"Jag är inte socionom, jag är lärare"
En intervjustudie om lärares erfarenheter av att arbeta med elever med psykisk ohälsa
Författare: Diana Dahlqvist Sandra Eliasson
Handledare: Marita Pekkanen
Termin: HT20
Kurskod: 20PBE2
Kandidatuppsats
ABSTRAKT
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik och lärande Pedagogik, kandidatuppsats 15hp
Titel ”Jag är inte socionom, jag är lärare.”
Engelsk titel “I’m not a sociologist, I’m a teacher”
Författare Diana Dahlqvist och Sandra Eliasson
Handledare Marita Pekkanen
Datum 4 januari 2021
Antal sidor 31
Nyckelord lärarrollen, elev, psykisk ohälsa, bemötande
I denna uppsats undersöks olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Lämplig pedagogisk teori till denna undersökes blev KASAM. Metoden som användes var kvalitativ intervju där fem lärare berättade om deras erfarenheter kring bemötande och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Det visade sig att lärarna saknade den önskade kompetensen som de menar behövs i sin yrkesroll, som idag inte längre bara innebär att undervisa.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ...
BAKGRUND ...
Lärarens kunskap om psykisk ohälsa ... 1
Lärmiljöns roll ... 2
Skolans roll ... 2
Elevhälsan ... 3
. ... 3
Psykisk ohälsa ... 4
Sociala mediers påverkan ... 4
Ökning hos unga ... 4
Hemförhållandes roll ... 4
Funktionsnedsättning hos barn ... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5
TIDIGARE FORSKNING ... 5
Läraryrket ... 5
Lärares uppfattning av psykisk ohälsa hos elever ... 6
Sammanfattning av tidigare forskning ... 9
TEORI ... 9
Modellen KASAM ... 9
KASAM: tre begrepp ... 10
METOD ... 10
METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 10
Deduktion och induktion ... 11
Innehållsanalys som angreppssätt ... 11
PLANERING OCH GENOMFÖRANDE ... 12
Datainsamlingsmetod ... 12
Urval ... 12
Instrument ... 13
Insamling ... 14
kvalitetskriterier ... 14
Etiska överväganden ... 15
RESULTAT ... 16
LÄRARENS ROLL ... 16
UPPLEVELSE AV OTILLRÄCKLIGHET ... 17
LÄRARENS KOMPETENS ... 18
UTBILDNING ... 18
SKOLANS ARBETE ... 19
SKOLANS RESURSER ... 20
SKOLANS UTVECKLINGSPOTENTIAL ... 20
SYN PÅ PSYKISK OHÄLSA ... 21
SOCIALA MEDIER ... 21
HEMFÖRHÅLLANDE/FAMILJEFÖRHÅLLANDE ... 22
ANTAL ELEVER MED PSYKISK OHÄLSA ... 22
ANALYS ... 23
DISKUSSION ... 25
METODDISKUSSION ... 25
RESULTATDISKUSSION ... 26
LÄRARENS ROLL ... 26
UPPLEVELSE AV OTILLRÄCKLIGHET ... 26
LÄRARENS KOMPETENS ... 27
UTBILDNING ... 27
SKOLANS ARBETE ... 27
SKOLANS RESURSER/UTVECKLINGSPOTENTIAL ... 28
LÄRARES ERFARENHETER AV PSYKISK OHÄLSA ... 29
SOCIALA MEDIER ... 29
HEMFÖRHÅLLANDE/FAMILJEFÖRHÅLLANDE ... 30
ANTAL ELEVER MED PSYKISK OHÄLSA ... 30
SLUTSATS ... 31
PEDAGOKISKA IMPLIKATIONER ... 31
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING ... 31
REFERENSER ... 32 MISSIV ... I INTERVJUGUIDE ... I ANNONS ... II
INTRODUKTION
Det finns en problematik i Sverige idag gällande arbetet med psykisk ohälsa hos elever i skolan. Lärare har en dokumenterad kunskapsbrist när det gäller arbetet med elever som lider av psykisk ohälsa. Dock finns det ett ökat arbete med den psykiska ohälsan hos elever då det har uppdagats. Det är skolans uppgift att förbättra arbetet med den
psykiska ohälsan tillsammans med lärare och andra instanser. Det är i skolan som unga spenderar en stor del av sin dag och det är i skolan ett bra arbete tillsammans med lärare kan göra skillnad (Regeringskansliet, 2019).
Det finns ett flertal instanser som ska finnas till för att förebygga den psykiska ohälsan och där är skolan en central del. För att arbeta med elevernas psykiska ohälsa krävs det att alla runt barnet/ungdomen har ett organiserat sammarbete. Lärare besitter en stor roll i den ungas liv, då det är läraren som kommer i kontakt med eleven dagligen (Wang, et.
Al., 2014).
Kraven på lärare har ökat i Sverige i takt med att den psykiska ohälsan har ökat hos barn och unga. Skolor, rektorer och lärare behöver ökat stöd för att kunna bemöta de ökade behovet av att kunna bemöta dessa unga med psykisk ohälsa. För att kunna arbeta främjande mot den psykiska ohälsan i skolans värld behöver lärare få en ökad
medvetenhet inom pedagogiskt arbete, trygg arbetsmiljö och förståelse för betydelsen av en fungerande elevhälsa (Regeringskansliet, 2019).
Bakgrund
Lärarens kunskap om psykisk ohälsa
Enligt Skolverket (2019) är det av stor vikt att skolan är utformad för att främja hälsan hos eleverna. I läroplanen nämns begrepp som trygghet, förståelse för andra omsorg återkommande i samband med hälsa och välbefinnande.
Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten” (Lgr11). Det beskrivs också att varje elev efter genom- gången grundskola har” fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsa, miljön och samhället (Lgr11) och” har kunskaper om förutsättning- arna för en god hälsa (Lgr 11) (Skolverket, 2019 s. 22).
Inom skolan har det utformats ett begrepp som heter hela skolan-perspektivet, det innebär att det är hela skolans ansvar att arbeta i ett förebyggande syfte för att främja den psykiska ohälsan som kan tänkas uppstå. Det är också hela skolans uppgift att arbeta tillsammans där insatser behövs om en elev har någon form av ohälsa (Skolverket, 2019).
Lärmiljöns roll
Skolverket (2019) beskriver lärmiljö som den plats där ungdomar befinner sig under dagen i skolan. Lärmiljö är ett omfattande begrepp i forskning och består av olika frågor om skolans psykologiska aspekter av interaktioner och relationer i lärmiljöer, didaktiska aspekter och undervisningens utformning samt fysiska aspekter av utformningen av miljöer som klassrum eller utemiljöer och sociala klimat. Forskning kring lärmiljö begreppet berör hur man skapar lärmiljö som en del av lärande. Syftet med lärmiljö är att främja känslomässigt och socialt välbefinnande. Skolverket (2019) menar att
reflektioner i arbetsgrupp och samarbete med elevhälsan för att utveckla, förebygga och främja insatser genom undervisningen. Det är många skolor arbetar med att göra
lärmiljöer tillgängliga för alla elever men kraven för att göra lärmiljöer pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgängliga behöver fortfarande utvecklas.
