Kyrkobyggmästaren Johan Nordell

(1)

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Mats Ahnlund

Title

Kyrkobyggmästaren Johan Nordell

Issue

22 Year of Publication

1991

Pages

137–146

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

(2)

Kyrkobyggmästaren Johan Nordell

av

Mats

Ahnlund

Efter ritningar

av

arkitekten CJ.E. Söderlund

i

Stockholm av 1854

_{uppförde Nordell 1858 Lidens}

nya

kyrka.

Han

gjorde härvid

vissa

egna

ändringar

och

_{tillägg. Tornhuven}

_utfördes

_{i överensstämmelse}

medett

_projekt,

som

han

samtidigt

ritat

för

Bräcke

kyrka

i

Jämtland.

Det

korparti,

som

han tilläde, visar

atthan inte baravar

_byggmästare

_utan

_också

_gör

_skäl

för

namnet

arkitekt. Den

lilla korinteriören

är

med

sin

_{praktfulla kolonnställning}

_utan

_{tvivel det bästa}

verk,

som

1800-talets

kyrkobyggnadskonst

lämnat

efter

sig i

landskapet.

Så skrev Henrik Cornell i en sammanfattande

redogörelse

över

sin hembygds kyrkor i Medelpad.

Cornellfår betraktassomkonsthistoriens

_pionjär

_vad

gäller Norrlands kyrkor och kyrkokonst,

men vem var då denne

_byggmästare

_som

_erhöll

_ett

_sådant

vitsord?

Namnet 7o/zan Nordell

_{(1817—1898) skymtar då}

och då i

_tryckta

_{beskrivningar}

_rörande

mellannorr-ländska

_kyrkor

_uppförda

_{på 1850-, 60- och 80-talen.}

Uppgifter

om

hans födelse, verksamhet

och död

är

ibland

_motstridiga

_och

_{några allvarliga försök}

_att sammanfatta hans

_livsgärning

_{har aldrig gjorts. Som}

de flesta

_{kyrkobyggmästare under 1800-talet}

—

med

uppdrag

än

här och

än

där

—

är

Nordell svår

att

få

grepp om.

Här vill jag helt kort teckna hans biografi

utifrån notiser i skilda arkiv. En

_precisering

_av Cornells omdöme och en närmare

_bedömning

_av Nordells samarbete med olika arkitekter får dock

göras

i

annat

sammanhang.

Byggmästare Nordell

föddes

som

Johannes Olsson

i Norrala

_{församling i Hälsingland den 14 oktober}

1817. Hanvar sontillkronobåtsmannenOlof Jons¬ sonHamrell i

_{Ingsta. Modem hette Brita Jansdotter.}

I 1834 års

_{husförhörslängd finns}

_{Johan Olsson}

_an¬ tecknad som

_{dräng hos landbonden Per Persson i}

prostgården. 1842, 25 år

gammal och fortfarande

dräng, har han flyttat till Kungsgården

och

hjulmaka-renJakobNorin

_{(1795—1864). Det}

var

här

som

det

hela

_{började. Norin känner vi ju främst}

_{som en}

betydande kyrkobyggmästare. Det finns minst tio

Norin-kyrkor företrädesvis i två landskap

—

Häl¬

singland

och

Ångermanland.

Alla

dessa

kyrkor

var inte

_{nybyggnadsprojekt}

_{och alla}

_{byggen blev}

_heller

inte slutförda under Jakob Norins

_{ledning. Sonen}

Pehr

_{(1827—1885)}

_avslutade

_{ett par}

_och

_fullföljde

sedan

_ytterligare

_några

_egna

_{projekt under 1870- och}

80-talen.

Redan i slutetav 1840-talet hadeemellertidJohan Nordell

_{tagit på sig}

_ett

_allt

_större

_ansvar

_för

_läromäs¬

tarenNorins kontrakterade

_åtaganden.

_{Han slutförde}

tex endel arbeten rörande

_{kyrkan i Sveg}

_(Härjeda¬

len). Ansvarsbördan ökade

ytterligare

när

det gällde

nybyggnaden i

Haverö

(Medelpad),

tornbyggnaden

fötÄngersjö

kapell (Hälsingland)

samt

vid

uppföran¬

detavdenavJ.A Hawerman ritade

_{kyrkan i Los}

—

i

_{Hälsingland.}

_På

_egen

_hand

_börjar

_{han också 1849}

omgestalta

Överhogdals

kyrka

i

Härjedalen.

