Distansarbete på gott och ont : Könsskillnader i välmående vid distansarbete undercoronapandemin

(1)

Distansarbete på gott och ont

Könsskillnader i välmående vid distansarbete under

coronapandemin

Natalie Erlandsson och Felicia Undvall Olsson

Psykologiska institutionen Självständigt arbete 15 hp Psykologi III – 3VEU HT 2020

(2)

Distansarbete på gott och ont

Natalie Erlandsson och Felicia Undvall Olsson

Sammanfattning

Distansarbete innebär att man arbetar hemifrån eller någonstans som inte är den ordinarie arbetsplatsen. Att arbeta hemifrån kan leda till obalans mellan arbete och privatliv, ökad stress och sämre välmående. Syftet för denna enkätstudie var att undersöka könsskillnader och arbetsstress i välmående vid distansarbete under coronapandemin 2020. _{Ett andra syfte var att studera} sambandet mellan olika indikatorer på arbetsstress och välmående. Hypotesen för studien är att kvinnor har sämre välmående än män vid distansarbete, detta för att hushållssysslor/omsorgsarbetet kan tänkas öka när man är hemma. Enkäten har besvarats av 74 personer, varav 51 var kvinnor. Frågeställningen lyder _{“Finns det en skillnad mellan}

kön och arbetsstress och hur distansarbete påverkar välmåendet?”_{. Resultatet visade att det inte fanns några}

könsskillnader i välmående och arbetsstress. _{Det fanns heller} inget samband mellan arbetsstress och välmående. Däremot fanns det en stark korrelation mellan generell negativ inställning till att arbeta hemifrån och reducerat välmående under pandemin. _{53% av deltagarna i studien önskade även komma} tillbaka till arbetsplatsen när pandemin är över. Slutsatsen är att distansarbete under pandemin inte verkar ha påverkat välmående, arbetsstress och balans mellan arbete och privatliv negativt.

Nyckelord: välmående, distansarbete, hushållssysslor, könsskillnader, arbetsstress

Introduktion

Enligt folkhälsomyndighetens rekommendation bör man om man kan, arbeta hemifrån fram tills i nuläget 31 december 2020. Detta för att de som inte har möjlighet att arbeta hemifrån ska kunna ta sig till sin arbetsplats på ett säkert sätt, genom att man minskar på trängsel och smittspridning i bland annat kollektivtrafiken (Folkhälsomyndigheten, 2020)_.

Definition på välmående

Välmående är ett brett begrepp med flera olika grenar inom samma kategori. Denna studie kommer behandla begreppet välmående utifrån Diener och Ryans (2009) beskrivning. Välmående kan definieras som en personlig tolkning eller snarare skattning över sitt eget liv. Det kan vara i både positiva och negativa kontexter som innefattar bland annat hur man reagerar över olika händelser i livet. Det kan vara känslor i olika situationer, om man är

(3)

tillfredsställd med sin livssituation eller hur engagerad man känner sig. Det kan handla om en persons hälsa, relationer, mening, ändamål, arbetssituation eller nöje i livet. Anledningen till att den här studien tar upp välmående i samband med distansarbete är för att en människas välmående i en tid som denna kan tänkas utsättas för olika psykiska påfrestningar. Att ofrivilligt distansera sig från familj, vänner eller att inte kunna ta sig till arbetet kan vara negativt påfrestande för psyket på grund av ensamheten. Det kan även leda till

självmordsförsök (Karolinska Institutet, 2020).

Dagens samhälle och den teknik som finns tillåter medarbetare att tillämpa ett flexibelt

arbetssätt. Detta innebär att kontoret inte alltid är den givna mötesplatsen, utan flexibelt arbete kan även innebära att arbeta hemifrån. Distansarbete kan även bidra med fördelar som bland annat tid för återhämtning efter en arbetsdag eller tiden man sparar på minskad pendling till och från arbetet. Men distansarbete för inte med sig enbart fördelar utan även nackdelar. Söktjänsten Yahoos dåvarande koncernchef, Marissa Mayer ansåg inte att distansarbete medförde någon nytta och valde därför att ta bort den möjligheten på arbetsplatsen under 2013. Detta för att på plats på kontoret tillsammans, var medarbetarna mer arbetsamma och hade ett nytänkande sätt (Kecklund et al., 2017). _{Digitaliseringen i samhället och att}

medarbetare får större möjligheter till flexibelt arbete har medfört att arbetsgivare istället kan se flexibelt arbete som en ersättning för att medarbetare ska vara tillgängliga utanför arbetstid. Studier visar på att fler arbetar utöver sin arbetstid och mer än vad man ska göra när gränserna blir diffusa i vad flexibelt arbete innebär. Det blir mer vanligt att arbeta mer än 40 timmar per vecka (Aronsson et al., 2018).Distansarbete är ett omtalat ämne som det diskuteras en del om i modern tid, kanske är det som mest aktuellt just nu med tanke på den rådande situation hela världen befinner sig. Coronapandemin har under 2020 medfört att arbete på distans blivit än mer vanligt. För en del arbetande har det varit frivilligt och för andra kanske helt ofrivilligt. Hur påverkar detta medarbetarnas välmående, vart drar man gränsen mellan arbete och privatliv, ökar hemmasysslorna och får man den tid man behöver för återhämtning och välmående. Coronapandemin har inneburit att myndigheter varit tvungna att införa flera olika åtgärder för att kunna få något typ av grepp kring att minska smittspridningen. Man har bland annat infört restriktioner kring förbud om sammankomster där man inte får vara fler än 50 personer vid offentliga tillställningar tillsvidare (SVT Nyheter, 2020). Detta är något som har begränsat människors socialisering vilket i sin tur påverkar en människas välmående genom ökad känsla av ensamhet, orolighet och nedstämdhet (_{Folkhälsomyndigheten, 2020). Att sätta} sig i karantän och hålla avstånd från människor man har en relation med innebär minskad närhet och möjlighet till fysisk kontakt vilket är en viktig del för välmåendet. Pandemin har även begränsat människors livs- och levnadsvillkor genom bland annat rekommendationer om att undvika sociala aktiviteter och resor. Detta innebär att en medarbetare som arbetar

hemifrån får det ännu svårare att bryta sig ifrån arbetet när denne är klar för dagen på grund av myndigheters restriktioner. När man blir tvungen att göra drastiska förändringar kring sina rutiner och i sitt vardagliga liv som covid-19 medfört kan det i det långa loppet leda till ohälsa (_{Folkhälsomyndigheten, 2020). När restriktioner om att arbeta hemifrån införts kan det}

innebära att även hushållssysslorna ökar. För de personer som har barn kan det innebära att barnen också blir hemma då en del skolor väljer/behöver stängas ner

