Högriskfonder kontra aktieindex
– En studie av makrovariablers påverkan på olika
fondalternativ
Södertörns högskola | Institutionen för Företagsekonomi Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | Vårterminen 2011
Av: Moses Yokie & Bo Lemar
FÖRORD
Denna studie är ett examensarbete och utgör den avslutande delen i författarnas
företagsekonomiska kandidatexamen. Arbetet är skrivet inom finansiering inriktning hos
Institutionen för ekonomi och företagande (IEF) på Södertörns högskola. Studien har
inneburit flera veckors intensivt arbete och författarna vill därför tacka alla som bidragit till
arbetets slutförande.
Först vill vi tacka Morningstar som bidragit med värdefull information om fonderna och
jämförelseindex. Framför allt ett stort tack till Karl Marthon på Morningstar för sitt bidrag
att ger oss med 10årig historiskt data om fonderna. Utan de här informationerna från er hade
vår uppsats varit omöjlig.
Vi vill också ge en stor tacka till vår handledare Cheick Wagué och Ogi Chun för den hjälp vi
har fått under uppsatsens gång då vill har behövt råd och vägledning. Sist men inte minst vill
vi tacka våra samtliga opponenter Sabina Engman
,
Armen Fatollahzadeh, Jenny Choudhury
o
ch Mete Pektas för deras opponering och råd.
Stockholm Maj 2011
Abstrakt
Titel: Högriskfonder kontra aktieindex
– En studie av makrovariablers påverkan på olika fondalternativ
Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi
Författare: Yokie & Bo Lemar Moses
Handledare: Ogi Chun & Cheick Wagué
Datum: 2011-05-25
Syfte
: Syftet med denna uppsats är att jämföra två olika aktieindex och högriskfonder med
avseende på makrovariabler. Syftet innefattar också att undersöka om en investerare kan få
bättre avkastning på högriskfonder än aktieindexfonder på 10 år period.
Metod: En kvantitativ metod har använts i uppsatsen, där data inhämtats från Morningstar.
Det insamlade material har sedan bearbetats i Microsoft Excel för att beräkna fonderna
avkastning och Sharpekvoten. Resultatet har redovisats i grafer och tabeller i empirikapitlet,
för att sedan analyseras och jämföras med de teorierna som används. Resultatet har jämförts
med de valda makrovariablerna för att hitta korrelationer.
Slutsats:
Det har inte gått att påvisa några möjligheter att utnyttja makrovariabler för att
skapa kortsiktiga vinster i högriskfonder eller aktieindexfonder. Däremot finns det långsiktiga
samband mellan de valda investeringarna och de valda makrovariablerna
Förslag till fortsatta studier:
Det kan vara intressant att gör en kvantitativ
undersökning på fler former av fondkategorier för att få ytterligare information om
tillämpbarhet. Dessutom att undersöka samband med andra makrovariabler som inte
innefattas i denna undersökning.
Abstract
Title: High-Risk Funds vs. Mutual- Index Funds
A study of macro -variables influence on different funds choice
Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration
Author: Moses Yokie & Bo Lemar
Supervisor: Ogi Chun & Cheick Wagué
Date: 2011-05-25
Aim: The purpose with this thesis is to compare two different types of mutual-index fond
and a high-risk fund in relation to the macro variables. The purpose also includes an
investigation about if an investor will receives a higher return on high-risk fund than on
mutual-index fund in a 10 years period.
Method: A quantitative method has been use in this study, where the information has been
received from Morningstar. Microsoft Excel has been used to process the collected data in
order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in graphs
and tables on the empirical capital, in order to analyse and compare it with the theories and
the selected macro- variables to see if there will be any correlation.
Conclusion: This research shows that there is no possibility that the macro-variable factors
can benefit an investment on high-risk fund or on mutual-index fund in the short run. On the
other hand there is a correlation between the high-risk fund and mutual-index fund with the
macro-variables factors in the long run.
Suggestion for future research
: Base on the results on this thesis. It would be
interesting to do a quantitative investigation on more fund category with other macro-variable
factors that are not included in this study to compare if there will be any correlation between
them.
Innehåll
1
INLEDNINGKAPITEL ... 1
1.1 Begreppsförklaring ... 1 1.2 Problembakgrund ... 2 1.3 Val av ämnet ... 3 1.4 Problemdiskussion ... 3 1.5 Problemformulering ... 5 1.6 Syfte ... 5 1.7 Avgränsning ... 5 1.8 Disposition ... 62
TEORIKAPITEL ... 7
2.1 Tidigare forskning ... 7 2.2 Modern portföljteori ... 8 2.2.1 Standardavvikelse ... 92.2.2 Sharpe Performance Index ... 10
2.2.3 Treynor Performance Index ... 11
2.2.1 Capital Asset Price Model (CAPM) ... 12
2.3 Effektiv marknads hypotes ... 13
2.3.1 Svag Form ... 15
2.3.2 Mellanstark Form ... 16
2.3.3 Stark Form ... 16
2.3.4 Förutsättning för Effektiv Marknad Hypotes ... 17
2.4 Risk ... 18
2.4.1 Riskfri ränta ... 18
2.4.2 Systematisk, osystematisk risk och Beta ... 18
2.4.3 Pearsons korrelation ... 20
2.5 Teoribegränsning ... 21
2.1.1 Kritiken mot Sharpe och Treynor ... 22
2.1.2 Kritik mot CAPM ... 22
2.1.3 Kritik Effektiva Marknadshypotesen ... 23
3
METODKAPITEL ... 24
3.1.1 Metodval ... 24
3.2 Primär och sekundärdata ... 25
3.3 Kvantitativ metod ... 25 3.4 Kvalitativ metod ... 26 3.5 Tillvägagångssätt ... 26 3.5.1 Val av fonder ... 26 3.5.2 Val av jämförelseindex ... 28 3.5.3 Val av makrovariabler ... 29 3.5.4 Val av tidsperiod ... 30 3.5.5 Reliabilitet ... 30 3.5.6 Validitet ... 30 3.5.7 Deduktiv-ansats ... 31 3.5.8 Källkritik ... 31 3.5.9 Metodkritik ... 32 3.5.10 Konjunkturläget ... 33
3.5.11 Makroindex och Mikroindex ... 33
5.1.1 Analys avkastning ... 47
5.1.2 Analys avkastning i jämförelse med reporäntan ... 48
5.1.3 Analys avkastning i jämförelse med makroindex ... 48
5.1.4 Analys avkastning i jämförelse med mikroindex ... 48
5.1.5 Analys avkastning i jämförelse med BNP ... 48
5.1.6 Analys avkastning i jämförelse med Inflation ... 49
5.1.7 Analys avkastning riskfriränta ... 49
6
SLUTSATSKAPITEL ... 51
6.1 Sammanfattning ... 51
6.2 Förslag till fortsatta studier ... 51
7
REFERENSLISTA ... 53
7.1 Tryckt litteratur ... 53 7.2 Elektronisk litteratur ... 54 7.3 Publicerade artiklar ... 568
BILAGOR ... 58
8.1 Excel ... 58 8.1.1 Bilaga 1: Makrovariabler ... 58 8.1.2 Bilaga 2: Länsförsäkringar ... 618.1.3 Bilaga 3: SEB Internet ... 65
8.1.4 Bilaga 4: Swedbank Robur Ny Teknik ... 69
8.1.5 Bilaga 5: SEB Teknologi ... 73
8.1.6 Bilaga 6: Ålandsbanken TIME ... 77
8.1.7 Bilaga 7: Öhman IT ... 81
8.1.8 Bilaga 8: Handelsbanken IT... 84
8.1.9 Bilaga 9: Lannebo Vision ... 88
8.1.10 Bilaga 10: Swedbank Robur Kommunikation ... 92
8.1.11 Bilaga 11: Skandia TIME Global ... 96
1
1 INLEDNINGKAPITEL
Detta kapitel inleds med en begreppsförklaring, problembakgrund, beskrivning av ämne val.
