Kandidatarbete Strategiskt arbete i ideella organisationer

Författare: Andreas B

Handledare: Leif M

Examinator: Frederic B

Termin: HT2018

Ämne: Företagsekonomi Nivå: G2E

Kandidatarbete

Strategiskt arbete i ideella organisationer

Optimera det strategiska arbetet utan ekonomiska incitament

Inom ett väldigt forskningsintensivt område, strategiskt arbete, identifierades ett hålrum inom den tillgängliga litteraturen som berörde strategiska satsningar inom ideella orga- nisationer utan direkt ekonomiskt intresse. Den här uppsatsen har därför haft till syfte att fylla det här tomrum och det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie vid Chalmers Tekniska Högskola där två ideella studentorgansiationer, Chalmers Studentkår och Maskin- teknologsektionen, har undersökts. Undersökningen har genomförts genom flera intervjuer med aktiva medlemmar samt före detta aktiva medlemmar för att på så vis skapa en bred, generell, bild av organisationerna och hur de arbetar med strategiska frågor. Resultatet av undersökningen var att stort fokus bör ligga i att analysera organisationerna och skapa en tydlig vision för att ha en entydig väg framåt i arbetet samtidigt som den interpersonala aspekten är otroligt viktigt med både engagemang, motivation och incitament samt konti- nuitet och överlämningar mellan åren i organisationer som är väldigt personintensiva för att säkerställa ett lågt kunskapstapp.

Nyckelord: Studentorganisationer, Strategiskt arbete, Ledarskap, Ideellt arbete, Chalmers, Motivation, Kontinuitet, Maskinteknologsektionen

Abstract

Within a highly research-intensive area, namely strategic work, a gap was identified in the available literature that focused on strategic ventures in nonprofit organizations without direct financial interest. This essay has therefore been designed to fill this gap and it has been done through a qualitative case study at Chalmers University of Technology, where two non-profit student union organizations, Chalmers Student Union and the Mechanical Engineering Division have been investigated. The thesis work has been conducted through several interviews with active members as well as former active members in order to create a broad, general picture of the organizations and the strategic work carried out. The result of the thesis work was that the focus should be on analyzing the organizations and creating a well-defined strategy creating a way forward in the day to day work efforts. At the same time, the interpersonal aspect is incredibly important with both commitment, motivation and incentives as well as continuity and handover between years in organizations which are very personally intensive to ensure a minimized knowledge loss in the shift.

Keywords: Student Organizations, Strategic work, Leadership, Voluntary work, Chalmers, Motivation, Continuity, Mechanical engineering division

Efter 20 veckor av hårt slit på den här uppsatsen så är jag otroligt nöjd över vad jag åstadkommit, både för den akademiska världen men även för min personliga insats. Jag tar med mig otroligt många lärdommar och erfarenheter av att genomföra ett examensarbete inom ett område som genuint intresserar mig.

Jag vill tacka min handledare, Leif Marcusson, som har guidat mig genom det här arbetet och alltid hjälpt mig i kluriga avvägande genom arbetet, Tack.

Jag vill tacka alla individer inom Chalmers Studentkår och Maskinteknologsektionen som ställt upp på intervjuer och därmed gjort den här undersökningen och uppsatsen möjlig, Tack.

Slutligen vill jag tacka min sambo som ställer upp för mig i vått och torrt och som under de senaste 20 veckorna levt med en väldigt osocial person samtidigt som du har fått mig att skratta och må bra, Tack för allt!

Andreas Bågfeldt, Göteborg, Januari 2019

Innehåll

1 Introduktion 1

1.1 Bakgrund . . . 1

1.2 Problemformulering . . . 2

1.3 Syfte . . . 3

1.4 Avgränsningar . . . 3

2 Metod 5 2.1 Ställningstagande . . . 5

2.1.1 Ontologi . . . 5

2.1.2 Epistemologi . . . 6

2.2 Design . . . 6

2.2.1 Arbetsgång . . . 7

2.3 Urval . . . 8

2.4 Datainsamling . . . 9

2.5 Dataanalys . . . 10

2.6 Kvalitetsmått . . . 11

2.7 Etik . . . 14

3 Empiri 17 3.1 Maskinteknologsektionen . . . 17

3.1.1 Styrelsen . . . 18

3.1.2 Strategiskt arbete . . . 19

3.1.3 Haltande Strategiskt Arbete . . . 20

3.2 Chalmers Studentkår . . . 23

3.2.1 Styrelsen . . . 24

3.2.2 Strategiskt arbete . . . 25

3.2.3 Genomförandet av Strategiskt Arbete . . . 26

3.3 Organisatorisk Jämförelse . . . 29

4 Teori 31 4.1 Definition Strategisk Arbete . . . 31

4.1.1 Strategi i Fyra Perspektiv . . . 32

4.1.2 The five P’s . . . 35

4.1.3 Störande Moment . . . 36

4.2 Kultur . . . 37

4.3 Förändringprocess . . . 38

4.4 Organisatorisk Analys . . . 39

4.5 Motivation . . . 39

4.5.1 Egen Intressen . . . 40

4.5.2 Incitament . . . 40

4.6 Kontinuitet . . . 41

4.7 Ledarskapet i Förändringsprocesser . . . 42

5 Analys 45 5.1 Syn på Strategiskt Arbete . . . 45

5.2 Kontinuitet . . . 46

5.3 Kultur . . . 47

5.4 Organisatorisk Analys . . . 47

5.5 Motivation . . . 47

5.6 Ledarskapet . . . 49

6 Diskussion 51 6.1 Vision och mål . . . 51

6.2 Kontinuitet . . . 52

6.3 Motivation . . . 53

6.4 Störande moment som strategi . . . 53

Innehåll

6.5 Nulägesanalys . . . 54

6.6 Ledarskap . . . 54

6.7 Läroprocess . . . 55

6.8 Tidigare Uppsats . . . 56

7 Slutsats 57 7.1 Fortsatt Arbete . . . 59

A Organisationsstruktur A

A.1 Maskinteknologsektionens Organsiationsstruktur . . . B A.2 Chalmers Studentkårs Organsiationsstruktur . . . C

B Maslows Behovstrappa D

Introduktion

Den här uppsatsen, tillika examensarbete, inom företagsekonomi är den avslutande delen av ett 180 högskolepoäng långt kandidatprogram vid Linneuniversitet som genomförts genom distanskurser under flera års tid. Arbetet följer de generella riktlinjer som har sats upp för examensarbete vid Linnéuniversitet. I det här kapitlet kommer jag kortfattat beskriva bakgrunden till ämnesvalet samt introducera forskningsfrågorna samt diskutera avgränsningar.

1.1 Bakgrund

Jag har genom flera års ideellt arbete inom olika föreningar och organisationer blivit varse om att det strategiska arbetet ofta blir avbrutet eller nedprioriterat. Det finns olika orsaker till att så är fallet och ofta skylls det på faktorer som att det inte hinns med, kostar för mycket pengar eller att nuvarande förtroendevalda inte har samma målsättning som tidigare aktiva ideella arbetare. Oavsett vad den uttalade anledningen är så finns det ofta hopp och mål om att kunna genomföra större strategiska arbeten även i mindre organisationer och att detta inte uteslutande ska vara aktuellt för stora företag med stora ekonomiska krafter.

Jansson (2016) genomförde ett studentarbete vid Linnéuniversitetet som behandlade ämnet med strategiskt arbete inom ideella organisationer av större slag. Han valde att fokusera på tre organisationer: Sveriges elevkårer, Sverok och Studentradion i Sverige. Dessa tre

1.2. Problemformulering

placerade sig vid tillfället för Jansson arbete som första, andra och åttonde ungdomsorga- nisationerna baserat på dess storlek. Under arbetet fann han att det inom den tillgängliga teorin fokuserades på stora företag och att det därmed fanns ett naturligt glapp inom teorier för strategiskt arbete i ideella organisationer. Jansson gjorde ett aktivt val att fokusera sitt arbete på stora organisationer men fann i sina konklusioner att det hade varit av stort intresse att undersöka hur stora och små ideella organisationer skiljer sig i det strategiska arbetet. Likväl som att det inte är självklart att strategiskt arbete inom stora som små företag sker på samma vis är det med stor sannolikhet olika förutsättningar mellan små och stora ideella organisationer.

Strategiskt arbete har under årtionde varit en grundpelare inom stora koncerner och det läggs väldigt mycket pengar på att genomföra dessa förändringar som det strategiska arbetet pekar på. För ekonomiskt drivna företag handlar alla aktiviteter om att tjäna pengar, antingen som direkt konsekvens eller indirekt. I en ideell förening är inte det huvudsakliga syftet att tjäna pengar även om en ideell organisation kan ha ett intresse i medlemmarnas ekonomi handlar det inte om att tjäna pengar åt medlemmarna (Skatteverket, 2018). Därmed bör det finnas andra incitament än ekonomi som gör att ideella organisationer arbetar med strategi för den samma vilket i sig är ett väldigt intressant ämne att arbeta med.

