En kvantitativ enkätstudie om lågstadielärares attityd till värdegrunden i samband med mångkulturell undervisning

(1)

Den mångkulturella skolan och arbetet med värdegrunden

En kvantitativ enkätstudie om lågstadielärares attityd till värdegrunden i samband med mångkulturell undervisning

The Multicultural School and Work With Value- Systems

A Quantitative Study about Primary School Teachers’ Attitudes Toward Value- Systems in the Context of Multicultural Teaching

Ulrika Ward

Utbildningsprogram: Grundlärarprogrammet, förskoleklass – årskurs 3 Nivå/Högskolepoäng: avancerad nivå, 30 hp

Handledarens namn: Tomas Appelqvist Examinatorns namn: Anders Broman Datum: 28/8 - 2020

(2)

Mångkulturell undervisning och skolans värdegrund [Multicultural education and the school's values]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Grundlärarprogrammet

http://kau.se

The author, Ulrika Ward, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

(3)

II

Abstract

This study investigates teachers’ attitudes toward value systems in the context of multicultural education. It highlights the importance of a functioning multicultural school as well as that of ongoing work with value systems. The aim of the study is to build on the existing body of research that addresses multicultural education in relation to schools’ value systems.

Two theories have been used for this study; primarily critical multiculturalism and also the frame factor theory (ramfaktorteorin). A survey of 14 questions was conducted and the data collected was analysed quantitatively. The survey was separated into three sections: substantive questions, questions related to didactics in religious education, and questions about teachers’ attitudes toward value systems. Multicultural education was a theme throughout the survey.

The study found that most in-service teachers believe that it is important to actively implement multicultural education and that the basis of a successful multicultural school is the incorporation of a working value system.

The study concludes that it is crucial that teachers and students are provided with an understanding of what a functioning multicultural school and a multicultural society look like. Without this understanding there will continue to be a gap in society that has the potential to manifest itself as an “us and them”

mentality. More work around value systems as well as more professional de- velopment for in-service teachers around multicultural education is essential, as the study revealed a lack of understanding and/or disinterest from some in- service teachers.

Keywords: didactics in religious education, multicultural education, teachers’

attitudes, value systems, survey research

(4)

III

Sammanfattning

Denna studie undersöker lärares attityd till värdegrunden i samband med en mångkulturell undervisning. Den belyser även vikten av en fungerande mång- kulturell skola och vikten av ett aktivt värdegrundsarbete. Syftet med studien är att bygga vidare på tidigare forskning som berör mångkulturell utbildning i förhållande till skolans värdegrund.

Jag har använt mig av två olika teorier genom undersökning. Den första och huvudsakliga teorin var kritisk mångkultur och den andra var ramfaktorteorin.

Som metod har jag använt mig av kvalitativ enkätundersökning i form av 14 frågor. Enkäten var indelad i tre delar, sakfrågor, frågor gällande religionsdidaktik samt en sista del som innefattade frågor om lärares attityd till värde- grunden. Mångkulturell utbildning var ett genomgående tema genom alla frå- geställningar.

Resultatet visar att verksamma lärare till största del tycker det är viktigt att aktivt jobba för en mångkulturell undervisning och att grunden till en lyckad skolform av detta slag tar sitt avstamp i ett väl fungerande värdegrundsarbete.

Slutsatsen av undersökningen visar på vikten av att lärare och elever blir till- godosedda kunskap kring hur en fungerande mångkulturell skola och samhälle ser ut. Utan den kunskapen kommer det skapas klyftor mellan samhällets in- vånare i form av vi och dem istället för att bara benämna alla samhällsmedbor- gare som ett inkluderande vi.

Vidare implikationer till skolan som verksamhet. Lärare såväl som elever be- höver kunskap kring vad mångkultur innebär och hur ett fungerande mångkul- turellt samhälle ser ut. Detta börjar med ett gediget arbete kring värdegrunden och fortbildning för verksamma lärare inom mångkulturell undervisning. Detta är av stor vikt då det framkom på en del ställen i undersökningen att det före- kommer en del kunskapsbrist och ointresse från verksamma lärare idag.

Nyckelord: Mångkulturell utbildning, värdegrunden, religionsdidaktik, attityd, enkätstudier

(5)

IV

Innehållsförteckning

1 INLEDNING……….1

1.1 PROBLEMFORMULERING……….2

1.2 SYFTE………3

1.3 FRÅGESTÄLLNING………..4

2 TIDIGARE FORSKNING………5

2.1 INLEDNING……….5

2.2 VÄRDEGRUNDSFORSKNING………..6

2.3 EN MÅNGKULTURELL SKOLA………...8

2.4 RELIGIONSDIDAKTIK……….11

3 TEORI………14

3.1 KRITISK MÅNGKULTUR………14

3.2 RAMFAKTORTEORIN……….17

3.3 BEGREPPSFÖRTYDLIGANDE………20

3.4 SAMMANFATTNING………...21

4 METOD………22

4.1 STUDIENS PRAKTISKA GENOMFÖRANDE………22

4.2 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN………..26

4.3 GDPR………..29

4.4 DATABEARBETNING OCH PRESENTATION AV EMPIRI………30

5 RESULTAT OCH GRUNDLÄGGANDE ANALYS ….………..31

5.1 RESPONDENTER - SAKFRÅGOR………..32

5.2 RELIGIONSDIDAKTIK I DET MÅNGKULTURELLA KLASSRUMMET………..33

5.3 FÖRHÅLLNINGEN TILL VÄRDEGRUNDEN I DET MÅNGKULTURELLA KLASSRUM- MET………..………...41

5.4 SAMMANFATTNING……….…….46

6 FÖRDJUPADANALYS OCH DISKUSSION……….………....48

6.1 RESULTATDISKUSSION………....48

6.2 METOD-OCHTEORIDISKUSSION………..……56

6.3 REKOMENDATIONERFÖRVERKSAMHETEN/UNDERVISNINGENSAM FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER………58

(6)

V

6.4 AVSLUTNINGSORD………...60 REFERENSER………..…………62 BILAGOR

BILAGA 1 - MISSIVBREV BILAGA 2 - ENKÄT

(7)

1

1 INLEDNING

Sverige är och har länge varit ett mångkulturellt land. På platser som skolan där många individer kommer samman och ska integrera med varandra är det viktigt att det finns en fungerande balans mellan acceptans, förståelse, ödmjukhet, demokrati och öppenhet inför individers olikheter. Detta är ett faktum som innefattar lärare såväl som elever.

Den svenska skolan ska vila på den värdegrund som inleder grundskolans läroplan. Värdegrun- den innefattar värden, normer och fostran. Citatet nedan visar på vilken respekt varje människa ska visa inför varandra samt vilket klimat det är vi ska eftersträva i den svenska skolan.

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jäm- ställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor”¹

Skolan ska alltså visa respekt inför varje individs okränkbarhet, frihet och integritet. Det ska finnas utrymme i klassrummet för olika religionstillhörigheter och trosuppfattningar. Elever och lärare ska ha ett gemensamt ansvar att upprätthålla denna goda anda och gemenskap i klassrummet.

Men vad händer när individers olika uppfattningar om etik och moral, värden och människosyn strider mot varandra? Finns det värderingar som är mer rätt än andra? Lärare i den svenska skolan har en skyldighet att följa och bedriva en verksamhet i enlighet med värdegrunden. Syf- tet med denna undersökning är att bringa någon slags klarhet i om lärares attityd till värdegrun- den i ett mångkulturellt klassrum.

Undersökningen kommer inrikta sig på hur den mångkulturella undervisningen ser ut i förhål- lande till värdegrunden. Studien kommer inrikta sig på hur detta ser ut inom religionskunskapen i grundskolan årskurs 1-3.

