Vuxna personers upplevelser av sitt aktivitetsmönster till följd av Covid-19. : En kvalitativ intervjustudie

Vuxna personers

upplevelser av sitt

aktivitetsmönster till följd

av Covid-19

En kvalitativ intervjustudie

FÖRFATTARE: Emelie Lantz & Lisa Grenevik HANDLEDARE: Ann Johansson

EXAMINATOR: Elisabeth Elgmark JÖNKÖPING 2021 juni

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen. Metoden ärkvalitativ intervjustudie med eninduktiv ansats. Ett snöbollsurval användes för rekrytering av 10 informanter, i åldrarna 30–49 år. Datamaterialet transkriberades ordagrant och en kvalitativ innehållsanalys användes för bearbetning och analysering av data. Resultatet visade att de allra flesta delar i vuxnas aktivitetsmönster i enstor utsträckning påverkats av Covid-19. Temat tolkades som att Upplevda begränsningar i vardagen kan

skapa nya möjligheter. Fyra kategorier identifierades; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, intressen och social miljö. Varje kategori bestod av tre underkategorier. Slutsatsen är att

många vuxna personer upplever en begränsning i sin sociala miljö. Flera av vardagens aktiviteter har anpassats, blivit inställda eller begränsade. Många aktiviteter utförs istället utomhus eller digitalt jämfört med innan Covid-19. På detta sätt har begräsningarna i vardagen bidragit till nya möjligheter för personerna. Aktivitetsbaserade interventioner kan behövas för att hitta hälsosamma aktivitetsmönster och värdeupplevelser som påverkats till följd av Covid-19.

Summary

Adults' experiences of their activity pattern as a result of Covid-19.

The aim of the report is to increase the understanding of how adults in Sweden experience their activity patterns due to Covid-19 and its restrictions in everyday life. The method is a qualitative interview study with an inductive approach. A snowball sample were used for the recruitment of 10 informants, aged 30-49. The data material was transcribed verbatim and qualitatively content analysis used for processing and analysis of data. The results showed that most parts of adults' activity patterns were largely affected by Covid-19. The main category was interpreted as Perceived limitations in everyday life can create new

opportunities. Four categories were identified: maintenance occupations, work occupations, interests and social environment. Each category consisted of three subcategories. The conclusion is that many adults experience a limitation in their social environment. Several of everyday activities have been adapted, canceled or limited. Many activities are instead performed outdoors or digitally compared to before Covid-19. In this way, the limitations of everyday life have contributed to new opportunities. Activity-based interventions might be needed to find healthy activity patterns and value experiences that have been affected as a result of Covid-19.

Keywords: Activity repertoire, occupational performance, pandemic, subjective health, ValMO-model

Innehållsförteckning

Inledning... 1

Bakgrund ... 1

Teoretisk grund... 2

Aktivitetsmönster och hälsa ... 2

Aktivitetsmönster och Covid-19 ... 4

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Design... 5 Förförståelse ... 5 Urval ... 5 Datainsamling ... 8 Dataanalys ... 8 Etiska överväganden ... 9

Resultat ... 10

Diskussion ... 19

Slutsatser ... 25

Referenser ... 26

Bilagor ...

1

Inledning

Alla människor har olika aktiviteter i sin vardag som formar aktivitetsmönster. Aktivitetsmönstret formas utav vad vi gör, hur vi gör samt med vem eller vilka vi gör dessa aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2020). Covid-19 pandemin har resulterat i restriktioner i Sverige för människors utförande av sina vardagliga aktiviteter med förhoppning att förhindra virusets spridning (HSLF-FS 2020:52). Viruset SARS-CoV-2, med det officiella namnet Covid-19, upptäcktes i Kina och första bekräftade fallet i Sverige kom i början av 2020. Covid-19 är en infektionssjukdom som ofta orsakar förkylnings- och influensasymtom men drabbar olika personer olika hårt och på olika sätt (Folkhälsomyndigheten, 2020a; Folkhälsomyndigheten, 2020b).

Sverige har av andra länder uppfattats hantera pandemin på ett annorlunda sätt jämfört med övriga länder i världen (Svenska Institutet, 2020). Folkhälsomyndigheten skriver i en rapport om tänkbara konsekvenser på individ- och samhällsnivå till följd av pandemin. Restriktionerna i Sverige påverkar flera av funktionerna i samhället och kan få indirekta hälsokonsekvenser för människan. Risk finns för minskade försörjningsmöjligheter samt ohälsosamma levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Då tidigare studier visat att den subjektiva hälsan påverkar samt påverkas av människors aktivitetsmönster (Erlandsson & Persson, 2020) finns anledning att undersöka hur vuxna människor upplever att deras aktivitetsmönster har påverkats under Covid-19 pandemin. Att arbeta förebyggande för nedsatt förmåga till aktivitet och delaktighet ligger i den arbetsterapeutiska kompetensen. Förståelsen för påverkat aktivitetsmönster och hälsotillstånd är av betydelse för professionen i ett förbättrande och förebyggande arbete (Sveriges Arbetsterapeuter, 2018).

Bakgrund

Människans vardag fylls av olika aktiviteter, dessa är lika nödvändiga och betydelsefulla som mat och dryck i livet. Det finns även ett behov hos alla människor att ha aktiviteter i vardagen som upplevs roliga och tillfredställande. Aktiviteter tillför mening i livet och tillåter människan att upptäcka och lära ifrån omgivningen. De tillåter även människan att behärska färdigheter och utrycka sin identitet samt att upprätthålla en vardag. Alla människor behöver aktiviteter i sin vardag, men fenomenet är personligt och individuellt för att det ska medföra hälsa (Townsend & Polatajko, 2013).

2

Teoretisk grund

Aktivitet är ett begrepp som beskriver vad en individ gör samt var och när aktiviteten utförs (Erlandsson & Persson, 2020). The Value and Meaning of occupation (ValMO) är en arbetsterapeutisk modell som förklarar aktivitet genom upplevelsen hos individen. ValMO delar in aktivitet i fyra kategorier utifrån den upplevelse som utförandet ger. Aktivitetskategorierna är skötsel, arbete, lek och rekreation. Skötselaktiviteter innebär grundläggande behov och rutiner som upprätthålls för hälsa och välbefinnande. Att ta hand om hem, barn och husdjur faller under denna kategori. Arbetsaktiviteter är exempelvis lönearbete eller studier, det individen försörjer sig på. Aktiviteter som upplevs roliga och tillfredsställande hör till lekaktiviteter. I dessa kan individen tillfälligt bortse från sociala regler och ge utrymme för fantasi. Avslappnande och lugna aktiviteter som individen själv väljer att utföra, såsom att läsa, kategoriseras som rekreativa aktiviteter. Hur en individ väljer att kategorisera en aktivitet beror på det värde som hen sätter till densamma.

Enligt modellen är det av betydelse att förstå meningen av en aktivitet eftersom den kan ha olika betydelser för olika individer. Aktivitet är ett komplext fenomen som behöver en förståelse ur flera perspektiv. Aktivitets-, värde- och perspektivtriaden är tre olika perspektiv som samspelar enligt ValMO. Aktivitetstriaden delas in i begreppen person, uppgift och miljö. Personen är den individ som utför görandet och det är först när hen själv väljer att utföra en uppgift som den blir personlig och värdefull. Uppgiften är den aktivitet som individen väljer att utföra och miljön är där den utförs. Värdetriaden delas in i konkret-, självbelönande- och sociosymboliskt värde. Ett konkret värde innebär att görandet utförs för det konkreta och synliga resultatet, exempelvis städning där resultatet blir ett rent och fräscht hem. Ett självbelönande värde innebär att aktiviteten ger känslor som exempelvis tillfredställelse och nöje. Utförandet görs på grund av känslan som aktiviteten ger. Aktiviteter som ger ett sociosymboliskt värde har en personlig, kulturell eller universell betydelse för individen. Mikro, meso och makro är tre nivåer som utgör perspektivtriaden. Makronivån formas av aktiviteterna som görs under hela livet och värdet som de ger. Mesonivån beskriver de vardagliga aktiviteterna under exempelvis en dag. Mikronivå förklarar aktiviteten i flera mindre delar. Enligt ValMO kan en förlust av funktionell kapacitet (mikronivå) resultera i en exkludering av meningsfull aktivitet ifrån aktivitetshistorian (makronivå). För att kunna förstå människans aktiviteter är det av betydelse att förstå dessa perspektiv och vad som är en meningsfull aktivitet för individen (Erlandsson & Persson, 2020; Persson et al, 2001).

