Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet
- en framtidsvision
Kandidatuppsats i företagsekonomi FE3903, Hösten 2007
Handledare: Fredrik Karlsson Examinator: Fredrik Karlsson
Författare: Maria Falk Elin Gräns
Förord
Nu när uppsatsen ligger klar framför oss på bordet kan vi se tillbaka på den tid som har passerat. Det är intressanta och insiktsfulla veckor som ligger bakom oss, men framför allt har de varit väldigt lärorika. Vår kunskap inom investeringskalkylering har breddats avsevärt och förståelsen har djupnat. Emellanåt har det känts tungt att ta sin plats framför datorn men med varandras hjälp har vi tagit oss igenom även dessa passager. Det hade inte varit möjligt att genomföra detta på egen hand och vi är varandra enormt tacksamma för stödet och motiveringen under arbetets gång.
Även om vi har haft varandra hade det inte denna uppsats varit genomförbar utan vår handledare Fredrik Karlsson som funnits där med stöd och goda råd under processen. Vi vill rikta ett riktigt stort tack till Fredrik för detta. Vi vill även tacka alla andra vi har kommit kontakt med under arbetets gång. Ett extra varmt tack vill vi tillägna Mats Sundberg på Benders Sverige AB som aldrig tröttnat på att svara på våra frågor och alltid ansträngt sig lite extra för att kunna svara. Tusen tack!
Som avslutning vill vi dela med oss av ett citat som många sena kvällar har använts till tröst
”… äsch, vi kan ju alltid sova på fredag…”
Växjö, den 8 januari 2008
____________________ ____________________
Maria Falk Elin Gräns
Sammanfattning
FE3903: Företagsekonomi, metod och examensarbete, controller/redovisning, HT 2007 Författare: Maria Falk och Elin Gräns
Handledare: Fredrik Karlsson
Titel: Investeringsbedömning av Glaspanneprojektet – en framtidsvision
Bakgrund: Projektet vi har valt att arbeta med är kallat Glaspanneprojektet och är ett EU- projekt vars ekonomiska del ligger på Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet. Det vi främst fann intressant var miljöaspekten inom projektet då man vill försöka göra glastillverkning koldioxidneutral samtidigt som ett miljövänligt energialternativ för slutkonsumenter. Att göra en investeringsbedömning i Glaspanneprojektet kände vi skulle vara både intressant och väldigt givande.
Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att se huruvida en investering i Glaspanneprojektet kan genomföras eller ej sett ur ett ekonomiskt perspektiv och sedermera om själva projektet i sig skulle vara lönsamt. Detta uppfylls genom att följande moment genomförs:
Investerings- samt kapitalbehovet skattas
En ekonomisk analysmodell utvecklas
Slutligen utformas investeringskalkyl med hänsyn till ett antal nödvändiga antaganden och därefter ska en känslighetsanalys genomföras
Metod: Information har samlats in genom såväl litteratur- som empiriska studier. De empiriska studierna har i huvudsak bestått av samtal och möten med inblandade i projektet samt sakkunniga. Även om en kvalitativ undersökning används kommer en kvantitativ analys, i form av en investeringskalkyl, att tillämpas.
Teori, utformning av kalkylmodellen: För att kunna utforma en investeringskalkyl i vilken vi sedan vill analysera olika variablers påverkan har relevant teori behandlats. För att identifiera vad för aktiviteter som bör vara med i kalkylmodellen har Porters värdekedja tillämpats. Därefter har variabler motiveras baserat på empiriskt material från sakkunniga samt inblandade i projektet och efter detta har skattningar för dessa variabler gjorts. För att undvika en alltför komplex kalkyl har en del generaliseringar och förenklingar gjorts.
Variablerna har sedan sammanställts i en kalkylmodell i vilken variablernas storlekar ska kunna analyseras.
Analys, resultat, slutsatser: Men grund i kalkylmodellen som utformats har känslighetsanalyser genomförts och break-even punkter beräknats. Genom detta har kritiska variabler för investeringens lönsamhet tagits fram och dessa har sedan analyserats. De två variabler som visade sig vara mest kritiska var kapacitetsutnyttjandet samt inbetalningsöverskottet baserat på försäljningspris och för dessa föreslås åtgärder. Med justeringar i kalkylmodellen anses det vara högst troligt att investeringen kan komma att bli lönsam.
Framtida undersökningar: Till framtida undersökningsområden framförs en marknadsundersökning såväl som en undersökning av kapitalbehov för att ge uppsatsen ytterligare relevans samt en bättre bild av investeringsklimatet.
Innehållsförteckning
Kapitel 1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Problemformulering ... 3
1.4 Syfte ... 4
1.5 Avgränsningar ... 4
1.6 Uppsatsens fortsatta disposition ... 4
Kapitel 2 Metod ... 6
2.1 Vetenskaplig forskning ... 6
2.2 Forskningsintresse ... 6
2.3 Urval och val ... 7
2.4 Datainsamlingsmetod ... 7
2.2 Validitet och Reliabilitet ... 8
2.6 Tidsplan ... 9
Kapitel 3 Teoretisk referensram ... 10
3.1 Investering ... 10
3.2 Investeringsbedömning ... 10
3.3 Kalkylmetoder ... 11
3.3.1 Nuvärdesmetoden ... 11
3.3.2 Paybackmetoden ... 12
3.3.3 Internränte- och annuitetsmetod ... 12
3.4 Investeringskalkyl ... 13
3.5 Kapitalkostnader ... 14
3.6 Kalkylränta ... 14
3.6.1 Real och nominell ränta ... 15
3.6.2 Inflation ... 15
3.6.3 Internränta ... 16
3.7 Avskrivningar ... 16
3.8 Kapacitetsutnyttjande ... 17
3.9 Kassaflödesanalyser ... 17
3.9.1 Känslighetsanalys ... 18
3.9.2 Break-even analys ... 18
3.10 Porters värdekedja ... 18
Kapitel 4 Empiri ... 20
4.1 Projektbeskrivning ... 20
4.1.1 Krav på projektet ... 21
4.2 Motivering av variabler till grundinvesteringen ... 21
4.2.1 Ugn samt återinvesteringar ... 22
4.2.2 Brännare samt bränsle- och mänghantering ... 23
4.2.3 Produktionslinjer samt paketering ... 23
4.2.4 Avspänning ... 24
4.2.5 Byggnad och mark ... 24
4.2.6 Projektets ekonomiska livslängd och restvärde... 25
4.2.7 Total investeringskostnad ... 27
4.3 Motivering av övriga variabler ... 27
4.3.1 Kalkylräntan ... 27
4.3.2 Löner ... 28
4.3.3 Råmaterialkostnad ... 29
4.3.4 Energikostnader ... 29
4.3.5 Marknadsföringskostnader ... 30
4.3.6 Frakt- och garantikostnader ... 31
4.3.7 Kapacitetsutnyttjande och utbildningskostnader ... 31
4.3.8 Produktkostnad och försäljningspris ... 33
4.4 Kalkylmodellen ... 33
Kapitel 5 Analys ... 35
5.1 Variabler till känslighetsanalysen ... 35
5.2 Grundinvesteringens storlek ... 36
5.2.1 Optimistiskt utfall ... 36
5.2.2 Pessimistiskt utfall ... 36
5.2.3 Break-even ... 37
5.3 Investeringens ekonomiska livslängd ... 37
5.3.1 Optimistiskt utfall ... 37
5.3.2 Pessimistiskt utfall ... 38
5.3.3 Break-even – investeringens payback tid ... 38
5.4 Kalkylräntan ... 38
5.4.1 Optimistiskt utfall ... 38
5.4.2 Pessimistiskt utfall ... 39
5.4.3 Break-even – investeringens internränta ... 39
5.5 Inbetalningsöverskottet ... 39
5.5.1 Optimistiskt utfall ... 40
