, 2014).

Aktivitetsersättningsreformen skapades för personer med medfödda eller tidigt förvärvade svåra funktionsnedsättning i åtanke men i nuläget är det personer med psykisk ohälsa som är av majoritet (Hultqvist, 2014: Försäkringskassan, 2021). Poängen med aktivitetsersättning är att unga personer ska erbjudas delaktighet i olika aktiviteter. Målet med detta är att på sikt kunna se en förbättring med personens arbetsförmåga och en ökning av arbetsmarknadsdeltagandet (Hultqvist, 2014). Försäkringskassan ansvarar för planering av lämpliga aktiviteter och att den unga ägnar sig åt rehabiliterande aktiviteter, detta presenteras i Socialförsäkringsbalken 2010:110;

“Försäkringskassan ska verka för att planerade aktiviteter kommer till stånd. Försäkringskassan ska samordna de insatser som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna. (33 kap. 23 § SFB 2010:110)”

Om personen väljer att avstå aktiviteterna nekas inte ersättning eftersom det är frivilligt. Det är av stor vikt att personens önskemål kring aktiviteter blir tillgodosedda i bästa möjliga mån. Detta för att öka personens motivation till aktivitetsutförandet. Förväntningarna gällande aktivitetsersättning har inte motsvarats då målet att minska målgruppen inte uppnåtts, den har i stället ökat i antal (Hultqvist, 2014).

2.2 Aktivitet & begreppsdefinition

Inriktningar som vi valt att studera i denna studie är begreppen aktivitetsbalans, aktivitetsmönster och aktiviteters sociala kontext. ValMO-modellen (Value, Meaning and Occupations model) är en arbetsterapeutisk modell som är ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. I modellen talar man om balans mellan de olika aktiviteterna skötsel, arbete, lek och rekreation. Gällande arbetsaktiviteten tar ValMO-modellen upp hur arbetsaktiviteten är ett bidrag till samhället med lönearbetet i fokus (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitetsbalans innebär att ha en viss kontroll över fördelningen av våra individuella möjligheter både psykiskt, fysisk, socialt, emotionellt och spirituellt. Utifrån tid, energi, pengar och material i vårt liv vill vi kunna engagera oss i aktiviteter för att främja en god hälsa. Aktivitetsengagemanget är inte självklart och upplevs olika från individ till individ (Erlandsson & Persson, 2014). För att

5

uppnå balans kan en anpassning behövas genom att se över individuella faktorer. Anpassningen kan innebära att se över tid som ägnas åt olika aktiviteter, aktiviteters betydelse, den egna uppfattningen av ens egen kompetens att utföra aktiviteter och hur mycket tillfredsställelse de valda aktiviteterna ger (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitetsbalans främjar ett tillfredställande liv då en individ som utför aktiviteter och tillgodoser sitt grundläggande behov har mer benägenhet att uppnå hälsa. Alla människor har en vilja som påverkas av den sociala kontexten så som familjer, nätverk eller större samhälle. Individer med upplevd aktivitetsbalans anses ha en positiv effekt på personerna runt omkring sig. När individer är engagerade och involverade i aktiviteter påverkas man av varandra (Westhorp, 2003: Erlandsson & Persson, 2014). Balans i aktiviteter är en föreställning som intresserar oss människor. Ständigt söker vi efter fördelar inom fysisk och psykisk hälsa samt sociala förhållande när det kommer till uppnådd aktivitetsbalans oavsett funktion eller färdigheter (Westhorp, 2003). Synen på arbetsaktiviteter kan skilja sig mellan olika kulturer. I vissa kulturer är det viktigare att främja familjetillhörighet medan i en annan är det en betydande faktor att gå till ett arbete för att främja sin identitet och duglighet (Erlandsson & Persson, 2014). Lönearbetet är något som exempelvis värderas högt i den västerländska kulturen. Människor som lönearbetar har generellt en bättre hälsa än dem som är sjukskrivna eller arbetslösa (Håkansson & Wagman, 2018). Erlandsson & Persson (2014) beskriver att aktivitetsrelaterade problem finns i samhället i stort och kan begränsa personer med funktionsnedsättning att delta i aktivitet, exempelvis ett arbete. Ett arbete kan innebära gemenskap, inkomst och bidra till struktur gällande rutiner och vanor. Att inte ha möjlighet till att arbeta kan därför utgöra en risk för att utveckla ohälsa (Erlandsson & Persson, 2014). Människor har genom tiderna visat ett behov av att vara en del av sociala grupper och att den sociala kontexten kan ha stort inflytande gällande individers aktiviteter samt roller. Detta kan möjliggöra utvecklingen av tillfredsställelse inom socialt välbefinnande och sociala relationer inom sin familj eller med samhället (Wilcock & Hocking, 2015). Olika definitioner som kan kopplas till socialt välbefinnande är socialt kapital, sociala nätverk och social support. Vad vi människor gör med vår tid är direkt avgörande för vårt välmående då begreppen hälsa och aktivitet relaterar starkt till varandra. Faktorer hos människor eller i samhället har en påverkan på aktiviteter vilket kan påverka hälsan positivt eller negativt (Wilcock & Hocking, 2015). Den sociala betydelsen av aktivitet har blivit mer belyst inom vetenskaplig litteratur och forskning de senaste åren. Betydelsen av att kunna vara delaktig i olika sociala sammanhang är framträdande och en viktig del vid mötet av människor med aktivitetssvårigheter (Erlandsson & Persson, 2014).

6

Aktivitetsmönster handlar om hur aktiviteter organiseras under en dag, vecka eller under hela vår livstid. Mönstret berör vad vi gör, när vi gör det, vart, hur och varför vi utför aktiviteter. Personers aktivitetsmönster varierar då vardagliga aktiviteter beror på individuella vanor och samhällets förväntningar, exempelvis att förväntas klara av åtta-timmars arbetsdag (Townsend & Polatajko, 2013). En individ som har reducerad arbetsförmåga kan ha begränsad möjlighet att påverka sitt aktivitetsmönster i och med att ett arbete kan ha förutbestämda krav och roller som är svåra att leva upp till (Erlandsson & Persson, 2014: Funktionsrätt Sverige, 2020). Att ha möjlighet att bestämma över sitt eget aktivitetsmönster kan underlätta en individs livskvalité. I den västerländska kulturen kan många människor i arbetsför ålder uppleva en vardag där ens egna sysslor och aktiviteter ska koordineras med exempelvis familjemedlemmars tidsplan samt behov. För många innebär detta en vardag där det förväntas hantera komplexa aktivitetsmönster (Erlandsson & Persson, 2014). Personer som saknar kapacitet att arbeta kan istället ha en vardag med för lite utmaningar och möjlighet till aktivitet vilket kan utgöra en risk för ohälsa. Det finns ett behov av vidare forskning om förändringar i vardagliga aktiviteter. Även hur detta relateras till sociala samt miljömässiga kontexter och hur det påverkar individers hälsa (Erlandsson & Persson, 2014).