Aktivitetsmönster och hälsa

I människans aktivitetsmönster finns aktiviteter av olika värden för personen som utför dem. De värden som människan upplever och erfar när de utför sina vardagliga aktiviteter är kopplat

3

till hur de upplever mening i livet, vilket i sin tur leder till den subjektiva hälsan. En allmän tillfredställelse av vardagliga aktiviteter, en stressfri miljö och en känsla av kontroll över sin situation är de mest betydelsefulla delarna för subjektiv hälsa (Erlandsson, Eklund & Persson 2011). Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som “ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt” (WHO, 1948, s.100). Vidare definierar WHO hälsa som “... en resurs som tillåter människor att leva individuellt, socialt och ekonomiskt produktiva liv” (WHO, 1998, s.1). För personer i arbetsför ålder i en västerländsk kultur är aktivitetsmönstren ofta komplexa. Hela aktivitetsmönstret inklusive lönearbetet är av betydelse för hur människan upplever sin hälsa. Personers upplevelse av hälsa i sitt aktivitetsmönster är subjektivt och påverkas av personens kapacitet, preferenser, möjligheter och miljömässiga faktorer. Dessutom behöver vardagen innehålla utmaningar och möjligheter till aktivitet för att minska risken för ohälsa (Erlandsson & Persson, 2020; Erlandsson, Rognvaldsson & Eklund, 2004).

Aktivitetsmönster i vardagen kan beskrivas genom begreppet vanebildning som möjliggör samverkan mellan människor och omgivningen. I detta ingår hur vi strukturerar vår vardag utifrån vanor, rutiner och roller. Mönstret av de vardagliga aktiviteterna binds samman av vanorna (Taylor, 2020). För främjande av produktivitet och effektiv tidsanvändning framkommer vikten av att skapa och bibehålla rutiner under dagen vid arbete hemifrån. Dessutom är planerad tid för avbrott från arbete viktigt. Vid arbete hemifrån sammankopplas arbets- och familjelivet. För att behålla hälsa behövs stabilitet på flera områden i livet. Genom rutiner och organisering kan tid uppstå till andra viktiga saker i livet utöver lönearbete (Lopez-Leon, 2020).

Tidsanvändningen och organisering av vardagliga aktiviteter skiljer sig åt mellan vuxna män och kvinnor. De utför även olika typer av aktiviteter (Erlandsson, Rognvaldsson & Eklund, 2004). Erlandsson el al (2009) beskriver att kvinnor upplever mer stressfaktorer i sitt aktivitetsmönster än män. Studien belyser även att stressfaktorerna minskar i samband med åldern. Detta beror på att mödrar lägger en stor del av sin tid i vardagen på omsorg av sina barn. När barnen bli äldre minskar mödrarnas tid till omsorg, vilket även minskar deras upplevelse av stress. Kvinnor som har barn eller partner i hemmet upplever oftare störande avbrott i sitt aktivitetsmönster än de kvinnor som bor själva. Studien visar på sambandet mellan störande avbrott i sitt aktivitetsmönster och en dålig upplevelse av den subjektiva hälsan. Primeau (2000) belyser att föräldrar som delar upp omsorg för gemensamma barn mellan sig skapar och upprätthåller rutiner som skapar vissa mönster för engagemang. I en familj där mamman och pappan har gemensamma rutiner finns en struktur i mönstret som flyter på även om ena partnern skulle vara frånvarande vid något tillfälle. I familjer där den ena partnern har huvudansvaret för hushållssysslor och omsorg för barnen, har den andra

4

partnern ofta inte skapat egna rutiner för exempelvis läggning av barnen då hen skulle vara frånvarande. Även om föräldrarna hade separata rutiner var de inte alltid synkroniserade med varandra, vilket påverkade varandras delaktighet i aktiviteter kopplade till omsorg för barnen. I aktivitetsutförandet framkommer det i studien att pappan sällan strukturerar, organiserar och planerar aktiviteter kopplade till barnens omsorg.

Enligt en studie av Håkansson, Lissner, Björkelund och Sonn (2009) relateras kvinnors hälsa till deras subjektiva upplevelse av engagemang i sitt dagliga aktivitetsmönster. Studien visar på meningsfullhet, hanterbarhet och aktivitetsbalans som påverkande hälsofaktorer för kvinnor i arbetsför ålder. Förmåga till hantering av valda aktiviteter framkom som en avgörande coping-strategi i relation till upplevd hälsa. Meningsfulla aktiviteter och aktivitetsbalans i stort visade även på upplevelse av god hälsa och välbefinnande. För att människan ska ha aktivitetsbalans krävs en upplevelse av balans i sina aktivitetskategorier.

Aktivitetsmönster och Covid-19

Då aktivitetsmönstret hos människan påverkar den upplevda hälsan hos varje individ (Erlandsson & Persson, 2020) är det av betydelse att undersöka hur aktivitetsmönstret påverkas utifrån Covid-19 och restriktionerna som följer i Sverige. Enligt rapport från Folkhälsomyndigheten har alla i Sverige ett personligt ansvar för att förhindra spridning av Covid-19. Alla bör vara noga med handhygien, hålla avstånd både inomhus och utomhus, undvika kollektivtrafik och andra färdmedel där platsbokning inte är möjligt och i stället gå, cykla eller använda alternativa färdsätt. Vidare bör personer inte delta i större sociala sammanhang. Arbetsgivare bör ge sina arbetstagare möjlighet till arbete hemifrån eller ändrade arbetstider för undvikande av rusningstrafik (HSLF-FS 2020:52).

Tidigare studier från runt om i världen visar ett förändrat kostbeteende samt minskad vardaglig fysisk aktivitet till följd av restriktioner för befolkningen (Ammar, 2020; Meyer, 2020). Antal timmar per dag som spenderades sittandes ökade under karantän (Ammar, 2020) och skärmtiden ökade hos tidigare aktiva vuxna amerikaner (Meyer, 2020). De positiva effekterna av fysisk aktivitet för mentala hälsan är väldokumenterad (Hansen, 2016). Hos personer med minskad fysisk aktivitet visades större depressiva symtom och stress jämfört med personer som upprätthöll sin fysiska aktivitet under pågående pandemi (Meyer, 2020). Enligt Di Renzo (2020) ökade istället antalet personer som tränar minst fem gånger i veckan under perioden 5 april till 24 april 2020 i Italien. Däremot hade personer som inte tränade innan 5 april inte heller börjat träna under samma period. Tidigare resultat ifrån genomförda studier i Italien och Spanien visar på att medelhavskost har ökat samt även matlagning i hemmet (Di Renzo, 2020; Sánchez-Sánchez, 2020).

5

Tidigare studier (Ammar, 2020; Di Renzo, 2020; Meyer, 2020; Sánchez-Sánchez, 2020) som gjorts inom ämnet visar på ändrade vanor och rutiner kring kost och fysisk aktivitet. Inom arbetsterapi är det av vikt att se människan ur ett helhetsperspektiv, därför kommer det här examensarbetet att se till individers hela aktivitetsmönster i relation till Covid-19 och dess restriktioner (Erlandsson & Persson, 2020).

Syfte

Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen.

Material och metod

Design

Examensarbetet genomförs som en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats (Kristensson, 2014).

Förförståelse

Förförståelsen kopplat till syftet var att aktivitetsmönster och individers subjektiva hälsa påverkades under pandemin. Aktivitetsvetenskapen beskriver det dynamiska samspelet mellan person, aktivitetsutförande och omgivning. Miljön och omgivningen där individer befinner sig innehåller ofta flera möjligheter men också krav, begränsningar och utmaningar. Både den fysiska, sociala och kulturella miljön har inverkan på vad vi väljer eller måste göra. På detta sätt fanns en förförståelse för att restriktionerna i Sverige kan tänkas påverka människors aktivitetsmönster och subjektiva hälsa (Erlandsson & Persson, 2020).

Urval

Examensarbetet riktade sig till vuxna personer i ålder 30–50 år som lönearbetat inom det senaste halvåret och var bosatta i Jönköpings län eller Västra Götalands län. Informanterna rekryterades från dessa två län i Sverige för att de skulle utgå ifrån liknande restriktioner. Examensarbetet består av både män och kvinnor i varierande åldrar för att få ett brett urval med olika erfarenheter, förutsättningar och tankar (Kristensson, 2014).