Efter alla

_praktikår

_{hos Norin åker Nordell}

_på

hösten 1851 till Stockholm. Han skriverin

_sig

_som

extra elev vid

_{Kongl. Teknologiska Institutet.}

_Av

okänd

_anledning

_{avbryter han dock ganska}

_snart

_sina

studier. Kanske kallarman

_på

_{honom från}

Överhog-dal, därstoraarbetenännu äroavslutade. Han åtar

_sig

ocksåatt

_{uppföra skolbyggnaden i Los.}

Nu har han bestämt

_{sig. Han etablerar sig}

_{som egen}

kyrkobyggmästare.

Uppdragen låter inte

vänta

på

sig. Under de två

närmaste

årtiondena för

han

ett

kringflackande liv,

men

har

sin egentliga bostadsort

först iLosoch sedan

_{(från 1856) i}

_{Myssjö i}

_Jämtland.

Framtill

_omkring

₁₈₇₀

_är

_{han involverad i}

_följande

kyrkobyggnadsprojekt:

Overhogdal

(Härjedalen). Kyrkan från 1700-talets

mitt,

ursprungligen

restav

byggmästare Jonas Gran¬

berg, omgestaltas

—

bl

a

förses den med

en ny

och

(3)

J7ltyry-i

0^0^^ ffid.

&t^ti^V\}ivr^jii^A*^o^

ntM/Y

f^innxcu’ C-r1^,

'Au^

_eA/Adyf^

^jA^îocôc^JjbYê/tj//iCb^

^

'U^

(ym

OlA^

v

-kn

AKJrruM'ifK^'it^'i^

»tmf

■TVt,.

oLUeu^lAtir

JoSS’fti^n*^

rn£)

etA!^

, o f^cc^ou^'njtj' I

/m^/Ij/l^ /^AvÅ/^vAcnf

ÄÄ/yxH.'

Atije/ét^i

/t ''

Oc^rvu,

Åu^

a^rAÅ/

(Ai/'t

cAu.

_ÅlV)/^^

y

‘^y

xrz<^<£^

^5^

Jayi^^yTK^

Ofr,

AiJLr^

'TTwY^^rt^ '/yJL^

XjeuY~i^C-WZA-.1

/ 0 '

y'/

1-'c-^

l.i.nxy/juy’

*'T^<y^r\_^

J^y.

^ty^/r Aarya^yy

/

___/

^ ra-n

Aa4>

Åc^T

Åa^Atl

cny4

oy^c/ty‘'Ai^^^-å^^^^n..na'XpS<,^

AxA/h,

>tay; HjU

'^^jfiygz^Tit-fi#

L'Ti/neurx/

tÄ/T PryHt»^-^n

y>-*^

rijf / / / <>' ^ ■

7^

"

y^yayn,ycZ.-yy»<-/K^-noc n^crryx

yy^

_Kafy^rruy^

_ac^/S^"’

rri^

y^^-cAt

^ ^

yiJc;yici--f

o^<-^

t>-ct-K^

Aryy-Y-,Ola-A»y

tyiDf7rj

Rätan

_{(Jämtland). Kyrkan}

_från

_{1700-talets slut,}

uppförd

av

byggmästare

Pål Persson, ombyggs helt,

varvid bla

_{korpartiet utvidgas.}

Lidens _nya

_kyrka

_(Medelpad).

_{Nybyggnadspro¬}

jekt. Arkitekt: C. E. J. Söderlund.

Tännäs

_{(Härjedalen). Kyrkan}

_från

_sent

_1600-tal

blir

_rejält

_om-

_{och tillbyggd, bl}

_a

_tillfogas

_{ett tom.}

Arkitekt: F. Blom

och/eller J.A. Hawerman.

Bräcke

(Jämtland).

Nybyggnadsprojekt. Arkitekt:

A.R.U. Pettersson.

Hamra

_{(Hälsingland). Nybyggnadsprojekt. Arki¬}

tekt: J.F.

Åbom.

_Bygget

_avstannade

_dock

_{p g}a pen¬

ningbrist 1862—63. En

annan

byggmästare

(L. Ny¬

blomfrän

Bollnäs)

fullföljde under 1870-talet.

Njurunda (Medelpad). Nybyggnadsprojekt. Arki¬

tekt: J.F.

Åbom.

Kall

_(Jämtland).

_{Nybyggnadsprojekt.}

_{Arkitekt: L.}

vonRothstein.

Marby (Jämtland).

Nybyggnadsprojekt.

Arkitekt:

A.R.U. Pettersson.

Gillhovs

_kapell

_(Jämtland).

_{Nybyggnadsprojekt.}

Arkitekt: P.U. Stenhammar

(?). Nordell överlät dock

en del av ansvaret

_{pä sin ställföreträdare}

_—

_Olof

Svensson i Kärviken.

