Sjuksköterskans följsamhet av hygienrutiner
för att förhindra vårdrelaterade infektionerNurse's compliance of hygiene routines
to prevent healthcare-associated infectionsFörfattare: Linnéa Holmberg och Julia Sandin
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Mona Ewertsson, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro Universitet
Sammanfattning
Bakgrund: Den vanligaste vårdskadan i Sverige är vårdrelaterade infektioner (VRI).
Förbättrad vårdhygien är en central del i arbetet för att minska VRI och en god följsamhet till basala hygienrutiner är en grundläggande åtgärd för att förhindra infektioner. Bortsett från det lidande de drabbade patienterna upplever, uppskattas kostnaderna för den förlängda vårdtiden uppgå till 1,5–2,2 miljarder kronor årligen i Sverige.
Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans följsamhet av hygienrutiner för att förebygga
vårdrelaterade infektioner på vårdavdelning.
Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design utfördes med hjälp systematisk sökning.
Databassökningar gjordes i Cinahl och Medline för att finna vetenskapliga artiklar med relevans till syftet. Fyra respektive sju artiklar valdes ut till studiens resultat.
Resultat: Sjuksköterskor hade en varierande följsamhet till hygienrutiner. En lägre följsamhet
innan patientkontakt samt under akuta situationer upptäcktes. Stöd, utbildning och tillgänglighet av hygienprodukter är en faktor som höjer följsamheten.
Slutsats: En god säkerhetskultur, stöd från kollegor och en engagerad ledning behövs för att
främja sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner. Om följsamheten till hygienrutinerna ökar skulle förmodligen en minskning av antalet VRI synas.
Nyckelord: Följsamhet, Handhygien, Hygienrutiner, Sjuksköterska, Vårdrelaterade
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 1
1.1 Vårdrelaterade infektioner ... 1
1.2 Förlängda vårdtider och ökade kostnader ... 1
1.3 Historia ... 1
1.4 Basala hygienrutiner ... 2
1.5 WHO:s och Socialstyrelsens medverkan i utvecklingsarbetet ... 2
1.6 Sjuksköterskans roll ... 3 2. Problemformulering ... 3 3. Syfte ... 4 4. Metod ... 4 4.1 Design ... 4 4.2 Datainsamling ... 4 4.3 Urval ... 5 4.4 Kvalitetsgranskning ... 5 4.5 Dataanalys ... 5 5. Forskningsetiska överväganden ... 6 6. Resultat ... 6 6.1 Handhygien ... 7 6.1.1 Handhygienens följsamhet ... 7 6.1.2 Handtvättning ... 7 6.1.3 Användning av handsprit ... 8 6.2 Hantering av skyddskläder ... 8 6.2.1 Användning av handskar ... 8 6.2.2 Förkläde ... 8 6.2.3 Arbetskläder ... 8
6.3 Barriärer till följsamhet ... 9
6.3.1 Attityd och inställning ... 9
6.4 Faktorer till hög följsamhet ... 9
6.4.1 Kontinuerlig information och utbildning ... 9
6.4.2 God säkerhetskultur ... 9 6.5 Resultatsammanfattning ... 10 7. Diskussion ... 10 7.1 Metoddiskussion ... 10 7.1.1 Design ... 10 7.1.2 Datainsamling ... 10 7.1.3 Urval ... 11 7.1.4 Kvalitetsgranskning ... 11 7.1.5 Dataanalys ... 11 7.1.6 Forskningsetiska överväganden ... 12 7.2 Resultatdiskussion ... 12 7.2.1 Handhygien ... 12
7.2.2 Barriärer till följsamhet ... 13
7.2.3 Faktorer till hög följsamhet ... 13
8. Slutsats ... 14
9. Fortsatt forskning ... 15
10. Referenslista ... 16
Bilaga 1 – Sökmatris Bilaga 2 – Artikelmatris
1
1. Bakgrund
1.1 Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner (VRI) definieras som en infektion hos en individ som uppkommer under slutenvård eller till följd av behandling, diagnostik eller omvårdnad inom annan vård och omsorg (Lotfinejad, Tuor, Peters & Pittet, 2020; Socialstyrelsen, 2020b). VRI har en negativ effekt på patienternas hälsa, inte enbart i Sverige, utan även i Europa och är globalt den vanligaste vårdskadan (Sveriges kommuner och regioner, 2019; World Health
Organization [WHO], 2011). Varje år drabbas cirka 4 miljoner patienter av en VRI i Europa och 1.7 miljoner patienter i USA (WHO, 2011). Av alla vårdskador i Sverige utgör VRI drygt en tredjedel och varje år drabbas cirka 57 000 patienter (Sveriges kommuner och regioner, 2019). Varje år avlider omkring 1300 patienter i Sverige där VRI är en bidragande orsak, majoriteten är äldre. Bland åldersgruppen 18–79 år fanns en liten men signifikant skillnad mellan könen där män drabbades oftare. Det har även framgått att mellan 30–50% av VRI hade kunnat förebyggas och antagligen undvikas (Sveriges kommuner och regioner, 2019). Vanligt förekommande VRI är urinvägsinfektion och postoperativa sårinfektioner.
Riskfaktorer som kirurgiska ingrepp, antibiotikabehandling och kvarliggande kateter är vanliga för att utveckla en VRI (Lotfinejad et al., 2020; Socialstyrelsen, 2020b). Då VRI medför ett stort mänskligt lidande för patienter är det preventiva arbetet för att förhindra VRI en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna nationellt och internationellt. Bra följsamhet till basala hygienrutiner är en grundläggande åtgärd för att förhindra infektioner
(Folkhälsomyndigheten, 2020; Pittet, Allegranzi & Boyce, 2009).
1.2 Förlängda vårdtider och ökade kostnader
En patient som drabbas av en VRI uppskattas ha mer än dubbelt så lång vårdtid än de
patienter som inte drabbas. I Europa orsakar VRI 16 miljoner extra vårddygn som bidrar med en förlust av sju miljarder kronor (WHO, 2011). I Sverige beräknas vårdtiden i genomsnitt att förlängas med omkring tio vårddygn. År 2017 var den genomsnittliga kostnaden i Sverige för ett vårddygn cirka 11 000 kronor. Bortsett från det lidande de drabbade patienterna upplever, uppskattas kostnaderna för den förlängda vårdtiden nå en summa av 1,5–2,2 miljarder kronor årligen i Sverige. Med rätt tillämpning av handhygien kan det vara möjligt att undvika
somliga VRI, vilket förmodligen skulle medföra minskade kostnader (Sveriges kommuner och regioner, 2019).Studier visar att om vårdpersonalen engagerade patienterna i
hygienrutiner skulle sjukhuset spara en betydlig summa pengar per år samt att lidandet för patienterna skulle minska (Barker, Scaria, Safdar & Alagoz, 2020). I samband med covid-19 pandemin ökade patientundervisningen gällande hygien, bland annat teknik gällande
handtvättning (While, 2020).
1.3 Historia
Vårdhygien är ett ständigt pågående utvecklingsarbete och började redan på 1800-talet. Florence Nightingale var den som först insåg vikten av god hygien i omvårdnadsarbetet. Trots att kunskapen om bakterier och virus ännu inte fanns, kunde Nightingale se ett samband mellan orenlighet och ohälsa. Nightingale började tidigt i sin karriär att motivera sina kollegor att upprätthålla en god hygienstandard genom att tillgodose att patienter fick en egen säng, rena kläder och en ren omgivning. Efter att Nightingale införde nya rutiner, observerades en
2 minskning av dödlighet bland patienterna, från 42 per 100 i början av kriget till 2 per 100 några månader före krigsslutet (Engberg, 1990).
1.4 Basala hygienrutiner
I Sverige har Socialstyrelsen tagit fram föreskrifter för tillämpning av basala hygienrutiner som gäller för verksamheter inom hälso- och sjukvård. De föreskrifterna anses vara den viktigaste åtgärden för att förebygga VRI. Åtgärder för att förebygga VRI ska inte bara tillämpas under vårdtillfället utan även före och efter kontakt med patienten (Basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10; Edin, 2017). Korrekt handhygien är en avgörande faktor för att uppnå säker vård och även minimera antalet VRI (Folkhälsomyndigheten, 2020; Randle, Arthur & Vaughan, 2010). Socialstyrelsens föreskrifter innehåller nödvändiga instruktioner om grundläggande hygien för personal inom hälso- och sjukvården. Det är betydelsefullt att personal som arbetar inom vårdyrket känner ansvar att följa föreskrifterna då de har etablerats för att öka patientsäkerheten och förhindra VRI (Edin, 2017).