(Jämställdhetsmyndigheten, 2020). En skillnad som finns mellan de som fortfarande kan åka och arbeta på kontoret och de som arbetar hemifrån är att hemifrån blir det lättare att man sammanflätar sitt betalda arbete med hushållssysslor/omsorgsarbete. Detta kan i sin tur leda till att man inte hinner med sitt betalda arbete och får antingen göra det under kvällen istället eller börja tidigare än man brukar på morgonen för att ta igen förlorad tid (Hill et al., 2003).

(4)

Att arbeta hemifrån skapar helt nya gränser för var arbetet börjar och slutar. Kravet på ständig tillgänglighet suddar ut dessa gränser ytterligare. Nya och olika utformningar för

arbetsorganisering leder till olika konsekvenser för människors aktivitetsmönster som i sin tur påverkar stress och hälsa. Omställningarnas följder kan bli både positiva och negativa, de medför egenkontroll men också ökad psykisk påfrestning på hälsan (Allvin et al., 1998). Stora krav ställs på individen att denne ska kunna arbeta självständigt och produktivt. Det är

individen som får ta konsekvenserna och de kan framträda i att man arbetar för mycket. Vad gäller återhämtning är nog de flesta överens om att det är en viktig del för välmåendet. Återhämtning innebär att man går ner i varv efter arbetsdagen som kanske har krävt mycket aktivering och skapat stress (Aronsson, et. al., 2018). Vidare skriver författarna att om man ofta tänker på sitt arbete utanför arbetstid, kan återhämtningen hindras. Det kan i sin tur leda till att man känner sig mer stressad under kväll och sömn. Om denna obalans pågår under en längre period kan det resultera i ohälsa. När man då har arbetat en längre tid hemifrån och inte haft en tydlig gränsdragning, finns det risk för att man kommer att må sämre. Vad gäller just hushållsarbete, räknas det inte som en återhämtande aktivitet utan lämnar istället

aktiveringsnivån på samma frekvens som innan (Aronsson, et. al., 2018).

Tidigare forskning

Tidigare forskning kring distansarbete har gjorts av Bloom, Liang, Roberts och Ying (2014) där de undersökte de kinesiska resebolagsföretaget, Ctrip. Företaget hade ca 16 000 anställda vid den tiden. Undersökningens deltagare bestod av 996 anställda som frivilligt valt att delta i undersökningen och som arbetade på företagets teletjänstcentral. Medarbetarna vid

teletjänstcentralen blev tillfrågade om att arbeta hemifrån eller på kontoret under en nio månaders period. Lite mer än hälften av medarbetarna svarade att de kan tänka sig att arbeta hemifrån (n=503). Det som utmärkte dessa 503 medarbetare var att de hade en lägre

utbildning och tjänstgöringstid samt att det tog längre tid för dem att ta sig till och från arbetet. 249 medarbetare uppgav att de kunde tänka sig att arbeta hemifrån utifrån vissa villkor. De ville bland annat ha en fast anställning på sex månader för att delta i undersökning. Resultatet i undersökningen visade att anställda som arbetat hemifrån ökade i prestation med 13%, varav 9% visade att medarbetare arbetade längre per arbetspass eftersom man tog färre raster under dagen och inte stannade hemma från arbetet på grund av sjukdom. Av de

kvarstående 4% visades en ökning av att medarbetare hann ringa fler samtal eftersom man ansåg att arbetsmiljön i hemmet var lugnare. Denna undersökning visade sig vara väldigt framgångsrik vilket ledde till att Ctrip återigen erbjöd deltagarna i studien att välja om de ville arbeta hemifrån eller på kontoret. Det gav en ökning på ungefär 22% som valde att arbeta hemifrån. Den skillnad man kunde se i undersökning var att chansen att bli befordrade utifrån hur man presterar i arbetet har minskat eftersom medarbetarna arbetar hemifrån (Bloom et al., 2015).

Tidigare forskning från studien Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser, delstudie 1 (Allvin M, et al., 1998) där nio personer intervjuats, visade resultaten på att ju större frihet i arbetet man har, desto mer problematiskt är det att vara fri från arbetet. Det visade sig också att de egna motgångarna i arbetet som uppstår när det inte finns tydliga gränser, leder till en känsla av utbrändhet. Enligt krav-kontroll-stödmodellen skapad av Karasek & Theorell (1990), krävs det att om man har högra krav i arbetet, måste man samtidigt ha hög kontroll och gott stöd för att må bra. Ytterligare påföljder av distansarbete är att den fysiska sociala kontakten med kollegor helt försvinner då man kommunicerar digitalt istället och att man kan känna sig mer ensam när interaktioner med ögonkontakt och hänsynstagande uteblir. Inte heller blir det några samtal i fikarummet eller korridoren som man kanske tidigare var van vid. Otillräckliga

(5)

sociala relationer från arbetsplatsen kan leda till att ens sociala stöd upphör och att man därför inte tacklar misslyckanden lika bra och börjar må dåligt över det. Det kan i sin tur leda till att man blir mindre motiverad efter motgångar som då kan vidareföras till de privata projekten utanför arbetet. Distansarbete ställer inte bara krav på eget initiativtagande, det ställer också krav på att man har socialt stöd och resurser.