Följande text är mycket talande för min undersökning och är en del av läroplanen för religions- kunskapsämnet i grundskolan:

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskåd- ningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.²

1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (2019) Stockholm: Skolver- ket

2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (2019) Stockholm: Skolver- ket

(8)

2

En forskare vid namn Christina Osbeck säger följande om religionskunskapsämnet ” Ämnet ska bidra till fördjupning och problematisering av skolans värdegrund.”³ Samtidigt ska religionskunskapen i den svenska skolan vara ickekonfessionell.⁴ I Kerstin von Brömssen avhand- ling Tolkningar, förhandlingar och tystnader - Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet skriver hon i resultatet att forskningen att elever upplever att det är i skolan de lär sig att de är invandrare. Detta sker genom att eleverna känner att de inte blir integrerade i skolan och undervisningen samt att elever med annan etnisk bakgrund än svensk upplever att de blir placerade i olika fack och behandlade utefter det.⁵

Ovanstående forskning visar på att elever i den svenska skolan inte känner sig respekterade för deras kulturella arv, vilket i sin tur är något som värdegrunden skarpt sätter sig emot men som uppenbarligen ändå sker ute i dagens skolor.

Med denna undersökning hoppas jag på att kunna bringa någon sorts klarhet i hur den mång- kulturella undervisningen bedrivs och förhåller sig till värdegrunden.

1.1 Problemformulering

Skolan är en komplex plats i den mening att där finns många olika parter i form av bland annat elever, lärare och vårdnadshavare som ska komma samman och bedriva en gemensamt fungerande verksamhet och likaså samarbete.⁶

Sverige är idag ett mångkulturellt land i form av bland annat olika religionstillhörigheter, det vill säga olika trosuppfattningar och kulturer. Olika kulturer kommer med skilda normer och värderingar kring livet. Därför blir ett fungerande arbete kring värdegrunden i skolorna desto viktigare. I värdegrunden står följande:

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jäm- ställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor”⁷

3Christina Osbeck, (2006) Kränkningens livsförståelse - En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan. s. 23

4 Elever med skilda religioner undervisas i samma klassrum och får ta del av en undervisning som ger en objektiv och neutral bild av olika religioner.

5 Kerstin von Brömssen (2003) S. 298-299

6Inneslutandets och uteslutandets praktik, en studie av barns religionsarbete i skolan, s. 17

7 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s. 1

(9)

3

Ovanstående mening säger mycket om hur bemötandet av människor emellan ska se ut enligt värdegrunden. Eventuella problem kan framstå om individer ser olika på vad dessa olika begrepp är och hur man ska leva upp till samt följa dem.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att den ska lämna ett bidrag till tidigare forskning gjord av bland annat Kerstin von Brömssen. von Brömssen har bedrivit forskning kring den mångkulturella skolan i form av att intervjua elever, alltså ur ett elevperspektiv.⁸ Denna forskning kommer vara en av dem som jag kommer jämföra med mina enkätsvar om lärares attityd till en mångkulturell utbildning i förhållande till värdegrunden. Enkätundersökningen kommer göras bland verksamma lärare i årskurs 1-3. Målgruppen i denna undersökning och von Brömssens forskning skiljer sig åt. Jag har ändå valt att ta stöd i hennes forskning då jag anser det viktigt att både elevers och lärares perspektiv framgår och att eventuella skillnader i attityden synliggörs.

En mångkulturell utbildning innebär en pedagogik som bedrivs ur ett interkulturellt perspektiv i form av synsätt, undervisning och lärande.⁹

Många är dock kritiska mot en mångkulturell utbildning och menar att det är ett hot mot den västerländska kulturen och dess demokrati och att det finns en risk att den västerländska kulturen ska ifrågasättas. Kritiker har även uttalat sig om att en mångkulturell utbildning i så fall endast bör gälla de mångkulturella skolor som befinner sig i segregerade områden och alltså inte de skolor där majoriteten av eleverna är, som i detta fall svenskar. Bakgrunden till detta påstående grundar sig i att elever med inhemsk bakgrund inte behöver en mångkulturell utbildning och finner heller inget intresse i det.¹⁰

Samtidigt som det finns stark kritik mot en mångkulturell utbildning finns det också dem som är positivt inställda till det och menar att en inkludering av den mångkulturella utbildningen

8 Kerstin von Brömssen (2003) Tolkningar, förhandlingar och tystnader - Elevers tal om religion i det mångkul- turella och postkoloniala rummet. S. 1-3

9 Lorenz, H, Bergstedt, B, Interkulturella perspektiv – pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer s. 33

10 James, Banks A. (2019). An introduction to multicultural education

(10)

4

kan bidra till en ökad stimulans, fördjupning, betydelse och relevans till eleverna inför det så kallade ”traditionella stoffet” inom skolans verksamhet.¹¹

Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle och eleverna i dagens skolor är vårt land och värl- dens framtid. Därför är det viktigt att barnen idag lär sig att behärska en interkulturell kompetens, vilket en mångkulturell utbildning kan tillgodose dem med.

För att förstå forskningsfråga ett kommer här en förtydligande av begreppet attityd. I modern psykologi beskriver man begreppet attityd som en medveten eller omedveten, känslomässiga, öppen som dold och kognitiva inställning till något eller någon. Ens attityd kan alltså inte jäm- föras med en persons personlighet utan en attityd eller med andra ord inställning, är något som människan lär sig eller byggs upp under livet av olika händelser. Därför är en inställning hos en människa möjlig att förändra. En typ av inställning man ser bland folk är fördomar. Det kan förekomma i positiv form såväl som i negativ form. En typ av negativ fördom är rasism och en typ av positiv fördom är något vi tänker mycket positivt inför men egentligen inte vet särskilt mycket om.¹² Det vill säga att i denna kontext efterfrågas lärares inställning till nedanstående del i värdegrunden.

1.3 Frågeställning

 Hur är lärares attityd till värdegrunden i ett mångkulturellt klassrum?

 Hur arbetar lärare ur ett mångkulturellt perspektiv i klassrummet?

 Hur kan resultaten från källmaterialet förstås utifrån teorin om kritisk mångkultur och ramfaktorteorins analys av skolans värdegrund?

11 Caroline Ljungberg (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? s. 110-112

12Henry Egidius (2008) Psykologilexikon Natur & Kulturs.

(11)

5

2 TIDIGARE FORSKNING

2.1 Inledning

Under denna rubrik kommer det ges möjlighet att ta del av tidigare forskning kopplat till denna undersöknings syfte och frågeställning. Inledningsvis presenterar jag en forskning gjord av Ker- stin von Brömssen. Valet av att inleda med denna forskning är därför att den i stora drag stäm- mer överens och har likheter med syftet av min egen undersökning. Motivering och koppling ses nedan samt forskningens syfte, frågeställning, metod och resultat.

Följande forskning gynnar min undersökning genom att von Brömssen undersöker hur elever ser och talar om bland annat multietnisk miljö och den mångkulturella skolan. Detta ligger nära min frågeställning som handlar om mångkulturell undervisning i förhållande till värdegrunden.

Forskningen ger mig ökad förståelse och breddar min kunskap om vad mångkulturalism är och hur elever i skolan ser på begreppen. Vidare vill jag tillägga att eleverna i von Brömssens under- sökningsgrupp är betydligt äldre än de elever min undersökning berör. Kerstin von Brömssen har även gjort sin undersökning ur ett elevperspektiv medan min undersökning är gjort utifrån lärarperspektiv.

