Att lära sig rätt kunskap och rätt värderingar: Om läroplanskoder i grundskolan 1962-2011

Att lära sig rätt kunskap och rätt värderingar

Om läroplanskoder i grundskolan 1962-2011

Författare: Patrik Wahlund &

Klas Wigren

Handledare: Jan Perselli Termin: VT20

Kurskod: 1PE801

Självständigt arbete

ABSTRAKT

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik

Pedagogik i arbetsliv, utbildning och vardag, Självständigt arbete 7,5hp

Titel Att lära sig rätt kunskap och rätt värderingar – om läroplanskoder i grundskolan 1962-2011

Engelsk titel How to learn the right knowledge and the right values – about curriculum codes in the Swedish elementary school 1962-2011

Författare Patrik Wahlund, Klas Wigren

Handledare Jan Perselli

Datum Juni 2020

Antal sidor 21

Nyckelord läroplansteori, läroplanskod, utbildningshistoria

Forskningsöversikten är till huvudsak ett litteraturstudium som spänner över perioden 1962-2011och syftar till att frilägga den värdegrund på vilka läroplanerna vilar. Studiet innefattar en genomgång av de huvudsakliga källorna som berör ämnet läroplan och läroplanskod i form av artiklar och avhandlingar. Studiet bearbetar inte primärt inte de läroplanstexter den angivna litteraturen avhandlar men analysera den värdegrund som återspeglas i läroplanerna i de artikeltexter och avhandlingar som används. Studiet visar att de svenska läroplanerna från Lgr 62 till Lgr 11 tydligt använder en demokratisk grundidé som värdegrundade fundament men att vad denna demokratiska grundidé innefattar varierar något över tid i relation till samhällsutveckling och förändringar i samhället.

Tre viktiga bakomliggande påverkansfaktorer lyfts fram i studiet. 1) Varje läroplan är ett barn av sin tid varvid läroplanen är den arena där skolan för en pågående dialog med de övergripande stora förändringar som sker i samhället och hur dessa påverkar undervisningen. 2) Läroplanerna är också en arena där olika politiska ideologier söker påverka undervisningen i linje med sina egna övertygelser och ideal.

3) Läroplanerna påverkas också av underliggande trender inom den

pedagogiska forskningen som i sin tur ger återverkan på hur

läroplanen förstås och utformas.

Innehållsförteckning

INTRODUKTION ... 1

B

... 1

Läroplansteoretiska begrepp ... 1

Utbildningshistorisk genomgång av läroplaner för grundskolan 1962-2011 ... 2

S

... 3

METOD ... 3

P

... 3

Sökstrategi ... 3

Urvalskriterier ... 4

Analysmetod ... 4

RESULTAT ... 4

D

,

... 8

B

... 9

Läroplanen – ett barn av sin tid ... 9

Läroplanen – en politisk ideologisk arena ... 10

Läroplanen – en dialog med trendande pedagogik ... 11

DISKUSSION ... 11

M

... 11

R

... 12

S

... 14

REFERENSER ... 16

INTRODUKTION

Den här forskningsöversikten syftar till att ge en överblick över läroplanskod som begrepp och fenomen inom svensk läroplansteoretisk forskning genom att granska vetenskapliga artiklar och avhandlingar.

Inom läroplansteori anger läroplanskoden de dominerande föreställningar som ligger till grund för en läroplan (Wahlström, 2016). Läroplanskod som begrepp introducerades av Ulf P. Lundgren 1983 som då presenterade fyra sammanfattande principer för urval, organisation och förmedlingsform för skolans undervisning (Linde, 2012). Dessa är klassisk, realistisk, moralisk och rationell läroplanskod. I senare läroplansdiskussioner har även aristokratisk och demokratisk eller medborgerlig läroplanskod tillkommit (Linde, 2012).

En forskningsöversikt kring läroplanskod som begrepp och fenomen är av allmänt intresse då läroplanskoden har påverkan på ett stort antal individer liksom samhället i stort och dessutom kan dess påverkan inte väljas bort i den obligatoriska skolan. Ett historiskt exempel på omfattande påverkan är den moraliska läroplanskod som dominerade fram till mitten av 1950-talet, vilken var starkt präglad av kristna och patriotiska värden. Senare tiders moraliska läroplanskod med vurm för mångkultur och tolerans mot olika minoriteter kan ses som en kontrast mot detta men utövar på samma sätt en stark påverkan individer och samhälle.

Läroplanen präglas sällan helt av en specifik läroplanskod utan domineras snarare av en viss kod från en tid till en annan och kan ses som ett konglomerat till följd av politiska kompromisser grundat på kraftmätningen mellan olika ideologiska krafter (Wahlström, 2016).

Utbildningspolitikens ideologiska styrning av skolan med hjälp av läroplanen syftar sedan länge till en demokratrisk medborgarfostran. Kring detta paradigm verkar det råda politisk konsensus. Men så sent som 1968 framfördes vänsterradikala idéer från utbildningsminister Olof Palme som då framhöll skolan som ett instrument för att avskaffa klassamhället (Larsson & Westberg, 2015).

Översikten tjänar inte bara till att kartlägga läroplanskod som begrepp och fenomen i forskningen utan också till att medvetandegöra hur staten ställt och fortfarande ställer skolan i den politiska fostrans tjänst.

Bakgrund

Läroplansteoretiska begrepp

Inom läroplansteori används tre så kallade arenor för att analysera hur olika urvals-

processer påverkar läroplanen. En av dessa är formuleringsarenan vilken omfattar

urvalsprocesser och förhandlingar inom utbildningspolitiken som leder fram till en färdig

läroplan. På den så kallade transformeringsarenan studeras hur läroplanens ideal tolkas

och implementeras och på realiseringsarenan fokuseras själva verkställandet av

undervisningen i klassrummet utifrån läroplanen. Genom den så kallade ramfaktorteorin

studeras tolkningen av läroplanen baserat på omgivande förutsättningar (ramar) såsom

elevsammansättning, tid till förfogande, betygssystem med mera (Linde, 2012). I den här

2

översikten är det dock främst formuleringsarenan som är föremål för analys då den utgör den del av processen där det primära stoffurvalet sker baserat på läroplanskoden.

De olika läroplanskoderna har redan nämts men kommer härmed presenteras lite närmare var och en för sig. Den klassiska läroplanskoden syftar till bildning genom att förädla människan i riktning mot ideal som präglas av en svunnen guldålder (Linde, 2012). Den fokuserar på litteratur och klassiska språk som latin och grekiska och ser bildningen som ett värde i sig. I motsats till den klassiska läroplanskoden står den rationella läroplanskoden vilken präglas av nyttotänkande och till att utbilda mot arbetsmarknadens behov.