Vidare beskrivs uppsatsens syfte, frågeställning, avgränsning och dispositionen.
1.1 Begreppsförklaring
Arbitrage
Är en term som beskriver utnyttjandet av obalanser mellan två eller fler marknader, en
kombination av matchande handelsmöjligheter utnyttjas för att utnyttja obalansen mellan
marknaderna, som består av skillnader i marknadspriset.
1BNP
Bruttonationalprodukt är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en
tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och
tjänster. Bruttoinvesteringar är lika med export minus import.
2Aktieindex
Ett Aktieindex är en statistisk indikator som mäter de kombinerade värde av underliggande
aktie i ett bestämt index. Ett aktieindex rör sig runt om i världen högre eller lägre beroende på
hur finansiella investerare reagerar på ett antal faktorer, till exempel bolagsrapporter eller
andra ekonomiska faktorer eller som ett resultat av politiska beslut. Varje förändring av
kursen för en aktie som ingår i ett index återspeglas som en förändring av det indexets totala
värde.
3Jämförelseindex
När en investerare ska utvärdera sin fond är det vanligt att använda ett jämförelseindex.
1
Nationalencyclopedin, Arbitrage.
http://www.ne.se/lang/arbitrage
2011-04-17
2
Nationalencyclopedin,BNP.
http://www.ne.se/sok/bnp?type=NE
2011-04-10
3
2
Indexet reflekterar marknadsportföljens avkastning och visar hur en fond investerar på
marknaden kan prestera. Det är viktigt att välja rätt jämförelseindex, så att en investerare kan
jämföra fonden med det index som gäller på samma marknad.
4Högriskfond
Högriskfonder anses vara de fonder med en hög volatilitet som investerar inom en viss
investeringskategori, detta kan vara i aktier inom en speciell marknad eller i aktier som
investerar i en viss region. Det finns ingen gräns på volatiliteten som säger om det är en
högrisksfond eller inte, men en högre volatilitet betyder en högre risk.
1.2 Problembakgrund
Fonder är en av de mest moderna sparformer i Sverige men samtidigt också väldigt
omdiskuterade. Fonder erbjuder en större riskspridning jämfört med andra enskilda
värdepapper och genererar i regel en högre avkastning än ett sparkont. Med det låga
ränteläget som är i Sverige framstår investeringar i bland annat olika fonder som ett mycket
attraktivt alternativ till rena sparkonton som genererar en förhållandevis låg avkastning vid
låga räntor.
Att investera sparkapital i fondmarknaden har idag blivit väldigt populärt. Idag har 98 procent
investerat sina pengar i olika former av värdepapper.
5Genom detta sker ett stort
forskningsfokus på fondmarknaden, med dess fördelar och nackdelar gällande investeringar.
Detta är ett aktuellt problem som påverkar många småsparare dagligen och därigenom
kommer denna forskning att fungera som ett verktyg för framtida småsparares investeringar i
fonder.
Aktieindexfonders och olika högriskfonders förvaltare placerar sina kunders investeringar i
vad de anser vara de mest avkastningsgivande sparformerna beroende på den risk kunden är
villig att ta. Förvaltarna till aktieindexfonderna försöker sprida riskerna så att fonden skall
följa index, fast prestera ännu bättre än dess jämförelseindex. Medan en förvaltare i
4
De Ridder et al, 2009 s 134
5
Finanstidningen, Vem sparar i fonder,
3
högriskfond väljer att investera endast i en kategori värdepapper med högre risk och
förhoppningsvis högre avkastning än index. Som privat småsparare är det svårt att utvärdera
och välja vilken sparform som passar bäst. Vi utgår ifrån ett långsiktigt sparande med en så
god avkastning som möjligt relativt risken.
För att kunna ställa en prognos på framtida utvecklingar går det att se till historisk
utvecklingen för att få en indikation hur fonden beter sig på marknaden.
Något som skiljer olika fondalternativ åt är avgifterna och kostnaderna. Högriskfonder har
ofta betydligt högre kostnader. Enligt den effektiva marknadshypotesen ska det inte gå att
göra arbitrage vinster på marknadens svagheter utom i vissa slumpartade fall, samtidigt kan
man självklart göra vinst på aktieuppgång. Detta följaktligen påvisar att om det rådde en
perfekt marknad så skall en aktivt förvaltad portföljs avkastning ha svårt att överstiga
aktieindex på längre sikt.
1.3 Val av ämnet
Författarna har läst finansieringskurser under sin utbildning och det har fångat deras intresse.
De visste redan från början att C-uppsats skulle hamna inom detta ämnesområde, och har
diskuterat mycket kring olika former för småsparare. Enligt Fondbolagens Förening har
98 procent av Sveriges befolkning sparat i fonder, främst på grund av det svenska
Pensionssystemet. Under år 2009 uppgick det totala nettosparandet till 124 miljarder varav
Hushållen stod för 80 miljarder.
6Författarna vill undersöka hur en novis småsparare kan välja sparform i avseende på åldern,
till exempel två investerare som är 65 år och 30 år gamla väljer sparalternativ efter sin ålder,
när han eller hon vill få högre avkastning på sin investering. Från en småsparar synvinkel är
författarna intresserade av att djupare undersöka om en investerare kan få bättre avkastning på
högriskfonder än aktieindex om med avseende på makrovariabler.
1.4 Problemdiskussion
Att välja fonder som sparform har en viktig fördel för en småsparare eftersom det inte kräver
lika stora kunskaper och engagemang om börsen som vid direkt aktieköp. Grundidén med
6
Fondbolagens förening, Årsrapport.
4
fonder är att de skall öka riskspridningen genom att investera i flera olika aktier samtidigt som
de skall öka avkastningen. En sparare kan då investera i kategori som investeraren tror på utan
att investera i ett företag eller sprida risken mellan flera företag. Det behöver inte vara endast
företag, utan fonder kan vara allt från hedgefonder, aktiefonder, råvarufonder och räntefonder.
Detta enorma utbud av fonder är en fördel, men kan också vara förvirrande. Fondförvaltare är
inte objektiva i sin rådgivning utan deras mål är att tjäna pengar, vilket ofta uppnås genom att
tjäna pengar åt spararen, men det innebär inte att det alltid är ultimat för spararen.
En småsparare som inte är insatta i fonder tänker inte igenom vilken påverkan
förvaltningsavgiften har på deras sparande. Frågan är om han/hon vet om att det finns andra
alternativ med lägre avgifter som till exempel en aktieindexfond. Aktieindexfonden kräver
ingen aktiv förvaltning vilket leder till att förvaltningsavgiften blir betydligt lägre.
7Aktieindexfonder borde därför ha svårt att slå förvaltade fonder om dessa inte lyckas avkasta
betydligt mer. Index motsvarar en genomsnittlig avkastning, vilket innebär att vissa fonder
kommer avkasta bättre och andra sämre.
Högriskfonder har en högre volatilitet, vilket betyder att deras avkastning kommer att variera
mer än marknaden i stort. Detta innebär till exempel att när marknaden går upp kan en
högriskfond gå upp ännu mer, vilket skulle kunna ge högre avkastning, men samtidigt också
gå ner mer. Går det, så kan en investerare utnyttja dessa varianser mellan fondalternativen.
Aktieindexfonder anses som tråkigt bland många investerare eftersom de endast skall följa ett
index, medan högriskfonderna är mer riskfyllda och attraktiva
8. Detta eftersom de kan avkasta
mer än Index samt att de kräver ett större engagemang och mer kunskap från spararen.