5.5.2 Pessimistiskt utfall ... 40
5.5.3 Break-even ... 40
5.5.4 Extra investering för att producera egen mäng ... 40
5.5.5 Break-even vid egenproducerad mäng ... 40
5.6 Kapacitetsutnyttjande ... 41
5.6.1 Optimistiskt utfall ... 41
5.6.2 Pessimistiskt utfall 1 ... 41
5.6.3 Pessimistiskt utfall 2 ... 42
5.6.4 Break-even ... 42
5.7 Sammanställning av variablernas utfall ... 43
5.7.1 Optimistiska utfall ... 43
5.7.2 Pessimistiska utfall ... 43
5.7.3 Punkterna för break-even ... 44
5.8 Analys av de kritiska variablerna ... 44
Kapitel 6 Avslutning ... 46
6.1 Resultat ... 46
6.2 Slutsats ... 47
6.3 Kritik mot det egna arbetet ... 47
6.4 Förslag till framtida undersökningar ... 48
Litteratur- och källförteckning ... 49
Bilaga 1: Tillfrågade individer och undersökta företag ... i
Bilaga 2: Sammanställning av variabler ... ii
Bilaga 3: Kalkylmodellen ... iv
Bilaga 4: Optimistiskt utfall för grundinvesteringens storlek ... vii
Bilaga 5: Pessimistiskt utfall för grundinvesteringens storlek ... viii
Bilaga 6: Break-even för grundinvesteringens storlek ... ix
Bilaga 7: Optimistiskt utfall av den ekonomiska livslängden ... x
Bilaga 8: Pessimistiskt utfall av den ekonomiska livslängden ... xi
Bilaga 9: Break-even för den ekonomiska livslängden ... xii
Bilaga 10: Optimistiskt utfall för kalkylräntan ... xiii
Bilaga 11: Pessimistiskt utfall för kalkylräntan ... xiv
Bilaga 12: Break-even för kalkylräntan ... xv
Bilaga 13: Optimistiskt utfall för inbetalningsöverskott ... xvi
Bilaga 14: Pessimistiskt utfall för inbetalningsöverskottet ... xvii
Bilaga 15: Break-even för inbetalningsöverskottet ... xviii
Bilaga 16: Extra investering samt sänkt råmaterialkostnad ... xix
Bilaga 18: Optimistiskt utfall för kapacitetsutnyttjandet ... xxi
Bilaga 19: Pessimistiskt utfall 1 för kapacitetsutnyttjandet ... xxii
Bilaga 20: Pessimistiskt utfall 2 för kapacitetsutnyttjandet ... xxiii
Bilaga 21: Break-even för kapacitetsutnyttjandet ... xxiv
Figurförteckning Figur 2.1 Tidsplan ... 9
Figur 3.1 Porters värdekedja ... 19
Figur 4.1 Glaspanneprojektet enligt Porters värdekedja ... 20
Tabellförteckning Tabell 4.1 Krav på produktionen ... 21
Tabell 4.2 Ugn samt återinvesteringar ... 22
Tabell 4.3 Brännare samt bränsle- och mänghantering ... 23
Tabell 4.4 Produktionslinjer ... 24
Tabell 4.5 Byggnad och mark ... 25
Tabell 4.6 Ekonomiska livslängder ... 26
Tabell 4.7 Restvärden ... 26
Tabell 4.8 Total investeringskostnad ... 27
Tabell 4.9 Arbetstimmar ... 28
Tabell 4.10 Total årlig lönekostnad ... 29
Tabell 4.11 Råmaterialkostnad ... 29
Tabell 4.12 Bränslekostnad ... 30
Tabell 4.13 Initiala marknadsföringskostnader ... 30
Tabell 4.14 Kapacitetsutnyttjande och anställningstakt ... 32
Tabell 4.15 Utbildningskostnad ... 32
Tabell 4.16 Produktkostnad ... 33
Tabell 5.1 Fullt kapacitetsutnyttjande år 5 ... 41
Tabell 5.2 Full kapacitetsutnyttjande uppfylls ej på 20 år ... 42
Kapitel 1 Inledning
etta inledande kapitel är en introduktion till det valda ämnet. Först kommer en bakgrund att tas upp, följt av en problemdiskussion som ämnar leda till en problemformulering samt uppsatsens syfte. Därefter kartläggs de avgränsningar som har gjorts och slutligen ges en överblick av uppsatsens fortsatta disposition.
1.1 Bakgrund
I dagens samhälle exploateras jordens resurser alltjämt och detta är ett växande hot mot miljön, och därmed även människans framtid. För att minska belastningen på miljön genomförs åtgärder världen över. Glasindustrin är sannolikt inte det första man tänker på när det talas om hot mot miljön men vid glasframställning tillverkas en förhållandevis stor mängd utsläpp av koldioxid. Koldioxiden, som är en av de stora miljöbovarna, frigörs när råvarorna i ugnen reagerar samt bildas det vid förbränning av de fossila bränslen som normalt sett används vid uppvärmningen. Man räknar att kvantiteten koldioxid uppgår till så mycket som 300-850 kilo per ton glassmälta. Att försöka finna ett alternativ till tillverkningen är därför högst aktuell. I glasindustrin finns det därmed två viktiga aspekter för att minska belastningen på miljön, nämligen att ta bort koldioxiden ur råvarorna samt hitta ett alternativt bränsle.
Genom att ändra kompositionen av råvaror vill man kunna eliminera koldioxiden och forskning kring detta pågår i skrivandets stund. När det gäller ett miljövänligt bränsle har det vid en mindre studie visat sig att trä är ett möjligt alternativ. Däremot skulle det inte vara försvarbart att bygga en anläggning för endast ett forskningssyfte utan det fordras en produktidé som är långsiktigt varaktig. Då det även är ständigt aktuellt att försöka finna mer miljövänliga alternativ till människans energikonsumtion uppkom ett EU-projekt för att förena dessa två intressen vid namn Glaspanneprojektet. I detta arbetar man med olika delprojekt med det gemensamma målet att finna en mer miljövänlig energikälla såväl gällande framställning som användning. (Projektbeskrivning, Glaspanneprojektet) Det ena delprojektet, tilldelat institutionen för Teknik och Design vid Växjö Universitet samt Glasforsknings institutet (Glafo), är hur det skulle vara tekniskt möjligt. Det andra är tilldelat Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet och behandlar hur det skulle se ut ekonomiskt perspektiv. Om det är en försvarbar investering, om det är ekonomiskt möjligt och i slutänden om det kan tänkas bli ekonomiskt lönsamt. (Jonsson Bo, 29 oktober)
D
Tanken är att takpannor av glas ska användas som solfångare vid sidan av att fungera som en vanlig panna. Under pannorna är det tänkt att svart väv ska placeras och genom att värmen från solen kan fångas upp mellan pannorna och denna väv kan den energi som bildas ledas in i byggnaden. Det är vidare tänkt att energi från perioder med mer solljus ska kunna lagras för att sedan användas, exempelvis via en värmepump, under årets kallare perioder.
(Projektbeskrivning, Glaspanneprojektet)
Det har länge varit känt att själva produktionen av glaspannorna är fullt möjlig då det redan på sjuttiotalet småskaligt började tillverkas likartade pannor till ett pris på 500 kronor per panna.
Anledningen till det höga priset är att produktionen varit väldigt liten samt att det har krävts en stor arbetsinsats. För att det ska bli hållbart långsiktigt skulle det vara nödvändigt att kunna hålla ett betydligt lägre pris för att kunna driva det som en affärsverksamhet idag. Detta torde vara fullt möjligt genom att producera i större serier och 50 kronor per panna beräknas vara ett rimligt försäljningspris till slutkund. I planeringsstadiet är det Lessebo eller Uppvidinge kommun som ligger i åtanke för placeringen av anläggningen. Båda kommuner undersöker vilka krav som förekommer för de tilltänkta markområdena samt om det finns behov av utbyggnader av vägar och dylikt för transporter av råmaterial och produkter.