Rekryteringen till urvalet skedde genom ett snöbollsurval. Ett urvalsled startades i Västra Götalands län och ett i Jönköpings län genom att författarna skapade en kontakt med varsin person som stämde in på inklusionskriterierna. Sedan använde författarna sig av personen för att få kontakt med ytterligare relevant person till examensarbetet. Denna process skedde tills tio informanter hade rekryterats. Kontakt med informanterna skedde genom informantens

6

önskade kommunikationssätt som textmeddelanden och telefonsamtal. Efter en kontakt skickades ett informationsbrev (se Bilaga 1) ut till informanten där syfte, metod och innehåll presenterades. De som ville vara med och delta i examensarbetet gav skriftligt samtycke som skickades tillbaka i medföljande kuvert med betalt porto. I samband med att informanten gav sitt informerade samtycke samlades information in kring faktorer utifrån variablerna ålder, juridiskt kön, yrke, utbildning, boendesituation samt om personen tillhör en riskgrupp. Faktorerna redovisas i tabell 1. Totalt inkom tio skriftliga godkännanden, två personer tackade nej till deltagande. Efter skriftligt godkännande kontaktade författarna dem för tid till intervju. De tio informanterna som deltog var i åldrarna 30–49 år varav fyra stycken var män och sex stycken var kvinnor (Kristensson, 2014).

7 Tabell 1. Sammanställning över faktorer

Juridiskt kön män kvinnor Antal 4 6 Ålder 30–34 år 35–39 år 40–44 år 45–50 år 2 3 3 2 Utbildning Gymnasial utbildning Yrkesutbildning Högskoleutbildning 3 5 2 Yrke

Hälso- och sjukvård Djurhållning Försvaret Fritidsverksamhet Industri Ingenjör Socialt arbete 2 1 1 3 1 1 1 Hushåll

Särbo och barn Sambo och barn Sambo

Bor själv Ensam med barn

1 5 2 1 1 Bostad Villa Lägenhet 6 4 Omgivning Landsbygd Stan 6 4 Riskgrupp Ja Nej 2 8

8

Datainsamling

En semistrukturerad intervjuguide (se Bilaga 2) användes för insamling av data eftersom syftet var att förstå individers upplevelser av sitt aktivitetsmönster innan och under pandemin. Intervjufrågor formulerades utifrån syftet med inspiration från ValMO:s definition av aktivitet och aktivitetsmönster (Erlandsson & Persson, 2020; Kristensson, 2014). Innan påbörjade intervjuer med informanterna gjordes två provintervjuer för att testa frågorna och utveckla intervjuteknikerna. Efter provintervjuerna lades enstaka frågor till i intervjuguiden. Ingen utav frågorna togs bort. Intervjuerna skedde med en författare som huvudintervjuare och den andre som bi-intervjuare. Genomförandet av intervjuerna tog mellan 25—50 minuter. Intervjuerna spelades in och därefter transkriberades datainsamlingen (Backman, 2016; Kristensson, 2014).

Dataanalys

Med hjälp av en kvalitativ manifest och latent innehållsanalys med fokus på den manifesta delen bearbetades det insamlade materialet. En manifest analys beskriver det textnära och uppenbara innehållet i insamlingen, i form av kategorier. Alla intervjuer skrevs ner ordagrant och avidentifierades. När intervjuerna skrivits ner, läste båda författarna igenom texterna var för sig och sedan diskuterades övergripande intryck, likheter, skillnader och mönster tillsammans. Texten kondenserades till meningsbärande enheter. Efter detta steg abstraherades de meningsbärande enheterna genom koder som beskriver innehållet. Genom den manifesta analysen relaterades kodernas innehåll till underkategorier och i en mer latent analys valdes kategorier. Utifrån kategoriernas innehåll och budskap skedde en tolkning i den latenta analysen där temat skapades. Ovanstående data finns sammanställd i tabell 2. Texterna lästes igenom för en jämförelse och analys av datainsamlingens innehåll. Alla steg i analysen gjordes tillsammans av båda författarna genom triangulering (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017; Kristensson, 2014).

9 Tabell 2. Exempel på analysen

Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande

enhet

Kod Underkategori Kategor i

Tema

Jag tycker att jag har mer tid till mig själv överhuvudtaget, alltså till det som jag tycker om att göra. Och även, det är vissa saker som inte går att göra men av de som jag kan göra runt här hemma så tycker jag att det finns mer tid.

Jag har mer tid till mig själv och det jag tycker om att göra. Mer tid till sig själv Förändrad tidsanvändning Skötselak tiviteter Upplevda begränsning ar i vardagen kan skapa nya möjligheter

...vi handlar mycket online. Vi köper mat online och sånt för att slippa gå i matbutiker. Det går ju inte att undvika det helt och hållet, men i största möjliga mån i alla fall....

Vi försöker undvika att gå I matbutiker och handlar därför mycket online. Handlar numera online Förändrat utförande

Jag har försökt innan att handla på lite udda tider när det inte är så mycket folk för jag tycker inte om att gå och trängas heller. Så det är jag van vid sen innan, så det har inte blivit någon förändring så.

Jag är van vid sen innan att handla på udda tider. Det är ingen förändring. Ingen förändri ng vid handlin g Oförändrat utförande

Etiska överväganden

Alla informanter fick information skriftligt och muntligt om examensarbetet, hur data förvarades och hanterades samt att de kunde avsluta deltagandet när som helst. Informanterna gav sitt godkännande till medverkan i examensarbetet. Detta gjordes skriftligt genom informationsbrev som skickades med post till deltagarna. I brevet medföljde svarskuvert med betalt porto där samtycke skickades tillbaka till ansvariga för examensarbetet. Samma skriftliga information om frivilligt deltagande och examensarbetet syfte gavs muntligt till alla innan påbörjad intervju. Genom informerat samtycke till medverkan i examensarbetet gjordes ett etiskt ställningstagande utifrån autonomiprincipen. Därmed har deltagandet skett på lika villkor för alla. Informanterna hade under intervjuerna möjlighet att avstå från att svara, avbryta intervjun samt själva bestämma hur djupgående de ville svara. Detta har övervägts för att nyttan för forskningen inte ska innebära risk för skada eller obehag. Till följd av Covid-19-pandemin var det inte etiskt försvarbart att besöka deltagarna fysiskt. Intervjuerna valdes istället att genomföras med hjälp av det digitala kommunikationsverktyget Zoom för att inte riskera individernas hälsa. Frågan kring tillhörande av riskgrupp i bifogat frågeformulär till informanterna övervägdes utifrån ett etiskt perspektiv. Frågan utformades

10

som ja eller nej fråga för att se om aktivitetsmönstret påverkades av tillhörande riskgrupp eller inte. Utifrån syftet var det heller inte av betydelse eller etisk försvarbart att ta reda på orsak till riskgrupp. Frågeformulären kunde inte härledas till respektive informant. En etisk egengranskning enligt Hälsohögskolans anvisningar har genomförts. Datamaterial förvarades avkodat enligt riktlinjer ifrån den etiska egengranskningen, för att minimera riskerna för skada hos deltagarna. Det insamlade materialet behandlades konfidentiellt, nummer på informanterna användes istället för namn och inga andra personliga uppgifter angavs i transkriberingen. Inga obehöriga fick tillgång till informationen då inspelningarna förvarades på en extern hårddisk med en personlig kod (Helsingforsdeklarationen, 2013; Kristensson, 2014).

Resultat

Under analysen av det insamlade datamaterialet identifierades fyra kategorier och tolv underkategorier. Dessa sammanställs i tabell 3 och beskrivs i texten nedan. Temat tolkades som att Upplevda begränsningar i vardagen kan skapa nya möjligheter. Detta beskriver informanternas upplevelser kring sina aktivitetsmönster och kan ses genomgående i samtliga intervjuer. Utifrån gjord analys kunde ett mönster ses i resultatet. Informanterna har i samtliga kategorier fått en påverkan på sina aktivitetsmönster genom en ökad digitalisering, ökade utomhusaktiviteter samt påverkan på sociala sammanhang (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017; Kristensson, 2014). Tabell 3. Översikt över resultatet.