3.

Syfte

Syftet med studien var att beskriva hur vardagen såg ut utifrån ett aktivitetsperspektiv hos personer i Sverige med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning.

7

4. Material och metod

4.1 Design

Studiens design är en litteraturstudie i form av scoping review (litteraturöversikt). Designen utgår ifrån att sammanställa tidigare forskningsresultat för att kunna besvara och förstå vårt syfte samt frågeställningar (Kristensson, 2014). Vi utgick ifrån Arksey och O’Malley:s (2005) metodiska ramverk bestående av fem alternativt sex steg och tog stöd från Levac et als (2010) förtydligande. Gällande metod innebar det att finna och granska vetenskaplig litteratur av både kvalitativ och kvantitativ design samt grå litteratur. Rekommendation är att upprätthålla en bred strategi för att tillföra en bredare täckning av material (Arksey & O’Malley, 2005). Grå litteratur innebär litteratur som inte anses vara vetenskaplig så som statliga rapporter, avhandlingar och tidskrifter som inte är peer reviewed (Bonato, 2018). Första steget i ramverket var att identifiera forskningsfrågor (Arksey & O’Malley, 2005).

Forskningsfrågor:

1. Vilka olika förutsättningar för aktivitet beskrivs i tidigare studier för personer som fått beviljad sjuk-/aktivitetsersättning?

2. Hur påverkas personer i vardagen som fått beviljad sjuk-/aktivitetsersättning?

4.2 Urval & datainsamling

Vid processens andra steg utfördes en plan för insamlingen av material där vi först

genomförde databassökningar för att sedan utföra en manuell sökning. De databaser vi valde att utgå ifrån var Medline och Cinahl. De innehåller material inom bland annat arbetsterapi, omvårdnad och rehabilitering (Karlsson, 2017). Sökorden som valdes ut var Sickness

compensation, disability pension, disability retirement, occupation, occupational balance, activity compensation, activity limitations, The Swedish Social Insurance Agency, insurance

och Sweden. Under datainsamlingen användes AND och OR som booleska termer, detta för att öka sökningens sensitivitet (Kristensson, 2014). I bilaga 1 och 2 finns artikelsökningarna som genererade resultat beskrivet.

Vid tredje steget sker sökningen av studier där inkluderings- och exkluderingskriterier

fastställs (Arksey & O’Malley, 2005). Inkluderingskriterier för litteraturöversikten var artiklar med deltagare som blivit beviljade sjuk-/aktivitetsersättning, geografisk avgränsning till Sverige och artiklar som var publicerade 2003 - 2021. Exkluderingskriterier var icke beviljade sjuk-/aktivitetsersättning och ålderspension. Kriterierna baserades på forskningsfrågan med

8

syfte att införa ny kunskap om ämnet (Arksey & O’Malley, 2005). För att förtydliga sökningsprocessen och urval finns ett flödesschema i bilaga 3.

Sökningsprocessen var utifrån databaserna samt manuella sökningar och gjordes i olika steg enligt följande

1) Sammanlagt var det 704 sökträffar i databassökningarna och 37 sökträffar vid manuell sökning utefter våra inkluderings-/ exkluderingskriterier.

2) Efter exkludering av dubbletter blev det sammanlagt 704 sökträffar.

3) Efter genomgång av sökträffarnas titlar valdes 136 artiklar och grå litteratur för vidare gallring av abstrakt. Vi valde bort 568 artiklar på grund av titeln då de inte passade till vårt syfte, rätt målgrupp samt ämnesområden.

4) Av 136 lästa abstrakt valdes 66 artiklar och grå litteratur att läsas i fulltext. Orsaker till att artiklar föll bort var att flertalet handlade om risker för att få beviljad sjuk-/aktivitetsersättning, vägen till sjuk-/aktivitetsersättning samt annan geografisk avgränsning än Sverige. En annan orsak till exkludering var att artiklar använde andra begrepp gentemot vårt syfte som exempel long-term sickness, sickness absence eller sick leave.

5) Efter att ha läst 66 artiklar i fulltext valdes 18 ut till vårt resultat. De valda artiklarna och grå litteratur uppfyllde våra inkluderingskriterier samt stämde överens med vårt syfte och frågeställningar.

Vid den manuella sökningen använde vi oss dels av hemsidor så som Avhandling.se och Google

Scholar. Vi använde även metoden snowballing som innebar att med hjälp av referenslistor

hitta ytterligare litteratur som passade till vårt syfte och frågeställningar (Kristensson, 2014). Vid den manuella sökningen fann vi både vetenskapliga artiklar och grå litteratur så som rapporter från Statens offentliga utredningar, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Riksrevisionen.

4.3 Dataanalys

Steg fyra innebär en kartläggning över insamlat material som används för att lyfta fram data

från varje studie (Arksey & O’Malley, 2005). All vald litteratur sammanställdes i en

artikelöversikt (bilaga 4) och utformades med rubrikerna enligt följande:

Författare/utgivningsår/ databas, titel, design/metod/ansats, syfte/problemformulering, resultat och etiska aspekter.

Det femte steget är att samla, summera och rapportera materialet, vilket presenteras under

9

delarna till en helhet för att sedan formulera ett resultat och slutsats (Kristensson, 2014). De studerade materialet delades in utefter vilket resultat olika studier hade och presenterades genom teman samt kategorier i vår studies resultat (Levac et al., 2010). Under processens gång läste vi artiklarna var för sig för att båda skulle kunna utföra en rättvis bedömning av materialet utefter vårt syfte och forskningsfrågor. Vi valde att analysera samt sammanställa materialet genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd från Graneheim och Lundmans (2004) förklaring av innehållets delar (Tabell 1) samt Lundman och Granheim (2017). Vid analysen var innehållet den röda tråden som genomsyrar kategorier och teman. Analysen ska inte ske som en tolkning av något underliggande. Vår studie har majoritet av inkluderade kvantitativa artiklar samt grå litteratur vilket blev avgörande att analysen fokuseras på enbart manifest innehåll. Det manifesta innehållet handlar om det textnära och det uppenbara i texter. Vid bearbetningen av innehållsanalysen utgick vi först ifrån meningsenheter direkt från våra insamlade data. Därefter kondenserades meningsenheterna för att förkorta texten samtidigt som det centrala innehållet bevaras (Lundman & Graneheim 2017). Sedan sattes etiketter på meningsenheterna även kallade koder. Koder framställs med hänsyn till matningsenheternas kontext och studiens syfte. Koderna med liknande innehåll är sedan det som utgör kategorier. Vidare tematisering skedde likaså utifrån koderna och kategorier (Lundman & Graneheim, 2017).