(Projektbeskrivning, Glaspanneprojektet)
1.2 Problemdiskussion
Det projekt vi kommer att arbeta med är det som ligger på Ekonomihögskolan, det vill säga den ekonomiska analysen av investeringsbehovet. Det ska utformas en investeringskalkyl som ska utgöra en grund till bedömning av den ekonomiska försvarbarheten i projektet. I fall där liknande produktion förekommer hade man kunnat gå in i liknande branscher för att använda kalkyler från dessa som mallar, men eftersom projektet är just unik måste en helt ny modell utformas. Då det inte finns någon bransch av detta slag än så komplicerar detta väsentligt uppställandet av investeringskalkylen. Vid uppställandet av en kalkyl till en redan etablerad produkt kan osäkra variabler bli sannolikt approximerade med en jämförelse hur det ser ut i branschen. I detta fall är det en kombination av takpannor och solfångare som blir den nya produkten men det är inte möjligt att på något sätt generalisera till hur variabler inom dessa två olika branscher uppskattas. Dessutom är det en väldigt osäker investering, det vill säga att även om det ska användas som takpanna vet man inte om marknaden tycker att det höga priset
vägs upp av energiåtgången de sparar samt den miljövänliga imagen. Detta är något som det endast kan spekuleras om och till viss del kan undersökningar genomföras. När vi ska skatta fram variablerna till den ekonomiska analysen tittar vi, trots att en hel del olikheter föreligger, på Benders Sverige AB, vilka producerar takpannor i betong. Detta beror på att takpannebranschen det närmaste vi kan komma glaspanneproduktionen och därför är det relevant att titta på hur det ser ut överlag i denna bransch när uppskattning av okända variabler ska göras. Däremot är vi, som tidigare nämnt, väl medvetna om att det förekommer stora skillnader mellan Glaspanneprojektet och Benders redan etablerade affärsrörelse och detta följer hela tiden med i resonemanget när skattningen av osäkra variabler görs.
Eftersom Glaspanneprojektet är av ett unikt slag är det nödvändigt att utforma allt ifrån grunden. Således krävs det att man investerar i en helt ny produktionsprocess i form av nya fabriks- och lagerlokaler, inventarier och dylikt. I glastillverkning används en stor ugn till att smälta råmaterialet. Denna ugn väger upp emot 1000 ton och kräver sedermera ett fundament att stå på för att marken ska klara av dess vikt. Det är dock inte helt säkert exakt när nyinvesteringar i form av utbyte utav delar av denna ugn behövs utföras, eller hur stort ett eventuellt restvärde skulle vara. Vidare är det oklart exakt vilken storlek som krävs på till exempel byggnad, källare till denna och så vidare samt de ekonomiska livslängderna på dessa.
Även om det är tämligen klart vad man behöver införskaffa och beräkna föreligger det en viss problematik inför denna potentiella investering då många av dessa variablers storlek i dagsläget är obestämbara. Men eftersom investeringen inte skulle kunna bli aktuell utan en ekonomisk helhetsbild måste man komma runt detta. Genom att göra rimliga uppskattningar av variablernas storlekar är det möjligt att få en ungefärlig bild utav hur investeringen skulle se ut ekonomiskt även om utfallet blir något godtyckligt.
1.3 Problemformulering
Hur kan en ekonomisk analys se ut och vilka antaganden behöver göras för att kunna göra en bedömning om huruvida det kan vara ekonomiskt försvarbart att investera i Glaspanneprojektet?
1.4 Syfte
Det övergripande syftet med denna uppsats är att se huruvida en investering i Glaspanneprojektet kan genomföras eller ej sett ur ett ekonomiskt perspektiv och sedermera om själva projektet i sig skulle vara lönsamt. Detta uppfylls genom att följande moment genomförs:
Investerings- samt kapitalbehovet skattas
En ekonomisk analysmodell utvecklas
Slutligen utformas en investeringskalkyl med hänsyn till ett antal nödvändiga antaganden och därefter genomförs en känslighetsanalys
1.5 Avgränsningar
Men hänsyn till den tidsram som finns för denna uppsats kommer arbetet i första hand att avgränsas till att enbart röra den ekonomiska analysen av projektet. Istället för att ta med en marknadsundersökning i beräkningarna kommer det initialt att antas att efterfrågan kan ställas lika med utbudet. Det vill säga att den producerade kvantiteten kommer att efterfrågas på marknaden och därmed kunna säljas till det utsatta priset. Fluktuationer av denna kommer sedan istället att hanteras i en känslighetsanalys.
1.6 Uppsatsens fortsatta disposition
Kapitel 2: Metod
Metodkapitlet redogör för hur uppsatsen har genomförts. Här presenteras de metodologiska val som har gjorts samt de tillvägagångssätt som har valts för att uppnå hög validitet och reliabilitet. Avslutningsvis presenteras en tidsplan för uppsatsen.
Kapitel 3: Teoretisk referensram
Syftet med den teoretiska referensramen är att kartlägga befintlig teori inom det relevanta området. Detta kommer längre fram tillämpas vid utformningen av investeringskalkylen samt stå till grund då analyser av denna utförs.
Kapitel 4: Empiri
Empirikapitlet avser att kartlägga vad som är essentiellt för att Glaspanneprojektet ska kunna blir verklighet. Inledningsvis kommer Porters värdekedja att tillämpas på projektet för att ge en klar helhetsbild. Därefter kommer relevant empiriskt material gällande de nödvändiga
investeringarna och övriga variabler under projektets fortlevnad att presenteras samt skattningar på dessa att göras. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet i en kalkylmodell inför analysen.
Kapitel 5: Analys
Analysen ämnar inledningsvis motivera val av variabler till känslighetsanalysen. Därefter analyseras dessa utifrån tre perspektiv; Ett optimistiskt, ett pessimistisk samt i en break-even analys. Sedan sammanställs utfallen för att ge en övergriplig bild innan de kritiska variablerna avslutningsvis analyseras.
Kapitel 6: Avslutning
Det avslutande kapitlet inleds med en presentation av de resultat som studien påvisat. Detta ligger sedan till grund för slutsatsen där syftet uppfylls genom att problemformuleringen besvaras. Avslutningsvis kritiseras det egna arbetet innan förslag till framtida undersökningar presenteras.
Kapitel 2 Metod
etodkapitlet redogör för hur uppsatsen har genomförts. Här presenteras de metodologiska val som har gjorts samt de tillvägagångssätt som har valts för att uppnå hög validitet och reliabilitet.
Avslutningsvis presenteras en tidsplan för uppsatsen.
2.1 Vetenskaplig forskning
Den finns två olika huvudgenrer inom vetenskaplig forskningsmetodik, nämligen kvalitativ och kvantitativ metod. Genom kvalitativ metod vill man skapa en djupare förståelse till ett enskilt fenomen och dess relation till helheten. Inom kvantitativ metod däremot är naturvetenskapliga metoder centrala och man vill förklara orsaker till fenomen för att sedan prova på flera liknande fall och därigenom se om man kan dra några generella slutsatser.
(Andersen Ib, 1998, sid. 31) En tredje metod är fallstudie och i denna kan det användas en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. (Andersen, 1998: 132) Den sistnämnda modellen är passande då frågor om hur och varför ställs. (Yin Robert K., 2003: 1) Dock är det ett vanligt ”misstag” att man tenderar till att generalisera även om en kvalitativ metod har använts. (Rosengren Karl Erik & Arvidson Peter, 2002:71)
I det aktuella fallet kommer en kvalitativ studie att genomföras i form utav en fallstudie. Det är Glaspanneprojektet som är det unika studieobjektet och informationen gällandes detta måste samlas in kvalitativt då det är insatta personer som besitter kunskapen och inga generella undersökningar krävs. Detta innebär vidare att inga generaliseringar för andra projekt kommer att kunna dras. Dock kommer det att göras en kvantitativ analys även om det är en kvalitativ undersökning som används. Detta efter att all väsentlig information och alla nödvändiga siffror för att göra investeringskalkylen är insamlade, det vill säga när den kvalitativa delen är genomförd.
2.2 Forskningsintresse
Det finns tre olika forskningsintressen; Utforskande, beskrivande och förklarande. Med ett utforskande intresse söker man att utforska, upptäcka och förstå. Är det ett beskrivande intresse ämnar man att beskriva ett fenomen. Med ett förklarande intresse är målet att till
M
exempel förklara varför folk handlar som de gör. (Rosengren & Arvidson, 2002: 25f) Denna studie kommer att vara en utforskande då vi söker att gå in på djupet i ett specifikt fall för att utforska möjligheten att ekonomiskt sett genomföra det aktuella projektet. Man söker inte generalisera ett fenomen utan arbetar med ett fall som anses vara unikt.