Föreskrifterna från Socialstyrelsen innefattar bland annat god handhygien där vårdpersonal ska desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter varje vård- och omsorgsmoment. Armbandsur, bandage, smycken, stödskenor eller motsvarande är inte tillåtet. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material som till exempel nagellack eller nagelförlängning. Skyddshandskar används endast vid risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor och om en stickskada skulle inträffa kan handsken ge ett visst skydd. Även direktiv om arbetskläder ingår i föreskrifterna. Direktiven är att kortärmade arbetskläder ska användas, samt bytas och tvättas dagligen eller oftare vid behov.
Arbetskläder blir kontaminerade med bakterier under normal användning, som även det kan bidra till utvecklingen av VRI. Plastförkläde ska användas utanpå arbetskläderna vid moment där det finns risk att arbetskläderna kan kontamineras via direktkontakt med en patient, patientens kroppsvätskor eller annat biologiskt material (SOSFS 2015:10; Edin, 2017). World Health Organization (WHO) har definierat fem tillfällen för vårdpersonal där det var viktigt att utföra handhygien. Handhygien skulle utföras före kontakt med en patient, före rena/aseptiska moment, efter kontakt med patient, efter att ha rört patientens omgivning och efter kontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor. Tillvägagångssättet var evidensbaserat och utarbetat för att vara logiskt samt lätt att tillämpa i praktiken (Pittet et al., 2009; World Health Organization [WHO], 2021).
1.5 WHO:s och Socialstyrelsens medverkan i utvecklingsarbetet
I Sverige har VRI under flera års tid varit ett område där förbättringsarbetet har prioriterats (Sveriges kommuner och regioner, 2014). Sedan år 2010 mäts följsamheten till basala hygienrutiner och klädreglerna av Sveriges kommuner och regioner (Folkhälsomyndigheten, 2020). Mellan 2013 och 2018 har en statistiskt säkerställd minskning av andelen vårdtillfällen för VRI skett. Vårdtillfällena har minskat från 5,2 till 4,4 procent (Sveriges kommuner och regioner, 2019). För att minska VRI pågår flera initiativ både nationellt och globalt. WHO har implementerat ett flertal globala engagemang som flera länder har integrerat i arbetet om patientsäkerhet på nationell nivå (Sveriges kommuner och regioner, 2014; WHO, 2021). Det främsta målet med arbetet kring patientsäkerhet är att minska lidandet för patienter till följd av VRI. Sekundärt är att minska den kostnad som VRI bidrar med (Sveriges kommuner och regioner, 2019). WHO försöker med sina kampanjer att motivera och uppmärksamma fler människor att ta till sig informationen om hygien för att en förbättring ska kunna ske globalt.
3 WHO vill lyfta att en god hygien är viktigt för en fungerande sjukvård, människors hälsa och en minskad smittspridning. För en hållbar utveckling är patientsäkerhetsarbetet viktigt för att främja en god folkhälsa och för att förhindra en smittspridning (WHO, 2021).
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har skapats i Sverige för att skydda patienter och säkerställa trygg vård. Inom hälso- och sjukvård är säker vård, där förekomsten av VRI är låg, en grundsten i kvalitetsarbetet. En god och säker vård karaktäriseras av att den har en god hygienisk standard med hög kvalité (Socialstyrelsen, 2020a). För att uppnå en hög
patientsäkerhet och säker vård finns det ytterligare några grundläggande förutsättningar. Det krävs en engagerad ledning som skapar struktur och möjligheter för en säkerhetskultur på arbetsplatser där ett preventivt arbete sker för att förebygga VRI. Det ska finnas tillräckligt med kompetent personal där förutsättningar för god kommunikation skapas. Ledningen ska se till att motivera sjuksköterskor att rapportera observerade risker för VRI för att kunna
utvärdera och vara delaktiga i arbetet kring patientsäkerhet och utveckling (Socialstyrelsen, 2020a; Sveriges kommuner och regioner, 2015).
1.6 Sjuksköterskans roll
En legitimerad sjuksköterska har specifik kompetens inom evidensbaserad omvårdnad som inkluderar en humanistisk människosyn. Det krävs även medicinsk kunskap, ansvar och självständigt arbete i den kliniska verksamheten med mål att förbättra, bibehålla eller återfå patientens hälsa. Alla beslut och åtgärder ska baseras på gällande lagar och författningar (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Vården ska tillfredsställa patientens behov av säkerhet, trygghet och kontinuitet samt baseras på respekt för patientens autonomi och integritet
(Socialstyrelsen, 2020a). Varje sjuksköterska ansvarar själv för att hålla sin
kunskapsutveckling uppdaterad för att arbeta patientsäkert kring det förebyggande arbetet mot vårdskador där VRI ingår (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor har en
central och betydelsefull uppgift i dagens hälso-och sjukvårdssystem. I varje möte med andra människor sker alltid ett vårdande, allt från grundläggande till kritiskt oavsett plats eller individ. Trots det viktiga arbetet som sjuksköterskan utför inom hälso- och sjukvården blir det motsägelsefullt då det också är sjuksköterskan som är länken mellan olika patienter och platser som kan bidra till smittspridning och VRI (Lotfinejad et al., 2020).
2. Problemformulering
Det viktiga preventiva arbetet kring vårdrelaterade infektioner, handlar om att öka
patientsäkerheten men även att främja patientens hälsa och samhällets förtroende för vården. Sjuksköterskor är en av de professioner patienten träffar ofta i syfte att få vård. En så enkel beröring som en vanlig pulskontroll kan få förödande konsekvenser för patienten om
sjuksköterskan inte tillämpat hygienrutinerna korrekt. Hur kan det yrke som har en central roll i patienternas omvårdnad, undvika att sprida sjukdomar? VRI bidrar med förlängda vårdtider och ett stort lidande för patienterna. Dessutom är det en ekonomisk påfrestning för samhället. VRI kan förhindras med rätt tillämpning av hygienrutiner, dock är VRI fortfarande en av de vanligaste vårdskadorna. Det är därför viktigt att undersöka hur följsamheten av hygienrutiner ser ut bland sjuksköterskor.
4
3. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans följsamhet av hygienrutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner på vårdavdelning.
4. Metod
4.1 Design
För att besvara det valda syftet gjordes en litteraturstudie med systematisk sökning
(Kristensson, 2014). Då syftet var att beskriva sjuksköterskans följsamhet av hygienrutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner på vårdavdelning, valdes en deskriptiv design.
4.2 Datainsamling
Relevanta databaser valdes utifrån ämnet omvårdnad för att besvara syftet. Databaserna Cinahl och Medline ansågs relevanta. Meningsbärande ord identifierades ur syftet, vilket var sjuksköterska, hygien, vårdrelaterade infektioner och följsamhet. Orden översattes med hjälp av Svensk Mesh till korrekt engelska som gav orden nurse, hygiene, cross infection och compliance.
Flera provsökningar gjordes i samtliga databaser för att identifiera sökorden, hitta de rätta kombinationerna och ämnesorden för att finna artiklar som svarade på syftet. Varje sökord söktes var för sig i samtliga databaser. Vid de tillfällen där synonymer fanns användes booleska termen “OR” som skapade sökblock. Trunkering och explode användes på vissa sökord med syftet att få ett bredare sökresultat, se tabell 1. Sedan kombinerades samtliga sökblock med booleska termen “AND”. Begränsningarna som användes var språket engelska, “peer reviewed” och årtalen 2010–2021. Artikelsökningen redovisas i sökmatris, se bilaga 1. Tabell 1. Översikt av sökblock.
Databas Sökblock 1 Sökblock 2 Sökblock 3 Sökblock 4
Cinahl (MH “Nurses”) (MH “Nursing Care+”) (MH “Nursing Staff, Hospital”) (MH “Registered Nurses”) Nurs* (MH “Hygiene”) Hygien* “Hygiene guidelines”** (MH “Cross infection+”) “Healthcare associated infections”** “cross infection”** Compliance** Adherence** Medline (MH “Nurses”) (MH “Nursing Care+”) (MH “Nursing Staff, Hospital”) Nurs* (MH “Hygiene”) Hygien* “Hygiene guidelines”** (MH “Cross infection+”) “Healthcare associated infections”** “cross infection”** Compliance** Adherence**
* - sökning i fritext med trunkering ** - sökning i fritext
5
4.3 Urval
Urvalet av artiklar utfördes enligt Kristenssons (2014) metod för kritiskt urval av litteratur. Första steget var att läsa igenom samtliga rubriker från sökningen. Andra steget var att läsa igenom abstracts så relevanta artiklar kunde väljas ut för att läsas i fulltext. När artiklarna lästs i fulltext skedde ytterligare en gallring baserat på relevans för att besvara syftet vilket resulterade i antalet artiklar som inkluderades. Eftersom det valda syftet kunde förklaras både med löpande text och numeriska data, valdes både kvalitativa och kvantitativa artiklar.