Skolans roll
Folkhälsomyndigheten (2019) menar att den psykiska ohälsan hos 15 åringar i Sverige fördubblats under de senaste 40 åren. Skolan har ett stort ansvar att arbeta med den psykiska ohälsan hos unga i och med att det är i skolan som det under de senaste åren skett ett flertal ändringar på läroplanen som påverkats negativt. Det är bland annat friskolereformen och ändringarna kring betygssystemet som har bidragit till problematiken kring att elever upplever större prestationskrav.
Skollagen 1 kap 4§ beskriver skolans roll på följande sätt:
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.
En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1kap 4§).
Vissa av de elever som lider av psykisk ohälsa använder skolan som sin bas för att arbeta upp en bra självkänsla och självförtroende. Även arbeta upp den personliga sociala förmågan. Det är viktigt för eleven att få de rätta verktygen för att klara av skolarbetet bra, då det leder till ökat självförtroende och självkänsla. Men det är också viktigt att skolan kan hjälpa till med att skapa ett klassrumsklimat där det är enkelt och roligt att befinna sig i och skapa nya relationer (Knorring, 2012).
Enligt Skolverket (2020) har skolan ett viktigt ansvar i att skapa lust för eleverna att lära sig och vilja komma till skolan. Lärare besitter ansvaret för att skapa motivation,
delaktighet, trygghet och meningsfullhet. Elever som känner sig utanför och inte får
vara med i gruppen har en större risk för att inte må bra i skolan och därmed risk för sämre prestation. Det är även där betydelsefullt för skolan att fånga upp ett sådant barn och hjälpa barnet att skapa relationer med andra klasskompisar.
Elevhälsan
På varje skola i Sverige ska det finnas tillgång till elevhälsa som stödjer det psykiska, psykosociala och specialpedagogiska behovet som eleven kan tänkas behöva. Detta i form av kurator, skolsköterska, psykolog och specialpedagoger. Elevhälsans
huvudsakliga roll är att arbeta i ett förebyggande syfte och arbeta främjande med de problem som kan tänkas uppstå. Detta kan vara exempelvis förebyggande samtal med elever om alkohol, tobak och narkotikaanvändning (Skolverket, 2020).
Skollagen 2 kap 25§ beskriver elevhälsans roll på följande sätt:
För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses (Skollagen 2 kap 25§).
Elevhälsan arbetar som bäst när elevernas nås redan i ett förebyggande arbete, det är viktigt för skolresultaten. Dock saknar elevhälsan ofta resurser och blir otillgänglig.
Därför Regeringen slår an verktyg för fler personal och stärkt kvalitet. Det är viktigt att personalen når fram. Detta ger även lärare mer tid att vara just lärare. Läraren har som uppgift det pedagogiska arbetet, när elever har behov av annat stöd måste som läraren kunna samarbeta med psykolog och kurator (Regeringskansliet, 2019)
I Lärarförbundets tidning Läraren (2020) beskriver att en skolpsykolog i genomsnitt sköter om 1269 elever i grundskolan. Psykologförbundets inriktning är att en
skolpsykolog ska ha tid med sitt uppdrag med 500 elever. Psykologförbundet menar att det är väldig hög siffra, vilket innebär att många elever inte har möjlighet till psykolog resurser, som elever har rätt till. Det betyder att det inte finns någon likvärdighet i skolan. Dock menar Psykologförbundet att en skolpsykolog kan vara till nytta med flertal elever om den får vara välplanerad, med det förebyggande och främjande arbete. Vidare i Lärarförbundets tidning Läraren, (2020) förklaras det att skolläkare sköter om cirka 9 430 elever per läkare. Medan skolledarförening råder att skolläkare ha max 4 000 elever. Skolläkare har inte tid att träffa elever för att genomföra en
bedömning för att remittera elever till hälso-sjukvården. Eleverna har istället fått bedömningar utförda av ej utbildad vårdpersonal och det finns dokumenterade tillfällen där Rektorer har fått gå in och remitera elever till barn och ungdomspsykiatrin (BUP).
Det är gränser till förvärring på god hälsovård, en elevhälsa där läkare inte har tid att träffa eleverna (Läraren, 2020). Skolkuratorns uppdrag är ha en elevgrupp på ca 300 elever för att ha tid att arbeta förebyggande. Idag har en skolkurator ungefär 427 elever.
Enligt Läraren (2020) har Skolinspektionen har ifrågasatt den bristande tillgång till elevhälsa. 2017 har regeringen lagt till utredning om elevers möjligheter att uppnå kunskapskraven med uppdraget att bland annat föreslå en acceptabel lägstanivå för skolornas bemanning av elevhälsan (formulera till egna ord) Utredning i detta samt föreslog hur den kan genomföras obligatoriskt för skolor att rapportera antal anställda inom elevhälsan. Denna utredning skjutit fram ett antal gånger och är beräknad rapporteras 28 februari 2021.
Psykisk ohälsa
Enligt 1177 (2020) innebär psykisk ohälsa ett flertal olika saker. Symptom på psykisk ohälsa kan exempelvis innebära att personen har hallucinationer i form av röster eller syner, känsla av ensamhet, ledsamhet, sömnsvårigheter, ångest eller att personen under en tid upplever att personen inte mår bra. Att lida av psykisk ohälsa är personligt för varje person, endel personer lider av det hela livet medan för andra personer är det återkommande eller bara en engångs händelse. Vidare menar 1177 (2020) att den psykiska ohälsan kan uppkomma av problem i vardagen, exempelvis stress och sorg.
Den psykiska ohälsan kan också uppkomma pga arv och miljö. Det innebär att om en förälder har lidit av psykisk ohälsa har barnet risk för samma åkomma. Miljö som orsak till psykisk ohälsa innebär att där vi växer upp och vår omgivning formar oss och vårt mående.
Sociala mediers påverkan
Användningen av sociala medier och spelandet av dator har ökat i Sverige rejält de senaste åren. Av de unga som spenderar mer än fyra timmar om dagen framför datorn (med spel eller dylikt) eller motsvarande tid framför sociala medier är det 35 % av pojkarna och 60% av flickorna som upplever symtom av psykisk ohälsa
exempelvis sömnsvårigheter, nedstämdhet eller ont i huvud/mage. Dock är det ej konstaterat att detta är en ökning på grund av sociala (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Ökning hos unga
Det finns en ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga i Sverige. Det finns flera anledningar till att det har ökat men det främsta kopplingen till psykisk ohälsa är i samband med skolan. Skolans krav på att prestera är tydligt sammanlänkat med psykosomatiska besvär hos barn och unga (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Hemförhållandes roll
Skolverket (2008) skriver i sin rapport att samarbetet mellan skola och förälder är viktigt. Det är känsligt för föräldrar att lämna ifrån sig det käraste dem har och behöver bygga upp en tillit med barnets lärare. Skolans kunskapsuppdrag blir enklare att lyckas genomföra om det finns en bra relation mellan lärare och elev och föräldrar. Föräldrar besitter ett stort inflytande kring sina barn i skolvärlden och kan därmed påverka flera saker exempelvis vilken skola barnen ska gå i. Med sitt ökade inflytande ökar också vikten av den goda kommunikationen mellan föräldrar och lärare.