2.3 Urval och val
Hur urvalet ser ut varierar med vilket bakomliggande forskningsintresse man har. Med ett utforskande intresse använder man med fördel ett val av studieobjekt då man snarare vill fokusera på de individer vilka besitter mest information inom det intressanta området än uppnå en jämn fördelning. (Rosengren & Arvidson, 2002:123f)
Det kommer i uppsatsens fall inte att vara aktuellt med något urval, utan val kommer att tillämpas. Det är Glaspanneprojektet som kommer att utvärderas och vara det centrala för studien. För att göra detta kommer ett fåtal intervjupersoner att väljas utifrån den kunskap de besitter inom antingen projektet i sig, specifika delar utav ämnet eller ämnet som helhet.
2.4 Datainsamlingsmetod
Data kan delas in i två kategorier, nämligen primär- och sekundärdata. Primärdata samlas in av forskaren själv medan sekundärdata är sådana data andra redan har samlat in. Under dessa två kategorier kan data vidare delas in som kvalitativa och kvantitativa. Exempel på kvalitativa primärdata är ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, olika stimulustekniker och observationstekniker. Kvalitativa sekundärdata kan vara dokument, memoranda, brev, filmer, bilder, anteckningar och fysiska föremål som innehåller information et cetera. (Andersen, 1998:150f)
Vid såväl en ostrukturerad som en semistrukturerad intervju kan intervjuarens okunskap inom området vara en avgörande faktor. Det är sedermera nödvändigt att intervjuaren på förhand är väl inläst på ämnet. (Carlström Inge & Carlström Hagman Lena-Pia, 2006:189) Med att en intervju är semistrukturerad menas att den till viss del har redan fastställda frågor som inte påverkas utav situationen. Därtill avser en kvalitativ frågeteknik att frågorna inte har några
svarsalternativ utan är helt öppna. Slutligen kan intervjuer delas upp i personliga och enkätintervjuer. (Andersen, 1998:151f)
För denna uppsats är de intressanta formerna utav primärdata för det första information från semistrukturerade intervjuer och möten där vi själva har deltagit. Intervjuer kommer att genomföras med dels inblandade i projektet, dels med sakkunniga. I Bilaga 1; Tillfrågade personer och undersökta företag, återfinns en kort introduktion till de tillfrågade. För att få ut så mycket information som möjligt från dessa intervjuer kommer förstudier inom ämnesområdet först att göras. Samtliga intervjuer och möten kommer att vara personliga och endast i en liten mån strukturerade. Då all information de inblandade besitter inom det specifika området är utav intresse vore det irrationellt att begränsa denna information genom att använda stängda frågor. För det andra kommer observationer att användas vid företagsbesök. Andersen menar att observationer kan vara öppna eller sluta, detta beroendes på huruvida den observerade är medveten om att denne är observerad. Är den observerade medveten om vilket syfte det finns för observationen av denne är det likväl en direkt observation Vet den bara om att den är observerad men utan att veta varför är det en indirekt observation. Observationen kan även vara strukturerad eller ej, den är strukturerad om det redan i förväg är bestämt vad som ska observeras. (Andersen, 1998:153f) De observationer som kommer att utföras till denna uppsats är öppna, indirekta och strukturerade. Detta då de observerade kommer att vara medvetna om att de observeras, men inte om den underliggande anledningen. De kommer att vara strukturerade då vi i förväg känner till vad som ska observeras och är medvetna om vilken information som är önskvärd. Sett till sekundärdata kommer dokument, anteckningar och fysiska föremål att användas.
2.2 Validitet och Reliabilitet
Vid insamling av data måste ett antal faktorer tas i beaktande för att studien ska uppnå en viss kvalitet. Dessa faktorer är validitet och reliabilitet. (Patel Runa, 2003:98) Med validitet menas att forskningen ska vara såväl giltig som relevant, där giltigheten avser hur väl empirin stämmer överens med teorin medan relevans ämnar se att empirin har en relevant koppling till problemställningen. Reliabilitet är att se till i vilken utsträckning utfall kan kopplas till omständigheter. Det är essentiellt att se hur väl den faktor man avser mäta faktiskt mäts, detta kan till exempel göras genom att se över hur den insamlade data hanteras. (Andersen,
1998:85) Reliabiliteten anger hur resultatet av en undersökning blir om den görs igen.
Antingen om utfallet blir detsamma, detta tyder på en hög reliabilitet, eller om det blir avvikande och det kan då bero på att undersökningen har påverkas av slumpen och tillfälligheter. Det vill säga reliabiliteten visar hur pålitliga mätningarna är. (Alnestig Peter &
Segerstedt Anders, 2005:68)
Dock är det vissa skillnader när det talas om kvalitet i en kvantitativ eller kvalitativ studie.
Kvaliteten i en kvalitativ studie syftar på hela forskningsprocessen. Validiteten gäller alltså inte endast att rätt företeelse studeras vid datainsamlingen snarare strävar man att ha hög validitet genom hela forskningsprocessen. I en kvalitativ studie behöver det inte innebära att studien är av låg reliabilitet vid olika utfall. Dessa kan exempelvis bero på att intervjupersonen ändrat åsikter eller fått nya kunskaper och det behöver inte tyda på låg reliabilitet. Det är mer relevant att se reliabiliteten mot bakgrunden till den situation som föreligger vid tillfället, även om det uppkommer olika svar, än att eliminera avvikelserna.
För att skapa hög reliabilitet kommer anteckningar att föras vid samtliga intervjuer och möten.
De personer som har valts ut för intervjuer är de som anses vara de mest insatta i projektet, detta för att öka troligheten till deras svars riktighet. Vad gällande validiteten kommer vi initialt att läsa in oss på det specifika ämnesområdet, detta dels för att kunna ställa relevanta frågor, dels för att kunna förstå och tolka de givna svaren på ett korrekt sätt.
2.6 Tidsplan
Oktober November December Januari
Val av ämne X
Inledning X X
Metod X X
Teoretisk referensram X
Empiri X X
Diskussion X X
Analys X
Slutsatser X X
Inlämning/Slutseminarium X
Figur 2.1 Tidsplan Källa: Egen
Kapitel 3 Teoretisk referensram
yftet med den teoretiska referensramen är att kartlägga befintlig teori inom det relevanta området.
Detta kommer längre fram att tillämpas vid utformningen av investeringskalkylen samt stå till grund då analyser av denna utförs
3.1 Investering
En investeringsdefinition är att det är en ekonomisk placering som leder till framtida betalningskonsekvenser. Den är oftast strategisk, det vill säga att den för med sig en långsiktig bindning och innebär därmed ett långsiktigt tänkande. En investering kan både ämna förvärvande av materiella resurser såväl som immateriella. De materiella resurserna kan vara exempelvis maskiner och ett exempel på en immateriell är marknadsföring. (Aniander, Magnus et al., 1998:171f) Vid en investering binds kapital och därmed uppstår det en alternativkostnad. Alternativkostnaden är det alternativ som avstås till förmån för en annan investering. Därför måste nyttan av investeringen vägas mot kostnaden så att det bästa alternativet för investeringen görs. (Riksrevisionsverket, 1982:8f) Enligt Norelid och Eliasson finns det även en kostnad för att komma ur investeringen, vilken benämns ”exit cost”.