Eftersom det finns olika resultat inom området, skulle det vara intressant att göra en ny
undersökning kring ämnet. I uppsatsen kommer författarna att fördjupa sig i frågan om en
högriskfond presterar bättre än aktieindex, sett över en tioårs period.
Aktieindexfonderna kommer att representeras utav två index, OMXS30 och SIXPX på
Stockholmbörsen. Dessa två index skiljer sig avsevärt från varandra, OMXS30 följer de 30
7
SPP, Våra sparformer inom pensionsfösäkring.
www.spp.se/site/spp.nsf/Pages/varasparformer.html 2011-03-09
8
Backoffice24, Vanligast är aktieindexfonder.
http://www.backoffice24.se/indexfonder.html
5
mest omsatta aktierna och är ett index med högre omsättning än resterande börs, och SIXPX
följer hela fondaktiemarknaden.
Bör en småsparare inrikta sig på att investera i aktieindexfonder vilket anses som säkrare
alternativ till högriskfonder. Högriskfonder anser själva att de står för ett långsiktigt sparande,
minst 4år, detta i sig emotsäger effektiv marknad hypotes. Vilket är det bästa alternativet för
en investerare som vill ha avkastning på en 5-10års period, går det att kombinera dessa vid
olika makrosituationer.
1.5 Problemformulering
Kan en småsparare effektivisera sin portfölj på en längre samt kortare period genom att
investera efter indikationer kring olika makrovariabler och konjunkturläget?
Finns det urskiljbara makromönster som visar för småspararen när denna bör investera i de
olika fondalternativ som kan resultera i att högriskfonder avkastar mer än index på 10 år
period?
1.6 Syfte
Syftet med denna uppsats är att jämföra två olika aktieindex och högriskfonder med avseende
på makrovariabler. Syftet innefattar också att undersöka om en investerare kan få högre
avkastning på högriskfonder än aktieindexfonder på 10 år period.
1.7 Avgränsning
För att göra undersökningen genomförbar kommer 10fonder mellan 2001-01-01 och
2010-12-31 att undersökas. Dessa fonder kommer att väljas ut från Morningars volatilitets rankning för
branschfonder, undersökningen kommer inte att ta hänsyn till eventuella tidigare avvikningar
i riskrakningen. Samtliga behandlade fonder kommer att vara registrerade och ha sitt
huvudsäte i Sverige, detta eftersom de skall jämföras med svenska OMXS30-index och
SIXPX.
6
grund av att undersökningen ämnar undersöka den direkta avkastningen mellan
sparalternativen. Detta skall ge ett resultat som är oberoende av olika förvaltares avgifter och
kan variera kraftigt.
1.8 Disposition
Kapital 1:
Här görs en kort introduktion till ämnesvalet och en kort bakgrundsinformation om
fondmarknaden och hur svenska privatpersoner sparar i fonder. I detta kapitel kommer även
syfte och problemdiskussion definieras.
Kapitel 2:
I det andra kapital presenteras den teoretiska referensramen som sedan ligger till grund för
analysen av den empiriska undersökningen en reflektion till tidigare studie som ges en
förstående till problemet som kan lösas. Den teoretiska referensramen bidrar som ett stöd för
att öka förståelsen för uppsatsen.
Kapitel 3:
I detta kapitel redovisas metod och tillvägagångssätt. Käll- och metodkritik kommer även att
belysas. Detta kapital också, tas hänsyn till om hur tillförlitligt de insamlade materialet och
trovärdighet graden hos de hemsidor och institutioner som använd.
Kapitel 4:
I empirikapitlet presenteras den information som fås genom insamling av kvantitativ data. Det
insamlade materialet ligger sedan till grund för analysen och slutsatsen.
Kapitel 5:
Här presenteras författarnas reflektioner och slutsatser som ett resultat av arbetet och förslag
till försatta studie.
Kapitel 6:
I detta kapitel presenteras slutsatserna från empirin.
Kapitel 7:
I kapitlet presenteras källorna efter källkategori.
Kapitel 8:
7
2 TEORIKAPITEL
I detta kapitel presenterar tidigare forskningar redogörs för de teorier som studien tillämpar.
Sedan redogörs för modern portföljteori och CAPM. Avslutningsvis ges kritiker på dess
teorier.
2.1 Tidigare forskning
Fama och Schwert publicerade redan 1977en vetenskaplig artikel där de beskriver hur olika
tillgångar påverkas av inflationen och inflationsförväntningarna. Det de finner är att de flesta
tillgångar är hedgade mot båda förväntade och inte förväntade inflationsförändringar.
Däremot upptäcker de en negativ korrelation mellan inflationen och aktiemarknaden.
9I en ytterligare artikel av Fama beskrivs hur olika makrofaktorer påverkar kassaflödet vilket i
sin tur påverkar aktiepriserna. Där framhävs vissa samband mellan aktiepriset och till exempel
produktionstillväxten. Där Fama också ifrågasätter hur effektiv marknaden är.
10Bossaerts och Hillion, 1999, utvärderade om det gick att finna samband mellan
aktieavkastning och den riskfria räntan. Detta gjorde de på flera länder under olika
tidsperioder, men resultatet visade på att inga sådana samband fanns.
11Chen et al 1986 påvisar vissa samband mellan aktiemarknaden och finansiella nyheter om
olika makrovariabler. Aktierna är utifrån de risker företaget tar prissatta och påverkas av
framförallt statliga makroekonomisk påverkningar.
12Pesaran och Timmermann, 2000, undersökte om det gick att förutsäga avkastningen från
aktier på den engelska marknaden med makroekonomiska variabler. Deras slutsats var att
påverkan av makrovariablerna på aktierna varierade över tiden, det vill säga att påverkan
varierade från period till period. Denna undersökning gjordes på marknaderna under 60talet
och 70talet.
139 Fama och Schwert, 1977. 10 Fama, 1990.
11 Bossaerts och Hillion, 1999 12 Chen et al 1986
8
Engström et al, 2000, publicerade Performance and Characteristics of Swedish Mutual Funds
där de studerar sambandet mellan variabler och fonden med hjälp av Jensens alfa och linjär
regression. Resultatet påvisar att goda prestationer ofta har ett samband med små aktiefonder
med låga avgifter, fonder med hög handelsaktivitet och fonder med god avkastningshistorik.
14
Fleming och Remolona, 1999, anser att obligationsmarknaden reagerar i två steg efter att
information om makrovariabler offentliggörs. Där det första steget är prisförändring och
sedan en förminskning av handelsvolymen, det andra steget är en ökning av handelsvolymen
samt att jämna ut eventuella kvarstående prisskillnader. Undersökningen gjordes på
amerikanska marknaden genom att undersöka marknaden de dagar som makroekonomiska
nyheter släpptes med avseende på prisvolatilitet, handelsvolym, bid, ask och spread.
152.2 Modern portföljteori
Markowitz anses vara grundaren till det vi idag kallar modern portföljteori. Det som gjorde
honom unik var att han var den första som rent matematiskt räknade på sambandet mellan risk
och avkastning. Genom att skapa en portfölj med olika aktieindex och fondindex allokeringar
kunde han öka avkastningen samtidigt som risken minskade.
Som exempel skulle en portfölj utformas så att 70 procent av den är fonder medan 30 procent
är aktier, och på sätt maximerar att avkastningen blir så hög som möjligt per riskenhet, i
jämförelse med till exempel en ren aktieportfölj.
14 Engström et al, 2000
15
9
Moderna Portföljteorin
(Källa
16)
Figur 1-Moderna Portföljteorin
Bilden visar hur en investerare kan fördela portföljen mellan aktier och fonder för att
maximera avkastningen per riskenhet.
2.2.1 Standardavvikelse
Standardavvikelse mäter hur mycket avkastningen i snitt har avvikit från medelavkastningen
under en viss period. En hög standardavvikelse avslöjar att fondens värdeförändringar har
varit stora.