Med detta som bakgrund har jag valt att fokusera mitt arbete inom området strategiskt arbete inom ideella organisationer av det mindre slaget.

1.2 Problemformulering

Ideella organisationer har, jämfört med stora företag, en hög omsättning på personer i befatt- ningsroller som till exempel styrelse och arbetsgrupper. En hög omsättning på personerna som arbetar med strategiska frågor medför viss problematik, däribland kompetenstapp, avbruten kontinuitet och olika viljor. Det gör att ett lyckat strategiskt arbete försvåras markant i ideella organisationer. Därmed ämnar den här uppsatsen att besvara på följande frågor:

1. Vad påverkar det strategiska arbetet i ideella organisationer?

2. Vad kan en ideell organisation göra, utan beroendet av likvida medel, för att öka sannolikheten till lyckade strategiska satsningar?

3. Vad skiljer det strategiska arbetet i små och stora ideella organisationer?

Den initiala problemformuleringen inkluderade att jämföra ideella organisationer med studentdrivna företag. Då möjligheten till att genomföra intervjuer med representanter inom studentdrivna företag var låg lades allt fokus vid det strategiska arbetet inom de ideella organisationerna.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att fylla en lucka inom den tillgängliga teorin som finns på ämnet strategiskt arbete i mindre ideella organisationer. Det vill säga att bidra med information och teorier till samhället, så väl forskningssamhälle som de privata- och företagssamhäl- len.

1.4 Avgränsningar

Den här uppsatsen avser ett arbete som är genomfört genom en fallstudie av två organi- sationer kopplade till Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg och undersökningen är planerad, genomförd och analyserad med målet att ge en djupare förståelse om de enskilda organisationerna och kommer därav inte vara applicerbar på alla organisationer som faller inom samma referensramar. Däremot kommer det med stor sannolikhet finns likheter och delar som är applicerbara på ett vidare spektrum av organisationer men då detta inte är huvudmålet med arbetet kommer inte en sådan analys genomföras eller presenteras.

Vidare kommer det inte göras någon djupare analys än intervjuer inom organisationerna då det tidsmässigt inte är möjligt att göra en interaktiv analys utan arbetet kommer baseras på de intervjuades utsagor om hur organisationerna fungerar och hur de jobbar med strategiskt arbete.

1.4. Avgränsningar

Den här sidan har medvetet lämnats blank.

Metod

Metoden för genomförandet av ett akademiskt arbete, en studentuppsats, är avgörande för utfallet och resultatet. I följande kapitel kommer den metod som använts beskrivas inklusive vilka generella antagande som gjorts och därmed legat till grund för de resultat som presenteras.

2.1 Ställningstagande

Grunden i det här arbetet är en kvalitativ forskningsdesign, som vidare beskrivs i Avsnitt 2.4, där det tagits ett hermeneutiskt ställningstagande där målet är att svara på frågor som inte riktigt går att avskilja med ja- eller nej-frågor och därmed inte lämpar sig väl för en kvantitativ undersökning. Målet är att tolka olika individers syn på strategiskt arbete inom ideella organisationer och för att göra det anser jag att en kvalitativ forskningsdesign är att föredra.

2.1.1 Ontologi

Ontologi, även känt som naturfilosofin, beskriver hur vi ska förstå och tolka universums, människans och samhällets natur och hur de existerar. Ontologin kan delas upp i två extrema sidor, realism och idealism, där realism innebär att omvärlden existerar oavsett om vi observerar den medans idealism innebär att att verkligheten endast existerar i vårt medvetande i form av idéer. (Patel och Davidson, 2003)

2.2. Design

I den här uppsatsen kommer en icke-dualistisk ontologi antas med motiveringen att män- niska och värld är sammalänkade och kan inte verka helt oberoende av varandra. Detta antagande är motiverat genom att se på organisationerna där det är tydligt att organi- sationerna inte kan fortleva utan personerna och tvärt om, det vill säga att de har ett beroende av varandra vilket faller väl med den icke-dualistiska ontologin enligt Bryman m.fl. (2005).

2.1.2 Epistemologi

Epistemologi, även känt som kunskapsfilosofi, beskriver hur kunskap skapas/existerar. Två extrema synsätt finns, empirism och rationalism, där empirism innebär att människan är skapt utan någon kunskap och att den skapas genom våra sinnen och erfarenhet medans rationalism innebär att kunskap är kopplat till förnuft och att begrepp, förmågor och idéer är medfödda eller givna. (Patel och Davidson, 2003)

I den här uppsatsen kommer det antas att kunskap skapas i en symbios mellan människor med bas i deras erfarenheter. Det innebär att det som kallas kunskap i de organisationer som undersöks inte nödvändigtvis är sanna i andra organisationer utan är beroende av personerna inom organisationerna där kunskapen är allmänt accepterad. Detta går i linje med en intersubjektivstisk epistemologi. (Bryman m.fl., 2005)

2.2 Design

Inom den företagsekonomiska forskningen finns det fem huvudsakliga forskningsdesigner och dessa är enligt Bryman m.fl. (2005, sida 67) fallstudie, tvärsnitt-, longitudnella-, experimentella och komparativa undersökningar. I det här arbetet kommer det genomföras en fallstudie med inslag av longitudinell undersökning. Det vill säga att inom de ideella organisationerna kommer man ta hänsyn till hur det strategiska arbetet har förändrats med tiden, det vill säga en longitunell undersökning i sig, men största fokus är fortfarandet fallet i sig. Detta är något som Yin (2003) valt att definiera som ”Det longitudinella fallet”.

En fallstudie är passande då den generellt sett inte skapar generella teorier utan syftar till att ge en förklaring till varför det funkar på ett visst sätt inom vissa ramar, det vill säga inom de studerade organisationerna. Fokus ligger inte på att bekräfta en hypotes utan målet är att förklara varför det funkar som det gör.

Enligt Bryman m.fl. (2005) innefattar en fallstudie i många fall endast ett fall på grund av att det är svårt att hitta flera fall som är tillräckligt lika att de går att undersöka med samma förutsättningar. Dock är det inte uteslutet att genomföra en fallstudie där man inkluderar flera fall vilket kommer göras i det här arbetet. Två organisationer kommer undersökas som i sig är väldigt lika varandra strukturellt sett och utgår i grunden från samma organisation som med åren har utvecklats i olika riktningar.

2.2.1 Arbetsgång

Den planerade arbetsgången i arbetet kommer att ske i enlighet med den föreslagna uppdelningen som presenteras av Bryman m.fl. (2005, sida 375) som gäller för kvalitativa studier som kan ses i Figur 2.1. Det undantag som kommer att ske gentemot den föreslagna arbetsgången är att rapportskrivandet kommer att påbörjas från dag ett i projektet och kontinuerligt uppdateras för att sedan ha en slutinlämning när arbetet är slut.

Generella frågeställningar Val av relevanta platser och undersökningspersoner

Insamling av data

Tolkning av data

Begrepsligt och teoretiskt arbete

Rapport om resultat och slutsatser

Insamling av ytterligare data Specificering av frågeställningarna

Figur 2.1: Den generella, rekommenderade arbetsgång i kvalitativa studier där man utgår från en frågeställning. Sedan väljer man ut relevanta fall för datainsamling. Sedan, efter att datan tolkats är målet att koppla den insamlade datan till teori, och i den delen av processen kan det krävas att man samlar in ytterligare data för att fylla tomrum. Slutprodukten är en rapport där resultat och slutsatser presenteras. (Bryman m.fl., 2005, sida 375)

2.3. Urval

2.3 Urval

Jansson (2016) arbete inom samma område, som detta arbete kan anses vara en fortsättning på, berörde det största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige med vissa begränsningar, t.ex. att styrelsen skulle bestå av ungdomar och inte vuxna styrelseproffs. Jansson valde, med sina begränsingar, att inkludera följande organisationer: Studentradion i Sverige, Sveriges Elevkårer, Sverok. Det Jansson fann under arbetet var att det först och främst saknades teorier som var anpassade till ideella organisationer. Arbetet som han utförde tillförde därmed kunskap kring hur strategiskt arbete inom de stora ideella organisationerna i Sverige fungerar. Det han identifierade som potentiellt vidarearbete var att fokusera på mindre ideella organisationer. För att citera Jansson:

”Det är troligt att olika stora organisationer har olika tankar kring strategiskt arbete. Detta är inget som detta arbete tog upp då den endast berörde de störs- ta organisationerna, men det finns inget som säger att dessa organisationer är bäst på strategiskt arbete. Det borde vara intressant att utöka detta arbete till att även beröra mindre organisationer.”(Jansson, 2016, sida 53)

Med det uttalandet som grund undersöktes vilka möjligheter jag hade att finna passande organisationer som uppfyller samma villkor som Jansson ställde på de organisationer han undersökte, detta för att skapa så lika förutsättningar som möjligt och därmed kunna göra kvalitativa jämförelser.