Den realistiska läroplanskoden syftar till att ge en vetenskaplig förståelse av världen (Linde, 2012) och fokuserar på naturvetenskap och teknik. Den moraliska läroplanskoden syftar till att ingjuta en viss moral och lojalitet hos medborgarna och förekommer i mer eller mindre renodlad form (Linde, 2012).

Demokratisk eller medborgerlig läroplanskod syftar till att verka för demokrati och jämlikhet (Wahnström, 2016) och har viss likhet med moralisk läroplanskod då det handlar om att påverka medborgarnas värderingar i en viss riktning. Aristokratisk läroplanskod syftar till att särskilja eleverna från "vanligt folk" genom att bevara vissa konservativa värden, språk och manér (Linde, 2012).

Utbildningshistorisk genomgång av läroplaner för grundskolan 1962-2011

Den allmänna grundskolan infördes 1962 genom att riksdagen godkände regeringens förslag om läroplan för grundskolan, Lgr 62. Detta innebar att alla elever, oavsett social bakgrund nu skulle läsa tillsammans. Det var den första skolutbildningen som infördes i Sverige som inte utgick från individens klassursprung och uppväxtförhållanden (Larsson

& Westberg, 2015).

Genom läroplan för grundskolan, Lgr 69 blev högstadiet mer teoretiskt inriktat med färre valmöjligheter till praktiska ämnen. Dessutom försvann de tidigare linjerna i den nionde årskursen (Larsson & Westberg, 2015). I Lgr 69 angavs även att skolan borde verka för ökad jämställdhet inom familjen, i arbetslivet och i samhället generellt och förväntades också orientera eleverna om könsrollsfrågan samt stimulera dem till att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden (Larsson & Westberg, 2015).

Läroplan för grundskolan, Lgr 80 hade sin grund i den inflytelserika radikalvänsterns kritik mot grundskolan som allt för samhällsbevarande och auktoritetstrogen och som ansåg att den istället borde användas till att förändra samhället i riktning mot ökad demokrati och jämställdhet (Larsson & Westberg, 2015). I Lgr 80 betonades att innehållet och budskapet i Lgr 69 var alldeles för konfliktlöst och harmoniskt. Eleverna skulle nu förstå sambanden mellan mänskliga, sociala och nationella konflikter och aggression, våld och krig. De skulle dessutom få lära sig om demokratiskt arbetssätt och förväntades få praktisera demokratiska beslutsprocesser i det vardagliga skolarbetet (Larsson &

Westberg, 2015).

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994 innehöll flera förändringar jämfört med Lgr 80. Läroplanen angav endast mål och riktlinjer för undervisningen men fastställde inte med vilket stoff eller med vilka undervisningsmetoder målen skulle nås (Larsson &

Westberg, 2015). Grundskolans uppdelning i stadier upphörde liksom indelningen i

allmän och särskild kurs i engelska och matematik. Kursplanerna för de olika ämnena

bestämdes av regeringen och de pedagogiska ledorden var fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet (Larsson & Westberg, 2015).

Läroplan för grundskolan 2011 innehåller skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen och kursplaner som kompletteras med kunskapskrav (Skolverket, 2011). Under rubriken Skolans värdegrund och uppdrag anges att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling och att alla sådana tendenser ska aktivt motverkas (Skolverket, 2011).

Vidare anges att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser och att det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald (Skolverket, 2011). Vidare anges att skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor (Skolverket, 2011).

Syfte och problemformulering

Forskningsöversikten ger en överblick över läroplanskod som begrepp och fenomen inom svensk läroplansteoretisk forskning avseende den svenska grundskolan 1962-2011, men syftar främst till att frilägga de bärande värden som återspeglas i läroplanerna samt söka spåra vilka bakomliggande faktorer som påverkat utformningen av läroplanens värdegrund.

METOD

Metodiskt utfördes studiet enligt följande steg. Studiet vilket inleddes med att utarbeta en sökstrategi för att hitta lämpligt material. Därefter fungerade de avgränsningar som gäller för studiet som initiala urvalskriterier varpå det materialet, lästes, kodades och analyserades.

Planering och genomförande

Sökstrategi

Som metod för datainsamling användes OneSearch som är universitetsbibliotekets (Linnéuniversitetet) söktjänst för gemensam sökning i databaser av böcker, artiklar, tidskrifter, avhandlingar, konferensmaterial, rapporter och databaser med mera.

Eftersom vi ville undersöka svensk läroplansteoretisk forskning gällande svenska förhållanden använde vi ”läroplansteori” och ”läroplanskod” som sökord. Vi använde även det engelska ”curriculum theory” och ”curriculum code” i kombination med avgränsaren “Sweden”. För att avgränsa sökningarna med hänsyn till kvalitet på källorna och instruktionerna för uppgiften applicerades ett filter med följande avgränsningar:

artiklar, avhandlingar och vetenskapligt granskat. Sökresultaten har sedan kollationerats

4

och ett första urval har gjorts baserat på de begränsningarna i tid 1962-2011 och skolform, det vill säga förskola och grundskolan, som varit gällande för studiet. En sökning på

“läroplansteori” i OneSearch med artiklar, avhandlingar och vetenskapligt granskat som filter gav 10 träffar och motsvarande sökning på “läroplanskod” gav 1 träff. Sökningen på “curriculum theory” och “Sweden” gav 374 träffar medan sökningen på “curriculum code” och Sweden gav 12 träffar. I samband med handledning med Jan Perselli fick vi dessutom tips om en licentiatavhandling som berörde vår forskningsfråga, vilken fjärrlånades från Linköpings universitetsbibliotek. Med inspiration från exempeluppsatsen En forskningsöversikt om kvinnor i ledande positioner (Gustafsson &

Wiberg, 2017) på MyModdle har vi valt att först kort presentera varje artikel (och avhandlingen) för sig, för att sedan presentera fyra tematiska analyser utifrån materialet som helhet.

Urvalskriterier

Då studiet avser att studera svenska läroplaner från 1962-2011 har de artiklar som behandlar Sverige och svenska läroplaner varit av primärt intresse under urvals- processen. Några undantag som föll sig naturliga gjordes i de fall där svenska läroplaner jämfördes med andra länders läroplaner. Fokus har här legat på det svenska materialet även om notis, på sina ställen, tagits till andra förhållanden. Vidare har ett viktigt kriterium i urvalsprocessen varit att materialet är peer-reviewed, det vill säga att artiklarna har blivit vetenskapligt granskade eller att materialet har följt en tydlig vetenskaplig process och granskning.