Anledningen till att man väljer att göra en investering är att den väntas ge en förbättrad lönsamhet i längden. (Norelid, Carl & Eliasson, Bengt, 2005:173) Det diskuteras dock mycket om att det inte finns någon homogen beslutsmodell för hur olika företag fattar sina investeringsbeslut, synnerligen när det handlar om stora investeringar. En större investering förefaller mer osäker eftersom det ofta rör sig om många osäkra parametrar, således behandlas dessa inte utifrån de vanliga kalkylmodellerna utan det måste utformas en kalkylmodell för den specifika situationen (Alpenberg, Jan & Karlsson, Fredrik, 2005:44f)
3.2 Investeringsbedömning
Det finns ett flertal olika ändamål med investeringskalkylering. En viktig aspekt är att ge möjlighet till bedömning av olika slag, såsom ekonomisk effektivitet och rangordning av olika investerings- samt finansieringsalternativ i olika situationer. Vidare är det en bra grund till bedömning av osäkerhet och risk samt för att se följder av de olika valmöjligheterna i likviditeten. (Bergknut Per et al., 1993:28) (Norelid & Eliasson, 2005:173) (Macheridis, Nikos, 2005:50ff) (Aniander et al., 1998, 174f) Enligt Bergknut et al. (1993) ska en
S
investeringskalkyl även vara grundläggande för resursuppdelningen i företaget samt att kontroll lättare ska kunna uppnås och likaså ge möjlighet till delegering samtidigt som kontrollen bibehålls. Dock har investeringskalkylen en väsentlig begränsning och det är att den bygger på antaganden, det vill säga opålitliga data. Den ger inget fullkomligt underlag för beslut utan det måste läggas till en del strategiska såväl som miljömässiga perspektiv innan ett beslut kan tas. (Bergknut et al., 1993:28)
Vid bedömning av en investering i praktiken blir det ännu mer komplicerat då det uppkommer frågor om hur exempelvis olika konsekvenser av icke monetär genre ska behandlas. Vidare ska olika betalningskonsekvenser som ska ske flera år senare bestämmas och olika ekonomiska livslängder på maskiner samt inventarier måste uppskattas. Då beräkningarna till kalkylen i stort baseras på antaganden leder detta till att resultatet påverkas väsentligt av såväl vilka variabler som väljs som vilken storlek de har antagits ha. Således baseras beräkningarna till kalkylen till en stor del på antaganden vilket leder till att resultatet i synnerhet påverkas av vilka antaganden som har gjorts och även hur de antagits. (Aniander et al., 1998:193f)
3.3 Kalkylmetoder
Vid investeringsbedömning görs investeringen nu medan inbetalningarna kommer längre fram i tiden, vilket gör bedömningen av lönsamheten problematisk. Vid investeringsbedömningen tar Yard exempelvis upp nuvärdesmetoden (även benämnd kapitalandelsmetoden eller nettonuvärdesmetoden), paybackmetoden, interräntemetoden samt annuitetsmetoden som lämpliga metoder. (Yard, Stefan, 2001:23)
3.3.1 Nuvärdesmetoden
Vid användning av nuvärdesmetoden diskonteras samtliga framtida faktorer, in- och utbetalningar samt restvärden, till nuvärdet. Vid ett positivt nuvärde är investeringen lönsam och vice versa med ett negativt nuvärde, ett nuvärde som är lika med noll visar att investeringen beräknas vara precis på gränsen till att vara lönsam. Den investering som är mest lönsam är den med högst summa av nuvärdet. Vid användning av nuvärdesmetoden tas det hänsyn till att en krona idag är värd mer än i framtiden, vilket delvis beror på att vi kan få ränta på den om den investeras idag. Alla värden kan dessutom läggas samman då de mäts till dagens värde. Dock beror nuvärdet även på förväntat beräknat kassaflödet samt förväntad
alternativ kapitalkostnaden således kan det vid andra utfall bli missvisande. (Brealey, Richard A. et al., 2006:87f) För att kunna göra en beräkning måste en viss diskonterings- eller kalkylränta ha valts. Denna ränta visar hur mycket kommande betalningar behöver räknas ned för att få reda på dagens värde. Räntan kan även visa på ett avkastningskrav exempelvis beroende på kostnaderna för att skaffa kapitalet eller alternativkostnaden. (Frenckner, Paulsson, 1983:110) Alltså är valet av kalkylräntenivå ansenlig för hur utfallet kommer att bli, det vill säga en hög räntenivå ger ett lägre nuvärde än vad en låg räntenivå gett i samma situation. (Norelid & Eliasson, 2005:180)
3.3.2 Paybackmetoden
Paybackmetoden tar endast fram hur snart en investering har återbetalats och gör på så vis två investeringar jämförbara genom att se vilken som uppfyller detta tidigast. Detta är den mest simpla metoden för en investeringskalkyl eftersom man inte behöver ta in hänsyn till ränta eller tillämpa någon form av diskontering. (Riksrevisionsverket, 1982:65) Det finns dock möjlighet att ta med tidsaspekten i beräkningen genom att komplicera kalkylen något och diskontera de framtida värdena och sedan beräkna enligt paybackmetodens traditionella vis.
(Yard, 2001:77) Investeringen ska genomföras om tiden för återbetalningen är kortare än man bestämt att den maximalt får vara och väger man mellan två olika investeringar bör den med kortast återbetalning väljas. (Piké, Richard & Neale, Bill, 1999:137) Payback tiden fås fram genom att dividera grundinvesteringen med det årliga inbetalningsöverskottet.
(Riksrevisionsverket, 1982, sid. 65) Vid användande av denna metod kan det bli väldigt missvisande svar beroende på två aspekter. Den första är att alla kassaflöden efter återbetalningen ignoreras vilket innebär att det kan frånses från stora summor pengar som skulle kunna inbringas efter återbetalningstiden. Sedermera läggs det samma vikt vid alla kassaflöden som fås innan allt är återbetalat. (Brealey et al., 2006:90)
3.3.3 Internränte- och annuitetsmetod
I internräntemetoden söker man upp den ränta som skulle ge nuvärdet noll, denna ränta kallas internränta. Investeringen är således lönsam om internräntan är högre än den normala kalkylräntan eftersom den då ger tillbaka mer än vad avkastningskravet ligger på. Den mest lönsamma investeringen är den med högst internränta. (Brealey et al., 2006:91ff) När annuitetsmetoden används fördelas samtliga in- och utbetalningar jämt under hela livslängden
genom en annuitetsfaktor. (Aniander et al., 1998:183) Om det förekommer något restvärde diskonteras detta enklast först till nuvärde och subtraheras ifrån grundinvesteringen. Blir annuiteten i slutänden positiv är investeringen lönsam och den investeringen med störst annuitet är mest lönsam. (Macheridis, 2005:51)
3.4 Investeringskalkyl
I en investeringskalkyl är utgångspunkten en grundinvestering (G), som sker vid tidpunkten t0, denna utbetalning är ofta väldigt hög. Under investeringens ekonomiska livslängd (N) sker årliga in- och utbetalningar (I respektive U), nettot utav dessa benämns det årliga inbetalningsöverskottet (a). I kalkylen tar man även hänsyn till restvärdet (R), det vill säga kvarvärdet investeringen har efter att dess livslängd har gått ut, samt kalkylräntefoten (r).
(Yard, 2001:47) Grundinvesteringen består generellt sett inte bara utav en post, utan inkluderar samtliga utbetalningar som sker i samband med investeringen. Det kan vara poster så som monteringskostnader, byggnader, maskiner, mark, utbildning et cetera som är nödvändigt i det initiala stadiet. In- och utbetalningar sätts generellt till årssluten istället för att vara löpande betalningar under årens gång. (Macheridis, 2005:49) Vad gäller restvärdet bör det tas med i beräkningarna om det förekommer en andrahandsmarknad för investeringen.
(Aniander et al., 1998:173) Om detta värde är okänt kan det helt frånses, eftersom denna inbetalning ligger långt fram i tiden saknar den ofta ett betydande värde i kalkylen och man undgår då även att uppskatta ett osäkert värde. (Ljung, Birger & Högberg, Olle, 1996:10f) Den ekonomiska livslängden skiljs från teknisk livslängd då den ekonomiska avser hur länge den aktuella investeringen är ekonomiskt försvarbar medan den tekniska avser hur länge till exempel en investerad maskin de facto fungerar. Vid investeringskalkyler används alltid den ekonomiska aspekten som livslängd på investeringen. (Yard, 2001:48) (Aniander et al., 1998:173) För investeringsbeslutets skull bör man kunna se hur de olika parametrarna varierar med årens gång och antaganden måste kunna rättfärdigas. (Hynes, John, 2007:75f)
Det finns två alternativ när man gör en kalkyl för investeringen. Investeringskalkylen kan antingen göras nominellt, det vill säga med löpande penningvärde, eller realt, med fast penningvärde. (Yard, 2001:98) I den nominella kalkylen sätts betalningar till sitt värde vid betalningstidpunkten. Detta innebär att de har justerats för enskilda prisförändringar. I den reala kalkylen sätts betalningar till dagens penningvärde, innebärandes att hänsyn tagits till
såväl enskilda prisförändringar som inflation. Det vikiga är att man bestämmer sig för ett alternativ. De båda kalkylerna ger samma utfall. (Brealey et al., 2006:117)
3.5 Kapitalkostnader
Kapitalkostnad ses främst som räntor samt avskrivningar och är den kostnad vilken uppkommer vid användandet av kapital. Räntefoten motsvarar såväl ränta på eventuella lån som den förväntade avkastningen hos investerarna, det vill säga kostnaden för att använda kapitalet. Avskrivningarna syftar på de avskrivningar som görs på anläggningstillgångar, såsom maskiner och inventarier. Avskrivningar ämnar fördela kostnaderna för en utgift under en given tidsram och ska motsvara den värdeminskning som förekommer av objektet.