Åven

Johan Edler

_{d.y skulle i}

viss

_{utsträckning ”öfva tillsyn”.}

Nordells

_{kyrkobyggnadsuppdrag under 1850- och}

60-talen har i

_{möjligaste män ordnats kronologiskt i}

uppställningen

ovan.

Överlappningar

och

parallelli-teteri tid

_gör

_dock

_{att ett}_par

_{kyrkor eventuellt skulle}

kunna

_{byta plats. Sammanfattningsvis;}

_Nordell

_an¬ svarade för cirka tio

_{kyrkobyggnadsprojekt under}

dubbelt sä

_{mänga är!}

_{Det skulle}

_emellertid

_inte

förvåna

_mig

_om

_{listan för}

_{den här}

_perioden

_skulle

kunna

_{göras ännu}

_{längre. Han hade}

_{förfrågningar}

frän

_mänga

_andra

_häll,

_bl

_a

_frän

_Tåsjö

_(Ångerman¬

land)

—ett

byggmästaruppdrag

som

han

först åtog

sig 1859,

men som

han

senare

bestämt tackade

nej

till.

_{Församlingens diskussioner}

_om

_{kyrkans läge}

_tog

ungefär

tio

är

och i slutänden ville

man

dessutom

ordentligt

pruta

ned byggmästarens begärda arvode.

Brev_{från Jakob Norin till Johan Nordell den 7 juni 1851. Detta} tidsdokumentgersmåupplysningaromtreolika kyrkobyggmästares vardag. Ettmellanpartiibrevet,somihuvudsak handlaromdöd

och elände hemma iNorrala, har här utelämnats.Originalet hos Elof Johansson, Ingsta, Norrala.

(4)

Överhogdal,

ursprungligen ensenmedeltida träkyrka ombyggd

vid mittenav1700-talet,hlevNordellsförsta heltegnakyrkoprojekt. Byggnaden omgestaltadespåettgenomgripande sätt1849—55,

bla _byggdes _då _västtornet. _{Tidigare fanns} _här_en_fristående

klockstapel. Foto Paul Jonze 1910. Jämtlands Läns Museum, Östersund.

Rätans_{kyrka. Huvudportalen efter Johan Nordells utvidgning och}

reparation1853—1856. Foto Anders Aman 1987.

Nordell levererade också 1865

_{ritningar till}

_{en ny}

kyrka i Duved (Jämtland),

men

även

här

behövde

manextrabetänketid—helasextonår förattkomma fram till

_{kyrkplatsens läge och}

_när

_man

_{väl bestämt}

sig

var

Nordell

långt

borta och hans ritningar

inak¬

tuella.

Från

_{Myssjö flyttar hela familjen}

_Nordell

_på

_hösten

1869. Den nya

adressen

blir Stora Badstugugatan

62 A i Stockholm. I de

_{mantalsuppgifter}

_som

_Johan

Nordelldå lämnar kanmanläsaattde ”blott bor här” ochatthan inte driver

_{någon rörelse. Emellertid finns}

han

_upptagen

_som

_{”byggmästare” i}

_nästa

_{års vägvi¬}

sareoch adresskalender för

huvudstaden,

som

_{ju bl}

a

fungerade

som

reklam för de företag och de hantver¬

karesom

_{erbjöd sina tjänster. Kanske tänkte han sig}

en _ny

_{framtid och kanske}

_var

_{det grusade}

_förhopp¬

ningar

som

också gjorde

att

familjen flyttar

norrut

igen knappt

ett

halvår senare?

Målet blir

Gävle, där Johan Nordell etablerar

sig

som

_{järnhandlare}

_med

_{försäljningsbod}

_{på V. Drott¬}

ninggatan 10.

Hustrun Anna Christina dör i tuberku¬

los redan1871 och

_{bouppteckningen visar}

_en

_behåll¬

ning på 32.000:—,

varav ett

jämvarulager

utgör

hälften. 1875

_{köper ”Joh.}

_Nordells

_barn”

_en

_större,

central

_{fastighet (V.}

_{Nygatan 23)}

_för

_79.500:—.

Uppbörds- och debiteringslängdema visar

att

famil¬

jen

är

relativt välbeställd. En fråga

som

omedelbart

infinner

_sig

_är

_{huruvida Nordell verkade}

_som

_bygg¬

mästarei Gävle? Svaret

blir, såvitt

jag kunnat

utröna,

nej. Erbjudanden

torde inte ha saknats, eftersom

fyra

femtedelaravstaden

_{ju hade brunnit ned året innan}

Nordell anlände. Utanattha

_trängt

_{särskilt djupt in i}

stadens olika arkivtror

_{jag mig ändå förstå}

_att

_han

insåg

att

behovet

av en

järnhandlare

var

minst lika

stort som behovet av en

_{byggmästare vid}

_{den här}

speciella tidpunkten.

