• No results found

Arbetslagledarmöte 24 sep

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Arbetslagledarmöte 24 sep"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Minnesanteckningar: Arbetslagledarmöte 24 sep 2012

Närvarande:

Lena Sandell, Jonas Hallén, Ann-Charlotte Anderberg, Jenny Alvunger, Jaana Blank, Viktoria Fernstedt Westerberg, Evelyn Hahne, Jessica Lekselius, Ann-Catrin Wijk, Börje Åsenius, Jessica Lekselius, Daniel Åkerblom

1. Fokusgrupper

Syftet med fokusgrupper är att ge eleverna inflytande över utbildningen. Arbetslagledarna berättade om hur arbetet i det olika arbetslagen går med att utse, organisera och realisera uppdraget med fokusgrupper. Arbetslagen organiserar mötena med fokusgrupperna olika beroende på arbetslagets storlek. Målet är att grupperna inte ska bli för stora, och att det ska finnas två representanter (en tjej och en kille) från varje klass. Eleverna har själva uttryckt att det känns tryggare att föra fram klassens synpunkter om det finns två representanter från varje klass. Flera arbetslag genomför dessa möten på studietiden.

Målet är att genomföra två möten per termin och en del arbetslag har redan genomfört det första mötet.

För att följa hur arbetet med fokusgrupper utvecklas är det numera en stående punkt på agendan.

Lena ska inom ramen för rektorslyftet genomföra en undersökning/studie om vilken

koppling det finns mellan elevernas inflytande över studierna och deras studieresultat. Hon fick tillåtelse att intervjua eleverna i handels-, ekonomi- och SA-

samhällsvetenskapsarbetslagen.

2. Håjjare

Hållbar jämställdhet, dvs ett genusperspektiv som genomsyrar hela verksamheten är ett förbundsövergripande mål. För att uppnå detta mål finns Helen Nilsson som en resurs på förbundsnivå och Annelie Arvidsson och Daniel Åkerblom på lokal nivå. Annelie och Daniel ska fungerar som resurser till arbetslagen, dvs tipsa om material och lektionsupplägg etc.

Visst material finns redan och det används i mentorsutbildningen (inlagt i mentorshandboken).

Tanken är att varje arbetslag ska ha en representant i Håjjar-gruppen som träffas två gånger per termin. För gruppen finns det en arbetsplan. I vissa arbetslag är dock intresset svagt för detta uppdrag, vilket kan bero på att det saknas en tydlighet i hur uppdraget ska genomföras i praktiken. Genusperspektivet hålls dessutom levande genom arbetet i många kurser. Trots detta så svarar endast 50 procent av eleverna i elevenkäten att de upplever att genusperspektivet genomsyrar undervisningen. Det finns även stora skillnader i hur betygen fördelar sig mellan pojkar och flickor. Det finns alltså en del att arbeta med.

Jämställdhetsplanen är en del av Likabehandlingsplanen. Det är viktigt att vi inte har för många planer och det handlar om att sprida och kommunicera den plan vi har.

Följande håjjar-representanter finns:

Marie Svensson, Anna Nord, Helene Waldemarsson, Majvor Johansen, Daniel Åkerblom, Annelie Arvidsson

(2)

3. IKT-gruppen

Gruppen träffades för första gången förra måndagen. På mötet diskuterades främst pedagogik och fortbildning - inte teknik. Det underströks att det i arbetslagen är viktigt att diskussionen om digitaliseringen ges utrymme för att vi en dag ska nå målet som innebär att vi har omdefinierat pedagogiken.

Onsdag den 26 september äger nästa fortbildning rum. På förmiddagen handlar det om hur man kan arbeta med formativ bedömning i Google Apps och på eftermiddagen handlar det om att lära sig mer om Google Apps utifrån de förkunskaper man har.

4. Digital kompetens - schema för besök av Dominika

Dominika har gjort ett schema för att besöka de olika arbets- och ämneslagen.IKT- pedagogerna arbetar främst med att handleda/utbilda lärarna och de elever som ska fungera som digitala coacher. Anledningen till att IKT-pedagogerna inte deltar under lektionstid handlar främst om resursfördelning. Det är viktigt att mentorerna förmedlar namnen på de elever som ska fungera som digitala coacher till Dominika.

5. Inför nästa läsår: Hum och Räddning och säkerhet

Inga elever sökte i år till det humanistiska programmet. Förbundsstyrelsen har dock beslutat att vi ska göra ett nytt försök att locka elever till detta program. Därför ska vi marknadsföra ett humanistiskt program med en kulturinriktning mot språk, språklig profil, vilket innebär att eleverna erbjuds att läsa italienska och att åka till Rom. Idéen kommer från Växjö. Programmet ska marknadsföras på mässan, men det finns inte med i

katalogen.