I Kerstin von Brömssens avhandling med titeln Tolkningar, förhandlingar och tystnader - Ele- vers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala rummet lyfts frågor fram om hur elever samtalar om sina egna och andras religioner. Forskningen bedrivs i en miljö med elever som har stor variation i sin etniska härkomst. Studien prövar även hur elever beroende på här- komst och religiös tillhörighet ser på olika begrepp som används i samband och som verktyg inom postkolonial teori. Begreppen är bland annat ”Det tredje rummet”, religionsidentitet, mångkulturalitet samt vi och de andra.¹³

Kerstin von Brömssen har följande frågeställning:

”Hur talar eleverna om sin egen religion och etnicitet?

Hur talar eleverna om andras religion?

Hur talar eleverna i en multietnisk miljö om den mångkulturella skolan?”¹⁴

Som metod har von Brömssen använt sig av intervjusamtal. Hon har intervjuat elever i årskurs 8 som befinner sig i ett område runt Göteborg där upptagningsområdet innefattar elever med familjer från en så kallad multietiskmiljö. von Brömssen utför 11 stycken intervjuer med olika

13Kerstin von Brömssen (2003) s. 1-3

14 Kerstin von Brömssen (2003) s. 3

(12)

6

åttondeklassare. Utöver det för hon några kortare samtal med andra jämnåriga elever från samma område.

Resultatet av von Brömssens forskning visar att elever känner att de blir kategoriserade och indelade utefter sin härkomst. En av de elever som intervjuas berättar att hon gärna hade velat bli sedd som en ”svensk muslim” men att det i nuläget inte är möjligt. Det framkommer även att eleverna menar på att ”det är i skolan man lär sig att man är invandrare”.¹⁵ Eleverna betonar även att de ofta känner sig kränkta av lärarna då de inte ser till elevernas olika identiteter utan ser eleverna utifrån den ”kategori” av härkomst de har. Detta leder till att eleverna upplever att lärarna har en omedveten negativ attityd gentemot dem. Eleverna menar att en invandrare för- blir invandrare och en svensk förblir svensk. Detta leder till att man i skolorna inte bryter upp den svenska normen vilket resulterar i att det upplevs som att det inte finns någon plats för olikheter och mångfald i den svenska skolan.¹⁶

2.2 Värdegrundsforskning

I en avhandling kallad Kränkningens livsförståelse, gjord av Christina Osbeck vid Karlstads universitet år 2006 problematiseras grundskolans värdegrund, såsom dess demokratiska uppdrag. Hon ifrågasätter även hur läroplanen gällande ämnet religionskunskap knyter an till vär- degrunden och hur det ser ut i praktiken.¹⁷ Osbeck skriver följande om religionskunskap:

”Ämnet ska bidra till fördjupning och problematisering av skolans värdegrund.”¹⁸

Osbeck talar även om en dold läroplan som skapar svårigheter hos elever i skolan att ha ett demokratiskt inflytande gällande undervisningen då det redan finns förbestämda kunskapskrav, det vill säga, vad eleverna ska uppnå kunskapsmässigt.¹⁹ Osbeck skriver följande citat:

”I det demokratiska perspektivet inbegrips ett värnande av elevens delaktighet och ansvarsta- gande. Ansvaret gäller både verksamheten och de ingående mänskliga relationerna.”²⁰

Vidare ifrågasätter hon hur alla elever ska kunna behandlas utefter sin egenart när skolans mål och riktlinjer är så pass strama. Osbeck menar att det finns en orättvisa och en etisk problematik

15 Kerstin von Brömssen (2003) s. 298-299

17 Christina Osbeck, (2006) Kränkningens livsförståelse - En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan. s. 13-23

18 Christina Osbeck, (2006) s. 23

19 Christina Osbeck,(2006) s. 13-30

(13)

7

i detta då ”målen varierar inte i lika hög grad som elevernas förutsättningar”²¹ Ändå ska alla elever kunna uppnå skolans mål och riktlinjer.

En stor del av denna avhandling och forskning berör mitt eget syfte och undersökning. En cen- tral fråga i Christina Osbecks avhandling är hur man förhåller sig till värdegrunden och dess demokratiska anda utan att kränka någon eller något samt hur mycket inflytande var och en ska ha gällande sin egen livstro och etik. Osbeck använde sig även av enkät som metod, vilket även jag gjorde i min undersökning.

Christina Osbeck har använt sig av enkät som metod som senare även uppföljdes av en gruppin- tervju vilket gav ett mer ”upplevelseinriktat, kollektivt och samspelande perspektiv.”²² I inter- vjugrupperna ingick ett femtiotal elever i årskurs åtta. Eleverna kom från fem olika skolor och blev indelade i tio olika grupper med fem elever i vardera. Skolorna hade blivit noggrant utvalda för att säkra sig om att de elever som medverkade skulle förmedla en god spridning av olika tankar och synsätt.²³

Resultat av studien visar att de normer och värden som värdegrunden innefattar lätt hamnar i konflikt med andra människors ideal om normer och värden. Det vill säga att det skapas ett etiskt dilemma i skolorna då folk har olika uppfattningar om hur man bör vara och bete sig som människa. Detta i sin tur skapar problem inom skolan.²⁴

Studien visar även att vissa läroböcker inom religionsämnet är så pass formade efter skolans läroplan och värdegrund att vissa delar plockas bort för att de inte anses passa in och följa styrningen. Detta kan uppfattas som ett försök att omforma sanningen då man utelämnar de delar som inte går hand i hand med de riktlinjer som finns i skolan. Detta skapar kunskapsluckor som kan leda till att helhetsbilden av religionsämnet och dess innehåll inte blir rättvist framställt i sin helhet och att eleverna får en felaktig och bristfällig helhetsbild av religionerna genom att viktig fakta utelämnas gällande undervisningsstoffet.²⁵

I rapporten Att förstå sin omvärld och sig själv problematiseras undervisningen av ämnet relig- ionskunskap. Det har visat sig att både lärare och elever ser svårigheter kring undervisningen av religionsämnet. Det framkommer i form av att eleverna uppmanas i klassrummet till att diskutera och utveckla etiska frågor samt sin syn på livet. I samma stund finns en medvetenhet både hos lärare likväl elever att skolans värdegrund inte får brytas. Detta bidrar till att eleverna känner sig begränsade i vad och hur de får diskutera i klassrummet samtidigt som lärarna bär

23 Christina Osbeck, (2006) s. 43-45

(14)

8

det stora ansvaret att finna en balansgång mellan värdegrunden och elevernas rättigheter att komma till tals.²⁶

Rapporten bekräftar vad Osbeck kommit fram till i sin forskning. Det vill säga att religionsäm- net till viss del kan kollidera med skolans värdegrund och sätta upp vissa begränsningar i ett utbildningssyfte. Rapporten stärker min frågeställning gällande om en mångkulturell undervisning är möjlig att genomföra och samtidigt förhålla sig till skolans värdegrund.

Värdegrund förekommer inte bara i grundskolan. Det är något som ska genomsyra alla statliga och akademiska organisationer. Det är viktigt att lärare emellan också aktivt jobbar med värde- grunden. Dels för att få en hälsosam och trivsam arbetsmiljö men även för att visa och vara goda förebilder inför elever.

I rapporten Värdegrundsarbete i akademin talar Tomas Brage och Inger Lövkrona om vikten av att ha ett gott värdegrundsarbete i samhället och på arbetsplatser som i detta fall, Lunds universitet. De menar att värdegrunden är trefaldig och har följande funktion och betydelse:²⁷ ”a) att skapa värden

b) att signalera vilka värden som gäller

c) att stödja individer i vardagen på en institution.”²⁸

Denna trefaldighet beskriver även värdet av grundskolans värdegrund på ett kortfattat och konkret sätt. Värdegrunden kan annars ses som vag och svårtolkad. Men med ovanstående tre steg kan man få en förståelse för hur och varför man bör ha ett aktivt värdegrundsarbete i skolan.

