Statistik från
sametinget februari 2012
Statistik över renslakt
för höstperioderna 2007–2011
Layout: Norrfolket i Kiruna AB 03.2012
I denna utgåva visas statistik över renslakt för de senaste fem höstperioderna. Nyhet för i år är att vi visar perioden juli till och med december. Statis- tik är ett levande material och det beror på att det kan komma in kompletteringar från slakterierna.
Merparten av redovisningarna för hösten 2011 be- döms vara med i denna utgåva.
Sammanfattning
Slakten för hösten 2011 har minskat markant vil- ket i huvudsak beror på att slakten i Norrbotten har halverats. Om slakten i januari och februari kan kompensera det låga slaktuttaget har vi inga indikatorer på. Den kraftiga minskningen av re- nens medelvikt som inträffade förra året består och beror på att andelen slaktade kalvar fortsätter att öka. Dock är kvaliten enligt EUROP den hög- sta sedan slutet av 90-talet och medelvikten för de enskilda djurslagen ökar. Priset har dock minskat med ca 2 kr/kg.
Hör gärna av er om ni har synpunkter eller frågor.
Rickard Doj
Projektledare Statistik samiskt näringsliv telefon 063-15 08 76
mobil 070-651 08 76
e-post rickard.doj@sametinget.se
Statistik över renslakt för
höstperioderna 2007–2011
Antalet slaktade renar
I nedanstående tabell redovisas utvecklingen av slakten.
Diagram 1: Antalet slaktade renar juli-december för höstperioderna 2007–2011.
Trenden för hösten 2011 är att renslakten minskar. Det är främst i Norrbotten som slakten minskar (se nästa sida). I grafen ovan går det även att utläsa hela säsong- ens slakt för föregående år.
Utveckling per kg och djurslag
Nedan visas antal kg per djurslag. Slakten i kg räknat har minskat med 21 % jämfört hösten 2011 med hösten 2010.
Slaktår Kalvar Oxe Tjurar Vajor Totalt
Höst 2007 605 021 44 795 264 040 287 903 1 201 759
Höst 2008 583 654 43 690 213 720 228 276 1 069 340
Höst 2009 590 295 27 617 234 020 226 668 1 078 601
Höst 2010 628 774 24 716 167 835 242 093 1 063 417
Höst 2011 524 737 17 287 113 483 183 233 837 741
Antalet renar har minskat med 21 % och slakten räknas i kg har minskat med 21 %. Det innebär att den låga- medelvikten från hösten 2010 har bibehållits.
Tabell 1: Antal kg ren per djurslag.
2011/2012 2010/2011 2009/2010 2008/2009
2007/2008
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 13 985
12 291 14 849
21 378
Höst (juli-dec) Vår (jan-juni) 42 355 40 361 39 692 43 845 33 355
Utveckling av slakten per län och koncessionssamebyar – diagram och tabell
Jämför man hösten 2011 med föregående höst har an- talet slaktade renar minskat med 52 % i Norrbotten och med 10 % i koncessionssamebyar. I Västerbotten har slakten ökat med 16 % och Jämtland med 12 %.
Slaktår Väster- Norr- Koncessions- Jämt- Totalt botten botten samebyar land
Höst 2007 12 072 19 534 1 709 10 529 43 844
Höst 2008 12 031 17 593 1 818 8 250 39 692
Höst 2009 11 115 21 372 1 641 6 233 40 361
Höst 2010 11 102 22 022 1 566 7 665 42 355
Höst 2011 12 840 10 481 1 412 8 622 33 355
Diagram 2: Antal slaktade renar per län.
Tabell 2: Antal slaktade renar per län.
0 Höst -07 Höst -08 Höst -09 Höst -10 Höst -11 5 000
10 000 15 000 20 000
Västerbotten Norrbotten Konc.
