• No results found

Statistik över renslakt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Statistik över renslakt"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statistik från

sametinget 2010 oktober

Statistik över renslakt

för slaktåret 2009/2010

(2)

Layout: Norrfolket i Kiruna AB 10.2010

(3)

I denna utgåva visas statistik över renslakt för slaktåret 2009/10 (1/7 2009–30/6 2010).

Hör av er om ni har synpunkter eller frågor.

Isabella Nutti

Samordnare för pristillägg/företagsregister telefon 063 - 15 08 50

mobil 070 - 666 22 72

e-post isabella.nutti@sametinget.se Rickard Doj

Projektledare Statistik samiskt näringsliv telefon 063-15 08 76

mobil 070-651 08 76

e-post rickard.doj@sametinget.se

Statistik över renslakt för

slaktåret 2009/2010

(4)

Slaktade renar 1993/94–2009/10

Minskning av slakten

Antalet slaktade renar fortsätter att minska. Un- der säsongen har det slaktats 52 645 renar.

I nedanstående tabell redovisas utvecklingen av renslakten under slaktåren 1993/94 till 2009/10 i Sverige.

08/09 54 537

07/08 06/07 05/06 04/05 03/04 02/03 01/02 00/01 99/00 98/99 97/98 96/97 95/96 94/95 93/94

65 223 74 775 71 633

60 168 48 275

52 409

58 698 46 988 46 910 49 092 47 362

61 600 65 445

80 094

98 290

09/10 52 645

Minskningen under de senaste slaktåren kan förklaras bland annat av att rovdjurstrycket har ökat inom samebyarna. Antalet föryngringar som redovisas baseras på Sametingets underlag för utbetalningar. I siffrorna kan det även ingå föryngringar i Norge och Finland.

(5)

Föryngringar lo och järv

Nedan redovisas det antal föryngringar av lo och järv som samebyarna har fått ersättning för.

Antalet kan överstiga Naturvårdsverkets offi ciella statistik då bedömningen hos utbetalande myndighet kan se annorlunda ut.

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Antal

Lo antal föryngringar Järv säkra föryngringar

98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

(6)

Slaktår Totalt Godkända Bq-kasserade

93/94 98 290 86 621 11 669

94/95 80 094 77 504 2 590

95/96 65 445 64 155 1 290

96/97 61 600 60 869 731

97/98 47 362 47 142 220

98/99 49 092 48 885 207

99/00 46 910 46 889 21

00/01 46 988 46 927 61

01/02 58 698 58 411 287

02/03 60 168 60 126 42

03/04 48 275 47 665 610

04/05 52 409 52 341 68

05/06 71 633 71 548 85

06/07 74 775 74 737 38

07/08 65 223 65 108 115

08/09 54 537 54 521 16

09/10 52 645 52 288 57

I nedanstående tabell redovisas i sifferform de antal djur som godkänts vid kontrollslakt mellan slaktåren 1993/94 till 2009/10.

Antal slaktade renar 1993/94 till 2009/10

Skillnaden i antal kasserade slaktkroppar 2009/10 jämfört året innan ligger inom normal slumpvaria- tion. Variationen mellan olika år kan bero främst på när man slaktar och var renarna har varit. En viktig faktor är i vilken utsträckning man tar ut slaktren på hösten när de fl esta renar ligger lågt i värdet, men ändå kan enstaka djur ligga över gränsvärdet och hur mycket som tas ut senare, när värdena är högre och renarna behöver utfodras före slakt (och ingen kasseras).

(7)

Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Totalt

00/01 625 172 307 018 337 916 1 270 106

01/02 749 432 402 368 447 670 1 599 470

02/03 795 008 414 963 484 247 1 694 218

03/04 642 153 313 764 349 019 1 304 936

04/05 709 404 324 976 390 689 1 425 069

05/06 863 241 512 080 659 660 2 034 981

06/07 997 186 466 080 564 620 2 027 886

07/08 901 265 424 670 445 257 1 771 192

08/09 773 770 343 677 352 383 1 469 830

09/10 763 130 312 691 329 677 1 405 499

Slaktade renar 1994/95–2009/10

Som framgår av diagrammet ovan minskade ren- slakten mellan slaktåren 2007/08 och 2008/09 med ca 16,5 % och mellan 2008/09 och 2009/10 med ca 3,3 %.