Kopplingen mellan denna rapport och min egen undersökning gör jag genom att Brage och Lövkrona ger en ökad förståelse inför vad värdegrunden är och ska bidra till.

2.3 En mångkulturell skola

Överallt och ingenstans - Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola är en rapport och kunskapsöversikt gjord av Camilla Hällgren, Lena Granstedt och Gaby Weiner och är en del av en skriftserie som är gjord på uppdrag av Myndigheten för skolutveckling.²⁹

26 Skolverket (2013) Att förstå sin omvärld och sig själv Samhällskunskap, historia, religion och geograf. s. 92-93

27 Tomas Brage & Inger Lövkrona (2016) Värdegrundsarbete i akademin − med erfarenheter från Lunds univer- sitet s. 13

28 Tomas Brage & Inger Lövkrona (2016) s. 13

29 Camilla Hällgren, Lena Granstedt och Gaby Weiner (2006), Överallt och ingenstans - Mångkulturella och an- tirasistiska frågor i svensk skola

(15)

9

Författarna beskriver undersökningsområdet på följande sätt:

Vår utgångspunkt för innehållet i denna kunskapsöversikt är att Sveriges invand- ringshistoria, integrationspolitik, skolpolitik, styrdokument för skolan och deras ut- tryck för värdegrund och ett mångkulturellt samhälle och inte minst fokus för forskning och projekt, är nära sammanflätade med varandra. ³⁰

De menar att bilden av skolan idag är mycket komplex och tanken bakom denna kunskapsöver- sikt är att få ett någorlunda grepp kring vad man egentligen vet om mångkultur i den svenska skolan. Vidare blickar de in på hur utvecklingen av värdegrunden och moralen ser ut i skolorna och vad invandrarundervisningens erfarenhet och historia gällande främlingsfientligheten har att delge oss.³¹

Ovanstående undersökningsområde är relevant till min undersökning då den bland annat innefattar mångkulturella och antirasistiska frågor men även frågor gällande värdegrunden i skolan.

Det finns tydliga kopplingar till mitt syfte där av är denna studie relevant för mitt arbete.

Som metod har de använt sig av datainsamling. De har nyttjat varierat material som gett dem en bred kunskapsinhämtning. Främst har materialet funnits genom att söka i det nationella bib- lioteksdatasystemet Libris samt i databasen ERIC. Resultaten de fått fram har främst varit statliga utredningar och propositioner, rapporter från skolverket, avhandlingar, artiklar och mer därtill.³²

Resultatet av kunskapsöversikten gav svar som att Sverige idag är ett mångkulturellt land och att detta är en följd av vad som hänt i hela världen. Verksamma lärare och elever i skolan måste få handledning i hur mångkulturell undervisning samt hur en mångkulturell skola ska och bör fungera. Detta för att skapa en trivsam och trygg miljö för berörda parter. Författarna drar även slutsatsen att mer internationell forskning bör göras kring detta ämne och att skola och forskning bör anstränga sig mer för att gå hand i hand. Vidare drar de slutsatsen att undersöknings- området är mycket stort och komplext. Men att det är viktigt att lärare får vidareutbildning och ökad kunskap inom området då situationen annars kan få en negativ påverkan på det framtida svenska samhället.³³

Följande avhandling är relevant för min studie då jag i stort sätt undersöker motsvarande fråge- ställning men inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten blir in princip den samma då det

30 Camilla Hällgren, m.fl. (2006) s. 6

31 Camilla Hällgren, m.fl. (2006) s. 6-7

(16)

10

ofta är liknande problematik eller förmåner man ställs inför som lärare i ett mångkulturellt klassrum.

Maria Johansson har gjort en avhandling som heter Historieundervisning och interkulturell kompetens. Syftet med avhandlingen är att undersöka och ifrågasätta vad interkulturell skick- lighet skulle kunna vara inom historieundervisningen samt vilka konsekvenser det får på läran- demålen inom ämnet.³⁴

Johansson har använt sig av fallstudie som forskningsdesign. Den kan förenklat beskrivas som en klassrumsundersökning med en begränsad del intervention, det vill säga att det till viss del har förekommit en medling mellan forskare och undersökningsgrupp. Fallstudie i sig innebär att ett fenomen undersöks i sitt naturliga sammanhang, vilket i detta fall är ovanstående fråge- ställningar i en klassrumsmiljö. Syftet med fallstudien är främst att få svar på frågorna ”hur”

och ”varför” det ser ut som det gör i förhållande till undersökningens syfte och frågeställning.³⁵ Johansson yttrar sig följande kring sin metod och undersökning:

”Just i mötet mellan läraren, eleverna och historieämnet blev det möjligt att se den interkulturella historieundervisningen och dess komplexiteter, både i form av utmaningar och av möjlig- heter.”³⁶

Resultatet och genomförandet av fallstudien visar en tydlig bild av historieämnet. Johansson var främst ute efter att undersöka hur historieämnet interagerande med interkulturella frågor.

Den bild hon fick under de observerade lektionstillfällena var att historia som ämne istället didaktiserades. Johansson skriver följande:

”Ett historieämne där det metahistoriska tänkandet framträder, där krono-login träder tillbaka till förmån för perspektiven och där historiebruk och historieskrivning blir viktigare än kunskaper om ett visst historiskt inne-håll.”³⁷

Slutligen menar ändå Johansson att det fanns en påverkan i motsatt riktning i form av att de historiedidaktiska bidragen gjorde att man i det mångkulturella klassrummet hade börjat belysa vilka historiska berättelser som fokus skulle läggas på men även vilka förmågor och färdigheter eleverna i fråga skulle utveckla. Johansson drar slutsatsen att eleverna hade kunnat få en god interkulturell historisk kompetens genom att undervisningen fokuserar på att ge eleverna kunskap om hur den globala historian ser ut. Detta kan ge en förståelse för folkomflyttningar, kulturer, olika världar samt hur en mångkulturell samtid hade kunnat se ut. Vidare kan detta ge

34 Maria Johansson (2012) Historieundervisning och interkulturell kompetens S. 29

35 Maria Johansson (2012) s. 67

37 Maria Johansson (2012) s. 241-242

(17)

11

eleverna förståelse inför hur historia uppstår och återges, vilket i sin tur leder till att eleverna lär sig att använda sig av och tolka historia.³⁸

I rapporten Ständigt. Alltid! utgiven av skolverket har Ozan Sunar skrivit ett kapitel som heter:

” Hur skall vi leva tillsammans om vi inte tror på samma gud?”. I detta kapitel tar han upp faran med att som lärare sitta på fördomsfulla åsikter gentemot andra kulturer och religioner. Risken med fördomar är att de förs vidare till eleverna. Läraren behöver inte själv vara medveten om att fördomarna vandrar vidare men Ozan Sunar som själv invandrat från Turkiet menar att han själv kände av det i skolan i form av att läraren bland annat tog honom som exempel när de pratade om islam.³⁹

Följande citat är taget från ovanstående rapport och skrivet av Ozan Sunar:

”Det finns förmodligen bara en enda intressant framtida fråga att besvara när det gäller värden och värdegrunder. En fråga som närmar sig med stormsteg och kommer sätta mycket av våra invanda metoder och hållningar på sin spets: Hur skall vi kunna leva tillsammans om vi inte delar en och samma gemensamma idé om vad som är det yttersta goda?”⁴⁰

Ozan sätter här ord på mina egna funderingar som har varit en bidragande faktor till denna undersökning. Denna rapport stärker min egen frågeställning i form av att jag får en bekräftelse på att den är relevant och att det är något som har diskuterats och problematiserats i många år då denna rapport är från 1999.