” Barn som anhöriga” är ett begrepp som används av Socialstyrelsen, detta avser barn som har en förälder med missbruk, allvarlig sjukdom eller andra allvarliga svårigheter (Skolverket, 2020). Forskning påvisar att flertal elever någon gång under uppväxttiden
har allvarliga problem hemma. Den här eleverna riskerar att gå ut grundskola utan fullständiga betyg. Det har blivit större risk för allvarlig psykisk och fysisk ohälsa, såsom risken för ett ekonomiskt beroende av samhället. Skolan kan bidra till att eleverna mår bättre och når upp till kunskapsmålen, genom att se elevernas behov. På det viset förebygger skolan svårigheter (Skolverket, 2020). I enlighet med
Nationellt kompetenscentrum anhöriga (2016) menar att det finns ett flertal barn som växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa. Detta leder oftast till allvarliga konsekvenser för barnens hälsa, skolgång och arbetsliv. Därför är det viktigt att stödja dessa barn. Det finns risk att psykisk ohälsa gå i arv. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (2016) uppger att två till tre gånger fler av barnen som haft en förälder som vårdats för psykisk ohälsa, har det barnet själv som vuxen fått vård för psykiska problem.
Föräldrarna har en i dessa fall en negativ påverkan på barnens framtid och ökar risken för att barnen ska hamna i missbruk eller kriminalitet.
Funktionsnedsättning hos barn
När barn eller ungdomar har en funktionsnedsättning och eller ett funktionshinder är det skolans uppgift att möta och forma en läroplan efter de barnens behov. Att ha en
funktionsnedsättning/funktionsnedsättning kan innebära en psykisk, fysisk eller en försvagning av det intellektuella (Skolverket, 2020). Enligt SCB, (2017) finns det idag omkring 300.000 barn i Sverige i åldrarna 7-18 år som har en funktionsnedsättning.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa.
Vilka erfarenheter har lärare av möten med elever med psykisk ohälsa?
Hur avgör lärare hur de ska hantera möten med elever med psykisk ohälsa?
Tidigare forskning
Läraryrket
Lärares yrke beskriver Lundgren (2006) i sin avhandling läraryrket som uppdrag som innebär ett uppdrag med känsla av det osynliga uppdraget och det synliga uppdraget.
Läraruppdraget har berörts i takt med samhälleliga krav på läraruppdragets utveckling.
Från 1700-talet till början av 1900-talet förändrades synen på läraren som gick från att ha varit en inspektör till att mer gå mot att bli ett moraliskt ideal. Med det moraliska menas att eleverna skulle se upp till och älska sin lärare. Detta skulle kompensera kroppslig bestraffning där fruktan för förnedring disciplinerade eleverna att följa moraliska regler. Vidare menar Lundgren (2006) att läraren har växt till en moralisk agent vars uppdrag var att som ”mönsterförälder” fostra, hjälpa och göra starkare såväl barn som att grunda nationens säkerhet och välstånd. Författaren beskriver att läraren intar en rollmodell inför eleverna, genom att agera som modell “rädda” eleverna som
saknar förebilder därefter “rätta” sättet att uppträda sig gällande exempelvis moral, tolerans och vänlighet. Forskningen under senare år har gått från professions titel av läraryrket till att söka efter definitioner av mer kvalitativ karaktär. Författaren menar att lärarrollen förenas med normer, etik, organisationskulturer och personliga ställningar.
Vidare kopplas två lärarroller till styrstruktur. Det första är avgränsad lärarroll, som har sin karaktär av svag påverkan av de yrkesverksamma och starkt politisk påverkan, såsom individualism, nyorientering och ämnesinriktning. Den andra är en beredd lärarroll, som har sin karaktär i den dolda läroplanens värdebas. Med bredd lärarroll menas svagt politiskt påverkan och stark påverkan från de yrkesverksamma.
Lärares uppfattning av psykisk ohälsa hos elever
I en artikel av Graham (2011) redogörs det i en intervjustudie i Australien om hur lärare uppfattar den psykiska ohälsan hos elever. Lärare i stuiden menar att skolan är en viktig plats där det finns möjlighet för att skapa ett arbete för att stötta den psykiska ohälsan hos eleverna och anpassa arbetet efter deras behov. En plats som anses vara viktigt att ta vara på för att främja den psykiska ohälsan hos elever är skolan. Det är dock viktigt att läraren är mottaglig för att möta elevens behov. Det som betonas i artikeln av Graham (2011) är att det har internationellt och framför allt i Australien uppmärksammats senaste åren av hur viktigt det är att främja den psykiska ohälsan hos elever. Och det har påvisats att samhället generellt har en stor påverkan på hur eleverna mår. Lärarna
upplever att de har en ökad förväntan på sig att främja hälsan hos elever, och arbeta med familjer, vårdpersonal och annan skolpersonal för att förbättra situationen. Lärarna upplever att det är en svår uppgift när eleverna har mycket med sig från hemmet där det kan förekomma barn som har dysfunktionella familjer, skilsmässor mellan föräldrar, missbruk och fattigdom. I denna studie av Graham (2011) menade lärarna att det är skolan som endast borde arbeta med att förebygga den psykiska ohälsan aktivt arbeta för att åtgärda den. Många lärare uppger att de jobbar hårt för att uppfylla de
förväntningar de har kring att arbeta med barnen och deras psykiska ohälsa men det är svårt.
Lärarnas kompetens vid psykisk ohälsa
I Indien gjordes en studie av Parikh, et, al. (2007) med syfte att undersöka var lärare har för kännedom om psykisk ohälsa hos elever och hur de arbetar med det. Lärare har en viktig roll i att kunna identifiera den psykiska ohälsan hos unga och framförallt stödja dem. Lärare är de som betraktas kunna upptäcka den psykiska ohälsan i mycket tidigt stadie. Dessvärre visade Parikh, et, al. (2007) i sin studie att lärare i Indien på de engelska skolorna saknar för mycket kunskap om den psykiska ohälsan för att kunna uppmärksamma den. Även i USA som är ett mer utvecklat land än Indien, uppvisade att det saknades tillräcklig kunskap om psykisk ohälsa hos lärarna.
I Tyskland genomförde Hanish (2020) en studie där hon undersökte om ett
hjälpprogram med coaching till lärare som kommer i kontakt med elever med adhd eller trotssyndrom. Symptom på uppmärksamhetssvårigheter/hyperaktivitet och trotssyndrom är kopplade till psykosociala utveckling risker, exempelvis svårigheter att prestera akademiskt. Studien visade att ett utformat program med fokus på att lärare i grundskola skulle uppmäramma brister i beteende, progmrammet kallades SCEP. Det innebar att grundskolelärare skulle gå en kurs där de samtidigt fick coaching. Efter kursen visade
studien på att lärare kände sig mer självsäkra i hur de skulle hantera och agera kring barn med dessa svårigheter.