17Standardavvikelsen räknas ut genom att först räkna ut variansen som är ett kvadratiskt avstånd
till ett medelvärde. Genom att sedan ta roten ur variansen får man fram standardavvikelsen.
Standardavvikelsen beräknas enligt följande formel:
TR=
fondavkastning
=
fondens medelavkastning
16
All about Index Funds, Indexfonder.
http://site.ebrary.com.till.biblextern.sh.se/lib/sodertorn/docDetail.action?docID=10152948
,
s.188
17
10
n=
antal observationer
182.2.2 Sharpe Performance Index
1966 introducerade Williams F Sharpe sin modell Sharpe performance index, han var även
den mest kända grundaren av CAPM- modellen. Sharpe Performance index används för att
rangordna värdepapper genom att räkna fram ett specifikt värde för just den aktuella
värdepappersportföljen. Det högsta värdet tillägnas den portfölj som har bäst förväntade
avkastning i förhållande till risk och ger automatiskt en rangordning för de olika
placeringsalternativen med hänsyn till den förväntade avkastning och risken tillsammans.
19Sharpe performance index beräknas enligt följande:
Rp - portföljens avkastning
Rf - riskfri avkastning (till exempel avkastning på statsskuldväxlar)
σp – portföljens totala risk mätt som standardavvikelse
20Sharpe performance index bestämdes som skillnaden mellan portföljens avkastning och den
riskfria räntan dividerat med portföljens standardavvikelse. Kågerman et al menar att
tolkningen av Sharpekvoten är direkt, ju högre Sharpekvot desto bättre. Investeraren
efterfrågar en hög Sharpekvot eftersom det visar att portföljen har en hög förväntad
avkastning i förhållande till den risk som finns.
21Anta att en investerare utvärderar två fonder, Alfa och Beta. Där fond Alfa har en
11
placeringen har en avkastning på 7 procent. I Sharpekvoten beräknas risken utifrån
standardavvikelsen, vilken är 8 procent för Alfa och 10 procent för Beta. Detta innebär att
Sharpekvoten för fonden Alfa blir (11-7)/8 = 0.5 procent och för fond Beta blir det (20-7)/10
=1, 3 procent. Den fond som har bäst Sharpekvot är den som har bäst avkastning i förhållande
till sin risk. I detta fall är det fond Beta.
22Det finns två skäl som talar för Sharpekvotens användande av standardavvikelsen som
riskmått. Det första menar de att, eftersom standardavvikelsen är systematisk känner
investeraren till hela fördelningen och därmed beskrivs både den systematiska risken och
osystematiska risken. Den andra anledningen är att standardavvikelsen är ett mått som de
flesta känner till och det finns många lättåtkomliga tabeller som kan användas för att beskriva
vinst- och förlustriskerna.
232.2.3 Treynor Performance Index
Treynor performance index är ett mått för att utvärdera olika portföljers avkastning. Detta
mått baseras på den systematiska risken beta. Treynor index används för att kategorisera både
portföljer och enskilda placeringar mot varandra, vilken gör att den diversifierbara risken har
exkluderats bort.
24Enkel diversifieringsmetod används för att minska den osystematiska rinken av
aktieportföljen och lämnar en portfölj med endast den systematiska risken. Skillnader mellan
Treynorkvoten och Sharpekvoten ligger i definitionen av risken. Treynor menade att
portföljens avkastning borde mäta relativt till den systematiska risken snarare än till den totala
risken, det vill säga standardavvikelsen som Sharpe föreslog.
25Kategoriseringen sker genom att mätta lutningen på linjen från den riskfria räntan till den
punkt som den observerade investeringen placerar sig på med avseende på risk och
avkastning. Bedömningen sker sedan genom att man föredrar det alternativet som ger högst
riskpremium i förhållande till systematisk risk.
12
Treynor index delar upp en portföljs riskpremie på dess systematiska risker enligt följande:
Rp – portföljens avkastning
Rf – riskfri avkastning
βp – portföljens marknadsrisk
262.2.1 Capital Asset Price Model (CAPM)
I mitten av 1950-talet lade Markowitz grunden för CAPM-ansatsen, det vill säga Capital
Asset Pricing Model. CAPM är en jämviktsmodell som beskriver prissättningen av tillgångar
baserade på en tillgång som bidrar till portföljrisken. Ansatsen visar förhållandet mellan
avkastning och risk för att kunna finna en effektiv portfölj, det vill säga att den förväntade
avkastning är linjärt relaterad till dess beta.
27I en väl riskspridd portfölj har de osystematiska riskerna diversifierats bort och i ansatsen är
det därför bara placeringens systematiska risker som kompenseras. Det vill säga
samvariationen mellan avkastningen och marknadsportföljens avkastning. Riskmåttet för
samvariationen är betavärdet, därför är det en förutsättning att alla investerare utgår från
samma marknadsportfölj.
2826
Bodie et als, 2008, s.855-859
27Copeland et al 2005, s. 193, 199
2813
Security Market Line
Figur 2-SML
(Källa
29)
Security Market Line, visar förhållandet mellan tillgångens betavärde och förväntade
avkastning.
302.3 Effektiv marknads hypotes
Marknadseffektivitet innebär enligt definition att marknadens kapital fördelar sig efter
marknadens kapitalbehov. Där företag har tillgång till kapital som motsvarar
investeringspotentialen hos förtaget. All information är tillgänglig för alla parter och den
sprids med hög hastighet över hela marknaden, så att alla marknadsaktörer har samma
information samtidigt. Detta gör i sin tur att alla marknadspriser förändras efter rådande
omständigheter och att det alltid är korrekta marknadspriser. Detta kallas för externa
marknadseffektivitet. Den interna marknadseffektiviteten syftar på att marknaden är effektiv i
form av transaktioner. Transaktionskostnaden skall vara låg medan transaktionshastigheten
skall vara hög så att aktörerna handlar och konkurrerar under rättvisa förhållanden.
3114
Relevant för frågeformuleringen kommer den externa marknadseffektiviteten att beröras i
första hand.
32Som ett exempel på perfekt marknadseffektivitet kan vi ta ett elektronikföretag A som vill
utveckla en produkt B. Med denna nya utveckling av produkten B kommer effektiviteten öka
drastiskt. A:s aktiepris kommer att värderas utifrån huruvida långt A kommit i utvecklingen
av B. Om dessutom A är den enda utvecklare av B så borde således det också höja priset på
aktien. För att utveckla B anställer A en ingenjör som är specialist på att utveckla B. Om
ingenjören får en marknadsmässig lön, det vill säga motsvarande det värde han tillför
företaget kommer inte aktiepriset förändras. Däremot om anställandet av ingenjören skapar ett
positivt Net present value(NPV) genom att företaget inte betalar ingenjören det fulla värdet
han tillför A. I detta fall kommer A:s aktie öka i värde omgående. För att marknaden skall
anses som effektiv måste den reagera omedelbart på värdeförändringen och justera priset på
aktien. Detta gör att det inte går som aktiemäklare att göra en vinst på informationen om du
inte redan äger aktier i företag A.
Det krävs ett antal kriterier för att Effektiv Marknad hypotes skall kunna uppnås.
Eftersom informationen reflekteras direkt i aktiens pris, kommer investerare endast att
få en normal avkastning. Vetskap om information när den släpps kommer inte gynna
investeraren. Priset på aktien kommer att hinna justera sig innan investeraren hinner
handla aktien.
Företag skall förvänta sig att få rättvisa värden för de säkerheter de säljer, det vill säga
ett pris som motsvarar det reella värdet. Företagen kan inte förvänta sig att finna
finansiering genom att lura investerarna på den effektiva marknaden.
33
På en marknad där alla aktörer har obegränsad tillgång till gratis och korrekt marknads
information om framtiden, där alla investerare uppmärksammar marknadspriset och
anpassar deras portföljer därefter. På en sådan marknad kommer investeringspriset att
motsvara det nuvarande värdet på framtida avkastningarna.