Tabell 1: Exempel på analys av inkluderat material

Meningsenheter Kondenserad meningsenheter

Kod Kategorier Tema

Compared to the general reference population…DP… reported lower self-rated health and HRQoL.(Ydreborg et al., 2006).

De med sjukersättning rapporterade lägre självskattad hälsa och HRQoL, jämförelse med den generella

referensgruppen.

Sämre hälsa Fysisk och psykisk hälsa Hantering av livssituation

The go getter... ``I wanted to work, you know´´... ``you get so much confirmation when you go out inte working

life´´...Mentality towards work...``I am very positive... and don´t give up at the first

hurdle´´(Edén, 2007).

Den optimistiska inställningen innebar de som provade att åter arbeta och med en positiv attityd där man inte ger upp i första taget.

10

4.4 Forskningsetiska överväganden

Enligt Kjellström (2017) är det engelska språket en viktig etisk fråga vid litteraturstudier. Vi som har genomfört studien har inte engelska som modersmål vilket kan öka risken för feltolkningar. Att bedöma bearbetade studier korrekt är viktigt för ett trovärdigt resultat (Kjellström, 2017). Skolans riktlinjer för antalet litteratur som skulle bearbetas till litteraturstudiens resultat var minimum tio artiklar per student. I vårt fall innebar detta ett antal på 20 artiklar till vår studie. Att ha ett minimum i antal gav en tydlig eftersträvan vid datainsamlingen men samtidigt ska endast relevant litteratur inkluderas. Vid slutet av datainsamlingen diskuterade författarna om eventuella studier verkligen levde upp till studiens syfte och frågeställningar vilket gjorde att ett fåtal valdes bort. De som valdes bort hade inte ett tillräckligt tydligt resultat eller för långt ifrån vår studies syfte för att inkludera i resultatet. Efter vidare resonemang tillsammans med handledare valde författarna att stanna på 18 inkluderade artiklar och grå litteratur.

Enligt Arksey och O’Malley (2005) behöver ingen kvalitetsgranskning genomföras för vald litteratur till studien. Däremot anses det viktigt att ta med etiska aspekter i forskningen (Arksey & O’Malley, 2005). Uppsatsen skrevs dock på grundläggande nivå vilket inte ställer några krav gällande etisk prövning. Det ställer däremot stora krav på val av ämne och att det finns tydliga regler att utgå ifrån från lärosätet (Kristensson, 2014). Valet av studiens ämne diskuterades med lärare och handledare på Jönköping University inför arbetets start. Inför vår etikprövning läste vi på Vetenskapsrådet (2017) om forskningsetiska frågor som exempelvis forskarens ansvar gentemot forskningen. Sedan visade det sig att vår inkluderade artiklar var alla Granskningen visar

att många unga med aktivitetsersättning fortfarande saknar insatser...74% av de handläggare...anser att målet med aktivitetsersättning uppfylls i ganska låg eller mycket låg utsträckning... (Riksrevisionen, 2015)

Många unga med

aktivitetsersättning saknar insatser. Målet med aktivitetsersättning uppfylls i låg eller mycket låg utsträckning.

Saknar insatser Social-försäkringens förutsättningar Förutsättningar för personer med sjuk-/aktivitetsersättning De som erhåller aktivitetsersättning behöver stöd och aktivitet...för att förhindra utanförskap... (Mannelqvist, 2019) De som beviljats aktivitetsersättning är i behov av stöd och aktivitet för att inte hamna i ett utanförskap.

Risk för

11

granskade av etiska kommittéer. Av våra inkluderade artiklar var samtliga granskade av etiska kommittéer. Grå litteratur var inte granskad av etiska kommittéer därav fick författarna kontrollera hur ansvariga utgivare behandlade etiska aspekter. Alla utgivare hade i någon form av information gällande deras etiska grunder och hur deltagare skyddats och deras personuppgifter behandlats.

12

5.

Resultat

Vår litteraturstudie utgick från elva kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar, en granskningsrapport från Riksrevisionen (2015), en rapport från Försäkringskassan (2019b), en socialmedicinsk tidskrift (Mannelqvist, 2019), en utredning från SOU (2008) och en rapport från Socialstyrelsen (2010). Efter vår databassökning och manuella sökning valdes 18 artiklar samt grå litteratur som relevanta till vårt syfte och frågeställningar. Samtliga 18 artiklar och grå litteratur har markerats med en stjärna (*) i referenslistan. Utifrån dataanalysen av artiklar och grå litteratur kunde två teman identifieras. Det första tema var

Förutsättningar för personer med sjuk-/aktivitetsersättning med kategorier: Sociala förutsättningar, Miljöns förutsättningar och Socialförsäkringens förutsättningar. Det andra

temat var Hantering av livssituation med kategorier: Hälsa och aktivitet och Inställning till

arbete (Tabell 2).

Tabell 2: Teman och kategorier

Förutsättningar för personer med

sjuk-/aktivitetsersättning

Hantering av livssituation

5.1 Förutsättningar för personer med sjuk-/aktivitetsersättning

I temat Förutsättningar för personer med sjuk-/aktivitetsersättning framkom tre kategorier:

Sociala förutsättningar, Miljöns förutsättningar och Socialförsäkringens förutsättningar.

5.1.1 Sociala förutsättningar

Vid en jämförelse med Sveriges allmänna population och de i Sverige med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning visade resultat att de med beviljad sjuk-sjuk-/aktivitetsersättning hade mindre sociala nätverk samt lägre social förmåga. Att ha små sociala nätverk var för många inom målgruppen med beviljade sjuk-/aktivitetsersättning en bidragande faktor till lägre livskvalité (Ydreborg et al., 2006: Lund Høyer et al., 2013). Rahman et al. (2014) beskriver att den sociala

13

omgivningen har betydelse gällande suicidala beteenden inom målgruppen. Stora riskfaktorer

var om personen bodde själv, utan partner och inga barn boendeshemma. Personer som hade

partner och familj med barn boendes hemma hade en mindre risk för suicidalt beteende. Resultatet visade att den sociala kontexten samt omgivningsfaktorer kan påverka risken för suicidförsök eller suicid hos personer med psykisk ohälsa (Rahman et al., 2014: Björkenstam et al., 2015).