Analysmetod

Analysen genomfördes med vägledning av mallen för artikelanalys på MyModdle genom att granska studiens forskningsfråga, metod, resultat, forskarnas slutsatser och implikationer samt pålitlighet/generaliserbarhet. De artiklar som svarade mot urvalskriterierna lästes varpå de analyserades. Processen innefattande författande av en sammanfattning av varje artikel samt kodning av materialet där begrepp och termer relaterade till uppsatsens huvuduppgift. Det vill säga att spåra bärande värden för läroplanerna samt vilka bakomliggande faktorer som påverkat utformningen av dessa.

RESULTAT

I följande avsnitt presenteras först relevanta delar från aktuella artiklarna utefter de återkommande grundbegrepp som framträdde under läsnings- och kodingsprocessen av materialet. Dessa identifierades i samband med de skriftliga sammanställningar som gjordes på varje utvald källa. Resultaten av kodningen diskuteras därefter under de fyra tematiserade avsnitt som knyter tillbaka till studiets huvudsyften att spåra värden som ligger till grund för läroplanerna och de bakomliggande faktorer som påverkar dessa.

Presentation av artiklarna och avhandlingen

1. Att bilda eller bedöma: om skapandet av demokratiska medborgare (Nordmark, Jonsson & Månsson, 2018) syftar till att kritiskt resonera kring samhällskunskaps-ämnets dubbla uppdrag, nämligen att både fostra och utbilda. Artikelförfattarna ställer sig frågan vad som händer när utvecklingen av ett demokratiskt förhållningssätt, eller sinnelag, upptas till ett kunskapsområde som kan både bedömas och betygsättas. Med hjälp av den tyske didaktikern Wolfgang Klafki (1927–2016) synliggörs skolans socialiserande och demokratiskapande funktion i ett kritisk-konstruktivt perspektiv. Skribenternas slutsatser landar i det problematiska i att inte bara bedöma och betygsätta elevernas kunskaper om demokrati, utan även deras demokratiska sinnelag.

2. Avhandlingen Vägar till värderingar och värden: Skolans sociala fostran i läroplanstexter och pedagogisk praktik (Pedersen, 2004) undersöker hur skolans uppgift att påverka elevers värderingar behandlats i skolans läroplaner från Lgr 62 till Lpo 94.

Metoden i del 1 har varit att gå igenom läroplanerna, framför allt deras allmänna delar samt bakomliggande utredningar liksom tidskriftsartiklar och dagstidningsartiklar.

Författaren drar slutsatsen att skolans fostransmål verkar förändrats från att grundlägga egenskaper (Lgr 62 och Lgr 69) via att få elever att omfatta demokratins grundläggande värderingar (Lgr 80) till att förmedla en värdegrund bestående av fasta grundläggande värden (Lpo 94).

3. Early Childhood Curricula in Sweden from the 1850s to the Present (Vallberg Roth, 2006) utgör en översikt över läroplansteorier för förskoleåldern under tidsspannet 1850 till 2000-talet. Syftet med studien är att skapa en överblick över läroplansteorierna i dess sociopolitiska kontext för att sedan specifikt analysera detta ur ett genderperspektiv.

Studiet lyfter fram en rad förändringar i de olika läroplanskoderna. Det finns en spänning mellan ett lärande med ämnet i centrum (subject-centering) och lärande med barnet i centrum (child-centering) där det sistnämnda får en allt tydligare emfas under 1950-talet och framåt. I linje med detta spåras också en förändring i läroplanerna där skolämnen avhandlats enskilt var för sig till ett förhållningssätt som tydligare premierar ett multidisciplinärt och ämnesöverskridande lärande. Frågan om gender följer också en liknande förändring från ett patriarkalt och religiöst dominerat synssätt med tydliga könsroller till ett mer genderneutralt förhållningsätt.

4. Ideological governing forms in education and teacher education: a comparative study

between highly secular Sweden and highly non-secular Republic of Ireland (Mooney

Simmie & Edling, 2016) syftar till att jämföra de bakomliggande faktorer som påverkar

utformningen av läroplaner och utbildning av lärare i Sverige och Irland. Valet av länder

grundar sig i det faktum att Sveriges skolsystem uttalad sekulär utgångspunkt emedan

Irlands skolsystem har en kristen religiös utgångspunkt. Studien jämför fyra stycken

jämförelsepunkter mellan de två utbildningssystemen, styrning (governance), ideologi,

frigörelse (emancipation) och demokrati, för att undersöka skillnader i kontext, moral och

kulturpolitik. Artikelförfattarnas analys av de två skolsystemen i Irland och Sverige, vilka

har två diametralt olika utgångspunkter, sekulär och teokratiskt katolsk, visar sig ändå i

slutänden tampas med en rad likartade problem. De försöker båda hantera dessa i ljuset

av en demokratisk stat men gör det på olika sätt.

6

5. Keys to Successful Leadership: High Support for Capable and Versatile Principals (Törnsén, 2010) undersöker vilka framgångsfaktorer som ligger till grund för ett effektivt och lyckat ledarskap hos skolledare vid tjugofyra skolor i Sverige. Bakgrunden till studiets huvudfråga och dess relevans för denna forskningsöversikt ligger i införandet av marknadstänkande och målstyrning som faktorer för att avmätning av framgång, vilka är främmande för och står ibland i kontrast till de värden som lyfts fram i läroplanen och andra styrdokument. I studien diskuteras hur de faktorer som undersökts med avseende på vad som hindrar eller främjar ett effektivt ledarskap står i relation till frågan om den spänning som skapats i fältet mellan skolans nationellt bestämda demokratiska uppdrag och de regionalt uppsatta mål som satts upp som framgångsfaktorer. Törnsén menar att skolan fortfarande förvaltas och drivs demokratiskt men att det trots detta finns hot som utmanar den demokratiska styrningen.

6. A Comparison of the National Preschol Curicula in Norway and Sweden (Alvestad &

Samuelson, 1999) undersöker skillnader mellan läroplaner för förskolan i Norge och Sverige. Författarna har analyserat läroplansdokumenten för att söka frilägga de bärande element som finns i texten och jämföra dessa. Det finns en tydlig metod och en transparens i processen av materialet som är tydlig i texten. Som exempel på jämförelse vilar den norska läroplanen tydligt på en judeo-kristen värdegrund medan den svenska läroplanen tydligt indikerar att den vilar på en demokratisk grund. Skillnaden är dock inte stor vad gäller de grundläggande värden som förväntas förmedlas i de båda systemen då båda läroplanerna lyfter fram respekt och tolerans för andras olikheter vare sig det rör sig om kultur, kön, etnicitet eller funktionsnedsättningar. I summeringen lyfter författarna fram en rad punkter där de ser både likheter och skillnader. Den norska läroplanen uppmuntrar ett lärande genom socialisering och uppmuntrar lärarna att inte lägga för mycket vikt på ett formellt lärande. Den svenska läroplanen betonar ett holistiskt lärande som tar sitt avstamp i barnet kognitiva utveckling och förståelse av världen runt barnet.