Tema: Upplevda begränsningar i vardagen kan skapa nya möjligheter

Kategorier

Skötselaktiviteter Arbetsaktiviteter Intressen Social miljö

Underkategorier Förändrad tidsanvändning Förändrat arbetssätt Anpassning i aktivitet Förändrat umgängessätt Förändrat utförande

Ökade arbetsuppgifter Ökat utförande av

aktivitet

Minskat umgänge

Oförändrade rutiner Samma arbetsuppgifter

Minskat utförande av aktivitet

11

Skötselaktiviteter

Förändrad tidsanvändning

Informanterna upplevde en förändrad tidsanvändning i sina skötselaktiviteter. Mer tid lades i hemmet och på sig själv eftersom mindre tid gick åt till aktiviteter och intressen utanför hemmet. Detta upplevdes begränsande då andra aktiviteter inte kunde utföras. Mer tid spenderades även på umgänge med sin familj. Den ökade tiden hemma skapade en upplevelse av att vara isolerad. Begränsningen möjliggjorde däremot för en förändrad tidsanvändning vilket bidrog till en lugnare tillvaro med ett förenklat vardagspussel. Det fanns inte längre behov av att skjutsa och hämta barnen till olika aktiviteter, vilket frigjorde mer tid till sig själv och hushållet. Den lugnare tillvaron upplevdes av vissa gälla mönstret under hela veckorna medan andra menade på att det främst var helgerna som var lugnare. Med upplevelsen av lugnare aktivitetsmönster kom även känslan av att i större utsträckning hinna med de vardagliga aktiviteterna. Det fanns informanter som upplevde att egentiden minskat. Tid som innan Covid-19 användes till intressen som utfördes självständigt, utförs nu istället tillsammans med familjemedlemmar. Till följd av Covid-19 har den vardagliga strukturen blivit mindre strikt då de inte längre hade sina egna eller barnens aktiviteter att rätta sin tidsanvändning efter. Överlag upplevdes ökad tid i hemmet hos personer både med och utan barn. Mer tid användes till aktiviteter i hemmet som matlagning, städning, renovering och planering.

Jag tycker att jag har mer tid till mig själv överhuvudtaget, alltså till det som jag tycker om att göra. Och även, det är vissa saker som inte går att göra men av de som jag kan göra runt här hemma så tycker jag att det finns mer tid... Absolut

(Informant 10).

Förändrat utförande

Informanterna beskrev en upplevelse av att anpassa sig till den rådande situationen. Ett förändrat utförande vid handling av dagligvaror framkom. Handling i fysiska butiker undveks och ersattes med handling på nätet främst för att undvika andra människor. Det fanns ett starkt inslag av ökat utförande av handling online. Det fanns tendenser av att handling online även möjliggjorde för att handla till äldre närstående under Covid-19. Det förändrade utförandet beskrevs som positivt då det enbart inhandlades det som planerats och bestämts i förväg. Negativa aspekter av handling online som framkom var förlorad spontanitet och tråkigt att inte kunna känna och se matvarorna.

...vi handlar mycket online. Vi köper mat online och sånt för att slippa gå i matbutiker. Det går ju inte att undvika det helt och hållet, men i största möjliga

12

mån i alla fall.... Allt blir så mycket bökigare, det är bättre att köpa mycket på en gång. Vare sig du handlar online eller du går fysiskt i en butik så, man tänker att det här ska räcka längre. För att just undvika att träffa människor så mycket som möjligt (Informant 7).

Informanterna uppgav att de medvetet håller avstånd till andra personer om handling sker i fysiska butiker. Upplevdes det att mycket folk vistades i butiken så valdes det i vissa fall att avstå helt från att handla. Det fanns ett förändrat tankesätt och utförande vid besök i fysiska butiker. Skyddsutrustning hade börjat användas och handlingen utfördes oftast snabbare än vanligt. För att undvika onödiga småköp under veckorna handlades betydligt mer varje gång. Även ökad handhygien i de vardagliga aktiviteterna beskrevs.

...man har ju ändrat sitt beteende. När man möter en människa i ett utrymme så backar man eller stannar så att man ser att man får plats, med avstånd och sådana grejer (Informant 1).

Oförändrade rutiner

Informanterna uppgav oförändrade rutiner i vardagen. Exempelvis beskrevs hur rutinerna kring omsorg för barnen inte hade påverkats. Möjlighet fanns att hjälpa barnen med läxor i samma utsträckning och på samma tider. De personer som redan innan spenderade mycket tid i hemmet, uppgav också oförändrade rutiner. Detta kunde bero på att personerna redan innan Covid-19 arbetade hemifrån. Rutinerna i vardagen kopplade till när och hur handling skedde, skiljde sig för enstaka personer inte från hur de utförde detta innan Covid-19. Detta kunde bero på att de redan innan hade rutiner som upplevdes stämma överens med rådande restriktioner samt ett arbete som möjliggjorde handling på udda tider.

Jag har försökt innan att handla på lite udda tider när det inte är så mycket folk för jag tycker inte om att gå och trängas heller. Så det är jag van vid sen innan, så det har inte blivit någon förändring så (Informant 9).

Arbetsaktiviteter

Förändrat arbetssätt

Informanterna har fått ett förändrat arbetssätt för att kunna följa restriktionerna från Folkhälsomyndigheten. Arbete hemifrån skedde i olika utsträckningar. Detta beskrevs både som ensamt men även som möjliggörande av rutiner i arbetet såväl som privat. Vid arbete hemifrån prioriterades promenader under dagen på ett sätt de inte gjorde vid arbete på plats.

13

På så sätt fick fysisk aktivitet mer utrymme i deras vardagliga aktivitetsmönster. Digitala arbetsuppgifter har införts på olika arbeten, vilket upplevdes både positivt och negativt ur olika aspekter beroende på arbete. De digitala arbetsuppgifterna omfattar både digitala möten med kollegor, men även att nå ut till de personer som aktuell verksamhet riktar sig till genom sociala medier. Den ökade användningen av digitala forum på arbetet upplevdes utvecklande. Det förändrade arbetssättet kunde även ses som möjliggörande av en mer effektiv arbetsprocess bland annat för att det går att delta i flera på varandra följande möten då de hålls digitalt istället för på plats. För några innebar det förändrade arbetssättet på digitala forum färre resor i arbetet jämfört med innan Covid-19. Arbetssättet uppgavs ha förändrats i verksamheten de arbetar i för att begränsa antalet personer.

Vi har ju fått göra om alla möten till digitala möten. Jag har också passat på att göra om en del av våra arbetsprocesser till att bli helt digitala då de har varit mera halvdigitala eller vad man ska säga. (skratt)…. Då blir det att man måste börja tänka om och få det att funka och nu tror jag att det funkar mer effektivt än vad det gjorde innan då (Informant 4).

Införandet av digitala möten på arbetet upplevdes försvåra vissa arbetsuppgifter. Aspekter som framkom var svårigheter att läsa av kroppsspråk och nyanser i digitala samtal, samt begränsningar och anpassningar för de som verksamheten riktar sig till. Att samarbetande kollegor inte befann sig på arbetet samtidigt kunde också upplevas försvårande av exempelvis informationsflödet eller att uppgifter riskerade att skjutas upp och därmed ta längre tid än normalt.

Men jag kan också se nackdelarna, är mer att man, vissa arbetsuppgifter behöver man mötas för att vara extremt kreativ i tycker jag. Och det är också samma, vissa typer av, om man håller i utbildningar eller gör vissa saker så. Så är det lättare att vara tillsammans... (Informant 2).

I samband med riktlinjer på arbetsplatsen beskrevs det hur användningen av skyddsutrustning, samt hygienrutiner har införts och förbättrats på arbetsplatsen. På arbetsplatser där skyddsutrustning användes i stor utsträckning upplevdes svårigheter kring att göra sig hörd och förstådd, vilket påverkade utförandet av arbetsuppgifter negativt.

Ökade arbetsuppgifter

På grund av olika anledningar ökade uppgifterna i arbetet till följd av Covid-19. Detta medförde en upplevelse av stress kring att hinna med den ökade arbetsbördan. Det fanns olika

14

anledningar till det ökade arbetet men samtliga anledningar berodde på Covid-19. Hygienrutiner på arbetet hade införts alternativt utfördes i större utsträckning. De ökade arbetsuppgifterna berodde på att personalen var hemma på grund av sjukdom och övrig personal fick mer ansvar i arbetsuppgifter. Det kunde även bero på de ekonomiska följderna av Covid-19 som gjorde att vissa företag inte anställde fler personal, vilket resulterade i samma arbetsuppgifter på mindre antal personer.