Därförärdet lite överraskandeatt han för

_tredje

gången återvänder till Stockholm. 11881 års

(5)

adress-Kvarteret Ateneum I i Gävle.Bildensomär_{från början}av1950-taletvisarattdetdåfortfarandefannsenjärnhandelpåV. Drottninggatan

10. där Nordellåttio årtidigare etablerat sin försäljningsbod.Huset äridag rivet. Foto Carl Larsson, Gävle kommunscentralarkiv.

kalender och

_{vägvisare finns}

_{”Nordell J. Byggmästa¬}

re”

_{på Lilla}

_{Surbrunnsgatan 6.}

_{Ur uppgifterna till}

1882 års mantals- och

_{skattskrivning framgår}

_att Nordellnuäranställdav enkörsnär D. Forsell med lokal

_{på Drottninggatan 10.}

_{Denne Forsell hade}

_köpt

ett 10-tal tomter

_på

_Östermalm

_nära

_{Humlegården.}

Mellan 1878 och 1885 låter han

_uppföra

_en

_del

representativa hyreshus (flera

av

dem

är

idag ambas¬

sader), de flesta ritade

av

arkitekterna Axel

och

Hjalmar Kumlien. Vid åtminstone

ettav

dessa byg¬

gen

(kvarteret Näktergalen 1

på

Vestra

Humlegårds¬

gatan,numera

hörnet

Engelbrektsgatan

37

—

Öster¬

malmsgatan 34) arbetade

Nordell.

På hösten 1880 hade emellertid Nordell blivit

erbjuden

att

uppföra

den

av

J.A Hawerman

ritade

kyrkan i Bodum

(Ångermanland).

Kontrakt tecknas

imars1882 och inomenmånadärhan

_{på plats.}

_Drygt

ett årsenare kan hanbefriasfrån sitt

_{uppdrag. Den}

stora

_träkyrkan

_är

_så

_pass

_klar

_att

_det

_som

_{återstår kan}

verkställas av lokala snickare efter

_{byggmästarens}

anvisningar.

Den

nya

hustrun och den

yngste

sonen från första

_äktenskapet

_{bor hela tiden kvar i Stock¬}

holm. I

_juli

_{1883 tecknar Nordell}

_ännu

_ett

_kontrakt.

Denna

_gång

_{med kyrkobyggnadsdirektionen i}

Sten-sele

_{(Västerbotten).}

_Här

_{gällde det}

_en

_{ännu större}

träkyrka signerad F.R. Ekberg. Byggmästarens arbe¬

tei Stensele

_pågår

_knappt

_ett

_år

_med

_början

_{i månads¬}

skiftet

_{september/oktober 1884.}

Hemma iStockholmväntararbetslöshetför dennu

snart

_{70-årige kyrkobyggmästaren. Fastigheten i}

Gävle

_{säljs på exekutiv}

_{auktion i november 1885.}

Den harett

_{taxeringsvärde på 76.000:—,}

_{men ropas}

inavfabrikörenHans

_{Hagelin för endast 55.000:—}

. En mindre skuld till

Aktiebolaget Gefle Bank

har

förfallit till

_{betalning. Säkerheten,}

_en

_{del aktier}

_samt en

_inteckning

_{i Hofvermo}

_{Tullmjölqvam}

_(nära

(6)

Mys-Kvarteret_{Näktergalen I i Stockholm, fasad}_mot

_{Östermalmsgatan.}

_{Detta relativt} _stora_{och i}

planen oregelbundna hyreshus, menmed likformadefönsteraxlarienfasad i nyrenässans uppfördes 1881—82. JohanNordellvarhär_engageradsomhyggmästarelverkmästarei

någramånader.Detaljurritning (A. & H. Kumlien 1881) i Stockholmsstadsarkiv,publicerad med tillståndavdenEtiopiska Ambassaden,

vilken_{idag inryms i}_byggnaden.

sjö)

visar sig

vara

i

det närmaste värdelös. Det

hela leder till

_utmätning

_{hemma hos}

_{Nordell den 22}

_maj

1887.Eftersom det inte finns

_några

_{utmätningsbara}

tillgångar

försätts

han i konkurs.

Vid den här

_tidpunkten

_bor

_makarna

_på

Döbelnsga-tan50.

