2016-10-Arsrapport-DOAS-2015

(1)

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Årsrapport

2015

(2)

Sammanfattning

En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 2015 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 2014. Redovisningen av halterna av gasformiga luftförorening- ar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 2015. Luftburna partiklar mindre än 10 µm (PM10) mäts i gatunivå på Er- iksgatan sedan 2013.

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas stor- leksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urban- mätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i en separat rapport från IVL, men vissa data omnämns i denna rapport.

Mätningarna under 2015 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 3-10 % av miljökvalitetsnormen.

De uppmätta ozonhalterna under 2015 ligger ungefär i samma nivå som 2014 och 2013, och riktvärdet för skydd av hälsa har inte överskridits under 2015. Kvävedioxidhalterna ligger unge- fär på en tredjedel av miljökvalitetsnormen. Preciseringarna av det nationella miljömålet ”Frisk luft” klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8- timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 2015 här även luftburna partiklar PM_2,5, bensen, toluen och xylen mätts via Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitut AB).

Mätdata från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona har under 2015 an- vänts för vindriktningens fördelning och medelvindshastigheten jämfört med medelvärdet för perioden 2002-2014 samt för temperaturstatistik. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under 2015.

(3)

Mätstationer

Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de in- ritade sträckorna.

Kontinuerliga mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* och med ett beta-attenuerings- instrument (Opsis SM200). Förutom dessa mätningar görs mätningar inom Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor markerade i kartan ovan. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under 2015. Övriga mätningar görs på två mätsationer markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och där mäts PM₁₀ (Opsis SM200) och NO2 respektive VOC med passiva provtagare. Den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset) och på den mäts partiklar (PM_2,5). Mätningar av PM2,5 och NO2 respektive VOC med passiva provtagare utförs och presenteras årligen av IVL.

Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset).

Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona

Sträcka Längd Registrerade parametrar

1 420 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon.

2 620 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon.

* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) För mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, http://www.opsis.se/M%c3%a4tteknik/tabid/130/language/sv-SE/Default.aspx

(4)

Mätresultat luftföroreningar

Svaveldioxid

Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen.

Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Tekniska problem under 2015 har ursakat en del databortfall under augusti samt november och december.

Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 3-10 % av miljökvalitetsnormen. Dygns- medelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 90-talet har halterna sjunkit med 60 - 70 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna.

Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 2015 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1 och 2.

0 2 4 6 8 10 12

µg/m³

(5)

Figur 3. Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 2015 (µg/m³).

Miljökvalitets- norm

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde** 20 2 2 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil 100 5 4 *

Timmedelvärde, 98-percentil

200 7 5 *

Antal tim-observationer*** 7774 7752 *

Maxvärde (timme) - 34 32 *

* Ur funktion ** gäller utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 8760 under 2015 0

2 4 6 8 10 12 14

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

µg/m³

(6)

Kvävedioxid

Kvävedioxid (NO2) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NOx). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kväve- monoxid utgör ca 60 – 90 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bak- grund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter.

Under 2015 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 25-55 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 2015 var halterna 60-70 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen.

Tekniska problem under 2015 har ursakat en del databortfall under augusti samt november och december.

Figur 4. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 2015 (µg/m³). Medelvärde av mät- sträckorna 1och 2.

0 20 40 60 80

µg/m³

Miljökvalitetsnorm - dygn

(7)

Figur 5. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 2015 (µg/m³).

Uppmätta halter

Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3

Medelvärde 40 15 11 *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil

60 32 27 *

Timmedelvärde, 98-percentil

90 43 36 *

Antal tim- observationer**

7631 7735 *

Maxvärde (timme) - 88 73 *

* Ur funktion

** Max antal timmar var 8760 under 2015

Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 6 kan tydligt ses att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre.

Figur 6. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 2014 (vit kurva) och 2015 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2.

0 10 20 30 40

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

µg/m³

Miljökvalitetsnorm

0 5 10 15 20 25

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag

µg/m³

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag

Toluen

(8)

Kvävemonoxid

Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken har varit ur drift under hela året.

Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 2015 i µg/m³.

Uppmätta halter Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* Ur funktion

Ozon

Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fo- tokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst region- ala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Un- der sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern.

De uppmätta ozonhalterna var under 2015 i nivå med föregående 15 år. Under året är halterna som högst under april och maj med några toppar under sommaren d v s juni, juli och augusti. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung.

Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa har inte överskridits under året. Med undantag av de första åren på 90-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 30 åren (Figur 8). Tekniska problem under 2015 har ursakat en del databortfall under november och december.

Figur 7. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 2015 (µg/m³). Medelvärde av mätsträck- orna 1 och 2.

0 20 40 60 80 100 120

µg/m³

(9)

Figur 8. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 1990. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2.

Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 2015.