Personer med svåra funktionsnedsättningar hade ofta begränsade möjligheter till delaktighet i exempelvis ett arbete vilket gör att de sociala faktorerna kan bli påverkade. Den sociala kontexten är individuell och kan se olika ut utifall personer har eller inte har ett arbete att åka till (Kavaliunas et al., 2015). Edén et al. (2007) nämner att stöttning och support från arbetskollegor betyder mycket och värderas högt för de personer som har möjlighet att vara delaktig på ett arbete. Att ha en arbetsgivare som är villig att hitta individuella lösningar angående arbetsmiljö och arbetstid var betydelsefullt för många. Att få stöd och anpassning är viktigt för ett välfungerande samt hållbart aktivitetsmönster för dem som har möjlighet att arbeta och för att undvika marginalisering (Edén et al., 2007: Wiberg et al., 2015). De ungas ekonomiska situation med aktivitetsersättning kan leda till en utsatthet där omgivningens möjligheter till stöd kan vara avgörande. Detta beror på hur individens sociala kontext ser ut och vilka möjligheter som finns (Mannelqvist, 2019: Riksrevisionen, 2015). Att inte kunna påverka sin inkomst kan för många kännas som ett straff, speciellt när ekonomin inte räckte till (SOU, 2008: Johansson & Johansson, 2010). Det ekonomiska utgångsläget som en person har kan påverka en rad livsområden så som hälsa, boende och fritid. Om en redan utsatt grupp inte har råd att leva som andra kan konsekvenser uppstå där ekonomi blir ett centralt villkor för olika levnadsförhållanden. Utifrån detta resultat kan man anta att många inom målgruppen inte har möjlighet att prioritera kostsamma fritidsaktiviteter (Socialstyrelsen, 2010). Det innebar också en stor förlust för många att avsluta sin arbetskarriär gällande det sociala nätverket som ett arbete kan innebära. Däremot att få beviljat vilande sjukersättning kan ha en positiv inverkan på livskvalitén, sociala kontext och även den ekonomiska situationen (Eden et al., 2004).

5.1.2 Miljöns förutsättningar

Personer med sjukersättning på heltid eller deltid kan uppleva att vädret begränsar en i vardagen. Dåligt väder kan påverka många inom målgruppens hälsa negativt och begränsa deras utförande av aktiviteter. Aktiviteter som vanligtvis hade en positiv inverkan hos personerna fick många gånger avbrytas eftersom sämre väderlekar kan påverka deras symptom negativt (Johansson & Johansson, 2010). Betydelsen gällande miljön där aktiviteter

14

utförs kan också ha olika innebörd för olika personer. Sett ur ett aktivitetsperspektiv kan personer ha olika många miljöer som aktiviteter utförs i vilket påverkar aktivitetsmönstret. Många personer med sjukersättning på heltid såg hemmet som en miljö där de vågade testa sina möjligheter och begränsningar. De utförde olika uppgifter och vardagliga aktiviteter i hemmet eftersom de tillbringade mycket tid där och inte på ett arbete. Personer som fått beviljad sjukersättning på deltid såg däremot sitt hem som en plats för att vila och ladda batterierna för kommande arbetsdagar (Johansson & Johansson, 2010).

5.1.3 Socialförsäkringens förutsättningar

Sjuk-/aktivitetsersättning och dess omfång kan variera beroende på funktionsnedsättning och hälsostatus. Personer med svår funktionsnedsättning har oftast lägre inkomster ifrån lönearbete, men högre inkomst av förmåner så som sjuk/aktivitetsersättning. Detta gör att personer med svårare funktionsnedsättningar är mer beroende av Socialförsäkringen och har begränsad möjlighet att påverka sin egen ekonomi. Detta kan begränsa individers vardag sett ur ett aktivitetsperspektiv (Kavaliunas et al., 2015: Wiberg et al.,2015). Flertalet unga personer med aktivitetsersättning står utan insatser och aktiviteter från Socialförsäkringen. På grund av bristande stöd från Socialförsäkringens har många unga inte samma förutsättningar som den allmänna populationen med att utföra aktiviteter. Därav har de inte samma möjlighet till aktivitetsbalans samt aktivitetsmönster i sin vardag (Mannelqvist, 2019: Riksrevisionen, 2015). Vilket aktivitetsutbud det finns utifrån bestämmelserna för aktivitetsersättning beror på olika faktorer. Exempel på detta är prioriteringar och arbetssätt inom Försäkringskassan, lokala förutsättningar för aktiviteter samt samarbetet med kommunerna och Arbetsförmedlingen. Därav kan omgivningsfaktorer påverka förutsättningarna för stöd och aktivitet (Försäkringskassan, 2019b).

Majoriteten av unga personer med aktivitetsersättning har psykiska funktionsnedsättningar och svårigheter att ta initiativ till kontakter. Rapporten från Riksrevisionen (2015) visade att många som får den hjälp och stöd de är beviljade till är de som aktivt själva tar kontakt med sin handläggare, även om ansvaret ligger hos handläggaren. Att det egna initiativet ska vara avgörande för att målgruppen ska få det stöd som de har rätt till är väldigt problematiskt och begränsar deras möjlighet till aktivitet (Riksrevisionen, 2015: SOU, 2008). Personerna inom målgruppen kan hamna i situationer där de inte vet vad de vill eller kan göra vilket kan leda till att de blir inaktiva i vardagen. När målen för aktivitetsersättningen inte uppfylls är det målgruppen som blir begränsad i sin vardag och hamnar i en utsatt situation. Det är av stor vikt att personerna som fått beviljad aktivitetsersättning får vägledning och stöd till ett aktivt och meningsfullt liv med delaktighet i samhällslivet (SOU, 2008: Riksrevisionen, 2015: Luthra et al., 2018).

15

5.2 Hantering av livssituation

I temat Hantering av livssituation ingår kategorier: Hälsa och aktivitet samt Inställning till

arbete.