Första sökningen gjordes på Cinahl. Den gav 346 träffar där samtliga titlar lästes. Efter att alla titlar lästs, valdes 90 artiklar vars abstrakt lästes. Det resulterade i att 23 artiklar lästes i sin helhet varav fyra valdes till litteraturstudien.
Andra sökningen gjordes på Medline och gav 352 träffar. Samtliga titlar lästes. Efter att alla titlar lästs, valdes 51 artiklar vars abstrakt lästes. Det resulterade i att 18 artiklar lästes i sin helhet och sex artiklar valdes till litteraturstudien.
Förutom den sökning som gjordes på databaserna, skedde en manuell sökning via en vald artikels referenslista. Det resulterade i att ytterligare en artikel inkluderades i litteraturstudien. Inklusionskriterier för litteraturstudien var att artiklarna skulle fokusera på hygien inom omvårdnad med sjuksköterskan i centrum på vårdavdelning. Exklusionskriterier var review artiklar och artiklar som inte var utformade enligt IMRaD struktur. Artiklar som fokuserade på studenter, hygienrutiner inom tandvård eller om studier som genomförts i
utvecklingsländer, exkluderades också.
4.4 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar utfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings färdiga granskningsmallar gällande randomiserade studier, observationsstudier och kvalitativa studier (Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering, 2020). Samtliga artiklar granskades självständigt av båda författarna för att sedan diskuteras och jämföras. De delar som granskades var urval, datainsamling och analysmetod. Författarna valde att även säkerställa att det inte fanns någon intressekonflikt eller ekonomisk vinst när studierna utfördes. Enligt kvalitetsgranskningarna graderades fyra artiklar till att innehålla måttlig kvalitet samt resterande sju artiklar till hög kvalitet. Samtliga artiklar inkluderades i litteraturstudien.
4.5 Dataanalys
För att sammanställa ett resultat av artiklarna genomfördes en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Författarna läste enskilt igenom artiklarna i sin helhet ett par gånger. Dessutom lästes artiklarnas resultatdel ytterligare ett antal gånger. Efter att artiklarna lästs igenom, diskuterades samtliga för att identifiera de likheter och skillnader som fanns. Utifrån det skapades kategorier som sedan delades in i specifika färgkoder. Artiklarna skrevs ut i pappersform där resultatet återigen bearbetades och det som passade in under de olika
kategorierna markerades med respektive färgkod. Med hjälp av färgkoderna kunde ett resultat sammanställas i kategorier som redovisas i tabell 2.
6
5. Forskningsetiska överväganden
Samtliga artiklar granskades ur ett etiskt perspektiv. Nio artiklar var godkända av etisk kommitté och två artiklar uttryckte att etiskt godkännande inte var nödvändigt då de inte studerade patienter eller att deltagarnas identitet inte kunde exponeras. Med stöd från lagen om etikprövning av forskning som avser människor, behövdes inget tillstånd för att utföra en litteraturstudie inom högskolenivå på grundnivå (SFS 2003:460, 2 §). Trots att det inte behövs ett godkännande så har uppsatser forskningsetiska krav och bör genomgå en granskning (Kristensson, 2014).
Båda författarna arbetar inom vården och eftersom de studerar sjuksköterskeprogrammet behöver de känna till och arbeta enligt hygienrutiner. Författarna arbetar även inom
akutsjukvård och har själva observerat att följsamhet till hygienrutinerna ibland brister. Till vilken grad, eller hur sjuksköterskans följsamhet faktiskt ser ut kan författarna inte
generalisera till andra sjukhus. Det bidrar med en viss förförståelse som författarna är medvetna om.
6. Resultat
Litteraturstudiens resultat baserades på elva vetenskapliga artiklar varav tio var kvantitativa och en var kvalitativ. Studierna genomfördes i Australien (n=2), Italien (n=2), USA (n=2), Danmark (n=1), Tyskland (n=1), Finland (n=1), Irland (n=1), England (n=1). För en mer detaljerad beskrivning av artiklarna, se bilaga 2. Resultatet redovisas under fyra kategorier; handhygien, hantering av skyddskläder, barriärer till följsamhet, faktorer till hög följsamhet. Varje kategori har tillhörande underrubriker. Se tabell 2.
Tabell 2. Översikt av resultatets olika kategorier och underrubriker.
Resultatkategorier
Underrubriker
Handhygien - Handhygienens följsamhet
- Handtvättning
- Användning av handsprit
Hantering av skyddskläder - Användning av handskar
- Förkläde - Arbetskläder
Barriärer till följsamhet - Attityd och inställning
- Bristande kunskap och tidspress Faktorer till hög följsamhet - Kontinuerlig information och
utbildning
7
6.1 Handhygien
6.1.1 Handhygienens följsamhet
Sjuksköterskor hade en varierande tillämpning av riktlinjerna gällande handhygien på grund av att de hade olika förutsättningar (Donati et al., 2020; Kingston, Slevin, O’Connell & Dunne, 2017; Ojanperä, Kanste & Syrjala, 2020; Squeri, Genovese, Palamara, Trimarchi & La Fauci, 2016). Till exempel fanns en högre följsamhet på intensivvårdsavdelningen jämfört med andra vårdavdelningar (Squeri et al., 2016). Sjuksköterskor förmedlade att handhygien var svår att tillämpa under akuta situationer (Sands & Aunger, 2020; White et al., 2015). Vid medicinsk förberedning och intravenös läkemedelsadministration var tillämpningen betydligt mindre i jämförelse med efter administrering. Vid hanteringen av att placera en perifer venkateter på en patient, observerades en förbättringspotential gällande följsamhet till
handhygien före och efter patientkontakt (Slater et al., 2019; Stock et al., 2016). Det framkom att i vilken omfattning sjuksköterskorna arbetade påverkade deras följsamhet till
hygienrutiner. De sjuksköterskor som arbetade heltid hade större följsamhet än sjuksköterskor som arbetade deltid. Det var också vanligare att följa rutinerna under dagskiften än under arbete på kvällar (Iversen et al., 2020; Slater, Cooke, Scanlan & Rickard, 2019). Det framkom även att nyexaminerade sjuksköterskor hade större följsamhet till hygienrutiner än
sjuksköterskor med längre erfarenhet (Iversen et al., 2020; Kingston et al., 2017; Slater, Cooke, Scanlan & Rickard, 2019). Det fanns ett samband mellan hög följsamhet av
handhygien och minskning av antalet patienter med VRI, vilket de flesta sjuksköterskor även var medvetna om (Kingston et al., 2017; Ojanperä et al., 2020).
Det var många sjuksköterskor som kände till kampanjen om de fem momenten för
handhygien enligt WHO. De tyckte att det var en bra påminnelse om att utföra handhygien (Donati et al., 2020; Kingston et al., 2017; White et al., 2015). En lägre följsamhet fanns till momenten innan patientkontakt och efter sjuksköterskan hade rört patientens omgivning. En högre följsamhet fanns till momenten efter patientkontakt, före en ren/aseptisk procedur och även vid tillfällen där det fanns risk för att de hade blivit utsatta för kroppsvätskor (Donati et al., 2020; Sands & Aunger, 2020). Vissa sjuksköterskor ansåg att alla fem moment var lika viktiga för att förhindra smittspridning, medan andra till exempel ansåg att före och efter patientkontakt var viktigast för att förhindra smittspridning mellan patienter (White et al., 2015).
6.1.2 Handtvättning
Sjuksköterskor utförde handtvättning i större utsträckning efter att de hade vårdat en patient. Tillämpningen av handtvättning var bristfällig då endast en tredjedel tillämpade riktlinjerna korrekt avseende situation och den tid som händerna skulle tvättas (Squeri et al., 2016). Ett fåtal sjuksköterskor ansåg att de automatiskt tvättade händerna om handfatet låg nära dörren ut från patientrummet, och om patienten hade kända infektioner eller om de rört patientens omgivning (Squeri et al., 2016; White et al., 2015). Faktorer som underlättade handtvättning var tillgängligheten till hygienprodukter och handfat. De produkter som var placerade i korridorer och nära utgången i patientrummen användes mest (Iversen et al., 2020; Kingston et al., 2017; White et al., 2015).