_{Något egentligt arbete har inte}

_{Johan Nordell}

haft sedan han lämnade Stensele.Han ärhelatiden antecknadsom_{arbetslös. Hans egna}

_{uppgifter inför}

1890års mantals- och

_{skattskrivning}

_{talar sitt}

_tydliga

språk: ”F.d

Byggmästare

och

Handlande,

utfattig.

Båda två

_sjukliga

_och

_oförmögne

_att

_{arbeta. Stock¬}

holm den 30 December 1889 Joh. Nordell”. Tre månader senare blir den forne

_{kyrkobyggmästaren}

intagen

på Danviks hospital där

han avlider

—men

förstefter åtta

_{år, den 25 februari}

_1898.

Att en erkänt

_kunnig

_och

_pålitlig

_byggmästare

lever i armod under densenare delenav sitt liv är

ingalunda något

undantag. 1800-talets

konjunktur¬

svängningar

och

hårda

konkurrens framemot

sekel¬ skiftet hade fått

_betydligt

_större

_byggmästare

_och

entreprenörer

på fall. Tankarna går då i första

hand

till den

_något

_yngre

_{byggmästaren}

_av

_riksformat,

Carl Henrik

_Hallström,

och hans

_problem

_kring

universitetshuset i

_Uppsala.

Sammanfattningsvis

kan

man

konstatera

att

Nor¬

dell hade verkat inomtrenuvarandestift—

Ärkestif¬

tetsamtHärnösandsochLuleå stift.Alla omdömen om

_Nordell,

_som _{de kan utläsas i}

församlingarnas

protokoll,

är

_{undantagslöst mycket}

positiva.

Han

hadeen

_{sällsynt organisationsförmåga}

_{och han}

ge¬ nomförde sina

_uppdrag

_med

stor

målmedvetenhet.

(7)

Kyrkorna iKalloch Marby började

båda

byggasav

Nordell i minen

av

1860-talet. Den övre

bilden visar

Kall

omkring 1900 med

Areskutan

i_{bakgrunden, den}_{nedre Marby}_frånsammatid. Foto i

Nordiska Museets

arkiv, Stockholm

respektive

Jämtlands Läns Museum,

Östersund.

än

beräknat,

med

undantag

av

de

fall där

ekonomiska

problem lade

hinder i vägen.

De

_kyrkor

_som

_Nordell

_uppförde

var

i de flesta

fall

träkyrkor. Flera

av

dem

var

ritade

av

framstående

arkitekter ochett_{par av}

_{kyrkobyggnaderna}

var

både

mycket

stora

och

tekniskt

komplicerade. Några

sten¬

kyrkor kan

också

noteras,

bl

a

Kall och Marby.

Att

Nordell också

_själv

_var

_{ritningskunnig visade}

_han

varhelst hanvarverksam.

_Ingen

_av

_hans

_föreslagna

kyrkobyggnader

kom

emellertid till

utförande

—

dock ett_par

_tom

_samt

_mängder

_av

_{detaljändringar}

och

_tillägg.

_Ibland

_{förekom det}

_att

_{församlingarnas}

representanter

helt enkelt

var

rädda

för

att

ändra i

fastställda

_ritningar,

_trots

_att

_de

_enligt

_protokollen

tyckte

att

Nordells olika

förslag

överträffade

vad

Överintendentsämbetet

iallmänhet hade

föreslagit.

Nordell ritade också ofta

_{bänkinredningar,}

predik¬

stolar,

väggspeglar

och diverse

ornament,

ljuskro¬

nor,

hela

korinteriörer, altarringar

och

altarprydna-der. ”Korset ochManteln”verkar havarit

något

av hans

_specialitet.

Alla i

_protokoll

_omnämnda

_{ritningar och skisser}

_av Nordellhar

_tyvärr

_varit

_näst

_{intill omöjliga}

_att

_spåra

(8)

i arkiven.

_Förmodligen

_är

_{de flesta förkomna}

_på

_ett ellerannatsätt.Ett

_undantag

_utgör

_en

_{illa medfaren}

skiss,

förmodligen tillkommen

1861.1

december året

innan hade

_nämligen

_{sockenstämman beslutat}

_om_att

bygga

den

nya

kyrkan

i Stensele.

Sockenmännen

önskade till en

_början

_att

_{den i}

_{möjligaste mån}

byggdes i

likhet med

kyrkan

i Sorsele

—

fast

större!

Pastor anmodadesattanskaffa

_{ritningar, varvid}

_han

vände

_sig

_{till Nordell.}

_{Skissen visar}

en

”Sorsele-kyrka” med högre

långväggar

och fönster,

fler sitt¬

platser på

ungefär

samma yta

och

ett

korparti

som

tydligt integrerats

i

långhuset.