Då uppsatsen är ett arbete av den mindre karaktären så togs ett beslut att endast inkludera organisationer med geografiskt säte i Göteborg. Den här filtreringen gjordes med hänsyn till att möjliggöra fysiska intervjuer utan att spendera stor del av tiden med att resa till organisationen. Vidare gjordes en rensning för organisationer där information och data finns lättillgängligt för författaren.

Med ovan som grund valdes två ideella organisationer kopplade till Chalmers Tekniska Högskola som båda är drivna av studenter men med olika mognadsgrad. De två orga- nisationerna är Chalmers Studentkår och Chalmers Maskinteknologsektions Styrelse.

Organisationstrukturerna kommer förklaras i detalj i Kapitel 3 men för att ge en bild av organisationerna förklaras dem kortfattat nedan.

Maskinteknologsektionen är en ideell förening vid Chalmers Tekniska Högskola och är en del av Chalmers Studentkår. Maskinteknologsektionen verkar för medlemmarnas samman- hållning men agerar även i deras intresse i främst utbildningsfrågor och studiesociala frågor.

Alla studenter inom ramarna för Chalmers Tekniska Högskolas civilingenjörsutbildning inom Maskinteknik är medlemmar i föreningen efter att den obligatoriska medlemsavgiften är erlagd. (Maskinteknologsektionen, 2018b)

Chalmers Studentkår har samma generella syfte som Maskinteknologsektionen med den stora skillnaden att medlemskretsen innefattar alla studenter och doktorander vid Chalmers Tekniska Högskola. (ChalmersStudentkår, 2018b)

2.4 Datainsamling

Kvalitativa undersökningar förknippas ofta med intervjuer av olika slag. Enligt Bryman m.fl. (2005) kan intervjuer delas upp i olika upplägg; strukturerade, semi-strukturerade och ostrukturerade. Skillnaden är nivån av improvisation under intervjun. Vid strukturerade intervjuer finns det ett visst antal frågor som ska ställas i exakt samma ordning vid alla intervjuer och följd frågor får endast finnas om de är planerade och ställs vid varje intervjutillfälle. Detta skapar en situation där alla intervjuer har haft samma förutsättningar och intervjuaren har inte möjlighet att styra samtalet efter egna preferenser. Vidare är semi-strukturerade mer tillåtande när det gäller att fånga mer djupa diskussioner genom riktade följdfrågor för att kunna styra intervjun i den riktningen som är önskat. Dock ska dessa intervjuer fortfarande utgå från en och samma utgångspunkt och gärna en mall med förbestämda frågor, med skillnaden att frågorna kan anpassas och flyttas runt för att passa in i intervjun och låta den intervjuade styra lite mer. Slutligen kan man välja ostrukturerade intervjuer som är raka motsatsen till strukturerade intervjuer. Med den här tekniken sätts den intervjuade i fokus och denne person tillåts välja både riktning och ämne ganska fritt där den som intervjuar agerar bollplank och ser till att diskussionen fortsätter och att det inte svävar ut allt för mycket. På detta vis låser man inte datainsamlingen utefter den kunskap som intervjuaren besitter då en frågeställningsmall inte behöver finnas, och framförallt inte behöver följas utan man sätter den intervjuade i fokus och låter denne berätta om de områden som hen tycker är mest intressanta inom ramarna för ämnet. I många fall kan ostrukturerade intervjuer ses som en diskussion/dialog snarare än en intervju då

2.5. Dataanalys

både intervjuaren och den som intervjuvas integrerar och bidrar till vilken riktning och vilken information som kommer ut från källan med slutmålet att få mer utförliga svar än vid en kvantitativ studie.

I följande arbete har ostrukturerade intervjuer valts för att samla in data gällande det praktiska arbetet inom organisationerna som undersöks. Detta för att inte begränsa utfallet av intervjuarens förkunskaper utan låta organisationernas representanter berätta sina syn- punkter utan några förbehåll. Det är en avvägning mellan kvalitativ information som går på djupet med möjligheten att finna grundorsaken till olika problemområden vad det gäller det strategiska arbetet, å andra sidan att kunna göra en generaliserade undersökning där slutsatsen går att applicera på flera områden. Jag har valt att göra en fallstudie där målet inte är en generell slutsats utan en slutsats riktad till dessa organisationer, därav anser jag att det är viktigare med en kvalitativ data insamling än möjligheten till jämförande aspekter över ett större spektrum.

Ovan nämnda ostrukturerade intervjuer kommer som nämnts användas för att få fram information om hur det praktiska arbetet är organiserat och vilka förutsättningar orga- nisationen ges på olika plan. Intervjuerna kommer inte fokusera på den organisatoriska uppbyggnaden utan den informationen kommer hämtas ur officiella dokument hörande till organisationerna som är tillgängliga för allmänheten via deras hemsidor. De två dokument som främst kommer användas är organisationernas stadgar och reglemente där stadgar är det högsta styrdokumentet inom organisationerna medan reglementet är underliggande stadgarna.

2.5 Dataanalys

Bryman m.fl. (2005) hänvisar till två olika strategier för dataanalys vid kvalitativa under- sökningar, analytisk induktion och grundad teori. Analytisk induktion bygger på att en hypotes ska bekräftas eller avfärdas och baserat på utfallet i en första iteration uppdateras hypotesen för att sedan genomgå samma analys igen tills man funnit en hypotes som stämmer överens med verkligheten och därmed har en bekräftad teori. En av grundstenarna är att det finns en grundläggande preliminär definition av problemet som man utgår från när hypotesen skapas. Baserat på tidigare utsagor i det här arbetet där man utgår från att

författaren inte har full kunskap om organisationerna och därmed har svårt att definiera dels ett problem men även en teori. Då det här arbetet kan anses vara en fortsättning på Jansson (2016) kan man argumentera för att använda Jansson resultat som hypotes men för att undvika att det här arbetet har till fokus att endast bekräfta hans teori har den här analysmetoden valts bort till fördel för ett arbetssätt inspirerat av grundad teori för att kunna bygga egna teorier.

Enligt Strauss och Corbin (1998) bygger grundad teori på att den inkomna datan ligger till grund för de hypoteser som skapas. Arbetsgången enligt Bryman m.fl. (2005) kan ses i Figur 2.2. Arbetet börjar med att man samlar in data genom intervjuer och med denna data som grund skapar man olika teorier för att sedan genomföra fler intervjuer som sedan förfinar eller eliminerar olika hypoteser för att slutligen ha en hög mognadsgrad av de hypoteser som blir en teori eftersom den har blivit bekräftad av den insamlade datan.

Arbetsgången presenterad i Figur 2.2 är en generell applicerbar metod som kan kräva anpassning till specifika undersökningar. I enlighet med Bryman m.fl. (2005, sida 545) kommer inte den sista processen genomföras i den här undersökningen då målet inte är att skapa en formell, generell, applicerbar teori då en begränsning är att resultaten ska baseras på en fallstudie där intresset endast är att beskriva hur strategiskt arbete genomförs vid de utvalda organisationerna och inte bland alla organisationerna.

2.6 Kvalitetsmått

Av naturliga skäl finns det en stor risk med kvalitativa studier utförda av en enskild person att resultaten är färgade baserat på författarens egna erfarenheter och tolkningar (Merriam och Nilsson, 1994). Det är svårt att undvika, men för att minimera detta kommer opponenter att läsa igenom arbetet och då kan det påvisas om det skett stora antaganden som inte kan anses vara generellt vedertagna utan baseras på speciella erfarenheter hos författaren.

Generellt i forskning strävar man efter att uppfylla vissa kvalitetsmått som ofta definieras enligt följande (Bryman m.fl., 2005, sida 68-69): Reliabilitet, Replikerbarhet och Validitet.

Det som Bryman m.fl. påpekar är att dessa tre mått inte fullt ut är applicerbara på fallstudier då fallstudier inte har till syfte att skapa en generell bildning/teori anseende ett beteende eller liknande som många andra studier har till syfte utan en fallstudie har, som tidigare

2.6. Kvalitetsmått

Frågeställning

Teoretiskt urval

Insamling av data

Kodning

Kontinuerlig jämförelse

Kategorierna mättas Utforskning av relatio- ner mellan kategorierna

Teoretisk urval

Insamling av data

Kategorier mättas

Prövning av hypoteser Insamling och analys av

data i andra situationer

Kategorier Begrepp

Hypoteser (antaganden)

Substantiell teori

Formell teori

Figur 2.2: Den generella arbetsgången i grundad teori där start sker längst upp. Pilarna representerar i vilken ordning olika processer genomförs och hurvida det är normalt att gå fram och tilllbaka mellan olika processer. Gråa rutor representerar en process i den grundade teorins arbetsgång medans de gröna rutorna representerar en värdering eller ett resultat. (Bryman m.fl., 2005, sida 545)

nämnt, till syfte att förklara varför det funkar som det gör inom ett visst fall, därav namnet.