32
Sharpe et al. 2000, s.73
33
15
Effektiva marknadshypotesen
Figur 3- Effektiva marknadshypotesen
(Källa
34)
Bilden visar hur marknaden kan reagera på nyheter beroende på olika former av
marknadseffektivitet.
2.3.1 Svag Form
Den svaga formen av marknadseffektivitet är den absolut svagaste formen som kan förväntas
att finnas på en finansmarknad. Denna forma av marknadseffektivitet utgår ifrån att
investerarna endast grundar sina framtida beslut utifrån historisk data. Den använder sig inte
av någon annan information som till exempel mätetal eller liknande.
35Rent mattematiskt kan man uttrycka den svaga marknadseffektiviteten enligt:
P
t=P
t-1+Förväntad avkastning + Allmänna fel.
36Det nuvarande priset på aktien är det senast betalade priset för aktien, plus den förväntade
avkastningen, plus de eventuella faktorer som påverkar priset. Till exempel i form av
information som inte kan förutses ur det föregående priset.
Om det gick att finna mönster i endast historiska prisförändringar skulle alla göra det, detta
skulle leda till att investerare skulle utnyttja dessa mönster för att köpa vid låga tillfällen och
34 Sharpe et al, 2000, s.80-81
35
Brealey & Myers 1996, s.329
36
16
pressa upp priserna för att sedan sälja vid högsta punkt. Genom konkurrens skulle mönstren
elimineras och lämna slumpmassiga förändringar i kursen.
372.3.2 Mellanstark Form
En marknad räknas som mellanstark om priset baseras på all tillgänglig information, det vill
säga inkluderat information tryckt av företaget själva som årsrapporter, och historiska
prisinformation. All information kommer att återspeglas i aktiekursen innan investerarna
hinner reagera och utnyttja den.
38Investerare kommer dessutom inte kunna förutse kursen
genom att se till tidigare förändringar och mönster från avkastningshistorik.
392.3.3 Stark Form
På en marknad med stark marknadseffektivitet är det omöjligt för investerare att göra
onormala vinster genom att använda marknadsavvikelser. I de flesta fall där man talar om
effektiva marknader menar man att det är stark effektiva, medan de i själva verket är
mellanstarka. Däremot kontrolleras marknaden av bland annat hårda insiderlagar som gör det
förbjudet att handla med icke allmän information som källa.
40Under förhållandet stark marknadseffektivitet skulle en insider inte kunna tjäna på sin
kunskap då marknaden skulle reagera så fort insider skulle försöka handla, och priserna skulle
anpassa sig innan insidern hunnit handla. Samtidigt som vissa anser att det inte finns några
insiders, det vill säga inga hemligheter, i en stark marknadseffektivitet.
4117
Effektiva Marknadshypotesens former
Figur 4-Effektiva marknadshypotesen former
(Källa
42)
Från bilden kan man uttyda att en stark form också är mellanstark och svag. Samt en
mellanstark är också svag form, det vill säga den starka formen innehar också kriterierna för
den svaga och mellanstarka formen.
432.3.4 Förutsättning för Effektiv Marknad Hypotes
Det finns tre olika sätt för att en marknad skall kunna uppnå stark marknadseffektivitet, det är
igenom rationalitet, oberoende avvikelse från rationalitet och arbitrage.
När investerarna beter sig rationellt kommer de att värdera varje aktie till ett Net
Present Value (NPV) som bygger på framtida diskonterade avkastningar. Investerarna
kommer att agera direkt på ny information och anpassa deras bud därefter.
18
Det tredje sättet för marknaden att bli effektiv är trots ovan nämnda när investerarnas
strategier är korrelerade, och det är baserat på arbitrage. På en marknad där det både
finns rationellt professionella och de ickerationella amatörerna. Om inte amatörernas
ickerationella strategier tar ut varandra kommer det att skapas aktiepriser antingen
över eller under de riktiga värdena. När de professionella investerarna ser detta
kommer de att se detta som arbitrage möjligheter och genom att handla med till
exempel de undervärderade öka värdet på dessa. Den effektiva marknaden kommer att
inträffa så länge som de professionellas arbitrage överväger amatörernas irrationella
spekulationer.
452.4 Risk
2.4.1 Riskfri ränta
I många av de riskjusterade modeller vi använder är den riskfria räntan en vital parameter.
Denna beskriver den högsta ränta en investerare kan få vid en helt riskfri investering. Den
riskfria räntan brukar oftast vara en kombination på räntan av statsobligationer och
stadsskuldsväxlar på en 10års period. Det går även att endast utgå från en 10-årig
stadsobligation, vilket författarna kommer att göra i denna undersökning. Riksbanken
10-åriga stadsobligation SE GVB 10Y kommer att användas som riskfri ränta för den valda
undersökningsperioden.
462.4.2 Systematisk, osystematisk risk och Beta
Om alla investeringar resulterade i förväntat utfall skulle det inte finnas någon risk. Det är
händelsen av det oförutsägbara av påverkande faktorer som utgör det som kallas för risk. Risk
kan delas in i många olika kategorier, men oftast under två huvuddefinitioner, systematisk risk
och osystematisk risk även kallat market risk och nonmarket risk.
47Den systematiska risken
är den som påverkar hela marknaden, medan den osystematiska risken endast påverkar en viss
aktie.
45
Ross et al. 2010, s.362
46
Riskbanken, Stadsobligationer.
http://www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16740
,
2011-03-28
47
19
Alla aktier påverkas av inflation, räntor, BNP och det är dessa faktorer som utgör själva
kärnan för den systematiska risken. Den beskriver den totala marknadens variation i
avkastning. Motsatsen till detta är en faktor som endast slår hårt mot ett enskilt företag eller
ett fåtal företag. Det kan till exempel vara en lokal händelse, det kallas för en osystematisk
risk.
48Det finns risk som påverkar ett antal företag som befinner sig mellan systematisk och
osystematisk risker, dessa kan till exempel vara företag som påverkas av växelkurser.
49Därmed representerar m den systematiska risk och ɛ representerar den osystematiska risken.
Den osystematiska risken, som också kallas för specifik, kan minskas genom
portföljdiversifiering. Genom att ha en portfölj innehållande fler olika innehav kommer
investeraren inte minska marknadsrisken, men däremot minska den systematiska risken.
50Beta uttrycker det genomsnittliga sambandet mellan börsens avkastning och avkastningen på
en aktie eller en portfölj av värdepapper under en period. Beta är det koefficient som,
multiplicerad med marknadens avkastning och har samband med aktiens risk. Det är ett
väldigt enkelt mått på risk som kan appliceras på alla aktier. Detta nyckeltal brukar inte
beräknas med hjälp av en formel utan uppskattas statistiskt.
5148
Ross et al. 2010, s.
49Damodaren 2001, s. 396
50Gavelin & Sjöberg 2007, s.146
51
20
Risk
(Källa
52)
Figur 5- Risk
Den totala risken delas in i systematisk och osystematisk risk.
2.4.3 Pearsons korrelation
Det visar sig att portföljens risk inte kan beräknas utan kännedom om aktiernas korrelation,
det vill säga graden på samvariationen. Korrelationen är ett mått på samvariationen och anges
med hjälp av korrelationskoefficienten som är ett tal mellan +1, 0 och -1,0.
53Om korrelationen är positiv har aktierna en positiv samvariation, vilket innebär att två aktier
samtidigt uppvisar en hög avkastning, eller alternativt faller tillsammans. Detta samband kan
vara starkt eller svag. Är sambandet starkt då ligger korrelation nära 1,0, medan ett svagt
samband betyder att korrelationen ligger närmare noll. Enligt detta kan man dra slutsats att
om två aktier inte har någon samvariation alls så betyder det att korrelationen är noll.