94/95 95/96 96/9 7

97/98 98/99

99/00 00/0 1

01/02 02/0

3 03/04

04/05 05/0

6 06/07

07/08 08/09

09/10 40 000

Antal

30 000 20 000 10 000

Norrbotten Västerbotten Jämtland

Nedan redovisas slaktens utveckling i riket mätt i kilo och uppdelat på kalv, vaja och tjur under slaktåren 1998/99 till 2009/10.

Renslakten 2000/01 till 2009/10 uppdelad på djurslag i kg

(8)

Mellan slaktåren 2008/09 och 2009/10 ökade slakten för Norrbottens län med 6,1 %, men för Västerbottens län och Jämtlands län minskade slakten med -10,8 % respektive -20,1 %.

I nedanstående tabell framgår länsvis fördelning och för hela riket de antal djur som godkänts vid kontrollslakt mellan slaktåren 1993/94 till 2009/

10. Inom koncessionsbyarna slaktades 2 000 renar (ingår i Norrbotten).

Antal slaktade renar 1993/94 till 2009/10 – länsvis fördelning

Slaktår Norr- Väster- Jämt- Ej på län Totalt

botten botten land redovisad slakt

93/94 28 597 22 416 30 227 17 050 98 290

94/95 29 119 15 634 28 166 7 175 80 094

95/96 26 028 17 379 16 039 5 999 65 445

96/97 28 320 16 560 15 587 1 133 61 600

97/98 19 434 13 017 14 138 773 47 362

98/99 17 285 13 052 17 375 1 380 49 092

99/00 18 343 12 412 15 297 858 46 910

00/01 18 798 13 192 14 996 2 46 988

01/02 23 220 15 987 19 470 21 58 698

02/03 23 866 16 707 19 584 11 60 168

03/04 22 441 15 341 10 493 0 48 275

04/05 23 114 16 186 13 109 0 52 409

05/06 32 464 17 038 22 131 0 71 633

06/07 42 133 17 496 15 146 0 74 775

07/08 33 539 16 341 15 342 1 65 223

08/09 26 443 15 330 12 764 0 54 537

09/10 28 182 13 835 10 628 0 52 645

(9)

Slaktår Kalvar Vajor Tjurar

93/94 38,8 36,4 24,8

94/95 41,9 28,9 29,0

95/96 42,8 31,8 25,3

96/97 49,8 26,4 23,7

97/98 49,5 30,4 20,1

98/99 59,7 21,5 18,7

99/00 59,9 22,2 17,9

00/01 62,4 20,0 17,6

01/02 60,4 21,0 18,6

02/03 60,2 20,8 19,0

03/04 62,9 19,7 17,4

04/05 63,8 19,2 16,9

05/06 56,7 21,6 21,7

06/07 63,2 19,5 17,3

07/08 65,1 19,9 15,0

08/09 67,2 18,9 14,0

09/10 68,2 17,7 14,1

Renslakten 1993/94 till 2009/10 fördelad på djurslag, i procent

Medelslaktvikten under slaktåret 2009/10, 26,7 kg, var det lägsta hittills.

Viktökningen för tjurar var 1,8 kg och för vaja är den marginell. Kalvvikterna är fortfarande på stabil nivå på drygt 21 kg. Att medelvikterna totalt kan minska fastän vikten för de enskilda djursla- gen ökar, tyder på att det slaktas mer kalv.

Andelen kalvslakt fortsätter att öka. Under slakt- året 2005/06 sjönk dock andelen till 56,7 %, men därefter har kalvslakten ökat varje år och under slaktåren 2009/10 var kalvslakten 68,2 %.