Könsskillnader i vem som gör mest gällande det obetalda hemarbetet har funnits långt innan coronapandemin bröt ut och man vet sedan tidigare att kvinnor står för en större del av obetalt hemarbete än män. Enligt en undersökning som utfördes av SCB (2010) fick man fram att kvinnor utförde 35% mer hushållssysslor/omsorgsarbete än män under en veckodag. Kvinnor ägnar genomgående mer tid åt obetalt hushålls/omsorgsarbete (13 tim/vecka) än män runt om i Europa, enligt europeiska jämställdhetsinstitutet (Jämställdhetsmyndigheten, 2020).

Eftersom kvinnor tar större ansvar för att sköta hem och familjeliv kan man ur ett

könsperspektiv se ett problem med att arbeta hemifrån och vem det faktiskt gynnar till det bättre. Om kvinnan och mannen arbetar hemifrån blir det kanske inte lika flexibelt för kvinnan, problematiken kan lätt bli att kvinnan lägger mer tid på det obetalda hemarbetet. Könsskillnader i att arbeta hemifrån kan påverka välmåendet utifrån olika aspekter som bland annat vilket typ av jobb man har, olika arbetstider, ålder, civilstånd eller om man har barn (Kecklund et al., 2017). Det finns också skillnader mellan kvinnor och män vad gäller arbetsvillkor. Dessutom är den psykosociala arbetsstressen oftare rapporterad hos kvinnor (Sverke et al., 2016).

Gällande den psykiska hälsan och skillnaden mellan kvinnor och män, vet man sedan tidigare att kvinnor generellt mår sämre. Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt och

folkhälsomyndigheten genomförde en enkätundersökning 2016 där psykisk ohälsa innefattar psykiskt välbefinnande. Sveriges befolkning fick genom självskattning svara på frågor kring psykisk, somatisk och social hälsa. Nästan 73% svarade att de har ett bra psykiskt

välbefinnande. I åldern 16-29 år svarade 80% av männen att deras psykiska välbefinnande upplevdes som gott, medan hos kvinnorna låg det på endast 67% (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka könsskillnader i välmående vid distansarbete under coronapandemin. E_{tt andra syfte är att studera sambandet mellan olika indikatorer på}

arbetsstress och välmående. _{Hypotesen för studien är att kvinnor har sämre välmående än män} vid distansarbete, detta för att hushållssysslor/omsorgsarbetet kan tänkas öka när man är hemma. Detta kommer undersökas med hjälp av en enkät där medarbetarna får svara på frågor som är konstruerade utefter välmående, och arbetsrelaterade frågor under pandemin. Följande frågeställning kommer att ingå i studien: _{Finns det en skillnad mellan kön och arbetsstress}

och hur distansarbete påverkar välmåendet?

Metod

Deltagare

I enkätstudien deltog 74 personer som arbetat/studerat hemifrån under pandemin under kontorstider. Antalet kvinnor som svarade på enkäten var 68,9% (n=51) och för männen 31,1% (n=23). Födelseåren på undersökningsdeltagarna låg mellan 1998 och 1961. Gällande civilstånd uppgav 18,9% att det var singlar, 6,8% var särbo och 74,3% svarade att de var

(6)

gift/partner/sambo. På frågan kring hemmaboende barn svarade 51,4% att det hade

hemmaboende barn som var 0-16 år och 48,6% svarade att de inte hade hemmaboende barn som var 0-16 år, eller hade inga barn alls.

Undersökningsdeltagarna värvades genom ett bekvämlighetsurval som sedan blev till ett snöbollsurval. Enkäten delades på Facebook, Linkedin och via mail där målgruppen var personer som arbetat och studerat hemifrån under pandemin. Till en början skickades enkäten ut till familj och vänner som arbetat eller studerat på distans, dessa delade sedan enkäten vidare bland vänner och kollegor. För att undvika överteckning av de individer som skulle ingå i populationen framgick det i informationen kring vilka som skulle besvara enkäten (Borg & Westerlund, 2012). Det står bland annat att man måste vara 18 år och att man måste ha arbetat hemifrån under pandemin. Enkäten har hanterats konfidentiellt vilket innebär att den var avidentifierad och har behandlats med stöd av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och enligt GDPR (Codex, 2020). Deltagandet var helt anonymt och man har tagit hänsyn till de forskningsetiska principer som finns. Deltagarna fick också godkänna sin medverkan i ett samtyckesformulär innan de påbörjade enkäten.

Procedur och material

Enkäten innehöll 32 stycken frågor. Frågorna bestod av påståenden om deltagarnas välmående i kombination med distansarbete under coronapandemin. I de första frågorna i enkäten ombads deltagarna svara på fyra bakgrundsfrågor som handlade om ålder, kön, civilstånd och hemmaboende barn. Följande frågor i enkäten handlade om deltagarnas arbetssituation, välmående och arbetsstress under pandemin. Deltagarna fick skatta sig själva på varje item genom en likertskala. På vissa frågor skattade deltagarna sig mellan 1 och 5, där 1 innebar “instämmer inte alls” och 5 “instämmer helt”. Nummer 3 stod indirekt för “varken eller”. Under andra frågor fick de istället skatta sig mellan skalan “mycket positiv” till “mycket negativ”.

Mätvariabler

Kön är kodat som kvinna och man, där kvinna kodats som ett (1) och man kodats som två (2). Eftersom välmående och arbetsstress är egenskaper som ej kan mätas öppet (latent variabel) har flera påståenden i enkäten (manifesta variabler) satts ihop som utgjort fyra index. Indexen är baserade på medelvärden över enkätfrågorna som ingår i respektive index. För att mäta den beroende variabeln välmående skapades tre indikatorer med fyra frågor tagna ur enkäten till varje index, _{“Svårt att sluta tänka på arbetet”, “Välmående: generell inställning till att}

arbeta hemifrån” _{samt “Arbetet inkräktar på privatlivet”. För den oberoende variabeln}