Vidare lämpar sig inte dessa mått av anledningen att de fokuserar på att säkerställa att rätt slutsats har funnits, men i kvalitativa studier finns det sällan ett enda rätt svar utan det kan finnas många alternativa förklaringar som alla är accepterade inom forskningen.

Bryman m.fl. (2005, sida 381) presenterar ett alternativt mått på kvalitet som är mer applicerbar inom ramarna för det här arbetet och är trovärdighet och äkthet. Trovärdighet delas i sin tur upp i fyra delmoment som är:

• Tillförlitlighet

• Överförbarhet

• Pålitlighet

• Konfirmering

Av dessa totalt fem punkter av kvalitetsmått går fyra av dem att applicera på en fallstudie, endast överförbarhet som inte är applicerbar av naturliga skäl eftersom det inte är målet med undersökningen. Av dessa skäl anser jag att det är bättre att ställa arbetet mot dessa punkter för att säkerställa att kvalitén och objektivitet har genomsyrat hela arbetet.

Genom att kombinera ostrukturerade intervjuer med datainsamling från officiella dokument om organisationernas styrning skapar i en större utsträckning kvalitet i resultaten enligt ovan nämnda punkter eftersom informationen som arbetet baseras på inte enbart har ursprung från på enskilda individers erfarenheter utan även från väl rotade officiella dokument.

För att uppnå en hög akademisk kvalité på uppsatsen så kommer dessa 4 punkter som är applicerbara att genomsyra hela arbetet. För att säkerställa att resultaten är trovärdiga så kommer endast personer med bra insyn i organisationerna vara aktuella för deltagande.

Vidare kommer all information från intervjuerna granskas kritiskt och jämföras med informationen från de andra intervjuerna och på så vis undvika att enskilda personers tankar styr resultaten utan det måste finnas ett utbrett samtycke mellan de intervjuade för att göra det aktuellt. De intervjuade personerna kommer få möjlighet att kontroll-läsa rapporten så de anser att informationen är äkta och i enlighet med deras utsago. Vidare, genom att arbeta i en iterativ process så kommer resultaten bli självgranskande genom att teorier som ej stämmer kommer att bli exkluderade. När uppsatsen är klar kommer en oberoende, insatt, person granska uppsatsen och säkerställa att antaganden resultat och slutsatser är i linje med dess egna upplevelser.

2.7. Etik

Enligt Patel och Davidson (2003) så skapas trovärdighet och äkthet genom hela arbetsgång- en då det till stor del handlar om hur arbetat har genomförts och hur resultaten granskats till skillnad från kvantitativa studier där målet är att bland annat bevisa, på ett matematiskt vis, att resultaten är trovärdiga. Ett av många steg i den här processen är att transkribera intervjuer för att säkerställa att informationen inte blir förvriden under arbetets gång.

Slutligen kommer generell akademisk hederlighet tillämpas för att på så vis öka nivån av trovärdighet och äkthet.

2.7 Etik

Enligt Bryman m.fl. (2005) är etik en viktig del av företagsekonomisk forskning och det finns flera organisationer som har skapat ett etiskt regelverk som alla dess medlemmar måste följa för att få publicera material i samarbete med dessa organisationer, exempel på dessa är Association of Business Schools, Academy of Management och Market Research Society. Dessa etiska regelverk har en stomme som ser relativt lika ut och består ofta av följande sex punkter:

• Informationskravet

• Samtyckeskravet

• Konfidentialitets- och anonymitetskravet

• Nyttjandekravet

• Falska förespeglingar

• Skada hos deltagarna

Punkterna ovan innebär, i en sammanfattning, att alla deltagare i undersökningen ska veta vad undersökningens syfte är samt att de är införstådda och godkänner dess deltagande i undersökningen. Vidare är det viktigt att värna om delatagarnas anonymitet och säker- ställa att känslig information inte hamnar hos obehöriga personer. Den information som framkommer om de medverkande personerna får endast användas i den aktuella forsk- ningen. Slutligen ska forskaren inte utge sig själv eller undersökningen för något annat än vad det faktiskt är och på så vis vilseleda de deltagande personerna. Den övergripande ståndpunkten är att ingen deltagande person ska ta skada av undersökningen.

En ytterligare dimension av etik är, skilt från individen som fokus i ovan stycke är, gente- mot forskningssamhället. Bryman m.fl. (2005, sida 145) ger exempel på frågeställningar om forskningsanslag och bidragsgivare kan ha enskilda incitament och därmed förväntar sig vissa resultat och därmed kan skapa intressekonflikter. Den här typen av etiska frågor är nära besläktat med uppsatsens kvalitetsmått som beskrivs i Avsnitt 2.6 eftersom en under- sökning som blir påverkad av bidragsgivares incitament även faller för en låg trovärdighet i undersökningen då undersökningen antingen aktivt valt att exkludera väsentlig information eller presenterat vinklad information för att uppfylla externa parters ändamål.

I den här uppsatsen kommer jag aktivt värna om alla deltagares välmående och att de är väl införstådda i syftet genom en grundlig genomgång innan intervjuerna påbörjas med en möjlighet att avbryta intervjun när som helst utan att ange en anledningen för att på så vis stärka dess inflytande i processen. De deltagande personerna kommer ges möjligheten att läsa igenom uppsatsen innan publicering för att säkerställa att ingen snedvriden information presenteras eller på annat vis möjliggör skada för deltagarna. Då uppsatsen inte tagit emot några medel från externa parter finns det därmed inga externa incitament att ta hänsyn till. De intresse konflikter som kan uppstå är mellan de två undersökta organisationerna och uppsatsens resultat, då de intervjuade personerna antas representera organisationerna kommer de även ha möjlighet att kommentera på känslig information samt känsligt resultat som de inte önskar få publicerat.

2.7. Etik

Den här sidan har medvetet lämnats blank.

Empiri

I följande kapitel kommer den del av den insamlade datan presenteras som bidrar till analysen i uppsatsen. Kapitlet kommer delas upp utefter de två organisationerna som vadera kommer presenteras ur ett rent organisatorisk perspektiv för att sedan presentera de intervjuade personernas erfarenheterna om de två organisationerna. De utvalda intervju- personerna har baserats på tillgänglighet samt nivån av insyn i organisationerna. Vidare har även tidigare engagerade intervjuats för den ena organisationen för att skapa ett longi- tudnellt perspektiv på organisationen och då kunna få insikt i hur den har utvecklats med tiden.

För uppsatsen har fyra personer intervjuats varav två har haft ett engagemang i både Maskinteknologsektionen och i Chalmers Studentkårs styrelse. De intervjuade personerna har haft befattningar som ordförande, ekonomiansvarig, vice ordförande och husansvarig.

På grund av anonymitetskrav har personernas namn byts ut och årtalet då de var aktiva exkluderats, vilket innebär att namnen som presenteras inte är deras riktiga namn.

3.1 Maskinteknologsektionen

Enligt Maskinteknologsektionen vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg är deras ändamål (Maskinteknologsektionen, 2018b, sida 3):

”Maskinteknologsektionen (sektionen) är en ideell förening vid Chalmers

3.1. Maskinteknologsektionen

Studentkår. Sektionen har till uppgift att verka för sammanhållning mellan sina medlemmar och skall tillvarata deras gemensamma intressen i främst utbildningsfrågor och studiesociala frågor. Sektionen är fackligt, partipolitiskt och religiöst oberoende. Sektionen har sitt säte i Göteborg.”

Maskinteknologsektionens högst beslutande organ är dess sektionsmöten som ska hållas minst fyra gånger per år där bland annat budget, revision, personval och större beslut fattas där medlemmarna ges möjligheten att få sin talan hörd. Vidare är sektionsmötet ett forum för att besluta och delegera större strategiska arbetsinsatser och för att skapa visioner med arbetet. Sektionen består i dagsläget av ungefär 1200 medlemmar (Karlsson, 2018) som alla har närvaro-, yttrande- och rösträtt vid sektionsmöten. (Maskinteknologsektionen, 2018b)

Maskinteknologsektionen består av ett antal olika arbetsgrupper, utskott, valberedning, styrelse m.m. Det fullständiga organsiationsschemat finnes i Figur A.1 i Appendix A.

Maskinteknologsektionens styrelse verkar som den verkställande ledningen för sektionen i samspel med av sektionsmötet fattade beslut och i enlighet med stadga och reglemente.