(Frenckner, 1983:52ff) (Norelid & Eliasson, 2005:138) I industrin utgör kapitalkostnaderna en stor del av produktionens samkostnader. Därmed är det av ansenlig betydelse att dessa kapitalkostnader beräknas på ett sätt som speglar verkligheten för att kunna utläsa vad kapaciteten är värd och hur höga krav som kan ställas på samkostnadstäckningen. (Johansson, Sven-Erik & Samuelson, Lars A., 1997:119)
3.6 Kalkylränta
Grundtanken med kalkylränta är viljan att kunna jämföra värdet av betalningar vid olika tidpunkter. Eftersom det finns flera alternativ till hur ett företags likvida medel ska investeras använder man sig utav en så kallad kalkylränta då man får en klarare bild av hur denna knappa resurs nyttjas. Definitionsmässigt ses kalkylräntan som kravet företaget har på investeringen, det vill säga att man vill få minst lika bra avkastning på de investerade likvida medlen som man annars fått om man använt det bästa alternativet till investeringen. (Norelid
& Eliasson, 2005:49f) Kalkylräntan ska sedermera byggas upp av (1) kompensation för väntan, (2) kompensation för förlorad köpkraft samt (3) kompensation för risk. Eftersom man vid en investering skjuter på inbetalningar till framtiden, men den största utbetalningen sker vid tidpunkten 0, förväntar företaget sig att den värdeminskningen av de likvida medlen kompenseras både såväl för inflation som inträffar fram till inbetalningstillfället så väl som den köpkraft som företaget bibehållit om resursen inte hade bundits upp. (Yard, 2001:23ff)
Även om det normalt sett finns en form av grundnivå på en riskpremie inbakad i kalkylräntan kan det vid en investering som innebär en högre risk än normalt vara relevant att se till en utökad sådan premie. (Norelid & Eliasson, 2005:51) Dock anser Kaplan och Atkinson (1998) att man ska vara aktsam för att hantera risk på ett sådant vis. De menar att det i hög grad finns stöd för att inkludera en mindre riskkompensation i kalkylräntan, men att det inte är lämpligt att öka denna kompensation baserat endast på ett osäkert utfall. En justering bör endast utföras då risken är generaliserbar för hela den aktuella branschen, en så kallad systematisk risk. Med andra ord åsyftar den systematiska risken snarare osäkerhet på den tillverkade produktens marknad än osäkerhet i produktionsprocessen hos den enskilda producenten. (Kaplan, Robert S. & Atkinson, Anthony A., 1998:597f) Vidare påpekar Kaplan och Atkinson att det inte är utan problematik en sådan systematisk risk beräknas. Enligt Bergstrand (2003) har beräkningar av kalkylräntan under de senaste åren gjorts genom att titta på kostnaden för kapitalet från olika kapitalkällor och väga ihop dessa. Vid både lånat och eget kapital används ett viktat genomsnittsvärde av de båda kapitalsorterna för att fastställa kalkylräntan.
(Bergstrand, Jan, 2003:181)
3.6.1 Real och nominell ränta
En real kalkylränta tar ingen hänsyn till inflation medan en nominell ränta innehåller en kompensation för inflation. Genom att höja räntan över det faktiska betalningskravet ersätts långivaren för inflationen. För att uppnå en så exakt siffra som möjligt vid beräkning av räntan kan följande formel användas: (1+r)(1+p) = (1+i). Där r står för den reala räntan, p för inflationen och i den nominella räntan. Följden av detta resonemang är att det är real avkastning till investeraren och vanlig ersättning för inflationen som tillsammans utgör den sedvanliga nominella räntan. (Bergstrand, 2003:66f)
3.6.2 Inflation
Inflation förekommer då den allmänna prisnivån ökar mer än penningvärdet. Värdet av framtida betalningar är mindre desto högre den aktuella inflationstakten är. (Ljung &
Högberg, 1996:75f) Det är centralt att kunna se skillnaden mellan en prisökning på specifika produkter och en ökning av den generella prisnivån. Även om en prisökning inom en produktkategori är väl påtaglig från ett företags synvinkel, är det inte en inflationssituation.
(Tell, Bertil & Östman, Lars (red.), 1984:17) Enligt Konsumentprisindex (KPI) har inflationen i Sverige sedan år 2000 legat relativt stabilt mellan noll och tre procent årligen.
(Internet 1)
3.6.3 Internränta
Interräntan ska reflektera avkastningen på projektet. Det blir så att säga en miniminivå för att ett projekt ska anses vara skäligt lönsamt. (Norelid & Eliasson, 2005:103) Internräntan visar således gränsvärdet för kalkylräntefoten, alltså det värde som ger att kapitalvärdet blir lika med noll. (Yard, 2001:35f)
3.7 Avskrivningar
Enligt såväl Årsredovisningslagen som Redovisningsrådets rekommendationer ska en tillgång skrivas av på en begränsad nyttjandeperiod. (ÅRL 4 kap: 4 §, RR 12:21) Enligt Bokföringsnämndens vägledning Redovisning av materiella anläggningstillgångar är den avskrivningsbara summan anskaffningsvärdet, med avdrag för eventuellt restvärde. Dock nämns även att restvärdet ofta är så pass obetydligt i storlek att detta kan frånses. Vidare fastställs att man vid bestämning av avskrivningsperioden generellt sett utgår från tanken att objektet ska ersättas då det är mer ekonomiskt att nyinvestera snarare än att fortsätta bruka det specifika objektet. Om det med tid framkommer att denna period i realiteten väsentligen kommer att skilja från den kalkylerade perioden ska framtida avskrivningar justeras därefter.
Slutligen bör avskrivningen ske från den tidpunkt då objektet är klart för att tas i bruk till dess att det inte längre förväntas utnyttjas av ägarna till det tilltänkta ändamålet. Bestämningen av nyttjandeperioden görs baserat på tidigare erfarenheter av tidigare likvärdiga tillgångar.
(BFNAR 2 001:3, 6.1) När det gäller mark finns det normalt sett inga skäl till avskrivningar då livslängden är obegränsad. Dock bör byggnader skrivas av. (BFNAR 2 001:3, 6.5)
Det finns fyra avskrivningsmetoder: progressiv, degressiv, linjär samt produktionsberoende.
En progressiv avskrivning ger ökade avskrivningsbelopp med åren medan en degressiv ger minskade. Vid linjär skrivs samma belopp av var år och med en produktionsberoende avskrivning är avskrivningarnas storlek beroende av hur mycket resursen förväntas användas.
En produktionsberoende avskrivning används generellt sett då såväl ekonomisk som teknologisk livslängd är lång. Den avskrivningsmetod som väljs ska så gott som möjligt
återspegla den värdeminskning som förekommer på avskrivningsobjektet och kan med åren bytas. (BFNAR 2001:3, 6.2)
3.8 Kapacitetsutnyttjande
Alla maskiner, personalen och lokalerna i ett företag innehar tillsammans en viss kapacitet.