(10)

Medelavräkningspriserna fortsätter att stiga

På nästa sida redovisas i diagram och tabell ut- vecklingen av de genomsnittliga avräkningspri- serna exklusive pristillägg och moms för slaktåren 2001/02 till 2009/10. Säsongen 2005/06 bröts den nedåtgående trenden och priserna har sedan dess stigit. Priset för 2008/09 var en ökning med 22

% från säsongen innan och priset för 2007/08 var ökningen 18 % från 2006/07. En liten ökning noteras för slaktåret 2009/10 från föregående år.

Avräkningspriset för ren är det högsta någonsin.

Redovisning sker dels för riket som helhet, dels med en länsvis uppdelning.

Renslakten 1994/95 till 2009/10 uppdelat på djurslag och medelslaktvikter i kg

Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Totalt

94/95 19,8 31,7 40,6 29,3

95/96 19,6 32,6 39,6 28,8

96/97 20,4 31,5 41,8 28,4

97/98 20,1 32,8 38,4 27,7

98/99 20,8 32,7 40,8 27,1

99/00 21,1 32,9 41,5 27,4

00/01 21,3 32,6 40,9 27,0

01/02 21,1 32,7 40,8 27,2

02/03 21,9 33,0 42,0 28,0

03/04 21,1 32,9 42,0 27,1

04/05 21,2 32,2 43,5 27,1

05/06 21,2 33,1 42,4 28,4

06/07 21,1 32,0 43,6 27,1

07/08 21,2 32,8 45,5 27,2

08/09 21,1 33,3 46,4 27,0

09/10 21,2 33,5 44,6 26,7

(11)

Medelavräkningspriset för renkött per län och i riket, kr

Slaktår Norr- Väster- Jämt- Koncessions- Riket

botten botten land byar

01/02 41,28 42,45 41,20 41,70

02/03 36,52 37,27 36,82 37,10

03/04 28,68 27,74 25,89 28,38

04/05 22,70 23,47 22,11 23,46

05/06 29,96 30,43 29,11 30,22

06/07 33,68 33,77 32,26 35,20 34,02

07/08 40,34 41,46 37,63 40,48 40,29

08/09 52,00 50,39 50,14 50,88 51,14

09/10 53,25 51,27 51,43 54,95 52,51

Norrbotten Västerbotten Jämtland Koncessions- byar

Riket 60,00

50,00 40,00 30,00 20,00 10,00

0,00 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10

(12)

References

Related documents

Agneta Berliner menade att den konsu- ment som inte vill gynna handeln med va- ror från Marockos exploatering av de ock- uperade delarna av Västsahara har svårt att skilja dessa

Han har varit chef för Svenska Röda Korset, Sveriges Radio, ordförande i utredningen av Estonia, ordförande för re- geringens Delegationen för hållbara städer. Men jag får

Den unge Baracks förändringsarbete ser ut ta betydligt längre tid än många hade hoppats, inte minst när det gäller USA:s re- lation till den afrikanska kontinenten.. – Afrika

Alla de intervjuade lärarna lyfte fram introduceringen av nya begrepp eller räknesätt som en stor källa till svårigheter, detta då eleverna inte förstår vad de gör8.

Anhöriga är en betydelsefull faktor i den palliativa vården och kan öka välbefinnandet för patienten eftersom den anhörige känner patienten bättre än sjuksköterskan.. Därför

Clothes förknippas med jeans. Crockers produktutveckling är extremt viktig. För att kunna hävda sig i en starkt konkurrensutsatt marknad måste produktutvecklingen vara minst lika

Bland inrikes födda är det i genomsnitt 26 % av de arbetslösa som varje kvartal går till en tidsbegränsad anställning, motsvarande siffra för utrikes födda är 16 procent..

Ser man dessutom till de senaste fem åren är det slakten fram till novem- ber som visar upp den största variationen, men slakten fram till och med december har varit mer stabil.. Vad