Det vill säga att sektionsstyrelsen är den konstellation på maskinteknologsektionen som dagligen arbetar med det strategiska och operativa arbetet för att utveckla maskinteknolog- sektionen. Till sin hjälp har de ett antal utskott och arbetsgrupper som är direkt underställda sektionsstyrelsen. (Maskinteknologsektionen, 2018b)

Allt engagemang inom maskinteknologsektionen är på ideell basis och i dagsläget finns det ungefär 120 aktivt ideella personer som bidrar till det dagliga arbetet. Sektionsstyrelsen består av 7 personer. (Maskinteknologsektionen, 2018b)

3.1.1 Styrelsen

Maskinteknologsektionens styrelse, som är det organ som ansvarar för sektionen under tiden mellan sektionsmöten, går att likna vid en företags-ledningsgrupp. Maskintekno- logsektionens styrelse är uppdelad i 7 olika ansvarsområden vilka är enligt följande (Maskinteknologsektionen, 2018a):

• Ordförande:

– Leda det strategiska arbetet inom sektionen – Ansvara för sektionens kontakt utåt

– Firmatecknare tillsammans med ekonomiansvarig

• Vice Ordförande

– Ansvarar för den inre kontakten mellan alla utskott, föreningar och kommittéer – Ställföreträdare för Ordförande

• Ekonomiansvarig

– Ansvarig för sektionens ekonomi

– Firmatecknare tillsammans med Ordförande

• Näringslivsansvarig

– Strategiskt ansvarig för sektionens näringslivskontakter

• Utbildningsansvarig

– Ansvarig för att föra studenters talan i utbildningsfrågor

• Kommunikationsansvarig

– Ansvarar för kommunikation – Sekreterare

• Intendent

– Ansvarig för alla sektionens lokaler – Studerandearbetsmiljöombud

Därtill har styrelsen gemensamt ansvar för att sektionens dagliga, operativa, arbete fortgår i enlighet med bestämmelser och styrdokument. Styrelsen sitter på en mandatperiod av ett år, juli-juni, och enligt Karlsson (2018) är det väldigt ovanligt att någon väljer att kandidera året efter en första mandatperiod, det vill säga att hela styrelsen är nya i sina roller varje år.

3.1.2 Strategiskt arbete

Maskinteknologsektionen sammanträder i sektionsmöten minst 4 gånger per år, och vid det näst kommande mötet efter val av ny styrelse ska en verksamhetsplan godkännas av mötet. Verksamhetsplanen har till syfte att berätta för medlemmarna hur styrelsen har för avsikt att förvalta sin mandatperiod och vilka frågor de vill arbeta med, både strategiskt och operativt. Sedan 5 år tillbaka har verksamhetsplanen varit uppbyggd kring 3 delar;

3.1. Maskinteknologsektionen

prioriterade områden, prioriterade projekt och löpande arbete (Karlsson, 2018). Karlsson berättar vidare att de prioriterade områdena är arbete som förväntas ta upp till 5 år att bli klar med, det vill säga det strategiska arbetet på lång sikt, medans de prioriterade projekten är strategiskt arbete av det kortare slaget där start till mål är ungefär 2 år, vilket Karlsson förklarar med att projekten är de som inte kräver lika mycket förarbete med undersökningar och underlag utan det är lite mer ”rakt fram”. Det löpande arbetet är det operativa arbetet som måste genomföras för att sektionen ska finnas och fungera, exempelvis ekonomi och medlemsevenemang.

3.1.3 Haltande Strategiskt Arbete

Den generella bilden från intervjuerna med Metle (2018); Adolfsson (2018); Emilsson (2018); Karlsson (2018) är att det finns väldigt goda intutioner inom maskinteknologsek- tionen med högt ställda mål och förväntningar på det strategiska arbetet men att det allt för ofta blir halvdant och att det finns en problematik att föravidare samt avsluta olika strategiska satsningar. I följande kapitel kommer de intervjuades tankar kring varför det strategiska arbetet inte alltid blir lika lyckat som planen var.

Hög individomsättning

Emilsson (2018) beskriver problematiken med att hela sektionsstyrelsen byts ut varje år och att det därmed är en väldigt hög personalomsättning med ett tillhörande kunskapstapp vid övergången mellan två verksamhetsår. Alla intervjuade personer stämmer in i att det varje år läggs extra mycket fokus vid att skapa en bra och lärorik överlämnings-period för att ge den nya sektionsstyrelsen så bra förutsättningar som möjligt för att ta vid där tidigare verksamhetsår avslutade. Emilsson förklarar att trots flera försök att förbättra den här processen är det en svår situation eftersom många av dem som engagerar sig i sektionstyrelsen har tidigare haft ett ideellt engagemang i något av de utskott, föreningar eller kommitteer som finns inom sektionsstyrelsen (se Figur A.1 i Appendix A för referens) och därmed behöver tid för att avsluta det engagemanget och på ett rättvist sätt lämna över den verksamheten till sina efterträdare. Vidare har alla som engagerar sig ett 100%

engagemang i studier vid Chalmers Tekniska Högskola som måste prioriteras då studierna är det huvudsakliga målet med tiden vid högskolan.

Engagemangsnivå

Adolfsson (2018) berättar att intresset för att engagera sig i sektionstyrelsen varierar från år till år vilket direkt innebär att urvalet av kandidater blir mindre. Adolfsson poängterar att ett lägre sökantal inte nödvändigtvis behöver vara dåligt, men det finns flera exempel där personer som ej har ett genuint intresse för arbetet som utförs inom sektionsstyrelsen.

Om intresset för arbetet är lågt visar det sig snabbt genom att engagemangsnivån likaså är låg och att viljan att genomföra ett gediget ideellt arbete minskar.

Karlsson (2018) förklarar även att det kan vara problematiskt om individerna i styrelsen har olika syn på mängden arbete som förväntas att läggas på styrelsearbete och på grund av den helt ideella basisen är det svårt att kräva ett visst engagemang om de inte frivilligt accepterar engagemangsnivån. Det kan bidra till en skev arbetsbelastning inom styrelsen då delar som är beredda att lägga mycket tid försöker kompensera upp för de arbetstimmar som går förlorade av att inte alla är lika engagerade. Karlsson poängterar även att det finns exempel på tidigare verksamhetsår där de satt prestationsmålet väldigt högt och att det sätter ribban för vad som förväntas av nästkommande år även om det i verkligheten är långt över vad som faktiskt förväntas rent principiellt genom styrdokumenten. Det gör att målbilden kan bli orimlig för att klassas som ett ideellt arbete vid sidan av studierna och riskerar att avskräcka personer som vill engagera men även ha kvar lite av sin fritid utöver studier och ideellt engagemang i styrelsen.

”Om man inte redan är utbränd av allt arbete eller dödstrött på det ideella engagemanget efter ett år i styrelsen och faktiskt har lite energi kvar kommer man troligtvis välja ett annat engagemang, det är inte värt två år av sådant

slit.” (Karlsson, 2018)

Personligt incitament

Metle (2018) beskriver att individers orsak till viljan att engagera sig ideellt kan variera väldigt mycket. De prioriterade projekten, som kan anses vara det långsiktiga strategiska arbetet, sträcker sig ofta upp till, eller över, 5 år. Utbildningen vid Maskinteknologsektionen är på fem år och om man tar med att det är väldigt ovanligt med förstaårs-studenter i sektionsstyrelsen ser individen sällan resultatet av sitt egna arbete i det långsiktiga

3.1. Maskinteknologsektionen

strategiska planet. Det kan därför ifrågasättas hurvida varje individ i sektionen har som huvudsakligt incitament att förbättra en sektion på en skola som de själva inte kommer ha någon som helst nytta av. Metle har analyserat detta själv, och kommit fram till att i många fall finns det flera incitament med att engagera sig ideellt vid sektionen där ett av dem är att förbättra sektionen och bidra till övriga studenter. Andra incitament som identifierats är erfarenheter och referenser som kan användas för att stå ut i rekryteringsproccesser, skapa ett personligt nätverk och lära sig att leda och arbeta i grupp med ett gemensamt mål under en längre tid.

Nulägesanalys

Karlsson (2018) berättar att en problematik som uppstår inom sektionstyrelsen på grund av dess höga personomsättning är att varje verksamhetsår skyndar man fram en plan och påbörjar genomförandet av det valda strategiska arbetet direkt. Då det är viktigt att komma igång med arbetet fort på grund av den begränsade tiden finns det exempel på fall där sektionstyrelsen inte gjort en ordentlig nulägesanalys och därmed inte kunnat identifiera det bästa område att arbeta med. Karlsson liknar det vid att viljan att förändra är större än att hitta rätt arbete för att det förväntas att det genomförs ett gediget strategiskt arbete varje år inom sektionen för att inte framstå som en grupp individer som inte har ett tydligt mål och visioner med sin tid inom sektionsstyrelsen. Resultatet av att fokusera på kvantitet i stället för kvalitet i det strategiska arbetet är att många satsningar påbörjas men avslutas aldrig då det visar sig att förändringen är onödig eller felaktig på grund av att beslut tagits på felaktiga grunder.