5.2.1 Hälsa och aktivitet

I flertalet av den inkluderade litteraturen rapporterades det att den psykiska hälsan var sämre hos dem med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning jämfört med den allmänna populationen (Edén et al., 2004: Ydreborg et al., 2006: Lund Høyer et al., 2013: Björkenstam et al., 2015). Olika faktorer som haft en negativ påverkan på hälsan har redovisats så som roller, social förmåga, trötthet, smärta, fysisk funktion och sömnlöshet. Personers vardag kan hanteras olika på grund utav de nämnda faktorerna och bidra till mindre delaktighet i aktiviteter (Lund Høyer et al., 2013: Mannelqvist, 2019). Rivano Fisher et al. (2019) har studerat en av många anledningar till att människor inte har möjlighet att arbeta, vilket är smärtproblematik. Det är vanligt förekommande att personer med smärtproblematik är drabbade av ångest och depression. Att få stöttning i att lära sig hantera sin smärta kan leda till en mer aktiv vardag där exempelvis återgång till arbete kan vara möjligt (Rivano Fisher et al., 2019). Riksrevisionen (2015) rapporterade även att de med aktivitetsersättning kan vara mer drabbade av oro i vardagen jämfört med de som har sjukersättning. Anledningen till detta är att sjukersättningen beviljas tills vidare jämfört de med aktivitetsersättningen. Oron för eventuellt försenade utbetalningar eller att inte få fortsatt beviljad ersättning kan ha en negativ inverkan på den psykiska hälsan och att aktiviteter prioriteras bort (Riksrevisionen, 2015: Försäkringskassan, 2019b). Jonsson et al. (2013) resultat visade att de med beviljad aktivitetsersättning på grund av psykiska diagnoser var förknippat med en sexfaldigt högre risk för suicidförsök. Personer med beviljad aktivitetsersättning på grund av somatiska diagnoser hade en dubbel ökning av suicidförsök jämfört med den allmänna populationen (Jonsson et al., 2013). Statistiskt sett har man funnit att risken för suicidförsök var högre innan beviljandet av aktivitetsersättning, men att risken minskade efter beviljandet av aktivitetsersättning. Detta kan bero på att ansökningstiden kan innebära osäkerhet, stress och oro vilket kan påverka det psykiska måendet (Mittenforger-Rutz et al., 2014).

När vardagen med ett arbete förändras till beviljad sjukersättning på heltid eller deltid kan det vara många som upplever en övergångsperiod. Personerna som genomgick denna förändring behövde hantera den nya livssituationen och ens egna uppfattning om livet. Övergångsperioden kan upplevas stressig och svårhanterlig gällande att hålla igång en fungerande vardag (Johansson & Johansson, 2010). Omställningsperioden kan vara uttröttande och för många personer var tröttheten en begränsande faktor i den nya vardagen.

16

Energi till aktiviteter kan variera drastiskt från dag till dag och somliga dagar genomfördes aktiviteter trots lite ork för att inte bli inaktiv. Att planera sina dagar med lagom många

aktiviteter var en viktig faktor för att orka med vardagen (Johansson & Johansson, 2010).

Den nya livssituationen med sjukersättning innebar för många en lägre inkomst och en lägre självkänsla till den egna kapaciteten. Många inom målgruppen har beskrivit i studier kring känslan att ha tappat sitt värde som människa när man inte längre har möjligheten att arbeta. Att inse att man inte längre är lika aktuell på arbetsmarknaden är viktigt för att kunna acceptera den nya vardagen med sjukersättning. Att finna alternativa aktiviteter i sin vardag kunde bidra till en känsla av struktur och ökad möjlighet till nya vanor samt roller. Alternativa aktiviteter kunde vara i form av ideellt arbete vilket inte gav någon inkomst, men däremot en känsla av att vara behövd (Johansson & Johansson, 2010).

5.2.2 Inställning till arbete

Utifrån individers olika livssituationer kan synen på den egna framtiden variera ur ett aktivitetsperspektiv. I en studie (Johansson & Johansson, 2010) har resultatet visat att personer med sjukersättning på heltid ofta hade ett kortsiktigt perspektiv gällande framtid och aktiviteter. Personer med sjukersättning på deltid hade däremot ett långsiktigt perspektiv och såg sig vara en del av arbetsmarknaden en lång tid framöver. Många av dem på deltid såg sig själva som hälsosamma samt välfungerande gällande att delta i aktiviteter och gick in med en positiv inställning för det (Johansson & Johansson, 2010). De som arbetade gick in för sina uppgifter och förbrukade mycket energi på sitt arbete. Personer som arbetar på deltid kan behöva planera och fördela sin energi väl för att hantera sin vardag. Många av dem som hade sjukersättning på heltid tog en dag i taget för att se vad man orkade med energimässigt. En anledning till att man innehar ett kortsiktigt perspektiv kan vara att de är mindre delaktiga i samhället jämfört med dem som arbetade deltid. De som inte arbetade hade ofta en positiv inställning att hitta på aktiviteter utefter deras förmåga och funktion. För många innebar detta mer tid till sociala aktiviteter med vänner och familj (Johansson & Johansson, 2010).

Edén et al. (2007) har identifierat olika sätt att hantera anpassningar hos personer med vilande sjukersättning. Somliga personer hade inte höga förväntningar angående att prova att arbeta igen vilket var en belyst anpassning angående sin inställning till arbete. En del personer kände en rädsla och hopplöshet att göra något nytt i sin vardag. En persons hantering av anpassning är individuellt och kan skifta med tiden vilket kan påverka individens inställning till arbete. De karaktärsdrag som återfanns hos de flesta som framgångsrikt återgick till arbete var personer med en optimistisk inställning av återgång till arbete. Den personliga inställningen till att åter prova att arbeta kan med andra ord vara en avgörande framgångsfaktor. Ytterligare en viktig

17

faktor var en positiv självbild samt en god självskattad hälsa och livskvalitet (Edén et al., 2007: Edén et al., 2004).

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Vid resonerandet av metod kom författarna fram till att vid rådande pandemi med Covid-19, var en litteraturöversikt en bra metod att använda sig av. En litteraturöversikt inkluderar inte all forskning inom ett område vilket en systematisk litteraturöversikt gör. Metoden litteraturöversikt var mer passande med tanke på examensarbetets omfång. Litteraturöversikter möjliggör fortfarande att studera och belysa ett område även om det inte sker i samma bredd som en systematisk litteraturöversikt (Kristensson, 2014). Vid diskussion om studien skulle vara av induktiv eller deduktiv ansats var den induktiva aktuell efter att ha läst i Priebe & Landström (2017). I den induktiva ansatsen ska forskaren utgå från ett förutsättningslöst arbetssätt vid studerandet av ett fenomen och beskriva detta så korrekt som möjligt. Författarna utgick ifrån delarna och sökte mot helheten som rörde studiens syfte samt frågeställningar (Priebe & Landström, 2017: Kristensson, 2014).