8
6.1.3 Användning av handsprit
Sjuksköterskan använde sig av handsprit i större utsträckning efter att de hade vårdat en patient istället för innan de gick in till patienten. Handsprit användes mest på
personaltoaletten, slussrum, köket och minst i patientrummet (Iversen et al., 2020). Även om en stor del av sjuksköterskor visade att de kunde och förstod riktlinjerna gällande handhygien fanns det cirka 20% sjuksköterskor som ansåg att handsprit inte var nödvändigt.
Tillämpningen för användning av handsprit reglerades även av hur den enskilde
sjuksköterskans hudstatus var. Det var på grund av att handspriten torkade ut huden och fortsatt användning av handsprit upplevdes obehagligt av vissa sjuksköterskor (Kingston et al., 2017; White et al., 2015). Trots att sjuksköterskor var medvetna om att patienter
påverkades negativt av en VRI, använde inte alla sjuksköterskor handsprit. En minoritet av sjuksköterskorna använde handsprit efter att de använt handskar (Kingston et al., 2017).
6.2 Hantering av skyddskläder
6.2.1 Användning av handskar
Majoriteten av sjuksköterskorna använde handskar i tillfällen där det fanns risk att utsättas för potentiellt smittsamt material, såsom patientens blod, avföring eller andra kroppsvätskor (Donati et al., 2020; Squeri et al., 2016; Stock et al., 2016). Det framkom även att mer än hälften av sjuksköterskorna bytte handskar mellan varje patientkontakt (Donati et al., 2020; Squeri et al., 2016). Majoriteten av sjuksköterskorna använde även handskar för att sanera utrustning som användes hos patienter där det förekom synlig smuts (Donati et al., 2020). Det framkom dessutom att det fanns en liten skillnad i hur män och kvinnor tillämpade
hygienrutinerna, det som påvisades var att kvinnor oftast använde handskar mer än män (Squeri et al., 2016).
6.2.2 Förkläde
Sjuksköterskor tillämpade riktlinjerna gällande förkläden genom att de föredrog att använda engångsförkläden gjorda av plast för att skydda sina arbetskläder (Potter & Justham, 2012). I enkäter svarade majoriteten av sjuksköterskorna att de alltid eller oftast använde förkläde när det fanns en risk att utsättas för kontaminering av blod eller kroppsvätskor (Donati et al., 2020; Potter & Justham, 2012). Dock visade observationer att det endast var hälften som använde förkläde när det fanns risk för kontamination (Donati et al., 2020).
6.2.3 Arbetskläder
På ett sjukhus i England respektive USA tillämpade majoriteten av sjuksköterskorna de lokala riktlinjerna gällande arbetskläder och bytte dem efter varje skift även om en stor del bytte om hemma istället för på jobbet. De tillfällen som sjuksköterskor bytte om på sjukhuset var ofta innan skiftet, ombyte efter skiftet skedde sällan på sjukhus. Flertalet sjuksköterskor uppgav att de bytte arbetskläder direkt om de blev kontaminerade av till exempel blod eller annan
kroppsvätska (Potter & Justham, 2012; Williams et al., 2015). Det framkom vid provtagning av sjuksköterskornas arbetskläder att det är vanligt att kläderna blir kontaminerade av bakterier under ett arbetspass (Williams et al., 2015). Även om en stor del av
sjuksköterskorna skulle vilja byta om direkt, hade inte alla möjlighet till byte av arbetskläder om kontaminering skulle inträffat. Andelen sjuksköterskor som tvättade arbetskläderna själva
9 var stor i förhållande till de som lämnade iväg kläderna till tvättservice. Sjuksköterskor
uppger att de tvättar sina kläder själva enligt tvättråden och att de tvättades separat från privata kläder (Potter & Justham, 2012; Williams et al., 2015).
6.3 Barriärer till följsamhet
6.3.1 Attityd och inställning
Även om majoriteten av sjuksköterskorna följde hygienrutinerna fanns det en grupp
sjuksköterskor som avvek från hygienrutinerna. En del upplevde sig inte bli rena genom att använda handsprit och avstod därför då det upplevdes onödigt (Kingston et al., 2017). Vissa sjuksköterskor avstod från att tvätta händerna på grund av att de tyckte de slösade vatten då vattenkranen styrdes av en sensor. De menade alltså att det gick åt mycket mer vatten än vad de själva skulle använda om vattenkranen var manuell (White et al., 2015). En liten del av sjuksköterskorna ansåg att hygienrutinerna inte var praktiska att följa och skulle likaså inte vilja ändra sitt tillvägagångssätt för tillämpning av hygienrutinerna oavsett vad som rekommenderades (Kingston et al., 2017).
6.3.2 Bristande kunskap och tidspress
Sjuksköterskor menade att ett hinder för följsamhet i hygien var att det fanns sjuksköterskor som saknade kunskap om hygienrutiner. Vissa ansåg även att en del sjuksköterskor inte visste vad infektionskontroll innebar (Kingston et al., 2017; White et al., 2015). Ytterligare en barriär som påverkade följsamheten av hygien påvisades vara att sjuksköterskan upplevde tidspress och distraktion (Kingston et al., 2017; Sands & Aunger, 2020; White et al., 2015). Sjuksköterskor berättade att akuta situationer var den främsta anledningen till att de inte tillämpade hygienrutiner då all fokus var på att vårda patienten (Kingston et al., 2017; White et al., 2015). De sjuksköterskor som hade låg följsamhet påvisades spendera mindre tid hos patienter på deras rum i jämförelse med de sjuksköterskor som hade högre följsamhet (Iversen et al., 2020).
6.4 Faktorer till hög följsamhet
6.4.1 Kontinuerlig information och utbildning
Något som sjuksköterskorna ansåg ökade följsamheten var att få tillgång till relevant information och att riktlinjerna fanns uppdaterade på arbetsplatsen. Synliga lappar som påminde om att följa hygienrutiner och att bli påminda av varandra var också något som ökade följsamheten (Kingston et al., 2017; Potter & Justham, 2012; White et al., 2015). Sjuksköterskorna framhävde även att det var viktigt att få utbildning och tid till träning avseende hygienrutinerna för att kunna få en högre följsamhet (Donati et al., 2020; Stock et al., 2016; White et al., 2015).
6.4.2 God säkerhetskultur
Det framkom att det fanns en hög medvetenhet bland sjuksköterskor gällande globala, nationella och lokala riktlinjer (Kingston et al., 2017; Potter & Justham, 2012). De flesta sjuksköterskor hade ett positivt synsätt till att tillämpa hygienrutinerna för att förhindra att patienter drabbades av en VRI (Kingston et al., 2017; White et al., 2015). Sjuksköterskorna angav sina kollegor som det mest återkommande stödet i tillämpningen av hygienrutiner genom att de upplyste varandra. Chefer och patienter var också en del av det som motiverade
10 sjuksköterskorna till att tillämpa hygienrutiner (Kingston et al., 2017; White et al., 2015). Patienterna var oftast insatta i de rutiner som fanns gällande handhygien på sjukhus. Det medförde att fler sjuksköterskor utövade sin handhygien inför patienterna både innan och efter patientkontakt (Kingston et al., 2017). Sjuksköterskor berättade att de mest troligt blev motiverade av patienternas återkoppling samt att patienterna uppskattade när sjuksköterskan utförde handhygien framför dem (Sands & Aunger, 2020; White et al., 2015). Även om sjuksköterskorna hjälpte varandra i tillämpningen av hygienrutiner var det också viktigt att vara en förebild för sina kollegor gällande användning av handsprit (Kingston et al., 2017; Sands & Aunger, 2020). Erfarenhet av att arbeta med patienter som haft en infektion eller arbetat vid ett utbrott av infektioner sågs som en anledning till att följa hygienrutinerna mer (White et al., 2015). Den främsta anledningen till att sjuksköterskor tillämpade
hygienrutinerna var för att skydda patienterna från VRI. Det skulle även medföra att vården skulle bli mer standardiserad och jämställd (Iversen et al, 2020; Kingston et al., 2017; White et al., 2015)
6.5 Resultatsammanfattning
Sjuksköterskor var medvetna om att en god följsamhet till hygienrutiner minskade utvecklingen av VRI, dock kunde bristande följsamhet observeras när det gällde
tillämpningen av hygienrutiner. Tillämpningen av handhygien skedde i större utsträckning efter patientkontakt. Sjuksköterskor påpekade barriärer till bra följsamhet vilket till exempel kunde vara akuta situationer, tidspress och otillgängliga hygienprodukter. Faktorer som sjuksköterskor poängterade ökade utförandet av hygienrutiner var exempelvis att få repetera och träna rutinerna samt återkoppling från kollegor och chefer. Sjuksköterskan ville skydda patienterna från VRI och de som hade erfarenhet av att tidigare vårda patienter med VRI var faktorer som kunde höja följsamheten. Sjuksköterskor hade en positiv attityd till
hygienrutinerna och eftersträvade en ökad kunskap om hygien.