“_{Arbetsstress” gjordes ytterligare ett index innehållande fem frågor. Dessa bildar} mätmodellen för att rapportera upplevelsen av välmående och arbetsstress. Index 1 är väletablerat och har använts i flera studier som undersökt hur stress påverkar återhämtning (Åkerstedt, et al., 2012). Index 2 baserades på nya frågor om hur olika aspekter av

distansarbete kan påverka välmåendet. Index 3 är baserat på fyra frågor från ett validerat mätinstrument som mäter balansen mellan arbete och privatliv (Fisher, et al., 2009). Även index 4 baserades på delvis nya frågor om arbetsstress, med särskilt fokus på stressfaktorer som kan vara relevanta vid arbete hemifrån. Index 2 och 4 är alltså inte validerade

mätinstrument.De olika indexen innehöll nedanstående frågor ur enkäten (se bilaga 2):

(7)

Index 1: _{“Svårt att sluta tänka på arbetet”}

- Fråga 16: Det händer ofta att redan när jag vaknar börjar jag tänka på arbetsrelaterade problem

- Fråga 17: När jag avslutat arbetsdagen har jag lätt för att slappna av och ”koppla bort” arbetet

- Fråga 18: Jag blir sällan kvitt arbetet, även på kvällarna tänker jag på det - Fråga 19: Jag har svårt för att se var mitt arbete börjar och slutar

Index 2:_{“Välmående: generell inställning till att arbeta hemifrån”}

- Fråga 28: _{Att arbeta hemifrån påverkar mitt välmående negativt}

- Fråga 30: _{Jag känner mig ensam när jag arbetar hemifrån för att jag inte träffar mina} arbetskollegor

- Fråga 31: _{Min fysiska aktivitet har minskat på grund av att jag arbetat hemifrån och det har} påverkat mitt välmående

- Fråga 35: _{När pandemin är över vill jag tillbaka till arbetsplatsen}

Index 3_{: “Arbetet inkräktar på privatlivet”}

- Fråga 19: Jag har svårt för att se var mitt arbete börjar och slutar

- Fråga 20: Mitt privatliv ser inte ut som jag skulle vilja på grund av mitt arbete - Fråga 21: Jag förbiser ofta personliga behov på grund av krav i mitt arbete - Fråga 22: När jag avslutat arbetet är jag för trött för att göra de saker jag vill göra

Index 4: _{“Arbetsstress”}

- Fråga 8:_{Känner du dig stressad efter en vanlig vecka på jobbet} - Fråga 9: _{Kräver ditt arbete att du jobbar mycket hårt}

- Fråga 12: _{I vilken mån blir du stressad av krav på att alltid vara tillgänglig för arbetsfrågor} efter arbetstid

- Fråga 13: I vilken mån blir du stressad av krav på att snabbt svara på e-post och telefonsamtal

- Fråga 14: I vilken mån blir du stressad av att kontinuerligt hålla dig uppdaterad kring vad som händer i ditt professionella nätverk

För att få en estimerad reliabilitet har Cronbach Alpha räknats ut för varje index. Index 1:

“Svårt att sluta tänka på arbetet” _{visar en Cronbach Alpha på: 0,84. Index 2: “Välmående:} generell inställning till att arbeta hemifrån” _{visar en Cronbach Alpha på: 0,77. Index 3:} “Arbetet inkräktar på privatlivet” _{visar en Cronbach Alpha på: 0,83. Index 4: “Arbetsstress”}

visar en Cronbach Alpha på: 0,67_{. Cronbachs alpha är ett statistiskt mått på hur väl frågorna i} ett mätinstrument mäter samma sak. Cronbachs alpha bör vara högre än 0,70 för att den interna reliabiliteten ska betraktas som god_.

Dataanalys

De variabler som testats är kön och arbetsstress som oberoende variabel och välmående som beroende variabel. Datan analyserades i SPSS. För att undersöka könsskillnader användes ett t-test. För att undersöka sambandet mellan “_{Arbetsstress”, “Svårt att sluta tänka på arbetet”,}

“Arbetet inkräktar på privatlivet”_{samt den enskilda frågan “Hur är din inställning till att} arbeta hemifrån”_{(se bilaga 2, fråga 6) genomfördes en multipel regressionsanalys. För att}

undersöka detta samband är en multipel regressionsanalys en lämplig analys. Detta för att den är kopplad till studiens andra syfte: _{att studera sambandet mellan olika indikatorer på}

arbetsstress och välmående_{. P-värden som var lägre än 0,05 var signifikanta.}

(8)

Resultat

Tabell 1._{Korrelationsmatris som redovisar korrelationskoefficienterna mellan indexen}

*p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, †Höga värden=hög stress och dåligt välmående, †† höga värden= positiv inställning till att arbeta hemifrån

Tabell 1 redovisar en korrelationsmatris för studiens huvudvariabler. Korrelationerna var mycket starka (r>0,60) för indexen som mäter olika dimensioner av arbetsstress. Även välmåendeindexet och frågan om inställning till att arbeta hemifrån visade en hög korrelation (r=-0,71).

Tabell 2._{T-test för könsskillnader}

T-test för könsskillnader som kopplats direkt till de fyra olika indexen på välmående och arbetsstress utifrån att ha arbetat hemifrån. _{“Arbetsstress”: medelvärdet för kvinnor var 2,96} (sd=0,80) och för män 2,80 (sd=0,73). _{“Arbetet inkräktar på privatlivet”: medelvärdet för} kvinnor var 2,46 (sd=1,04) och för män 2,70 (sd= 0,99). _{“Välmående: generell inställning till}

att arbeta hemifrån under pandemin”: _{medelvärdet för kvinnor var 3,03 (sd= 1,09) och för}

7 Arbetsstress Svårt att sluta tänka på arbetet Arbetet inkräktar på privatlivet Hur är din inställning till att arbeta hemifrån Välmående Arbetsstress† 1 Svårt att sluta tänka på arbetet† 0,66*** 1 Arbetet inkräktar på privatlivet† 0,64*** 0,77*** 1 Hur är din Inställning till att arbeta hemifrån†† -0,18 -0,30** -0,32** 1 Välmående† 0,27* 0,31** 0,39*** -0,71*** 1

t-värde Frihetsgrader p-värde Skillnad i medelvärde

Arbetsstress 0,802 72 0,425 0,15686

Arbetet inkräktar på privatlivet -0,931 72 0,355 -0,23977

Välmående: generell inställning till att arbeta hemifrån under pandemin

0,361 72 0,719 0,09463

(9)

män 2,93 (sd= 0,94). _{“Svårt att sluta tänka på arbetet”: medelvärdet för kvinnor var 2,99} (sd=1,09) och för män 3,10 (sd= 0,99).