De påbyggda

utrym¬

mena för sakristia och arkiv

_föreslogs

_{exteriört få}

gavelavslutningar

—

ytterligare

en

liten

”upptrapp-ning” jämfört

med Sorsele.

Nu blevdetäven

_här,

som

_{pä så}

_{många andra håll,}

en

_{långt utdragen}

_process

_{kring byggnadsplats}

_och

ritningar. Nordell fick aldrig tillfälle

att

förfina

sitt

(9)

Predikstolen iBodums_{kyrka, ritad}_avNordell1882.Jämfört med

JA. Hawermans ursprungligaförslag blev dennågot

pråligare

med sina_{förgyllda träsniderier (basuner,}_palmkvister_m_m)

_och

grå marmoreringar. T.v. skymtar predikstolen

från den

gamla

kyrkan.Foto MatsAhnlund 1985.

presenterade

förslag. I stället

tillhandahöll

Överin-tendentsämbetet

_Ekbergs

_ritningar

—

i

en

första

omgång 1866

och

i

en

andra

(med plats för

läktare)

1881.Nordell

_{gjorde dock}

_sin

vana

trogen

en

hel del

detaljförändringar

när

han

väl

uppförde

kyrkan,

bl

a

anbringades

ett

par

mindre

fönster på nedre

delen

av

tomfoten. Av

_{stämmoprotokollen}

_framgår

_{med all}

tydlighet hur

nogsamt

han

lät

förankra

alla sina

ändringsförslag.

Byggmästarrollen

är

ofta

undervärderad när

det

gäller

arkitektur och

bebyggelsehistoria.

I

några

uppsatser

i

Behyggelsehistorisk

tidskrift

har

dock

tidigare

ett

antal

mer

eller

mindre

anonyma

bygg¬

mästare

_lyfts

_{fram. Senast}

_var

_{det Majlis Granström}

som

_presenterade

_{Erik Larsson}

_{i Dorotea. Byggmäs¬}

tarenharalltidhaften

_viktig

_{funktion mellan}

arkitek¬

tensintentioner ochbeställarensmer

handfasta

öns¬ kemål. Påorterdärmaninte

haft omedelbar

tillgång

till

_{arkitekthjälp har dessutom}

_{byggmästaren}

_ofta

_fått

spela två roller.

MatsAhnlund.

Fprsteamanuensis i

kunsthistorie vid

universitetet i Tromsp.

Källor

och

litteratur

De_biografiska_uppgifterna_är_hämtade_ur_{födelsebocker,}

_dödböck¬

er,husförhörslängder,in- ochutflyttningslängder i diverse försam-lingsarkiv(sommikrokort i

Forskningsarkivet i Umeå eller

som original i landsarkiveni Härnösand och

Östersund)

samtur man¬

tals-ochskattskrivningslängder,handlingar rörande

konkursmål,

fattigbevis ochdödlistor i Stockholms

stadsarkiv.

Riksarkivet i

Stockholm harbistått med_{matrikelutdrag}ochexamenshandlingar ur_{Kungliga tekniska}_{högskolans arkiv.}

_Tomtböcker,

debiterings-och uppbördslängderi Gävle kommuns centralarkiv har

också

kommit tillanvändning. UppgifterurGefleRådstuferätts

småpro-tokoll och_{bouppteckning efter Anna}Christina Nordell har

erhållits

från Landsarkivet iHärnösand.

JohanNordellvarinte släkt med denkände

sågverksbyggmäs-tarenGustafNordell(1862—1907),trots attdetvåvarfödda bara

någrafå mil frånvarandra. Densenaresstamfadervar

kronoläns-manOlofNordell—född 1766 ibynNordanå, Lillhärdal. Detkan

förefalla_märkligt_att_{Johan inte kallade}

_{sig Hamrell efter}

_{sin far,}

utan_tog_sig_namnet_Nordell_(efter_{Norrala?). Namnet}

_Hamrell

_var

emellertidett_{gammalt båtmansnamn}_som

_{fadern fick}

_överta_när

hantillträdde sinbefattning, varför detinteutanvidarekunde gå i arvtill sonen.JohanNordellvar_gift_tvåggr(1.AnnaChristina

Persdotter /1833—1872/. 2. Gustafva Wilhelmina Björklund /

1822—1906/) och hanhade femsöneriförsta äktenskapet.Endast

en,Per AbelFrans(1861—1920), överlevdesin far. Han hade1880 tagit farmaceutiskexamenoch sedanflackatrunt

mellan

ett stort

antal_{apotek. Han}_{tjänstgjorde}_{vid sin}_{död i Järvsö,}

_{Hälsingland.}

Uppgifteromkyrkorna har hämtatsurnedan

förtecknad

littera¬

tur samtdirektur_{församlingarnas}_{arkiv (i}_{första hand}ur kyrko-stämmoprotokoll,

kyrkobyggnadsdirektionens protokoll

eller lik¬

nande).