Sen har jag ju ett ganska stressigt jobb så där hinner jag väl kanske inte med allt som behövs. Speciellt inte nu för tiden då eftersom det är lite stopp att ta in extra resurser och sådant då...på grund av Covid då. Så får man klara sig med det man har och det är inte alltid det räcker till riktigt.... som inte har ersatts heller där deras arbetsuppgifter också har åkt ut på de andra som är kvar. Så sätt har det blivit mer stressigt och det är svårare att få in nytt folk (Informant 4).

Samma arbetsuppgifter

Informanterna beskrev hur de utförde samma uppgifter på arbetet som tidigare, det vill säga att arbetsuppgifterna i sig inte ändrats på grund av Covid-19. Uppgifterna de utför är samma trots sättet att utföra dessa på kunde ha förändrats. Detta kunde bero på att personerna redan innan Covid-19 arbetade hemifrån och därmed hade inte arbetsuppgifterna ändrats. Det kunde även bero på att de redan innan Covid-19 var så pass få på arbetet att de kunde hålla avstånd till varandra och därmed kunde de även utföra samma arbetsuppgifter.

...alltså för mig så kanske inte egentligen arbetssysslorna har förändrats så mycket för att jag, jag är ju ett väldigt...jag ska ju vara ett stöd för personalen. Det är jag ju fortfarande....alltså mina arbetsuppgifter är ju fortfarande de samma (Informant 2).

Intressen

Anpassning i aktivitet

Det framkom att informanterna har anpassat sina intressen samt utförandet av dessa för att kunna följa restriktioner enligt folkhälsomyndigheten. Dessa anpassningar kunde innebära att intressena utförs i mindre sammanhang med mindre antal personer samt att de involverade i aktiviteten håller avstånd till varandra.

...vi är några tjejer, fyra stycken tjejer som gympar tillsammans i en stor sal. Det är tre dagar i veckan.... det är nytt. Vi gick på annan gympa då, det var så tråkigt när det fick lägga ner. Så då var det en tjej som har tillgång till en stor

15

referenslokal på hennes mans företag. Så då har vi sån där stor bild och så sätter vi på något program och gympar till. Och vi är fyra stycken och har stort om plats (Informant 9).

Många av de intressen som tidigare utförts inomhus har blivit anpassade och utförs nu istället utomhus för att fortfarande kunna hålla igång aktiviteten och samtidigt inte riskera att sprida smittan eller bli smittad själv. I andra intressen skedde en anpassning genom den digitala användningen för att kunna fortsätta utföra sitt intresse trots situationen. Exempelvis nämndes en övergång från att gå på sportevenemang live till att istället sitta hemma och titta på matcherna. På så sätt kan intressen hållas vid liv samtidigt som det ger möjlighet att följa restriktionerna. Resor har fått anpassas och istället för att resa utomlands har resorna utförts inom Sverige. Resorna utfördes nu på ett sätt där de inte behöver träffa andra människor. Under resorna tillbringades mer tid utomhus och på så sätt anpassades aktiviteterna under resorna. Destinationen planerades även för att möjliggöra utomhusaktiviteter.

Ökat utförande av aktivitet

Intressen som innan utfördes utomhus eller som inte utfördes tillsammans med personer utanför familjen har idag fått mer utrymme i vardagen. Aktiviteter som utförs utomhus har fått ett ökat utförande i vardagen, och kan därmed ses som en större del i det vardagliga aktivitetsmönstret. Det ökade utförandet av aktiviteter utomhus gav nya upplevelser kring närområdet. Promenader och vandring beskrevs som en ökad aktivitet som utförs i brist på annat görande. Detta kunde ses både som en begränsning men även som en möjlighet i vardagen. Dels är det aktiviteter som har ökat i utförande i brist på annat görande, men även aktiviteter som möjliggjorts då de inte kunde utföra andra aktiviteter. Genom att det fanns en annan prioritering i kombination med mer tid så ökade utförandet i dessa aktiviteter.

Jo men coronan har väl gjort att man kommit ut mer, på ett annat sätt, det har det gjort. Få uppleva sitt närområde på ett annat sätt...den har gjort så att man upptäckt sitt (län) på ett helt annat sätt än vad man gjorde innan. Jag har ju varit på saker som jag inte ens upplevt under hela min livstid [vandring] (Informant

5).

Aktiviteter framför en skärm hade ökat till följd av Covid-19. Personer som tidigare inte la tid på att titta på serier och filmer, upplevde idag ett ökat utförande av denna aktivitet. Trots att det tidigare inte fanns något intresse eller kunskap kring aktiviteten hade utförandet ökat. Även personer som tidigare hade mycket skärmtid har ökat sitt utförande ytterligare. Ökningen av utförandet beskrevs som ett resultat i brist på annat görande.

16

Jag har faktiskt börjat titta på en del serier. Jag är ingen människa som hinner titta på tv i vanliga fall över huvud taget. Så det har jag lärt mig nu hur Netflix och det funkar. Det kunde jag inte innan (Informant 1).

Personer som inte kunde utföra sina egenvalda intressen hade istället börjat med nya aktiviteter som de tidigare inte utförde i sin vardag. Begränsningen av att inte få utföra sina vanliga intressen gav möjligheten till att lära sig något nytt och därmed få ett ökat utförande i dessa aktiviteter. Det fanns en tydlig tendens av att dessa aktiviteter utfördes utomhus eller utan personer som inte tillhör hushållet. Situationen gav dem möjligheten att lära sig något nytt vilket resulterade i utförandet av den nya aktiviteten.

Jag gräver blommor, det är ett nytt intresse. Det är överbelamrat med gröna växter här, så vi behöver flytta.... Det var ju 20 mars, förra året (starten). Så det har hållit i sig. Det var när man inte fick göra så mycket där i början så...testade man lite och så höll det i sig (Informant 8).

Minskat utförande av aktivitet

Informanterna upplevde ett minskat utförande av aktivitet i sin vardag. Intressen som tidigare utförts hade minskat eller helt ställts in på grund av Covid-19. Dessa aktiviteter var inställda av olika verksamheter men även av personen själv för att minska antalet personer i sin omgivning. Resor i och utanför Sverige utförs inte i samma utsträckning som tidigare. Aktiviteterna valdes frivilligt bort för att inte riskera att bli smittad eller att smitta andra. Det fanns ett starkt inslag av att olika former av träningsaktiviteter hade minskat. Bland annat var badhus nedstängda som gjorde att dessa aktiviteter inte kunde utföras. Det var även annan träning som exempelvis gym som hade minskat då detta valdes bort på grund av risken för att utsätta sig i dessa lokaler.

Tränade väl mer förr, hade väl en rutin att ta mig till gymmet och så innan tre dagar i veckan i alla fall. Nu vill man inte utsättas för att vara i de lokalerna, i början av pandemin när de började så då slutade man helt eller så. Och då fick man väl inte in jättemycket med träningen över huvud taget skulle jag väl vilja säga. Men nu känner man väl att man har kommit igång lite i alla fall. Någon gång i veckan i alla fall. Så det kommer succesivt tillbaka just med träningen för sig själv (Informant 6).

Utförandet i olika föreningsliv har minskat eller blivit helt inställda. Minskningen av utförandet av dessa aktiviteter beskrevs som en saknad. Informanterna uttryckte känslan av

17

tillhörighet i de olika föreningarna och beskrev en längtan efter att det ska bli som vanligt igen med aktiviteter i samma utsträckning som tidigare i föreningsliven.

Jag har ju varit scoutledare i hundra år känns det som. Men vi fick precis reda på att i år ställer man in lägret igen. Så det längtar jag till att få tillbaka en riktig scouttermin igen där man får åka iväg på scoutläger med alla ungdomar och va med allt vad det innebär. Det är något som jag saknar otroligt mycket (informant

1).

Social miljö

Förändrat umgängessätt

Sättet att umgås på hade i stor utsträckning förändrats till följd av Covid-19 och dess restriktioner. Idag sker umgänget mer med personer i det egna hushållet istället för personer utanför. Umgänge inomhus hade i stor utsträckning övergått till utomhusaktiviteter tillsammans med både vänner och släkt utanför det egna hushållet. Genom att träffas ute är det lättare att hålla avstånd. Dock blir vädret en avgörande faktor för när utomhusaktiviteter är möjligt, vilket även påverkade hur länge de sågs. Upplevelsen av att det är begränsande att inte kunna umgås på det sätt de var vana vid innan Covid-19 beskrevs av flera. Vid firanden av födelsedagar eller högtider nämner vissa hur restriktionerna lett till förändrat umgängessätt genom att antalet personer begränsades, de befann sig utomhus samt höll avstånd till varandra. Det spontana umgängessättet med vänner och släkt har idag försvunnit. Det upplevdes även att sättet att ses på idag blivit i mer enkelhet jämfört med innan Covid-19. En fika utomhus uppskattas mer då det inte längre är möjligt med en stor middagsbjudning, vilket innebär mindre planering och förberedelser.