Ingen av indexen var signifikanta gällande skillnaden mellan kön och arbetsstress utifrån att ha arbetat hemifrån. Vid frågan om hur många som vill tillbaka till arbetsplatsen när

pandemin är över (se fråga 32 i enkäten, bilaga 2) svarade 53% att de instämde och vill tillbaka till arbetsplatsen. 47% svarade att de inte instämmer eller svarade “varken eller”. En Chi-2 analys gjordes som visade _{att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan kvinnor} och män när det gäller frågan om man vill tillbaka till arbetsplatsen när pandemin är över p=0,55_.

Tabell 3._{Multipel regressionsanalys}

Tabell 3 visar en multipel regressionsanalys som genomfördes för att undersöka sambanden mellan alla fyra index, samt den enskilda enkätfrågan,_{“Hur är din inställning till att arbeta}

hemifrån” _{(se bilaga 2, fråga 6). Den beroende variabeln var indexet som mäter välmående}

kopplat till arbete hemifrån (se sidan 6, index 2). R, den multipla regressionskoefficienten visar ett värde på 0,73 mellan de fyra oberoende variablerna och den beroende variabeln. R square, den kvadrerade multipla korrelationskoefficienten innebär andel förklarad varians i stickprovet och visar ett värde på 0,539. Det betyder att 53,9% av variansen i välmående kan förklaras utifrån varians i _{“Arbetsstress”, “Arbetet inkräktar på privatlivet”, “Svårt att sluta}

tänka på arbetet” _{och den enskilda frågan som lyder “Hur är din inställning till att arbeta} hemifrån”. _{Adjusted R square visar ett värde på 0,512. Eftersom R square inte är}

väntevärdesriktigt redogör man istället för adjusted R square. Detta innebär att 51,2% istället kan förklaras av variansen i välmående utifrån varians i de fyra olika oberoende variablerna tillsammans. F-change-värdet på 20,2 var signifikant.

Tabell 4._{Standardiserade betakoefficienter för variablerna som ingår i den multipla}

regressionsanalysen

Tabell 4 redogör för den beroende variabeln ”välmående” som visade en signifikant betakoefficient med den enskilda frågan “Hur är din inställning till att arbeta hemifrån” (-0,66, p<0,001). En negativ inställning till arbete hemifrån innebar ett lägre välbefinnande. Ingen av variablerna som mätte olika komponenter av arbetsstress visade något signifikant samband med välmående (arbetsstress; beta=0,096, arbetet inkräktar på privatlivet;

beta=0,167, svårt att sluta tänka på arbetet; beta=-0,08).

8

R R2 Adjusted R2

Standard- fel R

2_{Change F Change} Frihets- grader Sig. F Change 0,734 0,539 0,512 0,72465 0,539 20,182 4, 69 0,000 Beta t sig. Arbetsstress 0,096 0,845 0,401

Arbetet inkräktar på privatlivet 0,167 1,231 0,223

Hur är din inställning till att

arbeta hemifrån -0,663 -7,627 0,000

(10)

Diskussion

Det övergripande syftet med studien var att undersöka könsskillnader i välmående vid

distansarbete under coronapandemin. _{Det andra syftet var att studera sambandet mellan olika} indikatorer på arbetsstress och välmående. Hypotesen för studien var att kvinnor har sämre välmående än män vid distansarbete, detta för att hushållssysslor/omsorgsarbetet kan tänkas öka när man är hemma. _{Till en början skulle enkäten enbart besvaras av personer som arbetar} inom tjänstemannasektorn. Innan enkäten skickades ut, ändrades målgruppen till personer som arbetat hemifrån istället för att den inte skulle vara riktad till personer enbart inom

tjänstemannasektorn. När enkäten hade börjat besvaras kom en förfrågan från studenter om de också kunde svara på enkäten, eftersom även de haft sin sysselsättning på distans. Det antogs att studenter skulle uppleva liknande skillnader i välmående som de som arbetat hemifrån under pandemin. Därav ändrades målgruppen till personer som arbetat och studerat hemifrån under pandemin för att få in fler svar. En enkätstudie är att föredra när tiden är begränsad och man behöver få in många svar.

Resultatet visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan kvinnor och män när det gäller välmående kopplat till arbete hemifrån under pandemin. Det fanns heller inget samband

mellan arbetsstress och välmående. Däremot fanns det en korrelation mellan generell negativ

inställning till att arbeta hemifrån med reducerat välmående under pandemin. Flera olika frågor ur enkäten testades i SPSS mot välmående för att se om någon korrelation erhölls. Anledningen till att det blev fråga 6 var för att det var den enda frågan som visade på en korrelation. Den var dessutom tydlig och konkret. Tolkningen av sambandet är att de med en generell negativ inställning till att arbeta hemifrån också var de som drabbades av sämre välmående rörande pandemin. Man kan misstänka att den negativa inställningen till att arbeta hemifrån redan fanns före pandemin började, och att den grupp har haft svårt att anpassa sig till distansarbete.