Jämtland Antal
25 000
Antalet slaktade renar fördelat procen- tuellt per djurslag
Slaktår Kalvar Vajor Tjurar
Höst 2007 65,1 % 20,1 % 14,8 %
Höst 2008 69,0 % 17,4 % 13,6 %
Höst 2009 68,8 % 16,9 % 14,3 %
Höst 2010 72,0 % 17,4 % 10,6 %
Höst 2011 75,0 % 16,5 % 8,4 %
Under hösten 2011 fortsätter slakten av kalv att öka.
De övriga djurslagen minskar något.
Medelslaktvikt per djurslag
Slaktår Kalvar Vajor Tjurar Totalt
Höst 2007 21,2 32,6 47,6 27,4
Höst 2008 21,3 33,1 47,6 26,9
Höst 2009 21,3 33,3 45,2 26,7
Höst 2010 20,6 32,8 42,8 25,1
Höst 2011 21,0 33,1 46,5 25,1
Medelvikten har ökat något för alla djurslag. Ser man till den totala medelvikten så ligger den fortfarande på rekordlåg nivå. Att medelvikten för enskilda djur kan öka men totalvikten bibehålls kan förklaras med att kalvslakten fortätter att öka.
Medelavräkningspriset för renkött per län i hela Sápmi – diagram och tabell
Slaktår Norr- Koncessions- Väster- Jämt- Totalt botten samebyar botten land
Höst 2007 39,8 40,3 40,2 34,8 39,3
Höst 2008 51,6 50,9 50,0 49,9 50,8
Höst 2009 53,1 54,2 50,7 50,3 52,2
Höst 2010 54,0 54,4 53,7 51,4 53,6
Höst 2011 52,3 53,5 51,3 51,1 51,7
Höstens avräkningspris har sjunkit något, vilket är ett trendbrott från den långvariga prisökningen som varit sedan 2004/05. Det är framför allt priset i Norrbotten och Västerbotten som sjunkit något, medan priset i Jämtland i stort sett är oförändrat.
Diagram 3: Medelavräkningspris för renkött, i kr exkl moms.
0 Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Höst 2010 Höst 2011
Norrbotten
Västerbotten Koncessions- Jämtland
samebyar Totalt
10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0
P- P P+ O- O O+ R- R R+
Höst 2011 – 46,7 45,5 49,7 51,2 52,6 52,9 53,2 53,8
För ren används EUROP systemet för att klassificera köttets kvalitet, där E är högsta klass och P lägst. Klas- ser högre än R är mycket ovanliga för ren.
Priserna för klassen O och uppåt brukar hålla unge- fär samma nivå. Prisskillnader mellan slakterierna samt att priset varierar under hösten är en förklaring till att t.ex. priset för P+ är något lägre än P. För första gången är det däremot ett tydligt samband mellan kvalitet och pris, där högre kvalitetsklass har betalats med högre pris. Jämför men priserna från föregående år kan man konstatera att prissänkningen för högre klasser är min- dre (t.ex. -1 kr för R-klass) jämfört med lägre klasser (-2,5 kr för O-klass).
I tabellen nedan visas hur fördelningen i antal ser ut för klasserna.
Majoriteten av den slaktade renen klassas i kvalitets- klass O följt av O+ och O-.
Medelavräkningspriset per kvalitets- klass
Diagram 4: Andel procent av renslakten för respektive kvalitetsklass.
Höst 2011 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 %
0,0 %
0,0 % 0,3 % 1,4 % 11,7 % 47,0 % 26,5 % 7,7 % 4,3 % 1,0 %
P- P P+ O- O O+ R- R R+
I staplarna ovan ser man hur kvalitén enligt EUROP stadigt förbättrats. Notera t.ex. hur antalet ren av klas- sen O- har sjunkit. Förra hösten 2010 var ett litet trend- brott med lägre kvalitet, något som är ändrat för hösten 2011. Kvaliten enligt EUROP är generellt den högsta för de senaste tio åren. Endast säsongerna under slutet av 90-talet hade motsvarande kvalitet.