Räddning och säkerhet, är en ny profil på samhällsprogrammet under

beteendeinriktningen som också ska marknadsföras på mässan. Profilen har tidigare funnits på Mjölnergymnasiet i Torsås, men inte lockat tillräckligt många elever. Inom ramen för profilen ska det finnas tre specialiseringskurser á 100 p med olika infallsvinklar,

samhällsskydd och säkerhet, samhällets räddningstjänst, samhällsmedicin och folkhälsa.

Martin Edman har haft motsvarande kurser på Mjölner och kommer att ansvara för dessa kurser och för informationen om dessa på mässan.

5. Samvarodagen - arbetslagens tankar

Samvarodagens vara eller inte vara diskuterades. Arbetslagledarna redogjorde för hur arbetslagen genomfört denna dag i år. Alla var överens om att syftet med dagen måste tydliggöras och kopplas till årskurs. (1:orna - lära känna varandra/teambuilding, 2:or och 3:or - samvaro/teambuilding/skolaktivitet).

Kjerstin Brandt har kommit med ett förslag om att samla förslag på aktiviteter och upplägg i en handbok.

Önskemål uttrycktes om att årets Linnédag för 2:or och 3:or skulle utvärderas.

Det beslutades att en inventering av bra idéer skulle göras till nästa möte för att utifrån dessa sammanställa färdiga planer inför nästa läsår. Vilken dag (datum) det handlar om bör även fastställas så fort som möjligt för att arbetslagen ska kunna vidta vissa

förberedelser så som att boka in relevanta föreläsare.

(3)

Pengar för nästa hösts aktiviteter ska äskas nu. Vid fördelning av pengar är det inte först- till-kvarnen-principen som gäller. Skolledningen fördelar resurser utifrån bedömning av aktivitetens innehåll och mål.

6. Föräldramöte åk 1 den 1 oktober

Föräldrarna samlas i aulan 17.30. Där sker en kort presentation av skolledning och

elevhälsan. Därefter följer föräldrarna med mentorer till klassrummen för mer information.

Elevhälsan besöker även de olika klassrummen under kvällens gång. Skolan bjuder på fika. En idrottsklass, via Johan Tugestam, har fått förfrågan om de vill ordna med fika. Om de inte fixar detta ordnas det på annat sätt. Önskemål om att fikat serveras i klassrummen framfördes.

7. Mässan den 13 oktober

Mässan pågår från 10.00-14.00 den 13 oktober. Ancy informerade om att skolan har tagit fram en mer enhetlig mässutrustning för att ge skolan en mer professionell profil. Den består bland annat av skyltar och vepor i lite finare material. Veporna går att hänga från taket eller på dörrar. Det kommer även att finnas godis och frukt att bjuda på.

Fredagen den 12 oktober bryts schemat från klockan 14.00 för att skolan ska kunna förberedas för mässan. Måndagen den 15 oktober är personal och elever lediga som kompensation för arbetet under mässan.

Vid datorn: A-K

References

Related documents

Den kategoriseringsprocess som kommer till uttryck för människor med hög ålder inbegriper således ett ansvar att åldras på ”rätt” eller ”nor- malt” sätt, i handling

Förskolan skulle också ta till sig de arbetssätt som grundskolan arbetade med, exempelvis ansåg man att förskolan skulle ta in mer läs- skriv- och matematikinlärning

(Davies, 2003; Hirdman, 2001; Odenbring, 2014; Svaleryd, 2003; Säljö, 2014) Här vill jag koppla till studiens observation av boksamtalet i grupp, där diskussionen om Kivis

Att som informanterna delgett; arbeta för en fungerande kommunikation, se ett gemensamt ansvar kring de personer som arbetet bedrivs kring, skapa en samsyn, tillämpa

Den enskilda klienten, som tar sitt ansvar över sin situation, som det överliggande huvudtemat avgränsar oss till att förklara, konstrueras på underliggande

Vi i HRF ska värna barnens rätt till en bra start i livet genom att arbeta för att landstingets habilitering tar en aktiv roll för att ge alla hörselskadade barn och ungdomar

Som infoenhet är vi beroende av att kunna åka till de olika SAK-projekten för att kunna berätta om dessa, vare sig mottagarna är SAKs medlem- mar hemma i Sverige eller de 5 500

Detta stämmer överens med Thedin Jakobssons (2004) studie där hon diskuterar att lärare verkar sätta detta som en hög prioritet. Eleverna ser inte idrotten som ett tillfälle där