Krav på lärare
Rink (2013) beskriver att tidigare forskning har påvisat att en bra undervisning är en undervisning som resulterar till elevernas prestation, det innebär att skolan och lärare ansvar för elevernas prestationsförmåga på utvalda resultaten. Skolan bör tydliggöra vad varje elev bör kunna, läroplanen bör formas och anpassas för att eleverna ska nå upp faställda resultaten. Krav och förväntningar på att vara lärare har med åren ökat. Läraren förväntas ha bra egenskaper, utnyttja effektiva metoder, skapa en god lärmiljö och ta proffesionella beslut. Studien menar att utbildningssystemet har en historisk kritik om att använda elevernas prestationer som en orsak för att utvärdera läraren. Dock påpekar författaren att det är även positivt att läraren utvärderas för elevernas prestation med fokus på undervisning, då kan läraren motiveras till att arbeta med att sträva efter hjälp för att förbättra sig och hjälper eleverna att prestera bättre.
Lärares hälsa
Bowers (2007) förklarar i sin artikel om vad det är som gör att lärare har lång frånvaro från jobbet, hur lärare påverkas av stress och hur det är att vara lärare. Som lärare är du utbildad i att organisera, ha relation med elever och föräldrar, se varje barn, utforma lärande som passar varje person och uppfostra barnen. När Bowers (2007) gjorde sin undersökning i de brittiska skolorna visades det att lärare sällan arbetar fram tills pensionsåldern. De orkar inte undervisa längre. En enkätstudie gjordes där lärarna fick svara på om de upplever arbetsrelaterad stress, varför de var frånvarande och deras ålder. Det visade sig att 39% av kvinnorna och 54% av männen i studien var frånvarande från sitt arbete mer än 20 dagar per år på grund av psykisk åkomma.
Skolans roll vid psykisk ohälsa
Adelsheim, et., al. (2007) diskuterar i deras artikel hur elevernas skolgång påverkas av den psykiska ohälsan. Den psykiska ohälsan har en stor påverkan på elever och den har också ökat, vilket bidrar till att skolorna har ett större ansvar på sig att tillgodose ökningen av behovet. Det krävs att skolorna kan utveckla insatser och resurser som kan hjälpa eleven med psykisk ohälsa. För att detta ska bli möjligt måste skolorna öka kunskapen och medvetenheten om de faktorer som främjar psykisk ohälsa hos unga.
Turunen et al., (2017) presenterade en utvecklad förebyggnade metod som kallas för HPS, Health Promoting Schools. Metoden redovisade internationellt första gången (WHO, 1986). Det väckte intresse för hälsoutbildning i många skolor, med fokus på kunskap om begreppet hälsa. Syftet med metoden är att skapa hälsofrämjande skola och betrakta aktiviteter som utförs för att främja hälsan för elever, läraren och övriga
skolpersonal. Även skolan sociala miljö och läroplanen. Det utförs genom att lära sig om hälsa, sjukdomar, levnadsförhållanden och livsstilar. Metoden tar hänsyn till elever men även till all personal som arbetar inom skolan. Ett sätt att arbeta med detta är att eleverna bör kunna delaktig definiera sin egen hälsa. Syftet är att i varje land som är medlem ska ha en samordnare för SHE, som att ansvar för den nationella
hälsofrämjande skola. Idag finns det 45 länder som är medlemmar. I december 2016
bekräftade WHO samarbetet för att förbättra främja hälsan för elever i skolor i europa, beskrivs som en skola som tillämpar en struktur och planer för elevernas hälsa och social utveckling.
Nordic Welfare Centre (2019) studerar hur de nordiska länderna arbetar med att främja psykisk ohälsa bland ungdomar. Studien hänvisar till en Folkhälsomyndigheten rapport, som handlar om möjliga faktorer som orsaker förökning till flertal ungdomar lider av psykisk ohälsa i Sverige, är familjen, skolan, och lärande och
strukturförändring. Folkhälsomyndighetens slutsats är det felaktiga Sveriges
skolsystem samt arbetsmarknadens höga krav troligen en bakomliggande orsak. Skolan spelar en stor roll för elevernas psykiska ohälsa, eftersom de spenderar en stor del av sin dag i skola. I Danmark finns det många elever som lider av psykisk ohälsa.
Skolledningen tillsammans med lärarna arbetar kring hur de kan minska psykiska ohälsa bland eleverna. Skolan kom fram till att testa minska kraven på eleverna, detta genom att eleverna inte gjorde något prov första året. Dock betyder det inte att skolan inte ställer krav allt på eleverna. Skolan istället använde sig av att lärarna ger ständigt feedback till elevernas prestation, även lärarna får feedback och deras undervisningar utvärderas. Studien menar att läraren behöver lära sig att inte bara bedöma utan även att arbeta med elevernas behov. Detta ledde till ett positivt resultat efter första
utvärderingen. Studien är övertygad om det har positiv påverkan på elevernas hälsa.
Modellen har uppmärksammat i Danmark. Skolan har fått utdelning pris för inlärningsmiljö. Mer än 30 artiklar har publicerat om denna skola.
Hemförhållande
Riebschleger et., al (2017) redogör för i sin artikel att i Australien finns det mellan 21%
och 23% ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa, och det är över 7,5 miljoner amerikanska föräldrar med psykisk ohälsa. Med tanken på riskerna för dessa ungdomar anser författarna är det viktigt att finns tillgängliga och lämpliga insatser för dessa ungdomar. Det finns behov av att öka kunskap om psykisk ohälsa för ungdomar till föräldrar med psykisk ohälsa. Eftersom de påverkas starkt av föräldrarnas psykiska ohälsa och detta kan leda till en hög risk till att utveckla beteendemässig och
emotionella svårigheter. Kunskapen behövs även för att hjälpa dessa ungdomar förstå föräldrarnas beteende. Det hjälper ungdomarna när de själva behöver hjälp med praktiska frågor exempelvis att stödja sina föräldrar i att komma i kontakt med vård eller stötta ungdomarna genom att ge de utrymma för att pausa från ansvaret. Det är även viktigt att skolor arbetar med insatser som främjar psykiska ohälsa eftersom ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa ligger själva i riskzon. Studiens resultat visar att det finns brist på kunskap hos ungdomar till föräldrar med psykisk ohälsa. Kunskap behövs för att förebygger uppkomsten av psykisk ohälsa hos ungdomar som har föräldrar med psykisk ohälsa. Författarna menar att det är brist även på
forskning om detta problemområde.
Sammanfattning av tidigare forskning
Tidigare forskning har behandlat olika frågor som rör sig om psykisk ohälsa hos elever utifrån lärare och skolan roll. Syftet med dessa utvalda forskning artiklarna är för få översikt över hur lärare bemöter elever med psykisk ohälsa, lärarens kompetens inom området och hur skolor arbetar med att förebygga och främja psykisk ohälsa hos elever.
Tidigare forskning pekar på att skolan har stor vikt i att förebygga och främja psykisk ohälsa. Lärare upplever att kraven på lärarrollen fortsätter ökas. Det förväntas av lärare att undervisa, vara ansvarig för elevens prestation, anpassa lärande efter varje elevs behov och resultat. Lärare förväntas ha en god relation till eleven och uppfostra eleven.
Samarbete med hemmet är lärarens uppgift.