7. Teachers’ curriculum agency in teaching a standards-based curriculum (Alvunger,

2018) undersöker hur lärarna rekontextstualiserar läroplanen (Lgr 11) mot bakgrund av

kunskapskrav och centralt innehåll, samt hur lärarna diskursivt formerar

kunskapsinnehållet genom att granska hur lärarna omorganiserar kunskapsstrukturen i

läroplanen. Författaren analyserar lärare som undervisar i samhällsvetenskap i relation till

hur de lär ut och förstår läroplanen genom att titta på en rad teoretiska ramverk. De

skillnader som noteras uppstå med Lgr 11 i jämförelse med den tidigare läroplanen utgörs

av tydligare målfokusering och tydligare fokus på att reproducera kunskap. Detta innebär

att mindre tid ges åt att utmana elever kring de mångfacetterade och svåra frågor och

utmaningar som berör det praktiska utövandet av demokrati, sociala och etiska värden

och medborgarskapet. Förskjutningen medför att lärarna ställs inför ett dilemma där

ämnesfokuseringen ställs i fokus framför en bredare holistisk förståelse av ämnet och dess

beröringspunkter på det dagliga livet. Studien visar att lärare finner det svårt att hantera

de många specifikt uppsatta målen och förstå hur dessa korrelerar till de uttalade

bedömningsmallar och kunskapskrav som satts upp av läroplanen. De förmågor och

kunskapskrav som framträder i läroplanen premierar och delar mycket av en hierarkisk

kunskapsstruktur där ett diskursivt utrymme öppnas för kunskap för att överskrida

sammanhang och ger möjligheter till meningsskapande och utrymme för läraren att integrera och rekontextualisera innehållet.

8. Compulsory School Development in Sweden: A Three-Dimensional View (Drakenberg, 1995) är en flerdimensionell studie av svenska läroplaner från 1962 till 1994. Studiens flerdimensionella karaktär tar sig i uttryck i att författaren använder sig av flera olika metoder för att belysa läroplansutvecklingen under den givna tidsperioden för att sedan triangulera resultaten utifrån dessa fixerade punkter. De dimensioner som studeras är utvecklingen av läroplanstexterna, effekten av textförändringarna och de primära metaforer som används i läroplanstexterna. Slutsatsen visar att flera av de förändringar som genomförts har haft nobla intentioner men haft få eller ens några återverkningar på undervisningen, utan har främst påverkat skolans styrning.

9. När läroplan och tradition möts: hur högstadielärare bemöter yttre förväntningar på undersökande arbete i naturämnesundervisningen (Lunde, Rundgren & Rundgren, 2015) undersöker hur läroplanens grundläggande och bärande värden möter den praktiska undervisningen i No-ämnet och hur läroplanens ambition om en undersökningsbaserad undervisning speglar verkligheten i skolan och den undervisningstraditionen i viken lärarna står. Studien motiveras av och tar sitt avstamp i ämnets relevans för de kunskapsbehov elever såväl som den genomsnittlige samhällsmedborgaren möter i vardags- och samhällslivet som är en förutsättning för ett aktivt deltagande i det demokratiska samtalet. Studien utfördes genom att de deltagande lärarna reflekterade över de undersökande aktiviteterna i undervisningen. Resultatet visade att de nationella proven i hög grad påverkade lärarnas sätt att tänka kring och genomföra undersökande aktiviteter. Imitering av nationella provens bedömnings-aktivitet blir ett sätt att tillmötesgå läroplanens efterfrågan på undersökande aktiviteter. Undersökningen visade också att flera lärare försökte öppna upp en diskussion med eleverna om hur vetenskapliga resultat kommer till relaterat till laborationer och undersökande övningar. Men att dessa redan på förhand hade ett från början givet svar varvid friheten i övningarna i praktiken blev mycket begränsade. Detta med avseende på tanken om att aktiviteten i sig är viktig för att forma ett vetenskapligt kritiskt tänkande som i förlängningen öppnar för ett deltagande i det vardagliga samhällslivet.

10. Curriculum Code, Arena, and Context: Curriculum and Leadership Research in

Sweden (Forsberg, Nihlfors, Pettersson & Skott, 2017) belyser olika teorier inom

läroplansbildningen i Sverige i relation till forskning om ledarskap. I artikeln spåras olika

bakomliggande teoretiska antaganden som legat till grund för bildandet av läroplanerna

för att söka tydliggöra de skillnader som finns däremellan. Exempelvis anges att det

uppstått en ny situation under perioden 1990-2010 som lett till två diametralt olika

rörelser vad gäller styrningen av utbildningarna i Sverige. Det finns en tydlig ”vertikal

rörelse” där det går att spåra en tydlig toppstyrning genom EU och OECD. Samtidigt

finns en tydlig ”horisontell rörelse” där decentralisering, avreglering och ett breddat

demokratiskt styre varit ledande tankar i det svenska utbildningslandskapet. Ledarskapets

roll i ledning och styrning blir här tydlig i den dialog mellan de vertikal och de

horisontella rörelser som dominerar utbildningslanskapet i Sverige.

8

Demokrati, människans rättigheter och lika värde

Den genomgående tanken i artikeln av Nordmark, Jonsson och Månsson (2018) är belysa de svårigheter som finns i skärningsfältet mellan skolans uppdrag att forma demokratiska medborgare och ämnesbildningen. Demokratibegreppet utgör den självklara utgångspunkten och basen för fostransuppdraget. I Pedersens avhandling (2004) som bearbetar skolans fostransuppdrag spåras en förändring i synen på begreppet fostran.

Tanken om vad som utgör grunden för barnets utveckling eller fostran är också där tanken om att forma egenskaper hos individen som bär upp och förstärker demokratin. Hos Vallberg Roth (2006) återfinns också demokratitanken som grundläggande för läroplanens fostrande uppdrag i det att den ämnar forma individer som kan fungera i att understödja det demokratiska välfärdssamhället och senare det globala demokratiska samhället.