Ahnlund, Mats: Bodumskyrka.Kulturbyggnader i

Norrland 2.

Umeå 1988.

Andersson, Albert: Nyupptäckt kyrkobyggare,

Söderhamns-Kurirenden 17januari1981. Söderhamn1981.

Aurelius, Thomas: Enbyggmästaresruin,Universitetshuset i Upp¬

sala 1887—1987. Uppsala1987.

(10)

Bergquist, GöranochMalmquist,Sune: Malmarna. En

byggnads-historisk_{undersökning utförd på}_uppdragavStockholms stads byggnadsnämnd. DelII.Stockholm 1969.

Cornell, Henrik:Kyrkor och kyrkokonst i Medelpad. En bokom

Medelpad. UtgivenavSundsvalls Sparbank.I anledningavdess lOO-årigatillvaro. Sundsvall 1950.

Cornell, Henrik och Rappe, Axel:KyrkoriNjurunda och Sköns tingslagsamtSundsvallsstad.SvK vol. 30.Stockholm 1929. Cornell, HenrikochRappe, Axel: Kyrkor iLjustorps, Indalssamt

Medelpads västra DomsagasTingslag, SvK vol. 47.Stockholm

1939.

Gejvall, Birgit: 1800-talets stockholmsbostad.Enstudieöverden borgerliga bostadens planlösning i hyreshusen. Monografier utgivnaavStockholms kommunalförvaltningnr16. Stockholm

1954.

Granström,Majlis: Erik Larsson, byggmä.stare i Dorotea. BHTnr

20.Stockholm 1990.

Hallström, Einar: Bodumvårsocken. Härnösand 1968.

Hamberg, PerGustafoch Berlin-Hamberg, Ulla: Kyrkor i Svegs Tingslag. Nordvästra delen. SvK vol. 91. Stockholm 1961. Hamberg, PerGustafoch Berlin-Hamberg, Ulla: Kyrkor i Svegs

Tingslag.

Östra

delen. SvK vol. 107. Stockholm 1966.

Härnösandsstift i ord och bild. Stockholm 1953.

Jämfeldt-Carlsson,Marta: Duvedskyrka. Jämten1990.

Östersund

1990.

Karlström, Ture: Gävle stadsbild. Bebyggelsehistoria och sam¬ hällsutveckling till 1900-taletsbörjan. Gävle 1974.

Modin,Erik: Hogdalssockamas kyrkliga minnen. Jämtlands läns Fornminnesförenings tidskrift 1919—1921.

Östersund

1921.

Modin, Erik: GamlaTåsjö.Anteckningaromhembygden. 2 uppl.

Sollefteå 1938.

Nilsson-Tannér, Per: Gillhovskapellbygge 1864—1870. Jämten

1947.Östersund 1947.

Park,Gustav: Stensele kyrkas historia 1824—1934. Stensele 1934.

Rosén,Birgitta: Marby kyrkor. Jämten 1968.

Östersund

1968.

Telhammer, Ingrid: Los och Hamra kyrkor samt Fågelsjöoch TandsjöborgskapeH. Hälsinglands kyrkorXLVlll. Uppsala 1987. Ullberg, Gösta: Kalls kyrka, iämten 1955.

Östersund

1955. Ullberg,Gösta:EnbokomKall. Gränsbygd i Jämtland.

Östersund

1969.

The church master-builder

Johan Nordell

by Mats

Ahnlund

Summary

ThenameJohan Nordell

_{(1817—1898)}

_appears

_here

and there in

_{printed descriptions}

_{concerning chur¬}

ches built in Central Norrland

_during

_{the 1850’s, the}

1860’s, and the 1880’s Information

regarding his

birth, his life, and his death, is sometimes somewhat

contradictory, and there

have

never

been

any

serious

attempts to

summarize his life’s work.

As is the

case

with

_regard

_to

_{the majority of church master-builders}

during the 19th

century

—

working

as

they

did in

different

_parts

_{of the}

_country _—

_{Nordell is rather}

difficultto_get_a

_real

_{grip of.}

_{In spite of this, however,}

this article is an

_{attempt to}

_put

_together

_a

_short

biography of

Nordell based

on

small, scattered

pieces

of informationfrom differentarchives.

Bom in 1817 in Norrala in the

_{province of}

_Hälsing¬

land,

Nordell received his

training under the better

known church master-builder Jacob

Norin, also from

Norrala.The latterwas

_{responsible for}

_the

_construc¬ tion of at least ten churches in the

_provinces

_of

Hälsingland

and

Ångermanland.