2.4 Religionsdidaktik

Religionskunskap är ett komplext ämne att undervisa om. En av anledningarna till denna kom- plexitet grundar sig i att religioner, trosuppfattningar och livsåskådningar i många fall är mycket personliga och kan för många vara något som förespråkar en stor del av deras egen identitet.

Ett mångkulturellt klassrum innefattar elever med flera olika religionstillhörigheter. I dagens skola är det mer regel än undantag att en klass innehåller elever med olika etniska bakgrunder.

Därför är det viktigt att veta hur man som verksam lärare ska bemöta dessa olikheter i klassrummet och kunna se olikheter som tillgångar.

I Torsten Löfstedts antologibidrag Abrahams barn – En kritisk reflektion över ett begrepp talar han om just begreppet ”Abrahams barn”. Det var en kvinna vid namn Dorothea Rosenblad som 1991 introducerade begreppet på en konferens i Rinkeby. Tanken bakom begreppet var att

39 Ozan Sunar, (1999) Ständigt, Alltid! - Hur skall vi leva tillsammans om vi inte tror på samma gud? s. 55, 57

40 Ozan Sunar, (1999) s. 58

(18)

12

skapa ett slags inkluderande och samhörighet mellan religionerna judendom, kristendom och Islam samt att visa på likheter och att de vuxit fram ur varandra.⁴¹

Innan detta begrepp stiftades behandlades Islam som en av världsreligionerna och kategorise- rades tillsammans med Hinduism och Buddism. Men eftersom Islam var och är en vanlig religion i det svenska samhället bör den ses som en numera inhemsk religion och behandlas som det.⁴²

Efter att begreppet ”Abrahams barn” blivit känt började läroböcker presentera judendomen, kristendomen och islam som de tre ”Abrahamitiska religionerna”. Genom detta hoppades man på att lösa upp de eventuella spänningar som fanns och fortfarande finns mellan muslimer och icke-muslimer. Läroböckerna ville visa på likheter och gemenskap istället för skillnader.⁴³ Religionsdidaktik är ett omdiskuterat ämne där det ständigt ifrågasätts huruvida eleverna ska lära sig i religion, om religion eller från religion.⁴⁴

Sedan 1960-talet har religionskunskap i Sverige varit ickekonfessionell.⁴⁵ Ämnet ska trots detta förmedla etik och moral enligt värdegrunden.⁴⁶ Men i skolans värdegrund står det skrivet att skolan ska vila på en kristen etik. Gällande denna diskussion är Kittelmann Flensners avhandling mycket intressant i förhållande till min egen undersökning.

Religionsundervisning skiljer sig åt i olika delar av världen. Karin Kittelmann Flensner tar upp i sin avhandling vilka sätt det finns att undervisa religionskunskap på i skolorna. I Sverige har vi en så kallad ickekonfessionell religionsundervisning i skolorna. Det innebär att elever med skilda religioner undervisas i samma klassrum och får ta del av en undervisning som ger en objektiv och neutral bild av olika religioner. Det vill säga att eleverna lär sig om ämnet relig- ionsvetenskap. Det andra sättet är konfessionell religionskunskap. Detta förekommer bland annat i Tyskland, Finland, Spanien och Italien. Konfessionell religionsundervisning innebär att elever delas in i grupper utefter vilken religion de tillhör. I dessa grupper undervisas de sedan om sin egen religion av en lärare som själv förespråkar den religion som eleverna tillhör. Den tredje formen av religionskunskap är att skolorna inte erbjuder någon religionsundervisning alls. Detta sker i Frankrike. Där får de elever som vill lära sig mer om sin eller andras religion söka sig till olika religiösa organisationer.⁴⁷

41 Löfstedt, T. (2014) Abrahams barn: en kritisk reflektion kring ett begrepp. s. 165

42 Löfstedt, T. (2014) s. 165-166

43 Löfstedt, T. (2014) s. 165-166

44 Kittelmann Flensner, Karin (2015) s. 278

45 Elever med skilda religioner undervisas i samma klassrum och får ta del av en undervisning som ger en objektiv och neutral bild av olika religioner.

46 Kittelmann Flensner, Karin (2015) s. 275

47 Kittelmann Flensner, Karin (2015)

(19)

13

Vidare kopplar jag delar av Kittelmann Flensners avhandling till min egen undersökning genom att jag undersöker hur lärare jobbar inom religionskunskapen i ett mångkulturellt klassrum.

Abdulkader Tayob från Sydafrika har skrivit en artikel om hur ickekonfessionell religionsundervisning kan bidra till att begreppet ”vi” och ”dem” upphör och att det istället skulle ersättas av ”oss”. Han menar att ickekonfessionell religionsundervisning kan bidra till minskade kulturella klyftor i skolorna vilket skulle bidra till en mer enad värld och en bättre framtid.⁴⁸ Tayobs artikel bekräftar mycket av tidigare forskning och hans verk stämmer väl överens med kritisk mångkultur som är den teori jag använder mig av genom undersökningen. Att skapa en acceptans, ökad kunskap och öppenhet inför varandras olikheter är en faktor som är avgörande för att en mångkulturell undervisning och ett mångkulturellt samhälle ska bli möjligt.

Marta T. Dever är docent vid Institutionen för förskolebarn vid universitetet i Utah State. Hon menar att religionsundervisningen är ett mycket viktigt ämne för alla elever i skolan oavsett härkomst. Dever menar att anledningen till detta är att om skolorna väljer att ta bort religionskunskapen från läroplanen minimaliserar vi de elever som har en tro eller religionstillhörighet.

Genom att utesluta religionskunskap skulle vi också sända felaktiga signaler till eleverna i form av att religion i allmänt inte har någon betydelse för människans existens och livsvillkor.⁴⁹ Att utesluta är sällan lösningen för en lyckad undervisning. Inkluderande av olikheter väger tungt för att kunna bedriva en lyckad undervisning i skolorna. Marta T Dever bekräftar detta genom att poängtera vikten av religionskunskapsämnet för att ge eleverna ökad förståelse för sina medmänniskor.

48 Tayob, Abdulkader (2018) The Representation of Religion in Religion Education:

Notes from the South African Periphery. s 1-2

49 Dever, M.T., Whitaker, M.L. & Byrnes, D.A. (2001). The 4th R: Teaching about Religion in the Public Schools.

Social studies, 92 (5), 220

(20)

14

3 TEORI

Tanken är att denna undersökning ska kunna lämna ett bidrag till tidigare forskning som berör ämnet mångkulturell undervisning i förhållande till skolans värdegrund.

I följande del kommer jag börja med att presentera min huvudsakliga teori som jag kommer använda mig av och utgå ifrån genom arbetets gång, vilket är teorin om kritisk mångkultur (critical multuculturalism). Vidare kommer jag ta upp en underteori som även den kommer ha en inverkan på undersökningens genomförande och resultat. Teorin i fråga är Ramfaktorteorin.

Teoridelen kommer bestå av fyra stycken underrubriker. Den första underrubriken kommer innefatta en beskrivning och en motivering till användandet av kritisk mångkultur som teori. Vi- dare kommer underrubrik nummer två delge motsvarande information gällande användning av ramfaktorteorin. Till sist avslutas teoridelen med en underrubrik rörande begreppsförtydligande av sådant som tagits upp under ovanstående rubriker och sedan en sammanfattning av teoridelen.