I Mooney Simmie och Edlings studie (2016) jämförs de bakomliggande faktorer som påverkat läroplanerna i Sverige och Irland som har två uttalat ideologiskt skilda utgångspunkter då skolsystemet på Irland har en tydligt uttalad kristen religiös utgångspunkt och Sveriges skolsystem uttalad sekulär utgångspunkt. Med avseende på det svenska utbildningssystemet har läroplanerna från 1960-talet och fram till 2009 en tydlig utgångspunkt i demokratitanken. Över tidsperioden spårar artikelförfattarna en förskjutning vad gäller förståelsen av demokratins inverkan på läroplanen där man under efterkrigstiden ser en tydligare fokus på att formandet av effektiv arbetskraft och för den framväxande ekonomin snarare än att betona fostrandet av ett demokratiskt medborgarskap för att senare tydligare lägga fokus på de demokratiska värden och problem som utmanar i vardagslivet (s. 4). Likaledes växer det under perioden fram en tydligare medvetenhet på människan som del av ett större kollektiv, [en världsmedborgare], med en samtida betoning på individen, individens fria val och möjligheter.

Törnsén (2010) arbetar i artikeln med att spåra ett effektivt ledarskap hos svenska skolledare. Bakgrunden till studiets huvudfråga och dess relevans ligger i de förändringar inom styrning av skolor som skett inom den svenska skolvärlden från sent 1990-tal fram till artikelns författande 2010. Den svenska skolan ska enligt läroplanen vila på en demokratiskt grund och lära ut demokratiska principer både implicit och explicit i undervisning och i hur skolan styrs. De förändringar som skett inom det angivna tidsspannet för in marknadstänkande och målstyrning som faktorer för att avmätning av framgång som till viss del är främmande för och ibland står i kontrast till de världen som lyfts fram i läroplanen. Alvestad och Samuelson (1999) jämför läroplaner för förskolan i Norge och Sverige och lyfter fram att den svenska läroplanen ska fostra fram demokratiska värden samt att verksamheten ska bedrivas på en demokratisk grund. I förskolan tränas demokratin t ex genom att barnet uppmuntras till att uttrycka åsikter och diskuterar, ta ansvar för handlingar samt deltagande i planering av aktiviteter (s. 9-10).

I Alvunger (2018) studie av lärare som undervisar i samhällskunskap framträder en viss spänning mellan läroplanens (Lgr11) tydligare fokus på ämnesfokusering, måluppfyllelse och koncentration på inlärning av reproducerad kunskap och behovet av att rekontextualisera den teoretiska kunskapen för diskussion och bearbetning i klassrummet.

Det senare ses som ett uttryck för en demokratisk process och bearbetning av viktiga

frågor. Artikeln lyfter fram risken att frågor som rör värden, demokrati och etik förskjutits

till ett teoretiskt kunskapsförmedlat plan. Drakenberg (1995) visar att de svenska

läroplanerna från Lgr 62 och framåt bär på tanken att en ökad utbildningsnivå hos

befolkningen också leder till ett rikare och diversifierat välstånd (s. 16) samt att skolans

uppdrag är att understöda detta demokratiska välstånd genom att utbilda medborgarna till fria demokratiska medborgare (s. 16).

Lunde, Rundgren och Rundgren (2015) studerar NO-ämnet i Lgr 11 i relation den situation som råder i klassrummen. Artikeln betonar vikten av att utveckla ett vetenskapligt kritiskt tänkande inom NO-ämnet samt att i förlängningen ställa detta i relation till demokratiska värden läroplanen vilar på. I förlängningen är detta viktigt då utbildningen som helhet ämnar utbilda medborgare som är kapabla att ta välgrundade ställningstagande i rörande komplexa samhällsfrågor i ett demokratiskt samhälle.

Forsberg, Nihlfors, Pettersson och Skott (2017) skriver om ledarskapsfrågor i relation till läroplanskoder. I artikeln lyfter fram en rad intressanta punkter i relation till frågan om demokrati och läroplaner. För det första återfinns en tydlig intentionen i de svenska läroplanerna att skapa en demokratisk skola och en utbildning för alla (s. 360). I relation till demokrati, skolans styrning och ledning visar artikelförfattarna en förskjutning över tid där staten tydligare kontrollerar innehållet i läroplanerna samtidigt som ett större demokratiskt ansvar delas ut till kommuner och skolor att bedriva skolverksamheten.

Sammantaget visar de texter som studerats att de svenska läroplanerna arbetar med demokrati som grund för frågor om värden och hur skolans undervisning och verksamhet ska bedrivas.

Bakomliggande påverkansfaktorer

I litteraturgenomläsningen uppträder också en rad bakomliggande faktorer som direkt eller indirekt har påverkar på utformningen av läroplanerna och vilka kunskaper och värden som lyfts fram som relevanta och intressanta för inlärning i skolan.

Läroplanen – ett barn av sin tid

Det första påverkansfaktorn som framträder i materialet skulle kunna benämnas som rådande idéhistoriska landskap eller det historiska skeende i vilket ett samhälle för närvarande befinner sig. Läroplanen speglar det rådande idéer och tänkandet och samhällsklimatet för den tid i vilken den skrivs.

I texterna framträder ett mönster av att förändringar i det övergripande tolkningsmönster som exempelvis föreställningar om gud eller vetenskap påverkar läroplanens utformning och innehåll. Denna förskjutning kan ses i Vallberg Roths (2006), Mooney och Edling (2016), Drakenbergs (1995) och Forsberg, Nihlfors, Pettersson och Skotts (2017) texter i de olika övergångar som leder in i formandet av den allmänna grundskolan 1962 och införandet av Lgr 62 och Lgr 69. Innehållet i läroplanerna fokuserade till en början (ca 1850-1950) på att söka forma en gudfruktig medborgare för att sedan fokusera på att fostra fram goda ideala hemmet och den goda medborgaren. Under efterkrigstiden och fram till mitten av 1980-talet skiftar intresset något varvid fokus nu tydligt läggs på att forma en medborgare som kan bygga upp, fungera i och stödja formandet av den demokratiska välfärdsstaten. Från 1950-1960-talet fram till 1985 är det tankar om demokrati och vetenskaplig rationalism som är bärande för de läroplaner som utformas.

Från 1960-talet och fram till början av 2000-talet går det också att spåra en annan

förändring i läroplanstexterna. Det sker ett skifte i fokus från nationalstaten och

uppbyggandet av välfärdsstaten till byggandet av en global gemensam värld. Mooney och

Edling (2016) ser att det under denna tidsperiod växer fram en tydligare medvetenhet av

10

människan som del av ett mycket större kollektiv med en samtida accentuering på den enskilda personen, dennes fria val och möjligheter (s. 4-5). Detta noteras också av Vallberg Roths (2006) som likaledes noterar att läroplanen här syftar till att barnet fostras till en god världsmedborgare med en stark betoning på att sätta barnets eget perspektiv i fokus (s. 87-88).

Förskjutningen av hur denna demokratiska tanke förmedlas inom skolan blir tydlig hos Pedersen som noterar att i Lgr 62 och 69 förväntas elever förvärva grundläggande demokratiska egenskaper emedan i Lgr 80 förväntas elever omfatta demokratins grundläggande värderingar och i Lpo 94 förmedlar skolan fasta grundläggande värden.