Antal maskiner och anställda samt storleken på lokalen vilar på uppskattningen av hur stor kapacitet som fordras för att verksamheten ska gå runt. Full kapacitet innebär att det är maximal användning av kapaciteten i företaget, så kallad praktisk kapacitet. Enligt Ax och Ask är det skäligt att anse fullt kapacitetsutnyttjande likvärdigt med det normala kapacitetsutnyttjandet för att underlätta olika sorters beräkningar. Däremot är det inte helt oproblematiskt att fastställa den normala kapaciteten i sig. Företagets kapacitet förändras ofta över tiden och en premiss för att fastställa den normala kapaciteten är en varaktig kapacitet. I praktiken är det således essentiellt att vara medveten om problematiken vid fastställning av full kapacitet. Det finns ingen allmängiltig lösning på detta problem då varje enskilt företag måste bestämma full kapacitet utefter sina förutsättningar som råder. (Ax, Christian & Ask, Urban, 1995:67f)
Enligt Alnestig och Segerstedt förändras produktionsmetoderna ideligen. I praktiken får det som följd att kostnaderna aldrig blir normala. Fram till det att produktionsvolymen når sin maximala volym kommer styckkostnaden att sjunka successivt, det vill säga att kostnaden kommer att vara väldigt hög i början. Efter inkörningsfasen hanteras tiden som normal och inkörningskostnader räknas som en del av utvecklingskostnaderna. Därmed är det inte sagt att de så kallade läroeffekterna upphör efter denna period, de fortsätter kontinuerlig under en lång period i en svagare form. Vid ett högre antal nyanställda och lärlingar måste det tas hänsyn till att det blir en högre kostnad genom längre arbetstid. För en beräkning utav denna kan det vara viktigt att bestämma en bestämd tid för dessa. (Alnestig & Segerstedt, 2005:110)
3.9 Kassaflödesanalyser
Vid investering i ett projekt måste det finnas insikt i vad som kan gå fel. Alla olika aspekter som kan ändras måste det tas hänsyn till. Om projektet har ett negativt nettonuvärde är det viktigt att urskilja det samt att man lär sig känna igen signaler om när det börjar gå fel.
Känslighetsanalys samt break-even analys är bra metoder för att identifiera vilka antaganden
som är avgörande för projektet och för att upptäcka vad som kan gå snett. (Brealey et al., 2006: 245)
3.9.1 Känslighetsanalys
Renck (1967) och Hynes (2007) menar att en känslighetsanalys är en form av riskanalys som används för att utröna hur kalkylens variabler påverkar investeringens lönsamhet. Vidare menar Hynes att en av känslighetsanalysens centrala roller är att ge en bild av hur känslig analysen är av de antaganden kalkylens utformare har gjort. (Renck, Olle, 1967:92) (Hynes, 2007: 82) Det initiala är identifiering av de variabler som Norelid och Eliasson kallar för
”centrala parametrar”, det vill säga de parametrar som väsentligt påverkar utfallet av kalkylen.
(Norelid & Eliasson, 2005:89) Sedan undersöks det hur mycket dessa parametrar kan förändras och detta är essentiellt då en investeringskalkyl ofta bär kravet att visa hur denna påverkas av osäkerhet. (Macheridis, 2005:54) Själva analysen ger gränsvärden för när investeringen är lönsam, Norelid och Eliasson förespråkar att man använder sig utav ett troligt, ett optimistisk och ett pessimistiskt alternativ för att se hur se hur se hur parametrarna samverkar. (Norelid & Eliasson, 2005:89) En problematik beslutsfattarna ställs inför är att man själv inte kan påverka alla variabler och dess riktighet. Huruvida yttre omständigheter stämmer och att informationen är rimlig kallas extern konsistens. Det man kan kontrollera är att kalkylen är korrekt beräknad utifrån den information man har, detta benämns intern konsistens. (Yard, 2001:14)
3.9.2 Break-even analys
När en känslighetsanalys används ställs frågan om hur allvarligt det är om exempelvis försäljningen blir mycket sämre än väntat eller om de förväntade kostnaderna blir mycket högre. Denna sorts analys är benämnd break-even analys. Vid en break-even analys är alltså frågan hur dålig det kan gå innan projektet börjar förlora pengar. (Brealey et al., 2006:249)
3.10 Porters värdekedja
Porter argumenterar att det i praktisk verksamhet är viktigt att kunna tillämpa vetenskapliga kunskaper. Exempelvis introducerar han begrepp som industristruktur, strategiska val och
”Value Chain”. Det sistnämnda innebär att företaget är gestaltat som en värdekedja och ingår i ett värdesystem. Porter menar att det finns en industristruktur som företaget verkar inom
beroende på vad de erbjuder för produkt eller tjänst. Industristrukturen innefattar två krafter, vilka är leverantörers och kunders makt, samt består den av två hot varav det ena är hotet från potentiella substitut och det andra är hotet från potentiella leverantörer. Företagets konkurrenskraftighet är bundet till hur dessa faktorer ser ut. Enligt Porter är det industristrukturen som åskådliggör vilka alternativ företaget har att konkurrera på. Det gäller att ha en klar strategi för att bli framgångsrikt, exempelvis vara unik och därigenom kunna ta ut ett högre pris. Det är när företaget väljer sin strategi som det gör sitt strategiska val. Sista begreppet är värdekedjan, det vill säga att företaget ses som en värdekedja genom att det strävar efter att skapa kundvärde. Ses företaget som en del i en större helhet kallas det värdesystem. (Lindvall, Jan, 2001:70f) Porters värdekedja utgörs av fyra stöd aktiviteter, likaså kallade sekundära aktiviteter, och fem huvudaktiviteter, även benämnda primära aktiviteter. (Ward, John & Peppard, Joe, 2002:265) Stödaktiviteterna består av företagets infrastruktur, human-resource management, teknisk utveckling och anskaffning/inköp. Dessa aktiviteter förekommer i alla aktiviteter i värdekedjan. Huvudaktiviteterna finns i princip i alla företag men i olika skalor och vilken del som är viktigast skiljer sig branscher emellan. De innefattar ingående logistik, produktion, utgående logistik, marknadsföring och försäljning samt service. (Porter, Michael E., 1985:39ff)
Figur 3.1 Porters värdekedja Källa: Ax & Ask, 1995:165
Kapitel 4 Empiri
mpirikapitlet avser att kartlägga vad som är essentiellt för att Glaspanneprojektet ska kunna bli verklighet. Inledningsvis kommer Porters värdekedja att tillämpas på projektet för att ge en klar helhetsbild. Därefter kommer relevant empiriskt material gällande de nödvändiga investeringarna och övriga variabler under projektets fortlevnad att presenteras samt skattningar på dessa att göras.
Avslutningsvis sammanfattas kapitlet i en kalkylmodell inför analysen.
4.1 Projektbeskrivning
Själva produktionen i Glaspanneprojektet, beskrivet av Bo Jonson, är en kontinuerlig process som går på löpande band. Man kan alltså anta att det ligger samma värde i respektive delprocess oavsett när man undersöker, tillförsel av bränsle och glasmäng till brännare samt ugn är konstant. Processen inleds med att mängen smälts i ugnen, vilken värms upp genom förbränning av bränslet i brännaren. Detta steg är det som konsumerar mest tid då glasmängen i genomsnitt befinner sig i ugnen i 24 timmar innan den förs vidare i produktionen. Nästa steg är pressning och ytbehandling, vilka båda sköts av robotar och har en förhållandevis obetydlig tidskonsumtion då det handlar om maximalt fem sekunder vardera. Pannan förs sedan vidare för att kylas ned i en avspänningsugn, vilket beräknas ta maximalt fem timmar. Efter nedkylningen är pannan klar att paketeras antingen för direkt leverans eller för att lagras. Med en tillämpning av Porters värdekedja på Glaspanneprojektet ges Figur 4.1 Glaspanneprojektet enligt Porters värdekedja.
Figur 4.1 Glaspanneprojektet enligt Porters värdekedja Källa: Egen
E
Baserat på denna figur bör vidare såväl marknadsförings- som försäljningsavdelning finnas samt bör även service för kunderna finnas tillgänglig. Servicen anses i huvudsak belasta personalkostnaderna och kommer därför tillsammans med personalen inom marknadsföringen att falla under direkta löner. Dock kommer hänsyn att tas till övriga marknadsföringskostnader. Gällandes de fyra stödaktiviteterna kommer även dessa att ses som personalkostnader då de i huvudsak kommer att handla om tjänster som kommer att krävas inom projektet. Dock bör nämnas att en utvecklingsavdelning i synnerhet skulle kunna komma att kosta en hel del att utveckla och driva, dock anser vi att det i var fall initialt inte kommer att finnas något större behov av detta och väljer därför att generalisera ner det som lönekostnader.
4.1.1 Krav på projektet
Enligt såväl Glaspanneprojektets projektplan som Mathias Nilsson och Rolf G. Larsson bör en produktion motsvarandes 4 000 villor vara ett årligt minimum. Då det krävs tretton pannor för att täcka en kvadratmeter och ett genomsnittligt tak är 150 m2 skulle detta enligt, Tabell 4.1 Krav på produktionen, innebära en årlig produktion på 7,8 miljoner pannor. Då produktionen förväntas vara kontinuerlig bör det sedermera produceras 890,4 pannor i timman.