3.1 Kritisk mångkultur

Den första teorin som ligger till grund för denna undersökning är kritisk mångkultur. Teorin handlar om att i stora drag engagera sig och se till vad som sker i nuet, framtiden och historiskt sett. Bejakandet ska se till mångkultur i sin helhet vilket innefattar enskilda individer och deras samspel med samhället enligt ovanstående perspektiv.⁵⁰

Begreppen kritisk mångkultur och interkulturellt perspektiv ligger så pass nära varandra att det till stor del överlappar varandras betydelse. Pirjo Lahdenperä är en av de forskare som jobbat mycket med dessa begrepp. Lahdenperä är även en av de som till stor del fört in begreppets tänk i de svenska skolorna.⁵¹ Begreppet critical multuculturalism uppkom från början i Amerika under 1990-talet i samband med debatter gällande bland annat anti-rasism och postkolonialitet.

51 Pirjo Lahdenperä (2011) Mångfald, jämlikhet och jämställdhet – interkulturellt lärande och integration. Kapitel 1

(21)

15

Kritisk mångkultur ställer grundläggande frågor gällande den demokratiska nationens mora- liska struktur. Kritisk mångkultur beskrivs som en positiv bidragande faktor till ett positivt tän- kande gällande mångkultur. Vidare beskrivs kritisk mångkultur som framgångsrik ur flera perspektiv. Den har bland annat aldrig fått något negativt utlåtande från den politiska världen. Det finns dock annan negativ respons som hävdar att multikulturalismen ses ur ett västerländskt perspektiv och kan riskera att förminska innebörden av rasism samt andra globala strukturer.⁵² Tidigare forskning gjord av Kerstin von Brömssen visar på att elever i svenska skolor tycker att de blir exkluderade, kategoriserade och kränkta i skolans sammanhang. Detta beror på att det finns en så kallad svensk norm i skolorna som i sin tur leder till att det inte finns plats för mångfald och olikheter i Sveriges skolor.⁵³

Teoretiskt sätt kan detta bero på att lärare inte har kunskapen kring att inkludera andra kulturer i den svenska skolans undervisning. Kunskapen kring vilka fördelar det finns med mångkultu- rell utbildning kan även den vara bristfällig hos verksamma lärare. Även fördomar kring vad mångkulturell utbildning och inkluderande av mångkultur i klassrummet kan vara en bidragande faktor till denna problematik.

Det kan också bero på att lärare håller fast vid delar ur läroplanens värdegrund. Det vill säga att skolan ska vila på en ”kristen tradition” och en ”västerländsk humanism”. Vilket lärare eventu- ellt hade kunnat tolka som att ett inkluderande av andra religioner och kulturer hade kunnat störa och bryta mot detta.

Jag hoppas på att kunna få en inblick i hur det ser ut i skolor och vilken inställning lärare har genom att använda mig av denna teori genom arbetet och min enkätundersökning. Mångkultu- rell undervisning sträcker sig långt och är svårt att omfatta med en beskrivning kring vad det faktiskt är. Men jag hoppas på att bringa någon klarhet i det med hjälp av denna undersökning samt kritisk mångkultur som teori.

Teorin om kritisk mångkultur förespråkar en ökad medvetenhet om att varje individ för med sig en egen identitet och grupptillhörighet i samhället men även i klassrummet. I det samspel

52 Gregor McLennan (2006) Debate: Critical multiculturalism s 99

(22)

16

som uppstår tillsammans med andra grupper och identiteter omformas var och en av individerna till det nya sammanhanget och den nya samansättningen av olika människor. I klassrummen finns det förutsatta normer och sociala riktlinjer. Klassrummet är allt annat än neutralt och detta kan försvåra för en mångkulturell utbildning. Syftet med mångkulturell utbildning överlag är att belysa mångfald och vad det kan erbjuda. Men i förhållande till att klassrummet inte är en neutral plats och att det finns en förutbestämd majoritets-norm kan detta bli problematiskt då majoriteten sätts med en outtalad maktposition i form av ett tolkningsföreträde.⁵⁴ Tolkningsfö- reträde i detta fall kan i folkmun innebära att ”störst går först” det vill säga att den norm som innefattar flest individer får störst maktutrymme.

I Encyclopedia of Diversity in Education talas om att mångkulturell utbildning har två nyckel- relaterade svagheter. Den första innefattar den teoretiska biten och den andra den pedagogiska delen av skolans verksamhet. Risken är att lärare och annan verksam personal i skolan inte hittar någon balans inom dessa områden i samband med den mångkulturella utbildningen men även att lärare inte erkänner den problematik som finns inom skolan i form av rasism, sexism samt olika typer av diskriminering. Vid ett erkännande och större engagemang inom detta om- råde hade chanserna för en harmonisk multietnisk skola och framtida samhälle sett ljusare ut.

Teorin om kritisk mångkultur kan i denna situation finnas som en stöttning och ge ett avgörande bidrag för en lyckad utveckling. ⁵⁵

Kritisk mångkultur strävar efter att alla individer inom skolan, det vill säga såväl lärare som elever ska bli bekräftade, värdesatta, respekterade och sedda. Detta ska innefatta både majori- tetsgrupper såväl som minoritetsgrupper. Synliggörandet ska ske i form av att de komplexa klyftor och samband mellan individer och grupper undersöks och synliggörs ur ett historiskt perspektiv men även ur det sociala sammanhang som består av nuet.⁵⁶ Denna strävan och tan- kesätt var närvarande vid skapandet samt i samband med analysen av den enkätundersökning som gjordes i samband med denna uppsats.

55James A. Banks (2012) Encyclopedia of Diversity in Education s. 472-475

(23)

17

För att kunna bedriva en mångkulturell undervisning i skolorna krävs det att de yrkesverk- samma lärarna besitter kunskap kring ovanstående samt hur det ska ske. Detta kan ske genom en kontinuerlig dialog gällande reflektioner. Det är av yttersta vikt att individer, det vill säga elever och lärare i skolan inte blir kategoriserade som den ”typiska svensken” eller den ”typiska muslimen” utan det ska handla om att varje person och egenart ska finna sin plats samt identitet och bli accepterad för det inom gruppen utan att behöva känna att de måste ”ändra” sin identitet.

Det vill säga, individer ska respektera varandras olikheter i form av etnicitet, kultur, religion med mera. Det handlar om acceptans inför varandras olikheter och att kunna samverka med varandra på ett respektfullt sätt vilket i sin tur kan leda till att individer stärker varandra genom klyftorna som finns sinsemellan. En balans mellan helheten och bitarna måste alltid eftersträ- vas.⁵⁷ I en skolsituation hade man kunnat se klassen som sin helhet och eleverna samt lärarna som bitarna som ska finna ett fungerande samarbete och balans mellan varandra.

Genom kritisk mångkultur som teori till min undersökning kommer jag bland annat att belysa just detta, om lärare har den kunskapen och medvetenhet som krävs gällande mångkulturell undervisning för att kunna bedriva det i dagens skolor. För att samhället ska gå framåt och för att vi ska få en framtid med ett samhälle som består av invånare som kan samverka och accep- tera varandras olikheter såväl styrkor som svagheter krävs det att mångkulturell undervisning blir en del av skolan nu.

3.2 Ramfaktorteorin

För att bedriva en verksamhet i skolan krävs det att det finns en läroplan för att det ska vara möjligt att upprätthålla struktur och kvalitet på utbildningen. Med andra ord kan man säga att verksamheten kräver sina ramar vilket ovanstående utgör. En mångkulturell utbildning måste förhålla sig till läroplanen samt värdegrunden som finns där i. Det blir ett ramverk som alla inom skolans verksamhet är tvungna att följa och förpliktiga sig under. Genom att sammanväva teorin om kritisk mångkultur och ramfaktorteorin får jag en bättre helhetsbild om hur skolans

(24)

18

verksamhet bedrivs. Med helhetsbild menar jag hur samspelet mellan lärare och elever ser ut och vilka ramar de har att förhålla sig inom.