År 1991 sker en annan stor förändring då skolsystemet decentraliseras. Förskjutningen av administrering av skolan till från staten till kommunerna motiverades av två viktiga tankar: 1) demokratisering av skolan styrning med en förskjutning från stat till kommunerna och 2) samtidigt införa en marknadsmässig styrning av skolorna med ett tydligt fokus på måluppfyllelse och marknadsmässig avstämning av målen. Samtidigt sker en förändring as synen på vetenskapen och skolan där den skolans tidigare fokus på att fostra till ett tänkande som har sin grund i den vetenskaplig rationalismen nu snarare ämnar fostra fram reflektiva kapaciteter och en kritisk medvetenhet med vilka eleverna kan möta en ständigt föränderlig situation (Mooney Simmie, och Edling 2016, s. 4-5).

Sammantaget finns det med andra ord en spårbar interaktion mellan de övergripande tanke- och idémönster som är rådande i samhället för tiden och utformandet av läroplanen med avseende på kunskaper och värden som accentueras.

Läroplanen – en politisk ideologisk arena

Till skillnad från den föregående diskussionen om rådande idémönster går det i materialet också att se spår av ett mer direkt politiskt inflytande. Läroplanen blir här den arena där politiska idéer och övertygelser tävlar om att få utöva inflytande över skola och elever. I Vallberg Roths; Normark, Jonsson och Månssons; Pedersens studier där den politiska påverkan på läroplansutformningen blir tydlig i de föreställningar om statens väl och skolans uppdrag som speglas i materialet. Övergången från ett fokus på välfärdsstaten och skolans uppgift att utbilda “individuella kollektivister” vilka bidrager i samhället till att barnet ska ses som del av ett nätverk i världen i vilket hen ska fungera som en

“världsmedborgare”. Ett annat exempel belyses av Pedersen och visas i de förändringar han spårar i tanken om fostran i relation till de demokratiska värden som ska förmedlas av skolan där förändringen tillskrivs de antiauktoritära politiska krafter som influerade politiken och sedermera läroplanen under slutet av 1960-talet.

Drakenberg (1995) visar också att läroplanerna uppvisar spår av politiskt ideologisk

karaktär som pendlar mellan påverkan från socialistiska-, vänster- och liberala politiska

krafter. Under senare tid går det också att spåra en bredare politisk påverkan som har sitt

ursprung i Europa (EU) och OECD där jämförelsen av ländernas testresultat medfört en

påverkan på läroplanernas utformning. Detta visar sig i en viss förskjutning i fokus med

en tydligare betoning på ämnesorientering och resultatuppfyllelse än fostran av

demokratiska värden. Intressant att notera är att denna indirekta toppstyrning (vertikal

påverkan) inleds samtidigt som skolan styrning tydligt decentraliseras. Den politiska

styrningen stärks lokalt men influeras märkbart från toppen i Europa. Det faktum att flera av dessa incitament har sitt ursprung hos OECD medför att läroplanen på senare tid till viss indirekt influeras marknadskrafter och de tankar om ett konkurrenskraftigt Europa som drivs av organisationen. Utbildning verkar vara ekonomisk hårdvaluta.

Sammantaget visar materialet på en rad punkter att läroplanerna blivit föremål för politisk debatt och ideologisk påverkan.

Läroplanen – en dialog med trendande pedagogik

I artiklarna ovan går det också att spåra en tredje faktor som påverkar värden och värdegrunden i läroplanerna som kan spåras till de trender och idéer som påverkat pedagogikämnet under olika perioder. Studierna av Drakenberg (1995), Forsberg, Nihlfors, Pettersson och Skott (2017) och Lunde, Rundgren och Rundgren (2015) frilägger en några influenser som påverkat läroplanerna. Det senare studiet spårar en intressant förskjutning i frågan av hur kunskap kommer till i och med Lgr 11.

Föreställningen att teorierna bara har sin grund i ”ren data” ifrågasätts i förhållande till ett mer socialkonstruktivistiskt förhållningsätt där data och kunskap formas och förstås av ett kollektiv. Kunskapen ses således som situerat i en specifik kontext och hur denna kontext är viktig för förståelsen av de experiment och data som framkommer av exempelvis en laboration. Ytterst är detta en förmåga som behöver tränas i skolan i förhållande till de övergripande målen att ämnena, i detta fall naturvetenskapliga ämnen, vilka förbereder eleven för ett deltagande i samhället. Forsberg, Nihlfors, Pettersson och Skott (2017) visar också att en rad trendande teorier påverkat läroplansbildningen. Även i denna studie friläggs en intressant förhållande mellan teoribildning och politisk påverkan i fråga om skolan och läroplanen som ett reproduktionsinstrument för rådande sociokulturella värden (s 16). Artikeln framhåller vikten av den empiriska klassrumsforskning som fungerat som bakomliggande påverkansfaktorer i utformningen av läroplanerna.

DISKUSSION

Metoddiskussion

Den givna uppgiften att utföra ett litteraturstudium av ett givet antal avhandlingar och artiklar väcker nödvändigtvis frågan om hur studiet skulle påverkats om det gjorts med en tydligare startpunkt i läroplanerna snarare än i den litteratur som bearbetar läroplaner.

Litteraturstudiets styrka ligger i att det skapar en god överblick över det angivna forskningsfältet över tid emedan ett direkt studie av läroplanerna sannolikt gett en tydligare inblick i deras bakomliggande logik, uppbyggnad och innehåll samt försett med detaljkunskaper som här hamnat i bakgrunden. De givna läroplanerna har konsulterats under studiet men mer som ett referensmaterial för läsningen av de studerade texterna.

En andra observation är att de värden som varit föremål för studiet av läroplanerna

framträder på två olika sätt i materialet: implicit och explicit. Inledningsvis är det lätt att

12

notera den rad explicita styrande uttalande om till exempel demokrati, mänskliga rättigheter och människovärde som kommer till ytan i textmassorna i direkta citat eller omskrivningar av materialet. Men uttryck för värden i läroplanerna finns också i en rad implicita uttryck i materialet. Dessa är svårare att tolka hur de påverkar läroplanen och i förlängningen skolan. Ett av de tydligare exemplen åskådliggörs i det att skolans inneboende pedagogiska modell och styrning ska återspegla och vara modell för den demokratiska värdetanke som uttrycks i texterna. Värdeinnehållet är således också formen för den tänkta lärprocessen och styrningen av skolan. I slutänden är form och innehåll samma sak och hur studeras då begreppen i fråga?