Det krävs att lärare har kunskap om hur lärare kan uppmärksamma psykisk ohälsa i ett tidig skede samt arbetade förebyggnade. Tidigare forskning visar att lärare i fler länder saknar kompetens inom psykisk ohälsa för att bemöta elever samtidigt som kraven på lärare och på lärarrollen har ökat, som leder till att fler lärare påverkas av stress som resulterar till sällan lärare arbetar till pensionsålder. Majoriteten av tidigare forskning pekar på att psykisk ohälsa är skolan ansvar. Skola behöver arbeta aktiv med insatser och resurser för att kunna bemöta elevens behov genom att öka kunskapen om psykisk ohälsa.
TEORETISKT RAMVERK
Modellen KASAM
Antonovskys modell KASAM är en förkortning av: känsla av sammanhang. KASAM handlar om hur personer utsätts för påfrestningar som skapar stress och ändå kan personen fortsätta att utvecklas som människa och behålla det positiva i sammanhanget mellan hälsa och ohälsa. När människan utsätts för händelser som skapar stress är det viktigt att tillvaron ändå känns sammanhängande och meningsfull, för att kunna hantera det och ha möjlighet att hålla kvar vid den goda hälsan. De tre begrepp som definieras inom KASAM är begriplighet, hanterbarhet och meningsfull (Antonovsky, 2005).
KASAM: tre begrepp
Antonovsky (2005) förklarar att känsla av sammanhang lämpligast sammanfattas av tre begrepp. Dessa tre är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Inom delen
hanterbarhet handlar det om hur världens yttre påverkar oss när det sker händelser som är ansträngande för oss påverkar oss. Inom begriplighet handlar om hur människan som individ behöver regelbundenhet och struktur i livet för att må bra. För att må bra är förutsägbarhet till en viss nivå något människan trivs med. För att hålla sig välmående är det bra att göra saker som ökar begripligheten och förutsägbarheten. Vidare menar Antonovsky (2005) att hanterbarhet handlar om hur människan kan hantera det
ansträngande och blir inte ett offer i sammanhanget. För att kunna göra detta krävs det att människor som utsätts har de inre resurser som krävs för att stå emot den annars kommande ohälsan. Avslutningsvis menar Antonovsky (2005) att det sista begreppet meningsfullhet, innebär att människan kan hitta ett värde i utmaningar. Att det är värt att förbruka energi för att ta sig igenom hindret.
Antonovsky (2005) menar att varje person har en egen KASAM som kan vara hög eller låg. Beroende på om personen har en hög eller låg KASAM avgör hur personer
upplever stressande situationer och påfrestningar och sedan hanterar personerna det olika beroende på personlig nivå av KASAM.
I denna uppsats används KASAM teoretiskperspektiv för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan tydliggöra olika aspekter av lärarens erfarenheter och tankar om sina möten med elever som lider av psykisk ohälsa.
METOD
I detta avsnitt redogörs de tillvägagångssätt som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Här redovisas metodval, urval av informanter, etiska
förhållningssätt, planering, metoder för datainsamling, bearbetning och analys.
Metodologiska utgångspunkter
Denna studie är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod, det innebär att tolkning och förståelse är i centrum. Enligt Bryman (2011) forskaren ska kunna förstå världen ur samma perspektiv som den forskaren studerar. Anledningen till att studien tillämpar en intervjumetod och inte en enkät är för att komma närmare respondenten. Alvehus (2013) påpekar att intervjuer i jämförelse med enkäter är mer trovärdiga eftersom forskaren måste interagera med respondent på ett närmare sätt. Med detta menas att forskaren kommer fram till en stabil erfarenhetsgrund. Eftersom den är den vanligaste metoden att uppnå personens subjektiva upplevelser och åsikter. Kvalitativ metod grundar sig på meningar eller innebörder snarare än statistik verifierbara samband (Alvehus, 2013).David och Sutton (2016) menar att intervjua en person handlar om att skapa ett samtal mellan två eller flera personer där frågor ställs från en intervjuledare till en intervjuperson. Intervjupersonen ska kunna utforma teman att följa dessa i intervjun baserat på litteratur och/eller datainsamling av tidigare form (arkivmaterial, intervjuer eller observationer). De utsagda teman följs sedan på ett relativt strukturerat sätt, där teman är i ordning och frågor i följd (David & Sutton, 2011).
Deduktion och induktion
När det gäller samhällsvetenskap anses deduktiv teori den vanligaste uppfattning om förhållande mellan teorin och praktiken. Utifrån det forskaren vet om och de teoretiska övervägande som handlar om det området, bevisas eller förkastas en eller flera
hypoteser som underkastas en empirisk undersökning (Bryman, 2002).
En kvalitativ undersökning har oftas en induktiv ansats i sitt förhållande mellan teori och praktik. Induktiv innebär att forskaren utvecklar en teori utifrån en grundval av intervjudata. En induktiv metod är användbar när det rör sig om kopplingen mellan teorin data sammankopplas med ett kvalitativt synsätt. Detta innebär att forskaren redogör för konsekvenserna av resultat för den bakomliggande teori som styrde hela uppgiften till undersökningen (Bryman, 2002). Denna studie har skapat rubriker efter resultaet och sammanfört teori och reslutat och är därmed induktiv.
Innehållsanalys som angreppssätt
Kvalitativ innehållsanalys studerar bakomliggande teman i det analyserade materialet.
Syftet med att analysera detta material är för att finna lika och olika förklaringar till ett fenomen utifrån personens erfarenheter. Bryman (2002) hävdar att innehållsanalysens utgångspunkt innebär att forskarens söker efter att finna kategorier och tema. Kategorier handlar om att påvisa gemensamma tema, ord, uttryck och innebörd i det data som analyseras. Kodning är en viktig del i kvalitativa analysprocessen. Det betyder att räkna antal gånger som ett tema kodas och förekommer. Det är för att studera vad som
sker när sådana förekomster äger rum. Det är också viktigt i analysen hur forskaren sätter ihop analysen med datainsamling processen och vad är det forskaren vill uppnå (David & Sutton, 2016). Analysen i denna studie gjordes genom att först läsa texten sedan reducerade vad intervjun och texten handlar om genom att anteckna nyckelord och citat.
Planering och genomförande
Datainsamlingsmetod
Denna studie är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med metodvalet är att få möjligheten att möta lärarens erfarenheter av fenomenet psykisk ohälsa hos elever i skolan. En kvalitativ undersökning handlar om att undersöka och tolka ord för att få en djupare förståelse av erfarenheten som ska
studeras. Bryman (2002) menar att forskaren ska kunna förstå världen ur samma perspektiv som den person som forskaren studerar. Alvehus (2013) förklarar att intervjuer är mer trovärdiga än enkäter eftersom forskaren måste integrera med intervjupersonen på ett nära sätt. Detta ger forskaren en stabil erfarenhetsgrund.
Intervjuer är den mest förekommande metoden att använda för att komma åt personens subjektiva upplevelser och åsikter. Kvalitativ metod grundar sig på meningar eller innebörd snarare än statistik med verifierbara samband.