Vidare förklarar Adolfsson (2018) att tanken med sektionsmöten är att styrelsen ska kunna få input på vad studenterna önskar att styrelsen ska driva för arbete. I dagsläget är tyvärr inte kommunikationen väldigt enkelriktad då styrelsen har svårt att få input av studenterna avseende vilka områden som bör utvecklas. I praktiken innebär det att styrelsen lägger fram förslag på områden som de själva har funnit som problematiska men det finns en tydlig risk i att inte inkluderar alla områden som de ansvarar över. Speciellt problematiskt blir det om styrelsen består av individer som alla har ungefär samma bakgrund, eftersom de då tenderar att endast fokusera på ett område.

”Ibland önskar jag att någon, vem som helst, hade ifrågasatt vad vi gör och inte bara acceptera allt styrelsen säger. Helt enkelt göra arbetet lite jobbigt för oss så vi tvingas tänka igenom det en extra gång innan det utförs.”

(Adolfsson, 2018) Emilsson (2018) berättar att det väldigt ofta sätts en väldigt ambitiös plan för året och enligt tidsplanen ska det gå att genomföra men att det i regel alltid kommer andra mer brådskande ärenden som måste arbetas med och att ursprungsplanen därmed sällen följs och vissa områden måste nedprioriteras.

3.2 Chalmers Studentkår

Enligt Chalmers studentkår vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg är deras ändamål (ChalmersStudentkår, 2018b, sida 3):

”Chalmers Studentkår (kåren) är en ideell sammanslutning av studerande vid Chalmers tekniska högskola (högskolan) med ändamål att främja medlemmar- nas studier och vad som har sammanhang med dessa. Kårens organisation vilar på en demokratisk grund. Kåren har sitt säte i Göteborg.”

I enlighet med ChalmersStudentkår (2018a,b); Maskinteknologsektionen (2018a,b) är Maskinteknologsektionen en del av Chalmers studentkår där Maskinteknologsektionen måste förhålla sig till bestämmelser som gjorts inom Chalmers studentkår. Dock har inte Chalmers studentkårs styrelse någon direkt beslutandeträtt över Maskinteknologsektionen mer än att de inte får strida mot de bestämmelser som görs av Chalmers studentkår.

Chalmers Studentkårs högst beslutande organ är fullmäktige som är en sammanslutning om 35 studenter vid Chalmers som blivit utsedda av Chalmers Studentkårs 11 000 medlemmar i en demokratisk valprocess. I enligthet med Chalmers studentkårs stadga bör fullmäktige sammansluta minst två gånger per läsperiod, vilket innebär minst 8 gånger per år. De studenter som är utsedda till fullmäktige har till uppgift att föra studenternas talan och därmed inte enskilt verka för personliga incitament. Fullmäktiges uppgift är att ta beslut i frågor som är av principiell betydelse för dess medlemmar, vidare har fullmäktige till ansvar att godkänna verksamhetsplaner, verksamhets- och revisionsberättelser. Fullmäktige

3.2. Chalmers Studentkår

agerar även bolagstämma åt Chalmers Studentkårs helägda bolag. (ChalmersStudentkår, 2018b)

Chalmers Studentkår består av ett antal kommittéer, föreningar och företag, vidare finns det en styrelse bestående av 10 personer som är arvoderade då det anses vara ett heltidsarbete.

Slutligen finns det en stab av 7 personer som ej är studenter vid Chalmers och därmed inte heller medlemmar i Chalmers Studentkår. Det fullständiga organisationsschemat finns i Figur A.2, Appendix A. Trots att styrelsen är arvoderade kan det anses vara ett ideellt arbete då arvoderingen endast är i nivå med rådande studiemedel från CSN på runt 10 000 SEK, därav anses inte det ekonomiska incitamentet vara stort nog utan kan fortfarande klassas som ideellt arbete (Metle, 2018). Chalmers studentkårs styrelse har till uppgift att leda det dagliga arbetet och planera, undersöka, genomföra och utvärdera arbeten som inte är av principiell betydelse, om dem inte har blivit delegerade detta av fullmäktige.

Det innebär att styrelsens uppgift är att dagligen arbeta med de strategiska frågor som beslutats om i fullmäktige. Övrigt engagemang inom Chalmers Studentkår sker på ideell basis.(ChalmersStudentkår, 2018a,b)

3.2.1 Styrelsen

Chalmers Studenkårs styrelse som består av 10 personer är uppdelad i 4 grupper; presidiet, utbildningsenheten, sociala enheten och arbetsmarknadsenheten (ChalmersStudentkår, 2018b). Enligt Chalmers studentkårs officiella dokument är inte alla 10 personer med i kårstyrelsen utan något som kallas kårledningen. För det här arbetet har jag beslutat att benämna hela den här gruppen för styrelse för att öka förståelsen och jämförelsebarheten mellan de två organisationerna i undersökningen. Uppbyggnaden av styrelsen är enligt följande (ChalmersStudentkår, 2018a,b):

• Presidiet

– Ordförande – Vice Ordförande – Husansvarig

• Arbetsmarknadsenheten – Ordförande

– Vice Ordförande

• Utbildningsenheten – Ordförande – Vice Ordförande

• Sociala Enheten – Ordförande – Vice Ordförande

• IT-ansvarig

Där presidieenheten har till uppgift att samordna övriga enheters arbete samtidigt som det är deras ansvar att utveckla kårens organisation och verka för allmänna intressen från organisationens medlemmar. Utbildningsenheten har till syfte att verka för studenternas utbildning vid Chalmers på regional-, nationell- samt internationell nivå. Den sociala enheten har till uppgift att tillvarata studenternas studiesociala frågor. Allt från aktiviteter till arbetsmiljö och bostadsfrågor. Arbetsmarknadsenhetens uppgift är att tillvarata stu- denternas frågor i arbetsmarknadsfrågor och praktik samt samordna kårens företagsevent.

(ChalmersStudentkår, 2018a, sida 17-19)

Mandatperioden för styrelsen är ett år, juli till juni. Enligt Metle (2018) händer det relativt ofta att personer i styrelsen väljer att kandidera fler än ett år och framförallt har många i styrelsen erfarenhet från styrelsearbete på andra instanser inom Chalmers Tekniska Högskola. Det här gör att det ofta finns en blandning av personer med stor erfarenhet och kunskap och personer med mindre erfarenhet.

3.2.2 Strategiskt arbete

Chalmers studentkårs styrelse blir förtroendevalda på våren och deras verksamhetsår löper från juli till juni nästkommande år. Den avgående styrelsen har till uppgift att presentera en preliminär verksamhetsplan vid sista fullmäktige sammanträdet innan sommaruppehållet.

Sedan finns det möjlighet för den tillträdande styrelsen att modifiera denna verksamhets- plan inför första fullmäktige sammanträdet på hösten där en definitiv plan ska beslutas om (ChalmersStudentkår, 2018b). Enligt Metle (2018) skapas en kontinuitet mellan de olika verksamhetsåren där avgående styrelse föreslår en plan, och med deras insikt i verk-

3.2. Chalmers Studentkår

samheten, är den välföränkrad i dels hur mycket som hinns med under ett år men även en prioritet mellan olika uppgifter.

Verksamhetsplanen har till syfte att berätta för fullmäktige, som representerar alla studenter vid Chalmers, vad styrelsen har för avsikt med sitt verksamhetsår och är uppbyggd kring samma princip som för Maskinteknologsektionens verksamhetsplan, dvs. prioriterade projekt, prioriterade områden och löpande arbete. För styrelsen i Chalmers studentkår finns det tydliga riktlinjer där de prioriterade områdena ska vara aktuella under en fem års period och på så vis har varje verksamhetsår möjlighet att avsluta ett prioriterat område och samtidigt starta upp ett nytt. (Metle, 2018)

Chalmers studentkår har, med hjälp av fullmäktige, tagit fram ett ”vision- och uppdragsdo- kuemnt” (Fullmäktige, 2017) där det finns tydliga mål och strategier att arbeta mot för att på så vis skapa en kontinuerlig förbättring och målbild för Chalmers studentkår. I det här dokumentet kan man läsa att Chalmers studentkårs vision är enligt följande (Fullmäktige, 2017, sida 1):

”Alla medlemmar skall trivas och utvecklas under hela sin chalmerstid.”

I samma dokument finns även 10 definierade uppdrag för Chalmers studentkår med tillhörande indikatorer för att kunna mäta hur väl de lyckas med sina uppdrag.

3.2.3 Genomförandet av Strategiskt Arbete

I följande avsnitt kommer de intervjuades tankar kring det strategiska arbetets genomfö- rande presenteras med både problematiska områden samt lyckosamma genomföranden.