Tidigare forskning visar på att kvinnor vanligtvis rapporterar mer arbetsstress och sämre återhämtning _{(Sverke et al., 2016). Tidigare forskning visar också på att kvinnor utför 35%} mer hushålls/omsorgsarbete än män i Sverige en vanligt arbetsdag enligt en undersökning av SCB (2010). Därför är det något förvånande att resultatet i denna studie inte pekat åt samma håll. Det förväntade resultatet i studien var att det skulle finns en tydlig könsskillnad, där kvinnor upplevde lägre välmående/sämre inställning vid/till distansarbete. Indexen på arbetsstress var högt korrelerade (korrelationskoefficienterna mellan variablerna varierade mellan 0,64 och 0,77, p<0,001), vilket inte är särskilt förvånande eftersom det underliggande konstruktet är stress som berör arbetslivet. Det var även ett av studiens syften att undersöka sambandet mellan olika indikatorer på stress och välmående. Eftersom studien primärt handlar om att undersöka stress och välmående i samband med distansarbete var variablerna ”_{svårt att sluta tänka på arbetet” och ”arbetet inkräktar på privatlivet” relevanta variabler.} Dessa båda variabler är även väl etablerade indikatorer på människors vardagsstress och mättes med validerade skalor som använts i flera svenska studier av stress och hälsa (Åkerstedt, et al., 2012). Det bör även påpekas att inget stressindex visade något samband med välmående i den multipla regressionsanalysen som redovisas i tabell 4, vilket tyder på att stress inte var en viktig prediktor för välmående i samband med distansarbete under

pandemin. Men det kan naturligtvis vara så att andra mått på stress, som inte har med arbetet att göra, kan visa samband med välmående relaterat till distansarbete.

En fundering kring något som kan tänkas ha påverkat resultatet är att studenter fick möjlighet att svara på enkäten några dagar senare än de som arbetat, för att öka antalet deltagare. Eventuella skillnader mellan studenter och personer som arbetar hemifrån kan bland annat

(11)

tänkas vara ålder, civilstånd och familjekonstellation, då ett bekvämlighetsurval gjordes via författarnas sociala medier, där många unga personer utan barn är överrepresenterade. Detta kan tänkas ha påverkat resultatet i studien. En annan skillnad kan vara att studenter generellt är mer vana vid att studera hemifrån, och därför inte blivit lika påverkade under pandemin. Eftersom studenter fick möjlighet att svara på enkäten när den redan skickats ut, fanns inte möjligheten att lägga till en fråga om man var student eller arbetande. Den ändringen av undersökningsdeltagare hade varit att föredra, då man kanske kunnat se om det fanns en skillnad i välmåendet mellan studenter och arbetande. Välmående har en viktig betydelse när det gäller livskvalitet och arbetstillfredsställelse. Ett nedsatt välmående kan försämra

arbetsprestation och på lång sikt leda till sämre hälsa. Men det är inte bara arbete hemifrån som påverkat välmåendet under pandemin. Även oro för den egna och anhörigas hälsa, eller oro för att förlora arbetet, kan ha haft stor betydelse för välmående under pandemin

(_{Folkhälsomyndigheten, 2020). Arbetsstress är ett komplicerat begrepp som kan betyda olika} saker för olika personer, därför sattes flera frågor ihop till ett index. De fyra indexen valdes ut för att just de frågorna i vardera index berör respektive ämne mer specifikt. De olika indexen ämnar mäta olika saker. De är sammansatta för att de handlar om liknande egenskaper som kan kopplas till varandra och avser mäta samma “område”. Det signifikanta sambandet som erhölls fanns mellan den enskilda frågan “_{Hur är din inställning till att arbeta hemifrån under}

pandemin” _{och välmående under pandemin.}

Varför fanns det ingen skillnad mellan kvinnor och män egentligen. Det skulle kunna vara så att arbetsvillkoren ochfamiljesituationen såg likadana ut för de kvinnor och män som deltog i undersökningen. Det kan även tänkas handla om annat än kön som att man exempelvis är ensamstående/singel, vilket bland annat kan ge extra arbete hemma. En annan faktor till att könsskillnaderna uteblev kan vara att deltagarna i studien var för få och att andelen män var betydligt färre än kvinnorna. Det kan också vara så att det inte finns några könsskillnader när det kommer till distansarbete. Frågan är svår att besvara med hjälp av enkäten då

coronapandemin är något nytt och som det inte gjorts så mycket forskning på än. Det enda signifikanta resultatet som erhölls var att ha en negativ generell inställning till att arbeta hemifrån som visade ett samband med välmående. Där visades en mycket stark korrelation vilket kan tänkas innebära att ju sämre generell inställning till att arbeta hemifrån desto lägre välmående. I inledning nämns Karasek & Theorell (1990), att vid distansarbete försvinner den fysiska och sociala kontakten med kollegor när man enbart kommunicerar digitalt. Detta kan leda till att man känner sig ensam och det man är van vid, som till exempel fika med kollegor försvinner.

Eftersom det är en tvärsnittsstudie går det tyvärr inte att säga något om orsakssamband. Det är inte så förvånande att en generell negativ inställning till arbete hemifrån visade samband med nedsatt välmående. Flera har troligtvis sedan innan en uppfattning om distansarbete. Det kan vara så att den negativa inställningen till distansarbete helt enkelt inte passar för alla personer. Arbetsgivaren har en viktig roll när det gäller att stötta sina medarbetare så att

förutsättningarna för arbetet blir så bra som möjligt (Karasek & Theorell, 1990). Exempelvis kan stödet handla om att göra den fysiska arbetsmiljön i hemmet bättre men också om att minska psykosocial arbetsstress. Det kan vara genom att till exempel ha regelbundna

avstämningssamtal med de anställda eller annat som kan göra arbetssituationen bättre. Studien är ej representativ för hela totalpopulationen som är alla personer över 18 år i Sverige som arbetat/studerat hemifrån. Deltagarnas ålder sträckte sig till personer födda 1961 vilket gör att det saknas representation av personer födda efter det. Dessutom var kvinnor

överrepresenterade vilket gav en skev könsfördelning. Därför kan inte resultatet generaliseras till totalpopulationen.

(12)

Begränsningar

Tiden för när enkäten skickades ut var under en tidig början av den så kallade “andra vågen” av coronapandemin i Sverige och man kan anta att det då fanns hopp hos befolkningen om att det skulle bli bättre framöver. Nu under hösten/vintern 2020 vet man att läget och situationen är värre än vad den var under våren 2020. Om enkäten hade skickats ut under november 2020 kan man därför tro att resultatet skulle blivit mer signifikant. Detta för att restriktionerna skärpts då man ej skulle vistas i inomhusmiljöer och inte ha kontakt med personer utanför hushållet. Resultatet i studien kan även antas ha påverkats av att rekommendationen att arbeta

hemifrån skärptes under november (Folkhälsomyndigheten, 2020).