Ramfaktorteorin kan kort sammanfattas som ett slags tankeverktyg till utbildningsplanering inom skolväsendet.⁵⁸

Ramfaktorteorin fick sitt avstamp runt 1960 - talet. Teorin hade så kallat sin ”pionjärperiod under 1967-1977 då ett stort grundläggande arbete skapat av Urban Dahlöfs and Ulf P. Lund- grens presenterades. Teorin var banbrytande och bidrog med en ny syn på skolans organisat- ion.⁵⁹

Dahlöfs som var en av upphovsmännen till teorin delande in den i två delar/ramar. Den första ramen var den administrativa delen. Den innefattar läroplanen, timplan, samansättningar av elever, antal elever och mer därtill. Den andra ramen som teorin delades in i kallas för de fysiska ramarna. Denna del innefattar de fysiska som påverkar utbildningen, som vad det finns för typ av material och utrustning i klassrummen. Det är av stor vikt att verksamma lärare och annan personal besitter den kunskap som innefattas av dessa faktorer samt att de tar hänsyn till att det är något som måste följas för att få en fungerande och kvalitativ verksamhet i skolorna.⁶⁰ Genom åren har ramfaktorteorin utvecklats. En utav de som vidareutvecklat teorin är Gunn Imsen som är en didaktikprofessor från Norge. Hon har delat in teorin i fem stycken olika ramar. Anledningen till att jag tar upp dessa fem ramar är för att de även inefattar mångkulturell undervisning vilket blir mycket relevant för denna undersök- ning.

Nedan följer en beskrivning av de fem ramar som Imsen delade in teorin i:

1. Det pedagogiska ramsystemet, är den del som utger skolans plikt att följa de reg- ler och lagar som läroplanen och skollagen innefattar.

58 Ulf P. Lundgren (1999) Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering s. 31

59 Donald Broady (1999) Det svenska hos ramfaktorteorin s. 1

60 Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: En studie av kommunikationen lärare, elev och matematiklektionens didaktiska ramar s. 50

(25)

19

2. De administrativa ramarna är de som innefattar de regler och riktlinjer som avser hur skolan ska ledas och struktureras. Det vill säga schema, arbetstid, lönevillkor, lärarlag och mer därtill.

3. Resursrelaterade ramar är den del som innefattar resurser i form av material och ekonomiska möjligheter. Det vill säga stöd till elever med särskilda behov exempelvis extra resurser, inköp av läromedel samt skolbyggnadens möjligheter och utförande.

4. Organisationsrelaterade ramar avser den kultur och sociala förhållande som finns på skolan i helhet och hur det ser ut mellan lärare och elever.

5. Ramar med anknytning till elevernas och deras kulturella bakgrund är den sista ra- men och utger vilken motivering det finns bland eleverna gällande skolan i all- mänt, hur förutsättningarna ser ut bland eleverna samt elevens kultur men även hur samarbetet mellan skola och föräldrar utger sig.⁶¹

Delvis är dessa fem ramar som Imsen delat in teorin i detsamma som de två ramar som Dahlöfs indelning av teorin. De två sistnämnda ramarna av Imsens är de som sticker ut.

Det vill säga de ramar som berör sociala och kulturella aspekter. Eftersom min under- sökning handlar om hur mångkulturell undervisning går ihop med värdegrunden är det relevant att ta stöd i de två sistnämnda ramarna, det vill säga ram fyra och fem. Den första ramen som innefattar skolans och lärares plikt att följa läroplanen och skollagen kommer även den ligga som grund för undersökningen då den även utger lärares för- pliktigande under värdegrunden som är en del av läroplanen.

Ramfaktorteorin kommer utgöra en viktig del av min undersökning och som komplement till min huvudsakliga teori kritisk mångkultur. Ramfaktorteorin kommer utgöra de ramar som innefattar värdegrunden och på detta sätt även rama in för hur långt teorin om kritisk mångkultur kan sträcka sig. Syftet med min undersökning är att den ska ta reda på vad tidigare forskning

61 Imsen, G., Almqvist, I., & Johansson, J.-E. (1999). Lärarens värld: Introduktion till allmän didaktik. s. 308-309

(26)

20

samt min enkät säger om mångkulturell undervisning i förhållande till värdegrunden. Vid tolk- ningen av detta kommer båda ovannämnda teorier utgöra en viktig del för att uppnå en struktur på empirin från enkäten men även av insamling och jämförelse av tidigare forskning.

3.3 Begreppsförtydligande

Följande underrubrik kommer att ta upp och ge en förklaring på olika begrepp som återkommer i detta arbete.

Första begreppet är mångkultur. Det förekommer i olika former såsom mångkultur och mång- kulturell. Begreppets betydelse i fråga har en övergripande beskrivning och kräver därför en genomgående förklaring.

Begreppet mångkultur används i brett skilda sammanhang. Ordet ändrar sitt syfte beroende på vem som använder sig av det, på vilket sätt det används samt i vilken situation det används i.

Ett samhälle som är mångkulturellt innebär att där lever människor som har ett annat etniskt ursprung än vad majoriteten av landets befolkning har. Som exempel, de senaste året har det varit krig i Syrien vilket har bidragit till att många människor utvandrat från landet och invandrat till exempelvis Sverige. Människorna som kommer till Sverige bär med sig en annan kultur än den svenska vilket är en av faktorerna till att ett land och samhälle blir mångkulturellt.⁶² Ett mångkulturellt samhälle påverkar många delar av samhället, där ibland skolan. Därför krävs det att lärare såväl som elever har kunskap om vad mångkultur innebär och vikten av att inkludera alla människor oavsett ursprung. I skolorna kan detta göras genom mångkulturell undervisning. Vilket i sin tur förhoppningsvis leder till ett enat framtida samhälle där människor med olika kulturella bakgrunden kan leva enade tillsammans och visa respekt och förståelse inför varandras olikheter och likheter samt styrkor och svagheter.

62 Martyn Barrett (2013) Interculturalism and multiculturalism: similarities and differences. s. 15-16

(27)

21

Vidare kommer en förklaring av begreppet tro/trosuppfattning. I Encyclopedia of Religion fö- rekommer begreppet ”faith” som till svenska kan översättas tro. Begreppets förklaring ges i form av att tro är att man bär på en övertygelse och hopp om det osedda.⁶³

Detta arbete handlar om mångkultur. Det mångkulturella för med sig många olika trosuppfattningar och religionstillhörigheter vilket påverkar skola och samhälle på olika plan. Därför har jag valt att göra ett förtydligande av detta begrepp då det är en stor del av vad en mångkulturell skola och utbildning kan innefatta.

Sista begreppet som ska förtydligas är mångkulturell utbildning. En mångkulturell utbildning innebär en pedagogik som bedrivs ur ett interkulturellt perspektiv i form av synsätt, undervisning och lärande.⁶⁴

3.4 Sammanfattning

Om innehållet i min teoridel stämmer i samband med vad tidigare forskning visar så kommer denna undersökning visa att det finns vissa kunskapsbrister i den mångkulturella undervisningen och att detta är något som eleverna känner av. Kunskapsbristerna visar sig i forma av att elever känner sig exkluderade i undervisningen och att de inte känner något samband eller koppling till en stor del av undervisningsstoffet.⁶⁵ För att lösa detta problem krävs det att lärare har ett engagemang i vad som sker i nuet, framtiden och historiskt sett ur ett mångkulturellt perspektiv och hur detta kan samspelas med samhället vi lever i.⁶⁶ Skolan som verksamhet måste samtidigt hålla sig inom vissa ramar, vilket ramfaktorteorin förespråkar. En faktor som utgör dessa ramar är skolans värdegrund.