Både Metle (2018); Adolfsson (2018) anser generellt att det strategiska arbetet vid Chal- mers studentkår fungerar bra och att man lyckats väl med utvecklingen under de senaste åren.

Kunskapsnivå

Adolfsson (2018) berättar att ett grundläggande krav för att kunna genomföra ett gediget strategiskt arbete på en relativt kort mandatperiod (1 år) är att kunskapsnivån bland de i styrelsen är väl införstådda i organisationen och samtidigt vet hur det är att arbeta

i en grupp mot gemensamma mål och till slut leverera ett tillfredsställande resultat. I Chalmers studentkårs styrelse finns det en djupt rotad tradition att majoriteten av de förtroendevalda har gedigen erfarenhet inom ideellt arbete inom ramarna för Chalmers tekniska högskola, och ofta även strategiskt arbete. Det gör att den generella genomsnittliga kunskapsnivån är hög redan vid start. Vidare förklarar Adolfsson att förutsättningarna för en brant inlärningskurva finns genom att både avgående och tillträdande styrelse är arvoderade under en gemensam period under sommaren för att genomföra en form av överlämning av verksamheten som innehåller mycket information och upplärning. Styrelsen arbetar heltid med engagemanget till en fast lön, och en arbetsvecka består i regel av mycket mer än 40 arbetstimmar, vilket ger en brant fortsatt inlärningskurva även efter den gemensamma perioden under sommaren. Adolfsson anser att kunskapsnivån inom styrelsen upprätthålls väl från år till år med dem rådande förutsättningarna vilket är en grundläggande faktor för att det strategiska arbetet ska löpa på utan avbrott och detta anser han har varit fallet under flera års tid.

Engagemangsnivå

Adolfsson (2018) berättar att antalet kandidater till Chalmers studentkårs styrelse är relativt hög där det även finns vissa interna skillnader då vissa poster är mer eftertraktade än andra.

Det brukar vara mellan 2 till 3 sökande till varje post med undantag för Ordförande och Vice ordförande som har ett lite högre söktryck. Att urvalet är relativt stort gör att det dels är lättare att sammansätta en grupp med individer som kompletterar varandra bra och på så vis skapar en bra gruppdynamik. Det går även att välja baserat på deras engagemangsnivå och på så vis få en grupp där alla har ungefär samma ambitionsnivå. De flesta som söker sig till Chalmers studentkårs styrelse har varit aktiva inom en eller flera ideella organisationer tidigare och Adolfssons syn är att detta har skapat en naturlig filtrering av individer där de som har en lägre/annan ambitionsnivå med sitt ideella engagemang valt andra vägar och att de som väl söker sig till styrelsen är väl införstådda i vad som krävs i arbetet.

Personligt Incitament

Metle (2018) berättar från egna erfarenheter att det inte är ovanligt att studenter som precis blivit klara med sina studier vid Chalmers söker sig till Chalmers studentkår vilket enligt honom är unikt eftersom det i praktiken innebär att i stället för att gå vidare till arbetslivet

3.2. Chalmers Studentkår

väljer att stanna kvar och arbeta ideellt inom Chalmers studentkår och därmed går miste om en inkomst som är mycket större än den ersättning som ges för det ideella engagemanget.

Metle menar att det ekonomiska incitamentet för engagemanget är obefintligt i dessa fall, men även i fall då studenten har ett par år kvar så anser han att det inte är av ekonomiska skäl som någon engagerar sig under ett år i Chalmers studentkårs styrelse eftersom det oavsett när under studietiden sker så skjuts examenåret upp.

”Trots att jag var klar med mina studier och hade tagit examen så kände jag att jag inte var klar med Chalmers, inte riktigt redo att lämna än. Det är något speciellt med studentlivet, och man kan bara uppleva det en gång i livet. Det fanns liksom mer att hämta och därför valde jag att skjuta upp arbetslivet,

vilket jag inte ångrar en sekund.” (Metle, 2018)

Metle (2018) fortsätter med att han tror att det huvudsakliga incitamentet är genuin vilja att ge tillbaka till alla studenter för att de ska ha möjlighet att ta med sig samma upplevelse från studierna som Metle har gjort. Han förklarar att det kan finnas flera nivåer av incitament men utan viljan att utveckla studentkåren och bidra till alla studenter vid Chalmers tekniska högskola så kommer man inte trivas i styrelsen och troligtvis inte bli förtroendevald.

Sekundära incitament kan enligt Metle vara:

• Lära sig arbeta i grupper med olika bakgrund

• Få erfarenhet inom projektledning

• Få erfarenhet inom företagsledning

• Skapa ett nätverk och vänner för livet

Nulägesanalys

Chalmers studentkår har, som tidigare nämnt, ett visions- och uppdragsdokument som beskriver vad fullmäktige anser att man behöver förbättra för att utvecklas i rätt riktning (Fullmäktige, 2017). Tillsammans med dessa områden finns det även tydliga indikationer och mättal för att på ett kvantitativt sätt säkerställa att utveckling sker och att den sker i rätt riktning.

Dokumentet ser Metle (2018) som väldigt fördelaktigt i det dagliga arbetet för att uppnå

till slutmålet, vilket är en bättre studentkår. Metle förklarar att dokumentet gör att det inte är upp till varje styrelsemedlem att enskilt ta ställning till olika frågor och på så vis gissa vad studenterna som är del av studentkåren hade föredragit. I stället finns det ett gediget arbete bakom visionerna och målen som är välförankrade bland studenterna och som har fastställts av studenternas representanter i fullmäktige. På så vis blir det inte upp till vare styrelse att välja riktning i sitt arbete utan det finns en röd tråd genom allt arbete som genomförs vis Chalmers studentkår.

Vidare så beskriver Metle (2018) att upplägget kring verksamhetsplan och vision- och uppragsdokument ger en bra balans i arbetet då verksamhetsplanen är något som styrelsen styr över i den mån att de föreslår en plan för deras år. Verksamhetsplanen ska vara väl förankrat i visions- och uppdragsdokumentet och visa på hur årets plan bidrar i de övergripande målen för studentkåren. Visions- och uppdragsdokumentet är något som styrs helt av fullmäktige och därmed ska reflektera studenternas syn på verksamheten och är ett dokument som med jämna intervaller ska uppdateras för att hållas så relevant som möjligt.

Det skapar ett arbetsklimat som är välförankrat i den rådande situationen i studentkåren och dess omvärld.

Makt

Chalmers Studentkårs inflytande inom Chalmers Tekniska Högskola är stora, då de har representanter i de flesta beslutande organ och det faktum att Chalmers Tekniska Högskola och Chalmers Studentkår är ömsesidigt beroende av varandra så finns det även möjlighet att ställa krav gentemot Chalmers Tekniska Högskola. Det här är till stor fördel i utbild- ningsaktuella frågor men kan även vara till hjälp i andra frågor då Chalmers Tekniska Högskola förstår värdet av att studenterna trivs vid skolan och det ansvaret faller till stor del på Chalmers Studentkår. Genom att utnyttja sin maktposition finns det möjlighet att genomföra visst strategiskt arbete som ej hade varit möjligt utan detta inflytande.

3.3 Organisatorisk Jämförelse

I de två organisationernas styrdokument så som reglemente och stadga kan man se stora likheter organisationerna emellan. Maskinteknologsektionen är en del av Chalmers stu- dentkår och av naturliga skäl är deras styrdokument relativt lika. Det ska nämnas att det

3.3. Organisatorisk Jämförelse

operativa arbetssättet ej är likt organisationerna emellan. Chalmers studentkårs styrelse har uppdraget på helltid och är arvoderade till en summa motsvarande studiebidrag från CSN medans Maskinteknologsektionens styrelse arbetar på full ideella basis vid sidan av studier.

I grunden är de både organisationerna skapade ur samma ramverk som sedan utvecklats i lite olika riktning där Chalmers studentkår har en mer utvecklad beslutsväg medans Maskinteknologsektionen har kortare till beslut men samtidigt färre kontrollinstanser.

Organisationerna skiljer sig i storlek då Maskinteknologsektionen består av drygt 1000 studenter medans Chalmers studentkår består av runt 11 000 studenter, dvs en faktor 10 i storlek.

Teori

Följande kapitel kommer ligga till grund för den kommande analysen av det material som har presenterats i Kapitel 3. Kapitlet kommer börja med att belysa vad strategiskt arbete innebär och vilka olika synsätt det finns på strategiskt arbete för att sedan skifta fokus till teori specifikt kopplat till hur strategiskt arbete genomförs vid Chalmers Studentkår samt Maskinteknologsektionen vid Chalmers Tekniska Högskola. Avslutningsvis kommer teorier som inte är direkt knutna till hur arbetet fungerar vid de två organisationerna i dagsläget men som skulle kunna ha en stor potential för förbättring.