En annan begränsning med studien var att undersökningsgruppen var ganska liten, den bestod endast av 74 personer. Det resulterar i en svag statistik power och en låg power gör att det är svårt att upptäcka små könsskillnader som i sin tur leder till svaga samband. Genom en powerberäkning kunde man fått fram hur många deltagare som rekommenderades i studien för att uppnå en god power. För att kunna replikera denna studie i framtiden bör man kontrollera för att svaren blir jämt fördelade mellan könen för att undvika en

överrepresentation av ett visst kön, detta eftersom studiens ena syfte var att kontrollera för könsskillnader. Ytterligare en begränsning är att två av fyra index inte är validerade, det gör att resultatet kan ifrågasättas. Man hade exempelvis kunnat formulera frågorna på index 2 och 4 annorlunda. En annan begränsning är att det saknas information om hur arbetet hemifrån var organiserat. Bland annat gällande hur den ergonomiska arbetsmiljön såg ut, om man hade regelbunden kontakt med kollegor/chefer och om man hade möjlighet till “zoom-fika” under arbetsdagen.

Vidare forskning

Självfallet är det så att vidare forskning krävs i ämnet, framförallt för att den här pandemin är en ny händelse i modern tid som vänt upp och ner på tillvaron. Sannolikt kommer det fler studier i framtiden på ofrivilligt och frivilligt distansarbete. En större studie med fler deltagare krävs för att kunna se en tydlig skillnad då tidigare studier visar på könsskillnader i bland annat vem som utför hushållssysslor och i den psykosociala arbetsstressen. I framtiden är det därför viktigt att ha ett bredare perspektiv än att enbart undersöka arbete hemifrån när man vill titta på hur pandemin påverkat välmående och stress. Denna studie var för liten för att kunna få fram ett sådant resultat. Slutsatsen för denna studie och svaret på frågeställningen “_{Finns det en skillnad mellan kön och arbetsstress och hur distansarbete påverkar}

välmåendet?” _blevatt det inte fanns någon skillnad mellan kvinnor och män, och att distansarbete inte verkar ha påverkat välmående, arbetsstress och balans mellan arbete och privatliv negativt under pandemin.

(13)

Referenser

1177.se. (7 april 2020). Nedstämdhet.

https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/psykisk-halsa/nedstamdhet/

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., Lundberg, U., & Skärstrand, E. (1998). _{Gränslöst arbete eller arbetets nya gränser Delstudie 1.}

Aronsson, G. (2018). Gränslöst arbete: En forskarantologi om arbetsmiljö utmaningar anknytning till ett gränslöst arbetsliv.

Bloom, N., Liang, J., Roberts, J., & Ying, Z. J. (2015). Does working from home work? Evidence from a Chinese experiment. _{The Quarterly Journal of Economics, 130(1),} 165-218.

Borg, E., & Westerlund, J. (2012). _{Statistik för beteendevetare: Faktabok. Liber.} Codex. (12 april 2020). _{Regler och riktlinjer för forskning.}

http://www.codex.vr.se/index.shtml

Diener, E., & Ryan, K. (2009). Subjective well-being: A general overview. _{South African}

journal of psychology_{, 39(4), 391-406.}

Fisher, G. G., Bulger, C. A., & Smith, C. S. (2009). Beyond work and family: a measure of work/nonwork interference and enhancement. _{Journal of occupational health psychology,}

14_{(4), 441.}

Folkhälsomyndigheten. (11 december 2019). _{Statistik psykisk hälsa.}

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidpr evention/statistik-psykisk-halsa/

Folkhälsomyndigheten. (24 juni 2020). _{Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på}

folkhälsan.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/c/covid-19-pa ndemins-tankbara-konsekvenser-pa-folkhalsan/?pub=7663

Folkhälsomyndigheten. (30 juli 2020). _{Fortsätt arbeta hemma om det finns möjlighet.}

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/juli/fortsatt-arb eta-hemma-om-det-finns-mojlighet/

Folkhälsomyndigheten. (29 Oktober 2020). _{Beslut om skärpta allmänna råd i Stockholms län,}

Västra Götalands län och Östergötlands län.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/oktober/beslut-o m-skarpta-allmanna-rad-i-stockholms-lan-vastra-gotalands-lan-och-ostergotlands-lan/

Hill, E. J., Ferris, M., & Märtinson, V. (2003). Does it matter where you work? A

comparison of how three work venues (traditional office, virtual office, and home office) influence aspects of work and personal/family life. _{Journal of Vocational Behavior, 63(2),} 220-241.

(14)

Jämställdhetsmyndigheten (13 maj 2020). _{Osäkert om obetalt hemarbete blir mer jämställt}

efter coronapandemin.

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/nyhet/osakert-om-obetalt-hemarbete-blir-mer-ja mstallt-efter-coronapandemin

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). _{Healthy work: Stress, productivity and the reconstruction}

of the working life_{. New York: Basic Books.}

Karolinska Institutet. (24 mars 2020). _{Coronaviruset: Risk för ökande självmord och}

självskador i samhället efter pandemin.

https://ki.se/nasp/coronaviruset-risk-for-okande-sjalvmord-och-sjalvskador-i-samhallet-eft er-pandemin

Kecklund, G., Beckers, D. G., Leineweber, C., & Tucker, P. (2017). 23 How Does Work Fit with MyLife? The Relation Between Flexible Work Arrangements, Work–Life. _An

Introduction to Work and Organizational Psychology: An International Perspective_{, 430.}

Sverke, M., Falkenberg, H., Kecklund, G., Magnusson Hanson, L., & Lindfors, P. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor-betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets-och hälsorelaterade utfall.