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
7.1.1 Design
Litteraturstudien genomfördes med en deskriptiv design med en systematisk metod
(Kristensson, 2014). Enligt Kristensson (2014) ansågs det vara en lämplig metod just för att besvara ett specifikt syfte och även att de studier som används granskats kritiskt och
sammanställs. Val av annan metod upplevdes inte genomförbart på grund av den tidsbegränsning som fanns.
7.1.2 Datainsamling
Datainsamlingen skedde via Medline och Cinahl vilket kan ses som en styrka hos
litteraturstudien då databaserna är inriktade på bland annat omvårdnadsvetenskap. Författarna gjorde även en testsökning i databasen Psycinfo, dock fanns inte alla ämnesord och det gav ett lågt antal träffar. Några artiklar som valts ut i tidigare sökningar från databaserna Cinahl och Medline fanns bland träffarna i Psycinfo, därför uteslöts denna databas. De meningsbärande ord som identifierades översattes med Svensk Mesh vilket styrker orden då författarna inte översatte de manuellt. Det gör också att relevanta synonymer kunde identifieras. Ämnesordet
11 MH “Registered nurses” användes i Cinahl, det ämnesordet fanns inte i Medline, dock ingick det i Medlines ämnesord MH “nurses”. Det är därför sökblocken skiljer sig, dock innehåller de samma ord. Trunkering valdes på orden “nurse” och “hygiene” för att få en så bred sökning som möjligt. Funktionen explode användes på ämnesorden MH “Nursing care” och MH “Cross infection”. Det resulterar i en bredare sökning som kan ses som en styrka.
Artiklarna begränsades till språket engelska för att författarna har kunskap om språket och för att det skulle ge möjlighet att kunna översätta de korrekt. “Peer reviwed” användes som begränsning för att artiklarna skulle garantera tillförlitlighet. Artiklarna begränsades till årtalen 2010 till 2021 i syfte att artiklarna skulle vara aktuella. Ingen begränsning gällande ålder på deltagarna användes då författarna inte ansåg det vara relevant. Åldern specificerar inte hur lång erfarenhet en sjuksköterska har.
7.1.3 Urval
Urvalet av artiklar utfördes enligt metod för kritiskt urval av litteratur (Kristensson, 2014). Det anses som en styrka enligt författarna då det är en beprövad metod och gav
litteraturstudien ett urval med relevanta artiklar. Artiklar som inkluderades skulle fokusera på hygien med sjuksköterskan i centrum, det på grund av att studier ibland inkluderar andra vårdprofessioner. Vårdavdelning valdes även som inklusionskriterie för att undersöka hur följsamheten var på sjukhus. Vissa artiklar fokuserade på hygienrutiner inom tandvård. De valdes bort då allmänsjuksköterskor i regel inte arbetar inom tandvård.
Sjuksköterskestudenter blev också en exklusionskriterie då det var utbildade sjuksköterskor som studerades, de exklusionskriterier anses ge studien validitet. Review artiklar
exkluderades för att endast originalstudier var av intresse. Även artiklar som saknade IMRaD struktur exkluderades för att författarna endast ville använda sig av artiklar med tydlig
struktur. Artiklar från utvecklingsländer exkluderades på grund av att de inte går att generalisera tillsammans med artiklar från industriländer, då resurserna ser olika ut.
7.1.4 Kvalitetsgranskning
En styrka i litteraturstudien är att det användes redan färdiga mallar (SBU, 2020) för att kvalitetsgranska artiklarna vilket ger mer validitet. Författarna valde även att granska sådant som inte fanns med på den färdiga mallen. Till exempel om det fanns någon intressekonflikt eller ekonomisk vinst, vilket inte fanns. Kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar bedömdes innehålla hög kvalitet och fyra hade måttlig kvalitet, vilket anses vara en styrka för resultatet.
7.1.5 Dataanalys
Eftersom integrerad analys valdes, medförde det att resultatet kunde sammanställas och redovisas på ett översiktligt sätt (Kristensson, 2014). En fördel kunde vara att författarna läste igenom materialet enskilt för att sedan tolka innehållet, utan att bli påverkade av varandra. Det verifierade också att författarna inte missade viktiga delar. En nackdel kunde vara att konsensus inte uppnås på grund utav olika tolkningar av innehållet. Författarna hade en dialog angående olika tolkningar och genom det kunde konsensus åstadkommas. Eftersom artiklarna granskades i flera steg betraktades resultatet i artiklarna vara tillförlitliga, vilket medförde att denna studie också är tillförlitlig då studiens resultat baserades på resultatet från artiklarna. Genom en diskussion mellan författarna kunde en samsyn av kategorier och underrubriker uppnås, vilket kan vara en styrka. Litteraturstudiens författare hade inte medvetet förbisett artiklarnas material. Litteraturstudien hade överförbarhet till praktiken, då hygienrutinerna
12 alltid ingår i omvårdnaden där även andra yrkesprofessioner kan gynnas av studiens resultat. Artiklarna som ingick i litteraturstudien var från flera kontinenter, vilket gör att resultatet går att applicera i flera världsdelar. Däremot kan det bli förvirrande då hygienrutinerna kan se olika ut i olika länder, en låg följsamhet i Sverige behöver inte vara en låg följsamhet i ett annat land. Det vill säga att industriländer kan ha olika standarder. Studiens validitet och reliabilitet kan styrkas av att handledare och handledningsgrupp har kontrollerat att resultatet besvarar syftet och är väsentligt (Karlsson, 2017). En svaghet som studien möjligtvis hade var att underrubrik “förkläde” inte var tillräckligt nyanserad.
7.1.6 Forskningsetiska överväganden
En litteraturstudie inom högskolan behöver inget etiskt godkännande, dock behöver uppsatser enligt Kristensson (2014) genomgå en granskning och ha forskningsetiska krav. Forsberg och Wengström (2016) nämner att det finns vissa etiska aspekter att ta hänsyn till vid en
litteraturstudie. När en litteraturstudie med systematisk sökning genomförs ska etiska
överväganden gällande urval och redovisning av resultat göras. Bland annat ska studier väljas som har fått etiskt godkännande från en kommitté samt att alla resultat ska redovisas oavsett om det bygger på forskarens åsikt eller inte. Författarna har varit opartiska vid redovisningen av resultatet och har inkluderat det som svarade på litteraturstudiens syfte.
Författarna har noga undersökt att de valda artiklarna varit godkända av etisk kommitté. Två artiklar har ej genomgått etisk granskning då det ej varit nödvändigt, resterande nio är godkända. Det ses som en styrka då en kommitté med rätt kunskap granskat studierna. Författarna anser att den tidigare förförståelsen har åsidosatts och inte medvetet påverkat resultatet.
7.2 Resultatdiskussion
7.2.1 Handhygien
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans följsamhet av hygienrutiner för att förebygga vårdrelaterade infektioner på vårdavdelning. Resultatet i litteraturstudien visade sig stämma överens med den tidigare forskning som finns beskriven i bakgrunden. Det fanns ett samband mellan hög följsamhet av handhygien och minskning av antal patienter med VRI (Randle et al., 2010). Litteraturstudien visade att följsamheten till handhygien var lägre innan patientkontakt jämfört med efter, något som Randle et al. (2010) också visat. Sjuksköterskor belyste att de arbetade med hygien i syftet att skydda sig själv, vilket kunde förklara varför följsamheten var högre efter patientkontakt (Jackson & Griffiths, 2014). Litteraturstudien visade att WHO:s kampanj “five moments” hade en stor betydelse för handhygienens följsamhet. Sjuksköterskor berättade att det sågs som en bra påminnelse. Kampanjen underlättade också för sjukhuset att ta reda på vilken situation som hade hög eller låg följsamhet i handhygien. Dock fanns det fler än fem moment som var avgörande för att utveckla det preventiva arbetet kring VRI. Ett moment kunde till exempel vara när personal gick mellan olika avdelningar (Gould et al., 2020).