MKN/EU-direktiv Uppmätt

Sträcka 1 Sträcka 2

Medelvärde (år) 58 61

Maxvärde (tim) 129 130

Antal tim observationer **

7718 (88 %)

7720 (88 %) Skydd för människors

hälsa

Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 120 µg/m³

inget över- skridande

inget över- skridande Tröskelvärde för in-

formation

Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 180 µg/m³

inget över- skridande Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid hal-

ter högre än 240 µg/m³

inget över- skridande AOT40 * Summan av alla ozonvärden

över 80 µg/m³ (40 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 000 µg/m³- timmar.

Långsiktigt värde < 6000 µg/m³- timmar

1792 µg/m³- timmar

2250 µg/m³- timmar

* avser värden mellan kl 08 till kl 20

** Max antal timmar var 8760 under 2015

Preciseringarna av det nationella miljömålet ”Frisk luft” anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 70 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. (www.miljomal.se/sv/Miljomalen/2-Frisk-luft/Preciseringar-av-Frisk-luft) Under 2015 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelvärde och maximalt timmedelvärde för marknära ozon.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

µg/m³

(10)

Ammoniak

Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift.

Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 2015 i µg/m³.

Uppmätt Sträcka 3

Medelvärde *

Dygnsmedelvärde, 98-percentil *

Timmedelvärde, 98-percentil *

Maxvärde (tim) *

Minvärde (tim) *

* ur funktion

Bensen, toluen och xylen

Bensen, toluen och xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljöme- dicin (IMM, http://ki.se/IMM) tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitets- normen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågriskni- våerna.

Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte ge- nomförts under 2015 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet, men kan eventuellt återinföras då det kan förekomma lokala källor av xylen. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO₂, NO₂, O₃) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbent provtagning och gaskromatografisk analys. Provtag- ningstiden var en vecka för vart och ett av de 12 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas i stort sätt från alla prover.

Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 2015. Medelvärde av alla analyserade prover.

Bensen Lågrisknivå/

miljökvalitetsnorm

Eriksgatan

Medelvärde 1,3 / 5 0,7

Antal prover 12

Toluen

Medelvärde 37 / - 1,3

Antal prover 12

Xylen

Medelvärde 43 / - 1,8

Antal prover 11

(11)

Partiklar

Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM10-halterna på Er- iksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 50 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (20 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 – 10 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm.

Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM10 samt av PM2.5 (vit linje) i gaturummet på Eriksgatan respektive på Polishusets tak under 2015. Mätvärden i µg/m³.

Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 10 µm (PM₁₀) under 2015 (µg/m³). Gaturums- mätning på Eriksgatan, samma som ‎Figur 9.

Eriksgatan (gata)

Årsmedelvärde 40 16

Dygnsmedelvärde, 90-percentil

50 27

Antal dygn över 50 µg/m³

35 0

Antal observationer 338

Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM_2,5) under 2015 (µg/m³). Mätningen utförd med IVL-provtagare.

Polishuset (tak)

Årsmedelvärde 25 8

Antal observationer 349

0 20 40 60 80

µg/m³ _{IVL PM2.5}

SM200 PM10

(12)

Meteorologiska mätningar

Under 2015 har mätdata från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona an- vänts för vindriktningens fördelning och medelvindshastigheten jämfört med medelvärdet för perioden 2002-2014 Figur 12 och Figur 13) samt för temperaturstatistik (Tabell 10). Mätdata från SMHI:s mätstation i Helsingborg har använts för att jämföra månadsmedeltemperaturen och må- nadsnederbörden under 2015 med normaldata från 1961-1990 (Figur 1210 och 11).

Under 2015 låg årsmedeltemperaturen över den normala med hela 1,6 °C. Figur 10 visar att tem- peraturen legat över normalårskurvan under hela året. Nederbördsmängden var 12 % över den normala (835 respektive 737 mm/år) med en stor variation över året (Figur 11).

Figur 10. Månadsmedeltemperaturen under 2015 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg.

Figur 11. Månadsnederbörden under 2015 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är ta- gen från SMHIs mätstation i Helsingborg.

-10 -5 0 5 10 15 20

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Månadsmedeltemperatur

Normal medeltemperatur (1961-90)

Differens

0 20 40 60 80 100 120 140

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Månadsnederbörd

Normal månadsnederbörd (1961-90)

mm

°C

(13)

Figur 12. Vindriktningens fördelning i Landskrona under 2015 i procent, jäm- fört med medelvärdet för perioden 2002-2014 i Landskrona.

Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktnings sektorerna i Landskrona under 2015, jämfört med medelvärdet för perioden 2002-2014 i Landskrona.

Tabell 10. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg.

Årsmedel- temperatur

1961-90 (°C)

Årsmedel- temperatur

2015 (°C)

Högsta timmedel-

värde (°C)

Lägsta timmedel-

värde (°C)

Högsta dygns- medel-

värde (°C)

Lägsta dygns- medel-

värde (°C)

Landskrona i.u. 10,5 29,2 – 3,9 23,9 – 1,1

SMHI

(Helsingborg)

7,6 9,2 i.u. i.u. i.u. i.u.

i.u. = ingen uppgift

Slutsatser

Mätningarna under 2015 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 3-10 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 25-55 % av miljökvalitetsnormen. Uppmätta halter av partiklar ligger under miljökvalitetsnormer för både PM10 och PM2,5. De uppmätta ozonhalterna under 2015 ligger ungefär i samma nivå som 2014 och 2013, och riktvärdet för skydd av hälsa har inte överskridits under 2015. Preciseringarna av det nationella miljömålet ”Frisk luft”

klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8- timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde.