54Det finns två sätt att undersöka en korrelations signifikansnivå, dels med en signifikansnivå
och dels med två signifikansnivåer. Det som skiljer dem åt är att den med två
signifikansnivåer är tillämpbar på både positiva och negativa korrelationer.
52
Damodaren 20 01, s. 395
53
Gavelin & Sjöberg 2007, s. 155
54
21
Eftersom vi inte kan avgöra om fonderna och de nämnda faktorerna kan ha ett positivt eller
negativt samband i resultatet, därför kommer undersökningen att göras med två
signifikansnivåer istället för en signifikansnivå.
Det som inte framkommer av Persons korrelation är kausaliteten, det vill säga vilken faktor
som är ett resultat av den andres verkan.
55r=
korrelation
x=
oberoende variabel
y=
beroende variabel
n=
antal observationer
2.5 Teoribegränsning
Författarna har valt att begränsa teorin till att endast använda Sharpe, då de funnit denna teori
mer passande. Sharpekvoten beräknas per total risk det vill säga med avseende på både
systematisk och osystematisk risk, vilket är mer passande för denna undersökning. CAPM och
Treynor bortdiversifierar den osystematiska risken och kommer därför inte att användas, då
undersökningen berör den totala risken.
Eftersom författarna vill öka trovärdighet i uppsats beskrevs många teorier för att sedan
kritisera dessa teorier och välja den som är mer lämplig för undersökningen. Sharpekvoten
som valda teori kan däremot ifrågasättas för att denna teori är mer lämplig för mindre
portföljer.
55
22
2.1 Teorikritik
2.1.1 Kritiken mot Sharpe och Treynor
Sharpe performance index är i stor del likt Treynor performance index då både gör om
riskpremien till ett kvantitativt mått på risken. Skillnaden mellan dessa två är att Sharpe
använder Capital Market Line’s (CML) standardavvikelse för att rangordna
investeringsplaceringar medan Treynor rangordnar investeringsplacering efter Capital Asset
Pricing Model’s (CAPM) beta. Enligt CAPM antagande kan ett fritt kapital kan lånas till den
riskfria räntan.
En annan viktig aspekt att ta hänsyn till med Treynor performance index är att en
väldiversifierad investerare diversifierar bort den osystematiska risken (σ). Vilket leder till att
Treynor endast är ett relevant riskmått att använda på en större portfölj, då avkastningen
jämförs mot den systematiska risken (β) istället för den totala risken (σ).
Till skillnad från
Treynor är Sharpe mest lämplig att använda för en mindre portfölj. Sharpe performance index
mäter avkastningen i förhållande till den totala risken, som omfattas av både systematisk och
osystematisk risk. Detta blir ett problem i en större portfölj, då den systematiska risken
diversifieras bort, vilket leder till att standardavvikelsen inte är ett rättvisande riskmått.
562.1.2 Kritik mot CAPM
Flera olika vetenskapliga slutsatser har dragits om teorins existensberättigande. Den mest
optimistiska kritiken anser att CAPM-teorin i grunden är korrekt men möjligheten att testa
den på ett korrekt sätt saknas och hänsyn måste tas till skatter, likvida tillgångar,
transaktionskostnader och marknadsimperfektioner.
57Richard Roll 1977, hävdar att det inte är teoretiskt möjligt att testa teorin. Det enda som går
att testa enligt Roll är marknadernas effektivitet, alla andra slutsatser beror på om man tror på
teorins antagande eller inte. Roll är en av de största kritikerna till CAPM, han menar att bland
annat att marknadsportföljen skall innehålla alla investerbara tillgångar, t.ex. aktier,
obligationer, fastigheter och ”human” kapital.
5823
2.1.3 Kritik Effektiva Marknadshypotesen
Aktieanalytiker lägger ner enorm möda i att finna icke effektiva marknadsavvikelser där det
går genom olika metoder att göra onormala vinster. Detta kan vara beroende på antingen
verkliga brister i marknadseffektiviteten, insiderhandel eller ren tur. Diskussionen huruvida
det handlar om tur och insider eller om kunskapen om marknadsbrister som skapar onormala
vinster går isär mellan förespråkare av effektiva marknadshypotesen och aktieanalytiker.
5959
24
3 METODKAPITEL
Kapitlet beskriver de metodval som författarna har gjort för att besvara studiens
frågeställning och uppfylla dess syfte. Kapitlet inleds med en förklaring av författarnas val av
metod. Vidare redogörs för hur informationsinsamlingen skett för att avslutningsvis skildra
uppsatsens kritiska förhållningssätt
3.1.1 Metodval
Som metod kommer vi att använda oss av kvantitativa metoder och utgå ifrån uppsamlade
historiska data från Morningstar hemsida. Uppsatsen kommer inte att innehålla en kvalitativ
analys, i form av intervju, eftersom allt material som använts finns att hämta på hemsida och i
kurslitteratur. Därmed kommer endast lite beskrivning att göras på denna metod att bearbeta
data.
Utgångspunkten för fondvalen kommer att vara fonder hos Morningstar hemsida med
huvudsäte i Sverige med inriktning mot olika branscher, till exempel medicinbranschen.
Dessa branschfonder är den fondkategori som har högst risk bland olika fonder. Dessa
kommer vi att jämföra med indexfonder, som representeras av själva aktieindexet.
Uppsatsen kommer att använda Sharpe som avkastningsmått för att beräkna avkastningarna,
Sharpe kommer har beskrivits mer under teoridelen och sedan föras in i grafer.
För att kunna få ytterligare bättre förståelse kommer undersökningen att analysera resultat av
jämförelsen mellan två olika index och branschfonder med olika makrovariabler på den
svenska marknaden. Detta görs för att se samband på i kortvarigt och långvarigt avkastning
mellan fonderna beroende på dessa variabler. Korrelationsanalys kommer att användas för att
analysera svaren för att finna eventuella samband.
Urvalet av fonder har grundats på riskgrad. Den fondkategori som har störst risk i genomsnitt
är de som kallas branschfonder.
60Dessa fonder har huvudsäte i Sverige, detta eftersom
jämförelsen kommer att göras med det svenska OMXS30-indexet och SIXPX. Fonderna
behöver också ha en fullständig historik för 10år, det vill säga att de måste åtminstone har
existerat minst under en 10års period.
60
25
Undersökningen kommer i första hand analysera 10års kvantitativ fakta. Val av längre
tidsperiod kommer att ge ett mer tillämpligt material eftersom det bygger på en längre
tidshorisont. Samtidigt kommer inte materialet kunna undersökas i samma utsträckning
beroende på tidsåtgången, så resultatet kommer inte att bli lika noga analyserat.
Resultaten från uträkningarna kommer att jämföras med de makroekonomiska variablerna
genom korrelation och resultatet kommer sedan att analyseras
3.2 Primär och sekundärdata
Primärdata är data som erhålls direkt från källan i form av en personlig intervju. Sekundär
data är information som bygger på data uppsamlad av andra som analyserat den utifrån sina
synpunkter. I denna uppsats kommer undersökning att endast utgå från sekundärdata i form av
aktiestatistik, indexstatistik och makrovariabler hämtade från Morningstar, Fondbolagens
Förening, SCB, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
3.3 Kvantitativ metod
Kvantitativ metod är ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskapen för de arbetssätt där
forskaren systematiskt samlar in data som kvantifieras och för sedan sammanfattas i statistisk
form, samt bearbetas och analyseras med utgångspunkt i testbara hypoteser.