SVT Nyheter. (27 mars 2020). _{Sammankomster med fler än 50 personer förbjuds.}

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sammankomster-med-mer-an-50-personer-forbjuds Åkerstedt, T., Nordin, M., Alfredsson, L., Westerholm, P., & Kecklund, G. (2012). Predicting

changes in sleep complaints from baseline values and changes in work demands, work control, and work preoccupation–the WOLF-project. _{Sleep Medicine, 13(1), 73-80.}

(15)

Bilaga 1

Hej,

Vi är två studenter som läser kursen Psykologi III på psykologiska institutionen på

Stockholms Universitet och vi skriver just nu vår kandidatuppsats. I kursen ingår det att utföra en kvantitativ studie som sedan kommer att presenteras i en skriftlig studie.

Enkätens syfte är att undersöka könsskillnader i välmående vid distansarbete under

coronapandemin. Ett andra syfte är att undersöka om arbetsstress, och otydliga gränser mellan arbete och privatliv, visar något samband med sämre välmående. Med distansarbete menar vi att arbetet utförs hemifrån istället för på kontoret. Enkäten är tänkt att gå ut till personer över 18 år och som arbetat/studerat hemifrån under pandemin. Enkäten är anonym och svaren kommer att kodas om och läggas in i ett statistiskt program.

Enkäten innehåller 32 frågor som besvaras utifrån en likertskala med fem svarsalternativ. Instämmer inte alls - Instämmer helt och mycket negativt-mycket positivt, där du får skatta det alternativ som passar dig bäst. Enkäten kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att den är avidentifierad och behandlas med stöd av offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) och enligt GDPR. Enkäten beräknas ta omkring 10 minuter. Din medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst.

Stort tack för din medverkan,

Felicia Undvall Olsson & Natalie Erlandsson Handledare: Göran Kecklund

Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, Sverige

(16)

Bilaga 2

Enkätfrågor

1. Jag är: ❏ Kvinna

❏ Man

2. Födelseår, ange med 4 siffror tex 1980: ---

3. Civilstånd: ❏ Singel ❏ Särbo

❏ Gift/Partner/Sambo 4. Har du hemmaboende barn?

❏ Ja, som är 0-16 år gammal/gamla ❏ Nej inga som är 0-16 år, eller inga 5. Hur är din inställning till arbetet generellt?

❏ Mycket negativ ❏ Ganska negativ ❏ Varken eller ❏ Ganska positiv ❏ Mycket positiv

6. Hur är din inställning till att arbeta hemifrån? ❏ Mycket negativ

❏ Ganska negativ ❏ Varken eller ❏ Ganska positiv ❏ Mycket positiv

7. Tycker du att ditt jobb är meningsfullt? ❏ Instämmer inte alls

❏ Instämmer i liten utsträckning ❏ Varken eller

❏ Instämmer i stor utsträckning ❏ Instämmer helt

8. _{Känner du dig stressad efter en vanlig vecka på jobbet?} ❏ Instämmer inte alls

9. Kräver ditt arbete att du jobbar mycket hårt? ❏ Instämmer inte alls

(17)

10. Brukar du hatillräcklig med tid för att hinna klart med dina arbetsuppgifter? ❏ Instämmer inte alls

11. Upplever du att dina arbetsuppgifter är “vettiga” och meningsfulla? ❏ Instämmer inte alls

❏ Instämmer i stor utsträckning ❏ Instämmer helt

12. I vilken mån blir du stressad av krav på att alltid vara tillgänglig för arbetsfrågor efter arbetstid?

❏ Instämmer inte alls

13. I vilken mån blir du stressad av krav på att snabbt svara på e-post och telefonsamtal? ❏ Instämmer inte alls

14. I vilken mån blir du stressad av att kontinuerligt hålla dig uppdaterad kring vad som händer i ditt professionella nätverk?

15. I vilken mån blir du stressad av att kontinuerligt hålla dig uppdaterad kring vad som händer i ditt sociala nätverk?

❏ Instämmer i stor utsträckning

(18)

❏ Instämmer helt

16. Det händer ofta att redan när jag vaknar börjar jag tänka på arbetsrelaterade problem ❏ Instämmer inte alls

17. När jag avslutat arbetsdagen kan jag lätt för att slappna av och ”koppla bort” arbetet ❏ Instämmer inte alls

18. Jag blir sällan kvitt arbetet, även på kvällarna tänker jag på det ❏ Instämmer inte alls

19. _{Jag har svårt för att se var mitt arbete börjar och slutar} ❏ Instämmer inte alls

20. Mitt privatliv ser inte ut som jag skulle vilja på grund av mitt arbete ❏ Instämmer inte alls

21. Jag förbiser ofta personliga behov på grund av krav i mitt arbete ❏ Instämmer inte alls

22. När jag avslutat arbetet är jag för trött för att göra de saker jag vill göra ❏ Instämmer inte alls

(19)

23. På grund av mitt arbete är jag på bättre humör hemma ❏ Instämmer inte alls

24. Mitt privatliv ger mig energi att göra mitt jobb ❏ Instämmer inte alls

25. Mina hushållssysslor har ökat under tiden jag arbetat hemifrån ❏ Instämmer inte alls

26. Jag får hjälp med mina _{hushållssysslor av familj/släkt eller vänner} ❏ Instämmer inte alls

27_{. Mina hushållssysslor påverkar mitt välmående negativt} ❏ Instämmer inte alls

28_{. Att arbeta hemifrån påverkar mitt välmående negativt} ❏ Instämmer inte alls

29. Jag k_{änner mig mindre stressad i vardagen för jag arbetar hemifrån} ❏ Instämmer inte alls

(20)

30. J_{ag känner mig ensam när jag arbetar hemifrån för att jag inte träffar mina arbetskollegor} ❏ Instämmer inte alls

31. M_{in fysiska aktivitet har minskat på grund av att jag arbetat hemifrån och det har påverkat} mitt välmående

32. När pandemin är över vill jag tillbaka till arbetsplatsen ❏ Instämmer inte alls

❏ Instämmer i stor utsträckning ❏ Instämmer helt