Min föraning är att en mångkulturell utbildning kan riskera att krocka med delar av det som värdegrunden förespråkar. Att bedriva en lyckad mångkulturell undervisning kräver stor kun-

63 Pelikan, 2005, ”Faith”, Encyclopedia of Religion

64 Lorenz, H, Bergstedt, B, Interkulturella perspektiv – pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer s. 33

(28)

22

skap inom området. Samtidigt är det lag på att lärare och skolan ska förhålla sig till värdegrun- den vilket till viss del kan innebära en utmaning i form av strikta riktlinjer som hamnar i konflikt med individers syn på bland annat etik och moral.

4 METOD

Under denna rubrik kommer jag att beskriva vilken metod jag valt, hur den kommer att genom- föras, vilka forskningsetiska övervägande jag kommer ha, däribland GDPR. Slutligen kommer jag lägga fram en presentation av min databearbetning och den empiri jag samlat in.

Det redskap och den metod jag kommer använda mig av till denna undersökning är enkäter.

Valet av just denna metod kommer jag att återkomma till längre ner. Enkäten kommer grunda sig på mitt syfte och frågeställning samt tidigare forskning.

4.1 Studiens praktiska genomförande

Studien kommer undersöka hur möjligheterna ser ut till att bedriva en mångkulturell utbildning i förhållande till följande del av värdegrunden

Detta gjordes genom en enkätundersökning som skedde genom att jag la ut enkäten på slutna Facebook-sidor som finns för lärare som undervisar elever på lågstadiet. Ett av de val som gjorde att jag just valde web-enkät som min metod grundade sig på egen kunskap och erfarenhet kring att yrkessamma lärare ofta lider av stor tidsbrist. Fördelen med att jag la ut enkäten på Facebook var att respondenterna då kunde ta sig tid att svara när de själv ansåg sig ha tiden, vilket jag ansåg kunde öka chansen till att de faktiskt tog sig tiden till att genomföra den. Yt- terligare fördelar med just enkätundersökning var att den gick fort att fylla i men även att den gick snabbare att administrera för min egen del, vilket var positivt då denna undersökning hade begränsat med tid. Enkäten skapades i ett program som heter ”Survey & Report”. När enkäten stängdes gjorde programmet en sammanställning av slutresultatet i form av ett stapeldiagram för vardera fråga, vilket var till stor hjälp för mig som utgivare. Vidare positivt var att enkäten

(29)

23

nådde ut till ett stort antal möjliga respondenter över hela Sverige vilket gav undersökningen en bred svarsfrekvens.⁶⁷

De negativa sidorna när det kom till enkät-undersökning var att det ofta innebar ett stort bortfall.

Bortfall innebär att det är många av de enkäter som skickas ut som inte blir besvarade, av olika anledningar. Detta i sin tur kunde påverka undersökningens resultat. Vidare negativa aspekter när det kom till enkätundersökning var att det är ett upplägg som inte passar alla. Vissa föredrar och har lättare för att uttrycka sig i ord istället för att kryssa i färdiga svarsalternativ. Detta försökte jag undvika genom att jag la till ett frivilligt svarsalternativ med möjlighet till att uttrycka sina egna tankar. En annan negativ aspekt var att det inte fanns någon möjlighet för mig som är ansvarig enkätutgivare att förklara frågorna om det skulle ha uppstått några frågor kring dem. Detta kan i sin tur ha lett till att respondenter hoppat över frågor (internt bortfall)⁶⁸ eller valt att inte genomföra enkäten.⁶⁹

I ett försök till att öka chansen att lärare skulle välja att medverka i undersökningen skrev jag inledande ett missiv-brev där jag förklarade syftet med enkäten och undersökningen. Jag inledde missiv-brevet med att tacka för respondentens medverkan och besvär.⁷⁰ För att ytterligare öka motivationen hos respondenten försökte jag att relatera syftet till respondenten och dess yrke. Likaså var det viktigt att klargöra att just den enskilde personens medverkan gjorde skill- nad för helheten. Vidare innefattade missiv-brevet information kring hur respondentens bidrag skulle behandlas, om det var anonymt eller inte. Om det är anonymt, vilket det var, ska det inte finnas någon möjlighet till att kunna identifiera vem personen i fråga är. Det fick alltså inte finnas med något namn eller någon siffra som kunde leda mig till just den respondenten. Denna information kunde respondenten få tillgodosedd innan hen började att besvara enkäten. Det var mycket viktigt att missiv-brevet var väl genomtänkt och innehöll korrekt information gällande undersökningen och dess syfte.⁷¹

67 Patel, R, Davidson, b, (2019) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en under- sökning s. 94

68 Dimenäs, J, (2014) Lära till lärare – Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod s, 91

69 Patel, R, Davidson, b, (2019) s. 94-95

70 Dimenäs, J, (2014) s, 88

(30)

24

Viktigt att tänka på vid skapandet av en enkät är utformningen och upplägget av frågorna. Det vill säga, frågornas ordningsföljd, språkval och tydlighet. För att jag skulle kunna försäkra mig om att enkäten höll en god validitet samt reliabilitet lät jag andra lärarstudenter besvara frågorna och sedan göra ett utlåtande kring hur de uppfattade enkäten. Att enkäten erhöll validitet innebar att frågorna var utformade på ett sådant sätt att de behandlade det syfte och problemområde som enkäten var ämnad att undersöka. Reliabilitet i detta fall var att enkätens frågor var utformade på ett sätt som gjorde att de tolkades lika av alla respondenter, alltså att det inte fanns något utrymme för egen tolkning.⁷²

Enkäten delades in i olika delar och inleddes med så kallade sakfrågor. Sakfrågor är frågor som berör respondentens bakgrund så som längd som verksam lärare, lokalisering av arbetsplats/skola, om skolan eller klassen var mångkulturell eller inte och så vidare. Genom att jag inledde enkäten med sakfrågor av detta slag kunde jag se om respondenterna hade erfarenhet av mångkulturella elevgrupper. Del två av enkäten innehöll frågor som berörde åsikter och attityder gällande min pro- blembeskrivning. Attitydfrågorna var uppdelade i två delar i form av religionsdidaktiska frågor och förhållningssättet till värdegrunden. Svarsalternativen bestod av fasta svarsalternativ, det vill säga att frågorna i hög grad var strukturerade.⁷³ Men det fanns också (frivilligt) utrymme för eventuell vidareutveckling av tankar på en del av de frågor som ansågs mer komplexa.⁷⁴ Med hjälp av de fasta svarsalternativen i kombination med de öppna gav det en möjlighet till att lättare förstå responden- ternas tolkning och tankar kring frågeställningen samt lättare avgöra eventuella validitetsproblem.

Från början var tanken att Kerstin von Brömssen skulle vara den huvudsakliga inspirationen till enkätundersökningen. Men efter att ha tagit del av Caroline Ljungbergs forskning fick frågorna i enkäten rörande, värdegrund och mångkulturalitet mer av sitt ursprung från Caroline Ljungberg forskning. Ursprunget grundade sig i att Ljungberg gjort tidigare forskning inom samma område, vilket jag kunde ta stöd i när jag skapade enkäten. I Ljungbergs avhandling gjordes en forskning som rörde mångkulturalism, värdegrund och demokratin i skolorna år 2005. Ljungberg använde sig

72 Dimenäs, J, (2014) s, 91

74 Dimenäs, J, (2014) s, 91-92