I litteraturstudien framkom det att sjuksköterskorna var medvetna om att patienterna påverkades negativt av en VRI samt att om hygienrutinerna tillämpades korrekt skulle VRI antalet minska. I sjuksköterskans roll som är beskriven i bakgrunden ingår det att vården ska
13 vara standardiserad och patienter ska behandlas likvärdigt som även inkluderar en
humanistisk människosyn (Socialstyrelsen, 2020a; Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor har ett eget ansvar över att deras kunskaper om hygienrutinerna ska vara uppdaterade, trots det visade litteraturstudien att sjuksköterskor hade en varierande följsamhet till hygienrutinerna. Det kan förklaras med att sjuksköterskor tillämpar hygienrutinerna utifrån vilken patient hen har framför sig. Till exempel har det framkommit att sjuksköterskor tillämpar hygienrutiner mer när de inte vet vad de har för patient framför sig, för att de inte vet vad patienten har för hygienstandard. Dock om sjuksköterskan kände patienten, till exempel om det var en släkting, så var följsamheten till rutinerna mindre då patienten inte ansågs vara lika smutsig (Jackson & Griffiths, 2014). Handhygien är det mest betydelsefulla som tillämpades för att förhindra VRI (Goforth, 2021; Mortell, 2012).
7.2.2 Barriärer till följsamhet
Litteraturstudien visade att det fanns flera barriärer till att sjuksköterskans följsamhet till hygienrutinerna brast. Den främsta anledningen till att hygienrutinerna inte tillämpades ansåg sjuksköterskorna var akuta situationer, då fokuset istället låg på vårdandet av patienten. Det kan innebära att sjuksköterskan då hamnar i en egen konflikt inom sig då principen att göra gott och inte skada principen ställdes mot varandra vilket framkommer i Sandman och Kjellström (2018). Sjuksköterskan vill i akuta situationer agera och hjälpa patienten och då kan enkla moment gällande handhygien missas. Det kan då leda till att patienten drabbades av en VRI som skapar ett onödigt lidande, då det hade kunnat förhindras. Sjuksköterskan hade då brutit mot principen att inte skada även fast sjuksköterskan ville göra gott för patienten. Det blev en svår bedömning i situationen för sjuksköterskan som endast ville göra det som var bäst för patienten.
Ytterligare en barriär till följsamheten av hygienrutiner var tidspress och distraktion. Tidigare forskning menade att det var betydelsefullt att vårdpersonal kände ansvar att de följde
föreskrifterna då de var etablerade för att öka patientsäkerheten och förhindra VRI (Edin, 2017). Sjuksköterskorna var medvetna om att hygienrutinerna bröts på grund av tidspress och arbetsbelastning, dock försökte de sitt bästa för att hålla en hög standard (Gould et al., 2020; Mortell, 2012). Sjuksköterskan kunde under de förhållanden känna sig otillräcklig i sin roll gentemot patienten och resultatet visade att de sjuksköterskor som spenderade mindre tid inne hos patienter hade en låg följsamhet till hygienrutinerna. De brister till följsamhet som
framkommit i studien sågs som ett resultat av ett strukturproblem. Sjuksköterskan upplevde tidspress och otillräcklighet, däremot var de motiverade till att göra rätt, något som i sin tur kunde utveckla etisk stress. Faktorerna till det ligger ofta på organisationsnivå (Sandman & Kjellström, 2018), vilket kan innebära att en otillräcklig ledning sänker sjuksköterskans följsamhet i hygien.
7.2.3 Faktorer till hög följsamhet
Litteraturstudien visade att sjuksköterskorna eftersträvade fortsatt utbildning och att de fick praktisk repetition av hygienrutinerna för att kunna öka följsamheten, något som Gould et al. (2020) också påvisade. Resultatet visade även att sjuksköterskor blev motiverade till att tillämpa hygienrutinerna av en engagerad ledning. Vilket också kan ses när ledningen känner ett ansvar för sina sjuksköterskor, att de upprätthåller hygienrutinerna för att patienterna ska få en standardiserad vård vilket även Gould et al. (2020) poängterar. Ett exempel kan vara att chefer uppmuntrade sjuksköterskor att ta sig tid för att uppdatera sig om hygienrutinerna.
14 Dock var ledningen också medvetna om att sjuksköterskorna inte alltid hade förutsättningarna för att tillämpa hygienrutinerna, vilket även framkommit i litteraturstudien.
Den tidigare forskning som finns beskriven i bakgrunden visade att VRI bidrar med stora och onödiga kostnader. Huis et al. (2013) undersökte en strategi angående minskning av VRI, där en grupp och ledarstil visade sig vara effektiv för sjuksköterskor, för att reducera antalet VRI. De uppmärksammade att det lönade sig att öka budgeten för hygienrutiner, utbildning och praktisk träning. Eftersom en ökad följsamhet gav mindre kostnader angående VRI, relaterat till vårdtid för patienter. Det belyser ännu en gång att en engagerad ledning är en
medverkande faktor i det förebyggande arbetet angående VRI.
Litteraturstudien visade att ett underlag till följsamhet av hygienrutiner var stöd från kollegor och chefer. Stödet innebar återkoppling och att vara förebild för varandra för att skapa en god säkerhetskultur bland kollegor på arbetsplatsen, vilket också beskrivs av Gould et al. (2020). För att skapa en god säkerhetskultur kan även patienten involveras, på så sätt kan begreppet personcentrerad vård appliceras vilket innebär att sjuksköterskan ser patienten som centrum i vårdprocessen. Sjuksköterskan ser hela patienten som en människa och inte endast sjukdomen i sig (Eldh, 2019). Personcentrerad vård bör innefatta undervisning till patienten av
hygienrutiner som en del av sjuksköterskans ansvar att förhindra infektioner (Landers, Abusalem, Coty, & Bingham, 2012). Tidigare forskning visade att om vårdpersonal skulle engagera patienterna i hygienrutinerna skulle kostnaderna reduceras och även minska lidandet för patienterna (Barker et al., 2020). I samband med covid-19 pandemin sågs denna
tillämpning av personcentrerad vård genom en ökning av patientundervisningen om hygienrutiner. Handhygien har länge varit en viktig del av sjuksköterskans förebyggande åtgärder, dessutom införs åtgärder globalt för att göra det till en viktig del hos patienterna (Goforth, 2021; While, 2020). En personcentrerad vård och göra gott principen skulle tillsammans möjliggöra empowerment hos patienten och en säkrare vård kan infinna sig. Litteraturstudien kunde endast påvisa att kvinnliga sjuksköterskor oftast hade högre
följsamhet till att bära handskar än manliga sjuksköterskor. Det fanns en liten men signifikant skillnad mellan könen där män drabbades oftare av VRI än kvinnor, vad det beror på kunde litteraturstudien inte påvisa.
8. Slutsats
Sjuksköterskor hade en varierande följsamhet till hygienrutiner. En lägre följsamhet innan patientkontakt och under akuta situationer framkom. Sjuksköterskor är medvetna om vilka konsekvenser en VRI kan ge hos en patient, ändå sågs en högre följsamhet av handhygien efter patientkontakt troligen i syfte att skydda sig själv. Utbildning och träning är en åtgärd som behövs för att förbättra följsamheten. Det krävs även en god säkerhetskultur, stöd från kollegor och en engagerad ledning för att främja sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner. Om följsamheten till hygienrutinerna ökar skulle förmodligen en minskning av antalet VRI synas.
Denna studie kan bidra med en inblick i hur hygienrutinernas följsamhet faktiskt ser ut och på så sätt fortsätta motivera och vägleda sjuksköterskor i deras arbete med att förebygga VRI. Sjuksköterskor behöver agera för att inte riskera att patienten utsätts för ett stort och onödigt lidande samt för att minimera de kostnader som tillkommer.
15
9. Fortsatt forskning
Fortsatt forskning kan handla om att undersöka ifall det finns någon effektiv intervention som gör att sjuksköterskans följsamhet håller en hög standard. Ytterligare forskning kan även vara att undersöka om det finns någon skillnad i hur män och kvinnor tillämpar hygienrutinerna och om följsamheten skiljer sig något. Även granska varför män drabbas av VRI i lite större utsträckning jämfört med kvinnor. Det kan också vara givande att undersöka om det är möjligt att involvera patienten mer med undervisning av hygienrutiner, i syfte att göra vården mer personcentrerad. På så sätt kan patienten vara mer delaktig i arbetet att förebygga
16
10. Referenslista
Barker AK., Scaria E., Safdar N., & Alagoz O. (2020). Evaluation of the Cost-effectiveness of Infection Control Strategies to Reduce Hospital-Onset Clostridioides difficile Infection. JAMA Netw Open. 3(8) doi:10.1001/jamanetworkopen.2020.12522
Donati, D., Miccoli, G. A., Cianfrocca, C., Di Stasio, E., De Marinis, M. G., & Tartaglini, D. (2020). Effectiveness of implementing link nurses and audits and feedback to improve nurses’ compliance with standard precautions: A cluster randomized controlled trial. American
Journal of Infection Control, 48(10), 1204–1210. doi:10.1016/j.ajic.2020.01.017
Edin, S. (2017). Hygiene and Workwear Guidelines in a Department of Surgery: A Swedish Perspective. Insight: The Journal of the American Society of Ophthalmic Registered Nurses, 42(4), 11–13.