En tredje observation värd att beakta är att värden och värdesystem är svårfångade storheter. Det bevingade uttrycker: ”Det är svårt för fisken att se det vatten den simmar i” aktualiserades under studiet dels av det faktum att det är svårt för två studenter som själva utbildats i det utbildningssystem de undersöker att frilägga systemets inneboende värden men också av det faktum att två av studierna (Mooney-Simmie & Edling och Alverstad & Samuelson) använde en komparativ modell för att studera de egna läroplanerna och synliggöra innehåll och värden i de svenska utbildningssystemets läroplaner. Till viss del synliggjordes detta även av Törnséns studie av ledarskap i skolan där läroplanens inneboende demokratiska styrmodell kolliderade med de marknadsmässiga värden som premierar måluppfyllelse och effektivitet, vilka implementerats som den givna metoden för styrning av skolan på kommunal nivå. Värden i läroplanen synliggöres och blir tydliga då de ställs i relation till andra liknande system.

Hade en komparativ läsning och studiemetod förtydligat undersökningen?

Resultatdiskussion

Under den period och det material som analyserats står det klart att demokratibegreppet med närbesläktade värdebegrepp hämtade från mänskliga rättigheter och tankar om människors lika värde utgör den bakomliggande palett av värdegrundade tankar som bär upp läroplanerna och i förlängningen styr den svenska skolan. Tanken att forma individer som kan fungera i och bära upp demokratin framträder i alla de utvalda källorna.

Det bearbetade materialet är inte helt enhetligt i fråga om demokratibegreppet innehåll och hur det relaterar till läroplanen. Källmaterialet visar på en förskjutning av vad demokratibegreppet ska innehålla. Denna förskjutning synliggörs av de förändringar som spåras i efterkrigstidens demokratibegrepp som framhåller tankar om att fostra en effektiv arbetskraft för den snabbt växande svenska ekonomin emedan det under den senare delen av 1960-talet och införandet av Lgr 69 finns ett tydligare fokus på demokratiska värden.

Senare under 1990-talet koncentrerar sig läroplanerna på hur demokratiska problem utmanar i vardagslivet (Mooney och Edling 2016, s. 4). Med den globalisering som blir tydlig under slutet av 1990-talet anpassas begreppet på nytt i förhållande till läroplanen så att skolan nu fostrar fria och demokratiska medborgare som fungerar i en globaliserad värld. I förhållande till läroplanen är begreppet demokrati inte stabilt över tid i den meningen att olika aspekter av demokratibegreppet accentueras under olika tider.

Det finns i materialet också en spänning mellan skolans ämnesbildande uppdrag och dess

pedagogiska fostrande demokratiska uppdrag. Eftersom det dubbla uppdraget framhålls

av läroplanerna följer en diskussion om hur skolan ska balansera dessa. Denna fråga framhålls till exempel av Nordmark, Jonsson och Månsson (2018) där den genomgående tanken i artikeln är belysa de svårigheter som uppstår i skärningsfältet mellan skolans uppdrag att forma demokratiska medborgare och själva ämnesbildningen. Relaterat till frågan om balansen mellan skolans dubbla uppdrag går det också att se spår av en diskussion vad det pedagogiska uppdraget är och vad vi menar med fostran.

Demokratibegreppet utgör den självklara utgångspunkten och basen för detta fostransuppdrag. I Pedersens avhandling (2004) bearbetar skolans fostransuppdrag här syns en förändring i synen på begreppet fostran innebär. Förskjutningen av hur denna demokratiska tanke förmedlas inom skolan blir tydlig i det att Pedersen noterar att i Lgr 62 och 69 förväntas elever förvärva grundläggande demokratiska egenskaper emedan i Lgr 80 förväntas elever omfatta demokratins grundläggande värderingar och i Lpo 94 förmedlar skolan fasta grundläggande värden. Det råder med andra ord en förhandling även på området hur skolan ska förmedla de grundläggande demokratiska värde på vilken skolans undervisning och verksamhet vilar.

I materialet synliggörs också att demokratibegreppet både utgör innehåll och form i skolans undervisning. Skolan undervisar i ämnet demokrati likväl som att undervisningssättet och ledningen av skolan är demokratiskt grundat. Tydligast blir detta synligt hos Vallberg Roth (2006) och Alvestad och Samuelson (1999) då dessa studier främst behandlar förskolans verksamhet. Elever på den här nivån i utbildningen lär sig demokrati inte främst som ett ämne utan snarare genom att undervisas i en demokratisk anda. Detta blir också synligt i de studier där skolans givna demokratiska styrning och ledning kolliderar med andra utmanande krafter som betonar måluppfyllelse och effektivitet (Forsberg, Nihlfors, Pettersson och Skott, 2017). Demokrati kan inte endast studeras som ett akademiskt ämne utan måste genomsyra skolans drift, styrning och ledning. Likaledes framträder denna tanke också hos Lunde, Rundgren & Rundgren (2015) och Alvunger, (2018). I båda artiklarna framhålls vikten av goda ämnesstudier i sig men också att i relation till detta träna det demokratiska och vetenskapliga samtalet i klassrummet. Skolan förväntas således inte enbart förse eleverna med en rad utvalda ämneskunskaper utan också förbereda dem för den komplexitet de möter i det demokratiska samtalet i samhället.

I studiet framträder också en rad olika bakomliggande faktorer som påverkat utformningen av läroplanen. I tematiseringen av materialet framträdde tre bakomliggande påverkansfaktorer: påverkan från rådande tankeströmningar och socialt sammanhang, en mer direkt politisk påverkan och påverkan från olika trender inom den pedagogisk forskningen. Dessa kan egentligen inte, som tematiseringen kan synas föreslå, separeras från varandra då det råder ett komplext samspel mellan dessa påverkansfält.

Sett i det större perspektivet ser vi att de stora övergripande förändringar som påverkar

Europa och Sverige också påverkar innehållet i det som läroplanen söker framhålla som

viktiga kunskaper och värden. Situationen under efterkrigstiden formar en läroplan som

betonar demokratiska värden i relation till de nationalistiska och fascistiska tongångar

som skakat Europa och Sverige under 1940-talet. När Europa står under en stor

ekonomisk uppbyggnad under efterkrigsåren blir det också naturligt att betona värden om

14

en god arbetare eftersom det gynnar den framväxande välfärdsstaten. När sedan Sverige, Europa och världen går in i en period med stark förändring där ny teknik bidrager till att accelerera globaliseringsprocessen som kulminerar under 1990-talet ändrar sedermera läroplanen fokus från att önska forma en individ som fungerar i välfärdsstaten till att söka forma medborgare som kan agera och leva som världsmedborgare. Det är således inte endast det svenska välfärdsbygget som står i fokus utan det större globala världsvida kollektivet och ”samhällsbygget” som utgör bakgrundsbilden till läroplanen.