Antal hushåll 4 000
Antal m2 per hushåll 150
Antal pannor per m2 13
Antal pannor per hushåll 1 950
Årlig produktion 7 800 000
Tabell 4.1 Krav på produktionen
För att det ska vara möjligt att sälja produkten menar samma källor att ett maximalt pris ut mot slutkund inte får ligga över 50 kronor per panna. Med hänsyn tagen till de pålägg och dylikt som finns inom takpannebranschen menar man att ungefär tjugo kronor per panna torde vara ett rimligt mål för försäljning till grossist.
4.2 Motivering av variabler till grundinvesteringen
För att göra projektet möjligt måste en grundinvestering ske. I denna inkluderas de inventarier som krävs för själva produktionen samt byggnad med tillhörande mark. Nödvändiga
inventarier är följande: Ung, brännare, mäng- och bränslehantering, produktionslinjer med robotar, avspänningsugn samt packningsrobotar. Även om själva packningen sker efter avspänningen kommer denna att hanteras under samma punkt som produktionslinjerna då avspänningsugnen ses som ett nödvändigt avbrott i en produktionslinje för att packningen ska vara möjlig. Under byggnaden måste ett fundament gjutas för att kunna hålla uppe ugnen, därtill menar Bo Jonsson att en källare krävs för att det ska kunna finnas möjlighet till att tömma ugnen vid fel.
4.2.1 Ugn samt återinvesteringar
Den ugn man önskar ha bör enligt beräkningar av Rolf G. Larsson hamna på 48 miljoner kronor, då bör dock nämnas att avspänningsugn, mänghantering samt brännare är exkluderade. Dessa kostnader är baserade på de kostnader man har på Ardagh Glass i Limmared, generellt sett används en femtedel då man inte är i behov av en lika stor ugn i Glaspanneprojektet. Mathias Nilsson menar att den kortaste livslängd denna ugn kan tänkas ha är tolv år, dock skulle det vara fullständigt realistiskt att den dubbla tiden, det vill säga 24 år, skulle kunna vara aktuell. Emellertid har ugnen två komponenter som bör bytas ut efter sex respektive åtta år. Dessa delar är en kylfläkt samt det glasnärateglet i ugnen vilka kostar två respektive fyra miljoner kronor. Då det anses mindre troligt att någon revolutionerande utveckling inom området skulle förekomma kommer ugnens ekonomiska livslängd att fastställas till tjugo år och återinvesteringarna kommer att hållas till de ekonomiska livslängder som Nilson och Larsson tidigare fastställt, nämligen sex och åtta år. Detta innebär sedermera att det kommer att vara nödvändigt med återinvesteringar i kylfläkten år sju, tretton och nitton samt i det glasnärateglet år nio och sjutton. (Se Tabell 4.2 Ugn samt återinvesteringar)
År 1 År 7 År 9 År 13 År 17 År 19
Ugn 48 000 000
Kylfläkt 2 000 000 2 000 000 2 000 000
Glasnärategel 4 000 000 4 000 000
Tabell 4.2 Ugn samt återinvesteringar
4.2.2 Brännare samt bränsle- och mänghantering
Mäng- och bränslehantering är motsvarande förvaringen av dessa. Hos Ardagh Glass förvarar man huvudsakligen mängen i silos och håller ett distributionslager som motsvarar två till tre dygns produktion samt ett produktionslager, i vilket man håller en säkerhetsnivå motsvarande fem timmars produktion. Eftersom vi inte fått tillgång till några data angående leveranssäkerhet på mäng kommer det beräknas finnas en maximal lagringskapacitet på 150 m3, detta skulle motsvara 3,5 dagars produktion och med leveranser var tredje dag skulle man kunna hålla ett säkerhetslager på en halv dag. En sådan utomhussilo med tömning tre meter ovan mark och med underhåll i tjugo år skulle enligt Lars Jonsson kosta 700 000 kronor. Bo Jonson menar att förvaring av bränsle samt brännaren bör kosta sex miljoner kronor. Den ekonomiska livslängden kommer även för dessa att beräknas vara tjugo år eftersom bränslehanteringen är snarlik mänghanteringen och eftersom inga data förekommer gällande brännaren kommer det förenklande antagandet att livslängderna är desamma att göras. Vidare leder även detta till en förenkling när det kommer till att skatta ett restvärde då det underlättar med flera variabler har samma ekonomiska livslängd.
Brännare samt bränslehantering 6 000 000
Mänghantering 700 000
Tabell 4.3 Brännare samt bränsle- och mänghantering
4.2.3 Produktionslinjer samt paketering
Då produktionen i Glaspanneprojektet beräknas till 890,4 pannor per timma och motsvarande siffra hos Benders i Braås är 306 innebär att den beräknade produktionen i Glaspanneprojektet ligger på 3,4 gånger mer än Benders i Braås där man använder sig av en produktionslinje. Förutsatt att Benders i Braås normalkapacitet är ungefärligt jämförbar med den i Glaspanneprojektet skulle detta innebära att man för att göra denna storlek på produktionen möjlig skulle behöva fyra produktionslinjer. I produktionsprocessen mellan det att den smälta mängen lämnar ugnen och att pannorna kommer till avspänningsugnen ska mängen pressas och sedan ytbehandlas, sedermera skulle det krävas två stycken robotar på en produktionslinje. Jessica Karlsson menar att en färdigmonterad produktionslinje med just två robotar kostar tre miljoner kronor och kan beräknas ha en livslängd på tjugo år, dock är dessa beroende av underhåll var femte år. Detta innebär en investering i produktionslinjer på tolv miljoner kronor. Slutligen ska pannorna efter avspänningen paketeras på pallar. På Benders i
Braås packar man först samman dem i buntar innan de ställs på en pall som när den är full lindas om med plastfilm. En packningsenhet kostar en miljon kronor och på Benders har man en sådan. Baserat på samma resonemang om produktionsvolymen i Glaspanneprojektet jämfört med Benders i Braås gällande produktionslinjer bör man i Glaspanneprojektet vara i behov av fyra sådana enheter vilket innebär en kostnad på fyra miljoner kronor. Då ingen information om dessas ekonomiska livslängder finns att tillgå kommer det antas för enkelhetens skull att denna ligger på tjugo år. Den totala investeringskostnaden för produktionslinjer samt paketering uppgår sedermera till sexton miljoner kronor. (Se Tabell 4.4 Produktionslinjer)
Antal Á pris Kostnad
Robotlinje 4 3 000 000 12 000 000 Paketeringsenhet 4 1 000 000 4 000 000
Total kostnad 16 000 000
Tabell 4.4 Produktionslinjer
4.2.4 Avspänning
En elektrisk avspänningsugn med en kapacitet på mellan 40 och 190 ton per dygn kostar enligt uppgifter från Jessica Karlsson cirka 3,2 miljoner kronor. Men en dygnsproduktion på knappt 43 ton beräknas denna vara med marginal tillräckligt stor. Hos Ardagh Glass är den idag äldsta avspänningsugnen tjugo år och Karlsson menar att med visst underhåll kan man definitivt räkna med det som den ekonomiska livslängden. Sedermera kommer avspänningsugnen att beräknas till just 3,2 miljoner kronor.
4.2.5 Byggnad och mark
Enligt Rolf G. Larsson skulle marken om projektet placerades i Uppvidinge kommun kosta 4,5 miljoner kronor. Det antas att detta pris för en motsvarande mark i Lessebo kommun kan beräknas till detsamma. Byggnaden som krävs omfattar totalt 5 000 m2 byggnation, varav 4 000 m2 är ovan mark och 1 000 m2 är ett källarplan. En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är att ugnen kräver ett fundament att stå på för att marken ska kunna bära dennas vikt. Jörgen Berntsson räknar med att en sådan byggnad torde kosta 6 500 kronor per m2 det vill säga 32,5 miljoner kronor. Jonas Yngström menar att det finns tre ytterligare delar man bör tänka på, nämligen kostnaderna för bygglov, bygganmälan samt planavgift. Yngström menar att dessa