När det är dags för intervjun att äga rum är det ett flertal saker som intervjuaren behöver ha i åtanke. Dels är det viktigt att intervjupersonen känner sig bekväm och befinner sig i en naturlig miljö, exempelvis sin arbetsplats eller i hemmet. Det är också viktigt att
försäkra att det inte kommer att ske avbrott som stör intervjun och dess naturliga gång.
För att skapa ett förtroende mellan intervjupersonen och intervjuaren är det
rekommenderat att innan mikrofonen sätts på, ha ett kallprat. Ingen kan komma ihåg eller anteckna ner allt som sägs unde en intervju och det är därför av stark
rekommendation att spela in samtal (David & Sutton, 2011). Intervjuerna spelades in med lärarna för att kunna gå tillbaka och lyssna igen, men också för att underlätta transkriberingen. Det är svårt att få med allt som sägs och anteckna samtidigt som det ska vara en naturlig gång i intervjun.
Intervjun inleddes med en kort presentation om vad studien har för syfte och hur datan kommer att användas, för att sedan återigen informera om de etiska riktlinjerna som kommer att tas till hänsyn i arbetet. Frågor om hypotes ställdes, informanterna påpekade att de gärna ville läsa arbetet när det var färdigt. Under intervjuerna var det viktigt att informanterna fick prata fritt och till punkt och det blev tydligt att de öppna frågorna var fördelaktiga. Lärarna pratade gärna om ämnet, antingen hade lärarna själva ett stort intresse i ämnet psykisk ohälsa alternativt upplevde de att det var deras plikt att prata mer om ämnet. Det var bra att via kamera kunna observera kroppsspråk hos lärarna, där det visades tydligt att lärarna var trygga i sina roller som lärare. De pratade tydligt och hade ett öppet kroppsspråk.
Urval
Målstyrt urval är ett icke sannolikhetsurval, det innebär att inte väljer ut informanter slumpvis utan syftet är att urvalet ska vara styrd (Bryman, 2002). Denna studie använder sig av ett målstyrt urval då studiens frågeställning syftar på en målgrupp av personer att studera, det vill säga lärare. Fem lärare intervjuades som har arbetat/ arbetar med elever som lider av psykisk ohälsa. Dessa lärare arbetar i olika kommuner i landet.
Ett målstyrt urval enligt Bryman handlar även om att forskaren utser informanter med vissa mål utifrån forskningssyfte. Det motsvarar med urvalsprocessen i denna studie.
Informanterna hade lärarutbildning och varit verksamma som lärare i minst fyra år.
Detta var för att lärarna skulle till större chans hunnit skaffa erfarenheter inom
bemötande av elever med psykisk ohälsa. Eftersom personer i lärare position och att ha erfarenheter av elever med psykisk ohälsa är avgörande för studiens
problemformulering och studiens syfte.
Instrument
En semistrukturerad intervju enligt Alvehus (2013) handlar om öppna frågor som forskaren ställer till respondenten för att få svar på fenomenet. David och Sutton (2011) menar att frågor i en intervjuguide kan vara av olika sort. Exempelvis
uppvärmningsfrågor, demografiska frågor, kärnfrågor och följdfrågor.
Uppvärmningsfrågorna handlar om att värma upp och skapa en tillit, de demografiska frågorna däremot innebär att ställa frågor som avslöja information om arbete, ålder, kön och frågor i liknande stil. Vidare ska kärnfrågorna handla om de teman som studien avser att undersöka, med följdfrågor som öppnar upp för ytterligare information (Alvehus, 2013). I denna forskningsprocess kommer en semistrukturerad intervjuguide för att få fram en ökad forskningsprocess kommer en semistrukturerad intervjuguide för att få fram en önskad mängd data, med utrymme för utfyllnad av egna tankar från intervjupersonen. Motiveringen till en semistrukturerad intervjuform ligger främst i att upplevelsen från lärare kan variera, eller vara väldigt lika. För att få en röd tråd på̊
intervjufrågorna upplevs det bra att utifrån material från litteratursökning utforma teman och därefter ställa frågor till varje tema som anses passa.
Intervjuerna skedde genom Zoom på grund av rådande pandemi. Enligt Lobe et
al. (2020) kvalitativa forskare möter ovanliga svårigheter i genomförande av kvalitativ forskning. En kvalitativ forskare har svårigheter av att uppleva informantens upplevelse då den social distans är begränsade idag. Datainsamlingen går över från ansikte mot ansikte till distans internetbaserade program. Lobe et al. (2020) tar fram olika resurser för kvalitativ forskare såsom Zoom. Det är ett program för videokonferens som sedan tidigare användas i forskningssyfte. Det finns möjlighet att spela in videoinspelning som kan sparas på dator. Deltagare behöver inte ladda ner programmet utan endast klicka på inbjudningslänk. Det är viktigt att informanten har möjligheten och tillgång till det tekniska för att kunna delta i intervjun. Med det tekniska menas tillgång till internet, dator, surfplatta och att högtalare, mikrofon och kamera måste vara fungerande. Därmed ska informanten befinna sig i ett lugnt klimat utan störning. En nackdel med online samspel, är att forskaren och informanten inte träffas fysisk. Det leder till forskarens uppsikt minskas. Därför är det viktig att forskaren ber deltagare i förväg om att undvika störande faktorer (Lobe et al. 2020). Samtliga intervjuer genomfördes via Zoom på grund av rådande Covid-19 pandemi.
Totalt fem intervjuer genomfördes och samtliga tog mellan 30-60 minuter. Genom en semistrukturerad intervju fanns det en tydlig riktning på samtalet men även en möjlighet för utbredning av frågor för informanterna. Intervjufrågorna var öppna frågor samt följdfrågor som handlade om olika teman som bestämde i förväg. Intervjun spelades in Zoom och via mobiltelefonen med intervjuernas samtycke. Det var en fördel med att spela in då forskaren fokuserar på det informanterna säger men även har möjligheten att kunna gå tillbaka och lyssna igen på det som sades under intervjun. Direkt efter intervju påbörjades transkribering. Transkribering gjordes genom att skriva ner allt som sagts under respektive intervju för att sedan finna teman och nyckelord.
Flexibilitet är av betydelse när det gäller frågornas ordningsföljd, uppföljning av ett svar och då man behöver klara ut oklarheter och motsägelse i svaren. Flexibilitet används även när det gäller att hantera tekniska fel (Bryman, 2002). Under våra intervjuer uppstod det tekniska problem med att spela in under zoom, men det återgäldas genom att spela in via mobiltelefon istället.
När forskaren arbetar kvalitativt är forskaren både intresserad av hur personen säger det och hur personen säger det. I analysen är det avgörande om forskaren har en fullständig redogörelse av det som uppdagats under intervjuerna. Eftersom intervjuaren förutsätts vara uppmärksam är det hen som ska följa upp intressanta synpunkter, sortera där det behövs och påvisa konsekvenser av det intervjupersonen säger. Det är optimalt om intervjuaren kan anteckna stödord under intervjun att minnas åter på intervjun om hur saker upplevdes eller ord som intervjuaren la märke till extra mycket. I transkriberingen kommer det fram tydligt varje ord som har sagt. Sedan är det enklare att utföra en tydlig analys av det insamlade materialet (Bryman, 2002).