A number of Norin’s

church

_projects

_were,

_{however, completed by Nord¬}

ell around the year

1850.

In theautumnof 1851 Nordell left his ‘master’ and

went to Stockholm where he enrolled as an extra

pupil

at

the Kongl. Teknologiska Institutet

—

the

Royal Institute of Technology. His

stay

in Stockholm

was,

however,

notavery

long

one,

and he

returned

rather

_quickly

_to

_{the north of Sweden where he}

established himselfas achurch master-builder in his own

_{right. Over the}

_{next twenty} _{years or so}

_he

travelled a _great

_{deal between}

_projects

_in

_different

places, although

his

actual home

was

first in Los and

then,

from 1856, in

Myssjö in

the province of Jämt¬

land.

_{Up until around 1870 he}

_was

_{involved in}

_the

construction of the

_following

_churches:

_Överhogdal

and Tännäs in the

_{province of}

_Härjedalen;

_Rätan,

Bräcke, Kall,

Marby and Gillhov in the province of

Jämtland; Liden

and

Njurunda in the province of

Medelpad; and Hamra in the province of Hälsing¬

land.

In 1869Nordell movedto

_{Stockholm, but}

_already

the

_following

_year

_{returned north again}

_—

_{this time}

to the town of Gävle where he

_{quickly became}

establishedas a

_wealthy

_ironmonger.

_{It is therefore}

rather

_{surprising that}

_at

_{the beginning of the 1880’s}

he movedtoStockholm for the third time. While he was

_{mainly unemployed, he}

_was,

_however,

_involved

in the construction ofa

_{large block of flats}

_at

Öster¬

malmsgatan

street

number 34,

one

floor of

which

today houses the

Ethiopian

Embassy.

During

the

first

halfofthe 1880’s he madetwoexcursionstoNorr¬ land—the northern_part

of Sweden

_—

where

he

_was

(11)

responsible for the construction of

two

large

timber-built

_{churches, Bodum in the}

_{province of}

_Ångerman¬

landand Stensele in the

_{province of}

_{Västerbotten.}

After thesetwofinal

_{projects Nordell}

_—

_who

_was

now

_nearly

_seventy

_years

_old

_—

_{and his}

_{wife lived in}

poverty

in Stockholm. He

was

declared bankrupt in

1887and three_years

_{later the former}

_church

master-builder was admitted to Danvik’s mental

_asylum

where he died in 1898.

Nordell was

_{responsible for the construction of}

churches in three dioceses —

Ärkestiftet,

Härnö¬

sand, and Luleå

—

and

was

in other words

very

mobile,

particularly in comparison with

most

of

the

18th

_century

_{church master-builders. All of the}

_con¬

temporary

evaluations of Nordell,

as can

be read in

thearchives ofthedifferent

_{parishes where he worked,}

arewithout

_exception

very

positive indeed.

He

had

exceptional organizational ability and he carried

out hiscontractsina_very

_{purposeful fashion.}

_{The chur¬}

ches on which he worked were

_{always completed}

earlierthan had been

calculated, with the

exception,

that

_is,

of those

cases

where economic

or

similar

problems had been

an

obstacle.

The

_{majority of the churches that}

_were

_built

_under

NordelTs directionweretimber-built churches. Se¬ veral of themwere

_{designed by prominent architects}

of the

_{day, and}

_two_or

_{three of the churches}

_were

_both

very

targe and

very

complicated technically.

He

was also involved in the construction of a number of stone-built and brick-built

churches,

among

others

Kail and

_{Marby. Nordell could also draw and design}

himself,

as

he demonstrated wherever he

was wor¬

king.

None

of his

proposals

for

church buildings

were

ever

_built,

_although

_two

_or

_three

_towers

_and

_a

_large

number of additionsandalterationstodetailswere. On some occasions the

_{representatives of}

_a

_parish

quite simply did

not

dare

to

make

any

alterations

to

drawings which had already been approved, in spite

ofthefactthat

_they

_preferred

_—_{as can}

_be

_seen

_from

theminutes of

_meetings

_—

_{Nordell’s proposals}

_to

those of

Overintendentsämbetet, the Board of Public

Works and

_Building.

_Nordell

_{often designed}

_pews,

pulpits, interior breastwalls

and various different

ornaments,

chandeliers, whole chancel interiors, and

altars and altar decorations. ‘The Cross and the Mantle’ motifseems to have been

_{something of}

_a

speciality

on

his

part.

The role of the master-builder is oftenunderesti¬ mated in connection with architecture and