Eldh, A. C. (2019). Delaktighet. I F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (3. uppl., s. 565–584). Lund: Studentlitteratur.
Engberg, M. (1990). Damen med lampan: en bok om Florence Nightingale 1820–1910. Lidingö: Institutet för Medicinsk Rätt AB.
Folkhälsomyndigheten (2020). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Hämtad 6 april 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygien-och-vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelaterade-infektioner/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur Goforth, C. (2021). Our New Normal: Back to the Basics and Creating Our Future. Critical Care Nurse, 41(1), 7–9. doi:10.4037/ccn2021730
Gould, D. J., McKnight, J., Leaver, M., Keene, C., Gaze, S., & Purssell, E. (2020). Qualitative interview study exploring frontline managers’ contributions to hand hygiene standards and audit: Local knowledge can inform practice. American Journal of Infection Control, 48(5), 480–484. doi:10.1016/j.ajic.2020.02.005
Huis, A., Hulscher, M., Adang, E., Grol, R., van Achterberg, T., & Schoonhoven, L. (2013). Cost-effectiveness of a team and leaders-directed strategy to improve nurses' adherence to hand hygiene guidelines: a cluster randomised trial. International journal of nursing studies, 50(4), 518–526. doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.11.016
Iversen, A.-M., Kavalaris, C. P., Hansen, R., Hansen, M. B., Alexander, R., Kostadinov, K., … Ellermann-Eriksen, S. (2020). Clinical experiences with a new system for automated hand hygiene monitoring: A prospective observational study. American Journal of Infection Control, 48(5), 527–533. doi: 10.1016/j.ajic.2019.09.003
Jackson, C., & Griffiths, P. (2014). Dirt and disgust as key drivers in nurses’ infection control behaviours: an interpretative, qualitative study. Journal of Hospital Infection, 87(2), 71–76. doi:10.1016/j.jhin.2014.04.001
17 Karlsson, E K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (3. rev. och utök. 2. uppl., s. 81–97). Lund: Studentlitteratur AB
Kingston, L. M., Slevin, B. L., O’Connell, N. H., & Dunne, C. P. (2017). Hand hygiene: Attitudes and practices of nurses, a comparison between 2007 and 2015. American Journal of Infection Control, 45(12), 1300–1307. doi:10.1016/j.ajic.2017.08.040
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Landers, T., Abusalem, S., Coty, M.-B., & Bingham, J. (2012). Patient-centered hand
hygiene: The next step in infection prevention. American Journal of Infection Control, 40(s1), S11-7. doi:10.1016/j.ajic.2012.02.006
Lotfinejad, N., Tuor, C., Peters, A., & Pittet, D. (2020). The duality of nurses’ work: How can the profession that saves the most lives in the world avoid spreading disease? International Journal of Nursing Studies, 107, N.PAG. doi:10.1016/j.ijnurstu.2020.103616
Mortell, M. (2012). Hand hygiene compliance: is there a theory-practice-ethics gap? British Journal of Nursing, 21(17), 1011–1014.
Ojanperä, H., Kanste, O. I., & Syrjala, H. (2020). Hand-hygiene compliance by hospital staff and incidence of healthcare-associated infections, Finland. Bulletin of the World Health Organization, 98(7), 475–483. doi:10.2471/BLT.19.247494
Pittet, D., Allegranzi. B., & Boyce, J. (2009). The World Health Organization guidelines on hand hygiene in health care and their consensus recommendations. Infection Control and Hospital Epidemiology, 30(7), 611–622. Doi:10.1086/600379
Potter, Y. C., & Justham, D. (2012). Washing and changing uniforms: is guidance being adhered to? British Journal of Nursing (Mark Allen Publishing), 21(11), 649.
doi:10.12968/bjon.2012.21.11.649
Randle J, Arthur A, & Vaughan N. (2010). Twenty-four-hour observational study of hospital hand hygiene compliance. Journal of Hospital Infection, 76(3), 252–255.
doi:10.1016/j.jhin.2010.06.027
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: etik för vårdande yrken. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Sands, M., & Aunger, R. (2020). Determinants of hand hygiene compliance among nurses in US hospitals: A formative research study. PloS One, 15(4), e0230573.
doi:10.1371/journal.pone.0230573
SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskningsom_sfs-2003-460
18 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Slater, K., Cooke, M., Scanlan, E., & Rickard, C. M. (2019). Hand hygiene and needleless connector decontamination for peripheral intravenous catheter care—time and motion observational study. American Journal of Infection Control, 47(8), 1017–1019. doi:10.1016/j.ajic.2019.01.022
Socialstyrelsen (2020a). Vad är patientsäkerhet? Hämtad 6 april 2021 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/vad-ar-patientsakerhet/ Socialstyrelsen (2020b). Vårdrelaterade infektioner, VRI. Hämtad 6 april 2021 från https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/vri--vardrelaterade-infektioner/
SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2015-5-10.pdf
Squeri, R., Genovese, C., Palamara, M. A. R., Trimarchi, G., & La Fauci, V. (2016). “Clean care is safer care”: correct handwashing in the prevention of healthcare associated infections. Annali Di Igiene : Medicina Preventiva e Di Comunita, 28(6), 409–415.
doi:10.7416/ai.2016.2123
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020). SBU:s metodbok: Granskningsmallar. Hämtad 19 april 2021 från https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/#granskningsmall
Stock, S., Tebest, R., Westermann, K., Samel, C., Strohbücker, B., Stosch, C., … Redaèlli, M. (2016). Implementation of an innovative hands-on training to improve adherence to hygiene rules: A feasibility Study. Nurse Education Today, 36, 407–411.
doi:10.1016/j.nedt.2015.10.012
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 7 april 2021 från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kompeten sbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Sveriges kommuner och regioner (2014). Vårdrelaterade infektioner: framgångsfaktorer som förebygger. Hämtad 6 april 2021 från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/978-91-7585-109-9.pdf
Sveriges kommuner och regioner (2015). Nationellt ramverk för patientsäkerhet. Hämtad 7 april 2021 från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/5382.pdf
Sveriges kommuner och regioner (2019). Vårdrelaterade infektioner: En
19 2021 från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-756-5.pdf?issuusl=ignore
While A. (2020). Hand and other hygiene practices. British Journal of Community Nursing. 2020;25(3):154. doi:10.12968/bjcn.2020.25.3.154
Williams, C., McGraw, P., Schneck, E. E., LaFae, A., Jacob, J. T., Moreno, D., … Drees, M. (2015). Impact of Universal Gowning and Gloving on Health Care Worker Clothing
Contamination. Infection Control & Hospital Epidemiology, 36(4), 431–437. doi:10.1017/ice.2014.75
White, K. M., Jimmieson, N. L., Obst, P. L., Graves, N., Barnett, A., Cockshaw, W., … Paterson, D. (2015). Using a theory of planned behaviour framework to explore hand hygiene beliefs at the “5 critical moments” among Australian hospital-based nurses. BMC Health Services Research, 15, 59. doi:10.1186/s12913-015-0718-2
World Health Organization (2011). Report on the Burden of Endemic Health Care-Associated Infection Worldwide. Hämtad 20 maj 2021 från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/80135/9789241501507_eng.pdf
World Health Organization (2021). World Hand Hygiene Day. Hämtad 7 april 2021 från https://www.who.int/campaigns/world-hand-hygiene-day
Sökmatris
Bilaga 1
Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-14 Kl. 10.00 Begränsningar • Engelska • 2010–2021 • peer reviewed S1. (MH ”Nurses+”) 67,383 S2. MH "Registered Nurses") 11,069 S3. (MH "Nursing Care+") 91,493 S4. (MH "Nursing Staff, Hospital") 7,331 S5. (MH ”Hygiene”) 2,534 S6. (MH "Cross Infection+") 16,665 S7. Nurs* 274,970 S8. Hygien* 17,284 S9. ”hygiene guidelines” 68 S10. ”healthcare associated infections" 1,806 S11. ”cross infection” 11,684 S12. Compliance 50,143 S13. Adherence 46,028 S14. S1 OR S2 OR S3 OR S4 OR S7. 280,534 S15. S5 OR S8 OR S9 17,284
S16. S6 OR S10 OR S11 17,601 S17. S12 OR S13. 79,106 S18. S14 AND S15 AND S16 AND S17 346 346 90 4 Medline 2021-04-14 Kl. 11.10 Begränsningar • engelska • 2010-2021 • peer reviewed S1. (MH "Nurses+") 22,355 S2. (MH "Nursing Care+") 23,978 S3. (MH "Nursing Staff, Hospital") 11,272 S4. (MH "Hygiene") 2,881 S5. (MH "Cross Infection+") 18,056 S6. Nurs* 312,068 S7. Hygien* 78,751 S8. ”hygiene guidelines” 108 S9. ”healthcare associated infections” 3,036 S10. ”cross infection” 16,858 S11. Compliance 72,403 S12. Adherence 98,592 S13. S1 OR S2 OR S3 OR S6 312,187 S14. S4 OR S7 OR S8 78,751 S15. S5 OR S9 OR S10 20,391
S16. S11 OR S12 153,190 S17 S13 AND S14 AND S15 AND S16 352 352 51 6
Artikelmatris
Bilaga 2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Donati, D., Miccoli, G. A., Cianfrocca, C., Di Stasio, E., De Marinis, M. G., & Tartaglini, D. (2020). Effectiveness of implementing link nurses and audits and feedback to improve nurses’ compliance with standard precautions: A cluster randomized controlled trial. American Journal of Infection Control, 48(10), 1204–1210.