Insamling
Litteraturgenomgång utfördes för att bli bekanta med forskningsområde. Litteratur och information utifrån problemformuleringen hämtades från olika forskningsartiklar, myndigheter och övrig litteratur. Studiens utvalda artiklar söktes genom databasen OneSearch via Linnèuniversitetets bibliotek. För att får fram artiklar som är relevanta som stämmer överens med studiens syfte, avgränsades sökorden såsom lärare, psykisk ohälsa hos elever, elevhälsa, psykisk ohälsa i skolan, lärarens bemötande av psykisk ohälsa. För att få fram en heltäckande kunskap inom hur läraren arbetar med psykisk ohälsa sökte det även internationella forskningsartiklar, därför kombinerades även engelska sökord såsom teacher work, teacher respond mental illness. Samtliga artiklar är Peer Review. Artikelsökningen visade sig att det saknas forskning inom psykisk ohälsa utifrån lärarens perspektiv. Information hämtades från olika myndigheters hemsidor såsom Skolverket, Folkhälsomyndigheten och Lärarförbundet.
På den sociala hemsidan Facebook sammanfattades en annons där de viktigaste
punkterna från missivet publicerades (Bilaga III). I annonsen förklarades studiens syfte, vad läraren förväntas svara på samt information om hur intervjun kommer att gå till.
Sedan om någon lärare kontaktade för mer information lämnades hela missivet ut.
Därefter bokades möte in inom den specifika tidsramen. Mötena gick att boka in inom önskade dagar, vissa på dagtid och vissa på kvällstid. Totals samlades det in data från fem stycken lärare.
Kvalitetskriterier
Bryman (2011) påpekar att reliabilitet och validitet kritiseras som begrepp inom kvalitativ forskning, då dessa begrepp grundar sig i mätning. Författaren beskriver två andra termer som kan speglar reliabilitet och validitet, dessa begrepp är tillförlighet och äkthet. Tillförlitlighet begreppet innehåller fyra delkriterier som speglar de klassiska begreppen. Trovärdighet speglar intern validitet, överförbarhet speglar extern validitet.
Medan pålitlighet motsvarar reliabilitet. Trovärdighet handlar om att resultatet i studien ska vara trovärdigt. Forskaren ska säkerställa att studien har genomförts enligt reglerna och resultatet redogörs för de som deltar i studien för att kan intyga att resultatet är korrekt. Detta om forskaren vill nå upp till kännetecken trovärdighet (Bryman,
2011). Överförbarhet förklarar en täthet i resultatet. Det kvalitativa studier koncentrerar sig på det djupa istället för den breda. Bryman (2011) menar att det är mindre viktigt att studien får samma resultat om det utföras igen, utan det är mer viktigt att studien
beskrivs i detalj vars resultat kan utföras i en annan miljö. Pålitlighet innebär att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse av forskningsprocessen som genomförts. Detta för att kvaliteten av undersökningen ska kunna bedömas av andra forskare. Denna validering teknik genomförs dock sällan eftersom den är krävande för de forskare som ska bedöma arbetet som antagligen innehåller enorma mängder av data.
Pålitlighet motsvarar då reliabilitet. (Bryman, 2011). Bryman (2011) beskriver att de kritikerna hävdar att den kvalitativa forskningsresultat är svår att generalisera över den situation i vilken de producerades. När en kvalitativ forskare deltar i observationer eller utför ostrukturerad intervju med få antal personer i en viss verksamhet eller område, hävdar kritikerna att det är omöjligt att generalisera resultatet till andra miljöer.
Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2002) har ordnat forskningsetiska principer, som består av fyra grundläggande krav för att handla etiskt som forskare, för att skydda de som deltar i studien. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet: forskaren ska informera de deltagande om deras uppgift i studien och om det generella syftet med studien. Deltagarna ska informeras om deras
medverkan är frivillig samt att de har rätt att avbryta sin medverkan. Deltagaren ska även informeras om allt som kan påverka deltagarens intresse i att medverka
(Vetenskapsrådet, 2002). Alla deltagare fick information om studiens syfte före intervjun, vid första kontakten. De informerades även om att det är frivilligt att
medverka i studien samt att de hade rätt att avbryta medverkan även om har tackat ja.
Samtyckeskravet: Deltagaren ska själva besluta om sin medverkan. Forskaren ska alltid inhämta deltagarnas samtycke om att medverka i studien. Deltagarna ska besluta själva om hur länge och på vilka villkor de ska delta. Samt att de har rätt att avbryta sin medverkan utan att det orsaker till negativa följder för dem. De deltagande får inte utsättas för olämplig påtryckning eller påverkan som rör deras medverkan i studien.
Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskare och deltagare (Vetenskapsrådet, 2002). Vid första kontakten med deltagaren informerades om att intervjun önskas spelas in för att kunna arbeta igenom materialet efter intervju.
Deltagarna efterfrågades även i början av intervju om att får spelas in.
Konfidentialitetskravet: allt i studien som innehåller känslig information ska förvaras väl och det ska vara säkert för intervjupersonen att delta. De uppgifterna om
identifierbara deltagaren ska antecknas, försvaras och avrapporteras på ett sådant sätt som gör det omöjligt att identifieras eller komma åt av utomstående (Vetenskapsrådet, 2002). För att hålla sig till konfidalitetskravet har arbetet med det insamlade materialet inte skett offentligt samt användes endast personliga datorer som endas författarna kom åt. I första kontakten med deltagarna informerades om sekretess och tystnadsplikt, att deltagare kommer att vara helt anonym och inga uppgifter som kan avslöja identitet.
Nyttjandekravet: de insamlade uppgifterna om deltagarna får användas i studiens syfte, inte användas, lånats ut eller andra syften. Dessa uppgifter får inte heller användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde deltagaren (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagaren informerades att materialet kommer att endas användas för denna studie samt att materialet kommer att raderas direkt efter studien är godkänd.
RESULTAT
I resultatet redovisas en översikt av sju meningsbärande kategorier och ett par subbkategorier. De sju huvudkategorierna är lärarens roll, upplevelse av
otillräcklighet, lärarens kompetens, utbildning, skolans arbete med subbkategoirerna skolans resurser och skolans utvecklingspotential följt av huvudkategorier syn på psykisk ohälsa med subbkategorierna sociala medier och hemförhållande. Den sista
huvudkategorier är antal elever med psykisk ohälsa. I resultatet inleds varje stycke under kategorierna med en generell sammanfattning om vad lärarna svarade. Sedan kommer ett par citat för att visa konkret vad det är lärarna har svarat. Citaten kommer ej att avslöja specifika lärare, utan kommer att redovisas med lärare x. Detta är för att förtydliga att det är flera lärare som citeras och visa en skillnad på deras
uttalanden. Detta är även för att belysa likheter mellan lärarna svar.
Lärarens roll
Rollen som lärare har en viss delad mening utifrån de tillfrågade lärarna. Det är två av lärarna som menar på att deras roll har suddats ut och tappat tydligheten. Ett missnöjde har uppstått då de upplever att de inte längre arbetar med att vara det som de är
utbildade till.