Läroplanerna påverkas av dessa långsamma processer som påverkar samhället och i förlängningen tänkandet hos individerna i samhället. Till skillnad från dessa långsamma processer spåras också en mer direkt politisk påverkan på läroplanerna. Att skola, forskning och politik hänger samman är kanske ett givet faktum men att läroplanerna blivit en arena för där politiska ideologier möts kan till en början vara förvånande. I ljuset av vad Forsberg, Nihlfors, Pettersson & Skott (2017) noterar om sociologins inverkan på läroplansforskningen blir sambandet dock tydligare. Läroplansteorierna hämtade under en period starka influenser från sociologin, till exempel från tänkare som Pierre Bourdieu och Basil Bernstein, vilka arbetade med en reproduktionsteori som visade på hur skolorna reproducerar sociokulturella värden, exempelvis genom urvalet av kunskap och ämnen.

Läroplanen validerar vad som i den givna sociokulturella kontexten är adekvat kunskap och pedagogiken validerar vad som är ett adekvat sätt att förmedla kunskap. Det framträder således viktigt för olika politiska ideologier att skaffa sig definitionsmakt över läroplanen eftersom detta i förlängningen påverkar tänkandet hos statens framtida medborgare och väljare.

Drakenberg (1995) menar i sin slutdiskussion att detta är ett nödvändigt dialektiskt växelspel mellan samhällets utveckling och intentionen att förändra skolan för att bättre anpassa den till de rådande omständigheterna.

Sammanfattning

De svenska läroplanerna under den angivna tidperioden är skrivna med en föreställning om att utbildning utgör grunden för en fungerande och blomstrande demokrati.

De demokratiska ansatserna finns med som ett underliggande värde i alla relaterade texter som studerats om de svenska läroplanerna från 1962-2011. Förskjutningar i fråga om betoning kan spåras i texterna med avseende på tillexempel fördelningen mellan värdegrunden, momenten och nödvändiga ämnesspecifika kunskaper. Likaledes synliggörs en förskjutning i förhållande till betoningen på individens egen personliga utveckling och fostrandet av en för demokratin väl fungerande medborgare.

Läroplanerna och utformningen av dessa visar på att skolan ständigt står i en dialog med det omgivande samhället och med de utmaningar som möter i olika tider med avseende på socialt sammanhang, politik och pedagogisk forskning. Förändringarna i läroplanerna är en naturlig följd av detta dialektiska förhållande mellan läroplan och rådande kontext och även om de inte alltid nått önskad effekt utgör de en viktig dialog i skolans utformande i en ständigt föränderlig omvärld.

.

16

REFERENSER

Alvestad, M. och Samuelson, I. (1999). A Comparison of the National Preschol Curicula in Norway and Sweden. Early Childhood Research Practise vol 1: s. 2-22.

Alvunger, D. (2018). Teachers’ curriculum agency in teaching a standards-based curriculum. The Curriculum Journal 29.4: 479–498.

Andersson, Per. (2013). Validering och det livslånga lärandet. I Andreas Fejes (red.), Lärandets mångfald - om vuxenpedagogik och folkbildning (s. 159-172). Lund:

Studentlitteratur.

Bergh, A. (2015). Local quality work in ab age of accountability - between autonomy and controll. Journal of Education Policy vol 30:4 s. 560-607.

Drakenberg. M. (1995). Compulsory School Development in Sweden: A Three- Dimensional View. Department of Education Development University of Helsinki.

Research Bulletin 9: s. 3-94.

Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdiciplinen under de tre senaste decenierna. Pedagogisk forskning i Sverige 9:1 s. 37-49.

Forsberg, E., Nihlfors, E., Pettersson, D, och Skott, P. (2017). Curriculum Code, Arena, and Context: Curriculum and Leadership Research in Sweden. Leadership and Policy in Schools 16:2: s. 357–382.

Gustafsson, S. & Wiberg, S. (2017). En forskningsöversikt om kvinnor i ledande positioner. Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik.

Larsson, E. och Westberg, J. (2015). Utbildningshistoria: En Introduktion (2:a uppl).

Lund: Studentlitteratur.

Linde, G. (2012). Det Ska Ni Veta!: En Introduktion till Läroplansteori! (3:e rev. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lilliedahl, J. (2015). The recontextualisation of knowledge: towards a social realist approach to curriculum and didactics. NordSTEP, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1(1): 40-47.

Lunde, T., Rundgren, C-J och Rundgren S-N. (2015). När läroplan och tradition möts – hur högstadie- lärare bemöter yttre förväntningar på under- sökande arbete i naturämnesundervisningen. Nordic Studies in Science Education 11:1: s. 88-101.

Mooney Simmie, G. och Edling, S. (2016). Ideological governing forms in education and teacher education: a comparative study between highly secular Sweden and highly non- secular Republic of Ireland. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy (1): 1-12.

Nordmark, J., Jonsson, L. & Månsson, N. (2018). Att bilda eller bedöma?: om

skapandet av demokratiska medborgare. Nordisk Tidskrift För Allmän Didaktik. Vol. 4, No. 2, december 2018, 3-16.

Nylund, M. (2010) Framtidsvägen:: Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram?. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(1): 33-52.

Jens Pedersen (2004). Vägar till värderingar och värden – Skolans sociala fostran i

läroplanstexter och pedagogisk praktik. Licentiatavhandling från Linköpings universitet

Institutionen för beteendevetenskap.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-

Törnsén, M. (2010). Keys to Successful Leadership: High Support for Capable and Versatile Principals. The Educational Forum 74:2 Social Science Premium Collection: s.

90-103.

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2006). Early Childhood Curricula in Sweden from the 1850s to the Present. I International Journal of Early Childhood (s. 77-98).

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och Didaktik. (2:a uppl.) Malmö: Gleerup

Utbildning AB.

Sökschema

Databas &

Datum Sökfråga Avgränsningar Sökträffar Utvalda artiklar till resultatetar och

2020-05-17 lärplansteori artiklar,

avhandlingar och vetenskapligt granskat

10 Se uppsatstext urval

2020-05-17 läroplanskod artiklar,

avhandlingar och vetenskapligt granskat

1 Se uppsatstext urval

2020-05-17 ”curriculum theory” AND Sweden artiklar,

avhandlingar och vetenskapligt granskat

374 Se uppsatstext urval

2020-05-17 ”curriculum code” AND Sweden artiklar,

avhandlingar och vetenskapligt granskat

12 Se uppsatstext urval

Artikelanalys

Författare Tidskrift Land År

Titel Syfte Urval &

Datainsamlingsmetod

Genomförande &

Analys

Resultat Kvalitet