61Metoden syftar
till att mäta samband mellan olika variabler och utvärdera de specifika resultaten som ska
undersökas. Till skillnad från en kvalitativ undersökning är den kvantitativa undersökningen
mer strukturerad och dess hypoteser är förutbestämda. Den som utför studien har inte lika fria
ramar på grund av att undersökningen är begränsad. På så sätt är den kvantitativa metoden
bäst lämpad när forskarna redan är väl insatt i ämnet och vill testa en eller flera teorier.
62Fördel med kvantitativ metoden är att forskaren har en stabil grund att basera sina analyser,
beskrivningar och undersökningar på. De statistiska signifikanstesterna ger ökad trovärdighet
när det gäller forskarens tolkningar och den tillit han eller hon sätter till sina resultat, vilket
gör det lättare för andra forskare att kontrollera och mätta dessa resultat. En annan viktig
fördel med en kvantitativ metod är att stora volymer data kan analyseras snabbt. Det tunga
61
Nationalencyclopedin, Kvantitativ.
http://www.ne.se/lang/kvantitativ-metod
2011-04-09
62
26
arbetet i den statistiska analysen underlättas av de många datorprogram som utformar tabeller
och diagram. Därefter blir det enkelt att presentera resultatet för andra på ett effektivt sätt.
63I uppsatsen har Microsoft Excel använts för att bearbeta och sammanställa fondkurserna för
10 fonder under en tioårsperiod.
Nackdel med kvantitativ metod är att forskare kan bli överlastas av för stora mängder
empiriska data med många variabler, enheter och faktorer att ta hänsyn till. Arbetet kan då bli
för komplext och svårhanterlig.
64Författarna till denna undersökning har inte upplevt detta
som ett problem då informationsvolym varit lätthanterlig.
3.4 Kvalitativ metod
En kvalitativ metod är en forskningsmetod som baseras på kvalitativ empiri. Metoden handlar
om att skapa en djupare förståelse för en händelse. Kvalitativa ansatser har större flexibilitet
genom att forskaren i högre grad kan låta informanterna styra den information som fram
kommer så att han eller hon lättare kan upptäcka förhållanden som man inte tänkt på i förväg.
Ofta strävar forskaren efter att kombinera kvalitativa och kvantitativa arbetssätt i syfte att nå
en så allsidig belysning av ett forskningsområde som möjligt.
653.5 Tillvägagångssätt
3.5.1 Val av fonder
Vid valet av fonder har författarna tagit hänsyn till två faktorer. Den ena är att urvalet måste
vara tillräckligt stort för att det skall ge en sådan korrekt bild av verkligheten som möjligt, den
andra är den tidsbegränsning som existerar för författarna. Risken vid för stort antal fonder är
att kvaliteten på undersökningen begränsas. Vid val av tidsperiod uppstår liknande problem,
att ett längre tidsintervall ger ett bättre resultat men samtidigt en högre arbetsinsats. Ett
ytterligare problem vid längre tidsintervall är många högriskfonder inte existerar över några
längre perioder och att statistik är svårt att finna.
63
Denscombe 1998, s. 240
64 Denscombe 1998, s. 242.
65
27
Uppsatsen kommer att undersöka tio stycken fonder under en tioårsperiod vilket är fullt
tillräckligt för undersökningens syfte. Fondtermometern användes som underlag vid
utvärdering av vilken fondkategori som skulle användas.
66Ett krav för att en fond skall kunna användas i undersökningen är att den har en fullständig
tioårig historik, det vill säga fonden måste ha varit tillgänglig på fondmarknaden senast år
2001.
För att få fondinformationen kommer Morningstar hemsida att användas som kvantitativ
plattform. Morningstar tillhandahåller olika sätt att sortera och rangordna fonder efter olika
egenskaper, till exempel efter olika grader av risk. Risken beräknas efter volatilitet hos
fonden. Fondvalet kommer att utgå från denna rangordning där de branschfonderna med högst
volatilitet enligt listan kommer att väljas.
Anledning till att branschfonder valts som en motsvarighet till aktieindexfonder är att dessa
anses som mycket volatilitet och väldigt riskfyllda. Aktieindexfonder är fonder som inräknar
en blandning av olika aktier på börsen och försöker dem att gå som ett index, eller helst bättre.
Detta är inte en garanterat säker investering, men den är en mer förutsägbar investering. Dessa
högriskfonder och aktieindexfonderna kommer enligt vår tro att skilja i avkastningskurvor där
vi tror att index kommer till större del följa den allmänna konjunkturen medan högriskfonden
kommer att i större utsträckning avvika från den normala konjunkturen. Det som också gör
branschfonder intressanta är att de skall representera olika näringsbranscher, det vill säga
företag där en investerare istället kunde köpa aktier. Detta jämfört med regionaktier som skall
spegla företag i olika regioners, till exempel länders utveckling och avkastning. Vår vilja är
att genom att finna samband kunna ge ledning hur en investerare vid olika tidpunkter
investera i högriskfonder kontra aktieindexfonder, för att optimera sin avkastning.
Om vi istället hade valt olika fondkategorier inom högrisk och sedan gjort ett genomsnitt,
vilket kan verka ge ett mer representativ urval hade det inte längre varit högrisk, då riskernas
hade spridits mellan olika kategorier som planat ut fondens volatilitet.
28
Fondtermometern
Figur 6- Fondtermometern
67
Fondtermometern visar hur olika fondkategorier klassificeras efter risk
.
3.5.2 Val av jämförelseindex
För en jämförelse med fonderna kommer två index att användas som skall representera
marknadens utveckling. Ett index visar den genomsnittliga utvecklingen på börsen för till
exempel alla aktier, ett urval aktier eller en aktie på börsen.
68I denna uppsats kommer två
olika aktieindexet på den svenska marknaden att väljas då jämförelsen skall göras med
svenska fonder. Det som är viktigt att beakta är att det inte tas hänsyn till eventuella
förvaltningsavgifter eller transaktionskostnader.
Fondbolagens förening listar fyra olika marknadsindex, SIX General Index (SIXGX), SIX
Return Index (SIXGRX), SIX Portfolio Index (SIXPX) och SIX Portfolio Return Index
(SIXPRX). Dessa uppdateras dagligen från de uppgifter som fastställs 17.30 på Scandinavian
Information Exchange, SIX.
69SIXPX och SIXPRX visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen justerat till
aktiefondernas placeringsbegränsningar. Detta göra att dessa lämpar sig bäst vid jämförelse
67
Unga Aktiesparare, Fondtermometern.
http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Utbildning/Fonder/Valja-fond/
2011-0-11
68
Nationalencyclopedin, Aktieindex.
http://www.ne.se/sok/aktieindex?type=NE
2011-05-10
69
Fondbolagens förening, SIXPX.
29
med fonder som placerar i svenska aktier. Skillnaden mellan dessa två är att SIXPRX även tar
hänsyn till utdelningen.
70Författarna har valt att jämföra med SIXPX, då detta enligt Fondbolagens förening är det
index som passar bästa för att jämföra fonder med. Detta eftersom det är anpassad till de
regler som gäller för fondinnehav, samt att detta index inte räknar med utdelningar.
71Nasdaqomxnordic erbjuder en mängd av olika index på den nordiska börsen. Författarna har
valt OMXS30 som representerar de trettio mest omsatta svenska aktierna på den svenska
börsen OMX. Detta index har valts som jämförelseindex då de representerar de mest köpta
och sålda aktierna på börsen, det vill säga de mest handlade aktierna, vilket skall representera
en alternativ investering för en småsparare som aktivt förvaltar sin portfölj på börsen. Detta
index tar inte hänsyn till utdelningar, utan endast börsens uppgång och nedgång. Detta har
valts för att vara mer kompatibelt med SIXPX.
723.5.3 Val av
makrovariabler
Makroekonomi handlar om samhällsekonomi, hur olika nationella faktorer påverkar ett lands
ekonomi. Det finns många makroekonomiska faktorer som kan påverka ett land, till exempel
BNP, inflation, arbetslöshet, handelsbalans och penningmängden bland andra. Till skillnad
från mikroekonomi så tar makroekonomin inte hänsyn till marknadsfaktorer som utbud/
efterfrågan och konkurrens mellan företag.