doi:10.1016/j.ajic.2020.01.017 Italien
Therefore, the aim of this study was to assess the effectiveness of implementing ICLNs and systematic audits and feedback to improve clinical nurses’ compliance with SPs. We made the following hypotheses: nurses who complete the intervention will have a higher observed compliance with hand hygiene and greater self-reported
compliance with SPs guidelines compared with the control group. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor som arbetar på vårdavdelning. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval:
Sex vårdavdelningar blev utvalda. Randomiserat blev tre tilldelade
interventionsgruppen och tre till kontrollgruppen. 126 sjuksköterskor involverades i studien, 5 föll bort under studien.
Slutlig studiegrupp: 121 sjuksköterskor. 107 kvinnor och 14 män. Medelålder 29,9år. Datainsamlingsmetod: Observationsstudie Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: Lågt antal bortfall. Observationer har gjort före och efter
deltagarna har fått genomgå ett test.
Svagheter: Studien är genomförd på ett universitetssjukhus i Italien. Vårdavdelningarna var inte randomiserat utvalda. Sjuksköterskor har en varierande följsamhet till hygienriktlinjerna. Många sjuksköterskor kände till kampanjen om fem moment för handhygien från WHO. De tyckte det var en bra påminnelse om att utföra handhygien Majoriteten använde handskar i tillfällen där risken fanns att utsättas för smittsamt material, som patientens blod, avföring eller andra kroppsvätskor. Majoriteten använde oftast eller alltid förkläden enligt enkäter vid risk av
kontaminering.
Observationer visade att hälften bar förkläden. Sjuksköterskorna ansåg det viktigt att repetera, träna för att öka följsamheten.
Artikelmatris
Bilaga 2.1
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Iversen, A.-M., Kavalaris, C. P., Hansen, R., Hansen, M. B., Alexander, R., Kostadinov, K., … Ellermann-Eriksen, S. (2020). Clinical
experiences with a new system for automated hand hygiene monitoring: A prospective observational study. American Journal of Infection Control, 48(5), 527–533. doi:
10.1016/j.ajic.2019.09.003 Danmark
Hand hygiene compliance (HHC) among health care workers remains
suboptimal, and good monitoring systems are lacking. We aimed to evaluate HHC using an automated monitoring system.
Inklusionskriterier:
sjuksköterskor som hade direktkontakt med
patienter och som dagligen var på avdelningen
Exklusionskriterier:
annan övrig vårdpersonal som inte hade daglig anslutning till
avdelningarna, det kunde förhindra exakta jämförelser i beteenden mellan individerna. Beskrivning slutligen studiegrupp: Totalt 42 sjuksköterskor på två olika sjukhus. Datainsamlingsmetod: prospektiv observationsstudie Analysmetod: statistisk analys Styrkor:
En styrka var att författarna till artikeln skrev mycket under metod. De förklarade och redovisade hur systemet de använder fungerar.
Svagheter:
En svaghet kan vara att studien var utformad som en observationsstudie. Studien kan bli utsatt för möjlig partiskhet och oförmåga att kontrollera okända variabler. En till svaghet är att det var få antal deltagare.
En högre följsamhet fanns på dagskiften till skillnad från nattskiften. Det
framkom att nyexaminerade sjuksköterskor hade större följsamhet till hygienrutiner än sjuksköterskor med längre erfarenhet
Underlättade faktorer till handtvättning var tillgängligheten till hygienprodukter och handfat.
Sjuksköterskan använde sig av handsprit mer efter att de vårdat en patient. Handsprit brukades mest i slussrum, köket & personaltoaletten och minst i patientrummet De sjuksköterskor som hade låg följsamhet spenderade mindre tid hos patienterna Den främsta anledningen till att sjuksköterskor tillämpade hygienrutinerna var för att skydda patienterna från VRI.
Artikelmatris
Bilaga 2.2
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Kingston, L. M., Slevin, B. L., O’Connell, N. H., & Dunne, C. P. (2017). Hand hygiene: Attitudes and practices of nurses, a comparison between 2007 and 2015. American Journal of Infection
Control, 45(12), 1300–1307. doi:10.1016/j.ajic.2017.08.040 Irland
The objective of this study was to compare and contrast hand hygiene attitudes and practices and alcohol-based handrub (ABHR) use among nurses between 2007 and 2015. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor Urvalsförfarande: Slumpmässigt urval Urval: 2007 skickades enkäten till 272 sjuksköterskor, varav 171 svarade, ett bortfall på 101stycken. 2015 skickades enkäten till 1500 sjuksköterskor, varav 287 svarade, ett bortfall på 1213stycken. Slutlig studiegrupp: 2007 – 171 sjuksköterskor 2015 – 287 sjuksköterskor Datainsamlingsmetod: 2007 - Enkätstudie via post 2015 – enkätstudie online Analysmetod: Statistisk analys Styrkor: forskarna är medvetna om de fördomar som finns om ämnet och försökte ta itu med de möjliga fördomar genom att motväga positiva och negativt formulerade frågor, säkerställa känsligt formulerade frågor och icke-bedömande frågor och garantera konfidentialitet. Svagheter: Skillnaden i studiegrupperna. Ändring av datainsamlingsmetod ändras från pappersenkät till digital.
De som valt att delta i studien kan ha en positiv eller negativ inställning till ämnet och kan därför påverka deltagarens svar.
Sjuksköterskor har en varierande tillämpning till hygienrutiner.
Sjuksköterskor följer
hygienrutinerna främst för att skydda patienten från VRI. Nyexaminerade har högre följsamhet än de med erfarenhet.
Sjuksköterskor med spruckna händer undvek handsprit då det kändes obehagligt. En del upplevde sig inte bli rena genom att använda handsprit och avstod därför då det upplevdes onödigt Akuta situationer var den främsta orsaken att de inte tillämpade hygienrutiner fokuset var att vårda patienten. En barriär var tidspress och distraktion.
Majoritet är positivt inställda till hygienrutiner och de flesta var medvetna om riktlinjerna.
Artikelmatris
Bilaga 2.3
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Ojanperä, H., Kanste, O. I., & Syrjala, H. (2020). Hand-hygiene compliance by hospital staff and incidence of healthcare-associated infections, Finland. Bulletin of the World Health
Organization, 98(7), 475– 483. doi:10.2471/BLT.19.247494 Finland To determine changes in hand-hygiene compliance after the introduction of direct observation of hand-hygiene practice for doctors and nurses, and evaluate the relationship between the changes and the incidence of health-care-associated infections Inklusionskriterier: Sjuksköterskor Exklusionskriterier: Annan vårdpersonal Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Urval: Sjuksköterskor Beskrivning slutlig studiegrupp: 52 115 observerade tillfällen. Datainsamlingsmetod: Observationsstudie Analysmetod: Statistisk analys Styrkor:
Studien är gjord under flera år och observationer är gjorda under varje månad där de också jämfört observationen av följsamhet av handhygien och övervakning av VRI.
Svagheter:
Studien är icke-randomiserad och
genomförd på ett sjukhus. Observationerna är gjorda på dagskiftet endast, vet inte hur resultatet hade blivit om andra skift också var observerade.
Sjuksköterskor hade en varierande tillämpning av riktlinjerna gällande handhygien på grund av att de hade olika
förutsättningar Samband mellan hög följsamhet av handhygien och minskning av antal patienter med VRI hade observerats