0 2 4 6 8 10Norr

Nordost

Ost

Sydost

Syd Sydväst

Väst Nordväst

2002-2014 2015

0 1 2 3 4 5Norr

Nordost

Ost

Sydost

Syd Sydväst

Väst Nordväst

2002-2014 2015

% m/s

(14)

EU-direktiv och miljökvalitetsnormer

Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföro- reningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägs- sjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls.

Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG och 2004/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (2010:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM_2.5) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 2013. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) reglerar hur övervakningen skall ske.

Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skad- liga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade under 2014 sin handbok ”Luftguiden”

som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. www.naturvårdsverket.se

Institutet för miljömedicin (IMM, http://ki.se/IMM) har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljö- kvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen:

http://www.itm.su.se/reflabmatningar/

(gäller fr.o.m. 1999-01-01)

Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt

Svavel- dioxid

µg/m³ 1 timme 200 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 100 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

Vinterhalvår (1 okt – 31 mar)

20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosy- stem utanför tätorter.

1 år 20 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosy- stem utanför tätorter.

(gäller fr.o.m. 2005-01-01)

PM10 g/m³ 1 dygn 50 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får över- skridas 35 ggr per år (90-percentil).

g/m³ 1 år 40 Avser årsmedelvärde.

PM2.5 g/m³ 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast 2015-01-01 (gäller fr.o.m. 2010-07-01).

Kolmon- oxid

mg/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagligen.

10 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmars- medelvärde under kalenderåret.

(15)

(gäller fr.o.m. 2006-01-01)

Kväve- dioxid

µg/m³ 1 timme 90 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år.

1 dygn 60 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år.

1 år 40 Aritmetiskt medelvärde.

Kväve- oxider

1 år 30 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosy- stem utanför orter.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalen- deråret.

(gäller fr.o.m. 2010-01-01)

Ozon g/m³ Högsta medel- värdet under 8 timmar dagligen.

120 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (mål- värde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret.

AOT40 Timvärden under maj till och med juli

18 000 Skydd av vegetation. Summan av differen- sen mellan timmedelvärde över 80 µg/m³ och 80 µg/m³ timme för timme (AOT40 – 40 PPB = 80 µg/m³) mellan kl 08.00 till 20.00 under de tre månaderna maj, juni och juli.

Det maximala värdet är 18 000 µg/m³- timmar som ett medelvärde under 5 år.

Det långsiktiga målet (2020) är att AOT40- värdet får maximalt överskridas 6 000 µg/m³-timmar per år.

Tröskelnivåer för information och larm för Ozon

Ozon  1 timme 180 Skyldighet att informera allmänheten.

 1 timme 240 Skyldighet att varna allmänheten.

Lågrisknivå

(framtagna av IMM)

Kolmon- oxid

mg/m³ 8 timmar 6

Bensen g/m³ - 1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m³ - 37 avser livstidsexponering Xylen g/m³ - 43 avser livstidsexponering

(16)

Hälso- och miljöeffekter

Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten‎”Luftkvalitet‎i‎tätorter‎2005”‎sid‎10‎(IVL‎Rapport‎B1667).

Ämnesgrupp

Effekter på hälsan Effekter på natur, miljö och material

Källor till luftut- släpp Kolmonoxid

(CO)

Skador på hjärta och hjärnan samt häm- mar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige.

Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön.

Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion.

Kvävedioxid (NO2)

Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon.

Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturfö- remål.

Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjö- fart, uppvärmning, industrier och energiproduktion.

Svaveldioxid (SO2)

Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luft- förorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt.

Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korros- ion och nedbrytning av kul- turföremål.

Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart.

Ozon (O3)

Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inlägg- ning på sjukhus och kan förvärra astma- besvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus.

Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier.

Ozon är en sekundär luft- förorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor.

Partiklar (PM10, PM2.5)

Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lung- funktionen påverkas negativt. Korttids- exponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus.

Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål.

Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiprodukt- ion, uppvärmning, industrier och naturliga källor.

Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgiv- ningsluft. Tungmetaller som luftförore- ning är troligen inget större problem i Sverige.

Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken.

Förbränning av stenkol, vissa industrier samt för- bränning av avfall.

Polycykliska aromatiska kolvä-

ten (PAH)

Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år.

Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier.

Lättflyktiga organiska äm-

nen (VOC)

Bensen kan orsaka cancer, främst leu- kemi. Aldehyder är irriterande för luftvä- garna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige.

VOC bidrar till bildning av marknära ozon.

Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av mark- nära ozon.

Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushålls- produkter är viktiga källor.