Jag vill vara lärare det är därför jag utbildade mig. Jag är inte socionom, jag är lärare (Lärare 2).
Snarare att de har kommit in mer i rollen som vän, föräldrar, en vuxen att lita på och går mer och mer åt socionomyrket. En av lärarna menar också på att en bidragande roll till att rollen som lärare har ändrats på grund av ökning av allt pappersarbete som har uppstått.
Otydlig roll, det är mycket mer än bara att ha en undervisning i klassrum…det är mycket, man får upp som mår dålig och det är ju mycket.
Det händer ju så mycket konflikter på dagarna, så jag är helt plötslig brottsutredare sen får man föräldraroll i vissa sammanhang (Lärare 3).
En av lärarna uppger att hen önskar uppleva sin roll som lärare genom enbart
bemötande, det ögonblicket med eleverna i klassrummet. Samtliga menar att vara lärare idag är mycket mer än att bara arbeta i klassrummet.
Det behövs glädje i skolan, speciellt för barnen som har psykiska besvär eller bara har det struligt hemma (Lärare 4).
Jag tror det är viktigt att det går att lita på mig. Att vara en trygg vuxen som man kan komma till och prata och bolla tankar med (Lärare 4).
En lärare menar att dennes viktigaste roll i yrket idag är att finnas där som en trygg axel att luta sig mot och skapa lust att lära ut hos eleverna.
Upplevelse av otillräcklighet
Lärarna i intervjuerna menar att de ofta har upplevt en känsla av otillräcklighet. Det går inte att bemöta de behov av stöd och stöttning som finns. När det uppstår situationer av psykisk ohälsa känner sig inte alla lärare sig trygga i att hantera eleven.
Jag känner ofta att jag inte vet om jag gör rätt, vet inte om det jag stämmer eller är bra (Lärare 1).
En lärare menar att hen har ingen aning om hur bemötandet ska gå till, utan agerar endast efter vad läraren tror är det bästa och eleven skickas oftas vidare till en kurator eller specialpedagog i skolan. Läraren menar att detta inte känns optimalt, då lärare inte har någon faktisk kunskap om psykisk ohälsa. En av lärarna menar att det hade varit önskvärt att få en grundläggande kunskap om vilka tecken inom psykisk ohälsa för att kunna hjälpa eleven men även för att får känslan att man gör rätt. Många lärare upplever att de har begränsad tid med i schemat för att hinna med deras vardag, därför upplever de ännu mer press på sig att de inte hinner med att uppmärksamma introverta elever.
De enda barn jag träffar är de i skolan och ärligt talat kände jag mig överrumplad av allt annat som läraryrket handlar om (Lärare 5).
Av den anledning uppger en lärare att när det finns utrymme för rast så försöker hen äta sin lunch ihop med eleverna. En lärare uppger att det är viktigt att kunna sätta gräns för vad man kan ge för att känna sig nöjd med den insatsen man ger till elever. En lärare beskriver att hen skulle känna sig mer trygg om det fanns mer kurator i skolan.
Jag önskar att jag hade mer verktyg för att kunna hjälpa eleverna (Lärare 2).
En lärare beskriver sig själv som en del av ett lekmansteam där hen känner sig trygg med sig med kollegorna genom att dela råd och erfarenheter för att bemöta elever med psykisk ohälsa. Fler lärare upplever känsla av att kunna göra mer för elever med psykisk ohälsa om de hade kunskap om det.
Någon handledning finns det väl inte direkt planerat eller tillgängligt att få (Lärare 4).
Känslan av att kunna hjälpa elever på ett rätt och bra sätt hade gynnat eleverna med även läraren. Många lärare upplever att de har det jobbat, de har mycket att göra. En lärare hinner inte ta rast ibland och känner att hen går på knäna.
Lärarens kompetens
Något som tydligt framkom under intervjuerna är att lärarna inte har kompetens inom området psykisk ohälsa. Samtliga lärare upplever att de saknar kunskap för att bemöta elever som lider av psykisk ohälsa.
Jag har ingen kompetens, jag skickar eleverna vidare (Lärare 3).
Lärarna upplever att det leder till osäkerhet i deras bemötande. Bemötandet av de elever som har psykisk ohälsa baseras på egen kunskap, inte på ett sätt som de har lärts ut att agera på. När det har uppstått situationer där lärarna måste träda in och agera, är det svårt för lärarna att veta om de gör rätt eller fel. Det är tydligt under intervjuerna att
ingen lärare har någon utbildning i hantering av psykisk ohälsa hos elever, men samtliga skulle vilja ha det. En av lärarna menar att det hade varit önskvärt med utbildning i hur man som lärare ska bemöta eleverna och uppmärksamma dem. Att lärarna
uppmärksammar att de vill bli bättre på att bemöta eleverna med psykisk ohälsa menar samtliga på är för att de ska kunna arbeta med eleverna på ett professionellt plan och hjälpa dem.
Jag vill tro att jag vet vad jag gör, men man kan ju alltid bli bättre. Det jag kan är för jag har eget intresse av psykisk ohälsa utefter mina egna
livserfarenheter (Lärare 4).
Detta är för deras egna skull, genom uppmärksammande kan eleverna skickas vidare och få mer professionell hjälp. Majoriteten av lärarna upplever att de har en bra magkänsla kring hur eleverna mår samtidigt saknar lärarna tiden att skapa djupare relationer med eleverna.
Jag har ingen kompetens, inte heller mina kollegor… Utan vi var ett lekmansteam där vi utbytte råd, tips och erfarenheter genom praktiken (Lärare 2).
Det finns utrymme att samtala lite, men allt som behövs redas ut inombords hinns inte med. Sedan menar dock en av lärarna att det är svårt att veta vad som är rätt och fel i samband med bemötande av eleverna och att det är ofta läraren upplever att något kan ha blivit dåligt i bemötandet. Detta på grund av avsaknad av kompetens.
Utbildning
Samtliga lärare menar på att de aldrig har fått någon utbildning i hur de ska hantera elever med psykisk ohälsa.
Jag känner att jag har för lite utbildning för att kunna hjälpa någon, det är bättre någon som kan det gör det istället, jag är rädd för att göra fel (Lärare3).
Lärarna menar att grundutbildningen för att bli lärare innehåller inte information om psykisk ohälsa hos barn utan handlar mest om lärandet i sin helhet. Ett fåtal av lärarna har medverkat i enstaka workshop där syftet inneburit arbete kring mobbning och igenom det snuddat vid ämnet psykisk ohälsa, men inte mycket mer. Det som är genomgående när det talas om utbildning i psykisk ohälsa är att alla lärarna har ett intresse för det för att veta hur de ska arbeta och bemöta det.
Jag personligen har alltid haft lätt att möta dessa elever då jag alltid har kunnat nå dem men det är inget jag utbildat mig för (Lärare 2).
Lärarna uppger att det skapar oro och svårigheter när det kommer till osäkerheten gällande den psykiska ohälsan hos elever. Läraren uppger att en utbildning inom psykisk ohälsa är ett verktyg som skulle bidragit till att uppmärksamma även introverta