Vi har haft lite annorlunda födelsedagar och högtider som vi har varit ute. Då har vi kunnat ses men då måste ju vädret vara ok (Informant 9).

Innan så...ja då behövde man ju inte tänka på saker utan då kunde man ju bara ringa och åka och hälsa på någon men nu får man ju liksom tänka alltså sig för lite (Informant 3).

Digitala lösningar möjliggjorde för informanterna att behålla sina sociala kontaktnät. De hade därmed i stor utsträckning förändrat umgängessättet till att höras på telefon, genom videosamtal, sociala medier och liknande. De hade även utvecklat sitt sätt att umgås digitalt. Det kunde vara genom att bland annat ha samtal som involverade flera personer eller använda kamerafunktionen på mobilen vid samtal för att se varandra och visa saker i ens närhet. Det

18

digitala umgängessättet uppskattades trots att det inte går att jämföra med sättet att umgås på fysiskt. Det uttrycktes även en saknad kring det fysiska mötet med andra människor i vardagen.

Vi använder mycket sociala medier och pratar via också, och umgås så, gör vi i våran krets. Så att ja det, man, det har blivit märkbar skillnad så... (Informant 1). Minskat umgänge

En stor skillnad som märkts av till följd av Covid-19 är det minskade umgänget. Umgängeskretsen hade krympt till närmaste släkt och vänner. För de personer som inte arbetar hemifrån har Covid-19 inneburit att de endast träffar arbetskollegor utöver det egna hushållet. Det fanns även informanter som uppgav att de inte alls träffade andra personer. Tidigare träffades flera olika personer, från olika platser och sammanhang, medan de idag umgås endast med personer i samma hushåll. Ett minskat umgänge är något som dem upplevt har haft en stor negativ påverkan på deras vardag. Att umgås med folk beskrevs vara en vana de hade innan Covid-19, men som nu försvunnit och därav påverkat aktivitetsmönstret. Det minskade umgänget var för det mesta självvalt för att minska smittspridningen. Bekanta som informanterna hade umgåtts med i speciella sammanhang hade de idag en minskad kontakt med alternativt ingen kontakts alls. Detta kunde exempelvis vara personer de träffade genom intressen, barnen eller gemensamma vänner. I dessa fall ersattes heller inte den specifika sociala miljön av olika digitala lösningar. Covid-19 och dess restriktioner har inneburit att olika sociala tillställningar som exempelvis födelsedagsfirande, fått ställas in. Upplevelserna kring detta skiljer sig åt. Medan vissa menar att det inte har varit ett stort problem, menar andra på att det är tråkigt och begränsande. Umgänget har även minskat då det inte funnits möjlighet att resa för att hälsa på släkt och vänner, både inom Sverige men även utomlands.

...man kan säga att vänskapskretsen har minskat en del sen Corona kom. Man umgås inte i samma utsträckning med lika mycket folk eller så (Informant 6). Ja men det har ju påverkats ganska mycket. Jag skulle säga att vi inte umgås alls så mycket med någon på det sättet som vi...alltså vi har nästan helt lagt ner det här med att träffa andra människor... Så, ja det har vi begränsat jättemycket verkligen (Informant 10).

Oförändrat umgänge

Även om ett förändrat umgängessätt med minskad umgängeskrets beskrevs, framkom trots detta hur umgänget med närmaste släkt och vänner förblev oförändrat. Detta gällde såväl sättet de sågs på som hur ofta de sågs eller hade kontakt. Det oförändrade umgängessättet kunde exempelvis bero på att den största umgängeskretsen redan fanns på nätet.

19

Sen till släkten som vi träffar hyffsat konstant så är det ungefär samma som innan faktiskt. Allt ifrån att sitta inne, inomhus och ta en fika och tjata allmänt till att vara ute och gå någonstans (informant 5).

Diskussion

Resultatdiskussion

Syftet med examensarbetet var att få en ökad förståelse för hur vuxna personer i Sverige upplever att deras aktivitetsmönster påverkas av Covid-19 och dess restriktioner i vardagen. Resultatet visade hur de allra flesta delar i vuxnas aktivitetsmönster i stor utsträckning har påverkats av Covid-19. Författarna tolkar resultatet som att begränsningar upplevs i vardagen till följd av Covid-19, men att det även kan skapa nya möjligheter. De tre främsta delarna som påverkats i informanternas aktivitetsmönster är ökad digitalisering, ökade utomhusaktiviteter samt påverkan på sociala sammanhang.

Ökad digitalisering

Resultatet visade att digitaliseringen har ökat såväl privat som på arbetet. Utifrån intervjuerna framkom både negativa och positiva aspekter av den ökade digitaliseringen. Den ökade digitaliseringen har möjliggjort att arbete och sociala aktiviteter kan utföras trots Covid-19. Däremot krävs det eventuellt mer av individen att lära sig och veta hur de ska använda digitala forum. Kapacitet, anpassnings- och flexibilitetsförmåga krävs hos individerna i en stor utsträckning, vilket alla kanske inte kan leva upp till. Istället kan digitaliseringen då tänkas att upplevas som en begränsning, vilket kan tänkas komma att skapa en digital klyfta i samhället (Vasilescu et al, 2020). Den uteblivna förflyttningen till och från arbetsplatsen påverkar informanternas aktivitetsmönster. Genom att använda digitala kommunikationssätt kan vi spara på miljön då resor minskas till och från samt i arbetet. Informanterna lyfte exempel på hur digitaliseringen kan effektivisera utförandet av arbetsuppgifter. Individens aktivitetsutförande i sin personliga och lokala kontext har en påverkan på samt påverkas av den globala kontexten. Detta visar ValMO:s (Erlandsson & Persson, 2020) utökade modell som har ett glokalt perspektiv. Aktivitetsvalen som individen gör i sitt aktivitetsmönster påverkar på en högre nivå. Att medvetet välja arbete hemifrån eller att digitalisera arbetsprocesser som informanter uppgav kan skapa hållbarhet och välbefinnande hos individen själv, såväl som för den lokala och globala miljön. I relation till Covid-19 kan den ökade digitaliseringen bidra till mer livskvalitet, då alternativet hade varit att inte kunna utföra sina meningsfulla aktiviteter alls (Erlandsson & Persson, 2020). Däremot visar en studie gjord i USA att personer som under

20

pågående pandemi hade ökat sin skärmtid hade mer depressiva symtom jämfört med de som upprätthöll sin tidigare skärmtid (Meyer, 2020).

Ökade utomhusaktiviteter

Informanterna hade i stor utsträckning bytt ut inomhusaktiviteter mot utomhusaktiviteter. Flertalet upplevde det tryggare att ses utomhus då de på det sättet ändå kan träffa släkt och vänner, utan att riskera smittspridning. Aktiviteter utomhus har fått alltmer utrymme och prioritering i deras aktivitetsmönster jämfört med innan Covid-19. Tidigare nämnda studier (Ammar, 2020; Meyer, 2020) visade på att fysisk aktivitet minskade i samband med Covid-19. I likhet med dessa studier visade resultatet i det här examensarbetet att fysisk aktivitet inomhus och på idrottsanläggningar har minskat. Trots att Sverige inte haft lock down har anläggningar för utförande av fysisk aktivitet antingen begränsats eller stängt ner helt. Däremot skiljer sig resultatet i det här examensarbetet från ovanstående studier då informanterna istället upplevde att promenader och vandring utomhus har ökat. Detta kan tänkas bero på att svenskarna haft möjligheter att röra sig ute i skog och mark under pågående pandemi. Fysisk aktivitet är fördelaktigt i en hälsosam livsstil. Aktivitetsvetenskap menar att aktiviteter som påverkar kroppen både psykiskt och fysiskt har en bättre inverkan på välmående än aktiviteter som enbart påverkar kroppen psykiskt alternativt fysiskt. Utomhusaktiviteter har en positiv inverkan på både fysiskt och psykiskt välmående, vilket innebär att det ökade utförandet av aktiviteter utomhus kan tänkas ha en positiv påverkan på individernas hälsa i vardagen (Frances, 2006).