Studien grundar sig på begreppen sjuk-/aktivitetsersättning vilket är en svensk lagstiftning. Vid inläsning om ämnet framkom det att lagstiftningen ändrades år 2003 gällande begreppen. För att minska risken för olika innebörder beslutade författarna om att begränsa publiceringsår till 2003–2021. De begrepp som valdes ut resonerades fram genom diskussion med handledare samt provsökningar på termer i databaserna för att se vad resultatet visade. Författarna använde sig även av Försäkringskassans engelskspråkiga information och vilken terminologi de använde sig av (Försäkringskassan, u.åa). Backman (2016) beskriver att söktermer kan vara av olika slag gällande de ord som valdes att söka med. Vid sökresultat och diskussion med handledare kom författarna fram till att disability pension var vanligt förekommande gällande målgrupp samt att sickness compensation och activity compensation var termerna som Försäkringskassan använde. Ett fåtal av de inkluderade artiklarna har använt sig av andra termer än studiens valda men beskrivit det som exempelvis “även känt

som”. Två exempel på använda begrepp är Long-term subsidies samt Full-time permanent sick leave (Luthra et al, 2018: Rivano Fischer, 2019). Att använda sig av fler termer hade eventuellt

påverkat resultatet med ett bredare sökresultat. Samtidigt hade det krävt ett större tidsspann och att hela arbetet blivit bredare. I studien användes två databaser vid datainsamlingen. Att använda sig av mer än en databas med omvårdnadsfokus stärker arbetets trovärdighet då chansen ökar att finna relevanta artiklar (Henricson, 2017). Författarna resonerade att användning av ytterligare databaser hade lett till en större mängd material vilket inte var

18

möjligt inom ramen för detta examensarbete. Det var ett ständigt resonerande författarna emellan kring hur arbetets olika delar kunde vidgas eller minskas med tidsplanen i åtanke. Studiens datainsamling genomfördes även manuellt för att finna relevant material. Manuella sökningar kan ses som en svaghet då författarna kan ha haft förförståelse för ämnet som styrde sökningen (Henricson, 2017).

Studiens geografiska avgränsning var Sverige och urvalet grundades på ett svenskt perspektiv utifrån lagar och regler. Efter att ha läst vilka skillnader det finns kring sjuk-/aktivitetsersättning länder emellan resonerade författarna att utgå från ett smalare geografiskt perspektiv. Att noggrant redovisa studiens urval stärker möjligheten för ett överförbart resultat (Henricson, 2017). Studiens urval gällande åldersspann grundades på de regler som gäller för sjuk-/aktivitetsersättning, vilket är 19 - 64 år (Försäkringskassan, 2019a). Vid sökningen av artiklar var majoriteten inom detta åldersspann men det visade sig även förekomma artiklar med åldrarna 16 – 18 år samt 65 år. Att åldern 18 år kunde förekomma hade författarna förståelse för i och med att aktivitetsersättningen betalas ut året man fyller 19 år (Försäkringskassan, 2019a). Åldersspannet är från början väldigt brett och skulle artiklar exkluderas på grund av ett bredare spann kunde relevant resultat utebli. Efter diskussion mellan författarna resonerades det fram att inkludera artiklarna på grund av viktigt resultat. Att tydligt beskriva arbetets upplägg och metod är en viktig del för att läsaren ska ges information och vidare kunna bedöma resultatets överförbarhet (Fridlund & Mårtensson, 2017). Under studiens gång genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att utföra en noggrann databearbetning. Tillförlitligheten handlar därav om att synliggöra och beskriva analysprocessen och att försöka göra tolkningsprocessen så transparent som möjligt (Kristensson, 2014). Det kan förekomma snedvridning och feltolkning vid dataanalys vilket kan ses som en risk vid tolkning av data. Författarna av studien har arbetat textnära och utifrån det manifesta innehållet vid analysprocessen för att minska risken för feltolkade data. Vid genomförandet av studien blev författarna en andra part som bearbetat texters innehåll utifrån deras perspektiv. Det har även varit en ständig diskussion mellan författarna under arbetet för att tolka det engelska språket på ett så korrekt sätt som möjligt. Henricson (2017) beskriver att trovärdigheten ökar då tolkningarna diskuterats mellan studiekamrater. Enligt Arksey O’Malley:s (2005) ramverk är det sjätte steget valfritt och innebär att i samråd med exempelvis forskare erbjuda en möjlighet till ytterligare information eller perspektiv. Levac et al. (2010) betonar vikten av ett tydligt syfte om man väljer att använda sig av det sjätte steget då det kan påverka resultatet. De föreslår att vid studier använda sig av numerisk tabell och teman för att sammanställa ett resultat (Levac et al., 2010). Vi valde i vår studie att inte utgå ifrån det sjätte steget då vi inte ansåg att det fanns utrymme för det.

19

Enligt Arksey och O’Malley (2005) ska etiska aspekter tas hänsyn till vid en litteraturöversikt. Alla våra inkluderade artiklar från databassökningar var godkända från olika etiska kommittéer i Sverige. Gällande den gråa litteraturen som inkluderades i studien kontrollerade författarna över hur ansvariga utgivare behandlade etiska aspekter. Olika utgivare hade olika mycket information gällande etiska förhållningssätt. En möjlig utveckling skulle varit om författarna tog direkt kontakt med ansvarig utgivare för att tydliggöra och säkerställa deras etiska förhållningssätt.

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vardagen ser ut utifrån ett aktivitetsperspektiv hos personer i Sverige med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning. För många människor är arbetsaktiviteten en stor del av vardagen och när det inte finns möjlighet att följa den strömmen kan det finnas behov av stöd samt vägledning för att finna en meningsfull vardag. Individuellt sett handlar det mycket om att anpassa sig till en vardag där arbetsaktiviteten inte finns med eller i en mindre grad. Flertalet studier har dock visat på att detta stöd är bristande vilket kan leda till en desto mer utsatt situation där hälsa och vardagsaktiviteter blir påverkade (Riksrevisionen, 2015: Mannelqvist, 2019: SOU, 2008). Det framkom vid resultat att många unga med aktivitetsersättning inte får chans till att utvecklas utefter sina förutsättningar (Riksrevisionen, 2015). Målet med ersättningen har inte uppfyllts vilket lett till att många unga har exkluderats från arbetsmarknaden och i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2010). Försäkringskassan är de som bär ansvaret gällande planering av lämpliga aktiviteters samt stöd till de unga med beviljad aktivitetsersättning (Socialförsäkringsbalken 2010:110). Både i studiens bakgrund och vid resultat framkom det att de ungas ekonomiska utsatthet kan leda till exkludering då många behöver välja bort aktiviteter för att klara sig ur en ekonomisk aspekt. Vad man har möjlighet till att utföra är individuellt och kan leda till sociala konsekvenser när man inte kan leva som många andra (Socialstyrelsen, 2010: Försäkringskassan, 2012). Att personers olika förutsättningar kan ha en påverkan på människors hälsa och aktivitet är något som stämmer överens med Wilcock och Hocking (2015). Detta för att begreppen hälsa och aktivitet relaterar stark till varandra och där förutsättningarna är individuella (Wilcock & Hocking, 2015).