4.1 Definition Strategisk Arbete

Enligt Lindkvist m.fl. (2014) så härstammar de första teorierna om strategi från den militära verksamheten där det grekiska ordet ”srategia” betyder fälthärrekonst och hade till syfte att optimera utnyttjandet av de militära resurser som fanns tillgängliga. Chandler (1962) var en av de första som använde strategi som ett styrverktyg för företagsledningar och sedan denna tid har det funnits en generell acceptans till definitionen att strategi är ett långsiktigt perspektiv. En mer dagsaktuell beskrivning av strategi är enligt Steensen (2009) att formulera mål och målsättningar, politik, handlingsanvisningar, planer och positioner som ska genomföras under en viss tidsperiod (Lindkvist m.fl., 2014, sida 253).

Lindkvist m.fl. (2014) har valt att definiera anledningen till strategiskt arbete enligt följan- de:

4.1. Definition Strategisk Arbete

”Avsikten med att formulera en strategi är således att säkra effektiva pre- stationer för en given organisation i förhållande till de krav som ställs av samhällsutvecklingen, marknaden och de tongivande intressenterna.”(Lind- kvist m.fl., 2014, sida 254)

Den här definitionen har Lindkvist m.fl. brutit ner i en punktlista över arbetsinsatser för det strategiska arbetet, som i många fall innefattar företagsledningens ansvarsområde. Listan är enligt följande (Lindkvist m.fl., 2014):

• arbete med organisationen som helhet

• försöker förutspå den framtida utvecklingen

• fokus med en lång horisont

• koppla samman samhällsutvecklingen med organisationens styrkor och svagheter

• resursplanering för att säkerställa att arbetet för strategiska mål kan genomföras

• säkerställa att organisationen arbetar målinriktat med att implementera de satta målen För att lyckas implementera de strategier som skapas krävs möjligheten att framförskaffa information om hur utvecklingen ser ut nu och hur den kommer se ut framöver, att det går att skapa tydliga mål och en plan för att genomföra densamma. Vidare krävs det resurser och kompetenser passande till målen samt en generell tro till genomförandet.

Det finns ingen enhetlig accepterad syn på hur det strategiska arbetet på effektivaste sätt genomförs. Det är möjligt att ha ett genomgående strategiskt arbete på alla hierarki nivåer i ett företag men det är även vanligt att allt strategiskt arbete förläggs i företagsledningen.

Enligt Lindkvist m.fl. (2014) är ett av de vanligaste uppläggen en uppdelning i strategiskt-, taktiskt-, och operativt arbete, enligt Figur 4.1.

4.1.1 Strategi i Fyra Perspektiv

Whittington (2001) har definierat fyra olika perspektiv av strategi; Klassiskt, Evolutionis- tiskt, Systemteoretiskt och Processuellt, som går att placera på en skala utav två axlar, se Figur 4.2; resultatet av strategin samt processen som skapar strategin. Det går även att se de två axlarna som svaren på frågorna, ”varför har vi en strategi?” och ”hur genomförs strategin?”. Det är viktigt att förstå att axlarna i Figur 4.2 är kontinuerliga och därmed

Högsta ledningen

Ledarna på mellannivå

Arbetsledarna

Strategisk nivå

Taktisk nivå

Operativ nivå

Figur 4.1: Strategiskt arbete på olika organisationsnuivåer. (Lindkvist m.fl., 2014, sida 264, figur 10:4)

finns det olika grader av varje axel och därmed även olika nivåer av varje perspektiv.

Det klassiska perspektivet beskrivs med ett stort fokus på vinstmaximerande samt planering.

En organisation som har detta perspektiv förlitar sig till stor del på analyser och planering för att med en mycket information kunna ta välgrundade faktabaserade beslut med målet att maximera vinsten inom organisationen på lång sikt. I extrema fall är målet att inget

Vinstmaximerande Resultat

Gradvist Uppträdande Planerade

Processer

Pluralistiska

Klassiskt Evolutionistiskt

Systemteoretiskt Processuellt

Figur 4.2: Whittington (2001, sida 3) delar upp strategi i fyra olika perspektiv, klassiskt, evolutionistikt, systemteoretiskt och processuellt, som kan delas upp på de två axlarna resultat och processer. Resultat kan ses antingen som vinstmaximerande eller pluralistiska och processer kan ses som planerade eller gradvist uppträdande.

4.1. Definition Strategisk Arbete

oförutsett ska ske under den närmsta tiden utan alla aspekter ska vara analyserade och planer ska redan vara skapade när olika event inträffar och genom det ska organisationen kunna optimera sin väg framåt med slutmålet att ha en hög vinst. (Whittington, 2001)

Likt det klassiska perspektivet så fokuserar det systematiska perspektivet till stor del på att planera och analysera för att uppnå sina mål. Skillnaden är att slutmålet med strategin inte är att vinstmaximera organisationen utan att uppfylla andra intressen eller mål där det sociala ofta står i fokus. Det kan handla om personliga mål som att göra karriär inom företaget, positionera organisationen som miljömedvetna eller helt enkelt ha fokus på interna intressen. Att följa det här perspektivet behöver inte nödvändigtvis betyda att ledningen inte bryr sig om att ha en hög vinst, men de prioriterar andra, mer sociala aspekter, högre än vinsten i sig. På en individnivå kan det innebära att personer exempelvis vet att det mest optimala ur vinstintresse är att göra på ett visst sätt, men att de ändå väljer att medvetet ta andra beslut för att uppfylla andra intressen. (Whittington, 2001)

Det evolutionära perspektivet anser att världen inte är så förutsägbar som det klassiska perspektivet påstår. De menar att det spelar ingen roll hur mycket tid man lägger ner på att analysera och planera för framtiden eftersom världen de verkar i inte är tillräckligt rationell för att förändras enligt förutsägbara händelser. I stället menar de att en organisation måste anpassa sig snabbt till nya förutsättningar för att överleva och desto bättre organisationen är på att snabbt ta in nya förutsättningar och anpassa sig efter dessa desto bättre kommer de även prestera mot slutmålet att maximera vinsten. Det här perspektivet kan efterliknas evolutionen hos biologiska varelser där de måste anapassa sig för att överleva och dom som är sämst på att anpassa sig kommer dö ut medans dem som anpassar sig snabbast och bäst kommer ha en bättre utgångspunkt i konkurrensen framöver. Ledningens uppgift är till huvudsak att säkerställa att organisationen förändras i symbios med hur marknaden utvecklas. (Whittington, 2001)

Det processuella perspektivet ser inte nyttan av att planera långt in i framtiden då de, likt det evolutionära perspektivet, inte ser potentialen i planer och strategier eftersom organisationer och människor är impulsiva och saknar möjligheten att handla rationellt, vilket är en förutsättning för att planerna ska fungera. Istället handlar de först och snarare

skapar policy, mål och metoder för att rättfärdiga hur handlingen redan ser ut. Likt det systemteoretiska perspektivet är inte huvudsyftet att maximera vinsten utan fokus ligger vid interna intressen och mål och att man anser att en organisation har möjlighet att överleva utan att prestera på ekonomisk topp hela tiden. (Whittington, 2001)

4.1.2 The five P’s

Mintzberg (1987) väljer att definiera strategi med 5 engelska ord som börjar på bokstaven

”P”: Plan, Ploy, Pattern, Position och Perspective. Dessa fem ord är inte motstående utan kompletterar varandra för en förståelse för alla sidor av en strategi. Dessa fem ord beskrivs kortfattat nedanför:

Plan (Eng: Plan)

Strategi anses i många fall vara homogent med definitionen av en plan, det vill säga hur en person eller organisation ämnar att sig från position A till B, där dessa positioner kan vara av alla slag, geografiska, kulturella, ekonomiska m.m. Planer som strategi är en infallsvinkel som de flesta bekantar sig med tidigt i sitt liv och kan exempelvis vara att ett barn som vill bli fotbollsproffs har som plan/strategi att träna extra mycket för att nå slutmålet.

Trick (Eng:Ploy)

Trick är närbesläktat med ”plan”- definitionen men innebär att det finns en bakomliggande tanke med en plan som inte är vad externa förväntar sig. Mintzberg (1987) ger som ett exempel att ett barn som blir jagad av en mobbare kan hoppa över ett staket i tron om att skaka av sig förföljaren, då är detta en plan, men om barnet hoppar över staketet i vetskapen om att det är hans egna trädgård och att deras ivriga jakthund är lösgående på trädgården, då blir det ett trick av planen. Generellt sett är det inte handlingen i sig som är tricket utan konsekvensen hos motparten vilket kan vara rädsla, förvirring misstänksamhet.

Handlingsmönster (Eng: Pattern)

En tredje synvinkel på strategi är att den består av ett antal handlingar som i sin tur bildar strategin. Dessa handlingar är antingen medvetna eller omedvetna. Den här synen på strategi är nära besläktat med teorin kring störande moment, som kommer beskrivas