Påverkan på sociala sammanhang

Informanterna upplevde en stor påverkan på sitt sociala sammanhang till följd av Covid-19 och restriktionerna. Ett stort värde sattes på sociala aktiviteter och utifrån pandemin påverkades deras värdedimensioner då den sociala kontexten begränsades. Genom Covid-19 har miljön verkat begränsande då individer uppmanas att följa restriktioner som att hålla avstånd och att ses i mindre sammanhang. Detta kan bidra till ett lägre värde i samtliga aktivitetskategorier. Att umgås mindre med familj och vänner kan minska det sociosymboliska och självbelönande värdet i sociala aktiviteter. Det förändrade umgängessättet kan ses som en väg för att kunna behålla dessa värden i sin vardag trots Covid-19. Vidare kan tänkas att promenader och vandring i stor utsträckning kan ge sociosymboliskt och självbelönande värde genom att informanterna har förändrat sin tidsanvändning och lägger mer tid på sig själva (Erlandsson & Persson, 2020; Persson et al, 2001). Aktivitetsvärde är starkt förknippat med upplevd mening i vardagen. Det kan då tänkas att en minskning av värde för informanterna även minskar deras upplevda mening i vardagen, vilket skulle kunna ha en negativ påverkan på deras subjektiva hälsa. Examensarbetets resultat visar på att det sociala sammanhanget är av

21

stor vikt för människan, samma tolkning gjorde även Erlandson, Eklund och Person i sin studie från 2011 (Erlandson, Eklund & Persson, 2011).

Resultatet visade att informanterna inte utförde sociala aktiviteter utanför hemmet i samma utsträckning som innan, såsom att gå på restaurang. Istället upplevde de att mer tid spenderades i hemmet på matlagning, vilket möjliggjorde en bättre kost. Detta överensstämmer med tidigare nämnda studier gjorda i Italien och Spanien som visar på en ökning av matlagning i hemmet under pågående pandemi (Di Renzo, 2020; Sánchez-Sánchez, 2020).

Informanterna upplevde mer isolering hemma och att umgänge sker i en stor utsträckning med personer i det egna hushållet. Detta kan ses i relation till informanternas upplevelse av en lugnare vardag. Av vissa upplevdes den lugnare vardagen vara positiv och möjliggörande, medan andra upplevde tristess och begränsning när de inte kunde träffa folk. En studie från 2021 (Zolnikov, 2021) visar att brist på socialt stöd och känsla av att vara isolerad under pågående pandemi kan bidra till stress, oro och depressiva symtom. Dessa känslor var starkt förknippade med social distansering till familj och vänner. Informanterna i det här examensarbetet uppgav däremot inte att de distanserat sig från personer i det egna hushållet på det sätt som framkom i studien av Zolnikov.

Betydelse för arbetsterapi

Människan kämpar i vardagen för att kunna balansera behoven och förhoppningarna mellan aktivitetskategorierna skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, lekaktiviteter och rekreativa aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2020). Till följd av Covid-19 kan dessa behov och förhoppningar vara svåra att tillgodose. Resultatet visar att informanterna har hittat nya möjligheter till att kunna utföra sina meningsfulla aktiviteter. Informanterna har funnit ett sätt att hitta nya vägar för att kunna utföra samma saker som tidigare, men även kunna behålla sitt sociala sammanhang för att uppnå hälsa. Erlandsson och Persson (2020) beskriver människan som anpassningsbar. Vidare beskrivs det att människan vid oönskade aktivitetssituationer kan hitta nya vägar och lösningar för att kunna utföra aktiviteter som ger värde i vardagen. Detta kan i sin tur bidra till en upplevd hälsa för individen. För att kunna följa restriktionerna från Folkhälsomyndigheten behöver anpassningar i vardagen göras vilket kan tänkas påverka kampen mellan behov och förhoppningar. Förändringarna i vardagen som Covid-19 har resulterat i kan påverka människans aktivitetsrepertoar. I likhet med resultatet har exempelvis den ökade digitala användningen och ökade utomhusaktiviteter påverkat aktivitetsrepertoaren hos informanterna (Erlandsson & Persson, 2020). Covid-19 kan tänkas påverka människans aktivitetsmönster genom oönskade aktivitetssituationer. Dessa aktivitetssituationer kan istället tänkas att ge informanterna ett lågt värde i aktiviteten för individen, vilket i sin tur kan tänkas påverka individens upplevda hälsa. Därav är det av vikt att människan är

22

anpassningsbar och kan hitta lösningar när hen befinner sig i situationer likt Covid-19 (Erlandsson & Persson, 2020; Persson et al, 2001).

Förslag till vidare studier

Då ett aktivitetsmönster i balans anses vara en förutsättning för hälsa kan en rubbning i aktivitetsmönstret tänkas påverka hälsan i en negativ riktning. Arbetsterapeuter behöver arbeta på person- grupp- och samhällsnivå för att förebygga ohälsa som Covid-19 och restriktionerna kan ha varit en bidragande orsak till (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Meyer (2020) skriver exempelvis i sin studie att psykiska hälsoeffekter kan minskas genom att förebygga ökad skärmtid samt upprätthålla och förbättra fysisk aktivitet vid plötsliga förändringar i samhället. En förändrad tidsanvändning och ett minskat aktivitetsutförande kan påverka individers hälsa. Med en tidigare kunskap om vad en hälsosam tidsanvändning innebär är det av betydelse för arbetsterapeuters hälsofrämjande arbete i framtiden att få en förståelse för den förändrade tidsanvändningen till följd av Covid-19 (Erlandsson & Persson, 2020; Sveriges arbetsterapeuter, 2018). Förslag till vidare studier skulle kunna vara att utföra kvalitativa studier med en annan urvalsgrupp som bidrar med kunskap och förståelse om olika människors behov i de vardagliga aktiviteterna till följd av Covid-19, samt vilket stöd som kan tänkas behövas vid förändrat aktivitetsmönster. Exempelvis behövs mer forskning kring vuxna män och deras aktivitetsmönster, då detta är ett område som det är mindre forskat på. Även forskning kring arbetsterapeutiska interventioner kan tänkas behövas för att människor ska kunna leva det liv som de önskar.

Metoddiskussion

Urval och urvalsprocess

En kvalitativ metod valdes för att svara på syftet om upplevelser kring vuxnas aktivitetsmönster till följd av Covid-19. Författarna ansåg det svårt att få svar på detta utifrån en annan metod. Förståelse för variationer och djupare beskrivningar av upplevt aktivitetsmönster hade varit svårt att få fram genom enkäter. Författarna valde att använda sig utav ett brett urval där män och kvinnor ingick för att belysa fenomenet utifrån olika perspektiv och erfarenheter. Det varierade urvalet stärker tillförlitligheten i examensarbetet. Genom sammanställning av faktorer för urvalet i tabell 1, stärks möjligheten för läsaren att avgöra examensarbetet överförbarhet. För att visa på informanternas olika bakgrunder samlade författarna in information kring dessa variabler. På så sätt kan författarna försäkra sig om urvalets bredd och att dessa informanter har olika faktorer som kan tänkas påverka deras aktivitetsmönster till följd av Covid-19 (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017; Kristensson, 2014).

23

Snöbollsurvalet som författarna använde sig av innebar möjligheter att få det breda urvalet till examensarbetet. Rekryteringen tog längre tid än planerat då ett led i urvalsprocessen tog stopp. För att få det antal intervjuer som planerats för påbörjades ytterligare ett led i samma län där föregående led hade tagit stopp. Att urvalet rekryterades genom snöbollsurval i kombination med begränsad tid till examensarbetet bidrog till ett relativt begränsat antal informanter. Däremot menar Kristensson (2014) på att det är av större vikt att datamaterialet blir innehållsrikt än exakta antalet personer som deltar. Författarna upplevde inte att antalet informanter påverkade resultatet, utan det material som intervjuerna gav var tillräckligt omfattande. Fördelen med detta urvalssätt var att då önskat antal personer uppnåtts avslutades processen och ingen informant behövde därför exkluderas från examensarbetet. Urvalsförfarandet innebar att författarna kunde styra vart det påbörjades, dock inte vart leden sedan fortsatte geografiskt. Detta gjorde att urvalspersonerna till största delen var boende i Västra Götalands län.