Det är viktigt att belysa att personer som fått beviljad sjuk-/aktivitetsersättning kan ha olika sätt att hantera sin livssituation och förutsättningar som påverkar individens vardag. Flertalet av den inkluderade litteraturen hade fokus på specifika diagnoser så som muskuloskeletala, somatiska och psykiska diagnoser men som valdes att inte fokusera på i denna studie (Jonsson et al., 2013: Edén et al., 2004: Ydreborg et al., 2006). Att dela upp studien utefter olika

20

diagnoser hade kunnat leda till ett mer uppdelat resultat vilket kan ha haft en påverkan på resultatet. Inom arbetsterapi är fokus på hela människan och inte enbart en diagnos (Sveriges arbetsterapeuter, 2018: Erlandsson & Persson, 2014).

6.2.1. Förutsättningar för personer med sjuk- /aktivitetsersättning

Att miljö och omgivning är en betydande faktor när det kommer till aktiviteter är en viktig del inom arbetsterapin vilket också var ett resultat utifrån studiens frågeställningar. Miljömässiga faktorer kan vara svårt att påverka som individ men som däremot kan påverka en individs förutsättningar i vardagen. Arbetsterapins uppgift är att anpassa aktiviteter utefter personers förutsättningar och miljö, men i somliga situationer kan det vara en utmaning (Erlandsson & Persson, 2014). Att vädret kan ha en stor påverkan på människors aktiviteter var ett resultat som inte förväntades men där förståelsen infann sig efter att ha bearbetat materialet. Kategorin miljöns förutsättningar baserades endast på en studie vilket kan minska trovärdigheten i denna studie. Resultatet var dock av intresse och valdes därför att inkluderas i och med den belyser ett område. Detta grundades på att en litteraturstudie har som syfte att belysa områden som tidigare studerats (Arksey & O’Malley, 2005). Att inneha erfarenhet av att det egna måendet och symptom kan förvärras av att utföra aktiviteter i somliga väderlekar skapar inte motivation att utföra det utan snarare minskar (Johansson & Johansson, 2010).

Beviljad sjukersättning kan ses som en direkt slutstation för arbetslivet (SOU, 2013: Hultqvist, 2014). Det resultat som framkommit har dock visat att det inte behöver vara så för alla människor inom målgruppen, där exempelvis vilande sjukersättning visat sig kunna vara en positiv möjlighet (Edén et al. 2004). Den vilande sjukersättningen ska enligt Försäkringskassan (u.åb) ge en ekonomisk trygghet vilket resultat även visat. Resultatet har dock redovisat ytterligare möjligheter med vilande sjukersättning så som meningsfullhet och bättre självkänsla (Edén et al. 2004). Ytterligare ett resultat som framkommit är att den sociala kontexten har stor betydelse för personer inom målgruppen. Att ha stöd och support kan vara av stor vikt när det kommer till motivation och att våga söka rätt hjälp (Rahman et al, 2014: Edén et al, 2007: Wiberg et al, 2015). Det är viktigt att inblandade parter så som arbetsgivare öppnar upp för möjligheten att anpassa arbetsplatser samt uppgifter för att gynna delaktighet i arbetslivet för fler människor (Edén et al, 2007: Wiberg, 2015).

6.2.2 Hantering av livssituation

Flertalet av den inkluderade litteraturen i resultatet hade fokus på psykiska hälsan samt risker för suicidala beteenden hos personer med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning (Mittenforger-Rutz, 2014: Lund Høyer et al., 2013: Mannelqvist, 2019: Jonsson et al, 2013). Synen på sig själv

21

och ens livssituation kan också förändras utifrån ens förutsättningar, fysiskt och psykiskt. Detta kan bidra till att man inte följer med på lika många aktiviteter som man skulle önska i vardagen. Personers vilja till att utföra aktiviteter kan bli begränsade av att deras ork samt energi inte räcker till vilket kan leda till en negativ inverkan på den psykiska hälsan (Lund Høyer et al., 2013: Mannelqvist, 2019). I litteraturstudien kom det fram som ett resultat att personer med aktivitetsersättning är drabbade av oro för avslag vid ny ansökan av aktivitetsersättning (Riksrevisionen, 2015: Försäkringskassan, 2019b). Denna oro var något som Hultqvist (2014) belyste i sin doktorsavhandling och som finns med i vår bakgrund. Ett tydligt resultat från denna litteraturstudie är att personer med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning mår sämre än den allmänna populationen. Detta stämmer överens med Håkansson och Wagman (2018) samt Valmo (2014) som menar att de som har ett arbete

generellt mår bättre i sin vardag. Flertalet inom den allmänna populationen har

arbetsaktiviteter som en del av sin vardag och med olika betydelser. Arbetsaktiviteten kan bland annat ha ett ekonomiskt, socialt och samhällsenligt värde som också kan påverka synen på sig själv, hur man hanterar sin livssituation och sitt värde som människa (Erlandsson & Persson, 2014).

6.2.3 Betydelse för arbetsterapi

Resultatet av denna studie är av betydelse för arbetsterapi eftersom man får en förståelse för personer med sjuk-/aktivitetsersättnings vardag. Studien belyser flertalet olika förutsättningar som tidigare blivit uppmärksammat i studier gällande personer med sjuk-/aktivitetsersättning. Inom arbetsterapi arbetas det bland annat med begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsmönster vilket författarna till denna studie haft i åtanke. Inom exempelvis ValMO-modellen (Erlandsson & Persson, 2014) tar man upp arbetsaktiviteten som en form av aktivitet att balansera i sin vardag. Målgruppen som är personer med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning kan antingen ha de på heltid eller deltid vilket gör att vissa arbetar till en viss del medan andra inte alls. Att balansera sin vardag skapar då andra förutsättningar och ger en påverkan i vardagen. Som arbetsterapeut kan man möta denna målgrupp av patienter som då inte har arbetsaktiviteten på samma sätt som många andra. Med denna studie ville vi belysa deras vardag och tydliggöra olika förutsättningar som sedan tidigare uppmärksammats genom litteratur. Detta för att arbetsterapeuter ska kunna skapa en bredare förståelse för målgruppens perspektiv och på så sätt kunna ge stöd samt insatser till individer med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning.