Författarna har valt att inrikta sig på de makroekonomiska variablerna BNP, inflation, ränta
och de har även valt att undersöka makroindex och mikroindex. Anledning till att dessa
makroekonomiska variabler är valda är att de i tidigare forskning av Fama och Schwert 1977,
har undersökt sambandet mellan inflation och aktieavkastning. Andra forskare har också
berört just dessa variabler. Däremot är det inte mycket forskning som samlar flera
makrovariabler som i denna undersökning, och analyser i jämförelse med aktiemarknaden.
7370
Fondbolagens förening, Marknadsindex.
http://www.fondbolagen.se/StatistikStudierIndex/Index/Marknadsindex.aspx
, 2011-03-28
71
Fondbolagens förening, Fondinnnehav.
www.fondbolagensforening.se
2011-03-28
72
Nasdaqomx, OMXS30.
http://www.nasdaqomxnordic.com/index/index_info?Instrument=SE0000337842
2011-04-13
73
30
3.5.4 Val av tidsperiod
För att en tidsperiod skall vara representativ bör den innefatta ett intervall som representerar
möjliga framtida marknadsutvecklingar. Den valda perioden innefattar inte samtliga historiska
börshändelser, utan endast ett litet urval av dessa. För att få ett så korrekt resultat som möjligt
borde samtliga börsår ha innefattats. Vid val av tidsperiod är det viktigt för undersökningen
att den innehåller perioder där marknaden rört sig. Efter de givna förutsättningarna har en så
lång tidsperiod som möjligt valts, tio år.
3.5.5 Reliabilitet
Reliabilitet syftar på tillförlitligheten hos de insamlade data som undersökningen bygger på.
Hur den har samlats in, hur den har bearbetats och hur den har använts. Ett bra sätt för att
avgöra reliabiliteten är att jämföra med vad andra undersökare fått för resultat, och om dessa
är rimliga. Det är viktigt att om en undersökning skall anses ha reliabilitet att den är
genomförd på ett objektivt sätt så att vem som helst som genomförde undersökningen skulle
få samma resultat.
Denna undersökning är i första hand kvantitativ ansat, vilket gör att den även är objektiv. De
felvariabler som kan påverka är det insamlade värden från Morningstar hemsida eller ifall
författarna gjort felräkningar i empirin.
Morningstar är ett allmänt erkänt ratinginstitut som enligt författarna har ett tillförlitligt gott
rykte och som kan anses som en fullgod källa.
Samtliga beräkningar som presenteras i Empirin är gjorda i Excel och är noga kontrollerade
och dubbelräknade, dessa bör därför också enligt författarnas mening vara korrekta.
743.5.6 Validitet
Validitet kan direkt översättas till giltighet, vilket syftar till huruvida undersökningens
trovärdighet kan tillämpas i andra sammanhang. För detta gäller det att rätt metoder används
vid rätt tillfällen i undersökningen och att undersökaren har rätt kunskap för att kunna
tillämpa dem. Det är också mycket viktigt att stickproven väljs ut på ett korrekt sätt så att de
kan anses som representativ för det område som skall undersökas.
74
31
De metoder som författarna valt att använda är allmänt vedertagna beräkningsmodeller som
tidigare använts inom forskningsområdet.
För att skapa ett så representativ urval som möjligt skall en så lång tidsperiod som möjligt
användas, samt att de fonder som väljs ut är relevanta till undersökningen. De fonder som
valts och även tidsperioden diskuteras mer i detalj i kapitlet Metod under Val av fonder.
753.5.7 Deduktiv-ansats
I studien var teori redan angiven vilket leder till att datainsamling krävs för att kunna
utvärdera och analysera överstämmelsen mellan teori och empiri, vilket kännetecknar en
deduktiv ansats.
76Datainsamling hämtar vi från Morningstar, Riksbanken och
Konjunkturinstitutet som vi anser som trovärdiga institutioner. Sedan har vi bearbeta dessa
data på ett korrekt sätt att kunna ytterligare öka validitet och tillförligheten i denna uppsats.
3.5.8 Källkritik
Valet av rating företaget Morningstar som källa till fondvalet kan ifrågasättas. Författarna har
försökt, dels genom tidigare undersökningar och allmän ”research”, skaffa sig en objektiv bild
av Morningstar och anser att de är tillräckligt tillförlitliga för denna undersökning. Samtidigt
är det svårt att avgöra om de är till 100 procent tillförlitliga, författarna har kontrollräknat
samtliga givna uppgifter från Morningstar men det innebär inte nödvändigtvis att Morningstar
samtliga uppgifter är korrekta.
Andra källor som används är i första hand av litteratur från Södertörns Högskolas bibliotek i
form av studentlitteratur och annan litteratur. Författarna har endast använt litteratur som är
skriven av erkända och vedertagna författare.
De internetkällor som använts är framförallt från erkända institut som Riksbanken och
Statistiska Centralbyrån där information om nationalekonomiska variabler hämtats.
Information från dessa institut skall vara korrekt, men det kan samtidigt finnas feltryck.
Annan information från internetkällor kommer i första hand från fondbolagens förening.
Huruvida informationen därifrån är korrekt är svårare att avgöra då detta inte är en statlig
myndighet, och inte har samma erkända reliabilitet som till exempel SCB. Däremot det index
75
Johannessen & Tufte 2003 , s. 47
76
32
från Fondbolagens förening som används i undersökningen, SIXPX, är allmänt vedertaget och
kan räknas som trovärdigt.
3.5.9 Metodkritik
Tidsperioden som innefattar 10år representerar historisk data, det finns inga bevis eller säkra
antydningar om att denna period kommer att representera framtida kursutveckling. Alltid när
handel med värdepapper på börs sker måste hänsyn tas till att det oförväntad kan ske och att
det inte finns någon garanti för att börsen kommer att utvecklas på ett historiskt logiskt sätt.
Fondvalet representerar endast ett urval av samtliga högriskfonder som finns på den svenska
marknaden. Huruvida fondvalet är representativ för samtliga högriskfonder är svårt att avgöra,
författarnas målsättning har endast varit att urskilja de fonder med högst genomsnittliga
volatilitet. Alternativet kunde ha varit att välja de fonder med högst volatilitet bland samtliga
fonder, men då hade ett missvisande urval skett med alltför extrema fonder. Nackdelen med
ett fondval ur samma kategori är att de förmodligen kommer ha ett liknande
utvecklingsmönster, då de påverkas av liknande faktorer och händelser.
Valet av indexen kan ifrågasättas då författarna valt index som inte räknar med
återinvesterade utdelningar. En fonds utveckling räknas med de aktieutdelningar på de aktier
som fonden innehåller, vilket ger den direkta fondavkastningen. Trots detta har många
fondbolag, bland annat Robur, valt att jämföra sina fondavkastningar med ett index utan
utdelningar.
77Anledningen till författarnas val att använda index utan återinvesterade
utdelningar är att fondbolagens eventuella avgifter inte är inräknade i avkastningen på
aktieindexen
.
Medan i utvecklingen för högriskfonderna är respektive fondavgift automatiskt
inräknad. Författarna har valt att ta bort så många faktorer som möjligt. Detta kommer att ge
ett lite missvisande resultat där aktieindexen kommer ge en lägre avkastning än i verkligheten.
Då författarna tror på ett starkare resultat för aktieindexen, har de valt istället för att
övervärdera dem, ta med avkastning men inte avgifter, undervärdera dem i förhållande för
fonderna. Författarna har valt att fokusera på aktieprisförändringen före totala värden, som
skulle då också innefattat borträkning för avgifter med mera.
77