Intervjuguiden och intervjuernas kvalité

Intervjuguiden utformades utifrån genomtänkta aspekter av vuxnas aktivitetsmönster med inspiration av ValMO (Erlandsson & Persson, 2020). Detta innebar att alla informanter fick samma öppna frågor att svara på samt att både intervjuare och informant lättare kan hålla koncentration kring frågorna, vilket ökar giltigheten i examensarbetet. Genom att det gjordes en provintervju per författare innan påbörjan av examensarbetet gavs möjlighet att ge feedback både från de som provintervjuades samt författarna sinsemellan. Detta gjordes även för att stärka giltigheten i intervjuguiden. Provintervjuerna fyllde sitt syfte genom att det efter detta gjordes tillägg på enstaka frågor. Den sista frågan i intervjuguiden upplevde författarna genomgående i alla intervjuer inte gav det som ursprungligen var tanken med frågan. Datamaterial från den frågan gav endast i enstaka fall ett mer innehållsrikt och fördjupande material. Denna fråga kan därför eventuellt ha varit överflödig (Kristensson, 2014). På grund av rådande situation med Covid-19 genomfördes intervjuerna digitalt vilket författarna kan se både för- och nackdelar med. Då författarna inte befann sig på samma plats gav det ökade möjligheter för flexibilitet gällande intervju-tider med informanterna då resande inte var nödvändigt, det gav även möjligheter för båda författarna att delta under samtliga intervjuer. Vid digitala intervjuer finns begränsningar i form av svårigheter att läsa av kroppsspråk och mimik under samtalen. Däremot kan författarna även se hur detta eventuellt kunde försvårat transkriberingen. Trots detta menar Berg (2015) att forskning med digitala forum har många gånger samma riktlinjer som någon annan form av kvalitativ forskning, det har även samma eller liknande framgångsfaktorer för att åstadkomma en hög kvalitet.

24

De semistrukturerade intervjuerna gav möjligheter att ställa följdfrågor och samtalet kunde utformas mer utifrån hur informanterna svarade istället för att strikt hålla sig till ordningen i intervjuguiden (Kristensson, 2014). Vissa informanter berättade mer spontant utifrån frågorna medan andra gav kortare svar. Detta ställde krav på författarnas intervjuteknik och samspel med personerna. Utifrån detta var det en fördel att båda författarna deltog under intervjuerna för att ställa följdfrågor för ytterligare fördjupning och utveckling av det som beskrevs. Vid digitala intervjuer är det även bra att frågorna är formulerade på ett motiverande sätt som gör att informanterna själva reflekterar och på eget initiativ fördjupar sitt svar (Berg, 2015). Frågorna i intervjuguiden formulerades så tydligt som möjligt för att undvika feltolkningar. Trots det fick författarna under enstaka intervjuer frågan om hur vi menade med begreppet “aktivitet”. Författarna kan se att det begreppet eventuellt kunde bytts ut mot “görande” alternativt “att göra” för att ytterligare förtydliga innebörden. Detta kan tänkas eventuellt ha påverkat informanternas svar. Aktiviteter som inte är egenvalda upplevde författarna inte framkom under huvudfrågorna. Efter diskussion författarna emellan upplevdes beskrivningar kring dessa aktiviteter istället komma fram vid en utav följdfrågorna som var riktad till aktiviteter som görs för ett måste, såsom städ och tvätt. På så sätt har detta troligtvis inte påverkat resultatet. Författarna anser att intervjuguiden var väl genomarbetad och var ett bra stöd under intervjuerna. Intervjuguiden bidrog till insamlade data som var innehållsrikt och svarade väl på uppsatsens syfte, vilket även stärker tillförlitligheten i examensarbetet. Författarna kan se en risk med att intervjuerna och analysprocessen skedde parallellt, då det eventuellt skulle kunna påverkat frågor som ställdes under efterkommande intervjuer. Författarna såg en risk med detta men upplevde dock inget problem på grund av medvetenhet kring detta under intervjutiden. (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017; Kristensson, 2014).

Analysprocessen

Båda författarna skrev tillsammans ut meningsbärande enheterna, kondenserade meningsbärande enheter och koder. Författarna diskuterade samtliga steg tillsammans innan underkategorier och kategorier skrevs ut. Detta var en tidskrävande process men ansågs som en bra metod för att författarna ska ha tänkt lika. Utmaningen i analysprocessen var att veta och kontrollera att kontentan i den meningsbärande enheten följde med genom alla steg. Detta säkerställdes genom att gå tillbaka och kontrollera koderna mot de meningsbärande enheterna. Det fanns en utmaning kring hur tolkande analysen bör vara, vilket genomgående diskuterades författarna emellan. Underkategorier och kategorierna skrevs ut genom triangulering vilket minskar risken för enskilda åsikter i examensarbetet. Utifrån triangulering kunde fler perspektiv framgå utifrån syftet. Detta stärker tillförlitligheten i examensarbetet (Kristensson, 2014). Analysen gjordes utifrån det transkriberade materialet och inte från

25

förutfattade meningar. Vidare gjordes en beskrivning av analysarbetet både i flytande text och i tabell 2 vilket även det syftar till att stärka resultatets tillförlitlighet (Höglund-Nielsen & Granskär, 2017) Verifierbarheten i analysen har ökat genom att författarna har skrivit ut citat från intervjuerna. Citaten visar på hur väl tolkningarna har skett i analysen utifrån materialet (Kristensson, 2014).

Slutsatser

I resultatet framkommer begränsningar såsom en minskad och påverkad social miljö. Aktiviteterna i vardagen har blivit inställda eller anpassade efter rådande restriktioner. Detta har resulterat i att många aktiviteter istället utförs utomhus eller digitalt. Vidare visar resultatet att många upplever sig vara isolerade och begränsade i sin vardag. Samtidigt framkommer det även att informanter upplever att det bidrar till en lugnare tillvaro och mindre organisering i vardagen. Även arbetet har blivit påverkat av Covid-19 genom en ökad digitalisering samt andra förändringar i arbetssättet. Såväl på arbetet som privat upplever informanterna att mer tid spenderas i hemmet. På detta sätt har begräsningarna i vardagen bidragit till nya möjligheter för personerna. Författarna hoppas att examensarbetet ska bidra till ökad förståelse för hur miljön och omgivningen kan påverka enskilda individers utförande av aktivitet. Resultatet kan ge en bild av påverkat aktivitetsmönster i vardagen hos vuxna personer som är av betydelse för verksamma arbetsterapeuter. Det ger indikationer på att det eventuellt kan behövas aktivitetsbaserade interventioner för att på nytt hitta balans i personers aktivitetsmönster och värdeupplevelser som rubbats till följd av Covid-19 och dess restriktioner. Detta gäller framför allt för personer som själva inte kan anpassa sina aktivitetsmönster efter rådande omständigheter och därför riskerar en negativ påverkan på sin hälsa.

26

Referenser

Ammar, B. (2020). Effects of COVID-19 home confinement on eating behaviour and physical activity: Results of the ECLB-COVID19 international online survey. Nutrients,

12(6), 1583–. https://doi.org/10.3390/nu12061583

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3., [rev.] uppl.). Studentlitteratur. Berg, M. (2015). Netnografi : att forska om och med internet. Studentlitteratur.

Di Renzo, G. (2020). Eating habits and lifestyle changes during COVID-19 lockdown: an Italian survey. Journal of Translational Medicine, 18(1), 229–229. https://doi.org/10.1186/s12967-020-02399-5

Erlandsson, L-K., Björkelund, C., Lissner, L., Håkansson, C. (2009). Women’s perceived frequency of disturbing interruptions and its relationship to self‐rated health and satisfaction with life as a whole. Stress and Health, 26(3), 225–232. https://doi.org/10.1002/smi.1287

Erlandsson, L-K. Eklund. M. & Persson, D. (2011). Occupational value and relationships to meaning and health: Elaborations of the ValMO-model. Scandinavian Journal

of Occupational Therapy, 18(1), 72–80.

https://doi.org/10.3109/11038121003671619

Erlandsson, L-K., & Persson, D. (2020). ValMO-modellen: arbetsterapi för hälsa genom

görande (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Erlandsson, L-K. Rognvaldsson, T. & Eklund, M. (2004). Recognition of Similarities: A Methodological Approach to Analysing and Characterising Patterns of Daily Occupations. Journal of Occupational Science, 11(1), 3-13, DOI: 10.1080/14427591.2004.9686526

Folkhälsomyndigheten. (2020a) Sjukdomsinformation om coronavirus inklusive sars, mers

och covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/coronavirus/