22

6.2.4 Vidare forskning

Den belysta problematik som redovisats i studien berör en målgrupp som det behövs vidare forskning kring för att kunna ge en god vägledning både individuellt och för samhället. Tidigare studier har redovisat risker för att eventuellt få beviljad sjuk-/aktivitetsersättning i framtiden. Kunskapsglappet som författarna valde att studera vidare kring var hur vardagen påverkas för de som har beviljad sjuk-/aktivitetsersättning. Genom litteraturstudien har olika förutsättningar och hantering av livssituationer blivit belysta men det finns ett behov av utökad förståelse om målgruppens hälsa och vardag sett ur ett aktivitetsperspektiv.

Exempelvis på vidare forskning kan vara kring att socialförsäkringen inte uppnår sina mål gällande målgrupp och hur de bristerna kan förebyggas. Det hade även varit av intresse att se om arbetsterapeuter hade kunnat få en roll för att förbättra detta stöd i och med att aktivitet är ett arbetsterapeutiskt område. Med en mer ökad kunskap kan det skapa möjlighet till att förbättra förståelsen i vilken utsatt situation målgruppen kan uppleva, både för individerna själva samt för inblandade yrkesgrupper.

23

7.

Slutsatser

Resultatet från denna litteraturöversikt redovisar hur vardagen kan se ut hos personer som fått beviljat /aktivitetsersättning. Det framkomna resultatet har visat att personer med sjuk-/aktivitetsersättning hanterar sin vardag och innehållande aktiviteter utifrån individuella förutsättningar. Resultatet har belyst förutsättningar i vardagen gällande den sociala kontexten, miljön och socialförsäkringen där flertalet brister uppkommit. Gällande hantering av livssituation berör resultaten individens hälsa och aktivitet samt inställning till arbete. Den psykiska hälsan hos målgruppen var något som flertalet studier fokuserat på och som hade en påverkan på deras vardagliga aktiviteter. Vilken inställning personer med sjuk-/aktivitetsersättning var också avgörande för hur utfallet blev vid aktivitetsutförandet.

24

8. Referenslista

Arksey, H & O'Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework,

International Journal of Social Research Methodology, 8:1, 19-32, DOI:

10.1080/1364557032000119616

Arvidsson, E. (2019). Socialförsäkringsrätt: vid funktionsnedsättning och sjukdom. (Tredje upplagan). Gleerups.

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur, 2016.

Bonato, S. (2018). Searching the grey literature: a handbook for searching reports, working

papers, and other unpublished research / Sarah Bonato [Elektronisk resurs].

*Björkenstam, C. Tinghög, P. Brenner, P. Mittendorfer-Rutz, E. Hillert, J. Jokinen, J. & Alexanderson, K (2015). Is disability pension a risk indicator for future need of

psychiatric healthcare or suicidal behavior among MS patients – a nationwide register study in Sweden? BMC Psychiatry. 15:286. DOI:

10.1186/s12888-015-0668-6

Canivet, C,. Staland-Nyman, C,. Lindeberg, I S,. Karasek, R,. Moghaddassi, M. & Östergren, P-O. (2014). Insomnia Symptoms, Sleep Duration, and Disability Pensions: a

Prospective Study of Swedish Workers. International Society of Behavioral Medicine. 21:319–328. DOI 10.1007/s12529-013-9315-0

*Edén, L,. Andersson I,H. Eljertsson, G. Ekström B,I. Johansson & Y. Leden, I (2007).

Characteristics of disability pensioners returning to work: An interview study among individuals with musculoskeletal disorders, Disability and Rehabilitation, 29:22,

1720-1726, DOI: 10.1080/09638280601107484

*Edén, L,. Andersson H, I. Ejlertsson, G. Ekström, B I, Johansson, Y. Leden, I. & Petersson, J. (2004). Return to work still possible after several years as a disability pensioner

due to musculoskeletal disorders: A populations-based study after new legislation in Sweden permitting `Resting disability pension´´. Work 26 (2006)

147–155 147. IOS Press.

Erlandsson, L. & Persson, D. (2014). ValMO-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad

arbetsterapi. (1. uppl.) Studentlitteratur.

Falkstedt, D, Backhans M, Lundin A & Allebeck P, Hemmingsson T. (2014). Do working

conditions explain the increased risks of disability pension among men and women with low education? A follow-up of Swedish cohorts. Scand J Work

Environ Health. 2014;50(5):483–492. doi:10.5271/sjweh.3441

Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. Ur Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl., s. 411 - 419). Studentlitteratur.

25

Funktionsrätt Sverige. (2020). Svar på frågor. Hämtad från:

https://funktionsratt.se/wp- content/uploads/2020/09/Svar-pa-fragor_Funktionsratt-Sverige-200917-1.pdf.

Försäkringskassan. (u.åa). Activity compensation and sickness compensation. Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/english/disability/activity-compensation-and-sickness-compensation

Försäkringskassan. (2019a). KVALITETSDEKLARATION Aktivitets- och sjukersättning. Ansvarig för statistik: Försäkringskassan. Publicerad: Statistiska centralbyrån 2020, hänvisar till år 2019.

Försäkringskassan. (u.åb) Pröva att studera eller jobba när du har aktivitetsersättning eller sjukersättning. Hämtad från:

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/funktionsnedsattning/aktivitetsersattning-

och-sjukersattning/prova-att-studera-eller-jobba-nar-du-har-aktivitetserattning-eller-sjukersattning

*Försäkringskassan. (2019b). Svar på regeringsuppdrag – Rapport uppföljning av

regeländringar för mer tydlighet och aktivitet i sjuk-/aktivitetsersättning.

Hämtad från:

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c7cd29f8- b408-48fb-a5b9-e16048c97d77/uppfoljning-av-regelandringar-for-mer-

tydlighet-och-aktivitet-i-sjuk-och-aktivitetsersattningen-svar-pa-regeringsuppdrag-dnr-002675-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Försäkringskassan. (2012). Tio år med aktivitetsersättning – en studie av situationen för

unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Dnr

06961-2011

Försäkringskassan. (2017). Unga i aktivitetsersättning. Korta analyser 2017. Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/cac49023-20ff-4bba- 8189-9562cb52c1ad/unga-i-aktivitetsersattning-korta-analyser-2017-3.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Försäkringskassan. (2021). Vilka får aktivitetsersättning och sjukersättning? Hämtad från:

https://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/aktivitetsersattning-sjukersattning-bostadstillagg/vilka-far-aktivitets-och-sjukersattning

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education Today, 24, 105-113.

Lundman, B. & Graneheim, U.H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. Ur Nielsen H, B & Granskär, M. (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (Tredje upplagan). Studentlitteratur.