Diagram över kvalitet enligt EUROP
0 % Höst 2007 Höst 2008 Höst 2009 Höst 2010 Höst 2011 10,0 %
20,0 % 30,0 % 40,0 % 50,0 %
60,0 % P-
P P+
O- O O+
R- R R+
70,0 %
Diagram 5: Kvalitén enligt EUROP
Höstslaktens variationer
Sametinget har tillgång till 17 års slaktdata. Nedan visas hur variationen har sett ut mellan 1994/95 och 2010/2011 om man jämför höstslakten med utfallet för hela säsongen.
Enligt grafen har höstslakten juni–december varierat mellan 49,7 % och 76,7 % av den totala säsongslakten under de senaste 17 åren. Det ger en variationsbredd på drygt 25 %. Ser man till de senaste 5 åren ligger va- riationen mellan 67,2 % och 76,7 %, vilket är en bredd på knappt 10 %.
Tidigare har vi redovisat höstslakt för perioden juni–
november. Där varierade slakten mellan 26,6 % och 57,0 %, vilket ger en spridning på cirka 30 %. För de senaste 5 åren var spridningen cirka 17 %.
Ser man på andra perioder som t.ex. juni-oktober är va- riationen cirka 18 % för de senaste 17 åren och knappt 5 % för de senaste 5 åren. Juni–januari har en sprid- ning på 18 % för 17 år och knappt 4 % för det senaste åren.
80
0 20 40 60
-94/-9 5
-95/-9 6
-96/-9 7
-97/-9 8
-98/-9 9
-99/-0 0
-00/-0 1
-01/-0 2
-02/-0 3
-03/-0 4
-04/-0 5
-05/-0 6
-06/-0 7
-07/-0 8
-08/-0 9
-09/-1 0
-10/-1 1
%
juli-december
Diagram 6: Höstslaktens andel av totala säsongsslakten visat i procent
Höstslaktens variationer Slutsatsen av den analysen är att variationen mellan no- vember- och decemberslakt är stor. Ser man dessutom till de senaste fem åren är det slakten fram till novem- ber som visar upp den största variationen, men slakten fram till och med december har varit mer stabil. Vad som påverkar dessa variationer är har vi ingen statistik om, men en betydande faktor är väderförhållandet. Siff- rorna visar på mer likartade väderförhållanden fram till oktober och fram till januari. Däremot skulle då vädret under november och december skifta mer från år till år.
Andra viktiga faktorer kan vara marknadsförhållanden samt hur slaktkapaciteten hos uppköpare ser ut. För sä- songen 2004/05 och 2005/06 var avräkningspriset lågt vilket kan ha lett till en senarelagd slakt de säsongerna.
Prognos för säsongen 2011/2012
Utgår man från de variationer som varit tidigare så kan man göra en enklare prognos baserat på de senaste 17 åren eller de senaste 5 åren. Prognosen bygger då på ett antagande att slakten för nuvarande säsong 2011/2012 kommer att motsvara de senaste 17 eller de senaste 5 åren. Prognosen är osäker och bygger inte på statistiskt säkerställda metoder, men kan ändå ge en fingervisning om hur utfallet av slakten blir.
Prognos baserat på de senaste 17 åren
Här visas hur slakten 2011/2012 går om man tar medel- värde, lägsta och högsta värdet för de senaste 17 åren.
Siffrorna baseras på den slakt som varit för hösten 2011. Spridningen för prognosen blir stor efterssom det baseras på så många år.
2011/12 Lägst 2011/12 Medel 2011/12 Högst
43 500 52 500 67 000
Om antaganden om 17 år stämmer pekar det på en slakt som både kan vara mindre eller större än föregå- ende år (56 340 ren).
Prognos baserat på de senaste 5 åren
Här visas hur slakten 2011/2012 går om man tar medel- värde, lägsta och högsta värdet för de senaste 5 åren.
Siffrorna baseras på den slakt som varit för hösten 2011. Spridningen för prognosen blir snävare än för 17 år eftersom slakten under de senaste 5 säsongerna har sett likartad ut.
Om antagandet om 5 år stämmer pekar det på en lägre slakt än föregående år (56 340 ren).
2011/12 Lägst 2011/12 Medel 2011/12 Högst
43 500 46 000 50 000
